LIV 1 2020

Page 1

liv en tidning från din församling Nummer 1/2020

y n tidning!

det är i din församling det händer

diakoni, fotboll & fika

” Ett rikt och levande ­församlingsliv, vare sig det h­ andlar om gudstjänst, ­julmarknad ­eller bollskola”

hultsfred, j­äreda, lönneberga, målilla-gårdveda, m ­ örlunda-tveta, vena och virserum församlingar


Tillsammans kan vi klara av det

U

nder de tider vi lever i har vi fått lära oss att allt det som vi trodde var stabilt, normalt och självklart kan förändras. Våren med distanseringen på grund av covid-19 har ändrat på allt som vi var vana vid. Inom kyrkan valde vi att inte lägga ner utan att bara lägga om ­verksamheter. Barnverksamheten flyttade till exempel ut på nätet och ­barnledarna tog över telefonen dit man kan ringa för att få maten hemsänd. Gudstjänsterna fortsatte firas och likaså mässorna, och vissa sändes på webben. I omtanke om våra församlingar har vi försökt att vara n ­ ärvarande för de som har behövt det extra stödet. Under sommaren har ­sommarcaféerna blivit en mötesplats för äldre så att ingen ska behöva bli helt isolerad. Tillsammans med Öppen kyrka och Sommar­ musiken har vi försökt skapa mötesplatser som följer riktlinjerna och samtidigt motar ensamheten och isoleringen. Det är nu som tron blir som allra viktigast. Den ger oss kraften att orka med förändringen och modet att tro att det finns en tid efter corona. Vi är aldrig ensamma – Jesus säger: ”Jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matteus 28:20). Och tillsammans med orden i 1 Kor 13:13, ”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken”, får vi den inspiration som behövs för att tillsammans möta de utmaningar som framtiden ger oss. Jag skriver tillsammans eftersom jag tror att om samhälle, företag, föreningar och församlingar arbetar tillsammans så kan vi uppnå mycket mer än om var och en arbetar själv. Allt vårt arbete kommer inte bli känt, stå i tidningar eller finnas med på sociala media, men det kommer ändå vara avgörande för de bygder vi lever i. Vill du ha med Aspelands pastorat som en samarbetspartner i ett projekt – hör av dig till mig så kan vi sätta oss ner och prata om det. Mikael Eriksson KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT

2

liv

1/2020


INNEHÅLL 4–7 8–10 11 12–15 16–20 21 22 23 24

REPORTAGET PORTRÄTTET FRÅGA PRÄSTEN VÅRA KYRKOGÅRDAR LIV I FÖRSAMLINGARNA KONFIRMATION KONTAKT KYRKOVALET 2021 KRYSSET

Följ oss på sociala medier!

Alla församlingar finns på instagram, sök på ­ortsnamnet.

@aspelandnorra @aspelandsodra

Ungdomsverksamheten: @ungaspeland

På omslaget Bollglädje med Ilse Nilsson och Elsa Karlsson i Vena. Fotbollsskolan blev ett samarbete mellan sportklubben och församlingen efter ett föräldrainitiativ. FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Vetlandavägen 58, 577 73 Målilla 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12 Ansvarig utgivare Mikael Eriksson Redaktörer Max Wahlund, Madelene K. ­Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se

FOTO: UNSPLASH

Utdelning 1 september Nästa nummer 24 november ges ut fyra gånger per år.

delas ut som samhälls­information och innehåller ­information från f­ örsamlingarna, Hultsfred kommun och begravnings­ verksamheten. liv

1/2020

3


porträttet

alexander lagerström

”Jag känner passion för det jag gör” För 19-årige Alexander är det naturligt att kliva in och ta ansvar. I kyrkan har han redan fått många viktiga uppgifter. TEXT & FOTO: MAX WAHLUND

– Jag finns ju verkligen med överallt. Det är ju så. Alexander Lagerström konstaterar sakligt att han hamnat i många ansvarsfulla positioner i och runt Vena och Hultsfred, trots att han inte ens gått ut gymnasiet ännu när vi har vårt samtal. – Då är det också lätt att egot växer. Men det vill jag inte, jag vill hålla egot i schack. Vi sitter inne i Hultsfreds kyrka, en plats som blivit som ett andra hem för Alexander under de senaste åren. Här jobbar han som vaktmästare. Men inte bara här. Alexander halar upp sin nyckel­knippa och visar: – Det finns ingen normal 19-åring som har en sån här nyckelknippa. Nu ska vi se, här har vi till mopeden, sedan mormors lägenhet, mormors garage, hemnyckeln, cykelnyckeln, mopedlåsnyckeln, vaktmästeriet i Virserums kyrka …

sockenstugan i Vena, skåpsnyckeln i skolan … Vena kyrka, Målilla sakristia, Målilla kyrka, Virserums kyrka, det här … det är till församlingshemmet här i Hultsfred. Lönneberga kyrka, Järeda kyrka, Hultsfreds kyrka. Det här är sommarstugan, och här är mina airpods! Och så bilnyckeln på det. Det är bara att hålla med, det är få personer oavsett ålder som har ett sånt ansvar. Alexander Lagerström är beredd att kliva in och hugga i. Han arbetar som vaktmästare i kyrkan, men hoppar även in som kantor (kyrko­musiker) när det behövs. Piano­ lektioner har han tagit sedan tredje klass, och därutöver har han lärt sig själv att spela orgel. Ganska imponerande. – Som i söndags, i Virserum, då skulle jag jobba som vaktmästare. Men då kom prästen och berättade att kantorn blivit sjuk, så det var bara att hoppa in. Kyrkan är inte heller bara ett jobb för Alexander. Det är en plats att vara  på. – Om jag jobbat i två kyrkor en söndag så vill jag ändå vara i kyrkan på en vanlig gudstjänst senare på dagen, som vanlig gudstjänstdeltagare. Efter studenten blir det deltidsjobb som administrativt stöd i pastoratet,

”Det finns ingen normal 19-åring som har en sån här nyckelknippa. Nu ska vi se, här har vi till mopeden, sedan mormors lägenhet … sedan …”

4

liv

1/2020

Den pampiga orgeln i  Hultsfreds kyrka är en av Alexanders favoriter att spela på.

och sedan blir det eventuellt studier på sikt. Vägen in i kyrkan gick via en tragisk händelse – så som det ibland kan vara. Alexander stod väldigt nära sin morfar, som bodde tillsammans med mormor i Vena. Men i början av förra året gick morfar bort. – Det tog extremt hårt på mig. Det tog ungefär två månader tills jag kunde börja jobba i skolan igen. Jag har otroligt många barndomsminnen av honom, och jag har väldigt mycket

>>>


porträttet

Alexander är van att ikläda sig olika roller och uppgifter. Domardräkten från ­Svenska fotbollförbundet har funnits med länge.

liv

1/2020

5


porträttet

om vad andra tycker. Jag gör min grej. Annars vore jag inte fotbollsdomare, annars vore jag inte troende.

