LIV 1 2021

liv en tidning från din församling Nummer 1/2021

tema

k yrkoval

VILKET INSTRUMENT! jeanette är vår nya kantor

PÅSKEN ÄR LIVETS HÖGTID!

hultsfred, j­äreda, lönneberga, målilla-gårdveda, m ­ örlunda-tveta, vena och virserum församlingar

Korset ger hopp i svåra pandemitider Just nu sitter jag och blickar ut mot Målilla kyrka. Himlen är klar och solen belyser kyrkans torn. Jag tänker på att kyrkan finns alltid tillgänglig. Mitt i byn så att säga. Den gyllene solbelysta kupolen med korset högst upp på tornet talar sitt eget språk. En hoppfull bild. Inte minst i coronatider.

När detta nummer av församlingsbladet LIV når din hand är det fastetid. Det betyder att vi i kyrkoårets texter ställs inför tillvarons och livets dunkla och svåra sidor. Ingen har kunnat undgå hur sårbart allt blev när pandemin slog till.

Fastlagssöndagens epistel från Första Korintierbrevet, om kärlekens lov, slutar med orden om tro, hopp och kärlek. Jag minns lite dunkelt en krönika som skrevs för ett år sedan när pandemin var ett faktum och där orden löd: ”Världen behöver kärlek”.

Det solbelysta korset på kyrkans torn får bli en påminnelse om Guds kärleks väg till världen, till oss. Fastlagssöndagens rubrik ”Kärlekens väg”, säger oss att Jesus vandrar den vägen, för oss, för världen.

Ja, världen behöver kärlek. Du och jag är kallade in i kärlekens sammanhang.

Psalm 96 i psalmboken, med text av Arne H Lindgren, talar om hur Guds kärlek kallar på oss.

2

liv

1/2021

Öppna mig för din kärlek Världen behöver mig Världen behöver din kärlek Strömmande genom mig.

I höst går vi åter till val i vår Svenska

Kyrka. Valnämnder har börjat med förberedelser. Det är mycket som skall värnas.

Vackra kyrkor, hembygdens klenoder i många fall. Vi vill att kyrkogårdar ska vara välskötta platser. Verksamheter i alla åldrar, kyrkan som mötesplats i vardag och helg. Levande gudstjänster som ska ge oss just liv. Kraft att orka. ”Världen behöver kärlek”. Tro, hopp och kärlek.

Kyrkan behöver sin organisation med förtroendevalda, likväl som anställda präster, musiker, diakoner, pedagoger, vaktmästare, kanslipersonal, husmödrar, frivilliga, trogna kyrkobesökare, bönens människor, som kanske inte längre orkar ta sig till kyrkan. Kristi kyrka är verkligen en levande verklighet. Som sagt, kyrkan är liv. Världen behöver kärlek.

Guds välsignelse .

Ola Sandberg TILLFÖRORDNAD KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT

INNEHÅLL 4–5 6–9 10–13 14–19 20 21 22-23 24

REPORTAGET PORTRÄTTET VÅRA KYRKOGÅRDAR LIV I FÖRSAMLINGARNA KONTAKT PÅSK 2021 FRÅGA PRÄSTEN KRYSSET

Följ oss på sociala medier!

Alla församlingar finns på instagram, sök på ­ortsnamnet.

@aspelandnorra @aspelandsodra

Ungdomsverksamheten: @ungaspeland

På omslaget Nya kantorn Jeanette Frode under filminspelning av digital gudstjänst.

FOTO: MAX WAHLUND

Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Vetlandavägen 58, 577 73 Målilla 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12

FOTO: UNSPLASH

Redaktör och ansvarig utgivare Max Wahlund Redaktör kyrkogård Madelene K. ­Askevik Redigering Linnea Schmeling E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se

FOTO: DANIEL LÖNNBÄCK

Utdelning 16 mars Nästa nummer 8 juni ges ut fyra gånger per år.

delas ut som samhälls­information och innehåller ­information från f­ örsamlingarna, Hultsfred kommun och begravnings­ verksamheten. liv

1/2021

3

tema: kyrkoval

KYRKOVALET 2021

Hur går valet till?

I höst, den 19 september, är det dags för val i Svenska kyrkan.

Alla medlemmar i Svenska kyrkan har rösträtt. I detta nummer informerar LIV om hur valet går till och talar med några personer som sitter i kyrkoråd och församlingsråd. Kom ihåg – kyrkan vill hålla liv i bygden!

Sedan utser kyrkorådet i sin tur församlingsråd. Det finns sju församlingar i Aspelands pastorat: Hultsfred, Vena, Lönneberga, Målilla-Gårdveda, Mörlunda-Tveta, Virserum och Järeda.

Varje församling har ett församlingsråd.

VAD ÄR DET MAN VÄLJER?

OCKSÅ SKA VÄLJA?

Kyrkovalet är tre olika val: till kyrkofullmäktige, till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet. Det är de beslutande organ som styr församlingen eller pastoratet, stiftet och Svenska kyrkan på nationell nivå. Det liknar valen till kommun, region och riksdag i de allmänna valen.

OKEJ, MEN VAD ÄR DÅ STIFTSFULLMÄKTIGE OCH KYRKOMÖTET SOM VI

I kyrkovalet röstar vi med valsedlar, precis som i allmänna val.

FOTOGRAF: KRISTIN LIDELL/IKON

HUR STYRS ASPELANDS PASTORAT?

Aspelands pastorat styrs av kyrkofullmäktige, som alltså väljs i höst.

Kyrkofullmäktige utser sedan ett kyrkoråd. Kyrkorådet är som en styrelse för pastoratet. Rådet ger förslag till beslut som sedan tas i kyrkofullmäktige. Här fattas till exempel beslut om budget, om verksamheter ska startas eller läggas ned, och kyrkorådet har det yttersta arbetsgivaransvaret.

Man bestämmer om de obligatoriska uppgifterna:

4

liv

1/2021

1. Att fira gudstjänst.

2. Att bedriva diakoni, som är kyrkans medmänskliga och sociala arbete.

3. Att undervisa om den kristna tron.

4. Att sprida den kristna tron till de som vill veta mer.

5. Att ansvara för begravningsverksamheten.

6. Att ta hand om kyrkor och andra byggnader 7. Att anställa och avlöna personal.

Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Det beslutar om budget, kyrkoavgift och frågor av större vikt. Stiftens uppgift är att stötta församlingarnas och pastoratens arbeten. Stiften ser också efter att församlingar och pastorat arbetar med det som de ska göra. Den högsta ledaren i stiftet är biskopen, som är Svenska kyrkans andlige ledare i sitt stift.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och träffas varje år på hösten. Kyrkomötet beslutar om frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, som bland annat regelverk, handboken för gudstjänstfirande och psalmboken. Kyrkomötet utser en kyrkostyrelse som arbetar när kyrkomötet inte har möten. Det är ärkebiskopen som leder kyrkostyrelsens möten.

