Kvalitet eller kvantitet i bostadsbyggandet? – Vem ska bära lösningarna? Text: Karin Svensson
Bostadsbyggandet utgör på många sätt samhällsutvecklingens bultande hjärta. Såväl den tekniska utvecklingen och kvaliteten på byggandet som tillgången på bostäder är ett mått på välfärd och välstånd. En god bostad till ett skäligt pris är en förutsättning för ett tryggt liv och en källa till identitets skapande. I Politik för gestaltad livsmiljö fastslås att våra boendemiljöer bör vara tillgängliga och inkluderande med god tillgång till grönområden, lekparker, offentlig service, handel och kommunikationer. Dessutom bör, enligt propositionen, stor kraft läggas på att varje tillskott ska kunna bidra till långsiktiga kvaliteter. Frågan är, går utvecklingen åt rätt håll?
Sverige räknades en gång i tiden som en före gångare gällande bostadsförsörjningen. Arkitekter och planerare från hela Europa reste hit för att lära av de bostadsområden som kom till under 50- och 60-talen. Bostadsbyggandet föregicks av forskning och subventionerades av staten. Målet var att alla invånare, oavsett inkomst, skulle ha tillgång till en god bostad. Det var en del av välfärdsbygget, en tydlig vision för Sverige. Idag är situationen en annan. Under de tre senaste decennierna har bostadens betydelse i samhällsutvecklingen och samhällsekonomin förändrats, bland annat som en följd av slopade subventioner och Sveriges inträde i EU. Staten har idag, som ett resultat av en rad politiska
38
beslut, ett relativt litet inflytande på bostadsbyggandet och de allmännyttiga bostadsbolagen är numera inordnade i en marknadsmässig kontext. Bostaden har inte längre samma plats i visionen om den gemensamma och jämlika framtiden. Det som en gång benämndes som en bostadssektor är idag en bostadsmarknad. För att förenkla bilden kan man påstå att utmaningen idag är tvådelad. De utförsäljningar av allmännyttiga bostäder som genomfördes på 90-talet har skapat en brist på prisrimliga hyresrätter i storstadsregionerna, allra främst i Stockholm. Dagens bostadsbrist omfattar såväl stora som små kommuner, i år angav 207 av 290 kommuner underskott på bostäder i Boverkets
