ARKITEKTUR · NR 8 · 2014 · UMEÅS ENERGI · Kulturhuset Väven · De alternativa kulturhusen · Parker vid Umeälven · Sundsvallsbron · Radhus i Hägersten ARKITEKTUR · NR 7 · 2014 · BOSTAD · Bostäder landet runt · Experimenthus · Studentbostäder · Bostadsglappen · Snabba hus ARKITEKTUR · NR 6 · 2014 · NYA RÖRELSER · HISTORIENS SPÅR · Rosengårdsstråket · Thea Leonhard · Landsarkivet i Lund · Petra Gipp · Lyxhus i Stockholm ARKITEKTUR · NR 5 · 2014 · DANSK VÅG · Swedbank · Högskolebibliotek Falun · Danska unga · Realdania regerar · Pascal Flammer ARKITEKTUR · NR 4 · 2014 · VÄLFÄRD · Göteborgs Stadsbibliotek · Dorte Mandrup · Skagershuset i Årsta · Aula Medica · Jernhusen ARKITEKTUR · NR 3 · 2014 · LÉONIE GEISENDORF · Tre landskapsprojekt · Hotellskrapor i Norrland · Nya Hisingsbron ARKITEKTUR · NR 2 · 2014 · VILLOR · Tham & Videgård · Elding Oscarson · Jonas Lindvall · Mikroboende · Asplunds okända hus · Valerio Olgiati ARKITEKTUR · NR 1 · 2015 · DOKUMENTÄRA INTERIÖRER · Restauranger · Donald Judd · Villa Moelven · Öijared Hotell · Millennieskogen
KÖKET I KROGENS MITT Här äter man med kocken
Villa Moelven bryter invanda mönster PORTUS SOFA DESIGN JOHANNES FOERSOM & PETER HIORT–LORENZEN, 2015
1/2015 SEK 97 NOK 109 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP
Så blev interiörerna dokumentära WE WILL ALWAYS BE MODERN, OUR DESIGN ALWAYS ESSENTIAL
KOJAN SOM MODELL
S TÄ D E R F Ö R D E R I K A T R A P PA N D E T N YA T O R G E T U R S KO G PÅ Å K E R I M A L M Ö N O R D I S K M E L A N KO L I
Köksbordsrealism
DESIGN TANK FOTO CHARLOTTE SVERDRUP
Mieles nya generation professionella färskvattendiskar ger toppresultat på 5 min
Mieles nya färskvattendisk garanterar toppresultat. Snabb – klarar disken på 5 min! Slät panel gör maskinen lätt att hålla ren. Standarutrustad med två kraftiga trådkorgar. Går att extrautrusta med lavetter för 50x50 cm plastbackar.
Enjoying the outdoors since 1947 vestre.se
Stockholm Furniture Fair 2015 Monter A39:18 Vestre Luova Design: Gabriel Särkijärvi
Centro Presenterar Tratti Inga Sempé för Mutina
Med ’Tratti’ gör Inga Sempé sin första serie keramiska plattor för Mutina. Formatet 10x10 cm är idag närmast unikt, och färgskalan är sval från närmast kalkvitt till denim. Centro säljer keramiska plattor till den professionella marknaden och har gjort så sedan 1968. Stockholm Furniture Fair A42:11 Centro kakel och klinker projekt@centro.se 08-442 90 50
centro.se
3-7 feb
Naturlig tystnad.
morgana finish
Att sänka ljudnivån är en av de största utmaningarna när allt fler företag väljer öppna planlösningar och ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Morganas lösning är högeffektiva och miljövänliga ljudabsorbenter som harmonierar med rummet. Ljudabsorptionen skapas av det specialutvecklade och helt förnybara materialet Ecolin, som överträffar den högsta klassningen inom ljuddämpning. Vi kallar det naturlig tystnad. Upplev hela sortimentet på morgana.se
si
s21 Ledare. Förändra stadsbilden. NY T T O M ARKITEK TUR s22 Om SABOs Kombohus Plus. Debatt. s25 Trappans nya liv. Spårat. s26 Extremurbanism och whooshy – ord i tiden. Jargong. s29 Bengt Carlsson: ”Leverera en idé om staden för vår samtid!” Vad bör göras?
N R 1 · 2015
IN N E H ÅLL
s84
Millennieskogen i Malmö är första delen av vad som ska bli en ny urskog vid stadens yttre ringled.
TEMA: *LAPPA OCH LAGA
TEMA: LAPPA & LAGA s30 Intro. Den dokumentära metoden på krogen och i inredningsarkitekturen. s32 Kocken i krogens mitt. Krogar där man äter med kocken: Frantzén, Stockholm; Saltimpor ten, Malmö och SK Mat & Människor, Göteborg. s42 Enkelt och informellt. Isabella Eriksson har designat restaurangen Made in China. s48 Visklekar på Fylkingen. YR/JZ har lappat och lagat fram en tillåtande plats. s52 ”Jag ville inte sudda ut hela min lägenhets historia”. Karin Matz om lager från förr och tillägg från i dag. s58 Så bevaras en upplevelse. Arkitekten Adam Yarinsky om att öppna upp konstnären Donald Judds hem för publiken. TEMA: SKOGSLIV s62 Intro. Kojliv och skogsliv, urskogar och träromantik. s64 Bryter mönster. Widjedal Racki har skapat ett viktigt experiment i Villa Moelven. s74 Gömma hus. Kjellgren Kaminsky har ritat ett inlevelsefullt hotell i trä i Öijared. s84 Exotisk åker. Vid motorvägen i Malmö har Sydväst påbörjat en stor urskog.
s30 Processen fram till det färdiga resultatet har blivit viktigare att visa, både på restauranger och i nya inredningar. Vi letar oss in i den dokumentära mat- och inredningstrenden.
s62 TEMA: * SKOGSLIV
Sökandet efter skogsliv och kojliv blir synligt i flera nya projekt. Här är trä och träd både material och romantik.
SEKTION s94 Elegant matlåda. Restaurang Koka, Göteborg, av Bornstein Lyckefors. s98 En trädstams inre liv. Butik Aesop, Stockholm, av In Praise of Shadows. s102 Lilla fågelboet. Läktare och kansli för IFK Lidingö fotboll av DinellJohansson. ARKITEKTURKULTUR s105 Krönikan. Julia Svensson om skrapet på den brutalistiska ytan. s106 Recenserat. KG Nilssons städer, ett designcentrums samlingar, fotoutställning på Barbican i London. s110 Vinkel. Politiker och näringsliv tränger bort fattiga. s113 Platsens musik. Gert Wingårdh lyssnar på Öijared. s117 Nästa nummer. s118 Åsiktsmatrisen. OMSLAG: HB6B, Stockholm. Arkitekt Karin Matz. FOTO ANNA SIMONSSON
5 1/15· ARKITEKTUR
Adress: Box 19575 (Birger Jarlsgatan 110) SE-104 32 Stockholm
BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP
Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se
www.arkitektur.se
S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1
Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Malin Nasiell malin.nasiell@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58
REDAKTION
Dan Hallemar chefredaktör Medarbetare i detta nummer: Per Bornstein Bengt Carlsson Kurt Eliasson Eva Eriksson Isabella Eriksson Ylva Frid Lena From Per Haupt
I DETTA NUMMER ÄVEN
Webb: www.arkitektur.se
Julia Svensson redaktör
Anders Kling Tomas Lauri Karin Matz Anna Simonsson Ingrid Sommar Janica Wiklander Gert Wingårdh Adam Yarinsky
Anna Simonsson är bildjournalist och har arbetat bland annat för Sydsvenskan, Fokus och Dagens Nyheter.
Marianne Lundqvist koordinator, layout Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt, forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Lena From, projektsamordnare, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lauri, arkitekt, skribent Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård, arkitekt, journalist Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt
Beställning böcker och lösnummer: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57 Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Bankgiro: 532-5642 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES Digital prenumeration enbart
SEK 660 1 660 2 175 395 97
RE
2 0 15
KK M AL OK KS M M & UH US EU LI UT M N BI AR , J O SP LDN KI AR TE KKM IN KT G SA FO BAN ER OKK NS LK KE . . T E R H E , V A LT ÄR DE FÖ M LK RU R AB S . D Ö. SV ER RO :S IG SE STU ES N D FO ÖN IE LK , O S E CH HE TO SE DE CK M HØ RU HO LM EST S. JS ER . K CA OL HE RL EN M R PÅ SK FR Å FS ED TC JÖ ER O: HO IK SE UP S K N. LM. UR PL AN SG DS ÅR D -B EU RO GÄ RO L . G Ö LÖ PE KL R A FST IS IM A, K N A A T M DA RK ED . C HL FL HA ITEK ST ND ER TU RA A. IG ND HA R I . IN R, LE DIS K CO T RB US IE R
PROJEK T I NR 1 · FEBRUARI
ÅKESSON
YCKERI TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
M
JO
Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.
P R O J E K T I N R 1 1967
ÅKESSON
YCKERI TR
MILJÖMÄ
KT
3 09 EN SNUMMER 341
S
R
LIC
LIC
09 EN SNUMMER 341
KT
3
ÅKESSON
R
YCKERI TR
MILJÖMÄ
S
Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2015 LIC
6 ARKITEKTUR · 1/15
967 912 1 250 1 179 1 218 440
ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej. Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB
ST A AR UR AN KI FE TEM G F UE A R AR AN R. CH TZ ÉN IT , EC SA TS STO LT IM , ST CKH LI ND POR UD OL TE VA IO M N, . LL M A AL SK & M D. M Ö. O K AT & ID OK MÄ N I A NI RK SK M IT OR AD EK E TE , G IS ÖT R. AB IN CH EB EL OR IN LA A G. ER , G IK FY SS ÖTE LK ON BO IN GE RG . N, . HB ST 6B OC , K ST HO OC LM KH VI . LL YR OL A /J M W Z. . ID MO K EL AR JE VE DA IN N, L M RA AT S ÖI C K A LT Z. JA I A SJ K A RED RK ÖB AD M IT IN HO EK E TE SK TS N. LL Y TU AR , F RE DI CH LO O. ST D A IT BO UR EC A. TU KJ RN AN RE ELL G ST GR . KO EI N EN KA LY AE , C SO KE GÖ TE FO IN P B BO RS PR IBL RG . IO AI . TE SE KS O TA IF F K SH N, LI AD S D DI OW TO C NE ING KH LL Ö S. JO FO OL HA TB M . OL NS L. SO N.
Janica Wiklander är arkitekt, landskapsarkitekt och ljusdesigner. Arbetar på ÅF Lighting.
Claes Caldenby redaktör
Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands! För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se
3 09 EN SNUMMER 341
Framtiden börjar i skolan. Lekolars möbelsortiment är helt och hållet framtaget för att klara för- och grundskolans höga krav på pedagogik, hållbarhet, kvalitet, ergonomi, ljudmiljö och estetiska värden. I år ställer vi ut på Stockholm Furniture Light Fair 3-7 februari. I vår monter kommer ni få se premiärvisningen av vårt nya förvaringssystem som ger maximal flexibilitet på alla ytor och i alla rum! VÄLKOMMEN TILL OSS I MONTER A40:11
För mer information kontakta vår kundtjänst på telefon 0479 199 00 eller kundtjanst@lekolar.se www.lekolar.se
Stor design- och materialmångfald för varje inredning Gira Touchsensor 3 Med Gira Touchsensor 3 kan en mängd funktioner inom smart installationsteknik styras bekvämt med knapptryck – markiser, ljus, rumsscener och mycket annat. För manöverapparaten finns en mängd designvarianter att välja på: Gira Touchsensor 3 kan levereras i utförandena Bas, Komfort och Plus och passar till Gira strömställarprogramm System 55, Gira E 22, Gira Rostfritt samt Gira F 100. Vid sidan av transparenta vippsatser erbjuder Gira även heltäckande vippor i kritvit, cremevit, antracit och alufärg i System 55. Utöver detta erbjuds även metall-vippor i rostfritt, aluminium, mässing, brons eller krom. På www.marking.gira.com kan de heltäckande vippsatserna utformas enligt önskemål med hjälp av Gira textservice och beställas. För mer information: www.gira.com/se Bild fr. vänster: Touchsensor 3 med lasergravyr, kritvit blank, alufärg, antracit, strömställarprogram Gira E2
EuroContact AB A Odhners Gata 43 | S-42130 Västra Frölunda Tel +46 31 - 706 75 10 | info@eurocontact.se
stringŽ works! stockholm, furniture fair, 3 – 7 february 2015, stand a04:20
string.se
Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa.
Nyhet 2015 Premiärvisas i samband med Stockholm Furniture Fair 2015. Monter B05:15
GR AND PUBLIC FOTO SA M SYLVÉN
S O F FA P I C C O LO
F O R M G I VA R E
Mårten Cyrén
På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia. Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation. Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.
www.byarumsbruk.se
TREND REPORT 2015 WORKPLACE AND LIFESPACE DESIGN FOR THE DIVERSE DECADE
Taking a stand for a longer life
Creating the ultimate workplace/homelife balance
World premier of our brand new Trend Report where Luca Nichetto, Nichetto Studios, interprets the coming trends, portrayed in our stand design. Please visit us at Stockholm Furniture Fair, February 3-7, Hall A -stand A27:20
Minding the mindful workspace
OFFICE BIOLOGY HOW OUR MINDS AND BODIES REACT AND ADAPT TO OUR WORK ENVIRONMENT
Discover the design opportunities in the workplace for the coming decade in the Kinnarps Trend Report 2015 Join us in the count down to the November 10th release on kinnarps.com/trend
S P L I T Z
Höj blicken mot golvet En av rummets inredningsdetaljer nyttjas mer än alla andra. Den första du möter när du stiger in, och den sista du rör när du lämnar det. Arkitektens val av golv är konststycket som ger liv till offentliga miljöer. Prata med oss så får du råd om bästa möjliga funktion till minsta möjliga miljöpåverkan. Skapa din egen design från 60 kvm, eller välj ur vårt breda sortiment. Hos oss ser du golv med nya ögon. www.falckdesign.com
En branschdag för studenter och yrkesverksamma Vill du som företag vara med och ställa ut? Kontakta oss på larkdagen@stud.slu.se www.landskapsarkitekturdagen.se
I år presenterar Nola nyheter och möbelserier som utvecklats i samarbete med formgivarna: Mats Aldén, Thomas Bernstrand, Axel Bjurström, Broberg & Ridderstråle, Björn Dahlström, Mathieu Gustafsson, Gunilla Hedlund, Nina Jobs och Mattias Stenberg. Välkommen att besöka oss i monter A20:19 Stockholm Furniture Fair 3–7 februari 2015
Huvudkontor: Nola Industrier AB Repslagargatan 15 b 118 93 Stockholm T:08 702 19 60 headoffice@nola.se Kundtjänst/showroom/order: Skeppsbron 3 211 20 Malmö T:040 17 11 90 order@nola.se www.nola.se
During Stockholm Design Week 2015 Officeline will bring you to all the greatest cocktail parties and events the week has to offer. Bring your friends and colleagues and hop on the bus at any time and let us keep your spirits alive with beverages and lively music – while we shuttle you to your next destination. You can easily catch up with the buses by tracking their location across the city with www.ThePartyBetweenParties.se Buckle up and experience a unforgettable Stockholm Design Week with us.
www.ThePartyBetweenParties.se Don’t miss the bus, cocktail parties, events and venues during Stockholm Design Week 2015.
Collage NYA MATTA FĂ„RGER
CO L L A G E 4 5 0 & 6 0 0 Design: Louise Campbell
w w w.l oui s p oul s en.com
Preconal Fasad AB Peter Tervahauta Teknisk support – Hansen profilsystem Tel. 0346-554 50, 070-208 30 61
Hansen Millennium® ger maximalt ljusinsläpp Vackra fönsterpartier, med minimal profilyta, för både renovering och nybyggnation. De smala och smäckra profilerna ger maximalt ljusinsläpp och uppfyller energikraven på lågt U-värde. Levereras som fasta fönster med dolda integrerade öppningsbara bågar och dolda gångjärn. Kan även fås runda, med valvbåge eller partier utan räta vinklar. Välj mellan en mängd olika glaskombinationer, enkelglas, 2- och 3-glas. Se alla spännande projekt med Hansen Millennium på www.preconal.se
LEDAR E
Förändra stadsbilden När kung Carl XVI Gustav skulle inviga den nya Sundsvallsbron som vi presenterade i förra numret av Arkitektur ville staden flytta på det tillfälliga husvagnsläger som en grupp EU-migranter slagit upp i närheten av bron. ”Av säkerhetsskäl”, sade kommunen. Ledarskribenten på Sundsvalls Tidning Sofia Mirjamsdotter skämdes för Sundsvall, för att staden gång på gång ”visat sig så fullständigt inkompetent när det gäller marknadsföring och att sätta staden på kartan”. Hovet protesterade och husvagnarna fick vara kvar under invigningen. ”Frågan är hur man sätter en stad på kartan”, skriver Mirjamsdotter och svarar retoriskt: ”Världens längsta luciatåg?”. För att sätta en stad på kartan krävs autenticitet och äkta engagemang, menar hon. Ett engagemang som kommer från ”människorna som bor och lever här”. Hur en stad förhåller sig till kriser och det tillfälliga säger mycket om den. Svenska städer står inför en typ av utmaningar man inte sett på länge. Informella bosättningar till exempel. Hur ska man förhålla sig till det? Den ”rätt till staden” man pratade om på 1960- och 70-talen intresserade sig främst för ”arbetarklassen”, skriver Helena Holgersson i sin avhandling Icke-medborgarskapets urbana geografi (2011), medan de exempel som används i dag, av till exempel geografen Don Mitchell, handlar om ”hemlösa” som befinner sig i det offentliga rummet men sällan ses som en legitim del av det: ”I stället används deras närvaro som en indikator på hur stort behovet av upprustning och privatisering är”. Holgersson skriver också om städers arbete att ”hamna på kartan” och ställer i sin studie frågan vilken plats asylsökande och utvisningsbara har i ”kunskapsstaden” och ”evenemangsstaden”. En stad som blir ett varumärke måste gå att kontrollera – som London eller Sotji vid ett OS eller Rio vid ett fotbolls-VM. Eller som i Sundsvall när rampljuset faller på en invigning. När nationalmonumentet kungen ska komma på besök. Men en stad är inte en nation. I motsats till nationer, skriver Helena Holgersson, kan städer beskrivas som ”konkreta realiteter som inte karakteriseras av föreställningar om etnisk, kulturell och religiös gemenskap, utan av livet som levs i detta rum, eller mer precist denna mångfald av rum”. Städer kan bestämma sig för att kriser eller utmaningar – om man vill se det så – bör förändra staden. Man har verktygen: allmännyttiga bostadsbolag och ett kommunalt planmonopol. Den nya aktivismen – engagemanget som Sofia Mirjamsdotter skriver om – är social. Den kopplar ihop motstånd med socialt engagemang. Det finns och syns överallt i våra städer. Det är nu upp till tjänstemän och politiker att se den och förstå den som en väsentlig del i det man kallar bilden av staden. o
DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R
+ - +
Tre svenskar. Nya numret av tyska werk, bauen+ wohnen har temat ”Tre svenskar” och handlar om Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg. På omslaget syns tidskriften Arkitekturs nr 4/1978 där Lennart Holm skrev artikeln ”Tre i Lund”, som återpubliceras i numret. Det finns ett stort intresse för svensk efterkrigsarkitektur utomlands. Ett tonfall som slår an något. Det kan vara värt att fundera på vad det är för ton.
-
Förbifart Stockholm. Byggs mot experternas råd. Det finns redan en förbifart, väg 55, som utbyggd kan innebära positiv förändring för fler delar av landet. FÖRTYDLIGANDE: PeGe Hillinge, Sweco architects, var ansvarig arkitekt för gestaltningen av tunnelrummen och samarbetet med de enskilda konstnärerna på Norra Länken, vilket vi missade att nämna i förra numret. RÄTTELSE: Ramböll och Ulf Nordfjell har inte arbetat med Umeå kommuns temperamentsrubrik ”Liv och lust” vilket man kunde få intrycket av i förra numret. o
21 1/15 · ARKITEKTUR
D EBAT T
→Vi ger plats för den goda bostaden Kurt Eliasson, vd på SABO, svarar på Per Haupts kritik i nr 7/14 av deras Kombohus Plus. Per Haupt ser i sitt svar hur kortsiktig ekonomi får styra över stadsutvecklingen.
Per Haupt debatterar i Arkitektur nummer 7/14 det avtryck som SABOs Kombohus Plus gör i stadsmiljön och lyfter viktiga fråge ställningar om våra städers utveckling och förtätning. Dock bygger en del av hans påståenden på missförstånd. Låt mig där för få reda ut dem och därmed öppna för ytterligare dialog om förbättringar. Vi är medvetna om att punkthus ofta inte passar in i kvartersstaden och SABOs Kombohus Plus är ett bostadshus framta get för att vara ett kompletteringshus. Hur husen placeras i förhållande till varandra och var på orten de byggs är därför mycket viktiga val för att de ska förbättra när miljön och tillföra nytta för kommuninvå narna. I det arbetet är inte minst stads planearkitekterna mycket värdefulla. För att ge bostadsbolagen och kommu nerna så stor flexibilitet som möjligt finns det enligt ramupphandlingen möjligheter att kunna använda punkthusens bottenvå ningar till lokaler. I upphandlingen är det möjligt att balkongerna skulle kunna glasas in, för att på så sätt öka möjligheterna till variation i både gestaltning och husens placering med hänsyn till buller. Punkthusen ska också kunna beställas med olika antal våningar och med indragen takvåning/fasad. Dessutom erbjuder ram avtalet punkthus med olika fasadmaterial; tegel, skivor eller puts. Det är mycket viktigt för våra medlemsföretag eftersom fasader markant styr vårt intryck av hur hus passar in i sin omgivning. SABOs Kombohus Plus är ett av allmän 22 nyttans ARKITEKTUR · 1/15
verktyg till att möjliggöra nyproduktion av goda bostäder i en tid när det byggs alldeles för lite. Men vi alla – typhusleve rantörer, byggbolag, beställare, arkitekter och kommun- och rikspolitiker – kan göra mer. Tillsammans har vi goda möjligheter att lösa ekvationen med ökad nyproduk tion, bibehållen arkitektonisk kvalitet, väl genomtänkt stadsplan och bostadshyror som folk har råd att betala. KU RT E LI A S S O N, VD FÖ R SA B O, S VE R I G E S A LLM Ä N N Y T TI GA B O S TA D S FÖ R E TAG.
PER HAUPT SVARAR KURT ELIASSON: Kurt Eliasson, vd på SABO, lyfter i sin replik på min debattartikel i Arkitektur 7/14 bland annat fram några variationer som är möjliga inom koncepthuset Kombo. ”Efter som fasader markant styr vårt intryck av hur hus passar in i sin omgivning”, menar han, så erbjuds medlemsföretagen möjlig heten att glasa in balkonger och välja mellan tegel, skivor och puts. Men min kritik mot SABOs Kombohus är inte i första hand riktad mot byggnadens arkitektur utan mot vad byggstenen gör (eller inte gör) med staden. Och mot den samhällsfara som branschens ekonomiska ”race to the bottom” utgör. Att Kombohusens bottenvåningar kan an vändas för lokaler låter som en stadsbygg nadsmässigt korrekt ambition men skär sig i praktiken. I de miljöer där publika lokaler i bottenvåningarna har möjlighet att vara framgångsrika – i intensivt använda urbana miljöer – är punkthuset inte en bra stads byggnadslösning. Koncepthusen har enbart ett element som relaterar till staden: entrén. I övrigt beter den generella byggstenen sig,
ur ett stadsbyggnadsperspektiv, mest som teflon. Forskning visar att kvartersmark runt punkthus är den minst använda, trygga och ianspråktagna jämfört med både går darna i kvartersstaden och även med de mer öppna gårdarna i miljonprogrammet. Den lockande kortsiktigheten i lågt pris och uppfyllda kvoter leder till höga kostnader för samhället på sikt. Det är tydligt att SABO gjort en entre prenörsupphandling, en upphandling där arkitektur och stadsbyggnad spelat en yt terst marginell roll. Ur ett snävt ekonomiskt perspektiv är det bara att gratulera SABO. Alla indikatorer för Kombohuset pekar på full utdelning: BOA i förhållande till BTA; fasadyta i förhållande till BOA; antal lägen heter per hiss och våningsplan. Utifrån den här logiken är punkthuset oslagbart. Det är inte medveten innovation, det är simpel geometri. När Sabo förklarar för sina medlemmar hur man avropar inom ramavtalet kommer platsens egenskaper på sista plats. En central bedömning som gjordes i upphand lingen var att ”den rektangulära formen gör huset mycket lätt att placera”. Stads byggnadsperspektivet saknas helt, menar jag. Att bygga stad är att foga samman beståndsdelar som både präglas av, stärker och samspelar med platsen, programmet, kontexten, inte enbart lägga till ännu en klase bostäder. Hur långt kan man acceptera den här kortsiktigt ekonomiska och objektfixerade logiken? Vilka kostnader hamnar någon an nanstans, när långsiktig stadsläkning och -utveckling riskerar att hämmas? Med andra ord, hur billigt har vi råd att bygga? o PE R H AU P T
O B J E K T: S O M M A R H U S H U S A R Ö / T H A M & V I D E G Å R D
HAJOM ARCHITECT SERIES Genom Hajom Architect Series ger vi dig unika möjligheter att skapa ett upplöst förhållande mellan inne och ute. Kombinera Hajoms ytterdörrar, skjutdörrar och fasta- samt öppningsbara glaspartier i udda och unika format – och upptäck möjligheterna att skapa ett eget uttryck genom omfattande materialval och ytbehandlingar.
