1250 Stockholm som stad hör vi först talas om i början av 1250-talet. Staden grundades av Birger Jarl och byggdes av Sigtunabor.
1280 Under denna tid så bestraffades alla som tände någon form av eld under nattimmarna i Stockholm, något som skulle kunna vara ett påbud från vampyrer. De första vampyrerna i Stockholm var svenska Gangreler och tyska Ventrues. Germanicus och troligen Oliver Stavross, besökte flera gånger Stockholm.
1363 Tyskupproret. Stockholm ledande borgare (som nästan uteslutande var tyskar) ansåg att det var dags för uppror. De svor trohet till Albrekt av Mecklenburg som genast skickade över sextonhundra stridsvana knektar som understöd. Året efter var upproret slut. Magnus Eriksson var tillfångatagen och Albrekt av Mecklenburg utropades som svensk konung. Det ledde till att Gangrel lämnade Stockholm och att deras plats togs över av tyska och danska Ventrues. Stockholm erkänts som huvudstad och konungamaktens riktiga residens någon gång under 1400-talet.
1290 Det är ungefär vid den här tiden som Germanicus flyttar till Stockholm på en mer permanent basis.
1330 Stockholm eldhärjas och den gamle Brujah idealisten Johannes Creutz bosätter sig i staden. Det är dock tveksamt om de två incidenterna är relaterade till varandra.
1350 Den mindre tillgången på blod i samband med digerdöden tvingade fram att ett antal vampyrer avrättades på order av Stockholms två ledand vampyrer (Germanicus och Creutz).
1434 Engelbrekt belägrar Stockholm 1434 och intar staden 1436. Det enda detta medför för Stockholm är slutet för tyskarna och danskarna som länge styrt Sverige. Mannen bakom Engelbrekt är en ung Brujah äldste vid namn Nikolaus Hermansen. Att Hermansen så snabbt lyckas ge Stockholm till svenskarna är något som måste har retat gallfeber på Creutz som länge försökt med detta själv.
1452 Danskarna invaderad och försöker ta över Stockholm.
1460-1471 Under dessa tio år var det otaligt många strider i Stockholm. Kung Kristian I, rikshövitsman Karl Knutsson och ärkebiskop Jöns Bengtsson stred upprepade gånger om vem som skulle äga Stockholm. Pöbeln blev ofta oroad till upploppstämning och brände vid ett flertal tillfällen oprovoserat ner hus. Här kan den vidsynte lätt se vad som egentligen pågår. Germanicus söker som bekant gärna stöd i Danmark så vem som är hans kort i leken är tämligen uppenbart. Creutz kontrollerar givetvis Karl Knutsson och Stavross har med sitt starka säte i kyrkan givetvis Jöns Bengtsson under sitt beskydd, samtidigt som allmogen ivrigt hetsas av Hermansen. 1471 hade kung Kristian tröttnat och han skickade en stor dansk flotta proppfull med soldater för att ”förhandla”. Karl Knutssons systerson Sten Sture lämnar då Stockholm för att samla ihop en svensk arme. I november 1471 så tog Sten Stures arme över norrmalm, fyra timmar senare hade de besegrat Kristians arme av danskar, upplänningar och tyskar. Efter Sten Stures seger ändras den svenska lagen från att det är otillbörligt för utlänningar att ha arbete inom bestämda organ till att det är helt olagligt för andra än svenskar att ha bestämda yrken. Den nya lagen är ett hårt slag mot Germanicus maktbas som är så starkt beroende av utländska krafter. Han drar sig nu slagen och förbannad tillbaka från makten för att senare komma tillbaka igen med full kraft 1518.
Ungefär 1510 så kan inte Stockholms Camarilla längre undgå att märka Sabbatpopulationen som gömmer sig på deras bakgård. Men Sabbaten som flyttade till Stockholm höll en låg profil. Även fast kriget rasade ute i Europa så höll sig Sabbaten i Stockholm sig lugn.