>>>

att tacka honom för. Han blev 75 … gick bort i cancer. Alexander spelade på morfars begravning. – Det är jag väldigt glad för att ha gjort, det betydde mycket. Det var också då som jag kom in i kyrkan. Tron jag mötte där innebar ett annat sätt att se på livet, och det var vad jag behövde i det läget, i den krisen. Det är också på det sättet jag skulle vilja hjälpa andra, inspirera dem att använda tron till att leva, och ta sig ur svåra stunder i sina liv. Religionen kan hjälpa oss att se varför vi lever. *** Det har blivit dags att bege sig på utflykt till Hagadals sporthall där det ska bli balträning, det är nämligen snart dags för studentfirande och då ingår pardans som en viktig del – självfallet under iakttagande av alla vederbörliga coronarestriktioner. På grund av coronan har Alexander inte varit lika mycket i sporthallen som vanligt i år, annars är det ett vanligt utflyktsmål eftersom 19-åringen är innebandydomare på vinterhalvåret och fotbollsdomare på sommarhalv­ året. Medan bilen rullar genom Hults-

6

liv

1/2020

freds villakvarter berättar Alexander: – Detta är femte året som fotbollsdomare, mest på seniornivå. Det är väldigt, väldigt roligt. Jag är huvuddomare i division 6 och linjedomare i division 4. Nu ska jag gå en stegutbildning och kunna döma i högre divisioner. Alexander dömer väldigt många matcher, och i början av 2020 blev Alexander utsedd till årets domar­talang i hela Småland. – Det är såna sköna stunder som ger en bekräftelse på att man gör något rätt, man är på rätt  väg. Men han har också redan hunnit märka baksidan. Domarrollen är utsatt. – Jag är ganska ofta i tidningen för att tränarna sågar mig. Jag har blivit utsatt för både hot och person­ angrepp. Som domare kan jag köpa kritik, men personangrepp kan jag inte köpa. Men de här mörka stunderna, när man har blivit sågad i Vimmerby Tidning, då måste det finnas nåt mer än domararvodet på 600 kronor som motiverar en. Jag är nog en människa som inte bryr sig så mycket

*** Vi återvänder till kyrkan och sätter oss i tystnad en stund. Snart är det dags för andakt, men andaktsledaren har tagit fel på tiden och startar en halvtimme för tidigt. Hon upptäcker ganska snabbt sitt misstag och säger: ”Då väntar vi så att alla hinner komma hit. Under tiden lyssnar vi på Alexander som spelar piano för oss!” Att spela oförberett i 30 minuter är inte så lätt, men Alexander låter sig inte förskräckas. Psalm efter psalm ljuder under valven. Så småningom börjar andakten på riktigt, och Alexander följer sin planering och växlar mellan piano, kororgel och den stora orgeln uppe på läktaren. Som avslutning spelar han Andrea Bocellis pampiga ”Con te partirò”, även känd som ”Time to say goodbye”. Efteråt är Alexander nöjd. Ännu en dag går mot sitt slut. – Med domarverksamheten, kyrkan och så vidare känner jag att jag har hittat in på rätt väg. Jag känner passion för det jag gör, och passion är verkligen viktigt. Jag vill träffa människor, jag vill att saker ska hända. Det känns bra.w

”Jag är ganska ofta i tidningen för att tränarna sågar mig. Jag har blivit utsatt för både hot och personangrepp”


fråga prästen Här kan du fråga om vad du vill. Redaktionen väljer ut ­frågor som besvaras av pastoratets präster. Mejla din fråga till liv.aspeland@svenskakyrkan.se

Vart tar sorgen vägen när den som sörjer dör? FRÅGA När den som sörjer också dör – vad händer med sorgen då? / A, 36 år PRÄSTEN SVARAR Sorgen försvinner när de som sörjer dör. Däremot kan konsekvenserna av sorgen finnas kvar under lång tid. En del sorgeprocesser fryser relationerna inom släkter så att man kan ha svårt att hitta tillbaka, det är som att den goda relationen förtvinat. ************************************************ *

Min bror har inte brytt sig om familjen

FOTO: UNSPLASH

FRÅGA Mina föräldrar gick bort i våras. Vi är tre syskon, men jag är den som bott närmast och skött mor och far under de senaste åren. Min bror bor i Stockholm och har inte träffat dem på många år och inte brytt sig om familjen. Jag ska inte gå in på detaljer, men han vägrar tala med mig och min syster och har blandat in en advokat i bouppteckningen. Det tycker jag är både fel och smaklöst. Jag vet att man bör förlåta, men jag tycker att det är mycket svårt. Hur kan jag göra? /  F, 57 år PRÄSTEN SVARAR När jag läser din fråga fylls jag av många följdfrågor och det känns nästan omöjligt att ge ett enkelt svar. Jag tänker att sorg väcker många minnen och känslor hos oss. Och ibland kan det vara svårt att förhålla sig till arvsdelningar på det sättet som skulle göra dem smidigast. Kanske känner din bror att det blir mest rättvist om en advokat är med och representerar honom. Kanske är det här något ni måste klara av att göra tillsammans utan att bli osams. Och just nu är det viktigare än om du vill eller kan förlåta honom. Vill du senare ha en djupare relation till honom finns det gott om tid att fundera på förlåtelse och försoning när ni inte har ekonomiska relationer tillsammans.

liv

1/2020

7


reportaget

DIAKONI

Kyrkans omsorg om medmänniskan och skapelsen

E

nligt kyrkoordningen (som är Svenska kyrkans egen ”grundlag”) har kyrkan fyra grunduppgifter: fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Gudstjänst och undervisning förstår alla vad det är. Mission är kanske ett mer ovanligt ord, det syftar på att sprida kunskap om och tro på Gud. Men vad menas med ”diakoni”? Diakoni är från början ett grekiskt ord som betyder ”tjänst”. Ordet syftar på kyrkans omsorg om medmänniskan och skapelsen och ibland kallas det också kyrkans sociala arbete. Det handlar om att genom delaktighet, med respekt och i ömsesidig solidaritet möta människor i utsatta livssituationer. Grunden för arbetet är Guds kärlek, som den möter oss i Jesus Kristus. I kyrkan finns tre olika speciella uppdrag – biskop, präst och diakon, som alla tillhör den så kallade ”vigningstjänsten”. Alla dessa är centrala i Svenska kyrkans arbete. Diakoni är en uppgift för hela kyrkan och för alla församlingsmedlemmar, men det finns även särskilt utbildade diakoner som arbetar specifikt med diakoni. Till skillnad från prästen har diakonen inte särskilt ansvar för att leda gudstjänster såsom mässor, dop, vigslar och begravningar, utan kan ägna all sin tid åt det sociala arbetet. Diakoni är rotad i den kristna tron och bär sin frukt i de gåvor som Gud genom sin kyrka vill ge till världen och till det samhälle som kyrkan alltid är en del av. Som döpta till ett liv i gemenskap lever vi med insikten att vi i vår egen mänskliga skörhet

8

liv

1/2020

annat mönster där han inte väjer för tillvarons smärta och förluster utan öppnar en väg genom död till liv. Det är ett mönster där hoppet ger  kraft.