VAD RÖSTAR MAN PÅ?

De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper.

tema: kyrkoval

I likhet med politiska partier har de program, ideologiska och teologiska inriktningar och önskemål kring vad Svenska kyrkan ska arbeta mer eller mindre med.

KAN VEM SOM HELST VARA MED OCH STÄLLA UPP I KYRKOVALET?

Alla medlemmar kan det. Är du intresserad? Hör av dig till pastoratet (adress och telefon finns på annan plats i LIV) så får du kontaktuppgifter till nomineringsgrupperna. Och om du vill vara med i ett församlingsråd kan du kontakta ordföranden i rådet.

VILKA ÄR DE STORA FRÅGORNA I KYRKOVALET?

Det är nomineringsgrupperna som driver vad de vill genomföra och kommunicerar med väljarna om det. Du kan kontakta de nomineringsgrupper som du är intresserad av att fråga dem direkt hur de ställer sig till sådant som du tycker är viktigt.

HUR MYCKET MAKT HAR NOMINERINGSGRUPPERNA OCH DE PERSONER SOM VÄLJS?

samordning av olika typer av stöd för till exempel härbärgen vintertid, stöd för de som har det svårt, hjälp till flyktingar och integration, klimatsatsningar och så vidare.

På nationell nivå fattas övergripande beslut som påverkar hela Svenska kyrkan. Ett sådant exempel är vilka psalmer som ska finnas med i psalmboken. Ett annat exempel är frågor som kvinnliga präster eller samkönade äktenskap.

VEM FÅR RÖSTA?

Du ska vara medlem i Svenska kyrkan och ha fyllt 16 år senast på valdagen.

Runt den 13 augusti plockar man fram de så kallade röstlängderna, där alla röstberättigade medlemmar står med, HUR RÖSTAR MAN?

Alla som får rösta får hem ett röstkort till den adress där man är folkbokförd.

På röstkortet står det vilken vallokal du ska rösta i på valdagen. Du behöver ta med dig röstkort och legitimation. Över hela landet kan du förtidsrösta från och med den 6:e och till och med den 19 september. w

Det spelar stor roll vilka nomineringsgrupper och personer som väljs. På lokal församlingsnivå påverkar det direkt vad kyrkan på orten gör för satsningar och prioriteringar.

På regional stiftsnivå fattar man beslut om bidrag till renoveringar av kyrkor, FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

liv

1/2021

5

tema: kyrkoval

ingela rälg sitter i kyrkorådet:

”Svenska kyrkan ska ta emot alla” Ingela Rälg sitter i kyrkorådet och i kyrkofullmäktige. I arbetslivet är hon HR-generalist (ansvarig för personalfrågor) i Högsby kommun. LIV pratade med henne om kyrkopolitik och om vad hon ser som utmaningarna framöver för kyrkan och för Aspelands pastorat.

AV MAX WAHLUND

– Min väg till kyrkopolitiken grundar sig i att jag aktivt valt att stanna kvar som medlem i svenska kyrkan och förena de kristna värderingarna med mina politiska värderingar.

Vad är det för värderingar?

– Jag bryr mig om allas lika värde.

Svenska kyrkan ska vara en öppen kyrka som verkligen tar emot alla, en varm kyrka med andliga arrangemang, och att det inte ska handla om pengar. Alltså att det inte ska kosta något att delta i kyrkans aktiviteter. En annan sak som är viktig för mig när jag pysslar med personalfrågor är att se till att kyrkan är en god arbetsgivare till sina anställda.

Varför är det viktigt att rösta i kyrkovalet?

– Det är viktigt att påverka vad det är för en kyrka du vill ha. Många säger att kyrkan inte har något med politik att göra. Men samtidigt handlar det om att på ett demokratiskt sätt styra upp en så stor organisation som kyrkan ändå är.

Vi har en jättegod samverkan i Aspeland mellan flera olika listor, och då kan man kanske undra varför man ska rösta på den ena eller andra och då tycker jag det handlar om var man har sin värdegrund. Det är viktigt att slå vakt om det kyrkan står för. Är det kyrkorådet som ansvarar för hur personalbesättningen ser ut i Aspeland?

– Ja, det är kyrkorådet som godkänner när någon säger upp sig eller när någon ska anställas.

” Det är viktigt att påverka vad det är för en kyrka du vill ha.”

6

liv

1/2021

Du är ju expert på personalfrågor, är de utmanande i Aspeland?

– Ja, det är svårt att rekrytera, det märker jag ju av även i min profession och i de flesta välfärdsyrken och akademiska yrken här ute. Det är i allmänhet svårrekryterat ute på landsbygden. Speciellt svårt är det med yrken som kräver en specifik utbildning och kompetens.

Ofta får man någon nyexaminerad från en större stad som sedan försvinner till

en anställning i hemstaden så fort en sådan dyker upp.

Hur löser man det där?

– Det är inte det lättaste. Just nu har vi två diakoner, så välförsörjda har vi nog aldrig varit. Vi har dragit ner på antalet gudstjänster, och det beror till viss del på personalförsörjningsfrågan.

Det är lite därför som jag är så väldigt förtjust i dessa digitalt sända gudstjänster. Det ger en annan tillgänglighet från kyrkans håll. Gudstjänst klockan 11 på söndagar grundar sig i att bondesamhället och industrisamhället var uppbyggt så.

Hur gör man då bäst år 2020 för att kunna nå ut och vara tillgänglig?

– Då kanske man bör fundera på om man kan använda andra former som digitala gudstjänster. När covid har blåst över kanske man kan fundera över om kyrkan kan ha gudstjänster på andra tider eller hur man bäst når ut till församlingsborna. Musikgudstjänster är ju mycket uppskattat där man får en god upplevelse av kyrkan.

Men rekryteringsfrågan handlar om att man vill jobba hos en god arbetsgivare, och ryktet om en sådan sprider sig. Och då menar jag inte bara att en god arbetsgivare är sjyst och har goda förmåner utan att man känner att det är en församling som utvecklas, är lite ”på” och inte sitter på händerna.