FÖNSTER • DÖRRAR • SKJUTDÖRRAR
|
HAJOM.COM
GRAND PUBLIC FOTO: SAM SYLVÉN STYLING: SOFIE LAWETT
IN SP IRAT IO N Scanna QR-koden, och se mer om Vedums lösningar för ditt hem. www.vedum.se/inspiration
Oavsett hur du bor. Så har vi tänkt på dig. Har du en kompakt lägenhet eller sommarhus på 30 kvadratmeter där du vill få in så mycket funktion och trivsel som möjligt? Eller kanske ett rymligt kök på 30 kvadratmeter som du vill planera på bästa sätt för att hela familjen och alla vänner ska trivas? Oavsett om du bor stort, smått eller mittemellan har vi på Vedum lösningar för ditt hem. Välkommen att höra av dig eller se mer på www.vedum.se. Vi har redan dig och ditt hem i tankarna.
Överst. Odenplan i Stockholm med pågående bygge av entrén till tunnelbanan och citybanan. Arkitekt: 3XN. En ingång är redan öppnad, stationen kommer att bli helt klar först 2017. Mitten. Terminalbyggnad på Strömkajen, Stockholm. Arkitekt: Marge arkitekter. 2013 Nederst. TKTS Times Square, New York. Arkitekter: Choi Rophia, Perkins Eastman, PKSB Architects. 2008. F O T O M I K A E L U L L É N © T R A F I K V E R K E T, C I T Y B A N A N (Ö V E R S T ), J O H A N F O W E L I N (M I T T E N)
SPÅR AT
JULIA SVENSSON
Trappans nya liv Trapphusets status inom bostadsbyggandet har sedan länge devalverats. Trappan går inte att hyra ut eller sälja och blir därför allt smalare och mörkare. Men samtidigt har trappan på senare år fått en roll i många offentliga projekt: 2008 uppfördes Perkins Eastmans och Choi Ropihas biljettkiosk på Times Square i New York – vars baksida är en attraktion i sig – en röd glastrappa med sittplatser. I Sverige får Times square eko i 3XN:s entrébyggnad vid Odenplans nya citybanestation i Stockholm, vars sida mot torget blir en halvcirkelformad trappa avsedd att sitta på. En annan efter följare återfinns i en av Marges Kasper Salin-nominerade kiosker på Strömkajen i Stockholm. I Faluns högskolebibliotek av Adept är den stora trappan central i biblioteksrummet. Den används både som plats för okonventionellt ”häng” och som sittplatser som tillåter biblioteksrummet att användas som scen eller aula. Även inuti Wingårdhs Aula Medica i Solna är trappan viktig. Det är här konferensgästerna ska serveras snacks och mingla. Vilket också kan göras i liten skala: I den prisbeTrappans främsta lönta restaurangen Kalf & Hansen vid Mariatorget uppgift är inte längre att i Stockholm täcks en rejäl bit av golvytan med en transportera oss mellan trätrappa av Helene Falkirk och Magnus Eriksolika våningsplan. son, avsedd att sitta och äta lunch på. Trappans främsta uppgift är inte längre att transportera oss mellan olika våningsplan. Trappan har i stället blivit en del av landskapet – både interiört och ute – som betonar en mer flytande rumsordning. Till formen liknar vår tids trappa inte den traditionella trappan i bostadshus. I stället har den drag av amfiteater, eller av trappor i 1700-talets kungliga slott. Funktionen är snarare den L'Opéra Garniers entrétrappa hade för Parissocieteten på 1800-talet: den sociala skådeplatsen. Hit går den som vill se vad som pågår, men också den som vill bli sedd. o
→→
25 1/15 · ARKITEKTUR
i
JARG O N G
En längre tid nu har bokstaven i framför något signalerat fräschör och nyhet. Hämtat från Apples olika produkter har man kunnat lansera allt från tvål till trottoarer med prefixet i. Trottoarerna på Puerta del Sol i Madrid är nu en del av den i-pavement som gruppen Via Intelligentia tagit fram. Wifi, bluetooth, qr-koder och annat blir tillgängligt via markbeläggningen. Alla som stått framför en vägg med smarta tv-apparater på valfri elektronikbutik de senaste åren kommer nu snart att känna igen den smarta staden. Men frågan är här, liksom i all samtida digital samvaro, vad som finns på baksidan, på bakgatan där avlyssningen sker. I Västerås lanserades enligt Maria Fors på Västerås Citysamverkan ”en stadsutvecklares våta dröm” förra våren. De kallar det IOPS. Det är ett trådlöst nätverk som lokaliserar använ-
DAN HALLEMAR
Vad händer med staden när man sätter prefixet i framför allt nytt? Vad är priset för extremurbanismen och kan ordet whooshy ersätta ikonisk?
Extremurban I en debattartikel i Svenska Dagbladet (5/1) vänder sig kulturhistorikern Mats Wickman emot en påbyggnad på en serie funkishus i Kristineberg i Stockholm. Husen, ritade av den produktive arkitekten Björn Hedvall som presenterades i den fina boken Renhårigt och enkelt av Catrine Jurgander och Katarina Juvander (Atlantis 2012, recension i Arkitektur nr 8/2013) ska få en påbyggnad på taket för att möjliggöra 14 nya lägenheter. Stadsbyggnadskontoret rekommenderade avslag på ansökan, skriver Wickman, men stadsbyggnadsnämnden sade ja med hänvisning till bostadsbristen. ”Husen i Stockholm står inför ständigt nya faror”, skriver Wickman och ser vad han kallar ett stadsbyggande som tvingas fram i en extremurban riktning. Där täthet och allt större täthet är ett argument som överskuggar allt. Allt blir tillåtet i täthetens namn. Det är lätt att måla in kombattanterna i en sådan här fråga i var sitt hörn, de som vill bevara allt respektive de som är för all form av förändring. Det är kanske snarare så att som inför allt extremt, från väder till urbanitet, måste lösningarna bli smartare, mer följsamma och framför allt måste allmänheten bli bättre informerad. Kunskap om var, varför och hur har sällan varit viktigare. o
26 ARKITEKTUR · 1/15
darna i rummet. Det togs först fram för att förstå hur människor rör sig på ICA Maxi. Men nu används det i stadskärnan i Västerås. Medborgaren, eller konsumenten, får fri wifi och staden får uppgifter om hur konsumenten rör sig. Staden kan optimeras så att den till slut inte har några bakgator, avlyssningen kan ske överallt. Snart heter övervakningskamerorna iCamera och vi ler vårt bästa selfie-leende in i dem alla. o
Whooshy I en nedgörande recension av den nya skyskrapan 20 Fenchurch street i London – populärt kallad the Walkie talkie – i The Guardian (4/1) lanserar Rowan Moore ett ord som han tycker bör ersätta det så utslitna ikonisk – iconic – när politiker ska driva igenom ännu en uppblåst skyskrapa. Han föreslår whooshy. Ett inte helt lätt ord att översätta, men som skulle kunna betyda någonting mellan bubbla och spola. En snabb rörelse som lämnar ett ljud efter sig i luften. En politiker som ser Stålmannen men hör ljudet av en toalett som spolar. Om det blir ordet man använder i stället för ikonisk, skriver Rowan Moore, ”får vi se hur många tjänstemän som kam hålla masken och tillåta torn som det här”. o
UNIDRAIN - SHOWERLINE Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall
UNIDRAIN SHOWERLINE ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall. Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.
Beställ vår ShowerLine broschyr på info@jafo.eu eller via QR koden
Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch. Golvfallet utförs med valfritt golvspackel
Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetssäkring
Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning
Fall mot golvavlopp
Plan yta
Unidrain ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.
by JAFO
www.unidrain.se
|
www.jafo.eu
I
046 333909
g. pin C.
SE
tau Re ran fere Lä g B nsb s m ak ild g er f på år’n rån iL PA RO idk ö
Re s
Välkommen till oss i monter AG:22
INNOVATIVT & BRANDSÄKERT Är du en av dem som tycker om färg och innovation? Då kanske du undrar varför bra undertak oftast är vita? Det gör vi också. Prata med oss om du vill skapa innovativa och färgstarka miljöer. Brandsäkerheten får du på köpet. Välkommen till monter AG:22 på Möbelmässan för mer inspiration.
PAROC Akustik & Interiör är en av Nordens ledande producenter av undertakslösningar. Produkterna i vårt PARAFON ®-sortiment har mycket bra egenskaper både vad gäller ljudabsorption och brandsäkerhet. Våra produkter är närproducerade, vilket innebär en mängd fördelar när det gäller logistik, service och miljö. För mer information: PAROC.SE
Höger. Affisch från initiativet Hela Göteborg.
VAD B Ö R G Ö R A S?
Bengt Carlsson om nya krav på arkitekter:
ARKITEKTUR-
SAMTAL � � ��� KL� 1��1� SAMTAL � � ��1� KL� 1��1� SAMTAL � � ��1� KL� 1��1�
→Leverera en idé om staden för vår samtid
CHALMERSKA HUSET SÖDRA HAMNGATAN 11
Nu ber Göteborgs politiker om arkitekternas hjälp att bygga staden, men är arkitekterna redo? Bengt Carlsson har startat nätverket ”Hela Göteborg” för att få fram stadsbyggnadsteorier som är lika tydliga som de historiska.
”Våra lokalpolitiker i Göteborg har gjort en kovändning från tidigare förd politik som beställare av stadsbyggnad under flera år utan stadsarkitekt. Nu har man under de tre senaste åren anställt fem arkitekter på toppositioner inom stadens förvaltningar. Politiken i Göteborg har alltså fullt förtro ende för att vi i vår kår kan leverera och lösa de stora stadsbyggnadsuppgifter som staden står inför. Våra största utmaningar är att hela den segregerade staden socialt och fysiskt, att återknyta till vattnet samt att överbrygga trafikledsbarriärer och vattenleder med nya lågfartsstråk. För att stötta stadsbyggnadsprocessen och våra kollegors mandat i stadens led ning har vi tagit initiativ till nätverket ”Hela Göteborg” med en förebild i ”Architektur gespräche” i Berlin från tidigt 1990-tal. Ge nom att utveckla en bättre stadsbyggnads kultur inom arkitektkåren, kan vi få fram flera kloka och konkreta stadsbyggnadsidéer från hela kåren. Genom denna nya inklude rande samarbetskultur kan vi sedan leverera de bästa stadsbyggnadsråden inför framti den till våra folkvalda inför beslut. Nätverket är en plattform för stadsbyggnadssamverkan inom kårens tre fält: det offentliga, närings livet och akademin men också mellan olika typer av arkitekter, planerare och bebyggel seantikvarier. Stadsbyggande är ett ständigt pågående byggt samtal om de stora frå gorna och i det samtalet kan vi alla delta. För att vår kår ska kunna handleda stadsbyggandet med trovärdighet behöver vi en tydligare profession som kan vila på en stark egen kunskap, för vi kan inte begära
att vanliga människor själva också ska lösa problemen. Vi måste också arbeta för att utveckla nya affärsmodeller i byggbranschen så vi får fler aktörer att innovativt arbeta med stadens gemensamma rum. Älvstaden innehåller sju var för sig stora intressanta stadsbyggnadsprojekt. En ut maning är att hålla ihop helheten och den befintliga staden. Det vi nu ska göra kan jämföras med det stora språnget över vallgraven, då staden 1861 med bara 30 000 invånare arrangerade den första internationella stadsplanetävlingen i Norden som blev 1866 års stora plan. Det som skiljer Älvstadens utvecklings område från andra städers är att vi gör en tillbyggnad av en i princip intakt 1600-talsplan, fortfarande Göteborgs stadskärna, och att detta stora nybyggnadsområde tidigare var stadsplanerat från 1866 till 1910. För att kalibrera rätt beställning måste vi ha en djupare kunskap om de äldre planernas kvaliteter för att fullt ut dra nytta av de kloka råd från kollegor som innan trafik ledernas krav planerade en logisk struktur för lågfartstrafik. Rätt process borde mer likna en ombyggnadsprocess, där vi repare rar stadens stråk. Vi är mitt i en samhällsförändring och vi ser skiljelinjer. Det är kaos i politiken, stad ställs mot land, segregationen växer och i Göteborg såg vi just ett demokratiskt bakslag för trängselskatt. Stadsplanering har blivit ett svar på vår tids stora fråga om en mer hållbar livsstil. Men det är först när stadsbyggnadsutvecklingen går i takt med tidens idéer som det på ett djupare plan
händer något. I Sverige har vi genom vår långa demokratiska tradition lyckats samla oss och bygga stora stadsbyggnadsprojekt av högsta kvalitet grundade på internatio nella stadsbyggnadsteorier. I övergripande facklitteratur hittar man ofta svenska exem pel som har tolkat internationella stadspla neteorier och satt dem i en nordisk kontext. 1600-talsplanen för fästningen Göteborg är ett exempel på holländsk vattenrenässans med italienska rötter i Palmanova; Lilienbergs prisbelönta plan för Bagaregården tolkar Sittes centraleuropeiska teorier. Efterkrigsti dens anglosaxiska grannskapsteorier tolkades i våra 1940- och 50-talsförorter som i planen för Norra Guldheden av Tage William-Olsson. Urbanism har på kort tid seglat upp inom politiken som en lösning på tidens stora problem. I alla tidigare stora paradigmskiften har människan haft en stadsbyggnadsteori att grunda sina praktiska planer på. Vi behöver ställa frågan: Vilken är vår tids teori? Vilka stadsbyggnadsfilosofier bör ligga till grund för vår generations stadsbygge? Kan vi i Sverige genom de konkreta ut maningar vi har framför oss – till exempel Älvstadsprojektet – utveckla en innovativ filosofi, skapad för våra egna förutsättningar här uppe i Norden men baserad på en internationell historisk grund? ” o B E N GT C A R L S S O N Ä R A R K ITE K T PÅ M E TE R A R K ITE K TU R I G ÖTE B O RG.
B E R ÄT TAT FÖ R DA N H A LLE M A R
29 1/15 · ARKITEKTUR
*SLUTNA RUM
TEMA
APPA *L & LAGA
30 ARKITEKTUR 路 7/14
Den dokumentära metoden lämnar spår av tillagningsprocessen i restauranger och inredningar. INTRO
DAN HALLEMAR · FOTO TOBIAS BERVING
Den dokumentära metoden handlar om att följa en process dit den tar en. Det måste finnas en riktning, men om verkligheten väljer en annan väg får man snällt följa den. Verktygen och ingredienserna ligger synliga, liksom platsen. Det kommer med uppdraget att det är en process i skala 1:1. Matlagning är en mycket konkret verksamhet. Men i de finare köken har man länge trollat fram rätter som landar som drömskapelser på en tallrik. Nu har själva processen, lagandet, klivit ut bland gästerna. Ingrid Sommar har besökt tre restauranger (s 30) som suddar ut gränserna mellan gäst och kock. Matupplevelsen blir dokumentär, vi får följa med i en process, se alla delar, även spåren av lagandet, kladdet. Här finns, konstaterar Ingrid Sommar, en längtan efter det informella ätandet, krogens väg ut i köket. Inget kök är en ö. Isabella Eriksson beskriver i samtal med Ylva Frid sitt arbete med restaurangen Made in China i Göteborg (s 40) som ett sökande efter spontanitet, mindre definierade matplatser och en interaktion mellan de som äter och de som tillagar. Den dokumentära metoden och skala 1:1-ritandet återkommer i två andra projekt: YR/JZ:s ombyggnad av konstmusik scenen Fylkingen i Stockholm (s 46) och Karin Matz renovering av en lägenhet i Stockholm (s 50). Här blir arkitekterna de när varande kockarna vars process ligger helt öppen. Ylva K Roswall och Joanna Zawieja beskriver det som att ”processen är lika intressant som resultatet”. I Karin Matz lägenhet är flera lager närvarande samtidigt, dokumentära spår från tidigare ägare möter hennes egna tillägg. Som Adam Yarinsky skriver om konstnären Donald Judds hus i New York (s 56): ”Här blir kopplingen mellan förflutet och nutid, mellan konst och upplevelse, ett paradigm för att vara både i och av världen.” De nya berättelserna i inredningsarkitekturen som de framträder här är inte en flykt från verkligheten utan ett utforskande av verklig heten och dess puttrande och hamrande väg fram mot själva måltiden. o
31 1/15· ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
Höger. Restaurang Frantzén i Gamla Stan i Stockholm av Arkitema. Köket är rummets scen och centrum. Den ljusaste platsen i lokalen. Åtta platser vid skivan som används av både gäster och kockar. F O T O KO N T R A F R A M E
PROJEK T
INGRID SOMMAR
Kocken i krogens mitt Länge har kockarna varit stjärnor. Nu får de också allt oftare en egen scen på restaurangen. Ingrid Sommar har besökt tre krogar där man äter med kocken.
Copenhagen Street Food på Papirøen.
Mathias Dahlgrens Matbordet, Grand Hôtel i Stockholm.
32 ARKITEKTUR · 1/15
Det är nästan så att man vill tala om närodlat. Själva rumsskapandet alltså. Lyhörda arkitekter som tillsammans med engagerade kockar formar den nya generationen av restaurangmiljöer. Där kökshantverk och råvaror håller högsta klass och där arkitekternas brief först och främst handlat om att ”tolka maten”. Om att skapa en kongenial inramning för kockarnas arbete, vilket resulterat i att själva köket i allt högre grad framstår som restaurangernas viktigaste rum – även för gästerna. En utveckling som märks inte minst på några av landets exklusivaste krogar, där stjärnbeströdda ambitioner ifråga om mat går hand i hand med lika höga, delvis nya krav på restaurangernas inredning. Tanken slår mig när jag suktat mig igenom fotografen PerAnders Jörgensens Eating with the Chefs (Phaidon, 2014). Hos 18 av världens bästa restauranger har han tagit sig in backstage, fotograferat vad och hur dessa luxuösa ställens kockar och övriga kökspersonal själva äter. Bakgrunden finns i fotografens skånska barndom, när han på grund av föräldrarnas arbetstider redan i unga år vande sig vid att äta på en närbelägen restaurang, fast då tryggt i köket med personalen. Även i boken förmedlas bilden av köksproffsens måltider som socialt och gastronomiskt rika. Välplanerade, närande och kollektiva. Inget slarv. Även lokalerna där de äter utgör ett fascinerande spektrum. Informella, tillfälliga rum. Från något avskilt hörn i krogens kök, via behagliga gårdar utanför till restaurangernas ännu tomma salar som snart fyllda med gäster ska förvandlas till
något helt annat. Till hårt regisserade och prestigefyllda scenerier. Varför känns det som den här bokens tema sätter fingret på något centralt? Jo, för att ”äta med kocken” är vad dagens restaurangupplevelse i allt högre grad handlar om. En utveckling som har rötterna såväl i den breda, samhällsengagerade strävan efter småskaligt, närodlat och hemlagat som i de lyxigaste kockarnas lust till ständigt nya höjder, gärna då i små, nästan privata sällskap. Rentav tänker jag att snudd på varenda köksmiljö i Per-Anders Jörgensens bok kunde bidra med fräscha inredningsidéer för den nya tidens och matkulturens krogar. I kontrast faktiskt till när Arkitektur för drygt ett år sen gjorde numret om moderna måltider (7/2013). Den lokala, högkvalitativa approach som allt tydligare präglar såväl matproduktion som allas vårt ätande i Sverige verkade inte helt ha nått fram till restaurangernas interiörer. Artikeln om numrets två arkitekt ritade restauranger – The Flying Elk i Stockholm respektive Mr P i Göteborg – hade slående fått rubriken ”Historieätarna”. Logiskt eftersom bägge inredningarna var skickliga turneringar av klassiska koncept snarare än miljöer inspirerade av nya matvanor. ”Älgen” som en nysvensk tolkning av den typiskt engelska puben. ”Herr P” som en minst sagt oblyg blinkning till den interiörmässigt mest inflytelserika kroginteriören av alla i Sverige under senaste halvseklet, Operakällarens bakficka, inredd av Yngve Gamlin på 1960-talet. Bägge beskrev snarare slutet av en
Personalmatstund på Lo Priore. Ur PerAnders Jörgensens bok Eating with the Chefs.
→→En utveckling där stjärnbeströdda ambitioner ifråga om mat går hand i hand med lika höga krav på restaurangernas inredning.
33 1/15 · ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
Nedan. Restaurang Frantzén. Skärmarna i fönstren har specialtillverkats av smeden Peter Lindqvist av oljebränd plåt och krenelerat fjäderstål.
Nederst. Restaurang Frantzén. Badrum. Handtillverkat handfat i stengods av keramikern Calle Forsberg, som också gör alla serveringskärl till serveringen.
F O T O N KO N T R A F R A M E
Höger. Restaurang Frantzén. Två furuboxar fungerar som serveringsstationer. Inblick i köket för att förhöja matupplevelsen och inkludera gästerna i kockarnas arbete.
PL AN FR ANTZÉN 1:150
epok – de senaste decenniernas boom av urbant chica restauranger med åtföljande uppsjö av kreativa inrednings koncept – än början på den matrevolution som numret i övrigt handlade om.
34 ARKITEKTUR · 1/15
Men nu vänder det. Restaurangmiljöerna är på väg åt samma håll som den mest högklassiga maten. Det vill säga in i köket. Gärna till det generösa matbordet där även kockarna arbetar. Eller till ett stort och livfullt rum, vars hela karaktär bygger på att dess centrala del är ett öppet kök där ingen kock är skyddad från gästernas blickar. På kornet är de namn som Mathias Dahlgren, Sveriges mest världsberömda kock, valt för sina numera tre krogar i Stockholms Grand Hôtel. För åtta år sedan var de bara
Vänster. Kameleonthuset framför Tjölöholm slott.
Nedan. Kameleonthuset
två, Matsalen och Matbaren. Medan den förstnämnda – som inte var särskilt stor ens från start – nu delats upp i två, där nytillskottet betecknande nog heter Matbordet. Tre ord som väl beskriver tre skilda förhållningssätt till mat. Inte bara till vad som serveras på tallrikarna, utan än mer hur detta sker och var. Visserligen var matsalen som rumsideal på väg ut redan när den svenska krogboomen gjorde entré, påfallande samtidigt som postmodernismen inträde i svensk arkitektur och design på 1980- och 90-talen. Associationerna från ”matsal” går till en svunnen tids krogar, som de eviga stadshotellen. Eller till ett högtidligt rum i hemmet, som dock bara fanns hos överklassen och till och med där ofta stod tomt. I stället för matsalar var det sena 1900-talets nyskapande kroginteriörer antingen omtolkningar av kosmopolitiska klassiker som brasseriet, bistron eller baren. Eller så var de vardagsrum (och toarum, kan tilläggas, eftersom alla kreativa hämningar släpptes i dessa bakre regioner). Genomgående mer informella och interiörmässigt gräns överskridande än den stela och tråkiga matsalen. De ”närodlade” restaurangerna är däremot kök, fungerande som scen för alla frestande färska, säsongstypiska råvaror och för kockarnas arbete med dem. I de mest exklusiva fallen är ”köket” ofta små, intima lokaler där kocken förväntas ha direkt kontakt med gästerna, som numera är rutinerade uteätare och vill ha nya kickar. Större upplevelser än enbart en utsökt måltid. De vill se maten lagas, få chansen att ställa frågor, lära av en första klassens auktoritet som dessutom nuförtiden via
alla glammiga kokböcker och matprogram i tv ofta är en första klassens kändis. Stjärnkockarna har gått från kökens anonyma hantverkare till att bli scenaktörer, föreläsare och konsulter. Men köksnära inspiration kommer också från det motsatta hållet. Raka vägen från gatan. Där foodtruckarnas och take awayställenas mat stadigt klättrar uppåt i kvalitet och de anspråkslösa servering→→Inredningarna är som arna allt mer liknar små, men högt specialiserade tillfälligt ambulerande restauranger. På senare år har dessutom tillkommit iscensättningar. en våg av unga lunchkrogar, där både menyer och öppethållandet är begränsat till några få rätter respektive timmar, men där maten är vällagad och innovativ. Inredningarna är som tillfälligt ambulerande iscensättningar. Rudimentära diskar för utskänkning, grupper med enklast tänkbara sittmöbler: fällbara bord och stolar à la trädgårdsservering, simpla bänkar som i en ölhall. Och på några armlängders avstånd från gästerna – ställets kök. Som kan vara nästan hur primitivt som helst, men av tid och flitigt nyttjande väl fungerande för sitt syfte. 35 Till skillnad från krogarna som ”bara” är 1/15 · ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
36 ARKITEKTUR 路 1/15
Vänster. Saltimporten Canteen i Malmö av Lindvall A & D. Kockarna Sebastian Persson och Ola Rudin drev tidigare finkrogen Trio men satsar nu på ”världens bästa luncher”.