Jesus tvättar lärjungarnas fötter. Ikon målad av Kjellaug Nordsjö. Bilden av ­Jesus som tvättar lärjungarnas fötter har traditionell förbundits med diakonin. FOTOGRAF: LOUISE HEDBERG/IKON

både kan få ge och ta emot av andra människor i deras utsatthet. Diakonin har bland annat som uppgift att ge oss: HOPP. Evangeliet om Kristus innebär nya öppningar där alla utvägar har verkat stängda. I vårt medialt exponerade samhälle framstår ofta den lyckliga, vackra och framgångsrika människan som alltings mått. Det blir en press att leva upp till sådana ideal och svårt att hantera motgångar, livets mörka sidor, sjukdom och död. Kristus visar ett

SANNING. Inför världens och den egna ortens problem utmanas vi att söka efter ett ”underifrån”-perspektiv istället för de vanliga ”upp­ ifrån”-perspektiven. När evangelierna skildrar Jesus ger de oss ett föredöme i hans sätt att lyssna och därigenom myndiggöra dem han möter. Han mötte inte människor som objekt utan som medmänniskor och gav dem möjlighet att själva sätta ord på sin verklighet. Om vi följer Jesu förhållningssätt och ger utrymme för människor att formulera sin verklighet ger det ofta andra berättelser än de etablerade. Det är viktigt att våga ifrågasätta och inte oreflekterat utgå från de värderingar av människor och sammanhang som är offentligt antagna eller medialt formulerade. KONSTRUKTIVA FÖREBILDER. Till diakonins profetiska sida hör att våga pröva och ge positiva exempel på hur god medmänsklighet kan stärkas i vårt samhälle. Erfarenheten säger oss att exemplets makt är stor. Erfarenheten säger också att det är enklare att ställa sig vid sidan och peka på allt som är fel än att våga engagera sig för att bygga det goda i  samhälle och kyrka. Att som kyrka vara delaktig i att forma goda e­ xempel ger trovärdighet. Ett levande diakonalt engagemang som leder till goda metoder eller ­modeller ger ringar på vattnet. w


reportaget

diakon birgit johansson

Att hjälpa och att upprätta Diakoni är något hela kyrkan ägnar sig åt. Men det är diakonerna som oftast kommer närmast dem som har det svårt. TEXT & FOTO: MAX WAHLUND

>>> liv

1/2020

9


reportaget

>>>

”D

et blir ju ganska annorlunda just nu, på grund av corona. Diakon Birgit Johansson är på kontoret i Kyrkans Hus i Målilla. Här blir det många timmar för närvarande. I vanliga fall skulle hon vara ute och åka, besöka ”konfidenter” som det kallas – människor som behöver hjälp av olika slag. Men corona­smittan gör att alla måste hålla avstånd och då blir det många timmar i telefon istället. Vissa behöver hjälp i kontakten med myndigheter. Andra söker samtalsstöd och någon som lyssnar i svåra livssituationer. Ytterligare andra behöver konkret hjälp i materiellt hänseende när de saknar mat eller boende. Diakonen gör vad som är möjligt – kanske går det inte att göra allt, men åtminstone något. Birgit nämner ett exempel på små marginaler från ett pastorat där hon arbetade tidigare. – Det var en barnfamilj med fyra barn. Två av pojkarna hade fotbollsträning, som tur var inte samtidigt, för de hade samma skor att dela på. Familjen fick hjälp att söka medel ur fonder. Sådana finns på många håll. – Ofta finns också ett behov av samtal om livet. Att skriva en artikel om Birgits arbete är inte det lättaste. Det råder sekretess – de som är i kontakt med en diakon ska kunna känna sig trygga att ingen känner till vem de är eller deras ärende. Därför kan   inte få lyssna på något samtal utan vi får nöja oss med att prata om arbetet i generella termer. Generellt ser Birgit ett stort behov hos människor att bli lyssnade till. Diakonen är ofta nära människor som sörjer, som är i svåra livssituationer. Därför måste arbetsschemat också vara tillräckligt luftigt för att ha tid att möta människor, att lyssna till dem. Målet är att människor ska känna sig upprättade, bli lyfta ur svårigheter. – Ibland är arbetet tungt, för man får lyssna på så mycket, men det är mestadels ett otroligt roligt arbete. Jättekul. Verkligen givande. Birgit har varit diakon i snart tio år. Innan dess var hon bland annat skötare i den psykiatriska vården. – Jag känner att jag har hamnat rätt här, säger hon med ett leende. w

”Det är mestadels ett otroligt roligt arbete. Jättekul. Verkligen givande.”

10

liv

1/2020


reportaget

DIAKONEMBLEMET Diakonerna i Svenska ­kyrkan känns igen på sina diakonemblem i form av ett kors omslutet av en cirkel och i mitten av korset en duva med en olivkvist i näbben. Diakonemblemet är ett vigningstecken för ­diakoner i Svenska kyrkan. Det formgavs 1960 av diakon Ingrid Ridderstedt och ­syster Marianne Nordström, Alsike kloster. 1977 blev det en gemensam symbol för alla diakoner i  Svenska kyrkan.

Om prästerna är mycket inuti i kyrkan så är diakonerna oftare utanför. Här Målilla kyrka.

Emblemets symbolik Ringen: Du är omsluten av Gud och finns i den världsvida gemenskapen i  Kristus. Korset: Jesu Kristi död, uppståndelse och för­ soning är det centrala. Duvan: Duvan med den friska olivkvisten påminner om duvan som lämnade Noas ark och återvände med budskap om liv. liv

1/2020

11


våra kyrkogårdar

Därför är graven viktig – såväl kulturhistoriskt som känslomässigt

F

örra året köpte jag en liten, liten gård där inga arvingar fanns utan det blev sak för Allmänna arvsfonden. Personerna som bott på gården ligger begravda på kyrkogården i min församling, där jag redan från barnsben fått följa med till min familjs släktgravar för att plantera, vattna, sätta blommor vid varje helgdag, lägga granris och tända ljus till allhelgona och tidigt skapade en relation till kyrkogården. Därför kände jag instinktivt ett ansvar för graven ”som kom med gården”. Jag har inget juridiskt ansvar för den, men ett känslomässigt och kanske moraliskt. Jag har rensat ut dessa människors hem sedan generationer tillbaka, gått igenom deras saker och möbler, fotografier och gratulationskort. Nog hade jag skapat en relation till dem. Graven har gravskötsel, men jag har ett vakande öga. Jag tände ljus vid allhelgona och när våren kom plockade jag av alla olika sorters blommor som växte på gården och satte på graven. För det är människoliv, reducerade till sina namn och årtal. Ibland det enda som vittnar om att de ens har funnits. Därför är graven så viktig, både ur ett orts- och kulturhistoriskt perspektiv –  för att den oftast är kopplad till en gård, en plats, en by, ett släkte, en yrkestitel, en tidsperiod, en historisk händelse och så vidare, men också ur kyrkogårdsbesökarens perspektiv som bär det känslomässiga ansvaret. Madelene K. ­Askevik ASSISTENT OCH ­KOMMUNIKATÖR, KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