>>>

tema: kyrkoval

Ingela Rälg är van att bära – ibland tungt, ibland lätt.

Är ni sådana församlingar?

– Ja, jag tycker att det har hänt ganska mycket i vårt pastorat. Vi har jobbat ganska mycket med kyrkogårdarna och det märker folk skillnad på. Vi har också jobbat en del inom fastigheter och alla kyrkor har ändå en del nya utrymmen med pentryn och rum för samvaro.

Jag tror att kyrkan kommer att försöka hänga med i utvecklingen. En del traditioner kommer att behållas vilket är jättebra för traditioner, historia och struktur mår man också bra av. Men vi lever i en föränderlig värld och då behöver man kanske vara ”2021” och inte ”1940” (nu tog jag i lite) och jobba från de förutsättningar vi har idag.

Kan du berätta lite om dig själv?

– Jag har bott i Hultsfred sedan början på 80-talet. Jag är gift med Tommy och har tre barn, alla utflugna och alla tre bor kvar i Hultsfred. Mitt yrkesliv består av en start i äldreomsorgen vilket jag trivdes med men så småningom blev

nyfiken på att göra något annat och då blev det PA-programmet. Efteråt kan jag förundras över att jag tordes hoppa. Men har man väl hoppat en gång är det lättare att göra det igen om man tänker att man oftast landar på fötterna.

Jag bor i ett litet hus i Hultsfred med gångavstånd till kyrkan. På fritiden spenderar jag tid i fritidshuset i Lönneberga med mina hundar där jag har en liten kennel. Just nu har jag bara två hundar. Men det är mitt stora intresse.

Hur ser din relation till Gud ut?

– Jag känner mig trygg i min tro, det är inte något jag egentligen ifrågasätter.

Däremot är jag inte en så aktiv kyrkobesökare. Det blir mest vid jul, påsk och musikgudstjänster. Om jag är ute och reser går jag gärna in i en kyrka för att tända ett ljus och vara med mina tankar en stund.

Har du haft med dig tron sedan barnsben eller har den kommit på senare år?

FOTO: LINUS KÄLLMAN

- Den har jag nog utvecklat på egen hand tror jag. Inte sökt så djupt men tagit ställning på något sätt. Speciellt när mina barn föddes uppkom frågan om de ska döpas. Där behövde jag ta ställning och fråga mig själv varför jag ville att de skulle döpas. Där började mina funderingar. Hur jag känner, vad jag tycker och varför. Är det viktigt med tro i det kyrkopolitiska arbetet?

– Ja, jag tror att det är en förutsättning.

Varför ska man rösta i kyrkovalet?

– Jag tänker att det är av samma anledning som när du röstar i ett kommunval, regionval eller ett riksdagsval.

För egen del tänker jag att när jag röstar har jag möjligheten att göra ett aktivt val som gynnar en kyrka med utveckling, som hänger med, har goda värden och att kyrkan är tillgänglig för mig.w liv

1/2021

7

tema: kyrkoval

gertrud månsson falk, lönneberga:

”Ett förtroendeuppdrag som jag tycker är väldigt roligt”

Det är positivt att se dem som flyttar in, säger Gertrud Månsson Falk.

G

ertrud Månsson Falk har bott i Lönneberga i 27 år. Det var kärleken till ett gammalt hus som förde henne till Småland – hon är född och uppvuxen i Stockholm. Nu är hon pensionär, men har jobbat som språklärare hela sitt liv. Hon har suttit ett antal år i kyrkofullmäktige och i Lönneberga församlingsråd.

liv, det är svårt med jobb och lätt att det känns öde.

Här finns trots allt Hultsfred med sina industrier, och många pendlar till Vimmerby och andra orter i närheten.

Min man och jag har bott här i Lönneberga i 27 år, så vi är ”nyinflyttade”. Många i området har bott här hela livet.

Men min man Per och jag flyttade från Ydre ner till Lönneberga några år efter att vi hade gift oss eftersom vi var sugna på att byta miljö. Vi hittade en skola som var till salu FOTO: MAX WAHLUND som vi ville renovera. Det var bland det absoluta roligaste vi har gjort. Det var stort och vi kunde ha så mycket folk över och hålla många fester. Vi bjöd ibland hem publiken efter konserter i kyrkan.

Jag gick i pension när jag var 67 år och var pensionär i ungefär tre år. Men jag kände att jag inte gjorde något vettigt och började därför jobba igen, fast den här gången på SFI. Och det var så roligt! Så det har jag gjort fram tills jag slutade nu i somras.

” Jag tycker det är en fantastisk upplevelse att få dela ut nattvard”

Hur ser det ut i Lönneberga, är det en avfolkningsbygd?

– Jag tycker inte det! Jag är inte pessimistisk för bygden, det är säkert ett tiotal familjer som flyttat hit nu. Många är unga, välutbildade och vill återvända till sin hembygd. Och Silverdalens skola är levande och vi har även fått tillökning av invandrare i bygden. Däremot har själva kyrkan hamnat lite vid sidan av, så man samlas inte lika naturligt i den längre.

Just kring kyrkan bor inte så många.

Det var annorlunda förr; Silverdalens samhälle fanns inte när kyrkan byggdes i slutet på 1800-talet. Och när pappersbruket lades ner här för ungefär 25 år sedan blev det ett hårt slag för hela bygden. Det är svårt för landsbygden att hålla sig vid 8

liv

1/2021

Vad är din relation till Svenska kyrkan?

– Jag är inte uppvuxen i något religiöst hem.

Men jag konfirmerades uppe i Västmanland på min kompis sommarställe och hemma i Mälarhöjden var min syster aktiv i kyrkans ungdomsverksamhet. Där började även jag och gick också med i kyrkokören. Jag har även varit söndagsskollärare. Jag kunde inte bibeln så bra men jag fick ju läsa på. Senare i vuxen ålder gick jag med i Södra Vis kyrkokör när vi hade flyttat ner för mitt lärarjobb i Österbymo.

Men sedan blev jag lite nyfiken på den gamla medeltidskyrkan i Djursdala där det fanns en präst som hette Gunnar Wigren. Han avslutade alltid sin predikan med orden ”Så

>>>

tema: kyrkoval älskade Gud världen”. Han läste så med eftertryck, det betydde verkligen någonting. Han var också jätteduktig på att förklara bibeln. Där började jag i bibelstudium fastän det egentligen bara var äldre tanter och farbröder som deltog i gruppen.