1520 I september så intar Kristian II Stockholm. Kristian II kröns till Sveriges kung i Storkyrkan.
Den 7 november 1520 avrättas, på kung Kristian ”Tyranns” order över 100 stycken högställda män. Bland dem biskopar och rådsmän. De som avrättas är företrädesvis tjänare till Creutz, Stavross och Hermansen. Germanicus har för avsikt att ta tillbaka det som är hans. Och den här gången tänker han inte att lägga fingrarna i mellan.
Gustaf Vasas befrielsekrig (1521-1523) 1521 kom de första lemlästade soldaterna ifrån Västerås där Gustav Vasas arme gått igenom. Patriotismen ökade i Stockholm och ganska många smet ifrån huvudstaden för att flockas kring Vasas baner. Två Stockholmare (Peder fredag och Jöns Varg) ledde en pirat flotta som slog hårt mot danska skepp. Första belägringsförsöket (juni 1521) revs upp på en gång. Trupperna retirerade till Rotebro
men blev bortjagade därifrån med. På hösten återupptogs ”belägringen” men de danska trupperna hade inte svårt att få igenom sina transporter genom Vasas bondemilis. Vasa kunde inte heller storma Stockholm eftersom de krigsvana tyska, skotska och danska knektarna skulle utklassa de svenska. På våren 1522 anföll de danska trupperna Rotebro och dödade en stor del av den svenska hären. Det var
pinsamt uppenbart att Vasas bönder inte skulle klara att inta Stockholm eller ens att belägra staden utan hjälp. Dock så fick Vasa på hösten 1522 plötsligt stöd av Hansan som var i krig med Danmark. Lübeck skickade in elitsoldater och belägringskanoner för att fylla ut Vasas bondemilis.
Det är bara Hermansen som tar upp kampen mot Germanicus. Creutz ställer sig passivt avvaktande och Stavross är som sin vana trogen som uppslukad av jorden. Av de många stockholmare som lämnar stan för att sluta upp med Vasa finns flera unga Brujah på Hermansens ättelinje, även piraterna kontrolleras av Hermansen. Det är okänt vem Vasa arbetade för från början men Hermansens inflytande lär ha ökat stadigt under belägringen. Antoninerna som kontrollerar Hansan slår här två flugor i en smäll. De sätter käppar i hjulet för Germanicus samtidigt som de får Hermansen i tacksamhetsskuld. Danskarna som var vana att transportera in mat och andra förnödenheter började snabbt svälta. När vintern kom skickade man alla som inte hade en funktion i Stockholms försvar ut ur staden och rev samtidigt träbyggnader för att kunna
använda dem som bränsle. 1523 så insåg den danska befälhavaren Henrik Slaghek att inget stöd skulle komma från Danmark. I juli 1523 kapitulerar Danskarna. Gustaf Vasa kröntes till kung, men hyllades snarare som Stockholms erövrare än
Stockholms befriare av de få stockholmare som finns kvar i staden. Gustav Vasa gav aldrig tillbaka de speciella rättigheter som Stockholm tidigare haft. Hädan efter gäller samma lagar för Stockholm som för det övriga landet.
Hermansen triumf över Germanicus ska inte överdrivas. Germanicus förlorar visserligen mycket av sina danska influenser som varit honom till så stor hjälp under åren men han sitter ändå kvar i Stockholm som stadens mäktigaste vampyr. Att Stockholm förlorar sina privilegier är snarare att slag mot Creutz som har större delen av sin maktbas i just stockholmarna. Det blir också snabbt uppenbart att Hermansen inte har så stort inflytande över Vasa som han trott. Däremot så stärker Antoninerna påtagligt sin ställning i Stockholm genom Vasas skuld till Hansan.