12

liv

1/2020

Att ha ansvar för en grav Att ha ansvar för en grav kan vara både plikttroget och betungande, ibland båda samtidigt. Man kan känna ofrivillig skyldighet att vårda en grav. När bördan blir för stor eller tidsspannet mellan sig själv och den gravsatta för långt, väljer många att återlämna graven och gravrätten sägs upp. TEXT & FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

Aspelands pastorat gjorde ett gravstenssäkringsprojekt på alla kyrkogårdarna 2015. I och med det valde många gravrättsinnehavare att återlämna gravar när man inte ville bekosta en stensäkring. Dessvärre blev gravarna lämnade till sitt öde och hamnade ”i limbo”, på grund av det samtidiga projektet med kulturmärkning av vissa gravar. Inga stenar kunde tas bort förrän man visste vilka gravar man


våra kyrkogårdar

Visionen för Aspelands pastorat är att kyrkogårdarna ska vara levande kulturarv, en minnesplats och en oas att söka sig till. Därför har man kulturmärkt omkring 200 stenar på varje kyrkogård som berättar något om respektive församling och ort, historiskt och kulturellt för att vårda kulturarvet. På sikt kommer även kyrkogårdsparken som trädgårdsrum att utvecklas med planteringar.

hade ambitionen att kulturmärka. Tidigare gravrättsinnehavare har därför många gånger fortsatt att plantera på gravarna, för att man känt det som sin skyldighet när graven står kvar med igenväxt rabatt, trots att man sagt upp den. Återlämnade gravar

När en grav återlämnas, återgår gravrätten till huvudmannen – alltså pastoratet, vilket innebär att så länge stenen står kvar efter att graven är återlämnad ska den skötas av kyrkogårdsförvaltningen. Aspelands pastorat har som ambition att inte plocka bort några stenar alls när gravar återlämnas. Under våren och sommaren 2020 utredde kyrkogårdsförvaltningen vilka gravar som var återlämnade och markerade dem så kyrkogårdsarbetarna lättare skulle kunna hantera skötseln. Kulturmärkning

Pastoratet har samtidigt kulturmärkt omkring 200 stenar på respektive kyrkogård. Vissa har gravrättsinnehavare och vissa är återlämnade. Kulturskyddet kategoriseras i två klasser; särskilt värdefulla gravar som man aldrig kan återupplåta, förändra eller ta bort och värdefulla gravar som kan återupp-

låtas och förändras, till exempel genom att man återanvänder stenen. Kyrkoherden, kyrkogårdsförvaltningen och kyrkorådet har tillsammans med respektive församlingsråd tagit beslut om vilka gravar som ska kulturmärkas, med underlag som tagits fram av Kalmar Läns Museum. Den lokala förankringen har varit mycket viktig i arbetet. Generellt är det stenen man kulturskyddar. Kriterierna kan till exempel vara stenens material och utformning eller inskriptioner och titlar som finns på stenen samt placeringen på kyrkogården. Men i vissa fall är det gravens utformning som kulturskyddas, till exempel kategorin grusgravar, och inte själva stenen. Det förekommer även att man kulturmärkt hela kvarter eller rader, som representerar en särskild tidsperiod med tidstypiska inslag. Ett magiskt årtal man brukligt tittar efter är 1850, för gravar som är så gamla och ännu äldre. I vissa, väldigt få enstaka fall har man kulturmärkt gravar där den gravsatta personen faller under kriterierna för kulturhistoriskt intressant. Det är oftast personer kopplade till kyrkan, församlingen eller orten. Till exempel kyrkoherdar, politiker, soldater och så vidare. Vår vision

Nu följer det stora arbetet med att säkra och dubba många av de återlämnade kulturmärkta gravarna, som inte klarade stenkontrollen 2015 och sedan dess stått uppstöttade med stolpe och band. Sedan ska alla stenarna tvättas och eventuella rabatter och planteringar ska anläggas vid de återlämnade gravarna som fått kulturskydd. Det finns många aspekter att ta ställning till. Till exempel om det finns grusgravar bland de återlämnade kulturgravarna och vilka växter som är tradition att plantera på respektive kyrkogård. Aspelands pastorat har som vision att våra kyrkogårdar ska vara levande parker. Genom att kulturskydda många gravar undviker man att kyrkogårdsmiljön blir ”tandlös” med stora gapande hål i gravraderna samtidigt som man tar sitt ansvar i att vårda ett kulturarv till eftervärlden. w liv

1/2020

13


våra kyrkogårdar

P a gang

Stenkontroll – för allas säkerhet Kyrkogården ska vara en säker plats för både besökare och medarbetare. Därför görs regelbundet utförliga kontroller på gravstenarna. Under 2019 och 2020 pågår arbetet på alla kyrkogårdar i pastoratet. Under 2019 och 2020 har företaget Yster Construction på uppdrag för Aspelands pastorat provtryckt alla stenar på samtliga kyrkogårdar i pastoratet. Senast 2015 gjorde man en stenkontroll och enligt rekommendationer från Centrala Gravvårdskommittén – CGK ska en stenkontroll utföras vart femte år. – I stort sett alla församlingar i Sverige har tagit till sig det här regelverket, säger Erik Dahlén, vd på Yster Construction.

Det var efter dödsolyckan i Bolle­ bygd 2011, när en åttaårig flicka förolyckades på en kyrkogård efter att hon fått en sten över sig, som Centrala Gravvårdskommittén bildades och satte upp ett regelverk med rekommendationer för alla kyrkogårdar att förhålla sig till. – Det är ju en arbetsmiljöfråga. Kyrkogården ska vara en säker plats för de som arbetar där såväl för de som besöker den, fortsätter Erik Dahlén. När man utför en stenkontroll undersöker man tre saker hos stenen:

lutning, belastningsprov på 35 kg (provtryckning) och huruvida stenen är dubbad eller ej. Kontrollen utförs och bedöms enligt CGK:s riktlinjer. Juridiskt måste man hålla isär att huvudmannen (pastoratet) är skyldiga att utföra stenkontrollen, men att det är den enskilda gravrättsinnehavarens skyldighet att åtgärda och bekosta säkringen och dubbningen av en sten. w

2

3

>> Läs mer om stenkontroll och ­regelverk på webben: yster.se och skkf.se/cgk

SÅ HÄR GÅR DET TILL!

1

Erik Dahlén, vd på Yster Construction visar hur arbetet går till. Först mäter han stenens eventuella lutning.

14

liv

1/2020

Sedan kontrolleras om stenen är ­dubbad i sockeln.