Under den här tiden blev jag helt tagen av att tyda bibeltexter.

Det är ju svårt. Då var jag inne på att bli präst. Men jag var ju småbarnsmamma med heltidsjobb och så småningom frånskild så det passade inte. Det här var under mitten av 70-talet. Men jag tror att jag skulle ha gillat det. Nu blev det inte så.

När jag sedan bodde i Torpa i Ydre pastorat uppmuntrade den dåvarande biskopen Martin Lönnebo till lekmannaledda gudstjänster och skrev brev till församlingarna. Då var vi ett par tjejer i 45-årsåldern som höll på med det och tyckte det var jätteroligt.

Idag är jag kyrkvärd också. Det tänker jag inte sluta med i

första taget. Det är ett förtroendeuppdrag som jag tycker är väldigt roligt. Jag tycker det är en fantastisk upplevelse att få dela ut nattvard. När jag möter blicken hos den som får nattvarden, ger det mig en aning om Guds mysterium. Sådana ögonblick går inte att jämföra med något annat.

Varför ska folk rösta i det här kyrkovalet? Finns det någon mening med det?

– Vi vill ha vår kyrka kvar. Och alla vill ju kunna döpa sina barn, gifta sig och hålla begravningar i kyrkan. Jag har sett med lite skepsis på just den inställningen tidigare, att det går an att utnyttja kyrkan vid festliga tillfällen och samtidigt aldrig komma till kyrkan annars. Men jag har ändrat mig lite där för det är ju viktigt att det finns kvar. Sen är det en annan sak när man ska arbeta för att locka folk till kyrkan. w

agne ståhlgren, järeda:

Uppdrag – att hålla bygden levande

A

Hur kom du in i församlingsrådet?

- Ja, jag blev uppringd och tillfrågad - det var brorsan som ville ha mig med! Men innan dess var det Ingegärd Thelin som har varit ordförande i församlingsrådet i många år. Hon har frågat mig i många år om jag ville sitta i rådet eller vara kyrkvärd, och till slut sa jag ja.

Församlingsrådet utses av kyrkorådet och är alltså inte direktvalt. I Järeda sitter tio personer i rådet. Uppgifter spänner från att gå igenom gudstjänsterna, bestämma vad kollekten ska gå till, och vara med och påverka verksamheternas aktiviteter.

Musik i sommarkväll är den stora grejen som vi har varje torsdag i augusti månad. Det har vi hållit på med i många år och det är väldigt populärt. Då brukar vi bjuda på kaffe på kyrkbacken först och sedan bjuda in till konsert klockan sju.

Det planerar vi i rådet tillsammans med kantor Lisa.

När det inte är corona planerar vi även en höstauktion tillsammans med syföreningen, planerar andakter i en liten samlingslokal i centrumhuset som kommunen har, och så diskuterar vi ärenden om kyrkogården tillsammans med vaktmästaren.

FOTO: MAX WAHLUND

gne Ståhlgren sitter i församlingsrådet i Järeda sedan åtta år. Han bor med sin fru Rakel i Järnforsen och tycker att kyrkan och församlingsrådet är bra platser för att ge liv åt bygden. Men alla måste hjälpas åt.

Modelljärnvägar är en stor hobby för Agne Ståhlgren.

Hur ser fördelningen ut i församlingsrådet?

- Vi är rätt jämnt fördelade mellan män och kvinnor. Men åldersmässigt så är det ganska hög medelålder, vi är i 50-70-årsåldern.

Men egentligen skulle ni vilja ha lite fler yngre?

- Ja, det vore inte fel. Järnforsen är ju till för alla, och då behöver vi alla. Om några yngre ville komma med skulle vi bli väldigt glada! w liv

1/2021

9

våra kyrkogårdar

Våren bär hopp om liv – när själen gått ur marken

V

i är i början på det nya året och ljuset har återvänt. Plötsligt kastar kyrkogårdens träd långa skuggor och solens strålar värmer. Vi har upplevt det förr och vi vet att det är naturens rytm.

Ljuset avslöjar mörkret, som höll oss så hårt i sitt grepp att vi tillfälligt glömde bort hur något annat kan kännas. Då när rytmen tystnade en liten tid, när vi höll oss inne och gick som i dvala. Tiden saktade av och snön föll ibland. Så också regnet.

Nu ska vi vårstäda på kyrkogårdarna och ta dem in i uppståndelsens tid, när tjälen gått ur marken. Se krokus gro i gräsmattan, som hoppet gror i bröstkorgen första vårdagen när bofinken ger sig till känna. Vi ska omsorgsfullt klippa och sköta kyrkogårdens gräsmattor, men envist hacka och räfsa bort det oönskade gräset i gruset. Vi ska hoppas på regn så gräset inte torkar, men vi kommer förbanna regnet när det öser ner och vi sitter på klipparen.

Dag in och dag ut full av motsättningar, för att förvalta den här vår spirituella kultur, när vi gräver ner i jorden – frö, planta, stoft. Det är kyrkogårdens rytm.

Och vi ska klä det sakrala rummet med vad naturen erbjuder, oavsett om någon hittar dit. I kyrkan (ska) finn(a)s en ständig närvaro.

Det finns inget liv utan död, och det finns ingen död utan liv.

Det är livets rytm.

Efter vintern väntar alltid en ny vår.

När själen gått ur marken.

Begravningsavgift 2021 Avgiftssatsen för 2021 är 25,3 öre per intjänad hundralapp. För

Madelene K. ­Askevik KYRKOGÅRDSFÖRESTÅNDARE OCH KOMMUNIKATÖR

10

liv

1/2021

en person som tjänar 350 000 kr om året innebär det en avgift om 886 kr per år, eller 74kr per månad.

våra kyrkogårdar

Det finns kostnadsfria gravplatser till alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trostillhörighet. Dessa gravplatser finansieras genom en särskild begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten.

Begravningsavgiften behandlar alla lika inför döden Det är mycket viktigt att alla människor i Sverige oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig hantering när de avlidit. Därför finns begravningsavgiften, som i grund och botten värnar om demokrati och jämlikhet för allas lika värde i livet och i döden.

TEXT & FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

Begravningsverksamhet är ett samhällsuppdrag som staten gett Svenska kyrkans församlingar i hela landet, förutom Tranås och Stockholm där begravningsverksamheten är kommunal.

Begravningsombudet granskar begravningsverksamheten och undersöker bland annat hur begravningar fungerar för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Det är länsstyrelsen som utser begravningsombudet. Begravningsombudspersonen ska vara opartisk och får inte ha kopplingar till Svenska kyrkan.