Nedan. Saltimporten Canteen. Rejäla mer än tre meter långa matbord och bänkar i oljad mörkt pigmenterad ek. FOTO TINE GUTH-LINSE
chica vardagsrum måste inredningen i de närodlade, köksnära restaurangerna inte vara helt igenom ny. Det är inte främst de spektakulärt designade detaljerna som ger prestige, utan matens kvalitet och kockarnas kunnande. Ett visst mått av tillfällighet och återanvändning kan därför ingå, även på de mest exklusiva ställena. Antingen det handlar om att behålla möblemang som funnits med sedan tidigare eller om nyinköpt vintage. Samtidigt ger arkitektens uppgift att ”tolka maten” och släppa in gästerna i köket utrymme för vitt skilda arbetssätt och resultat. Lyxiga Frantzén i Stockholm och enkla Saltimpor ten Canteen i Malmö präglas bägge av viss återhållsamhet rent rumsligt, även om de som matställen inte kunde vara mer olika. Hos Björn Frantzéns måltidsmecka för foodies, med två stjär nor i Michelin, ger Arkitemas och Studio Feuers uppdaterade inredning ett lyxigare, mer inbjudande helhetsintryck än den ursprungliga interiören, som de då två kockarna hade ställt ihop själva. Den nya miljön fungerar som lugn och stilren bakgrund till måltiderna, som här snarast håller rituell klass. Någon fan tasifull stolsdesign ingick dock inte i arkitektens uppdrag, de befintliga skulle vara kvar. I stället fick arkitekterna ”jobba med allt annat”. Inte minst en omfattande omgörning av hela det täta rummet, cirka 50 kvadratmeter, så att en tredjedel av gäs terna nu sitter längs en anslående köksbänk i kalksten där också kockarna arbetar. Mycken möda har lagts på varje detalj och material – från de grova naturfärgade linnedukarna till servis stationerna i furu.
PL AN SALTIMPORTEN 1:300
37 1/15 · ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
38 ARKITEKTUR 路 1/15
Vänster. SK Mat & Människor i Göteborg av Okidoki Arkitekter. Ambitionen har varit att ta fasta på mer informella uteätarvanor.
Nedan. SK Mat & Människor. Vinbaren. Golvets fiskbens mönster följer med genom rummen.
FOTO TOMAS YEH
FOTO MIK AEL OL SSON
Saltimporten i ruff hamnmiljö med kaklade väggar och oömt betonggolv ger snarare associationer till ett enkelt hål i väggen – men i snyggare, mer avklarnad och omhändertagen tappning. Kockarna Sebastian Persson och Ola Rudin drev tidigare finkrogen Trio, men satsar nu på ”världens bästa luncher” till en kräsen publik, som dyker upp trots läget en bit off från city. De rejäla, mer än tre meter långa matborden och bänkarna är desamma som Jonas Lindvall ritat för möten på sitt eget kontor – fast här i oljad, mörkt pigmenterad ek i stället för valnöt. Pendel armaturerna är av samma →→Den nya miljön fungerar grundmodell som han använt också för inredningen av tjusom lugn och stilren siga Gastrologik i Stockholm. Sammantaget en perfekt inrambakgrund till måltiderna. ning för kockarnas mix av gata och höga ambitioner. Hos Guldstolsbelönade SK Mat & Människor i Göteborg har arkitekterna däremot haft maximalt med svängrum. Kocken Stefan Karlsson, som tidigare drev stjärnkrogen Fond vid Götaplatsen, går sin egen väg. Ambitionen nu är att bredda publiken, ta fasta på snabbare, mer informella uteätarvanor utan att för den skull rucka på kvaliteten. Fredrik Hansson och hans team från Okidoki Arkitekter har haft fria tyglar att rita allt från scratch, att inreda grundligt med
39 1/15 · ARKITEKTUR
Nedan. SK Mat & människor. Loungefåtölj i vinbaren. Väg garnas dekoration anspelar på friserna i Gunnar Asplunds stadsbibliotek i Stockholm.
* L A P PA & L AG A
FOTO MIK AEL OL SSON
lust och konsekvens. Rentav är det just i inredningens höga grad av nyskapande – allt är omhändertaget av arkitekterna, från väggarnas dekorativa anspelning på friserna i Gunnar Asplunds stadsbibliotek till stolarnas korsning mellan Bruno Mathsson och Marcel Breuer – som parallellen finns till kockarnas kreativa kökshantverk.
PL AN SK MAT & MÄNNISKOR 1:300
40 ARKITEKTUR · 1/15
”En tyst revolution”, kallar engelska designern Ilse Crawford sin egen, humanistiskt präglade designfilosofi i senaste boken, A Frame for Life (Rizzoli, 2014). Som sätter människan och väl måendet i centrum och kliver över gränserna mellan offentligt och privat, mellan avkoppling och arbete, mellan gammalt och nytt. Som utmanar ”den starkt stildrivna, helt mansdomine rade arkitekturindustrin” och i stället ser arkitektur och design som den nödvändiga ”ramen för livet”. En liknande anda som exemplen ovan på ”närodlad” design med mat, kök och män niskor i centrum. En inriktning som Ilse Crawford för övrigt kan sägas ha banat väg för när hon formade interiörerna till Mathias Dahlgrens två första restauranger i Grand Hôtel 2007, inte minst den populära Matbaren. Senaste tillskottet Matbordet har hon inte haft som uppdrag, kockar och byggare har tillsammans ställt i ordning rummet. ”Men kanske har Mathias Dahlgren pratat informellt med henne”, säger presskvinnan på Grand Hôtel. ”De är goda vänner”. Den tysta revolutionen pågår. o INGRID SOMMAR
+
JÄMFÖR
Fakta Frantzén
F O T O KO N T R A F R A M E
Kund: Restaurang Frantzén, Gamla Stan i Stockholm År: 2014 Storlek: 50 kvm (22 platser, varav 8 i köket) Team: Arkitema Architects genom Ida Wanler och Saina Barazande. Studio Feuer genom Tove Sjöberg. Lina Färje, ljusdesigner Tyréns. Arkitekten beskriver: Restaurang Frantzén har två stjärnor i Guide Miche lin. Med målet att låta matlagningskonsten stå i centrum och samtidigt skapa en funktionell restaurang med förtätad stämning har lokalen öppnats upp och både köksfunktioner och toalett har flyttats. Från hela lokalen ges nu full inblick i köket – rummets scen och fokus – för att förhöja matupplevelsen och inkludera gästerna i kockarnas arbete. Grundkonceptet har varit att kombinera japansk materialkänsla och förfining med svensk bonnighet. Inredningen ska framhäva maten och inte sig själv. Därför går materialpaletten i diskreta nyanser såsom kalksten, lutad furu, lin och skinn. Vi har arbetat med lokala och tra ditionella material och använt dem med stor omsorg om detaljerna. På golvet ligger en grov sisalmatta, på väggarna i kök och badrum sitter ett saltglaserat kakel, med patinan och nyanserna hos ett Höganäskrus. Kring varje bord upplevs ett rum i rummet, med bordsskivans linneduk som ljusaste punkt, en scen för avsmakningsmenyns 18 rätter. Vid den nya köksbänken finns nu plats för dubbelt så många sittande gäster som tidigare. Här skapas och äts det på samma kalkstenskiva, för på andra sidan disken arbetar kockarna.
Fakta Saltimporten
FOTO TINE GUTH-LINSE
Kund: Saltimporten, Malmö År: 2013 Storlek: 165 kvm Arkitekt: Lindvall A & D genom Jonas Lindvall (ansvarig), Mikael Ling (handläggande). Byggherre: Limhamnshus Saltimporten AB Arkitekten beskriver: 1961 byggdes fastigheten Korallen 1 på Hullkajen i Malmö Hamn med sina sex våningar kontor och två våningar lager. Den ligger på den yttersta spetsen av Malmös inre hamninlopp mitt emot Dockan-området. Ursprungligen användes fastigheten av Saltim porten som fick saltet levererat via taket på lagerdelen. Projektet att inreda restaurangen är en liten del av en omgestaltning från lager till studios för kreativa näringar som vi gjorde av den gamla Saltimporten 2008–13. I grund och botten valde vi att göra så lite som möjligt. Golv, fönster, väggar och tak är behandlat på samma sett som i resten av huset. Intentionen var att skapa en prestigelös mötesplats tänkt att passa in i huset och med en känslomässig koppling till platsen och dess historia. Det viktigaste var i egentlig mening att vi fick några av matsveriges intressantaste aktörer att vilja flytta in i fastigheten. Vi ritade ett bord, en bänk, använde oss av en belysningsarmatur från Wästberg som behandlades med zink-nickel. Sedan projekterades även ett kök och en serveringsdisk. Vi eftersträvade att skapa ett rum som får människor som nyttjar rummet att trivas med varandra och maten och drycken de inmundigar.
Fakta SK Mat & Människor
FOTO TOMAS YEH
Kund: SK Mat & Människor, Göteborg År: 2014 Storlek: ca 200 kvm Team: Okidoki Arkitekter genom Fredrik Hansson (ansvarig), arkitekt och creative director. Övriga medverkande Okidoki Arkitekter: Victor Alm och Patrik Larsson (inredningsarkitekter). Stina Nyberg och Malin Lagerkvist (arkitekter). Ola Jeppson, grafisk designer FÄLT. Arkitekten beskriver: SK Mat & Människor ligger nära Götaplatsen i Göteborg, i ett före detta glasmästeri. Det är en finkrog utan de konventionella vita dukarna och stela kyparna. Köket håller allra högsta klass men är samtidigt enkelt, glatt och lättillgängligt. Med den gedigna kunskap man har i grunden vågar man leka med traditionen och testa nytt. Det vill vi att inredningen ska spegla. Restaurangens gäster ska känna att de kommer till en plats som präglas av kvalitet i alla led. Att allt bär spår av mänskliga händer – omtanke, hantverkskunnande, personlighet. Det öppna köket ger hela matsalen ”chef’s table”-karaktär. Lokalens fysiska förutsättningar var en utmaning – att få in den avan cerade, teknikkrävande infrastruktur som ett modernt stjärnkök är i vad som rent krasst var ett gammalt garage. Det unika med projektet som uppdrag är att vi har ritat precis allting – alla stolar, alla bord, alla armaturer – från plan till bordsdekorationer. SK Mat & Människor ritades och färdigställdes under vintern 2013 och våren 2014. Det är varken första eller sista restaurangen vi utvecklat tillsammans. Ett stenkast från SK ligger Toso och Mr P, som också hör 41 till familjen. 1/15 · ARKITEKTUR
Höger. Isabella Eriksson grundade Main Office våren 2014, och fick kort därefter uppdraget att ansvara för interiören på Made in China och delar av de övriga restaurangerna i Auktionsverket.
* L A P PA & L AG A
D IALO GEN
I N T E R VJ U Y LVA F R I D · F O T O M I L A D A B E D I
Isabella Eriksson:
→Jag har försökt att fånga en spontanitet Made in China var den första restaurangen av fyra som öppnade i en omfattande ombyggnad av Auktionsverket i Göteborg. Isabella Eriksson, grundare av Main Office, har ansvarat för projektet hela vägen från rå och ofärdig lokal till konstnärlig utsmyckning. Utgångspunkten har varit att hitta en avskalad enkelhet där det finns en ständig interaktion mellan de som tillagar och de som äter.
42 ARKITEKTUR · 1/15
Made in China är en kinesisk restaurang i en väldigt avskalad och reducerad form. Varifrån kommer det uttryck som interiören har fått? – Gestaltningen av interiören utgår från matkonceptet om en ny sorts kinesisk krog, en restaurang som utgår från hur man äter och umgås. Menyn består av dim-sum-rätter; små rätter som man beställer tillsammans och delar. Det ska gå att komma ensam eller i ett större sällskap och så samsas man om mat och plats. Det finns en ständig interaktion mellan de som tillagar och de som äter, och det ska gå att komma nästan när som helst på dagen för att äta, från lunch till två på natten. – I städer utomlands finns ju det hur mycket som helst, medan det i Sverige har varit väldigt definierat hittills kring hur man går ut och äter. Här öppnas det upp för en annan sorts spontanitet, som jag har försökt fånga i rumslayouten. Matbaren, med öppet kök i ena änden, är den centrala platsen där allt händer. I övrigt är det långbord med bänkar, som folk får dela. Lång-
bänkarna gör platsen mindre definierad, och det går alltid att få in en till vid bordet genom att trycka ihop sig. – Det enkla och informella återspeglas även i materialuttrycket. Jag ville lyfta fram den råhet som redan fanns i lokalen, och använde mig av en associativ idé om ett industrialismens Kina: enkla och rena material och en nedtonad färgskala som återupprepas. Lokalen rymde tidigare inlastning och magasin till Auktionsverket, och är en tillbyggnad gjord på 1970-talet. Hur har du arbetat med själva rummet? – När jag kom in i projektet i april så var ombyggnaden påbörjad, och det var ett rått och halvfärdigt utrymme. De tidigare fönsterpartierna mot gatan hade tagits bort, invändigt var halva bjälklaget rivet och den vägg som tidigare delade av mellan inkörsporten och magasinet var borttagen. – Jag har låtit konstruktionen vara expo nerad, och förstärkt det där råa som fanns i rummet. Vi har hela tiden testat allt på plats. Väggarna är strukna med en mörkgrå kalkputs, som ger en levande yta. Det var en av murarna som kom med idén efter att vi testat olika målningar och kulörer, och det här gav mycket mer skiftningar i väggarna. Den infärgade putsen ger en yta som drar åt sig fukt ur luften och hela tiden skiftar väldigt mycket. Betonggolvet slipades och en pigmentering ströks på med svamp och vatten, lite som mörk tusch som målades ut över golvet.
43 1/15 路 ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
Alla möbler är väldigt enkla, som den mest basala sorts sittbänk man kan tänka sig med väldigt få detaljer. Trots det är allt specialtillverkat →→För mig har den här processen på snickeri, med möjlighet att helt styra inneburit att försöka definiera vad utformningen. Hur kommer det sig att som skiljer en interiör gjord av en det ändå blev de här pragmatiska bänkarna arkitekt och en inredningsarkitekt. utan ryggstöd? – En högre detaljering av möblerna var aldrig på tapeten eftersom det inte passade in i det avskalade uttrycket. De detaljer som framträder är i stället porslinet, maten i sig och väggmålningen i rummet, som på så sätt får ta sin visuella plats. Jag har sökt en typ av renhet 44 som finns i många asiatiska interiörer, där det ARKITEKTUR · 1/15
i grunden är väldigt enkla tillvägagångssätt för hur en möbel tillverkas och hur den används. Nästan som att du hade haft virket på plats och sedan gjort så lite som möjligt. Möblerna är i massiv ek och svartstål, och hela baren är i samma stål. Det är allt. Det har satsats väldigt mycket på inredningar av krogar och restauranger i Göteborg de senaste åren. Ofta har de haft ett tydligt tema, gärna historiskt, som gestaltats med inredningen. Hur förhåller sig Made in China till den trenden? – För mig har den här processen inneburit att försöka definiera vad som skiljer en interiör gjord av en arkitekt och en inredningsarkitekt. Som jag uppfattar det så förhåller jag mig som arkitekt mycket mer till kontexten. Det här
Vänster. Den bärande konstruktionen har exponerats i lokalen, och samspelar med de kalkputsade väggarna. Matbaren är den centrala platsen i rummet och samlar matgäster, servering, kök och dj.
Nedan. Mot Tredje Långgatan framträder interiören som en del av gatumotivet genom de höga glaspartierna i fasaden.
MADE IN CHINA
SEKTION 1:100
DRAIN
11
projektet och det här rummet skulle inte kunna finnas på någon annan plats än där det är. Det som redan finns har sin historia, och det material som redan är på plats är intressant att jobba vidare på. Pelare, bärande strukturer och annat som finns i rummet blir något att lyfta fram ännu mer. Många inredningsarkitekter arbetar snarare med att ta fram ett koncept, ofta med hjälp av inspirationsbilder som refererar till någonting någonstans, men man förhåller sig inte så mycket till rummet i sig. För mig är det att skapa sig en scenografi, som kan placeras i vilket utrymme som helst. Den berättelse som skapas är sällan knuten till en specifik plats, och känns inte så intressant. Restaurangen invigdes i oktober, och du kom in i projektet i april. På den korta tiden har ni både färdigställt en
10 9
3
5
7 2
6
4
8 6
1 4 4
4
4
4
6 7
4
ENTRÉPLAN (HUVUDPLAN) 1:50
PL AN 1:100 1. MAT-DRINKBAR 2. ARR ANGÉE MED SIT TNING 3. MATLUCK A 4. L ÅNGBORD I VARIATIONER MED BÄNK AR 5. RUM I RUM – RUNDA BORDET 6. HÖGA L ÅNGBORD MOT VÄGG
4
7. VÄGGFASTA BÄNK AR 8. VÄGGMÅLNING 9. KÖKSINGÅNG 10. ÖPPET KÖK 11. GEMENSAMT UTRYMME ANGR ÄNSANDE RESTAUR ANG
1. MAT-DRINKBAR 2.ARRANGE MED SITTNING 3.MATLUCKA 4.LÅNGBORD I VARIATIONER MED BÄNKAR 5.RUM I RUM - RUNDA BORDET 6.HÖGA LÅNGBORD MOT VÄGG 7.VÄGGFASTA BÄNKAR 8.VÄGGMÅLNING 9.KÖKSINGÅNG 10.ÖPPET KÖK 11.GEMENSAMT UTRYMME ANGRÄNSANDE RESTAURANG
45 1/15 · ARKITEKTUR
Vänster. Alla möbler är ritade och tillverkade för lokalen. Gästerna samsas vid de långa borden i ek med tillhörande bänkar. Nedan. Matbaren är tillverkad helt i stål, som lackerats med en viss procent svärta för att ta fram det mörka ur stålet.
* L A P PA & L AG A
ombyggnad och tagit fram alla möbler och inredning. Hur lyckades ni med det? – Dels har vi haft snickare på plats, och parallellt har vi haft en större produktion på fabrik. Alla möbler är framtagna av ett svenskt företag med polsk tillverkning. Vi var på plats på snickeriet i Gdansk och valde ut materialen, och de har också kommit hit sedan och gjort vissa justeringar på plats. – Men det som framför allt har gjort processen effektiv och snabb är hur vi →→Här handlar det ändå främst jobbat väldigt nära tillsammans; arkitekt, kund och alla underleverantörer. om taktila och materiella Många byråkratiska steg har vi kunnat hoppa över. Någon undertaksplan gjorkvaliteter, att få rummet att de vi till exempel aldrig, utan i stället har jag varit på plats och snackat med framträda och bli starkare. elektrikerna, visat exakt vad som ska vara var och gjort en handskiss om det behövts. Och det mesta blir ju bättre när man står på plats och ser hur det verkligen blir. Det var ingenting som jag var van vid, men det verkar vara sättet som beställaren haft med sig sedan andra projekt. Det är väldigt befriande att se att man kan jobba så informellt och ändå professionellt.
46 ARKITEKTUR · 1/15
Det måste ha krävts mycket tillit i den arbetsformen? – Absolut. Både jag och Axel Robach, som ansvarat för själva ombyggnaden, är ju rätt gröna i branschen. Samtidigt gör det att kunden får en
enklare dialog med oss. Vi har hela tiden suttit i samma utrymme som kunden och jobbat, vi blev lite som ett projektkontor vi tre. Jag kan tänka mig att det också ger honom större kontroll på vad som görs med ett mindre maskineri att förhålla sig till än om ett stort kontor skulle leverera handlingar en gång i veckan. Det gör det enkelt att fatta beslut och att pröva lösningar efter hand. En stor väggmålning täcker den höga väggen med ett dramatiskt motiv av hamnarbetare i en slags kommunistisk propagandaestetik. Varifrån kom den idén? – Väggmålningen kommer från tanken om Tredje Långgatan som plats, och hur den historiskt sett alltid varit en självklar plats för varvsarbetarna när Göteborgs hamn var igång. Den kopplar till känslan av gemenskap och samhörighet som fanns kring varven, och hur den associationen fortfarande är så stark runt långgatorna. Samtidigt har den uttrycket av poster från revolutionens Kina, och berör samma era som jag associerat till i val av material och färger. Motivet med hamnarbetarna blev ett sätt att koppla konceptet om kinesisk krog till platsen. Referensen till varven och historien tangerar ju också fenomenet att skapa en närmast fiktiv berättelse kring en plats.
MADE IN CHINA
Överst. Väggmålningen med referens till platsens tidigare koppling till varvsindustrin är utförd på plats av arkitekten. Nederst. Trappan har frilagts och står nu fritt placerad i rummet.
Liknar inte det det där mer scenografiska sättet att jobba som du beskrev innan? – Vad man än gör så blir det ju till viss del en scenografi. All gestaltning innebär ju att en plats ges vissa associationer. Men om jag verkligen hade velat göra scenografi av det här så hade jag kunnat addera ett handfat som är en kruka från Kina, en massa röda rislampor i taket, Kinakrogstavlor och sånt. Här handlar det ändå främst om taktila och materiella kvaliteter, att få rummet att framträda och bli starkare. – Målningen fick vara en undantagsvägg. Den är ju inspirerad av revolutionens Kina, men motivet är lokalt. Visst blir det ett koncept. Och restaurangen har ett koncept. Vad är då skillnaden mellan en scenografi och en inredning som håller sig till rummet? Det är en hårfin gräns. Målningen är det som talar mest för konceptet, och sammanfattar idén som jag har haft med restaurangen. För mig bryter inte en väggmålning på samma sätt mot känslan av plats. o
FAK TA
Made in China, Göteborg Adress: Tredje Långgatan 9, Göteborg. Arkitekt: Isabella Eriksson (ansvarig och grundare av Main Office). Möbeldesign: Isabella Eriksson. Konstnärlig utsmyckning: Isabella Eriksson. Beställ are: Avenyfamiljen. Underkonsulter: Brand: Prevecon. El: Hultmans El. Konstruktör: VBK. VVS: Andersson & Hultmark. Ljud: Akustikon. Byggherre: KB Linnés taden Masthugget 8:10. Entreprenadform: Generale ntreprenad. Byggnadsentrepenör: BRA bygg. Bruttoa rea: 138 kvm (gästyta). Byggnadsår: Ombyggnad 2014 (Made in China), ursprungsbyggnad 1977. Made in China var den första restaurangen av fyra som öppnade i den omfattande ombyggnaden av Auktionsverket på Tredje Långgatan i Göteborg. Huvudansvarig arkitekt för hela ombyggnaden på Tredje långgatan är Axel Robach, Robach arkitektur.
47 1/15 · ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
PROJEK T
FOTO ANDREA JOHANSSON
Visklekar 48 ARKITEKTUR · 1/15
I en klassisk lokal för experimentell musik och konst har man lappat, lagat och mejslat fram en perfekt fritidsgårdskänsla. Fylkingen, Stockholm · YR/JZ
Vänster. Nya tilläggen i av vikande material. Träreglar med detaljer av troaxgaller. Höger nedan. Huvudentré och garderob. Flera förråd rensades
FYLKINGEN
ut och bjälklag revs för att ge plats till en ljusare entré. Den tidigare platskrävande garderoben är utbytt mot en klädstång i taket.