Till slut provtrycker han stenen med ett verktyg som belastar stenen med 35 kg.

FOTO: YSTER CONTRUCTION.

TEXT: MADELENE K. ASKEVIK


våra kyrkogårdar

Vännerna Anita Böris, Margareta Thuresson och Elisabeth Widén på Hultsfreds kyrkogård. Alla tre tycker att kyrkogården blivit vackrare och mer välordnad de ­senaste åren. FOTO: MAX WAHLUND

Kyrkogårdarna i Aspelands pastorat

Kulturarv, minnesplats och oas Arbetet med att förverkliga visionen om kyrkogården är påbörjat. ”Det ger mig mycket att gå här och njuta”, berättar besökaren Elisabeth Widén.

… och i Vena planteras röda rosor på kulturgravarna

TEXT: MADELENE K. ASKEVIK

Visionen för Aspelands pastorat är att kyrkogården ska vara ett levande kulturarv, en minnesplats och en oas att söka sig till. I ledet att förverkliga detta krävs åtgärder på alla kyrko­ gårdarna i pastoratet, bland annat med bättre belysning och planteringar av olika slag. Tillgänglighetsarbetet är påbörjat i Hultsfred, där man under hösten 2019 gjorde en provbelysning med hjälp av

STENAR ­TAS ­ BORT MEN ­DOKUMENTERAS Under sensommaren påbörjade vi arbetet med

– Det är viktigt att kyrkogården är en trygg plats även på kvällstid och under vintern när det blir mörkt redan på eftermiddagen, säger k ­ yrkoherde Mikael Eriksson. Under våren och sommaren 2020 har man tagit bort döda träd som förfulat miljön på kyrkogården samt anlagt en ny rabatt med rhododendron i anslutning till minneslunden, längs grusgången från kyrkan till klockstapeln. I samband med kyrkogårdsvandringen under hösten reagerade den hängivna kyrkogårdsbesökaren ­Elisabet Widén positivt på de planerade förändringarna. – Jag påpekade för Mikael om många döda och fula träd och fick så fint gensvar av honom. Nu känns kyrkogården så välkomnande och vårdad. För mig betyder kyrkogården så mycket! Jag går ofta hit. Det ger mig mycket att gå här och njuta av allt det fina, berättar hon.

Nyanlagd rabatt med rhododendron.

konsulten Tindra Design. Intresserade församlingsbor gick en vandring på kyrkogården för att utvärdera provbelysningen och veta mer om hur man belyser olika moment, till exempel träd, buskar och byggnader. Framför allt har man fokuserat på förbättrad belysning längs trädalléerna.

att plocka bort stenar på åter­lämnade/uppsagda gravar på Virserums nya kyrko­gård med förhoppningen att vara klara till december 2020. Virserums nya kyrko-

I linje med pastoratets vision har vi börjat titta på kreativa sätt att arbeta med kyrkogårdsparken som trädgårdsrum, med start i Vena förhoppningsvis redan nu under hösten 2020. Under sommaren träffade vi två lokala trädgårdsmästare som ska konsultera pastoratet och vaktmästeriet i planteringsarbetet. På de äldre gravkvarteren vid kyrkan i Vena kan man se att det funnits en tradition att plantera röda rosor. ­Därför tänker vi oss att alla ­återlämnade kulturmärkta gravar, som är ett 80-tal, ska få rabatter med röda  rosor. w

gård ingår inte i arbetet med kultur­märkta gravar på grund av att det är en nyare kyrkogård. Därför sparas inga stenar, utan alla bortplockade stenar kommer att krossas.

Däremot ska stenarna ­fotograferas och dokumenteras. Har du frågor eller funderingar, kontakta ansvarig vaktmästare i Virserum!

liv

1/2020

15


liv i församlingarna

HÄR GÖR ALLA FÖRSAMLINGEN LEVANDE

Det nya församlingshemmet ligger strax intill kyrkan.

FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

Satsning i församlingen när gamla ­församlingshemmet avyttras Den nya lokalen blir en naturlig mötesplats. AV AGNE STÅHLGREN & MADELENE K. ASKEVIK

JÄREDA Dagen före midsommarafton var det äntligen slutbesiktning för det nya församlingshemmet som enligt konsulten blev ”väldigt mycket godkänt”. En större renovering och ombyggnation påbörjades i februari. Det är fastigheten intill kyrkparkeringen, som tidigare huserat vaktmästarpentry, omklädningsrum, kontor och en mindre samlingssal som nu blir nytt församlingshem när det gamla ska avyttras. Det var ursprungligen en vattenskada som behövde åtgärdas på fastigheten och då inleddes diskussioner om att samtidigt bygga om lokalerna till nytt församlingshem. – Här hade vi en outnyttjad lokal som stod som ett rivningsobjekt, berättar Björn 16

liv

1/2020

Ståhlgren, församlingsbo och ledamot i både kyrkorådet och kyrkofullmäktige. Och samtidigt stod vårt gamla stora församlingshem tomt långa perioder på året, som också det är i behov av renovering. Då får man göra rimliga omprioriteringar, säger han. I församlingen har man varit positiv till förändringarna, även att det innebär att det gamla församlingshemmet kommer att avyttras. Det är församlingsrådet som drivit ärendet. Förutom en ljus och härlig, handikapp­ anpassad samlingssal med fönster som ramar in åkerlandskapet utanför har man byggt nya, fräscha lokaler i källaren till vaktmästeriet. – Närheten till kyrkan från de här lokalerna med alla aktiviteter som kyrkkaffe och minnesstunder till exempel är det övervägande positiva, avslutar en nöjd Johnny Sigvardsson, ledamot i kyrkorådet och kyrkofullmäktige. w

LÖNNEBERGA Nu har flytten från Silverdalen till Lönneberga församlingshem gått. Vårt nav i församlingen är församlingshemmet, här möts unga och gamla, väverskor och miniorer, församlingsråd och symöten. Söker du vaktmästaren så finns även han i närheten. Ja, alla finns och gör församlingen levande med stor gemenskap med Kristus i centrum. Och som våra pedagoger säger: nu kan vi vara i kyrkan med andakter och alla barn kan känna ”det här är min kyrka och här hör jag hemma”. Barnverksamheten träffas på tisdagar, se affischer och hemsida för vidare information. ELISABETH JOHANSSON

STILLA RO OCH NÄRA HULTSFRED Den uppskattade musik­ andakten ”Stilla ro och nära” fortsätter med levande musik och flera musiker och sångare. På grund av corona-restriktioner är vi i kyrkan. TISDAGARNA 22 SEPTEMBER, 20 OKTOBER, 17 NOVEMBER, 15 DECEMBER KL. 19.00


liv i församlingarna

”Med förnyelse är det som med vatten: om det står stilla blir det dåligt. Men det rinnande vattnet är friskt och levande.” BISKOP MARTIN MODÉUS