Obligatorisk begravningsavgift I begravningsverksamheten ingår krematorier, begravningsplatser och begravningskapell som alla finansieras av begravningsavgiften. Den är obligatorisk och betalas via skatten av alla som är folkbokförda i Sverige - oavsett religion.

Begravningsavgiften täcker kostnader för transport av den avlidnes stoft, kremering, förvaring av stoft, gravsättning av stoft inkl. gravöppning, iordningsställande av gravplats och personal (administration och kyrkogårdsarbetare), lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler samt gravplats i 25 år. Är den avlidne också medlem i Svenska kyrkan och betalar kyrkoavgift ingår även präst, kyrkomusiker, kyrka och kyrkvaktmästare.

Kyrkogårdar ingår i begravningsverksamheten Det är det statliga Kammarkollegiet som fastställer begravningsavgiften, utifrån befolkningens beskattningsbara inkomster i förhållande till hur mycket begravningsverksamheten förväntas kosta. Begravningsavgiften är samma för hela landet.

Tänk på att när du som besviken kyrkogårdsbesökare eller gravrättsinnehavare väljer att gå ur Svenska kyrkan, för att du inte är nöjd med hur kyrkogården eller din grav sköts så påverkar det inte underhållet av kyrkogården (som ingår i begravningsverksamheten) utan Folkbokförd församlingsverksamheten. i Sverige Medlemskap och kyrkoavgift Begravningsavgift har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan och ska inte förväxlas Begravningsmed kyrkoavgift, som finansierar avgift församlingsverksamheten. Att vara medlem i Svenska kyrkan och betala kyrkoavgift är frivilligt. Den betalas via skatten till den församling där man är folkbokförd.

Begravningsverksamhet

Medlem i Svenska kyrkan

Kyrkoavgift

Församlingsverksamhet

Läs mer: svenskakyrkan.se/medlem/begravningsavgiften svenskakyrkan.se/medlem/kyrkoavgiften

liv

1/2021

11

våra kyrkogårdar

I Järeda och Vena ska kyrkorna få ny kostym Under 2020 skulle en helt vanlig ytrenovering utföras på Järeda kyrka. Man började med tornet och fick det klart. När man sedan gick vidare för att måla om hela den putsade fasaden på kyrkan föll den av i stora sjok vartefter man undersökte den. Under putsen kunde man konstatera att stockarna, de så kallade hanbjälkarna, var ansatta av röta.

TEXT & FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

Fastighetsansvarig Jörgen Petersson menar att det inte finns någon risk för att byggnaden raserar eller att vistas i kyrkan, men själva renoveringen blir mer omfattande än vad man har räknat med.

– Nu får vi knacka bort all puts och undersöka hur stor skadan är på konstruktionsvirket och ersätta med nytt där det behövs, sen putsa och måla hela fasaden, säger han.

Man misstänker att det är putsen som dragit fukt, som dessutom varit i ett för tunt lager.

Sprickor på innerväggarna

Efterlängtade projekt

Likaså i Vena upptäckte man röta i konstruktionsvirket, fast i tornet. Under 2019 och 2020 renoverades tornet varsamt och kupolen fick nytt koppartak.

Under 2021 ska hela fasaden målas om, fönstren ska renoveras och sprickor som uppkommit på kyrkans innerväggar ska lagas och målas.

Man kommer även se över hängrännor och stuprör, då man misstänker att de kan ligga till grund för en del av problemet med missfärgning av kyrkofasaden.

– Det här är verkligen efterlängtade projekt. Vi skulle egentligen ha påbörjat samma renovering med Virserum kyrka, men det får vänta nu när Järedas renovering blev mer omfattande, säger Jörgen Petersson.

Renoveringarna påbörjas parallellt under våren och förväntas vara klara till hösten. Den inre verksamheten i kyrkorna ska inte komma att påverkas.

Projekten är en del av respektive kyrkas vård- och underhållsplan.

VENA KYRKA Vena kyrka stod klar 1799 och byggdes runt om den gamla. Den är uppförd i nygotisk stil.

Den är Linköping stifts näst största landsortskyrka och rymde från början 1200 personer, numera ca 700 personer.

På 1950-talet genomgick kyrkan en stor renovering med många moderna och praktiska uppdateringar.

JÄREDA KYRKA Järeda kyrka uppfördes 1771-1772 och man tror att det är den tredje kyrkan på platsen. Kyrkan rymmer ca 200 personer.

I både Järeda och Vena kyrka har man hittat röta. Man ska fortsätta att renovera båda kyrkorna under sommaren.

12

liv

1/2021

När man renoverade kyrkorummet 1926, hittade man en gravkammare under golvet där medlemmar av den adliga släkten Fröberg från Fröreda vilar.

1978 ytrenoverade man kyrkofasaden senast.

FOTO: HENRIK PETERSSON

våra kyrkogårdar

Madelene K. Askevik och Jörgen Petersson framför Målilla kyrka i januari.

Kyrkogårdarna delas mellan två arbetsledare I februari fick Madelene K. Askevik ny tjänst i pastoratet som arbetsledande kyrkogårdsföreståndare med kommunikationsansvar för pastoratet. Jörgen Petersson fortsätter som arbetsledande kyrkogårdsföreståndare med fastighetsansvar, och kyrkogårdarna delas mellan dem.

Jörgen blir arbetsledare för Virserum och Hultsfred. Madelene blir arbetsledare för Målilla-Gårdveda, Mörlunda-Tveta, Järeda, Lönneberga och Vena.

– Jag hoppas kunna vara mer utomhus på kyrkogårdarna igen och inte bara på kontoret, säger Madelene som sedan februari förra året arbetat som

V

i påminner om att gravlyktor ska plockas bort från gravarna senast 15 april!

Kvarlämnade gravlyktor plockas bort av vaktmästarna.

Gravlyktorna ges ett ID och förvaras av vaktmästeriet t.o.m. maj månad, sedan kasseras dom. Saknar du din gravlykta – kontakta vaktmästarna på respektive kyrkogård.

assistent och kommunikatör på kyrkogårdsförvaltningen och dessförinnan varit kyrkvaktmästare i Vena.

Jörgen är också positivt inställd på omorganisationen.