SEKTION 1:300
KO MMENTAR
DAN HALLEMAR
Tillåtande material och spår från historien gör platsen redo för nya projekt. I den välkända leken viskleken viskar man till varandra i en rad tills det ursprungliga budskapet har passerat alla och förmodligen förändrats. I Arkitekturmuseets årsbok 2009 skrev Ylva K Rosvall och Joanna Zawieja en text tillsammans med Linnea Holmberg och Ylva Åberg som hade titeln Fabrikationer och var en del i en idé om olika visklekar, om hur idéer förändras, hur processer ser ut. Där skriver de: ”I berättelserna om vårt kontor ’Revisionsmoln’, diskuterar vi arkitekturens roller och definitioner. Genom att återbesöka och revidera redan utförda projekt förskjuter vi idén om resultatet, bilden av arkitektur som produkt, till ett utforskande av processen.” I arbetet med att förändra och bygga om den klassiska platsen för experimentell musik och konst, Fylkingen i Münchenbryggeriet i Stockholm, fick det här utforskandet en verklig plats. Arbetet med förändringen, de kallar det alteration, är arkitektur som dokumentärt arbete. Inte minst för att arbetet i så stor utsträckning handlade om att skissa och förändra i skala 1:1. Ritbordet blev ointressant. Detta skala 1:1-arbete innebar såväl att rita upp förslag med tejp på golvet som att söka pengar från Boverket och Allmänna arvsfonden. Det står en hiss i entrén. De kallar den pengakossan eftersom det var tillgänglighetsanpassningen som gav dem pengar till flera andra förändringar. Man kan se projektet som förebildligt i sin vilja att pussla. Med det befintliga, med det nya och med pengar. Projektet har växt organiskt efter var pengarna har funnits. Fylkingen är en verksamhet som funnits sedan 1933. 1987 flyttade den till lokalerna i Münchenbryggeriet. Under snart
TORKEL KNUTSS ONSGATAN
SÖDER MÄL ARSTR AND
SITUATIONSPL AN 1:5 000
49 1/15 · ARKITEKTUR
Höger överst. Entresolen innehåller toaletter och det tillgängliga övre planet ett nytt arbetsrum och loge med direktkontakt med Stora scenen.
* L A P PA & L AG A
30 år har man skapat tillfälliga installationer, arkiverat, lagrat, huserat och använt platsen. Platsen har samlat spår men också satt igen möjligheter. Att leta sig fram i detta samlande och användande och hitta ut i en ny plats som fortfarande fungerar för samma verksamhet måste ha varit en utmaning. Spår från föreningens verksamhet under de här nästan 30 åren är också synliga i väggar och golv. Det lappade och lagade terrazzogolvet från 1980-talet och spår efter rum som före ombyggnaden varit hemliga förråd.
13
14 12 11
10
PL AN 1 1:300
1. ENTRÉ 2. NY ENTRÉ 3. FOA JÉ 4. SKIVBUTIK 5. LITEN SCEN 6. KÖK 7. SLUSS 8. SCENRUM (INGÅR E J I ENTREPRENAD) 9. FÖRR ÅD 10. SCENBRYGGA 1 1. LOGE 12. PROJEK TRUM 13. ARBETSRUM 14. KONTOR
1
4
3
9 6
5
7 2
Höger nedan. Köket. Den befintliga trinetten står kvar, och barens gamla stålstommar är omklädda med limfog.
3
8
9
9
Utgångspunkten för ombyggnaden var en flytt av entrén till den tidigare lastentrén. Det öppnade upp lokalerna mot Riddarfjärden. En ganska osannolik förändring dold bakom lager och rum dit ingen hade nyckeln. Det finns i allt från process till materialval mycket att hämta här. Liksom i det intellektuella angreppssättet. Det är som om omgivningen, den experimentella musiken och konsten öppnat upp möjligheter för arkitekterna att tala om alteration – en förändring som inte antingen handlar om att sikta mot förnyelse (renovering) eller om att hitta något gammalt (restaurering) – och polyvalens – en sorts förhållande till form där formen i sig själv möjliggör olika sorter av användning. Resultatet är en otroligt charmig fritidsgård där man gärna vill uppehålla sig. En plats för projekt, en tillåtande plats, men också en instängd plats – kanske rentav introvert – som öppnats upp. Det här är en förening som odlat sin hemlighet men som nu också tycks mer nyfiken på omvärlden. Arkitekturen kan addera lager, hjälpa till, förnya också självbilden. Gestaltningsmässigt är det blottlagt och enkelt. Hissen står pang bom utan att försöka döljas, svartlackat troax-galler ramar in de olika funktionerna, element som hänger kvar på väggarna där det förut fanns rum. Det här resultatet av vad som händer när arkitekten bäddar in sig, den inbäddade arkitekten som väljer att lämna planestetiken för att komma närmare den upplevda rumsligheten kring de befintliga ventilationsrören och bjälklagen. Först bygga rummen, sedan rita dem. Här finns möjligen ytterligare en fördel med det, nämligen den där dialogen som alla söker med ”brukarna”. Alla vet varför saker gjorts. För att sedan kunna göra om allt som de själva vill. I den visklek som arkitekturen alltid är inbegripen i. o
ENTRÉPL AN 1:300
FAK TA
Fylkingen, Stockholm Adress: Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm. Arkitekt: YR/JZ genom Ylva K Rosvall och Joanna Zawieja (ansvariga). Medverkande arkitekter under skisskede: Linnea Holmberg, Ylva Åborg. Byggherre: Föreningen Fylkingen. Totalentreprenad: Trenad Nordic Bygg AB. Projektledare: Jonas Ekblad, Projektledarhuset. Brutto area: ca 500 kvm. Byggnadskostnad: ca 4 mkr. Byggnadsår: 2013. 50 ARKITEKTUR · 1/15
Arkitekten beskriver: Fylkingen är en konstnärsdriven scen i München bryggeriet. Det är en ideell förening och fungerar som en verkstad, scen och mötesplats för medlem marna. Målet med ombyggnaden var att öppna upp lokalen för en större rumslig och programmatisk flexibilitet. Ombyggnad är ett exempel på en utvidgad arkitektroll. Här är proces sen lika intressant som resultatet. Arkitekterna har utvecklat projektet genom en kontinuerlig platsbaserad skissmetod; förslagen har ritats upp
i full skala i lokalen, diskuterats på öppna möten och testats genom mindre byggen. Arkitekterna har dessutom ansvarat för att säkra ombyggnadens finansiering. Ombyggnaden är influerad av processens öppenhet och förenin gens mångsidiga verksamhet. Spår från föreningens historia förblir synliga: Terrazzogolvet lappas för att påminna om tidigare rum. I taket syns spår efter rum som innan om byggnaden varit låsta förråd. Entrén har flyttats till den tidigare lastentréen, och öppnar nu upp de
förr svårfunna lokalerna mot Riddar fjärden. De nya rumsligheterna kan användas som foajé, liten scen, bar, verkstad eller arbetsrum. Materialen är robusta och tål ytterligare bear betning. Förändras föreningens behov kan man enkelt bygga om och bygga till. Även själva byggske det blir tydligt färgat av proces sen: Den tajta ekonomin gör att all ytbearbetning görs av föreningens medlemmar och möblering kommer att färdigställas allteftersom. Y LVA K RO S VA LL J OA N N A Z AW I E JA
FYLKINGEN
51 1/15 路 ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
Höger. Karin Matz i sin lägenhet på Heleneborgsgatan i Stockholm, som hon inrett med hänsyn till dess historia. FOTO ANNA SIMONSSON
D IALO GEN
I N T E R VJ U J U L I A S V E N S S O N
Karin Matz:
→ Jag ville inte sudda ut hela min lägenhets historia. Arkitekten Karin Matz köpte en lägenhet där en renovering avbrutits på 1980-talet. Hon fascinerades av dess historia och bestämde sig för att bevara platsens karaktär. Till hälften.
Vad var det du fastnade för i den här lägenhetens historia? – När jag kom in i lägenheten första gången var det som om tiden var stoppad. Tapeterna var till hälften nedrivna och allt som fanns var en kran som stack ut genom väggen. Det fanns ingen el. En man hade börjat renovera lägenheten på 1980-talet. Men han hade blivit sjuk och inte fullföljt renoveringen. I stället stod lägenheten orörd fram till hans död. När jag köpte lägenheten hade den fungerat som möbelförvaring i 30 år. I en stad med enorm bostadsbrist är detta en väldigt märklig och på något vis oemotståndlig historia.
52 ARKITEKTUR · 1/15
Att sammanfoga en plats historia med nya element är en fråga många tampats med. Hur har du resonerat kring bevarande i det här projektet? – I de flesta lägenheter man flyttar till har det varit någon innan. Jag tyckte att historien var så fascinerande att jag inte ville sudda bort allt omedelbart. Hur gör man när man jobbar med något befintligt: ska man göra något helt
nytt eller något som helt smälter in i det gamla, ska det nya ”ställas in” som tydliga objekt eller ska det inarbetas diskret i det befintliga? Jag tyckte mig se att det finns två ganska tydliga vägar att gå när det gällde renovering och fann att det kunde vara intressant att inte direkt ge mig in på någon av dessa. Vilket kanske resulterade i att jag gjorde ingetdera men kanske också både och. I korthet kan jag säga att huvudidén var att jag både ville bevara lager från tidigare ägare och samtidigt göra något nytt på mitt eget sätt – något som passar för den nya historia som ska utspelas här. Hur tar sig detta uttryck i lägenheten? – Man kan säga att lägenheten har två delar. Den ”nya” sidan är ett kök med öppen planlösning, en säng med bokhylla och en garderob. Allt är byggt i plywood och Ikeas köksstommar. Mina vänner kallar den ett slags ”levnadsmaskin”. Det enda som är kvar av den ursprungliga köksdelen är en bit gammal vägg över diskbänken. Jag satte glas för den, och nu fungerar den som stänkskydd.
53 1/15 路 ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
54 ARKITEKTUR 路 1/15
Vänster. Karin Matz intill säng- och köksmodulen som delas av med en glasskiva.
Nedan. Köksbänken i grönpigmenterad betong fortsätter och blir en avsats för sängen.
FOTO ANNA SIMONSSON
F O T O K A R I N M AT Z
– Intill kök/sov/förvaring ligger vardagsrummet. Där har jag bevarat allt som det var. Golvet är obehandlat och de råa betongväggarna med tapetrester har fått vara kvar. På väggen kan man se hur en garderobsdörr fyllts igen för att åter bli en öppning i form av ett fönster. – Väggarna har behandlats för att inte damma. Men hörnen är utjämnade och allt är förberett och tilljämnat för att man ska kunna spackla och måla om man vill. Lägenheten har två fönster, som visar en tydlig gräns. Det ena är målat, det andra inte. Det är väldigt konceptuellt. – Jag tycker om kontraster. Det vita hade inte varit så vitt om den inte stått i kontrast till den ojämna väggen. – Badrummet är länken mellan de två delar na. Och hallen är något slags mellanting. Där har jag sparat de blommiga tapetresterna men infogat en ny dörr och slipat och målat golvet. Vad var den största utmaningen? – Lägenheten är 36 kvadratmeter. När jag började med projektet tänkte jag att jag skulle få allt. Jag ville att det skulle vara luftigt och finnas gott om plats men samtidigt inrymma alla moderna bekvämligheter och ett avskiljbart sovutrymme.
SEKTION BADRUM – RUMMET
Hur löste du utrym→→Jag ville både bevara lager från mesfrågan? – Under den upphöjda tidigare ägare och göra något sängen finns en garderob som roterar – en slags nytt på mitt eget sätt. walk in-closet för trångbodda. För att behålla ljuset, och för att det inte ska kännas som att sova i köket, skiljs sängen av med en glasvägg. Det kan sägas att lägenheten inte är gjord för någon som lagar jättemycket mat. – Tvättmaskin och linneskåp finns i en hylla som delar av hall från badrum bakom en stor spegeldörr som när den är stängd fungerar som anslagstavla och annars som innerdörr mot 55 hisshallen. 1/15 · ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
– Duschen är stor och tar en hel liten klädkammare i anspråk. Den igenbommade dörren gjorde jag om till ett fönster ut i rummet. Jag har fantastisk utsikt från duschen ut över Riddarfjärden. Hur stor budget hade du? – Själva lägenheten var inget fynd, även om inget fanns i den. Men det är ingen dyr renovering. Jag har sparat pengar på den ”gamla” sidan. Min tanke är att allt inte behöver göras om. Det behöver inte vara perfekt. Det kan fungera →→Min tanke är att allt inte behöver bra ändå. Det som är omgjort är göras om. Det behöver inte vara ordentligt gjort. Till exempel har elen perfekt. Det kan fungera bra ändå. frästs in i väggarna i den ”nya” delen. Annat kunde få vara som det var. I stället för att sprida ut budgeten över hela har jag satsat på vissa detaljer.
56 ARKITEKTUR · 1/15
Vad har du prioriterat? – Jag har lagt extra pengar på spegeldörren, som fungerar som ljudisolering från trapphuset, maskerar tvättmaskinen samt gör så att lägenheten upplevs som lite större. Det är ett
Vänster. Från hallen syns gränsen mellan lägenhetens äldre och nyare del tydligt. Vänster nederst. Sov- och köksdel kan skärmas av med rullgardiner.
Nedan. Bakom en stor badrumsdörr ryms förvaring och tvättmaskin. Dörrens ena sida är en spegel, som förstorar rummet, och den andra fungerar som anslagstavla.
F O T O K A R I N M AT Z
F O T O K A R I N M AT Z
DM
K/F
TM
1M
N
NEDRE PL AN 1:100
finsnickeri som gjort spegeldörren, fönstret i duschen, stegen till sängen och kökspallen. Annars är allt gjort av vanliga byggare. – Badrummet är också gjort med samma tänk, kaklet är lite dyrare men inte använt överallt och resten av badrummet har målade väggar och standardprodukter. – Det är en vanlig byggare som byggt köksoch sängmodulen. Det är inget finsnickeri utan bygger på ett Ikeakök – jag är barnsligt förtjust i standardprodukter. Jag valde plywood, som är ett material som kan klara av att inte ha den mest perfekta finishen. Fönstren vetter mot norr, så jag ville att lägenheten skulle kännas ljus, därför är plywooden lutad och vitoljad. – Den gröna färgen på kaklet i duschen går igen i bänkskivan, som är i grönpigmenterad betong. Den fungerar både som avsats till sängen och som bänkskiva för köket. Grönt och gult går igen i tapetresterna i lägenheten. Din lägenhet är en ovanligt personlig enrumslägenhet. Varför gör inte fler som du, tror du? – Det skulle vara roligt om det fanns fler typer av lägenheter, mer variation i utbudet. I dag finns en skräck i att göra något som inte ska kunna säljas. Det är så mycket pengar involverade. o
SEKTION BADRUM – HALL
FAK TA
HB6B – Ett hem, Stockholm Plats: Heleneborgsgatan 6B, Stockholm. Arkitekt: Karin Matz. Konstruktion: NCE Bygg. Finsnickeri: Retsloff Snickeri. Area: 36 kvadratmeter. Byggnadsår: 2013 Karin Matz jobbar på Vera Arkitekter men har också egen firma, arbetar som lärare på Arkitekturskolan KTH och är med i gruppen Svensk Standard.
57 1/15 · ARKITEKTUR
* L A P PA & L AG A
E S SÄ
A D A M YA R I N S K Y · F O T O J O S H UA W H I T E
Så bevaras en upplevelse Konstnären Donald Judd ville bevara sitt hem och ateljé och göra huset tillgängligt för besökare. Arkitekten Adam Yarinsky har ägnat åtta år åt att restaurera byggnaden som ska maximera publikens konstupplevelse.
58 ARKITEKTUR · 1/15
Varför ägnade jag åtta års arbete åt något som, om jag lyckades, skulle utplåna alla spår av min ansträngning? Vad skulle kunna göra detta till en otroligt upplyftande uppgift? Om projektet är restaureringen av 101 Spring Street, Donald Judds hem och ateljé i New York, så är svaret tveklöst. I denna gjutjärnsbyggnad från 1800-talet uppstod Judds idé om den permanenta installationen: en noga avstämd relation mellan konsten och dess iscensättning som skapar en djup medvetenhet om rummet och din relation till det. Judd ville att denna plats skulle vara ”måttet” för hans verk, där man mötte det på det sätt han önskade. Han förändrade arkitekturen för att skapa rum att leva i och ett sammanhang för sin konst och för sin noga utvalda konstsamling (till stor del hans egna vänners verk). Resultatet engagerar varje besökares upplevelse på djupet, liksom det fortfarande gör med min egen efter otaliga besök. Enligt Judds testamente bildades Judd-stiftelsen för att bevara denna rumsliga helhet och göra den tillgänglig för besökare. Men detta syfte försvårades av byggnadens dåliga tillstånd, med nedfallande rostiga gjutjärnsdelar, omfattande brott mot säkerhet för liv och lem, otillräckliga tekniska system och frånvaron av ett bygglov. Lösningen, en genomgripande restaurering av exteriören och installation av modern teknik inom den historiska byggnaden, riskerade att förstöra det som den skulle skydda. En lång rad tekniska, estetiska, filosofiska, pragmatiska, logistiska, konstruktiva och administrativa beslut, vart och ett föregånget av frågan om man skulle göra något alls, styrde den mödosamma restaureringsprocessen. Som arkitekt för projektet var det mitt ansvar (delat med många medarbetare) att bevara integriteten i denna autentiska upplevelse som summan av ett oändligt antal kvaliteter.
Judds arbete hade formats i relation till den befintliga byggnaden. Gjutjärnsfasaden är förvånansvärt skir, ett förmodernt montage som är mer fönster än vägg. Dess tydligt synliga ordning utgår från hörntomten och etablerar en ram för allt inom den. Judd såg varje våning som i huvudsak ett rum och gav dem olika syften: sova, äta, ateljé osv. En av hans få skisser av byggnaden består av fem rektanglar som avbildar varje våningsplan, ordnade vertikalt som ett av hans staplade verk. Det betyder att helheten, inklusive intervallet mellan våningarna (som man rör sig i via trappan eller hissen), är lika viktig som de separata våningarna. I en kort beskrivning, ”101 Spring Street”, lyfte Judd fram tre av sina ”uppfinningar”: tredje våningen, samverkan av golvet och undertaket på fjärde våningen, och den höga golvlisten på femte våningen. Dessa element skapar laddade rumsligheter som förbinder konst, byggnad och besökare. Att bevara dem krävde uppfinningsrikedom. Att förklara dem mera i detalj kan hjälpa till att förmedla vad vi ville åt och hur nära förbundna alla aspekter av projektet är. Den tre kvarts tum breda springan mellan tredje våningens golv och dess vägg skapades genom en distans mellan väggen och de nya ekbrädor Judd lade över det ursprungliga trägolvet. Kan det ha varit första gången denna numera välkända arkitekturdetalj användes? Detta lilla släpp, markerat av en inlagd tunn mässingsremsa, betonar hela bjälklaget som ett avskilt plan som i skala förhåller sig till det stora golvkonstverket Untitled (1969) gjort av fyra tjocka aluminiumskivor. Trapphusets läge definierar en yta som motsvarar konstverkets proportioner och förstärker det. Judd lade vanlig grå puts på väggar och tak, vilket gjorde interiören till en monolitisk volym i dialog med konstverkets rumsskala och den flytande yta på vilket det vilar. Över tid
Nedan. Konstnären Donald Judds hem och ateljé har restaurerats av New Yorkbaserade Architecture Research Office. Huset ligger på 101 Spring Street på Manhattan.
* L A P PA & L AG A
60 ARKITEKTUR 路 1/15
Vänster överst. Våning 5, med konstverk av John Chamberlain, Donald Judd och Stephen Flavin. Höger nederst. Våning 2, med verk av Donald Judd.
→Judd skrev om enhet som ett grundläggande mål. Att förena tanke och känsla. fläckades ytan av maskinolja (en rest av byggnadens historia som textilfabrik) som sipprade fram och på vissa ställen släppte putsen från väggen. Det var omöjligt att rengöra putsen och stoppa fläckgenomträngningen, så ett beslut fattades att helt byta ut den. Tyvärr kunde vi inte använda samma material eftersom det nu tillverkas med andra ingredienser. Den venetianska putsens hantverksskicklighet, helt olika den enkla metod som ursprungligen använts, krävdes för ett framgångsrikt resultat. Många prover gjordes för att komma fram till just den rätta varma grå färgen och texturen. För att bevara en obruten putsyta är ett antal åttondels tum stora hål i taket det enda vittnesbördet om det sofistikerade rökdetektorsystem som finns gömt över undertaket. Judd täckte golv och tak på fjärde våningen med furubrädor och definierade därigenom parallella plan som, till skillnad från våningen under, inte skiljs från väggen med ett släpp. Det slutna rummet mellan dessa två likvärdiga träytor känns tydligt eftersom det skärs symmetriskt av ditt synfält. Den horisontella sandwichen förstärks av plana bord av Judds egen utformning; det finns inget av hans konst på denna våning. För att förstärka känslan av rumslig kontinuitet och utsträckning tog han bort väggarna runt brandtrappan. Att bevara denna öppenhet och samtidigt respektera lagkravet på avskild brandtrappa var kanske byggnadens största tekniska utmaning. Att helt enkelt sätta in en vägg skulle ha äventyrat förutsättningarna för restaureringen. I stället för en sådan konventionell lösning använde ingenjörerna digitala modeller för flödesdynamik för att skapa en funktionsbaserad säkerhetsstrategi. Dess huvudkomponenter är ett rökhanteringssystem, avancerade sensorer, en reservgenerator och en osynlig flamskyddsimpregnering av träet. Dolda i befintliga väggar finns specialgjorda elektromekaniska bafflar som löser ut i händelse av brand och håller röken kvar under taket för att ge tid att utrymma byggnaden. Det nya trägolv och den höga träsockel som Judd installerade på femte våningen skapade vad han kallade ett ”grunt försänkt plan”. Sängens låga plattform finns i detta rum och överkanten på sockeln skapar en intim horisont som man lär känna genom att ligga utsträckt. I kontrast mot det följer den vita takytan takbalkarnas lutning mot avvattningen. Även om denna våning inte i sig krävde restaurering har undertaket och stora delar av väggytorna ersatts så att stålbalkar kunde läggas
in för att bära utrustning på taket och så att byggnaden kunde ges en riktig isolering. Dan Flavins konstverk av lysrör, skapat för detta rum, står på golvet längs hela västfasaden. Det kliver in i rummet från den smala passagen intill hissen. Sett framifrån samverkar dess rytm, som bestäms av måtten på de kommersiella lysrörsarmaturerna, med rytmen i gjutjärnskolonnerna bakom. På natten syns det blå och röda ljuset från gatan. Utöver en liten nattlampa intill Judds säng så är det den enda ljuskällan på detta våningsplan. Hellre än att lägga till nödljus kopplade vi lysrören till nödljusledningen så att de kunde ge det ljus som behövs för utrymning i händelse av brand. Till sist, vad är det som gör 101 Spring Street värt allt det arbete som krävdes för att bevara det? Judd skrev om ”enhet” som ett grundläggande mål – att förena tanke och känsla, medvetande och kropp genom att uppleva hans konst. I den permanenta installationen manifesteras idén i föreningen av konsten och dess plats, av innehållet och sammanhanget. Som med alla Judds arbeten så har konsten här ingen ram; den överskrider sina fysiska gränser för att påverka besökaren genom syn och rörelse. Egenskaperna hos denna plats berikas ytterligare av att installationen ändras över tid genom hur dagsljuset påverkar vår upplevelse. Här kan allt, från en spis till ett bord till en vägg till ett konstverk, ”betraktas eftertänksamt” som Judd önskade. Här blir kopplingen mellan förflutet och nutid, mellan konst och upplevelse, ett paradigm för att vara både i och av världen. Fastän Judd inte längre bor i huset levs det fortfarande. o TE X TE N U R S PRU N G LI G E N PU B LI CE R A D I A PA RTA M E NTO M AGA Z I N E , N R 14, H Ö S TE N/ VI NTE R N 2014 –15. ÖVE R SÄT TN I N G CL A E S C A LD E N BY
FAK TA Donald Judd köpte huset 1968 och bodde där till sin död 1994. Adress: Donald Judd Home and Studio, 101 Spring Street, New York, NY. Arkitekt restaureringen: Architecture Research Office. Byggherre: Judd Foundation www.juddfoundation.org Restaureringskostnad: ca 130 mkr. Bruttoarea: ca 1400 kvm. Arkitekt ursprungliga byggnaden: Nicholas Whyte. Ursprungligt byggnadsår: 1870. Byggnadsår restaureringen: 2005–13.