Lübecks dubbelspel Lübeck tog betalt med råge av Gustaf Vasa för sin hjälp. Utöver ett oerhört högt pris i silver tvingades Vasa att enbart handla med Lübeck och ingen annan utländsk stad
(utöver vissa Hansastäder som stod under Lübecks kontroll). Vasa som tvingas in i detta börjar bygga upp ett hat mot Lübeck och Hansan. Hatet mot Lübeck ökade även
bland svenskarna. På flera håll i Sverige försökte man på olika sätt tvinga ut tyskarna. Ofta genom att förvägra dem bostad.
De två så bittra fienderna (Germanicus och Hermansen) tvingas in i ett samarbete för att få kontroll över Vasa och därmed resurser att slå mot de tyska Ventrues som åter börjar etablera sig i Stockholm.
Vasas hämnd (1533) I Danmark råder inbördeskrig som även Hansan är inblandad i. Eftersom Vasa fortfarande var skyldig Lübeck oerhörda summor pengar så räknade alla med att Sverige skulle ställa sig på Hansans sida i kriget. Till allas förvåning väljer Vasa att stödja Kristian III och börjar att rensa upp bland Lübeckarna i Stockholm och innan
året var slut var alla Lübeckare i Stockholm antingen döda eller fängslade. Samtidigt konfiskerar Vasa all tysk egendom i Stockholm. Vasas framfart i staden väcker även ont blod hos den Svenska befolkningen och för att säkra sig mot ett uppror så flyttade han soldaterna i staden från att av stadens försvarare till att
va Slottets. Tio år senare byggs Stockholms militärförläggningar ut. Stockholm skulle hysa den största armen i landet och den skulle lyda direkt under kronan. Stockholm som stad förvägras härmed all egen makt och den autonomi som man haft jämte mot kronan och övriga Sverige skulle aldrig återfås.
Visst tar Vasa hand om Lübeckarna på det sättet som de styrande vampyrerna i Stockholm vill men ingen av dem lyckas få så stort inflytande över honom att de kan förhindra det som sedan sker, och de får bittert acceptera att Stockholm styrs av en dödlig de inte kan kontrollera. Germanicus, Creutz och Hermansen tar nu ett par steg tillbaka för att vänta ut den omöjlige kungen. Det är dock högst osannolikt att Vasa stod helt på egen hand efter som vampyrerna i staden inte bara dödade honom. Någon eller något borde i rimlighetens namn ha skyddat honom. För övrigt kan sägas att den enda tyska Ventruen som stannar i staden efter Vasas utrensning är den unga neonaten Walter De Luga.
Pesten (1579) 1579 härjade pesten i Stockholm. Dock så var dödligheten inte i närheten så stor som under Digerdöden. 1582 är pesten nästan helt utrotad.
Ekonomisk kris (1600-tal) Sedan slutet på 1500-talet var Sverige i en ekonomisk kris. För att komma upp ur krisen försökte man få igång exporthandeln. Vidare var krig fruktansvärt vanligt på den här tiden och en stark handelsflotta är utmärkt att ha i krigstid. Alla svenska handelsmän fick sänkt tull. Handelsmän som ägde kanonförsedda båtar fick även skattelättnader. Stockholm blev därför en väldigt rik stad eftersom så mycket handel bedrevs därifrån. Stockholm drog in lika mycket skattepengar som alla andra svenska städer tillsammans.
Vampyrkriget (1600-1686) Under det stora sektkriget som på gick under nästan hela 1600-talet skedde mängder med krigsaktioner i Stockholm och dess närhet. Sabbaten ansåg sig nu så stark att det var dags att börja hävda sig mot äldstarna i Stockholm. Eftersom Camarillans äldstar inte kunde enas och var i luven på varandra hela tiden hade Sabbaten initialt stora framgångar. För att organisera en motoffensiv som kan vända krigslyckan stödjs tillsist en Fursteutropning av samtliga äldstar utom Johannes Creutz som inte var närvarande (Han låg i torpor). Ventruen och Fabricianen Germanicus blir från och med nu officiell domän innehavare av Stockholm.