I covid-tider är det bäst att ses utomhus. FOTO: ELISABETH JOHANSSON

VÄLKOMNA TILL CAFÉET! MÅLILLA-GÅRDVEDA Med covid-19 kom nya sätt att ha gemenskap. Sommarcafé med säkerhetstänk, glest mellan stolar servering i ”nyspritade” händer. Sol ute och sol inombords. Sopplunchen byttes ut mot caféer. För gemenskap i församlingen behöver vi alla för att få vara kyrka. Söndagens gudstjänster fortsätter som vanligt och öppna caféer där alla åldrar är välkomna. För dig som är hemma på onsdag eftermiddag: kom och var med, och säg vad du vill. Kanske handlar det om att ha en plats där du kan få hjälp med stickningen som ligger där i korgen, eller nya idéer för matsedeln därhemma, eller samtalet med barnen om tro. Kanske saknar du en plats för kristen meditation, eller det viktiga samtalet om livet. Eller bara en plats för gemenskap och gott hembakat fikabröd tillsammans med andra. Det har vi här! ELISABETH JOHANSSON För dig som är hemma Välkommen onsdagar jämn vecka till Målilla församlingshem kl 14-16, och torsdagar varje vecka kl 14-16 Hultsfreds församlingshem. Allt med tydlig säkerhet för att undvika smittspridning.

En present som kom i rätt tid VIRSERUM är detta skrivs är vi mitt inne i den svåra pandemi som drabbat många människor på olika sätt. Vi får ändå försöka hitta och se de många ljusa stunder som finns i vår närhet. Något som vi kan glädjas åt i Virserum är den stora gåva som Tord Jonsson testamenterade till Virserums församling. Gåvan gör det nu möjligt att bland annat sockenstugan kan bevaras i kyrkans ägo med en ny funktion och driftsfinansiering. Fastigheten kommer att tillhöra kyrkogårdsförvaltningen som finansieras genom begravningsavgiften. Bottenvåningen blir efter en viss ombyggnad personalutrymmen för kyrkogårdsarbetarna. På övervåningen är tanken att de gamla träkorsen ska förvaras, som idag står i ett förråd som inte är så lämplig miljö. Tord Jonssons gåva kommer också att användas till renovering av Virse­ rums gravkapell, så att det blir mer ändamålsriktigt vid begravningar. Även förrådsbyggnaden intill kapellet kommer att förändras till det bättre. El, vatten och avlopp ska installeras och i hörnet mot kapellet byggs en handikappanpassad toalett som ökar tillgängligheten för alla besökare. Tord Jonsson hade ett stort intresse för Virserums gamla kyrkogård, vilken han ofta besökte och beundrade för dess omsorgsfulla skötsel och stora kulturvärde. Jonssons stora önskan var att kyrkogården skulle bevaras i dess nuvarande form så långt det är möjligt, vilket gåvan bidrar till. Tord Jonsson föddes och växte upp i byn Björneström strax utanför Virserum dit han varje sommar återvände för att tillbringa semester och bevara kontakten med hembygden som hade stor betydelse i hans liv. Virserum församlingsråd har tagit emot gåvan med stor tacksamhet och ödmjukhet, med förhoppning att vi har förvaltat förtroendet på bästa sätt enligt Tords önskan och vilja.

N

Jörgen Nilsson VIRSERUM FÖRSAMLINGSRÅD

liv

1/2020

17


liv i församlingarna

Vad gör alla barnfamiljer i Venabygden när de vill sätta sina barn i bollskola? Jo de startar en själva! Som ett föräldra­ initiativ i samarbete med SK Lojal och Vena församling.

Även små stjärnor gnistrar starkt TEXT & FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

VENA. En liten ort kan sällan luta sig mot särskilt mycket service eller att ständigt pågående aktiviteter är en självklarhet. För att få orten att blomstra måste invånarna själva ta hand om både problemen och lösningarna. Man kan börja med att fråga sig om man bara ska bo – eller om man ska leva också. I Vena händer det jättemycket och samtidigt kan orten upplevas som helt död för dem som passerar på väg 711 mellan hemmet och jobbet i Hultsfreds och Oskarshamns kommuner. För det är väl det Vena är, en färdsträcka man bara ska igenom på sin pendlingsväg. Eller? Vena är en jordbruksort som genom historien tackat nej till industrier. Man har velat behålla Vena ”möse” (mosse) för jordbruks­ ändamål. Och än idag finns många stora, moderna mjölk- och köttbönder kvar i socknen. Värnandet om jordbruket har värnat om orten, som inte varit med om en stor industris uppgång och fall. Men liksom många andra småorter har Vena en tradi18

liv

1/2020

sockenstuga och till exempel äta glass. Allt är möjligt! säger Kurt Gustafsson. Bollskolan riktar sig till barn folkbokförda i Vena (med postnummer 577 90–93), men alla som är intresserade och vill vara med är naturligtvis välkomna! Man startar bollskolan med barn födda mellan 2013 och 2017. En inbjudan gick ut i juni till alla berörda familjer med förhoppningen att många vill engagera sig och att på sikt – eller genast – starta fler grupper för antingen yngre eller äldre barn.

I Initiativet om bollskolan kom från en grupp föräldrar i Vena som tillsammans med församlingsrådets ordförande Kurt Gustavsson tog kontakt med SK Lojals ordförande Björn Johnsson. Responsen hos berörda familjer i Vena har varit god och man hoppas att fler barngrupper kan starta på sikt.

tion av ett rikt föreningsliv som idag måste kämpa hårt när samhällskulturen förändrats från kollektiv till individualistisk. En av alla dessa föreningar är sportklubben SK Lojal som funnits på orten i nära 80 år. År 2020 finns endast ett herrlag kvar i klubben och styrelsen består av några hängivna personer.

S

å vad gör alla barn­ familjer i Vena-bygden när de vill sätta sina barn i bollskola? Jo de startar en själva! Som ett föräldra­ initiativ i samarbete med SK Lojal och Vena församling. Församlingsrådets ordförande Kurt Gustafsson säger att det var ett

självklart samarbete. – Det är så vi jobbar i Vena, med gott samarbete mellan föreningarna och församlingen för ett rikt och levande församlingsliv vare sig det handlar om gudstjänst, julmarknad eller bollskola, säger han.

S

amarbetet innebar också rent praktiskt att pastoratet står för omkostnaderna med en inbjudan till bollskolan som skickades ut från pastorsexpeditionen, samt att på sikt sponsra medel till bollar, mål och annat som bollskolan kan komma att behöva. – Tanken är också att vid något tillfälle träffa församlingens barnledare i Vena

uppstartskedet finns ingen tränare eller ledare, utan föräldrarna håller själva i bollskolan som främst fokuserar på lek. På det här sättet kan man knyta barnfamiljerna i Vena till fotbollsklubben, som ju står inför ett bistert öde om inte trenden vänder. Men än så länge lever sportklubben, och den har två välskötta fotbollsplaner och fina lokaler. – Vi är så glada för det här initiativet, säger SK Lojals ordförande Björn Johnson. Vi försökte starta liknande verksamhet för några år sedan, men då var intresset svalt. Jag tror det är viktigt att det är föräldrarna som driver det. För blivande trebarnsmamman Anna Eklund är det självklart att engagera sig. – Det är självklart att jag engagerar mig! Jag vill ju så gärna att mina barn ska få spela fotboll på orten där de bor och går i skolan. Det är så roligt att få vara med och dra igång detta, säger hon. w


liv i församlingarna

Bill Askevik dribblar ifrån kompisen Elis Eklund.

