Cirkulär design och återbruk – från skräp till resurs Text: Linda Kummel
Att skapa en god gestaltad livsmiljö som håller över tid är en stor utmaning. Det krävs både erfarenhet, kunskap och samverkan för att på bästa sätt kunna förena hållbarhetsoch gestaltningsambitioner med olika krav, som till exempel lag- och kvalitetskrav. I förra årets rapport ”Med människan i fokus” lyftes det cirkulära perspektivet fram som ett område där starkare insatser krävs. Under pandemin har vi sett en ännu tydligare tendens till att våra platser, byggnader och deras innehåll behöver en långsiktig och flexibel utfor mning. Ett kontor är inte alltid ett kontor, och en dörr eller en trappa kan få ett nytt liv, på en ny plats.
Vi befinner oss i en omställningens tid. Sättet att se på våra städer, vårt boende och våra saker är i förändring. Utvecklingen sker på flera samhällsnivåer, den pågår dels på sociala medier i form av en aktiv folkrörelse, dels i den nationella och internationella politiken. Folkrörelsen karaktäriseras av ett ökat intresse för byggnadsvård och återbruk av möbler. Trenden har gått från det ljusa och fräscha till att bostäder med karaktär och synliga
56
skavanker efterfrågas i större utsträckning. Ett föremål som redan har använts och därmed bär på en historia har fått ett adderat värde. Att pandemin skyndat på en trend och en vilja använda sig av de resurser som redan finns är tydlig. Trenden gäller inte längre bara kläder och möbler köpta på loppis utan även material, byggnader och arkitektur. Ett av många exempel på hur affärsmodeller skapats utifrån en återbrukstanke återfinns på Skansen,