Mothugg (1634-1640) 1634 och 1636 tar Sverige två viktiga steg från monarki mot demokrati. Makt togs från konungen (eller snarare drottningens förmyndarregering) och sattes i händerna på ett större råd. 1636 infördes byråkrati på hög nivå samt att Stockholms militär började lyda under rådsförsamlingen istället för konungen. Samtidigt byggdes slottet om från befästningsverk till plats för riksstyrelsen, rådskammaren och ämbetsverken. Det bestämdes också att stora delar av Stockholm skulle byggas om för att ge ett värdigare intryck av Sveriges huvudstad. En rad nya herrgårdsliknande privat bostäder byggs i centrala Stockholm.
Försteutropningen och äldstarnas enande gör att Camarillan kan börja göra motanfall mot Sabbaten. Initiativet att med maskeradskyddet stadsplanering kunna slå mot Sabbatflockarnas sovplatser dagtid togs av Nosferatun och Stavross avkomma Nicodemus Tessin (vilket är alla tre Tessin som varit arkitekter i Stockholm). Tessin hade (och har fortfarande) en tendens att ta sig ett alias som människa för att kunna vara verksam som arkitekt. Många kända byggnader i Stockholm har blivit byggda av Tessin (eller ett av hans alias). De nya praktbyggena i de centrala delarna är inga vampyrbostäder (till en början i alla fall) utan resultatet av att många (företrädesvis adelsmän) fått en mycket god ekonomi på grund av alla de pengar som Camarillan spred omkring sig för att få de dödliga att göra som de ville. Mitt under brinnande krig väljer Toreador Äldsten Sebastian Bouchardon att flytta till Stockholm.
Häxprocesserna (1676) Häxhysterin ute i Europa tog lång tid på sig att komma till Sverige (främst då anarkupproret var så pass lugnt här). Dock var kriget mellan Camarillan och Sabbaten i Stockholm allt annat än lugnt. Folk som inte visste vad som skett när de bevittnat övernaturliga dueller började att skylla ifrån sig på suspekta personer. Åtta kvinnor avrättas som häxor 1676, de var alla tjänare åt Toreadorklanen och betedde sig konstigt eftersom de var tvungna att skydda sina vampyrhärskare från Sabbaten. Efter Camarillan bevittnat detta så förstod de att de kunde hamna i korseld. Ventrue och den i Stockholm ny etablerade Tremereklanen Tog sig fram till vittnena och ändrade deras minne till något mer passande eller tvingade dem att begå mened. Detta lugnade ner häxanklagelserna, men Germanicus va fortfarande oroad.
Stockholm och Freden (1686) I slutet av 1600-talet står det klart att Camarillan inte förmår att driva ut Sabbaten ur Stockholm eftersom Sabbaten hela tiden fick förstärkningar av flyende flockar från kontinenten medan Camarillan inte fick någon hjälp alls. Dessutom var maskeraden allvarligt hotad av alla nattliga räder. Germanicus och de övriga äldstarna i Stockholm tvingas tillslut att förhandla med Sabbaten som en jämbördig part (något som de måste ha upplevt som mycket förnedrande). I fredsavtalet byter Sabbaten till sig jaktmarker och rätten att utropa Ärkebiskop på sitt ny vunna territorium mot garantier. Sabbaten får skriva under med blod på att maskeraden aldrig ska kompromissas, Inga nya flockar ska få bosätta sig i Stockholm och att Sabbaten i Stockholm inte får ställa sina jaktmarker till nomadiska flockars förfogande, med undantag för den Svarta Handen. Ancillan Christian von Holten av klan Ventrue at utropar sig till Ärkebiskop och Hanna Elisabeth Edelskiöld till biskop. Efter det att avtalet gjorts upp så bryts officiellt all kontakt mellan sekterna.