61 1/15 · ARKITEKTUR
TEMA
SKOGSLIV *
62 ARKITEKTUR 路 1/13
Vänster. Del av kortsidan av disken på butiken Aesop i Stockholm. En alm med almsjuka skulpterad av LiesMarie Hoffman. F O T O LU D G E R PA F F R AT H
Nu får träet inte bara vara ett material utan också en känsla och romantik. INTRO
DAN HALLEMAR
I sin bok ”Skogsliv vid Walden” ser Henry David Thoreau redan på 1800-talet arbetsdelningen och specialiseringen som ett tidens gissel. Hans skogsliv är ett liv där en människa fogar samman olika delar av sin person och sitt värv till en helhet. Byggandet är en viktig del i detta. Waldens byggande är en frihetsdröm, en dröm om att bli hel och bygga något som sitter ihop. Om Villa Moelven (s 62) skriver Tomas Lauri att den är ”en snickeriprodukt”, här har man byggeriet som utgångspunkt. Men självbyggeriet är också ett kojbygge, en vilja att gömma sig, dra sig undan. Ett skogsliv och ett kojliv. I Villa Moelven, skriver Tomas Lauri, är ”en upplevelse av att befinna sig bland träd toppar inte långt borta”. När man ser de projekt som vi samlat under temat Skogsliv så slås man av hur de vänder tillbaka både till skogen och in i träet, som ett material och som en känsla, som närvaro, som romantik. Kjellgren Kaminsky konstaterar om Öijared hotell (s 72), som vilar på pålar så att skogen runt om kan få stå kvar, att man där kan ”uppleva skogens tystnad och förmåga att absorbera ljus”. Trä får vara romantik. I två andra tydliga tränära projekt som vi visar, restaurang Koka i Göteborg (s 92) och butiken Aesop i Stockholm (s 96), närmar man sig naturen från olika håll. På Koka är den spänstig, kärnfrisk om man så vill, golv och väggar har klätts i douglasgran som man vill dra handen mot. Träet är en materialitet. På Aesop är träromantiken mer kusligt. Mer skymning i Walden. Som de skulpturala trämöbler som konstnären Lies-Marie Hoffman gjort av alm som smittats av almsjukan. Almens sista strid. Personalen berättar att från den tunga diskens kortsida kommer ibland myror och svampar fram. I Malmö, på åkrarna mellan staden och motorvägen, har man gått så långt som att man i detta numera skoglösa landskap skapar en helt ny skog och döper den till Millennieskogen (s 82). Millennieskogens historia började – så klart – år 2000 med att Malmöbor planterade 1000 träd som en manifestation för det nya årtusendet. Nu har de här 14 år gamla träden, på en tidigare trädlös åker, fått sällskap av en mängd nya exotiska träd i vad man hoppas ska bli en ”evigt grön urtidsskog”. En plats för kojor. o
63 1/15 · ARKITEKTUR
* S KO G S LIV
Bryter mönster PROJEK T 64 ARKITEKTUR · 1/15
FOTO ÅKE E:SON LINDMAN
V I L L A M O E LV E N
Ett hus med tio trappor och tio rum. Men utan vanliga våningsplan. Villa Moelven på Älgö är en okonventionell villa och ett viktigt experiment för svensk byggnadskonst. Villa Moelven, Saltsjöbaden · Widjedal Racki Arkitektstudio
65 1/15 · ARKITEKTUR
Föregående uppslag. Villans nivå 7 med stege till nivå 10, ett avskilt litet loft. Interiören är till 99 % av trä, liksom resten av huset.
* S KO G S LIV
KO MMENTAR
Nedan. Trappan mellan nivå 5 och 7 fungerar också som biblio tek. Bakom den lilla luckan finns en tv och bakom den stora en trappa ned till badrummet.
Höger. Byggnaden sedd från väster. Här ligger den inkilad mellan klippformationer.
TOMAS LAURI
I Villa Moelven tycks funktionalismen långt borta. Husets rum ruckar på livets inrutade mönster.
66 ARKITEKTUR · 1/15
Det är svårt att närma sig den villa Widjedal Racki ritat på Älgö utan att ställa sig frågan varför just där? Relationen mellan platsen och huset är långtifrån självklar. Det mest konventionel la och mest självklara hade varit att låta den anslående utsikten över delar av Stockholms inre skärgård styra. Klippor, hav, tallar och en möjlighet till överdådiga solnedgångar som få platser har. Förvisso har huset både stora glaspartier och rikligt med ter rassyta, men villans inre följer en egensinnig och experimentell rumslig ordning som skulle kunna passa många andra platser. Det är en insida utan vanliga våningsplan. Rummen flyter fritt i det tre våningar höga huset. Att det har lika många trap por som rum, tio stycken, säger mycket. Ägaren själv liknar villan vid ett antal kojor i skogen. I en exponerad pelarstruktur har rummen hängts in för att rucka på invanda mönster om hur livet ska rutas in. Mellan rummen leder trapporna. Greppen kan kännas igen från japanska småhus, men även ett storskaligt projekt som OMAs förslag till ett nytt national bibliotek i Paris från sent 1980-tal kan tjäna som referens.
Att experimentera med villaformen i Sverige har sina kon sekvenser. Arkitekterna gör till exempel en ovanlig tolkning av tillgänglighetsreglerna för att få till en funktionell bostad i entréplanet. Men att bedöma huset utifrån brott mot regler känns orättvist. Att göra upp med regelverk och tradition är ingen huvudsak, snarare en bieffekt av att försöka experimen tera. En annan jämförelse ligger närmare. En av de erfarenheter som en vanlig skogspromenad ger är att naturen bjuder på en hel del märkliga skrymslen och utrymmen. Lite av samma sak är det med rummen i Villa Moelven. Några av dem kan te sig onödiga och lätt dysfunktionella. Vad ska de och kan de användas till? Ett exempel är ett loft som finns alldeles vid köket. Det är uppenbarligen inte ståhöjd där. Men det går bra att ligga där och, som från en utsiktsplats, betrakta fjärden, vardagsrummet och köksbestyren. Funktionalismen, denna grundbult i svenskt bostadsbyggande, förefaller långt bort. Användningen definierar inte i någon stor utsträckning rum men. De är mer som platser att ta i besittning, att utforska och hitta på en funktion för, lite är givet från början. »
V I L L A M O E LV E N
67 1/15 路 ARKITEKTUR
Överst vänster. En av trappor na ned till hallen sedd från fönsterluckan i föräldrasov rummet. Luckan längst bort hör till ett av barnsovrummen. Till höger barnens badrum.
* S KO G S LIV
Överst höger. Trappan mellan nivå 6 och nivå 7. Längst bak i bild skymtar bokhyllan som sträcker sig från nivå 5 till nivå 8. Alla trappor och räcken platsbyggdes.
Nederst vänster. Nivå 6 med ett av barnrummen i fonden. Ovanpå rummet ligger husets översta nivå som är ett gömt loft som nås via en lucka i barnrummets tak.
Nederst höger. En trappa mellan nivå 6 och 7 passerar öppningen ned mot köket. Till vänster boxen med barnens badrum och till höger boxen med ett av barnrummen.
1
2
3
4
68 ARKITEKTUR · 1/15
V I L L A M O E LV E N
Vänster. Siffrorna vid bilderna återfinns vid fotopunkterna i planen nivå 678 nedan.
Arkitekterna berättar själva om hur villan varit svår att kontrollera i alla detaljer, att det inte gått att rita igenom allt. De generella dragen har givetvis studerats noggrant. Otaliga model ler och sektioner. Avsevärt många fler än i de flesta villor. Mycket har ändå fått lösas på platsen. Alla möten som uppstått har varit en utmaning att få till och kostat en hel del extra arbetstimmar. Villan i hög grad är en snickeriprodukt. Förutom badrummens kakel, ett platt papptak, lite spik och plåtbleck som håller ihop »
7
1
15
15 18
>2
>
17
3
>
Vid ett kort besök ger huset ett smått rörigt och förvirrande intryck. Kanske hade det varit effektfullare att låta fem vånings plan flyta fritt i stället för tio rum? Det hade minskat antalet volymer och mellanrum. Men samtidigt ger huset inget instängt intryck, snarare ett informellt och öppet. Öppenheten är tre dimensionell. En upplevelse av att befinna sig bland trädtoppar är inte långt borta. Huset överraskar ständigt. Siktlinjer uppstår kors och tvärs och plötsligt. Känslan av spontanitet är ovanligt stor, av att något hela tiden händer snabbt och i stunden.
>
»
4
3
15
12
PL AN NIVÅ 6–7–8 1:250
1. ENTRÉ OCH HOBBY 2. UTEPL ATS UNDER TAK 3. T VÄT T/SOV 4. KL ÄDER /FÖRR ÅD 5. KL ÄDNEDK AST 6. VIN 7. GÖMMA 8. TEKNIK 9. ENTRÉ 10. KÖK 11. ÖPPEN UTEPL ATS 12. BALKONG 13. UTEPL ATS UNDER TAK 14. KRYPIN 15. SOVRUM 16. TERR ASS MED SOL SK YDD 17. STEGE TILL LOF T NIVÅ 10 18. TAKLUCK A TILL LOF T NIVÅ 9
9
8 14
5
4
3
6
1
13
10 12
11
2
PL AN NIVÅ 1–2 1:250
PL AN NIVÅ 3–4–5 1:250
A XONOMETRIER
69 1/15 · ARKITEKTUR
Höger. Köket sett från allrummet. Trappan upp från köket är utformad som soffa till matplatsen och i stegen luckor till förvaring.
* S KO G S LIV
+
T R E D E TA L J E R
Från skiss till stomme Det var tomtens trappformade klippor som gav upphov till Villa Moelvens många labyrintlika rum. Här presenteras tre viktiga moment i byggprocessen.
Modell Genom modellstudier undersöktes begrepp som otillgänglighet-tillgänglighet, labyrint, och desorientering. Flera av de tidiga modellerna innehöll smala glipor, rum mellan rummen, vilka människor inte kan ta i besittning rent fysiskt men som skapar rumsliga avgränsningar utan dörrar. I slutresultatet kan man se spår av dessa skisser i schakt, loft och dolda stuvutrymmen, men även i husets sammanhängande rumsstruktur. o
FOTO KL AS HOLM
Skiss i landskapet Tomtens trappande bergsformationer gav upphov till resonemang kring hur man använder något som inte är skapat för användning. Tanken om ett medlande rum mellan naturlandskap och kulturlandskap formulerade idén om gestaltningen av bottenplanets veckade struktur upp mot entrénivån. Skisserna, liksom modellstudierna, var till en början plastiska och utan strukturerande princip, men parallellt med att idéer för konstruktion formulerades blev de mer anpassade till en serie stomlinjer. o
70 ARKITEKTUR · 1/15
Limträstommen Att låta den ovanliga rumsstrukturen möta traditionellt trähus kändes som en intressant utgångspunkt för material och konstruktion. Skelettet för husets alla rumsligheter är en synlig limträstomme med 140x140-pelare och balkar med varierande höjd, vilka levererades som ett littrerat och färdigkapat pussel. All sammanfogning gjordes med dolda WT-T skruvar. I det färdigställda huset är i princip alla ytskikt någon form av trä och slutresultatet består till 99 procent av trä ända ned till fönsterpartierna och cellulosafibrerna i isoleringen. o
V I L L A M O E LV E N
71 1/15 路 ARKITEKTUR
* S KO G S LIV
Överst. Byggnaden sedd från terrassen i söder. Det yttre lagret av balkonger och räcken fyller en viktig roll som solavskärmning.
Nederst. Med bil kommer man till huset på den östra sidan. Fasaden är av värmebehandlad furu som därefter behandlats med sioo.
» stommen är det ett hus helt i trä, alltifrån ytterpanel till isolering och innerväggar. Allt trä får villan att se lite snällare ut än den i grunden är. Utifrån är den inget expressivt objekt i landskapet. Den är en sammanhållen rationell volym som definierats av den tillåtna byggytan och möjligheten att maximera den på höjden. Interiören har värme. Utan att bära drag av fjällstuga. Hantverket och bearbetningen är imponerande. Huset är som en möbel i sig. Bokhyllorna och trapporna, liksom köket och garderoberna, framstår som om de vore uthuggna ur ett enda stort stycke trä. Allt hänger samman. Det är lätt att se huset som en flytande rumslig ordning där det ena hela tiden övergår i det andra och där många av de gränsdragningar som privat villor brukar ha saknas. Sedan en tid har formexperiment en dålig klang. Det talas om en svulstig ikonarkitektur som för med sig vansinniga blobbar. Kanske lite väl lättvindigt. Det har lett till en gene rell skepsis till de flesta typer av formexperiment, närmast ett förnekande av att de behövs. Villa Moelven är ett bevis på hur viktigt genomförandet av det annorlunda är i en bransch som lätt fastnar i sin egen byggkonservatism. Någon måste peka på att det går att bryta mönster. Det är fundamentalt för utvecklingen. Det gör Villa Moelven till ett mycket viktigt hus. o TO M A S L AU R I
72 ARKITEKTUR · 1/15
Nedan. Balkongen utanför vardagsrummet ligger på en lägre nivå för att inte störa utsikten.
V I L L A M O E LV E N
FAK TA
Villa Moelven, Älgö, Saltsjöbaden Adress: Älgö, Saltsjöbaden Stock holm. Arkitekt: Widjedal Racki Arkitektstudio/WRB genom Håkan Widjedal (ansvarig), Ola Keijer
(handläggande). Medarbetare: Martina Eriksson, m.arkitektur. Konstruktion: Tyrens genom Hans Lanevik. Byggherre: Klas Holm.
Entreprenadform: Generalentrepre nad. Byggnadsentreprenör: Remus genom Edvard Hatz. Bruttoarea: 250–300 kvm. Byggnadsår: 2013.
Arkitekten beskriver: Utgångspunk ten för beställares önskemål är ofta något av våra tidigare projekt eller en annan arkitekts publicerade hus. I fallet med Villa Moelven var bestäl larnas vision mer välformulerad men samtidigt öppen för tolkning. Deras idé om huset innehöll ledord som kompakt, nivåer, prångigt, hemligt, nordiskt. Vidare innehöll det pro gramönskemål som med tiden visade sig överstiga byggrättens storlek. I ljuset av detta stod det klart för oss att det var nödvändigt att bygga både kompakt och på höjden. Det formulerade också en tydlig utgångspunkt för utformningspro cessen: hur gör man ett stort hus när det inte finns plats för det?
I arbetet användes en antal begrepp för att utforska denna pro blematik. Ambitionen var att intro ducera nya kompletterande rumsliga storheter till de mer bekanta som till exempel kubikmeter eller BTA. Idén om maximal rumslig rikedom växte fram, ett sätt att göra huset upp levelsemässigt “stort” räknat i antal unika rumsliga situationer. Ordet ”plansektion” gav upphov till idéer och lösningar, som till exemepel vertikal korridor, garderob i golv, rum i bjälklag med mera. Men fysiska rum huserar också de föreställningar och fantasier vi projicerar på dem. ”Labyrint” var ett centralt begrepp och fungerade på flera plan: som fysisk företeelse
har den förmågan att transportera oss till oväntade platser. Den har samtidigt förmågan att desorientera oss och göra platser otillgängliga. Och just ur otillgängligheten uppstår förväntningar på vad som egentligen finns där. Enligt detta resonemang är ett helt otillgängligt rum, utan någon ingång, en plats där allt har potential att existera, då endast föreställningsförmågan är begräns ningen: ett oändligt rum. Denna tanke följde med under projektets gång, och ”Labyrinten” blev ett verktyg för oss att skapa ett större hus utan att det nödvändigtvis behövde växa i fysisk volym. Till följd av husets labyrintiska egenheter behövde ritningarna
kompletteras med en bra dialog, och slutresultatet är starkt färgat av lagsamarbetet mellan arkitekt, pro fessionella byggare och klient, där den sistnämda tog sig an rollen som engagerad och driven projektledare. I huset varierar rumshöjden mellan 60 cm och 530 cm och det finns 10 st trapplopp. Skalan är flytande i strukturen, där skåp blir till rum och byggnadsdel till möbel. Upple velser och situationer, snarare än avgränsade rum, avlöser varandra i ett kontinuerligt flöde, komplet terat med stickspår, återvändsgrän der och hemligheter; ett hus att utforska. H Å K A N W I DJ E DA L O L A K E IJ E R
73 1/15 · ARKITEKTUR
* S KO G S LIV
PROJEK T
FOTO ÅKE E:SON LINDMAN
Gömma Intill Gert Wingårdhs nedgrävda klubbhus lägger sig ett nytt hotell. Också det dolt i naturen. En hotell-koja med sitt byggmaterial hämtat från träd fällda på platsen. Öijared Hotell, Floda · Kjellgren Kaminsky Architecture
74 ARKITEKTUR · 1/15
ÖIJARED HOTEL
hus
75 1/15 · ARKITEKTUR
Föregående uppslag. Nära hotellet har granar tagits ned och använts för att klä huset. Träribborna ordnas vertikalt för att förstärka känslan av skog.
* S KO G S LIV
Nedan. Hotellet står på pålar. Placeringen tillåter befintlig skog att växa nära inpå. FOTO THOMAS YEH
F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N
KO MMENTAR 5
3
4 2 1
SITUATIONSPL AN 1:2 500 1. ENTRÉ 2. KLUBBHUSET 3. HOTELLET 4. DAMM 5. DRIVING R ANGE
76 ARKITEKTUR · 1/15
PER BORNSTEIN
Den hårt drivna modularkitekturen har gestaltats med stor inlevelse. Det går inte att närma sig den nya hotellbyggnaden i Öijared, ritat av Kjellgren Kaminsky i Göteborg, utan att först ta sig förbi Gert Wingårdhs klubbhus från 1987. Hotellbyggnaden saknar nämligen egen entré utan nås via en gångtunnel från klubbhusets reception. Men klubbhuset präglar naturligtvis den nya hotellbyggnaden på fler sätt än så. Att stiga in genom dörrarna till denna Wingårdhs första (av i dagsläget fem) Kasper Salinvinnare är som en resa tillbaka i tiden. Framför allt är modernismen påtagligt närvarande i gestaltningen, interiören är samtidigt mörk och förtätad, materialen massiva, formerna lekfulla. Arkitekturen kan sägas hämta sin energi ur spänningen mellan modernistisk saklighet och postmodernistisk gestaltningsiver, och även om projektet lånar en hel del från såväl Pietiläs Dipoli i Helsingfors och från Frank Lloyd Wright i största allmänhet framstår den, så här 25 år senare, som en ikon i paritet med Nils-Einar Erikssons Konserthus (1935) och Asplunds Rådhustillbyggnad (1936), båda i Göteborg. Klubbhuset är också ett barn av sin tid – 1980-talet – då golfen slog igenom på allvar i Sverige. Med sina attribut och koder blev sporten en exklusiv social markör i ett indivi »
Nedan. Balkong. Huset har sex fasader som vinklar sig olika till ett spel mellan träribban och den röda, bakomliggande, färgen.
ÖIJARED HOTELL
F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N
4 11
9
10
7 6
PL AN 2 1:500
4 8
1. LOUNGE 2. KONTOR 3. TEKNIK 4. FÖRR ÅD 5. STÄD 6. TORKRUM 7. STRYKRUM 8. BIBLIOTEK 9. VENTIL ATION 10. SERVICE 1 1. KONFERENS
A
5
4
6
3
7
A PL AN 1 1:500
2 1 B SEKTION AA SEKTION A–A 1:400 SEKTION AA
SEKTION BB SEKTION BB B – B 1:400 SEKTION
B
77 1/15 · ARKITEKTUR
Höger. Granarna har sågats så att stammens naturliga utsida pekar ut ifrån byggnaden. Van kantens grova struktur påminner om kalkstenen i Wingårdhs klubbhus (nedan).
* S KO G S LIV
F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N
+
ÖIJARED KLUBBHUSET
Wingårdhs startpunkt
FOTO THOMAS YEH
Gert Wingårdh beskriver projektet i Arkitektur 2/1989: ”Klubbhuset är byggt som mittpunkt för tre 18-hålsbanor och en 9-hålsbana. Läget av huset bestämdes alltså av banorna. En kulle låg centralt intill. Inspirerad av Emilio Ambasz många nedgrävda projekt föreslog jag en struktur lagd till och delvis nedgrävd i kullen. I Badenweiler i södra Tyskland finns en nyanlagd kuranläggning. Den består av tre fritt formade betongdäck lagda mot ett berg. Bergets vegetation fortsätter ut över byggnaden. Beställaren besökte Badenweiler och lät sig övertygas. Min första skiss från -86 visar en tung betongstomme, en sekvens trappande publika rum längs kullens sydsida och en i många fasetter sönderbruten glasfasad mot söder (tydligt Pietelä-influerad). Skissen beledsagades av stämningsbilder ur olika arkitekturtidskrifter. Mest prominent en villa av Claude Petton och F L Wrights Falling Water.”
F O T O S T E FA N H A L L B E R G
Hotellet vid Öijareds golfklubb lägger sig intill en svensk modern arkitekturklassiker, Gert Wingårdhs klubbhus, som han fick sitt första Kasper Salinpris för. I sin beskrivning av klubbhuset 1989 nämner Gert Wingårdh inte mindre än fem inspirationskällor.
SEKTION 1:600
ÖIJARED HOTELL
79 1/15 · ARKITEKTUR
Nedan vänster. Belysningen i korridoren är nedtonad. På golvet en egendesignad matta. fasadribbor syns i fönstret i slutet av korridoren.
* S KO G S LIV
Nedan höger. Plywoodpaneler och läderdetaljer. Modularkitek turen har gestaltats med inle velse i rummen.
Höger. Gestaltningen plockar upp en tråd från 1950-talets sportstugeromantik, med figursågade plywood-detaljer och förvaring på minimal yta. F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N
»
80 ARKITEKTUR · 1/15
dualiserat Sverige. I dag är situationen annorlunda. Golfen är i det närmaste en folksport och överetableringen bland klubbarna ett faktum. Många har slagits ut och fått rekonstrueras efter en ny ekonomisk verklighet. Att gestalta en hotelldel till klubbhuset i Öijared kräver således inte bara ett visst mod, utan också förmågan att göra det med nya ekonomiska ramar. Den nya hotellbyggnaden ligger fint insmugen i skogsbrynet mot golfbanorna, i princip osynlig från omvärlden. Avståndet mot klubbhuset ger båda byggnaderna den integritet de förtjänar. Rent strukturellt är tillbyggnaden en tämligen rudimentär historia. Ett antal förtillverkade rumsmoduler har staplats på en plintgrund av stål. Så långt ungefär som vilken byggbarack som helst. Det intressanta är med vilket engagemang och uppfinningsrikedom arkitekterna tagit sig an uppgiften att forma strukturen till en arkitektur. Exteriört präglas byggnaden av ett raster av trälameller, sågade av träd från platsen, med den barkade stammens ondulerande yta utåt. Framför fönster och andra öppningar har lamellerna vikts upp och formats till nätta
solavskärmningar. Lösningen må ligga i tiden, Whites naturum Vättern uppvisar ett liknande arrangemang, men tricket fungerar och de bakomliggande skivmaterialet får en fin front som varierar i uttryck med betraktarens rörelse runt byggnaden. Som bäst är den i flacka vinklar då den bakomliggande fasaden försvinner helt och stammarna formar en böljande träyta. När de omgivande träden lövas blir byggnaden ett med omgivningen, måhända inte lika bokstavligt som det nedgrävda klubbhuset, men ambitionen är den samma, vilket gör gestaltningen relevant. Annars är det på insidan som arkitekterna kunnat ta ut svängarna. Den hårt drivna modularkitekturen har gestaltats med en inlevelse som för tankarna till hotellkedjan Citizen M och deras minutiöst studerade sovmoduler. Den som förväntar sig stora exklusiva sviter här blir nämligen besviken. Hotellrummen på Öijared är hårt förtätade och ur dryga trettiotalet rum har två hundra bäddar tillskapats. Varje rum har sex sängar och är en uppvisning i funktionsstudier, skjutdörrar och flyttbara väggar. Gestaltningen plockar upp en tråd från 1950-talets sportstugeromantik, med figursågade plywood-detaljer och finurlig förvaring på minimal yta. »
ÖIJARED HOTELL
81 1/15 · ARKITEKTUR
Höger. Bakom träfasaden döljer sig ett hotell med modultillverkade rum. Nedan. Ritningsdetaljer infästning fasad och solskydd över fönsterparti.
