LORENZO DEL PRESTAMERO [1733-1817] ARKEOLOGIAREN AITZINDARI ARABAN PIONERO DE LA ARQUEOLOGÍA EN ÁLAVA
GIZON ILUSTRATUA UN HOMBRE ILUSTRADO
Ilustrazioa XVIII. mendearen erdialdetik aurrera Europan izandako kultura eta adimen mugimendua izan URIZAHARRA / PEÑACERRADA zen. Ilustrazioko pentsalariek baiesten zuten giza jakituriak sineskeria, ez jakintasuna eta larderia menderatu zitzakeela, mundu hobe bat eraikitze aldera.
La Ilustración fue un movimiento cultural e intelectual europeo que se desarrolló desde mediados del siglo XVIII. Los pensadores ilustrados sostenían que el conocimiento humano podía combatir la ignorancia, la superstición y la tiranía para construir un mundo mejor.
Euskadin, lorpen handienetako bat izan zen Euskalerriaren Adiskideen Elkartearen sorrera (1765), zeinak, besteak beste, “nekazaritza, zientziak, arte erabilgarriak eta merkataritza” sustatu zituen.
En Euskadi, uno de los logros fundamentales fue la creación, en 1765, de la Real Sociedad Bascongada de Amigos del País, para fomentar “la agricultura, las ciencias y artes útiles y el comercio”.
Prestamero Urizaharrean jaio zen, 1733an, eta elkarte horretako kide nabarmenetako bat izan zen. Izan ere, Arabako hiriburuan XVIII. mendearen azken herenean plazaratutako gizarte eta kultura ekimen ugariren sustatzailea izan zen.
Prestamero, nacido en la villa de Peñacerrada en 1733, fue uno de sus miembros destacados y uno de los animadores de las diversas iniciativas de promoción social y cultural que se suscitaron en el último tercio del siglo XVIII en la capital alavesa.
2
RSBAP‐N SARTZEAGATIK PRESTAMEROK IDATZITAKO ESKER ON GUTUNA CARTA DE AGRADECIMIENTO DE PRESTAMERO POR SU INGRESO EN LA RSBAP
3
PRESTAMERO ETA HAREN LANA PRESTAMERO Y SU OBRA
Prestamero hainbat alorretan (arkeologia, numismatika, botanika…) nabarmendu zen, beti zorrotz eta arduratsu, beti perfekzioa edo biribiltasuna helburu. Haren bi lan ezagunenak La Guía de Forasteros de Vitoria (1792) eta Diccionario Geográfico-Histórico de la Real Academia de la Historia (1802) izan ziren; lehena Gasteizko arte ondarearen onena biltzen duen aurreneko gida turistikoa da eta bigarrena Arabako hogeita sei ermandaderen deskribapena. Era berean, sasoi hartan Gasteizera etorritako zenbait pertsona entzutetsuren cicerone ere izan zen, besteak beste, Gaspar Melchor de Jovellanos eta Wilhelm von Humboldt-ena.
URBINA BASABEKO (KUARTANGO) ERROMATAR MONUMENTO EPIGRAFIKOAREN IRUDIA ETA OHARRAK DIBUJO Y ANOTACIONES DEL MONUMENTO EPIGRÁFICO ROMANO DE URBINA DE BASABE (CUARTANGO)
4
Prestamero destacó en varios campos (arqueología, numismática, botánica…), siempre con gran meticulosidad y afán de perfección. Sus obras más reconocidas fueron La Guía de Forasteros de Vitoria (1792), primera guía turística donde se recoge lo mejor del patrimonio artístico de la ciudad de Vitoria y el Diccionario Geográfico-Histórico de la Real Academia de la Historia (1802), siendo el autor de las descripciones de treinta y seis hermandades de Álava. Además, fue cicerone de distintos personajes ilustres que visitaron la ciudad de Vitoria en aquella época entre los que cabe destacar Gaspar Melchor de Jovellanos y Wilhelm von Humboldt.