Efterkrigstiden (1690-talet) Det som kännetecknas under den här tiden är ett försök av Germanicus tjänare Karl XI att återta makten till kronan samtidigt som han gör ett försök att reducera adelns inflytande. Resultatet blev en ökning av borgarnas makt och en övergång för Camarilla Ventrues maktbas från adeln till handelsmän. Ventrueklanen får tag i mycket pengar och världslig makt genom sina handelsmän. Stora fabriksindustrier skapas i Stockholm var av de flesta är Ventrue styrda.
Pest (1710-1711) En svår pestepidemi bryter ut i Stockholm och många av stadens invånare dör. Furst Germanicus låter dräpa alla vampyrer som ej tillhör en klan (Caitiffer) för att trygga vampyrpopulationen. Sabbaten följer hans exempel och avrättar i sin tur alla icke sanna Sabbat. Båda sekterna tvingas dra ner på antalet tjänare och vampyrernas grepp över de dödliga lossas ännu ett snäpp. Trots dessa åtgärder råder svält och flera vampyrer väljer att lämna Stockholm. Svälten leder också till att framförallt yngre Camarilla vampyrer öppet börjar visa sitt missnöje med att behöva dela Stockholm med Sabbaten. Den högljuddaste av agitatorerna är Brujah neonaten och Creutz avkomma, Marcus Hjelm. Även i Sabbaten råder missnöje med freden och den lojalistiska fraktionen hotar till och med att ta till krigshandlingar på egen hand.
Furstebyte (1718) Samtidigt som Sverige faller som stormakt försvinner Germanicus. Utan sin nestor blir Ventrueklanen utmanövrerad av en allians av Brujahs och Toreadorer. Klan Ventrue försöker att tillsätta en ny Förste, men misslyckas. Den nya Försten blir Nikolaus Hermansen. Hermansen tar över många av stadens industrier men, misslyckas med att ta över själva handeln från klan Ventrue. Han gav sig också in på Germanicus gamla område att försöka manipulera kungamakten och rikspolitiken. Något som skulle leda till hans fall.
Stora daladansen (1743) Efter år av misslyckade krig var missnöjet med Sveriges politiska styre stort. Folket ville återinföra en stark monarki. Dalaregementet gjorde öppet myteri och drev omkring på Stockholms gator, förstörde egendom, ivrigt skrikandes att enbart konungen själv skulle få dem att åka
ut i krig. Tillsist tvingas man ta till våld för att fånga in dem. Dalarna visade även sitt missnöje med genom att samla ihop en här och marscherade mot huvudstaden. Dalkarlarna marscherade in i Stockholm. De soldater som var placerade att skydda staden vägrade lyda order och drog sig
tillbaka eller gick med i upproret. Upproret slutade inte förrän trogna trupper landsatts med båt. När stridigheterna väl började så gick det hela över fort. De sex ledarna för upproret avrättades inför tusentals åskådare på galgbacken på Södermaln.
Det står snabbt klart att Hermansen inte har det som krävs för att styra kungamakten och Hermansen egna idéer om hur ett land ska styras är än så länge alldeles för radikala för att fungera i praktiken. De övriga äldstarna i Stockholm är överens om att något måste göras för att hindra Hermansen från att ställa till med ett inrikes politiskt fiasko. I samband med Hermansens misslyckanden förlorar vampyrerna ännu mer av sin makt över de dödliga.
Militärkupp (1772) 19 augusti 1772 lyckades Gustav III med enbart sitt livgarde genomföra en militärkupp. Samtliga rådsmedlemmar arresteras och Gustav III hyllas som en hjälte av det hungrande folket i svältens Sverige. Med en skicklig försonings politik så lyckades Gustav III bli respekterad av hela Stockholm. De enda som avskydde honom var vissa grupperingar inom adeln. Gustav III har fyra Vampyrer i ryggen. Bouchardon, Creutz avkommor (Samuel Arrhenius och Marcus Hjelm) samt Ventruen De Luga. Tillsammans gör de ett försök att återinföra den gamla ordningen. Detta leder till att Hermansen lämnar Stockholm för att istället bosätta sig på kontinenten, men några av avkommor stannar kvar. Både Bouchardon och Arrhenius gör sig redo att ta fursteposten. Men innan en maktkamp ens hunnit börja blir Creutz åter aktiv efter en lång tid i avskildhet och han blir Stockholms nya Furste.