* S KO G S LIV
F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N
VERTIK AL A FASADPL ANK SKR ÅSKRUVAS TILL HORISONTELL A REGL AR
VA
JE
R
ST
A
G
VANK ANT PÅ KORTSIDA FASADPL ANK
45
SOL AVSK ÄRMNING LIK A FASADPL ANK
°
VERTIK AL SNITT 1:30
» VANK ANT PÅ KORTSIDA FASADPL ANK
SOL AVSK ÄRMNING LIK A FASADPL ANK
HORISONTAL SNITT 1:30
82 ARKITEKTUR · 1/15
100-220 FASADPL ANK 28X70 PASSBITAR, NTR 100 HORISONTALREGL AR, NTR FASADSKIVA 28X95 VERTIK ALL ÄK T 30 BOARD 9 MINERIT 45X195 REGL AR 195 ISOLERING PL ASTFOLIE 2X13 GIPS
Allting har dock ett pris och här blir rummen snäppet för små för att fungera som vistelseyta. De små sittpuffarna blir bild snarare än inredning och tanken på att sex personer skulle spendera tid här är osannolik, hur mycket möda som än lagts på detaljerna. De större rummen fungerar bättre, här lyfter gestaltningen, vissa rum har fönster åt tre håll med balkong och storslagen utsikt över landskapet. Hotellets mittpunkt är i stället den lilla loungen som bildar angöringspunkt i kopplingen från klubbhuset. Ett vackert tvåvåningsrum med öppen spis, plywoodpaneler och med ovanvåningens korridor som mezzanin. Det är inget stort rum, men det är noggrant gestaltat och kompletterar de små rummen med just den plats för samvaro och avkoppling som ett hotell med små gästrum behöver. Det är befriande att Kjellgren Kaminsky vågat ge byggnaden en så stark gestalt, att de armbågat sig till en egen plats intill klubbhuset och låtit de två byggnaderna leva tillsammans. Som sämst fungerar det i den grova gången mellan byggnaderna. Här är det som att respekten blev för stor och budgeten för liten och man kan bara hoppas att marktäckande växter så småningom lägger sin läkande hand över betongen. Men som helhet är hotellet ett uppfriskande bevis för att ambition, kompetens och kreativitet väger upp för en låg budget. Här finns inte en detalj, inte en funktion, inte en yta som inte tänkts igenom och gestaltats. Svenskt byggande torde ha en del att lära i Öijared. o PE R B O R N S TE I N
Nedan. Lounge. Ett rum i två våningar med öppen spis, plywoodpaneler och ovanvåningens korridor som mezzanin.
ÖIJARED HOTELL
F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N
FAK TA
Öijared Hotell, Floda Adress: Öijaredsvägen 59, Floda. Arkitekt: Kjellgren Kaminsky Architecture genom Johan Brandström, Fredrik Kjellgren, Joakim Kaminsky, Sanna Johnels, Mélia Parizel, Michael
Tuuling, Sofia Wendel, Maria Syrén, Paco Pomares, Maëlis Grenouillet, Claire McGinley, Gaby Andersson, Joti Weijers-Coghlan, Kay Chang. Underkonsulter: K: Stiba. E: BA
EL-teknik. VVS: Andersson & Hultmark. Akustik: Akustikforum. Moduler: Moelven. Brand: Bengt Dahlgren. Byggherre: Pikenborg Förvaltning AB. Entreprenadform:
Partnering. Byggnadsentreprenör: RO-Gruppen. Bruttoarea: 2 x 300 kvm. Byggnadskostnad: 50 mkr. Byggnadsår: 2014.
Arkitekten beskriver: Det nya hotellet i Öijared ligger intill Gert Wingårdhs klubbhus från 1989. Det är ett rum i en kulle där materialet är grovt huggen kalksten som är ordnad horisontellt. Den nya huskroppen vilar på pålar så att skogen runt om kan få stå kvar tätt intill. En gång binder samman det underjordiska rummet med hotellet. Ett par hundra meter från hotellet har granar tagits ner för att klä byggnaden. Granarna sågas så att stammens naturliga utsida pekar ut från byggnaden. Vankantens grova struktur påminner om kalkstenen i klubbhuset. I hotellet kan besökaren uppleva
skogens tystnad och förmåga att absorbera ljud. Något av det första du upplever när du gör entré i klubbhuset är den brinnande elden. Eldens förtrollande och samlande kraft har de två byggnaderna gemensamt. Hela hotellkroppen är doppad i landsbygdens traditionella faluröda färg. Träribborna ligger sedan som ett filter utanpå. Då huset har sex fasader som vinklar sig olika så blir det, för betraktaren, ett unikt spel mellan träribban och den röda, bakomliggande, färgen. Hotellet har 34 rum, men samtidigt 200 bäddar. Detta innebär att variationen på antal gäster är
maximal. Det naturliga dagsljuset har varit centralt i utformningen. Fasadribborna bryter ljuset på ett sätt så att skuggbildningar och mönster skapas under dygnets ljusa timmar. Belysningen i korridoren är nedtonad och belysningen ställbar för att kunna jobba med de vertikala ytorna i stället för att lysa upp golvet. Då rummen är parvis ihopsatta och spegelvända skapas en rytm som ger korridoren varierande väggytor. Mörkgröna nischer, belysning över dörren, fasadribbor som far förbi fönstret i slutet på korridoren och en egendesignad matta. Rummen är belysta med tak-
armaturer som ger ett dovt ljus till rummet. Utvalda väggar belyses via en spotlightskena, golvlampor ger ljus vid fåtöljer och sänglampans kopparklädda insida ger en ton till ljuset som lyfter fram det bästa ur rummets val av material och färger. Kalkstensgolv, massivt ekgolv, putsliknande väggar i en grå dov ton, mörkbrunbetsad plywood, tweedsoffa, dova och djupa gröna och röda toner, läder, mindre mässsingsdetaljer, mattor, plywoodmönster, trädet utanför fönstret, tystnaden och elden. o K J E LLG R E N K A M I N S K Y
83 1/15 · ARKITEKTUR
O B JEK T
AND ERS KLIN G · FOTO ÅKE E:SO N LIND MAN
Exotisk åker På Söderslätt just intill motorvägen bygger Malmö stad en ny park med skogsklädda höjdryggar, en sjö, rekreationsområden och en botanisk trädgård. Nu står första delen klar. Millennieskogen, Malmö Sydväst arkitektur och landskap och Magnus Svensson
84 ARKITEKTUR · 1/15
M I LLE N N I E S KO G E N
85 1/15 路 ARKITEKTUR
KO MMENTAR
ANDERS KLING
Millennieskogen hanterar sin exotism med en tydligt geometri. En enkel komposition där de sinnliga upplevelserna och träden hamnar i fokus.
86 ARKITEKTUR · 1/15
2007 fattade Malmös politiker ett beslut om en ny park i södra Malmö. Ett drygt 100 hektar stort öppet friområde – Lindängelund – intill den yttre ringvägen pekades ut. Riktlin jerna drogs upp för en framtida parkanläggning innehållande skogsklädda höjdryggar, en sjö, rekreationsområden och det kitt lande tillägget, en ”botanisk trädgård”. Nu står den första delen i denna jättesatsning klar. ”Millennieskogen”, vars yta upptar en tiondel av den kommande parken. En plats vars historia började redan år 2000 då Malmöborna själva i en emblematisk gest plan terade och donerade 1000 träd. Stadens politiker och tjänstemän har inte gjort det lätt för sig. Att bygga en så stor park är en svår övning i sig. Lättare blir det inte att göra det på en plats dit staden inte nått ännu, där Söderslätt är som mest obarmhärtigt öppen,
där sydvästvinden öser på med full kraft och där en stor motor trafikled pumpar förbi tiotusentals fordon per dygn, året runt. Vilka är möjligheterna för ett sådant projekt att lyckas? För 30 år sedan öppnades Bulltoftaparken i Malmö. I det som då var den yttersta utkanten av staden, bakom en enorm bullervall längs en annan ringväg, den inre, anlades en annan jättepark, en rekreationsanläggning med fotbollsplaner, prome nadstigar och täta lövskogspartier. Bulltoftaparken utformades från en slags nollpunkt. Här fanns en stor markplätt, en gammal flygplats som väntade på att fyllas med innehåll. Tiotusentals småträd planterades och i brist på landskapliga och urbana rikt linjer skapades i Bulltofta den naturlika planteringen. Artrika buskage, mångformiga brynplanteringar och varierade skogspar tier fick stå modell för en park som fungerar väl i sitt rekreativa syfte men som saknar tydliga gestaltningsmässiga principer.
I L LU S T R AT I O N E R S Y D VÄ S T A R K I T E K T U R & L A N D S K A P O C H M A G N U S S V E N S S O N
Föregående uppslag. Höga, mörka, klippta häckar av idegran. I förgrunden weymouthtall, himalayatall och hybridtall. Vänster. Meditationsrummen. I förgrunden Svarttallshöjden, där bakom Atlascederbacken, och Himalajacederplatån.
M I LLE N N I E S KO G E N Nedan. Huvudaxeln genom Millennieskogen kantas av jättetuja, Thuja plicata. Nederst. Sektioner genom meditationsrummen. I skogen är de introverta, häckomslutna med stark rumslighet. Och på ängen extroverta, upphöjda och bjuder in landskapet.
87 1/15 · ARKITEKTUR
Nedan. Fzmnxcbx x x nvxv nx vxx nxbvnxv xvbnxvbnxbv
HUVUDENTRÉ IDROT TSPL AN
1
5
VÄRLDSTR ÄDGÅRDARNA
TERR ASSERNA
ÄN
6 7 TRE
4
LLE
SJÖN
BOR
2
GSV ÄG E
K ATRINETORP
N
ÅSEN MILLENNIESKOGEN
3
Y T TRE RIN GVÄ GEN
ILLUSTR ATIONSPL AN 1:6 000 6. ÄNGEN 7. PAR ADISÖN 8. PULK ABACKEN 9. DALEN
JÄT TETUJA (THUJA PLICATA)
N
O
H M OL IX A R
R
K
D
TI
A
SK
M
ER
IK
A
1. UTSTÄLLNING 2. HIMMEL SRUMMET 3. R AVINERNA 4. NÄCKROSDAMMARNA 5. FESTPL ATSEN
KINESISK SEK VOJA (METASEQUOIA GLYPTOSTROBOIDES) MAMMUT TR ÄD (SEQUOIADENDRON GIGANTEUM)
MÖRK OCH MYSTISK – JÄT TETUJA (THUJA PLICATA) OCH KUSTGR AN (ABIES GR ANDIS) HALVMÖRK /DUNKEL – WEYMOUTHTALL (PINUS STROBUS) OCH MAMMUT TR ÄD (SEQUOIADENDRON GIGANTEUM)
O R EU
88 ARKITEKTUR · 1/15
PA
A
SI
EN
L JUS OCH SKIR – KINESISK SEK VOJA (METASEQUOIA GLYPTOSTROBOIDES) OCH HYBRIDL ÄRK (L ARIX X EUROLEPIS)
Nedan. Urtidsskogen består av barrträd i tre olika blandningar med varierande karaktär. Den ljusa och skira skogstypen är baserad på barrfällande arter som lärk och kinesisk sekvoja.
M I LLE N N I E S KO G E N
ÖSTR A ENTRÉN
NGSL ANDSK APET
9
8
Det är frestande att dra paralleller mellan Bulltofta och Lindängelund. Förutsättningarna tycks vara lika. Två oskrivna blad i en stads periferi, två jätteytor fredade bakom stora upp byggda kullar, två anläggningar vars ambitioner är att skapa sitt eget universum tydligt skilt från sin omgivning. Tusentals trädplantor sätts ut, sjöar grävs fram i blåleran, och Söderslätt, det flacka kulturlandskapet mellan Lund och Malmö med sina små byar och dungar, vänds ryggen. I Bulltofta återskapades det mellansvenska naturlandskapet. I Lindängelund skapas en exotisk miljö med träd från andra sidan jordklotet. Men där någonstans slutar nog också likheter na. ”Nog” får man säga för att hur denna nya jätteanläggning i slutändan kommer att se ut är för tidigt att säga. Det som går att säga är att i Lindängelund finns helt andra ambitioner än i Bulltofta och mycket tillskrivs tillägget ”botanisk trädgård”. Det var helt enkelt ett genialt drag av den tjänsteman eller politiker som adderade detta appendix till den framtida parken. För en botanisk trädgård förpliktigar. Den kan inte hanteras hur som helst. Ett rekreationsområde är något helt annat, det kan manövreras styvmoderligt. Till och med en stadspark kan slarvas bort. Landskapsarkitekturen är mycket svagare än husarkitek-
turen i sina begrepp. En stadspark borde ha samma dignitet och förväntan som till exempel ett stadsbibliotek men så är det tyvärr inte. En stads stortorg är något annat och så en botanisk trädgård då. Den botaniska trädgården rymmer också, parallellt med den där förväntan, en begreppsförvirring vilket kan vara både positivt och negativt. För vad är egentligen en botanisk trädgård? I Millennieskogen har upphovsmakarna koncentrerat sig på den botaniska trädgården som en representation av något annat, en annan tid, något du aldrig sett förut. Pedagogiken är fokuse rad på att förklara att alla arter har samma ursprung, att de härstammar från urkontinenten Pangaea. Arterna som står som representanter för sin del av världen är därför ursprungliga i så motto att de är genetiskt sett konstanta sedan lång tid tillbaka. Här finns till exempel ett flertal mammutträd, en av värl dens äldsta organismer och tillika ett av de största träden på jordklotet (i Malmö räknar man inte att de når fullhöjden på dryga 80 meter utan att de stannar på 20–30 meter). I Asiendelen hittar vi sekvojan, ett annat reliktträd som ansågs utdött tills det återfanns på 1940-talet i Kina.
89 1/15 · ARKITEKTUR
Nedan. Himmelsrummet är Millennieskogens centrala mötesplats. En öppen glänta mellan skogen och ängen.
Millennieskogen är en enkel komposition, helt byggd på sinn liga upplevelser och med träd och växter i fokus. Runt en öppen mitt – ett cirkulärt rum kallat Himmelsrummet – formerar sig fyra olika växtgeografiska zoner. Arterna är få, planteringarna är täta med amträd (träd som växer fortare och skapar ett jämnt klimat för småplantor vilka senare gallras). Större träd – träd som planterades vid millennieskiftet – står som högre pjäser bland småplantorna. I de täta skogsplanteringarna återfinns elliptiska häckomgärdade rum, så kallade meditationsrum, där kompositionerna är friare och arterna fler. Genom skogs planteringarna skär en öppnare ängsdel. Här återkommer fler meditationsrum men med murar av granit som avgränsning.
90 ARKITEKTUR · 1/15
Lindängelund, eller Malmös botaniska trädgård, är en mycket imponerande satsning som fler städer borde ta efter. Bara storleken på den tilltänkta parken är svindlande. Över 200 fotbollsplaner stor – större än hela det gamla Malmö innanför vallgravarna! Det är så här stad ska byggas. Rejäla offentliga sats ningar som står i paritet med alla nybyggda bostäder och kommersiell service. Att inte
I fonden kommer i framtiden Malmös nya botaniska trädgård med världsträdgårdar, växthus och huvudentré att växa fram.
Stockholm har förmått bygga en större park av dignitet med all den inflyttning och alla de nya områden som växer fram fram står som mycket svagt. Återstår att se hur parken blir i slutän dan. Den första delen bådar gott. Millennieskogen är en park fram för allt byggd på en ihärdighet och kunskapsmassa samlat bland Malmö stads tjänstemän. Staden själv har jämfört Lindängelund med Pildammsparken. Satsningen i sig är nog i paritet med den park som byggdes 1914 inför den Baltiska utställningen men sammanhanget kommer nog aldrig att bli detsamma. Lindängelund är på tre sidor av skuret av enorma vägar, mot den fjärde, den norra, ansluter en tämligen glest byggd stad. Även om Hyllie, på andra sidan en av vägarna, på sikt växer mot parken kommer Lindängelund svårligen att bli den integre rade del av den nya stadsväven som Malmös innerstadsparker är med den gamla staden. Här ligger också det stora frågeteck net som vilar över hela satsningen. Lindängelund måste bli en tillräcklig stark attraktion i sig, genomströmning som bidrar till befolkningen av innerstadsparkerna kommer inte att ske här på samma naturliga sätt. Lindängelund måste bli målpunkten som lever helt på egna meriter. o
Nederst. Träden som plante rades vid millennieskiftet har integrerats i den nya utform ningen. De uråldriga mammut
träden är en stark symbol för Millennieskogen och bidrar till platsens kontemplativa, rofyllda karaktär.
M I LLE N N I E S KO G E N
FAK TA
Millennieskogen, Malmö Adress: Katrinetorps allé 1, Malmö. Landskapsarkitekt: Sydväst arkitektur och landskap och Magnus Svensson, Malmö stad/SLU. Vegetationsgestaltning: Magnus Svensson, Malmö stad/SLU. Kenneth Lorentzon
(botanisk kompetens förslagsskede) SLU Alnarp. Projektledare och ansvarig program: Camilla Anderson, Malmö stad. Markprojektering: Landskapsgruppen Öresund genom Monica Sandberg. Bestäl-
lare: Malmö stad. Entreprenör: Skanska Sverige (generalentreprenör) med underentreprenörer Utetjänst (plantering), Rainbird (bevattning), Strixen Stenentreprenad (stenmurar). Växtleverantör: Flyinge plantskola,
Birkholm planteskole. Area: 11 ha. Byggnadskostnad: 34 mkr. Byggnadsår: 2012–14.
Arkitekten beskriver: År 2000 börjar Millennieskogens historia. Då planterade Malmöbor 1000 träd som en manifestation för det nya årtusendet. Skälen var personliga och handlingen för många djupt symbolisk. Gemensamt för alla var dock viljan att lägga grunden till en ny grön oas. Nu ingår de donerade träden som en integrerad del i ett nytt sammanhang – en evigt grön urtidskog. Platsen är Lindängelunds rekreationsområde i Malmös södra utkant, där Millennieskogen är första etappen. Området som helhet omfattar 100 hektar med en sjö, skogsklädda
höjdryggar, öppna ängslandskap och odlingsterrasser. Konceptet baseras på starka naturupplevelser med växtlighet från hela världen och en mångfald av karaktärer och funktioner. Millennieskogens roll är att vara en rofylld plats för reflektion och kontemplation. I framtiden blir den en del av den nytänkande Malmö botaniska trädgård, ett kunskapscentrum inom områdena storskalig biotopgestaltning och naturpedagogik. Millennieskogens formgivning bygger på det tidlösa samspelet mellan arkitektur och natur, mellan det strikta och det fria, det byggda och
det växande. Skogens karaktär byggs upp genom en växtgeografisk indelning i fyra områden: Europa, Asien, Nordamerika samt den holarktiska avdelningen, med en blandning av växter från hela norra halvklotet. Höga ridåer bildar stommen till de friare skogsplanteringarna. De ovala meditationsrummen gestaltas med inspiration från specifika växtsamhällen, där varje rum får en unik kombination av ovanliga och karaktärsstarka arter som bjuder på en vid variation av finstämda säsongsupplevelser. Himmelsrummets glänta är den centrala mötesplatsen. Platsen i Malmös utkant kan
tyckas något avsides. Men på samma sätt som Pildammsparken, påbörjad 100 år tidigare i stadens dåvarande periferi, kommer även Millennieskogen och Lindängelund att bli en integrerad del av Malmös framtida stadsväv. Det inger hopp om ett grönare Malmö och påminner om vikten av att investera i våra gemensamma rum i en växande, allt tätare stad. o S Y DVÄ S T A R K ITE K TU R O CH LANDSK AP C A M I LL A A N D E R S S O N M AG N U S S VE N S S O N
91 1/15 · ARKITEKTUR
BOTAN Design: Andreas Sture & Torbjรถrn Eliasson / White - En serie som erbjuder flertalet mรถbelmodeller och integrerad belysning.
info@blidsbergs.se
www.blidsbergs.se
s
SEKTION
s94
s98
s102
Restaurang Koka Göteborg Bornstein Lyckefors #västkust #rolfskök #douglasgran #trälåda
Aesop Bibliotekstan Stockholm In Praise of Shadows #almsjuka #bergman #vontrier #vild #tuktad
IFK Lidingö fotboll, läktare och kanslihus DinellJohansson #hexagon #snickeri #läktarkultur #märkesbyggnad
93 1/15· ARKITEKTUR
* S KO G S LIV
94 ARKITEKTUR 路 1/15
Vänster. Plankorna är mönsterpassade mellan golv och vägg och borden är klädda med tjockt läder. Armaturen är formgiven Daniel Rybakken. Nedan. Det rumsliga greppet utgår från upplevelsen av en trälåda där plankorna är uppvikta på väggarna.
Höger. När Kock & Vin bytte namn till Koka förlorade man automatiskt sin stjärna i Guide Michelin. Enligt ägaren Björn Persson var förändringen nödvändig för att spegla rörelsens värderingar.
KO K A
S A M T L I G A F O T O N Å K E E: S O N L I N D M A N
Elegant matlåda Syftet med krögaren Björn Perssons restaurang Koka är att med mat och arkitektur i symbios skapa en ultimat gastronomisk upple velse. Bornstein Lyckefors löser uppgiften med en modern miljö där det strama vägs upp av mjuka varma materialval med lokal förankring. Restaurangen är uppbyggd kring upplevelsen kring bordet med ledorden modern, västkustsk och gastronomisk. De elegant utformade plats byggda borden skapar med sina iläggsskivor möjlighet till varierande sittning där exempel vis två separata bord med plats för två förvand las till ett bord för sex personer. Borden är utformade med inspiration från en av Sveriges mest omtalade och omskrivna res tauranginredningar, Rolfs kök i Stockholm, ritad av Jonas Bohlin och Thomas Sandell 1989. Den vita duken har ersatts av en läderklädd bords skiva vilket ger en strikt men ombonad känsla. Belysningsarmaturen ger med sin centre rade placering i bordskivan och sin mekaniska avbländning möjlighet att individuellt reglera
lampskärmen. Ett välkomnat inslag som upp muntrar till det intima samtalet då en fullsatt lokal vanligen kan medföra en stimmig miljö. Armaturvalet bryter även tabubelagda begrepp kring hur man bör förhålla sig till möble manget på en prisbelönt restaurang då gästerna själva bjuds in att reglera sin egen ljusmiljö genom att flytta lampskärmen upp eller ned. Matsalens golv och väggar är klädda i doug lasgran. Värmen i träet och bredden på tiljorna skiljer sig från standardprodukter och bidrar till känslan av det noga avvägda i en strikt men väl omhändertagen miljö. Träslagets ådring har mönsterpassats minutiöst. Ändväggar av stående panel och längsgående väggar med liggande panel förstärker känslan av att rum met är insidan av en trälåda. Detaljer i rums utformningen som öppna hyllor och läderkläd da tavlor ger en förbättring av ljudmiljön med hårda men diffusa ljud. Vibrationer från fotsteg fortplantar sig dessvärre via de platsbyggda
FAK TA
Koka, Göteborg Adress: Viktoriagatan 12, 411 25 Göteborg. Arkitekt: Bornstein Lyckefors Arkitekter AB genom Andreas Lyckefors, Johan Olsson, Per Bornstein (ansvariga), Johan Olsson
(handläggande). Medverkande arkitekter: Elle-Kari Mannerfelt, Monica Warwick. Underkonsulter: Kungstens bygg, T:son Trä och Golv, Artique Inredningssnickeri, Edvalls Elektriska
AB. Entreprenadform: Generalentreprenad. Byggherre: Restaurang Kock & Vin AB. Byggnadskostnad: 2,5 mkr. Bruttoarea: 145 kvm. Byggnadsår: 2014.
95 1/15 · ARKITEKTUR
* S KO G S LIV
»
96 ARKITEKTUR · 1/15
borden och resulterar i darrande bestick i besticklådan av douglasgran. I taket finns ramar avsedda att lyfta fram det bevarade glastaket, en väldigt fin idé. Preci sionen i textilupphängning och belysning håller dock inte samma höga standard som resten av inredningen, snarare sätter den ramen och inte taket i fokus. Textilen absorberar dock ljud och bidrar till en bättre ljudmiljö. Mellan rummen i matsalen finns en stor möbel utformad efter personalens önskemål, en funktionsbärare med dekanteringsstation för vin, iskar, förvaring av glas och karaffer samt en hylla med spritsorter där gästen själv kan välja sin avec. Möbeln är centralt placerad i matsalen och fungerar även som rumsavskil
jare. Arkitekterna berättade om ett nära sam arbete med beställaren – vilket förmodligen är en av nycklarna till det lyckade resultatet. Speglarna i hörnen av rummen, knappt märkbara, skapar illusionen av öppnare rum. Att man som arkitekt ritar in snedställda speglar, en styggelse i plan, men som kommer till sin fulla rätt i det upplevda rummet, visar på professionalitet. Restaurangens toaletter är elegant utförda, något som ger mervärde. Svärtade speglar ska par tillsammans med belysningen en illusion av evighet. Ett mycket gott betyg för detta relativt sett lilla utrymme – känt för att utgöra mått stock för arkitektonisk kvalitet. o JA N I C A W I K L A N D E R Ä R Ä R A R K ITE K T, L A N D S K A P S A R K ITE K T O CH L J U S D E S I G N E R.
Vänster. Arkitekturens ambition är att framhäva arkitektoniska kvalitéer som det gamla glastaket samt att fungera som en samlande ram runt själva matupplevelsen. Nederst. Personalen deltog i processen. Deras önskemål resulterade i en stor möbel i restaurangen. Den innehåller bland annat en dekanteringsstation för vin, iskar, förvaring av glas och karaffer.