– Det blir skönt med avlastning och kunna ägna sig så mycket åt fastigheterna som faktiskt krävs, säger han. liv

1/2021

13

liv i församlingarna

Följ våra gudstjänster: www.svenskakyrkan.se/ aspeland

14

liv

1/2020

liv i församlingarna

En dag av inspelning Coronasmittan har stoppat mycket av det som normalt pågår i Aspelands pastorat. Men inspelning och sändning av gudstjänster har fått ett rejält uppsving. LIV följde med pastoratets egen filmare Linus Källman under en intensiv dag: två inspelningar i Lönneberga kyrka, en i Mörlunda.

TEXT & FOTO: MAX WAHLUND

F

örsta anhalten är Lönneberga kyrka, där förberedelserna pågår inför filmandet av söndagsgudstjänsten – men idag är det onsdag. Pastoratets nya kantor Jeanette kommer ner från orgeln uppe på läktaren för att hälsa. Hon har bara hunnit jobba i två veckor än. Allt är nytt med Jeanette – inklusive namnet!

- Just nu heter jag Hedlund, men när tidningen kommer ut heter jag nog Frode! Det är min mammas flicknamn.

- Frode?! Då har du verkligen en koppling till den här kyrkan! utbrister en av de närvarande.

- Ja, absolut, säger Jeanette. Mycket av inredningsarbetet gjordes en gång av min farfar, farfars far och farfars farfar, och farfar var med och byggde orgeln!

Jeanette delar livet i tre delar vad efternamnen beträffar.

- De första 26 åren hette jag Svensson. Sedan var det Hedlund i 30 år. Men nu kör jag Frode resten av vägen in i mål, det känns bra!

Hon slår sig ner vid flygeln, en Steinway and Sons med fantas-

tisk klang.

- Vilka instrument man får att jobba med här, det är ju otroligt!

Wow! Hon slår an några ackord och det är extremt svårt att inte börja sjunga med själv. Så medryckande tongångar, man hör direkt att detta är ganska nyskrivet och vetter mot popmusik.

- Den här sången vågar vi nog inte berätta var den kommer ifrån, skämtar hon.

En snabb blick på notbladet visar att Jeanette syftar på en låt från den snabbväxande australiska frikyrkan Hillsong. Lite känsligt för vissa i den svenska tidigare statskyrkan kanske? Men nej, det var nog bara på skoj.

Hur som helst finns även annat på Jeanettes repertoar. Hon vänder blad och stämmer upp en sång av Maria Gustin Bergström.

Vacker även den. >>> liv

1/2020

15

liv i församlingarna

Det har blivit dags för inspelningen. Prästen Arja Berg-

ström ger några korta instruktioner till den lilla församlingen: Fyra kyrkobesökare. Sedan ger Linus klartecken och gudstjänsten kan börja.

Skillnaden mot en vanlig gudstjänst är inte så stor. Ett par moment saknas: det blir ingen nattvard (inget bröd och vin) och inte heller tas någon kollekt upp. Men musik finns som sagt och prästen håller en predikan. Hon berättar att Gud har en plan för våra liv.

Läge för ett teologiskt inpass: Hur kan jag veta att Gud har en plan för mitt liv (och att Gud finns, för den delen)? Tja, man kan ställa motfrågan: Hur kan jag veta att Gud inte har en plan för mitt liv (och inte finns?) Det kan jag förstås inte. Såväl det ena som det andra är tänkbart, och i grund och botten blir det upp till mig att besluta mig för vad jag tänker tro på.

Mot slutet av gudstjänsten tas Jeanette emot med blommor.

Alla applåderar. Linus är nöjd, allt han behöver efteråt är att ta om några detaljer som han ska kunna klippa in på rätt ställe.

Jeanette får tåga upp längs mittgången och ta emot blommorna igen.

Efteråt sitter vi och pratar. Jeanette är full av idéer. Hon vill göra en musikal, jobba med gudstjänsterna. Lägg namnet Jeanette Frode på minnet!

På eftermiddagen går vi ner till församlingshemmet. Här ska veckans barnsamling spelas in. Weronica, Frida, Anne-Marie och Cicci förbereder sig – denna vecka ska de klä ut sig till djur. Weronica blir en ko, Anne-Marie bli en åsna, Frida en björn och Cicci en hare. Många barnsånger hinner det bli.

På eftermiddagen går vi ner till församlingshemmet. Här ska veckans barnsamling spelas in

På kvällen har det hunnit bli mörkt, och Linus har tagit sig

söderut, till Mörlunda kyrka som är fantastiskt vackert upplyst med levande ljus i bänkraderna. Här finns kyrkvaktmästaren Jonny Karlsson på plats, diakonen Birgit Johansson och musikerna Marie-Louise Ohlsson och Sofia Holmquist. Det blir en vacker inspelning.

Efteråt åker Linus hem. Det kommer att ta en dag att klippa materialet. Men på det här sättet kan alla som vill delta i gudstjänsterna – även i pandemitider. w

16

liv

1/2020

liv i församlingarna

liv

1/2020

17

liv i församlingarna

LIVS- FRÅGAN

FOTO: LINUS KÄLLMAN

VAD SKULLE DU GÖRA OM COVID INTE FANNS?

Hjälper våren på väg Annette Wainebro, 61, Hultsfred, husmor

I dessa coronatider handlar det om de små sakerna. Det blev inget vanligt år 2020, men idéerna och möten behöver inte ta slut. Församlingsrådet i Hultsfred träffades en regnig septemberdag för att plantera vårlökar. Det grävdes och stånkades då marken var stenhård, men ner kom lökarna. Nu väntar vi på att få se hur det i vår blommar på kyrkbacken vid Hultsfreds kyrka till glädje för kyrkobesökare.

– Jag skulle umgås med fler.

Och så skulle jag ordna café och soppluncher.

ELIZABETH WIDÉN HULTSFRED FÖRSAMLINGSRÅD

Vi gratulerar med blommor!

CHRISTINA BERGH MÖRLUNDA-TVETA FÖRSAMLINGSRÅD 18

liv

1/2020

Jonny Karlsson, 59, Mörlunda, kyrkvaktmästare

– Jag har ett så bra liv och mina fritidsintressen är mest ute i skogen, så egentligen påverkar inte covid på det sättet. Men det vore fint att få bjuda min fru på restaurang!

FOTO: ÅKE BERGH

Mörlunda-Tveta församling brukar uppvakta församlingsbor som fyller 80, 85, 90 år och äldre. Förr åkte oftast prästen ut med blommorna.

Men de senare åren har det ordnats en ”födelsedagsfest” för födelsedagsbarnen i Församlingshemmet.