ARMENTIAKO BASILIKAKO ARKUMEAREN ESKUIZKRIBU EPIGRAFIKOA ETA TINPANOA MANUSCRITO EPIGRÁFICO Y TÍMPANO DEL CORDERO DE LA BASÍLICA DE ARMENTIA
5
OKARIZKO ERROMATAR HILARRIA ESTELA FUNERARIA ROMANA DE OKARIZ
TREBIÑUKO SAN ESTEBANEKO SAN GINES BASELIZAN AURKITUTAKO HILARRI ERROMATARRA LÁPIDA ROMANA PROCEDENTE DE LA ERMITA DE SAN GINÉS EN SAN ESTEBAN, TREVIÑO PRESTAMEROK EGINDAKO TRANSKRIPZIO EPIGRAFIKOA TRANSCRIPCIÓN EPIGRÁFICA REALIZADA POR PRESTAMERO
7
CABRIANAKO VILLA LA VILLA DE CABRIANA
Prestamerok 1794an ari izan zen lehenengoz indusketa lanetan Cabrianan. Cabriana nekazaritza etxaldea da eta Behe Erromatar Inperio aroan (K.o. 284-476) du jatorria.
Prestamero excavó el yacimiento de Cabriana por primera vez en 1794. Se trata de una villa agrícola cuyo origen se remonta a la época del Bajo Imperio Romano (284-476 d.C.).
Ebroren ibai ertzean dago Cabrianako aztarnategia, Miranda Ebro (Burgos) eta Komunioi artean, Lantarongo udalerriaren (Araba) lurretan.
El yacimiento se encuentra en el límite entre Miranda de Ebro (Burgos) y el núcleo de Comunión, en Lantarón (Álava), a orillas del río Ebro.
Aurkikuntza nagusia mosaiko ikusgarriz zolatutako zenbait gela zituen eraikina izan zen. Mosaiko horien artean bi nabarmendu behar: lau urtaroak eta Diana ehiztaria. Horrez gain, Trajano eta Constantinoren txanponak aurkitu ziren, bai eta zenbait hilarri eta aldare ere latinezko idazkunekin.
El principal hallazgo fue un edificio con varias habitaciones pavimentadas con ricos mosaicos destacando dos: las cuatro estaciones y Diana cazadora. Además, se encontraron monedas de Trajano y de Constantino, así como varias lápidas y aras con inscripciones latinas.
INDUSKETA (1970.‐71. URTEAK) / EXCAVACIÓN (AÑOS 1970‐71)
8
ERROMATAR VILLAKO PLANO OROKORRA ETA “LAU URTAROEN” ETA “DIANA EHIZTARIAREN” MOSAIKOEN KOKAPENA. V. ARANBARRIK 1794AN EGINDAKO IRUDIAK PLANO GENERAL DE LA VILLA ROMANA CON LA UBICACIÓN DE LOS MOSAICOS DE “LAS CUATRO ESTACIONES” Y DE “DIANA CAZADORA”. DIBUJOS REALIZADOS POR V. ARANBARRI EN 1794
14 11
14
2 7
8
7 3 9 5
12
4
10
13 13
6
9
10
TESTUAK l TEXTOS
Ortzadar S.L. BIBAT. Arabako Arkeologia Museoa / BIBAT. Museo de Arqueología de Álava IRUDIAK l IMÁGENES
Real Academia de la Historia Arabako Lurralde Historikoaren Agiritegia / Archivo del Territorio Histórico de Álava Arabako Natura Zientzien Museoa / Museo de Ciencias Naturales de Álava QARK Arqueología S.L. J. I. Vegas Aramburu Quintas Fotógrafos Ortzadar S.L. BIBAT. Arabako Arkeologia Museoa / BIBAT. Museo de Arqu ueología de Álava ITZULPENA l TRADUCCIÓN
Euskara Zerbitzua (AFA) / Servicio de Euskera (D DFA) DISEINUA l DISEÑO
IDK 21 S.L. ARGITARATZEA ETA INPRIMAKETA l EDICIÓN E IMPRESIÓN
Arabako Foru Aldundia / Diputación Foral de Álava LEGE GORDAILUA l DEPÓSITO LEGAL
VI-XXX-2017
BIBAT. Arabako Arkeologia Museoa / BIBAT. Museo de Arqueología de e Ál Á av va Aiztogile kalea, 54 / Calle Cuchillería, 54 4 01001 Vitoria-Gasteiz 945 20 37 00 bibat@araba.eus www.araba.eus/web/BibatMuseoArqueollogia
Azaleko argazkia / Foto portada IBARGURENGO ERROMATAR HILARRIA / ESTELA ROMANA DE IBARGUREN
11