KO K A
»
PL AN 1:200
97 1/15 · ARKITEKTUR
Höger. Butiksdisken i almträ har designats av Lies-Marie Hoffmann. Glaslamporna är munblåsta av Simon Klenell. Nederst. Entréfasaden mot Jakobsbergsgatan är grönklassad av Stadsmuseet. Inredningen ses som en del av skyltningen.
* S KO G S LIV
S A M T L I G A F O T O N LU D G E R PA F F R AT H
En trädstams inre liv In praise of Shadows har döpt sin verksamhet efter den japanske författaren Junichiro Tanizakis essä Till skuggornas lov (1933). Tanizaki var frustrerad över att den västerländska moderna estetiken inte fungerade i den japanska kulturen. I essän beskriver han modernitetens ljusa, hårda och blanka ytor. Och kontrasten när denna estetik förs in bland den japanska kulturens mjuka material och skuggor. När det australiensiska hudvårdsföretaget Aesop kontaktade In Praise of Shadows för sin nya butik i Stockholm, upptäckte firmorna att de delade filosofi: även Aesop nämnde Tanizaki då de presenterade sitt varumärke. Den nya, och av Svensk Form redan prisbelönta, butikens utformning bygger på deras gemensamma syn på taktilitet och material. Arkitekterna har behandlat den lilla butikslokalen som en avlång sekvens av rum, som börjar redan på trottoaren. Krutet har lagts på förbutiken vars interiör är en viktig del av skyltningen. Samt på det intima bakre rummet, som är helt fodrat med trä.
upp och myror kryper fram ur stammens inre. Det som gör butiken speciell är att den skandinaviska dikotomin – det kontrollerade strikta gentemot det mörka och vilda – går igen både i helhet och detaljering. Träets doft är svår att separera från ångorna av oljor som strömmar ut i rummet. Inredningens varma ton understryks i väggarnas ljusa puts, i läderdetaljerna och i kopparn på handfat och armaturer. »
Innanför finns lager och pentry för personalen. Aesop önskade ett nordiskt uttryck, men inte genom den blonda nordiska schablonbilden. Den referens de angav var i stället det själsliga mörkret i Ingmar Bergmans och Lars von Triers filmer. Butikens huvudsakliga conversation piece är disken. Den är tillverkad av en delvis tuktad trädstock: en alm som fällts i Järna på grund av almsjuka. Disken har designats i samarbete med konstnären Lies-Marie Hoffman liksom stockarna som använts till tvättstället och till bänken i butikens bakre del – båda almar från Norra Djurgården i Stockholm. I almarna syns på vissa ställen motorsågens framfart, medan ovansidorna är domesticerat släta. Formen är strikt geometrisk, vilket står i kontrast till den vilda naturen. Diskens utformning är, menar arkitekterna, en metafor för Bergmans kontrollerade film karaktärers djuriska och svårtyglade inre liv. Personalen berättar att från kortsidan kommer ibland spår från skogen ut. Svampar poppar
FAK TA
Aesop Bibliotekstan, Stockholm Adress: Jakobsbergsgatan 7, Stockholm. Arkitekt: In Praise of Shadows Arkitektur AB genom Fredric Benesch och Katarina Lundeberg (ansvariga), Fredric Benesch (handläggande). Medverkande: Klara Stigner. Byggherre: Aesop genom Jean-Philippe Bonnefoi, Thomas Buisson och Jean Meyer. Entreprenadform: Delad förhandlingsentreprenad. Byggnadsentreprenör: Öhmans Bygg och Fastighet AB genom Andreas Lindgren och Peter Kumlin. Konstnär: Lies-Marie Hoffmann (arbeten i alm). Belysning: PSLab och Simon Klenell. Bruttoarea: Butiksyta 30 kvm. Byggnadsår: 2014.
L ÄS TM AK AR
GATA N
BI RG ER JA RL SG AT AN
JA KO BS BE RG
BIB LIO TE KS GATA N
NO RR L AN DS GATA N
3
SITUATIONSPL AN 1:2 000
98 ARKITEKTUR · 1/15
SG ATAN
AESOP
99 1/15 路 ARKITEKTUR
* S KO G S LIV
100 ARKITEKTUR 路 1/15
Överst vänster. Butikens ljusa främre rum står i kontrast till det intima bakre rummet. Nederst vänster. Den bakre delen är fodrad med ek från Dinesen. Bänken är i alm med ryggstöd av läder. Nederst höger. Handfatet i alm har en ho av koppar.
2
2
AESOP
Nedan Materialen oljad alm och ek, puts, läder, MDF och koppar skapar en varm, taktil och ombonad karaktär och kommer att åldras vackert.
3
1
5 6 9 7 8 3
PL AN 1:100
»
Golvet och väggarna i ek har sammanfogats med dekorativa butterfly joints, för att kunna ha maximal bredd på tiljorna. Den förvaring som krävs för en butik är snyggt integrerad i väggarna och har en dekorativ funktion. Genom den noggranna materialhanteringen har man effektivt utnyttjat lokalens volym och anpassat sig till rummets befintliga nivåskillnader. Träkonceptet följs ända in i detalj, så som att butiksdörren har fått ett handtag av alm. Kronan på verket är Simon Klenells armaturer. De hänger över disken som tre gigantiska droppar bodylotion. o J U LI A S VE N S S O N
2 2
3
7. TILL KONTOR /L AGER 8. HANDFAT 9. FÖNSTERBÄNK
4. L JUSL ÅDA 5. DISK /K ASSA 6. BÄNK
1. ENTRÉ 2. TESTERS 3. PRODUK TER
4
5 6
ELEVATION 1:100
101 1/15 · ARKITEKTUR
Höger överst. Byggnaden är delad på mitten vilket ger utblick över planen och plats för uteservering. Höger nederst. Det nya klubbhusets tak blev också en läktare. Nedan. Förutom läktarens triangulära geometri har hexagonen – den traditionella läderfotbollens minsta beståndsdel – använts som grundform. SAMTLIGA FOTON MIK AEL OL SSON
Lilla fågelboet
ST
form som öppnar upp sig. Mot planen och själva arenan men också nedåt och uppåt på själva läktarna. Också här finns den grafiska tydliga formen, de snedställda kvadraterna, trianglar na. Som om formerna på utsidan, märket, fått bli tredimensionellt inne på själva läktaren. Som om de var en del i samma estetiska idé. Det sammanhållandet, den konsekvensen, kan varje arenabyggare lära sig något av.
H O LM SV ÄG EN
DA N H A LLE M A R
CK
Som mycket arkitektur i dag finns här också en glädje inför hur en byggnad kan bli en plats som viker upp sig, en origamiarkitektur. Under och i läktaren ligger kanslifunktioner, omklädningsrum och en caféservering. Här möts den offentliga mötesplatsen och byggnad. Som i de de nya offentliga trappor som Julia Svensson skriver om på sidan 25.
O
Vad är en märkesbyggnad? Ordet har kom mit att användas om de stora skrytprojekt som skall sätta platser och städer på kartan. Men om vi för ett ögonblick ser på ordet. Ordet märke finns i varumärke. Här krävs en byggnad som är tydlig, som låter sig lånas till en bild, abstra heras. Men inom arkitekturen har det kommit att förknippas med storlek, vilket är lite märk ligt. Poängen med tydlighet är ju att den ska gå att förminska och ändå vara begriplig. Nya Lidingövallen av DinellJohansson är – med den definitionen– en märkesbyggnad. Tydlig och enkel. Om Herzog & de Meurons Beijingarena var ett stort fågelbo är det här ett litet. Former griper in i varandra, trianglar och hexagoner i en lekfull hantering – hexagonen är en blinkning till fotbollens minsta beståndsdel – i virkets olika riktningar och volymer. Det är ett finsnickeri där den stora triangeln motsvaras av en liten triangel nere på tumstocksnivå. Det är den ena sidan av märkesbyggnaden Lidingövallen. Exteriören. Men här finns en del att lära för den som arbetar med stora arenor och fastnat i logistiska labyrinter som gör den inre upplevelsen labyrintisk och banal samtidigt. Och där man sedan klär allt i ett skal i förhoppningen att det yttre märket ska rädda alltihop. I liten skala på Lidingövallen finns en
KY
RK
VÄ
GE
N
KYRKVIKEN
SITUATIONSPL AN 1:5 000
FAK TA
IFK Lidingö fotboll, läktare och kanslihus Adress: Kyrkvägen 56, Lidingö. Arkitekt: DinellJohansson. Byggherre: IFK Lidingö Fotboll. Entreprenadform: Totalentreprenad med fast pris. Bruttoarea: 640 kvm. Byggnadskostnad: Ca 21 mkr. Byggnadsår: 2013–14.
1. SK ÄRMTAK MED KONSTGR ÄS 2. FALL SK YDDSNÄT 3. ÅSK ÅDARPL ATSER 4. R ÄCKE 5. CAFÉ 6. ÅSK ÅDARPL ATS FÖR RULL STOL 7. FÖRR ÅD 8. OMKL ÄDNING 9. DOMARRUM/BEHANDLING 10. KONTOR 1 1. MATERIAL 12. SAMLINGSRUM 13. UTBILDNING
3 1
4
2
5
SEKTION 1:200
5 8
8
9 7
102 ARKITEKTUR · 1/15
10
8
8
11
7 6
PL AN 1:500
10
12
13
L I D I N G ÖVA L L E N
103 1/15 · ARKITEKTUR
g
.
ck
v ä-
24 villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur
all .
Äntligen här!
SVENSKA VILLOR
us
-87-0
70
Svenska villor
24 nya villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur
24 villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur
Rabatt till Arkitekturs prenumeranter!
Den bästa samtida svenska arkitekturen hittas allt oftare bland nya villor och fritidshus. En strävan efter ett personligt uttryck utmärker de senaste årens produktion. Valet av arkitekt har blivit allt mer avgörande. Mångfalden har ökat
Villa Palmgren
Det putsade huset med träluckor och fönsterpartier i obehandlad teak står högt på tomten där det är utsikt över sjön Drevviken. Landskapet är ritat av Johan Paju.
John Pawson Foto: Åke E:son Lindman
och innovationerna är fler än på mycket länge. I boken Svenska villor presenteras 24 av de mest intressanta villorna och fritidshusen i Sverige med foton, ritningar och arkitekternas egna beskrivningar. Från små enkla projekt som fritidshusen Mattsarve på Gotland och Morran på Brännö till stora exklusiva projekt som Villa Palmgren i Stockholm,
42
Svenska villor
43
Creek House i södra Sverige och Villa W i Kullavik. Det här är den tredje boken om arkitektritade villor och fritidshus som Arkitektur Förlag ger ut. De två tidigare böckerna har hetat Arkitekternas villor. Villorna och fritidshusen i denna bok färdigställdes mellan åren 2010 och 2014.
Motsatt sida: Det tektoniska har varit viktigt för General Architecture. Till den gamla ladans stockar har de fogat ett band av en modern träregelkonstruktion.
En stor del av inredningen är i ek. Väggarna är täckta med plywood som mestadels är vitmålad. I köket saknas el och rinnande vatten. Vedspisen värmer upp huset.
FAKTA: Utgivning januari 2015, mjuka pärmar, 218 * 297 mm, 176 sidor, ISBN 978 91 86050 87 0. Pris: För tidskriften Arkitekturs prenumeranter 215 kr. Ord pris 285 kr. Enhetsfrakt inom Sverige 39 kr tillkommer.
78
BESTÄLL BOKEN HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se Telefon: 08-702 78 57 Mejl: order@arkitektur.se
Svenska villor
Fritidshus Arboga
79
k
Nedan. En av de boende i The Barbican. Bild ur filmen Barbicania. FOTO IL A BÊK A O CH LOUISE LEMOINE
Julia Svensson väljer tre:
KULTUR KRÖ NIK A
In i brutalismen Ofta illustreras The Barbican i London med ett svartvitt foto, taget på håll. En bild som ger intrycket av att Chamberlin, Powell & Bon skapat en otillgänglig och karg plats. Verklighetens Barbican står som ett betongfort i centrala London, på en plats som bombades sönder under andra världskriget. Men på insidan är byggnaden den ultimata serviceanläggningen – den modernistiska arkitekturen är här något man är stolt över. St Giles Cripplegate, en av få medeltidskyrkor i London som klarade sig undan Blitzenbombningarna, står i blickfånget från kulturcentret och restaurangen. Intill ligger den postmoderna trädgårds- och dammanläggningen. Nyligen släppte de franska arkitekturfilmarna Ila Bêka och Louise Lemoine en dokumentär om The Barbican. Här nås en tredje nivå: bortom konstruktionen, brutalismen och de estetiserande bilderna. In i de halvoffentliga loftgångarna och några av de 2 014 lägenheterna, fördelade på tre höghus och ett antal lägre sammanhängande byggnader. En månad, 31 olika scener: småbarnsmamman vattnar ogräset som kommer upp mellan betongplattorna på terrassen. Två äldre damer, en brittisk och en tysk, handarbetar och minns hur bomberna föll under kriget. En tredje minns sin besvärlige make som nu är död. Högt upp i ett av tornen har en pilgrimsfalk byggt bo. På en blåsig klippavsats mitt i London, där hon kan jaga duvor. Terapeuten Camilla Defoe House har sin mottagning i en av husets lägenheter. Hon liknar husets många upphöjda gångvägar vid vindlingarna i människans psyke. Ila Bêka och Louise Lemoines filmserie Living Architectures är ett svar på medieklimatets behov av berättelser. Människor som berättar kan förefalla mer effektiva än hus. Deras samling är visserligen charmig och intressant. Men – att lirka upp en människas inre dörrar kan ta år, säger Barbican-terapeuten. Och att dokumentera en byggnad under en månad är bara att skrapa på ytan. o
J U LI A S VE N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R
Bok. Arkitekturprofessorn Keller Easterling undersöker i sin senaste bok Extrastatecraft: The Power of Infrastructure Space hur dolda regler kontrollerar rummet omkring oss, som frihandelszoner, förorter och köpcentrum – dit den politiska makten inte längre kan nå. Utställning. Mistress of Modern kallar Röhsska vårens presentation av inredningsarkitekten Estrid Ericson (1894–1981). Och mistress i betydelsen härskarinna stämmer verkligen. Svenskt Tenns grundares idéer ger avtryck än i dag. Röhsska museet, Göteborg, t o m 1/3. Film. Den brasilianske arkitekten Sérgio Bernardes (1919–2002), som i utlandet hamnat i skuggan av landsmannen Niemeyer, hade ett liv som utan problem fyller en film. Bernardes, gjord av hans barnbarn, visar bland annat hur han umgicks med celebriteter som familjen Kennedy samt hur han 1968 lämnade sin fru och sitt land för att i Buckminster Fullers anda ”förändra hur mänskligheten levde”. Så småningom återvände han dock till Brasilien för att samarbeta med militärdiktaturen. o
105 1/15 · ARKITEKTUR
UTSTÄLLNING
UT VALT
Höger. Natten, 2013. Giclée. Nedan vänster. Angrepp från två håll, 2014. Nedan höger. Gränden, 2013. Olja på duk. F O T O S V E N - H A R RY S KO N S T M U S E U M
Ingrid Sommar väljer tre:
Grafiska demoner Kartor, städer, strider KG Nilson SVEN-HARRYS KONSTMUSEUM T O M 25/1
Tävling. Efter orkanen Sandys härjningar initierades Rebuild by Design för att hindra en upprepning. 930 miljoner dollar har nu delats ut till tio vinnande förslag – bland andra till BIG och OMA. Visas på DAC, Köpenhamn, till 19 april. Ikon. Trots nytillskott som Gehrys Fondation Louis Vuitton hävdar sig klassikerna. Som extremt njutbara 1700-talspalatset Hôtel Biron där Rodins Tänkaren för evigt begrundar. Just nu med en digitaliserad fördjupning i skulptörens kreativa process, The Laboratory of Creation. Musée Rodin, Paris, till 15/9. Utställning. Är hantverk den nya sortens lyx? Frågan ställs i vår på V&A i London. Dagens intresse för handgjort knyts ihop med traditionell lyx som haute couture. Medproducent: brittiska Crafts Council. What is Luxury visas på V&A 25/4–27/9. o
106 ARKITEKTUR · 1/15
Inte hade jag förstått hur politisk KG Nilson är! När han i helfigur nu visas på SvenHarrys i Stockholm klarnar blicken för de kartor, städer och strider han på olika sätt gestaltat sedan debuten 1959 på Dalakonstnärernas höstutställning i Falun. Där föddes han 1942. Och där har han hittat kartor och byggnader som återkommit i hans konst fram till denna dag. Inte minst ett månghörnigt hus med toppigt tak som han, oklart när, fann på en gruvkarta från 1650. Det hexagonala huset, eller möjligen tältet, symboliserar för konstnären såväl boende och samhällsbygge som högkvarter, militärbas och tillfälligtvis större stad. På utställningen, där verken som visas företrädesvis finns i konstnärens ägo, återfinns byggnaden som skulptur, måleri och som träreliefer fästade på duken. Det tvådimensionella måleriet tar ögonblickligt än mer tredimensionell gestalt.
Ytbundet djup är sedan länge en av denne konstnärs främsta specialiteter. I KG Nilsons konst syns inga människor. Viggen-vyerna över åkrar och fält, de till måleri omvandlade kartbilderna över militära läger, gated communities och förortssprawl är lika obefolkat ödsliga som amerikanska, övergivna downtowns. En krypande obehagskänsla infinner sig successivt genom de grafiskt pregnanta verken. Samtidigt maskeras budskapet om katharsis genom konsten som Nilson ger uttryck för att vilja uppnå i både katalog och introduktionsfilm, av symbolernas grafiska tydlighet och utförande i klara, ”glada färger”. Tanken infinner sig att inte heller konstnären, föresatserna till trots, fullt ut vågar möta demonerna utan gör som många av oss andra: flyr undan i yta, form och färg. Figur-grund-växling uppstår och skymmer sikten för tolkningarna. Stundtals syns de målade vapenslagen inte längre vara civilisationskritik. Bara en pojkes lek med tennsoldater. o LE N A FRO M
Höger. Ruth Brandberg och Selma Lagerlöf på Mårbacka cirka 1910. Höger nedan. Ester Claessons perspektiv till nedsänkt trädgård till Adelsnäs i Östergötland, 1913. Vänster nedan. Arkitekt Joseph Maria Olbrich och hans medarbetare cirka 1905. Ester Claesson, till vänster i bilden, var den enda kvinnan.
FOTO MÅRBACK A STIF TEL SEN
BOK
Så kan historien skrivas om Forskning i centrum Monica Sand (red) ARKITEKTUR- OCH DESIGNCENTRUM 2014
Kärnan i det gamla Arkitekturmuseet var dess arkiv, som nu ingår i Arkdes. Det innehåller en mycket stor samling ritningar, foton och handlingar som rör Sveriges moderna arkitekturhistoria. Därmed utgör den ett viktigt kulturarv i sig, men den har också indirekt haft stor betydelse genom sin koppling till historieskrivningen. Som en huvudkälla för forskningen inom ämnesområdet har den bidragit till att prägla vår bild av den svenska arkitekturens utveckling under de senaste drygt 100 åren. För att den historiska kunskapen ska kunna ifrågasättas, fördjupas och berikas i ny forskning behöver man alltså veta hur samlingen kommit till, vad som finns i den och vad som inte finns där. Arkivet har byggts upp successivt under
lång tid. Delvis har det skett genom ett medvetet urval, där uttalade eller outtalade kriterier avgjort vad som samlats. För att kunna tolka materialet rätt är det alltså viktigt att dessa kriterier tydliggörs. Men det finns också ett stort mått av godtycke i samlingen eftersom mycket av dess innehåll kommer från donationer av enskilda arkitekters och/eller arkitektkontors arkiv. Frågan blir alltså vems material som hamnat där, och vad som i varje enskilt fall sparats eller kastats redan dessförinnan. I antologin Forskning i centrum visar ett antal forskare genom egna studier hur samlingens möjligheter och tolkningsproarkivet kan användas i praktiken. Stina blem. En slutsats är att det behövs fler Hagelqvist har utgått från fotosamlingens analyser av arkivets innehåll. För att samursprung i dåvarande SAR:s arkiv och dislingen ska kunna utnyttjas på bästa sätt kuterar de värderingar som styrde urvalet är det självfallet också avgörande att det då. Det är en klargörande analys som behöver vidgas i nya studier över hela arkiSamlingen innehåller mycket vets innehåll. Samlingen är en guldokänt material som kan ge nya gruva inte bara för att fördjupa och komplettera vad infallsvinklar på historien. vi redan vet, utan också för att den innehåller så mycket okänt material som kan ge nya finns kunnig personal. Därför är det ytterst infallsvinklar på historien. olyckligt att arkivet under de gångna åren Catharina Nolin ger ett bra exempel i sin förlorat flera av sina mest erfarna medarstudie över kvinnliga landskapsarkitekter. betare. Hon lyfter fram några av dem som varit Antologin innehåller viktiga bidrag, men framträdande i sin samtid, men som helt som helhet skulle den ha vunnit på en saknas i etablerad historieskrivning. Det större koncentration. Det spretiga intryck har heller inte varit helt lätt att hitta dem man nu får förstärks av formgivningen i arkivet, eftersom deras efterlämnade som skiftar för varje kapitel. I ett fall papper kan vara sorterade under samarär texten så liten att den knappt betande (manliga) arkitekters namn. Man går att läsa. Man hade önskat att behöver alltså ha specialkunskaper för att formgivaren inriktat sig mer på veta var man ska leta. att underlätta läsningen än Det är utmärkt att Arkdes tagit hjälp att göra en kul grej. o 107 E VA E R I K S S O N Ä R av forskare utifrån för att belysa den egna 1/15 · ARKITEKTUR
→
UTSTÄLLNIN G
Höger. Nadav Kander, Chongqing IV (Sunday Picnic), Chongqing Municipality, 2006. Nedan. Bernd och Hilla Becher, Goole, Storbritannien, 1997.
Bilderna som bygger världen Constructing worlds Barbican Art Centre T o m 11/1.
Arkitektur- och designcentrum 20/2–17/5 Året var 1936 när Berenice Abbot tog sin berömda bild av några av de första hyreshusen för arbetare på Manhattan. Men trots att husen bara är några decennier gamla ser de med sina karakteristiska balkonger med brandstegar påtagligt ålderstigna ut i förhållande till de nya blanka höghus som skjuter upp omkring dem. Barbican Art Centres stora exposé över arkitekturfotografi, som snart anländer till Arkitektur- och designcentrum i Stockholm, tar avstamp i Berenice Abbotts bilder från 1930-talets New York och sträcker sig fram till idag. Abbotts bilder utgör själva essensen av utställningen: ambitionen är att skildra modernitetens framväxt samt hur arkitekturen – och bilderna av den – påverkar människans syn på världen de lever i. Ungefär samtidigt som Berenice Abbott tog sina kontrastrika Manhattanporträtt reste Walker Evans omkring på USA:s landsbygd. Till exempel bröt han sig in i ett frukostrum på en plantage i Louisiana. Han fotograferar det bedagade rummet, som med sina kolonner vittnar om det slaveri som gjorde plantageägarnas byggnader möjliga. Med vad man skulle kunna kalla en fotografisk isbergsteknik skildrar han också landsbygden under 1930-talets depression. Förfallna träkåkar bakom de nybyggda bilvägarnas reklampaneler. Mest berör porträttet av den 27-åriga bondhustrun Allie Mae Burroughs. Hennes slitna och fårade hy vittnar om depressionens verkningar och den hårda miljön hon levde i. Arkitek108 turtidskrifter ARKITEKTUR · 1/15
hade och har en viktig roll i skapandet av arkitekturbilder. Det var till exempel Arts & Architecture Magazine som lanserade initiativet Case Study Houses; för att ge allmänheten och byggindustrin en serie billiga modernistiska husmodeller av kända arkitekter. Julius Shulmans foto av Case Study House #22 (Pierre Koenig) har blivit ikon för en epok; nattbilden med två kvinnor i fåtöljer i ett upplyst helglasat rum med ljusen från Los Angeles som fond. Den perfekta marknadsföringen av det moderna livet. Under samma epok dokumenterade Le Corbusiers husfotograf Lucien Hervé uppförandet av den modernistiska staden Chandighar i Indien. Men trots en del bilder av människor och byggprocess är hans bilder betydligt mer estetiserande än dokumenterande. De modernistiska vinklarna, ljuset och skuggbildningar skapade helt nya möjligheter för arkitekturfotot, som snarare tar formen av modernistiskt abstrakt måleri.