Wilmer Hultberg kickar bollen mot högre höjder.

Ilse Nilsson skickar bollen i mål. I bakgrunden dribblar Elsa Karlsson med mamma Elin och pappa Anton. liv

1/2020

19


liv i församlingarna

HALLÅ DÄR!

Anne-Marie Jensen

Livs-

FRÅGAN VAD ÄR KYRKAN BRA FÖR?

Tindra, 12, ­Järnforsen FOTO: DANIEL LÖNNBÄCK

MÖRLUNDA-TVETA Hallå där Anne-Marie Jensen, pedagog i Mörlunda ­församling! Ni har hjälpt till med matbeställningar under coronakrisen. Vad är det ni har gjort? – Vi har hjälpt Sundbergs, alltså Ica Nära i Mörlunda, med att ta emot varubeställningar per telefon, två dagar i veckan – måndag och onsdag. Människor ringer oss, vi tar emot beställningarna och för över dem till Sundbergs hemsida. Har det varit efterfrågat? – Ja, det får man nog säga. Det har legat runt tio beställningar per gång, oftast från folk som bor nära intill. De flesta är födda på 30–40-talet, så det är ju riskgrupper som inte kan handla själva utan vidare.

– Det är bra att de kristna kan gå till gudstjänster, och så kan man ha skol­ avslutning där.

Tova, 12, Järnforsen

– Man kan gå dit om man är kristen, det är bra.

Hur gick det till att ni började jobba med detta? – Själva beställningstjänsten på nätet har funnits sedan tidigare men vi hjälper affären eftersom vissa inte kan eller vill använda datorn utan föredrar att ringa. Det var Birgit, diakonen, som frågade runt och då fanns detta behov. Hur många är ni? – Vi är fyra stycken som har hjälpts åt. Kan ni dra några slutsatser av detta inför arbetet framöver? – Just nu har vi fokus på detta och på coronan, och hur det blir sen vet vi inte. Vi måste hjälpa varandra när vi kan, och här kunde vi hjälpa. MAX WAHLUND

20

liv

1/2020

Roland, 72, ­Virserum

– Den behövs, för att hålla ordning på hela samhället! Den ska vara en motvikt till allt elände som brer ut sig.


Anmälan via hemsidan senast den 8 september www.svenskakyrkan.se/ aspeland/konfirmation

När du är konfirmand finns möjlighet att prata om och fundera på sådant som vi kanske inte gör varje dag – liv och död, glädje och sorg, kärlek, rädsla och ensamhet. SCENKONFIRMATION

V

ill du stå på scen? Eller skulle vilja lära dig att stå på scen? Är du nyfiken på musik, teater eller någon annan scenkonst? Det här är konfirmandgruppen där vi med olika framföranden utforskar livet. Vi kommer att jobba med sång, teater och improvisationer för att hitta en väg som passar dig på scenen. Under hösten jobbar vi mot en mindre föreställning där vi tillsammans testar vad som passar oss. Under våren jobbar vi mot en större produktion som även blir vår konfirmationsredovisning. På våra veckoträffar jobbar vi på scenen och pratar livsfrågor utifrån kristen tro. Plats Virserum Träffar Onsdagar Läger Höstläger, Linköpingsresa och ­Stockholmsresa

ROLLSPELSKONFIRMATION

TRO & LIV

ar du någonsin drömt om att vara någon annan? Att vara den där hjälten i din favoritfilm? Eller den där skurken som alla fruktar? Eller kanske helt enkelt vara dig själv i en annan värld? Det här är konfirmandgruppen där vi med roller och äventyr bemöter olika problem och konflikter. Vi kommer att spela bordsrollspel där man sitter vid ett bord och tillsammans med tärningar och berättelser spelar sig igenom olika äventyr. Vi kommer under våren att åka på ett lajv där vi kommer att klä oss som våra roller och tillsammans med många andra spela dem i en vikingaby under några dagar. På våra veckoträffar kommer vi att spela rollspel och prata livsfrågor utifrån kristen tro.

ad är meningen med livet? Finns Gud? Vad är det att vara kristen? Det här är konfirmandgruppen där vi med olika övningar och samtal utforskar livet och kristen tro. Vi kommer att samtala kring aktuella livsfrågor som är aktuella i ditt liv. Under våren kommer vi att göra en längre resa där vi tillsammans får möjlighet att utforska en av Europas huvudstäder. På våra veckoträffar kommer vi att leka och prata livsfrågor utifrån kristen tro.

H

Plats Hultsfred Träffar Tisdagar Läger Höstläger, Linköpingsresa och Vårlajv

V

Plats Hultsfred Träffar Tisdagar Läger Höstläger, Linköpingsresa och Berlinresa Plats Virserum Träffar Onsdagar Läger Höstläger, Linköpingsresa, StockholmsAspelands pastorats egna resa konfirmandgrupper är kostnadsfria.

Grupperna startar vecka 38, tisdag 15 september 16-18 i församlingsgården i Hultsfred samt onsdag 16 september direkt efter skolan (prel 15-17) i Virserums församlingshem. Grupperna träffas varje vecka. Mer information kommer innan grupperna startar.

KONFIRMATIONSLÄGER PÅ BREVIK

F

Externt

ör den som vill åka iväg och konfirmera sig så subtionerar vi konfirmationsläger på Brevik. På Breviks konfirmationsläger får du lära dig mer om kristen tro både i teori och praktik tillsammans med präst, ledare och kompisar. Kombinationen av undervisning och lägerliv ger minnen och vänner för livet! Konfirmationsläsningen står givetvis i centrum för aktiviteterna och innehåller mycket grupparbeten, diskussioner, drama, sång och musik. Övrig tid på dagen ägnas åt friluftsliv, kanoting, segling, lägerlekar, höghöjdsaktiviteter, lägerbål samt en mängd andra spännande och utmanande aktiviteter. Givetvis blir det också en massa tokiga lägerupptåg som inte kan beskrivas här – de måste upplevas. Under fyra dagar av lägret åker du tillsammans med dina ledare ut på en kanothajk, vilket är en av höjdpunkterna under konfirmationsläger. Info brevik.kfum.se Kostnad 6 500 kr liv

1/2020

21


Vi finns här för dig! Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12

ADMINISTRATION

PRÄSTER

DIAKONER

Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist Direkt: 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

Mikael Eriksson Kyrkoherde Direkt: 0495-24 95 94 mikael.eriksson@svenskakyrkan.se