Men i år gick ju inte detta att genomföra. Därför tog församlingsrådet saken i egna händer.

Vi var sju stycken i församlingsrådet som hjälptes åt att dela ut blommorna. Givetvis gjorde vi det coronasäkert. Vi gick aldrig in utan höll avstånd. Om vi inte fick tag i någon av dem som fyllde år så tog vi kontakt med någon anhörig. Det delades ut 65 blommor. Det var mycket uppskattat.

Jag kände mig så glad och tacksam att vi kunde glädja så många.

Christina Bergh och Hanne Olesen Johansson med några av blommorna som skulle delas ut. Även Annika Eskilsson, Eva-Britt Aronsson, Lars Nilsson, Ingegerd Pettersson och Claes-Göran Odengrund hjälpte till.

Sofia Holmquist, 46, Mörlunda, kantor

– Då skulle jag fylla hela kyrkan med en lovsångsgudstjänst!

liv i församlingarna

Öppen kyrka söndagar kl. 11-14 Alla söndagar i Hultsfred kyrka, rullande schema i resterande församlingar.

7 mars Järeda 14 mars Vena 21 mars Målilla 28 mars Mörlunda 4 april Virserum 11 april Lönneberga Se mer i almanackan på vår hemsida svenskakyrkan.se/aspeland eller ring expeditionen 0495 - 24 95 80.

FOTO: DANIEL LÖNNBÄCK

För en stund i ro, bön och ljuständning. liv

1/2020

19

Vi finns här för dig!

Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12

ADMINISTRATION

PRÄSTER

DIAKONER

Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist Direkt: 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

Ola Sandberg Tf kyrkoherde Direkt: 0495-24 95 94 ola.sandberg@svenskakyrkan.se

Elisabeth Johansson Arbetsledare, Diakon Direkt: 0495-24 95 97 elisabeth.m.johansson@svenskakyrkan.se

Eva-Lotte Skoog Kamrer Direkt: 0495-230 21 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se

Arja Bergström Komminister Direkt: 0495-24 95 87 arja.bergstrom@svenskakyrkan.se

Birgit Johansson Diakon Direkt: 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se

MUSIKER

BARN OCH UNGDOM

Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga Direkt: 0495-609 15 jeanette.hedlund@svenskakyrkan.se

Anne-Marie Jensen Församlingspedagog Direkt: 0495-24 95 85 anne-marie.jensen@svenskakyrkan.se

Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred Direkt: 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se

Linus Källman Teaterpedagog Direkt: 0495-200 56 linus.källman@svenskakyrkan.se

Doris Danielsson Ekonomiassistent Direkt: 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist Direkt: 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se Jörgen Petersson Kyrkogårdsföreståndare och fastighetsansvarig Direkt: 0495-230 27 jorgen.petersson@svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kyrkogårdsföreståndare och kommunikatör Direkt: 0495- 24 95 88 madelene.k.askevik@svenskakyrkan.se

20

liv

1/2021

Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda-Tveta Direkt: 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se

Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se

Marie-Louise Ohlsson Kyrkomusiker, Målilla-Gårdveda Direkt: 0495-24 95 92 marie-louise.ohlsson@svenskakyrkan.se

Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0494-230 26 cecilia.stenfeldt.johansson @svenskakyrkan.se

Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda Växel: 0495-24 95 80 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se

Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 86 weronica.swensson@svenskakyrkan.se

påsk 2021

Påsken den viktigaste kristna högtiden på året På påsken minns vi att Jesus dog och uppstod för vår skull. Vi firar segern över döden och kärlekens vinst.

I Sverige har människor varit kristna i många sekler. Det är denna religiösa tradition som gör att hela samhället än idag har ledighet från arbete och skola under påsken.

TEXT: ELISABETH JOHANSSON FOTO: IKON/SVENSKA KYRKAN

På palmsöndagen red Jesus in i Jerusalem. Folket var glada och la palmblad på gatan framför hans fötter.

På skärtorsdagen tvättar Jesus sina lärjungars fötter.

Ordet ”skär” kommer från det fornnordiska ordet för ”ren”.

Han åt också den sista måltiden med lärjungarna – och kallade brödet och vinet för Kristi kropp och blod.

På långfredagen korsfästs Jesus och dör. Påskafton är inte en röd dag om du tittar efter i kalendern, men det är då vi egentPå påskdagen, ligen ska sörja Jesus död istället för att frossa i påskmat och godis. Men söndagen, hittas vi har ju en tendens att ta ut allt i Jesus grav tom. förväg, på aftonen. Samma gäller ju jul och pingst.

Han är På påskdagen (söndagen) hittas

uppstånden!

Jesus grav tom. Han är uppstånden!

Då börjar festen och firandet och vi kan önska varandra glad påsk.

Innan påsk har vi 40 dagars fasta. Fastan har inte så mycket med mat att göra längre, men Svenska kyrkan har under fastemånaden en stor insamlingskampanj för människor över hela världen som behöver hjälp. Många kristna nyttjar fastan för att avstå från något man tar för självklart, som en övning i tacksamhet som ger tid över till eftertanke och bön, för att växa i tron.

Enligt svensk tradition är påsken också en tid att fira ljusets återkomst, att våren är på väg och med den också allt som blir nytt. Vi gläds åt blommor och växter och att hönsen äntligen börjar värpa – lagom till påsk! Vilket sammanträffande. Allt blir åter nytt. liv

1/2021

21

fråga prästen

Fråga Arja!

Hej! Jag heter Arja och jag är präst i Aspelands pastorat. Jag kommer att ge svar på frågor som jag får av församlingsborna. En del skickar mejl eller brev och frågar hur saker och ting fungerar i kyrkan.

Några frågor får jag när jag träffar folk på gatan, i affären eller i kyrkan. Skicka mig en fråga, så svarar jag så gott jag kan. Alla som frågar är anonyma.

Fråga: Innan allt blev så komplicerat med corona kändes

det självklart att döpa vårt barn. Nu funderar vi på hur, var och när vi ska döpa. Vi vet att en del som fått barn runt samma tid som vi haft ett litet dop med endast ett fåtal gäster, kärnfamiljen och faddrarna. Men i vårt fall känns inte det som ett alternativ. Vi är många i familjen och dessutom bor en av barnets tänkta faddrar utanför Sverige. Kan vi vänta med dopet och döpa barnet senare när situationen har blivit bättre med smittan?