Tjänarnas krig (1789) 27 april 1789 försöker Gustav III införa ett tillägg i regeringsformen som skulle göra konungens makt starkare och bönderna friare. Med hjälp av borgarna fick han igenom reformen, med några tillägg från borgarnas sida. Samtidigt försvann det sista av adels makt. Några av adelsmännen hotade med väpnat uppror. Inga stridigheter heter utbröt dock och adeln tvingades godkänna lagändringarna. De adelsmän som hotade med uppror var till stor del revenanter ur Grimaldi och Zantosa familjerna ägda av ett mindre antal Ventrue at (vilken flock de tillhörde är okänt). Att freden ändå höll ska ha berott på att en i Stockholm, betitlad kvinnlig Lasombra valde att lägga sitt stöd på Gustav III istället för på Upprorsmakarna.
Operamaskeraden (1792) Gustav III blir kallblodigt nedskjuten under en maskerad på operan. Den arresterade Johan Jakob Anckarström ekände dådet och angav 40 medsammansvurna. Det kunde aldrig bevisas att mordet var beställt av Sabbaten men inom Camarillan var man övertygad och diplomatin mellan sekterna blev oerhört problematisk. Camarillan gjorde sig redo att angripa Sabbaten och alla var säkra på att freden är ett minne blott. Det hela fick en mycket märklig upplösning som först på senare år blivit känd. Vad som sägs är att Biskop Edelskiöld ska ha besökt Creutz i hans boning och att hon kommit i sällskap med den uråldrige Nosferatun Stavross. Mycket lite av vad de tre diskuterade den natten har kommit till utomståendes kännedom, men alla anfallsplaner ställs in. Något som får Hjelm att bli helt rasande.
Rävjakten (1810) 1809 arresterades Gustav IV Adolf och ersattes av Konung Karl III, samt att den danske prinsen Karl August utropades till tronföljare. 1810 dog dock Karl August av hjärtattack under en militärparad i Skåne. I Stockholm anklagas adelsmannen Axel von Fersen för att ha giftmördat honom. En
fabel som handlade om hur rävarna dödade lejonungen trycktes i ett par kända tidningar. Räven var uppenbart en liknelse av Axel von Fersen. När det stod klart att Axel von Fersen skulle färdas genom Stockholm så uppmanades folket att gå på rävjakt. Axel von Fersen misshandlades till
döds på Riddarhustorget. Efter att von Fersen blivit mördad sattes militär in för att stoppa upploppet. Militären tvingades att döda flera människor innan upploppet lugnade ner sig.
Det är Marcus Hjelm som ligger bakom fabeln om räven och lejonugnen och ryktena om att von Fersen skulle ha mördat Karl August. Varför Hjelm ville ha von Fersen dödad finns det två teorier om. Den ena är att von Fersen var Revenant och Hjelm dödade honom för att provocera Sabbaten (Hjelm är och har alltid varit en av Stockholms största hökar och han tar varje tillfälle att ifrågasätta freden). Den andra teorien är att von Fersen var tjänare åt Ventruen Walter De Luga som Hjelm för tillfället var i konflikt med.