Elisabeth Johansson Arbetsledare, Diakon Direkt: 0495-24 95 97 elisabeth.johansson@svenskakyrkan.se

Eva-Lotte Skoog Kamrer Direkt: 0495-230 21 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se

Arja Bergström Komminister Direkt: 0495-24 95 87 arja.bergström@svenskakyrkan.se

Birgit Johansson Diakon Direkt: 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se

Doris Danielsson Ekonomiassistent Direkt: 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se

Ola Sandberg Komminister, församlingsherde Virserum och Järeda Direkt: 0495-301 82 ola.sandberg@svenskakyrkan.se

Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist Direkt: 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se Jörgen Petersson Kyrkogårdsförvaltningen, arbetsledare vaktmästeri och fastighetsansvarig Direkt: 0495-230 27 jorgen.petersson@svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kyrkogårdsförvaltningen, assistent och kommunikatör Direkt: 0495- 24 95 88 madelene.k.askevik@svenskakyrkan.se

MUSIKER Helena Lundborg Svensson Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga Direkt: 0495-609 15 helena.lundborg.svensson @svenskakyrkan.se Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred Direkt: 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda-Tveta Direkt: 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se Marie-Louise Ohlsson Kyrkomusiker, Målilla-Gårdveda Direkt: 0495-24 95 92 marie-louise.ohlsson@svenskakyrkan.se

22

liv

1/2020

Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda Växel: 0495-24 95 80 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se

BARN OCH UNGDOM Anne-Marie Jensen Församlingspedagog Direkt: 0495-24 95 85 anne-marie.jensen@svenskakyrkan.se Linus Källman Teaterpedagog Direkt: 0495-200 56 linus.källman@svenskakyrkan.se Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0494-230 26 cecilia.stenfeldt.johansson @svenskakyrkan.se Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 86 weronica.swensson@svenskakyrkan.se


Läs mer om att ställa upp i kyrkovalet på www.svenskakyrkan.se/stall-upp

Karin Perers, kyrkomötets ordförande, anser att Svenska kyrkan behöver förtroendevalda som representerar vanliga kyrkotillhöriga med många olika erfarenheter. ”Är du ovan vid sammanträden? Det kan vi lära ut!” FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

Till dig som funderar på att ställa upp i kyrkovalet Du som är engagerad i Svenska kyrkan kan ställa upp som kandidat i kyrkovalet. Skulle du bli invald får du vara med och bestämma vad kyrkan ska satsa sina pengar på. Karin Perers är ordförande för kyrkomötet. Hon tycker att de kandidater som väljs in i kyrkovalet ska representera de breda grupperna av kyrkotillhöriga. Svenska kyrkan behöver förtroendevalda med väldigt olika erfarenheter. Det är

då vi kan bilda goda lag tillsammans. Du som funderar på att ställa upp i kyrkovalet behöver vara förankrad både i din tro och i kyrkan. Du ska ha lust att dela med dig av det som du brinner för. Däremot behöver du inte kunna bidra i teologiska samtal. Karin tycker att det ska du bara göra om du känner dig bekväm med det. – Det räcker med att du har ditt engagemang i och för kyrkan. Kyrkan bär tron åt oss alla. Vi duger som vi är. Det är Svenska kyrkans människosyn! De viktigaste uppgifterna

för dem som blir invalda som lokala kyrkopolitiker är att bestämma om kyrkans pengar och verksamhet. Direkt efter kyrko­ valet behöver de nyvalda bestämma hur församlingens eller pastoratets budget ska se ut. Där finns det möjlighet att välja vilka verksamheter som ska lyftas fram och hur mycket man ska satsa på byggnader, verksamhet och personal. Det kan vara mycket konkret: Vill vi satsa på en ungdomsledare, på musik­ livet, på stöd till äldre och ensamma? Eller något helt annat?

Den stora och riktigt viktiga frågan är beslutet om budget, den är ju ett sätt att prioritera, konstaterar Karin. Efter varje kyrkoval behövs också en ny församlingsinstruktion. I den formuleras vad församlingen vill och åt vilket håll den ska utvecklas. Det är ett gemensamt arbete i församlingen att ta fram den. Sedan beslutar kyrkopolitikerna om församlings­ instruktionen. När du vill engagera dig ska du börja med att ta reda på vilka nomineringsgrupper som tidigare ställt upp i kyrkovalet på din hemort. Oftast finns det någon nomineringsgrupp du kan känna dig hemma i. Karin tycker att de som redan är aktiva i kyrko­ politiken har ett ansvar att fråga dem som hittills inte är engagerade om de vill ställa upp. Själv gick hon som ung kyrkopolitiker till en kyrkokör med många unga och frågade om någon ville engagera sig i hennes nomineringsgrupp. Efteråt var det två körmedlemmar som tackade ja. – Den erfarenhet jag har efter många års arbete är att väldigt många väntar på frågan. När den kommer är det förhållandevis många som tackar ja. Det är lättare att tacka ja än att kliva fram och anmäla sig! MARIA SANDELL

liv

1/2020

23


KRYSSET SNÅLMALL VATTNET OCH FÖDA DRIFTEN ATT TA NATRIUM

TOTALA ALPACKAHÅR

DATOR OXUDDE 1223

BRUKAR NATTORIENTERARNA HAS- ITALIENSKT TIG TV-BOLAG

AVRÄKNA VÄRMER FOTEN

BARA UPPVAKTATS

TIRANABO TORKA IHOP KAN MAN SLÅ VALL MED?

KRYDDÖRT OKONSTLADE

UPPGER VINNARE I JÄMNT LOPP

KONTROLLERA

TA BORT

PROVOCERAS PÅLITLIG

REPTIL FÅR MAN STÅ PÅ

ETT AV BORNHOLMS GUDSHUS. FÖR ATT FRÅN 1100-TALET. NÅ SPETS PÅ SPETS

KARTONG ÖVER

ÖVERSÄTTA TUNNA

GER LJUS I MÖRKRET

FÖRKRYMPT TRÄD TILLTALAR

ÄR GRÄLLT FÄRGADE

SÅDAN KAN BLI TILL HIT MAKAKERNA BEHÖVS I EKA

PRONOMEN BÖR TE FÅ

OM- RADERNA PÅ TEG GER KORTA TAVLA KRONOR HJÄLPER

KODEIN SKA HÅLLA TUNGAN NERE VID SVALGKOLL

VISAR EGYPTENS ETTA FÖRMIDDAG I LONDON

GÅ ILAND MED

Lös korsordet och du kan vinna ett pocketbokpaket! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller riv ut det lösta korsordet och skicka till Aspeland pastorat, Kyrkans Hus, 577 73 Målilla. Märk kuvertet med ”LIV KORSORD”. Kom ihåg att ange namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till!

VÄLSIGNELSEN Herren välsignar dig och beskyddar dig. ­Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred. Fjärde Moseboken 6:22–27

vinn bokpaket!


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.