Gemensamma rum och mellanrum i staden Text: Maria Burén
De offentliga rummen fyller många samhällsviktiga funktioner och är ett socialt viktigt rum för många människor. I över ett år har Coronapandemin påverkat våra liv och hur vi använder vår närmiljö. Förändrade behov och preferenser sätter nytt ljus på våra gemensamma rum, vilka de kan vara och vilka funktioner de måste fylla. Samtidigt präglas våra gemensamma livsmiljöer av sedan tidigare rotade problem som härstammar från bland annat bilnormen och att de hårda värdena går före de mjuka värdena, trafik och byggnad går före människa och natur. Vad krävs egentligen för att vi ska kunna skapa bättre förutsättningar för de mångfunktionella gemensamma rummen i staden?
Under det senaste året har våra utomhusmiljöer agerat allt från vardagsrum och arbetsplats till fest- och bröllopslokal. Vardagslivet har fått nya rörelsemönster, bostadens betydelse har ökat och preferenserna för vår närmiljö har ändrats. Svenska fjällen har slagit besöksrekord och många har sökt sig från staden till det mer naturnära. Hur påverkar dessa samhällsförändringar vårt sätt att utforma och planera för stadens gemensamma rum i framöver?
46
Intervjupersonerna i detta avsnitt ser alla en gemensam effekt av coronapandemin, att användningen av stadens grönområden har ökat. Samma utveckling syns också i många av de samhällsundersökningar och forskningsprojekt som genomförts under året. Mattias Gustafsson på Urbio Landskapsarkitekter tror att tiden efter pandemin kommer att innebära ett uppsving för utemiljöer. Han menar att det närliggande grönområdet aldrig tidigare haft