Bernadotte (1810-1844) Den 20 oktober 1810 landstiger Sveriges nya tronföljare, Jean Baptiste Bernadotte i Helsingborg. Under hans tid som kung blomstrade Stockholms kulturliv. Han fick även upp statusen på soldatyrket och fick
på så sätt en trogen arme som var stolta över vilka de var. Stockholmarna älskad honom den nye kungen tills den stora kolera epidemin på 1830-talet bröt ut. Det gick rykten om att sjukdomen egentligen
var orsakad av ett gift som man förgiftat de fattigas brunnar med. Förberedelser på att hantera upplopp gjordes, men folket accepterade tillsist att företeelsen var en sjukdom och inte ett gift.
Den nya tronföljaren var den första monarken som officiellt kontrollerades av en Toreador. Bouchardon gav bort sin tjänare och spion Jean Baptiste Bernadotte till Stockholm som framtida kung.
Fortskridandets tid (1850 talet och framåt) Plötsligt så börjar de dödliga att göra helt oväntade saker. Gasledningar, vattenledningar och mekaniserade industrier börjar växa fram. Med järnväg kunde man med oerhörd hastighet färdas från en det av Sverige till en annan.
Vanligt folk fick uppvärmt vatten hemma och gatorna blev upplysta av gaslampor. Dessa nya uppfinningar är svåra för de äldre att förstå sig på och efter som befolkningen äntligen hade börjat växa kunde många nya vampyrer skapas. Den
nya tiden gör också att Creutz får svårare och svårare att styra sim stad och i början av 1855 abdikerar han tillfördel för sin son Samuel Arrhenius. Creutz drar sig tillbaka och få har sett honom sen dess.
kan man om man gräver djupt i arkiven finna polisrapporter från den tiden där det står om ”människor” som lapar i sig blod och aska från kullerstenarna för att sedan brinna upp när solens strålar träffar dem. Under den sista natten av de fyra, den så kallade asknatten, dödas ärkebiskop von Holten av lojalistflockarna ”Le Insatisfait” och ”Der schrei des Jungligens”. Efter detta var inbördeskrigen nästan slut och striderna avstannade.
De två biskoparna Hanna Elisabeth Edelskiöld och Claus Ricken samlade ihop det som var kvar av Stockholms Sabbat för att försöka lösa konflikten på ”fredligt” sätt med monomacy under autumma equinox. Upprorets ledare och von Holtens bane , Gangrelen Franco Bartes utmanades av tre vampyrer och besegrade dem alla. Stärkt av dessa vampyrers blod förberedde han sig för att utropa sig själv till ärkebiskop av Stockholm, men som av en händelse anföll Camarillan den försvagade Sabbaten under ledning av sheriffen och Brujahn Marcus Hjelm.
Sabbatens inbördeskrig (1858) Efter årtionden av friktion bryter ett inbördeskrig ut mellan fraktioner inom Sabbaten i Mexiko Och USA. Inom kort är också Sabbaten i Europa och Skandinavien uppslukade av konflikten. Flockar stod mot flockar och bröder stod mot bröder och i slut ändan tjänade bara Camarillan på kriget. Under fyra nätter i mars 1859 så var stridigheterna som värst. Under dessa nätter fick 22 Sabbat vampyrer möta sista vilan i inbördeskriget. Maskeraden var inte bara hotad utan helt bort glömd och Camarillan tvingades att invadera Sabbat territorium för att städa upp. Fortfarande
Camarilla-Sabbatkriget i Stockholm (1860) Hjelm påstår sig att han fått sin bror och furstes förtroende och uppdrag att utrota Sabbaten i Stockholm nu när den står kraftigt försvagad. Han leder sin klan, frivilliga från andra klaner och en mängd ghouler från Sabbat näste till Sabbat näste. Sabbaten tvingas retirera för Camarillans facklor ,svärd, klor och kulor och är tillslut inringad i ett litet område nära vattnet i sydöstra Stockholm, där de fyra återstående flockarna gör sig redo att sälja sig så dyrt som möjligt. Vad ingen hade räknat mer var en kvarvarande flock som inte hade deltagit i inbördeskriget. En flock bestående av tre metamorfist Tzimiscer och två Nosferatu at. Flockens namn är Iotunra Kyn och är en underavdelning till Uriels bane. Flockens präst hade nyligen väckts ur sin dvala på toppen av Liljeholmsberget. Och