Bland de postmoderna bidragen sticker paret Hilla och Bernd Bechers industrilandskap ut. De var pionjärer vad gällde att göra industriella detaljer till solitärer på sina bilder – gasklockor, masugnar och rackiga arbetarbostäder. Luigi Ghirris fascinerande bilder från 1987, av Aldo Rossis Elementary School (1972–76) i Fagnano Olona i Italien är utställningens enda bilder som inte är gravallvarliga. Humoristiska bilder där en hög skorsten i tegel dyker upp som fokuspunkt på alla bilderna. Utställningen börjar både mångsidigt och stringent. Men mot slutet tappar urvalet sitt undersökande fokus. Det är för många globala flanörer – samtliga killar – som dokumenterar urban fattigdom i utvecklingsländer. Det går visserligen att se denna genre som en dialog med Walker Evans. Men det jag upplever är snarare en gröt av postkoloniala äventyrare: Ed Ruschka, Simon Norfolk, Guy Tillim och Bas Princen. Ett slags krigskorrespondenter, fast med beröringsskräck, som tar distanserade bilder av urbana fattiga sammanhang. Endast två av namn är omistliga: Iwan Baan, med nära porträtt av människors liv i den vertikala slummen Torre David i Caracas. Samt utställningens affischnamn Nadav Kander, som sticker ut med sina poetiska dokument av senare års moder-
nisering av Kina. Men deras arbeten ligger närmare konst och journalistik än arkitekturfoto. Bland samtida fotografer är visserligen även det abstrakta arkitekturfotot livskraftigt. Helène Binets bilder av Judiska museet i Berlin är de som påminner mest om föregångaren Hervés. Luisa Lambris ligger ännu närmare bildkonsten i sin skildring av en villa genom en enda strimma ljus. Hiroshi
→ Jag saknar den rika världen här, både dess lyxprojekt och dess fattigdom. Sugimotos oskarpa bilder av berömda byggnader är en frustrerande lek med idealet om exakthet och precision. Jag frågar mig varför samtida arkitekturfoto nästan bara representeras av slumområden på distans och abstrakt geometri? Varför curatorerna helt bortser från den rika världens arkitektur där intressanta kopplingar till den moderna historien också står att finna. 1960 var man stolt över västvärldens tekniska framsteg. Men i dag? Skulle den samtida varianten av Shulmans
Case Study Houses vara omöjlig att visa? Jag saknar den rika världen här, både dess lyxprojekt och dess fattigdom. Hade man visat bilder även från platser som London och Stockholm skulle u-landstemat te sig mindre exotiserande. En stor del av det arkitektfotografi som inte representeras här, förutom de klassiska Case-Study bilderna, handlar om att marknadsföra och lyfta fram arkitekternas visioner. En slags glorifiering av arkitekturens betydelse.
Överst. Iwan Baan, Torre David #10, 2011. Mitten. Julius Schulman, Case Study House #22, 1960. Arkitekt: Pierre Koenig. Vänster nederst. Berenice Abbott, Night View, New York City, 1932. Höger nederst. Hélène Binet, Judiska museet i Berlin, Untitled 9, 1997.
Allt fotografi estetiserar i någon mån verkligheten. Även det kommersiella arkitekturfotot. Att man blundar för denna diskussion, kanske för att bilderna i vår tid inte ses som tillräckligt fina för att visa på museum, är utställningens dilemma. o J U LI A S VE N S S O N
109 1/15 · ARKITEKTUR
Höger. Som en följd av stadsutveckling, bland annat i samband med OS 2012, har många fattiga Londonbor tvingats lämna sina hem. Några som drabbats är den grupp ensamma mammor som bildat Focus E15, en mycket uppmärksammad organisation som sedan 2013 aktivt kämpar för rätten att bo kvar i östra London. Här demonstrerar de för rätten till social housing utanför Bow Country Court i Stratford i oktober. F O T O E M A N U E L E G I O VA G N O L I
VINKEL
JULIA SVENSSON
De rikas bästa Både politiker och näringsliv har i dag som mål att tränga bort fattiga invånare för att locka kapital till städerna. Julia Svensson har läst Gentrifiering, en antologi som klär av retoriken kring stadsutveckling.
Medelklassens retur till stadskärnorna har pågått i ett kvarts sekel nu. En kapplöpning där farten både ökat och insatsen höjts de senaste åren. Både politiker, mäklare och medier har åter börjat vurma för städers utveckling och forskningsfältet urbana studier har fått en rejäl skjuts. En estetisk förändring av stadskvarter – från industriell produktion till konsumtion av kaffe med mjölk – beskrivs så ofta i artiklar och bostadsannonser att det gränsar till parodi. Just detta är mycket träffande: Den estetiska förändringen i städerna är betydligare enklare att handskas med än den socioekonomiska. Debattdimmorna kring städer i förändring ligger med andra ord täta. Den nya antologin Gentrifiering (Studentlitteratur 2014, red Catharina Thörn och Helena Holgersson) den första läroboken på svenska i ämnet, ska förhoppningsvis skingra dem något. Begreppet gentrifiering myntades på 1960-talet av den brittiska sociologen Ruth Glass (samtida med den betydligt mer omtalade Greenwich Village-kämpen och tidiga gentrifieraren Jane Jacobs), och hade på originalspråk en ironisk klang: gentry syftade på ett slags lägre medelklass, ängslig för att inte passa in i den högsta adeln. På svenska har den ironiska tonen försvunnit. Ordet används här mest i kritisk betydelse. När något gentrifieras/medelklassifieras betyder det att andra värden och klasser trängs bort. Men denna bortträngning vill man av olika anledningar ofta 110 hålla tyst ARKITEKTUR · 1/15
om, varför mer positivt klingande synonymer som stadsförnyelse och stadsutveckling används i stället. Gentrifieringsforskaren Eric Clark ser i Sverige ökade sociala klyftor och konflikter och ett försvagat skydd för platsers brukare och deras rättigheter. Kopplingen till utländska investeringar och ”globala” städer är tydlig. Det andra svenska bidraget är Catharina Thörns egen journalistiskt grävande artikel om den tvivelaktiga process som föregick den pågående exploateringen av området Kvillebäcken i Göteborg (även publicerad i Arkitektur nr 5/13). Boken introducerar några av detta internationella fälts mest tongivande forskare, varav Neil Smith (1954–2012) är en av de mest kända. Han skriver utifrån sin horisont i New York om gentrifiering som global strategi. Gentrifiering är numera inte något som händer bara genom att konstnärer flyttar till ett område. I dag, i det han kallar den nyliberala urbanismen, har stater och kapital gentrifiering som ett gemensamt mål för att locka mer kapital till staden. Sociologen Loretta Lees granskar argumenten för ”blandstad”. Medelklassens önskan om en stad präglad av olikhet och mångfald är viktig i gentrifieringsprocessen. Det tas i politiken för givet att detta är något bra. Hennes forskning talar däremot för att, vilket är både uppseendeväckande och intressant, fattiga människor har mer att förlora på att mista fördelarna med att bo i ett fattigt grannskap än de har att vinna på att bo i ett mer välbeställt. Tvärtom mot vad många hävdar, skapar medelklassens närvaro inte fler möjligheter, den leder snarare till motsättningar och
till personliga trauman när nätverk som byggts upp under lång tid slås sönder. Särskilt som dagens mer välbeställda gentrifierare är mindre positivt inställda till social blandning än vad de tidiga pionjärerna var. Sociologen Kirsteen Patons intervjuer i ett arbetarkvarter i Glasgow som rustats upp, visar att invånare ofta inte ville identifiera sig med att vara fattiga eller arbetarklass. Däremot hade de lättare att identifiera sig med sina kvarter. Platsen blir därmed ett sätt att uttrycka sin klasstillhörighet utan att nämna den. Detta berättar om gentrifieringens hegemoni: den som protesterar mot medelklassens inflyttning avslöjar också sig själv som fattig. Och att vara fattig ses i dag som något mycket fult. Gentrifiering är det samlande begreppet för flera mycket komplexa sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Patons resonemang visar att dessa oftare borde diskuteras också ur ett psykologiskt perspektiv. Diskussionen om stadsutveckling är ett sammanhang där ord och språk är betydelsefulla verktyg. Samtidigt som kunskapsnivån bland många som debatterar och beslutar i frågorna ofta är låg. Sällan går man ett steg längre och reder ut vem som här bestämmer för vilken grupp en viss typ av stadsutveckling är bra. Boken Gentrifiering skärskådar frågan ur flera olika synvinklar. För varje kapitel, ibland lättläst och ibland mer omständigt, kläs retoriken av allt mer. Efter läsningen är den skriande naken: ”Stadens bästa” är i dagens diskussion synonymt med ”de rikas bästa”. o Gentrifiering. Redaktörer Catharina Thörn och Helena Holgersson. Studentlitteratur 2014.
111 2/14 路 ARKITEKTUR
3 T I P S F R Å N AR KITEK TUR FÖ R L AG
Kommer snart! Boken om ombyggnaden av Göteborgs rådhus utkommer i februari. Denna märkesbyggnad har byggts om och till många gånger sedan 1600-talet, och med den senaste ombyggnaden 2014 har en cirkel fullbordats: det är åter säte för stadens styre! Texter om Rådhusets historia och arkitektur av Claes Caldenby och om ställningstaganden i restaureringen av Caroline Losman, GAJD arkitekter. Nytagna bilder av Krister Engström. Med texter på både svenska och engelska.
Ny villabok! Allmogefönster och dörrar. Linolje- eller alkydoljemålat. Kvalite’ och hantverk till bra priser! Ystad, 0143-120 10 Vadstena, Tel: 0143-120 10 Stockholm, 08-556 782 00 Göteborg, Mölndal 031-701 03 90
I boken Svenska villor har vi samlat de 24 bästa och mest intressanta villorna och fritidshusen som presenterats i tidskriften plus några till. Från enkla projekt som fritidshus Mattsarve på Gotland och Morran på Brännö till exklusiva som Villa Palmgren i Stockholm och Villa W i Kullavik. Villor och fritidshus är arkitekturens experimentverkstäder, här finns arkitekturen som tar ett steg till. Utkommer 26/1. Beställ på webbshop.arkitektur.se. Boken omfattar perioden 2010–2014. Det här är den tredje boken med detta tema Arkitektur förlag ger ut. De två tidigare har hetat Arkitekternas villor.
Arkitektur på Furniture Fair www.snickargladje.com info@snickargladje.com
Besök oss på Stockholm Furniture Fair, 3-7 februari, monter AG:05. Här kan ni köpa våra böcker och tidningar till mässpriser. Vi presenterar också några av de medverkande i vår nya bok Svenska villor under rubriken Arkitekternas experimentverkstad torsdagen 5/2 klockan 16.00.
?
PL ATSEN S MUSIK FOTO THOMAS YEH
Vem vinner Stålbyggnadspriset 2015 ? Sedan 2003 delar Stålbyggnadsinstitutet vartannat år ut Stålbyggnadspriset. Priset går till ett byggnadsverk där man på ett innovativt och arkitektoniskt tilltalande sätt utnyttjat stål i den bärande konstruktionen. Priset ska uppmärksamma arkitekter och konstruktörer som utnyttjar stålets egenskaper på ett tydligt och väl exponerat sätt, samt ge upphov till nya idéer och inspirerande lösningar.
Tidigare års vinnare har varit:
Plats: Öijared Låt: Pick Me Up Artist: Mary J Blige Mitt minne är dimma. Inte för att det är länge sedan, utan för att det är västkust. Närhelst det blir stökigt i mitt liv flyr jag till fötternas terapi. Steg efter steg ut i det välbekant okända. Öijared låg där. Lite längre österut än mina vanliga promenader. Jonas ägde marken och ville flytta driving rangen. En ny bana med vidhängande nytt golfhus skulle göra flytten till ett nollsummespel(!). Louisiana kunde vara en bra förebild för mitt skissande tyckte han… Konstmuseet vid sundet lever på havets skiften i fonden, silad genom en mellangrund av tuktade parkträd och en utsökt närskala i dansk ädelminimalism. Öijared var flacka kullar och ganska tät blandskog i en alldeles svensk vanlighet. Då och då släpper Mary J fram sin djupa sorg. Den skär. Pick me up är inte alls sådan. En otippad klarinettslinga dansar över sekelskiftesbeat. Lätt, lätt med skirhetens fulla kraft, formas tankarna och lusten. Ett spadtag och byggnaden är den lätt lyfta tuva som klarinetten envist berättar om. Solen som bränner bort dimman och tanken som lyfter. Mary J inleder mörkt med Therapy. Där var jag resten av 80-talet. G E RT W I N GÅ R D H
2013 – Tullhusbron I Norrköping
2011 – Ryaverket
2009 – Swedbank Stadion
2007 – Svävande Taket
2005 – Mjärdevi
2003 – Aptébron
Sista nomineringsdag 28 februari 2015
För nominering och information: www.sbi.se
1700
VÄLKOMMNA TILL VÅRENS MÄSSOR Arkipelago Sverige och Sveriges Arkitekter hälsar alla välkomna till våra arbetsmarknadsdagar i mars 2015. Arkipelago är den i särklass viktigaste mötesplatsen mellan Sveriges arkitekturstuderande och näringslivet. Ett forum som länge efterfrågats av studenter,
STOCKHOLM 25 MARS
LUND 6 MARS
FRAMTIDA ARKITEKTER VÄNTAR PÅ ER!
skolor, företag och organisationer. Efter föregåendeWW års framgångar hoppas vi att ni vill vara med och bidra till att göra mässorna ännu bättre. Ta chansen att träffa engagerade studenter och knyta personliga kontakter med framtidens arkitekter.
UMEÅ 18 MARS
GÖTEBORG 4 MARS
Studio B3 Barnhusgatan 3 Stockholm Tel 08 - 21 42 31
Besök oss på Möbelmässan
3 - 7 Fe b r u a r i 2 0 1 5 Monter: A05:42
www.studiob3.com info@studiob3.com
Bruno Mathsson International Byarums Bruk CC Höganäs Byggkeramik Ceos Elmo Sweden Formica Group Glimakra of Sweden Karl Andersson & Söner Lindhs of Sweden Luceplan Modular Nevotex Norell Möbel Skandilock SMD Design Tarkett Tegelmäster Örsjö Belysning
Almedahls Bolon Bruno Mathsson International Byarums Bruk création baumann CC Höganäs Byggkeramik Formica Group Karl Andersson & Söner Källemo Lammhults Louis Poulsen Luxaflex Norell Möbel Officeline / Höganäsmöbler Skandiform Swedese Möbler
www.rappgo.se
www.eurocontact.se www.houseoflight.se
UPPLEV KVALITÉ – SHOWROOM Alströmergatan 16, Stockholm Lillatorpsgatan 18, Göteborg
info@studiol6.se www.studiol6.se
Studio L6 Lasarettsgatan 6 Göteborg Tel 031-13 83 90
Vackra plåtar – beständigt och tåligt
Interiört & Exteriört Arkitektur & Design
FMH Stainless material finns i tusentals varianter med olika kulörer, glans och ytstrukturer. Våra förädlade ytskikt erbjuder de rostfria materialens styrka, tålighet och stabila egenskaper samtidigt som de är snygga, funktionella och har smarta ytfinishar. Ytfinisharna tas fram genom bl.a. elektrokemisk behandling som förtjockar det skyddande och stabila kromoxidskiktet som skapar den prismatiska ljusinterferensen. FMH Stainless material innehåller inga pigment och inga organiska bindmedel och är 100% UV-stabilt samt 100% återvinningsbart. Det passar till nyproduktion, renovering, ombyggnad, inredning och design, exteriört och interiört. Våra material är registrerade och godkända av BVB ByggVaruBedömningen och SundaHus. För mer information, exempel, referenser, bildgalleri m.m. se vår hemsida www.fmhstainless.se
Spara 50 % i bygghöjd på indragen takterrass ? Besök oss på Fastighetsmässa Kista 18 & 19 Mars, 2015 Monter E:14 KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se
Kom ihåg att meddela
ADRESSÄNDRING! direkt på nätet: arkitektur.prenservice.se eller tel 0770 45 71 27, arkitektur@titeldata.se
STADEN – en podcast om hur städer blir till och förändras
Lyssna på staden.arkitekt.se eller i din podcastapp i mobilen Vi har besökt bland annat Borlänge, Sundsvall och Södertälje, men även städer utanför Sverige och Norden, som New York, Tel Aviv och Brno.
Staden görs av Dan Hallemar, chefredaktör för Arkitektur, tillsammans med Håkan Forsell, urbanhistoriker och arkitekturskribent.
N Ä S TA N U M M E R
www.arkitek tur.se
I Arkitektur nr 2/15 presenteras unika bilder ur Arkitektur- och designcentrums arkiv av fotografer som Anna Riwkin, Sune Sundahl, Lennart Olson och Kerstin Bernhard. Kulturskribenten Malena Rydell söker efter det moderna arkitekturfotografiets drivkrafter. Anders Dahlgren skriver om det idealiseSVENSK A R K I T E K T U R rande fotografiet och Eva Eriksson minns hur man SEDAN 1901 i slutet av 1970-talet vände sig emot hela den idén. Vi träffar fyra verksamma arkitekturfotografer – Katarina Despotovic, Åke E:son Lindman, Ioana Marinescu och Mikael Olsson – som berättar vilka utmaningar de står inför när de möter arkitektur genom kameran. I detta nummer även en ny villa av John Pawson och ett porträtt av tyska arkitekterna AFF samt debatt, 117 arkitekturkultur och mer därtill. 1/15 · ARKITEKTUR
Å SIK TSMATR IS
Ida. Film. Vi följer en ung nunnas jakt på livserfarenheter på en roadtrip i 60-talets Polen. Pawel Pawlikowskis svartvita film är både rå och lysande.
FA N TA S T I S K T
Arkitekturs guide till kulturen.
Anita Ekberg. Stjärna. Sveriges Marilyn – lika föraktad, lika genial.
#FranLebowitz Instagram. Vanity Fair låter på sitt Instagram-kontor New York-personan Fran Lebowitz kommentera allt från vuxna som använder sociala medier till e-cigaretter. Som att tjuvlyssna vid Dorothy Parkers bord.
Longform.org. Sajt/app. Här samlas de bästa och längsta non-fiction texterna som finns på nätet. Läsfest.
Sara Danius. Ständig sekreterare. Som Åsiktsmatrisen förutspådde redan i nr 4/2013 fick Danius ta över som Svenska Akademiens ständige sekreterare.
Inställt. Tidsanda. Den stora lättnaden när nyvalet ställdes in. Nu väntar vi på att Christer Björkman ska göra en överenskommelse så att Melodifestivalen ställs in så att sen-vintern blir stilla och behaglig som ett snöfall.
Girlhood. Film. En frustrerad aggressivitet som tidigare varit förbehållen unga män får nu ta plats på bioduken.
Mens i kulturen. Det var serietecknaren Liv Strömquist som började i sitt sommarprat härom året. Nu har mens på allvar tagit sig in i kulturen, till exemepel med Sara Olaussons serier.
Women in Clothes. Bok. Konversation om varför vi klär oss som vi klär oss. Av bland andra Sheila Heti.
Nya Jönssonligan. Film. Jönssonligan vill lämna farsen. Men utan fars är frågan vad man ska ha Jönssonligan till?
A N T T I N E N O I VA
SVENSK BRUTAL TRIO: ANSHELM, EDMAN, NYBERG
SKOLA OCH KOMMERS MÖTS I HELSINGFORS NYA BIBLIOTEK
Musikhögskola. Institution. Det byggs en ny musikhögskola i huvudstaden men pengarna räcker inte till teknik och annat nödvändigt. Nu letar man 120 miljoner för att fylla huset som invigs nästa vår. Alla tittar åt Benny Anderssons håll. Men var tog staten vägen?
Tystnadens bortgång. Radio. P1 sänder numera dygnet runt efter att tidigare ha haft uppehåll 01–05. Vågskvalpet blir nedladdningsbart. Den sista anakronismen är borta.
Matt på Jacques. Jacques Werup har skrivit en självbiografisk essä om poesi och platsanknytning.
Spelfeber. Reklam. Ingen bransch gör så mycket tvreklam som spelbolagen. Staten gör vad de kan i det kalla kriget. Det lilla pliktskyldiga tillägget ”Spela lagom” är en skymf mot spelmissbruket.
Johanna. Dramatenpjäs. En Jeanne d'Arc för vår tid. Miljökämpe som misslyckas i partipolitiken. Förutsägbart.
Björn Afzeliusfilmen. Det slentrianmässiga hyllandet av en film för att den handlar om en vit man på 70-talet som många andra vita män längtar tillbaka till. Orka.
Men-tertainment. Fenomen. Män som intervjuar varann. Män som brevväxlar. Mön som har gemensam konsert. Män som gör saker tillsammans inför publik. Publiken har tröttnat.
FÖ R FÄ R LI GT
Grand Budapest Hotel. Oscarsregn. Sval estetisk uppvisning som fick nio Oscarsnomineringar. Får nog skyllas på Europaromantiken hos amerikanska 65-plussare (Lex Woody Allen).
118 ARKITEKTUR · 1/15
Malmö. Stad. Malmö förlorade ishockey-VM för män häromåret. Men i år är Malmö och arenan i Hyllie värd för Ishockey-VM för kvinnor. Vi jublar och hoppas att detta betyder slutet för Percy Nilsson-Malmö.
Snipp- och snoppsång. Barn-tv. SVT gör det de ska göra. Folkbildar och avdramatiserar.
TRE I LUND
Mr Turner av Mike Leigh. Film. Vacker oljemålningsfilm om JMW Turner som tyvärr förlorar sig i den trötta romantiska klichén om det trubbiga konstnärliga geniet.
Paddington. Film. När London låtit den globala finanskapitalismen ta över staden är Paddington välbehövlig London-romantik i röd resväska och hatt.
Lyckliga gatan. TV4. Så mycket bättre-konceptet flyttar ut på gatan. Hiphop-stjärnor möter Svensktoppshjältar. Resultatet är ett uppdaterat folkhem.
Gratis entré. Museireform. Det blir inget gratis inträde på statliga museer 2015. Den enklaste idén för bred folkbildning strandar därmed.
Jasenkos spöken. Debattör. Ingen ser fler konspirationer i svensk debatt än Jasenko Selimovic. Senast konstaterar han att tidskriftsstödet är dåligt för att folk känner varandra. Trots att man alltid anmäler jäv vid eventuella intressekonflikter.
DESIGN TANK FOTO CHARLOTTE SVERDRUP
Mieles nya generation professionella färskvattendiskar ger toppresultat på 5 min
Mieles nya färskvattendisk garanterar toppresultat. Snabb – klarar disken på 5 min! Slät panel gör maskinen lätt att hålla ren. Standarutrustad med två kraftiga trådkorgar. Går att extrautrusta med lavetter för 50x50 cm plastbackar.
Enjoying the outdoors since 1947 vestre.se
Stockholm Furniture Fair 2015 Monter A39:18 Vestre Luova Design: Gabriel Särkijärvi
ARKITEKTUR · NR 8 · 2014 · UMEÅS ENERGI · Kulturhuset Väven · De alternativa kulturhusen · Parker vid Umeälven · Sundsvallsbron · Radhus i Hägersten ARKITEKTUR · NR 7 · 2014 · BOSTAD · Bostäder landet runt · Experimenthus · Studentbostäder · Bostadsglappen · Snabba hus ARKITEKTUR · NR 6 · 2014 · NYA RÖRELSER · HISTORIENS SPÅR · Rosengårdsstråket · Thea Leonhard · Landsarkivet i Lund · Petra Gipp · Lyxhus i Stockholm ARKITEKTUR · NR 5 · 2014 · DANSK VÅG · Swedbank · Högskolebibliotek Falun · Danska unga · Realdania regerar · Pascal Flammer ARKITEKTUR · NR 4 · 2014 · VÄLFÄRD · Göteborgs Stadsbibliotek · Dorte Mandrup · Skagershuset i Årsta · Aula Medica · Jernhusen ARKITEKTUR · NR 3 · 2014 · LÉONIE GEISENDORF · Tre landskapsprojekt · Hotellskrapor i Norrland · Nya Hisingsbron ARKITEKTUR · NR 2 · 2014 · VILLOR · Tham & Videgård · Elding Oscarson · Jonas Lindvall · Mikroboende · Asplunds okända hus · Valerio Olgiati ARKITEKTUR · NR 1 · 2015 · DOKUMENTÄRA INTERIÖRER · Restauranger · Donald Judd · Villa Moelven · Öijared Hotell · Millennieskogen
KÖKET I KROGENS MITT Här äter man med kocken
Villa Moelven bryter invanda mönster PORTUS SOFA DESIGN JOHANNES FOERSOM & PETER HIORT–LORENZEN, 2015
1/2015 SEK 97 NOK 109 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP
Så blev interiörerna dokumentära WE WILL ALWAYS BE MODERN, OUR DESIGN ALWAYS ESSENTIAL
KOJAN SOM MODELL
S TÄ D E R F Ö R D E R I K A T R A P PA N D E T N YA T O R G E T U R S KO G PÅ Å K E R I M A L M Ö N O R D I S K M E L A N KO L I
Köksbordsrealism