Svar: Det stämmer, att vi i Svenska kyrkan döper en hel del bebisar även nu under coronatider, men just nu får det vara högst 8 personer närvarande utöver personal (präst, kantor och vaktmästare). Ni är inte ensamma med frågan. Det är många som funderar och väntar. Visst kan dopet komma senare i livet. Det finns ingen övre åldersgräns för dopet, när som helst under livet kan man bli döpt. Jag eller vi kan döpa ditt barn i kyrkan, i en samlingslokal, hemma hos er eller ute i trädgården.

Platsen är inte avgörande.

Du bestämmer, vi kommer.

Det finns några skillnader mellan dop av spädbarn och dop av större barn. Stora barn som döps bärs inte in i kyrkan. De får, om de vill, gå in på egna ben och stå vid dopfunten. Det är inte heller aktuellt med en lång dopklänning som de små har, de är allt för långa för att gå i.

22

liv

1/2021

Istället kan man vara finklädd. Jag håller inte stora barn eller vuxna över dopfunten heller, utan jag ritar korstecken tre gånger på pannan med dopvattnet. Det brukar barnen tycka är roligt.

Det mesta är ändå ganska likt. Vi sjunger psalmer, läser bibeltexter, ber och häller upp vatten i dopfunten. Även stora dopbarn och vuxna kan få en eller flera faddrar vid dopet, det som vi förr kallade gudfar och gudmor.

Alla barn är älskade av Gud, oavsett om de är döpta eller inte. Dopet är det synliga tecknet på löftet till alla människor att Gud är med oss och älskar oss vad som än händer.

Den som döps, blir medlem i Svenska kyrkan. Du kan höra av dig till pastorsexpeditionen och be om att barnet skrivs in som medlem i Svenska kyrkan i väntan på dop.

Det kostar inget. När restriktioner ändras, är du hjärtligt välkommen att boka datum och tid i den kyrkan du önskar.

Dopet är en stund av tacksamhet och glädje för livets gåva. Dopet är ett sätt att säga till Gud:

FOTO: JOHANNES FRANDSEN/IKON

Gud, vi är här i förundran och tacksamhet över livet. Tack för det liv vi får dela med varandra. Tack för gåvan du ger och förtroendet du visar oss. Ge oss ömhet, fasthet och lugn. Hjälp oss att ge din kärlek vidare till henne/honom/de barn som vi fått ansvar för. I Jesu namn.

Amen.

fråga prästen

Hör gärna av dig om du har flera frågor, funderingar eller särskilda önskemål.

Dopet, eller registrering i väntan på dop, kostar inget oavsett om föräldrarna tillhör kyrkan eller inte. Vid dopet ingår präst, kantor, vaktmästare och kyrkan. Välkommen!

Fråga: Är det vanligt med en begravning med urna och hur går det till?

Svar: Det är vanligt med begravningar med urna nuförtiden och betyder att den avlidne har kremerats innan begravningen. Detta innebär också att begravningen inte behöver ske under en månad efter dödsfallet enligt begravningslagen, utan anhöriga kan vänta upp till ett år.

Begravning med urna och kista är väldigt lika. Kantorn spelar musik, vi sjunger psalmer, prästen ber, håller minnestal och överlåtelse. Istället för mull på kistan blir det korstecken över urnan. Ibland avslutas akten i kyrkan, om askan ska till minneslunden eller till asklunden. Om askan ska till gravplats eller till askgravplatsen följer vi med urnan till kyrkogården och tar sista avsked direkt på plats. Du kan också välja att ta avsked i kyrkan och vänta med gravsättning av urnan tills på sommaren eller efter att Corona-smittan har lugnat sig.

ILLUSTRATION: MARIA MANNBERG

Fråga: Mormor har dött och vi vet inte om våra barn ska vara med på begravningen?

Svar: Det är alltid vårdnadshavarna som tillsammans med barnet avgör om barnet ska vara med vid begravningen.

Det är viktigt att vara lyhörd för barns tankar, frågor, oro och nyfikenhet. Generellt kan man säga att det alltid är bättre att barnen är med, än att de blir lämnade utanför det som föräldrarna upplever. Barnen kan vara med och ta avsked med blommor, teckningar eller på annat sätt som är naturligt för dem.

Jag brukar träffa en del barn någon dag eller vecka innan begravningen. Vi ritar teckningar, pysslar och pratar om personen som har dött, om det är ok med föräldrarna.

Innan själva begravningen pratar vi med barnen igen, visar dem kistan eller urnan, och berättar vad som kommer att hända under begravningen. Det är bara att ta kontakt med prästen som kommer att ha själva begravningen, så hjälper vi gärna med barnens sorgearbete.

FOTO: JOHANNES FRANDSEN/IKON

FOTO: DANIEL LÖNNBÄCK/IKON

liv

1/2021

23

KRYSSET

tema etur ratquatur

DE TILLVARATAS BÄTTRE IDAG ABSOLUT AV LIKA LAGOM VÄRDE

UNDERARMSMÅTT FÖRR TILLTAGIT

SOM FYRA

IAKTTA

NOAS BÅT

RENAR OCH DISTRIBUERAR

TV I ITALIEN

FÖR DET MESTA

HUM

MILITÄR TRUPP

KAN LOJ SLÅ OXUDDE 0448

VÄXT SÄGER TILLVERKAR ÅK

FÖRSVAR

VÖRDNAD FILMSLUT

SKADLIG

FINNS AV GOT- BEHAGLANDS- FULL MODELL

PILSPORT ÄVJA 8/2 BESKAFFENHETEN URNA

IDISSLA

KAN SES SITTANDE I BUR

PARVELS

RÄNNA I ISEN

ÄMNAR

REFUSERADES

PIGG

PRONOMEN

DEPARTEMENT BUD SOM KANSKE LÖPER

BRASAN DESS MAKT ÄR STOR

Stort grattis till Berit Davidsson i Hultsfred som blev korsordsvinnare i förra numret!

Herren välsignar dig och beskyddar dig. ­Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.

Fjärde Moseboken 6:22–27 24

liv

1/2021

FLYTER OFTA STILLA

KEX

SJÖ FÖR MYTOLOGISK NYMF

Var med och tävla om Martin Lönnebos bok "Drömmen om den innersta sjön"!

För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller riv ut det lösta korsordet och skicka till Aspeland pastorat, Kyrkans Hus, 577 73 Målilla. Märk kuvertet med ”LIV KORSORD”. Kom ihåg att ange namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till!

VÄLSIGNELSEN

EXTERIÖRT

vinn

bok av martin lönnebo!