nu betraktade hon från astral planet det som kunde bli Sabbatens utplåning för Camarillans klor. Camarillans ghouler flydde i panik när de två groteska monstren steg upp ur vattnet för att hjälpa sina sektbröder. Vampyrerna vacklade och retirerade när de såg vilken styrka dessa monster hade. Trots att Sabbaten lyckades slå tillbaka Camarillan var de moraliskt och fysiskt slagna och deras territorium hade krympt till en fjärdedel. Camarillan som lätt skulle kunna slå ut Sabbaten om alla klaner satte in dödsstöten började istället att bråka inbördes. Flera vampyrer anklagade Hjelm för att ha riskerat maskeraden genom att bryta freden. Furst Arrhenius påstår nu att han inte sanktionerat anfallet, vilket självklart gör Hjelm helt vansinnig och han utmanar
öppet sin brors auktoritet. Det hela slutar med att en ny fred sluts med Sabbaten och Hjelm och hans barn döms till vanära och svält i ett år och en dag. I den nya fredsöverenskommelsen får Sabbaten inte tillbaka förlorade jaktmarker och de förlorar rätten till att ha en ärkebiskop fram till nästa årtusende. Istället gavs biskopsrådet en ärkebiskops makt och styrde hädanefter Stockholms Sabbat med järnhand. Biskopsrådet bestod av Edelskiöld (Lasombra), Ricken (Ventrue at) och Bartes (Gangrel at). De överlevande flockarna var: Robur et Securitae (Edelskiöls och Rickens flock, Ultrakonservativa), Der schrei des Jungligens (Bartes flock, lojalister), Polstjärnan (Moderat), Generation sans Futur (lojalister) och Iotunra Kyn (Uriels Bane, opolitisk).
Brujahs inbördeskrig (1905-1918) Med det stora antalet nyinvigda inom klan Brujah så var unga arga Brujah ett stort problem. 1905 så hetsade de upp stadens fackföreningar att kräva allmän rösträtt.1907 så lyckades Arvid Lindman genomföra sin rösträttsreform och på så sätt skjuta undan frågan på framtiden. Dock så var kraftmätningen mellan arbetsgivare och fackföreningar redan i full gång. 1909 gick arbetarna i Stockholm ut i storstrejk. Flottan kallades in för att hålla ordning, men det blev aldrig några större oroligheter. Under åren som gick var det fler och fler demonstrationer med varierande framgång. Inte förrän 1918 fick de igenom allmän rösträtt och förs efter att hotat med väpnad revolt.
Andra världskriget (1939-1945) Under krigsåren när Europas städer stod i lågor blev Stockholm en fristad för vampyrer som väntade på att kriget skulle ta slut. När kriget sedan slutar väljer de allra fästa av fristads vampyrerna att återvända till kontinenten, men ett fåtal väljer att stanna. En av de som väljer att bli kvar i Stockholm är den engelska Ventruen och Mithratianen Beatrice Leaming, och Stockholm får på så sätt sin tredje bofasta Ventrue familj. Sebastian Bouchardon lämnar nu Stockholm för att var behjälplig i återuppbyggnaden av Frankrike.
Förste byte (1950) 1950 abdikerar Arrhenius i stort sätt fredligt tillförmån för den ambitiöse Ancillan och strebern Elias Edfeldt som efter kriget lyckats sno åt sig ett enormt inflytande i Stockholm. Trots att Edfeldt är av starkt blod (son till Germanicus) gör hans ålder att äldstarna i Stockholm inte direkt har någon större respekt för honom som person. De flesta är överens om att Edfeldt bara är en marionett och att den som verkligen har sista ordet inte har gett sig till känna. Ännu...