LIV 2 2020

Page 1

liv en tidning från din församling Nummer 2/2020

tema

musik

julen

miraklets högtid

Vi vill fånga barnets nyfikenhet och ­berätta om julevangeliet HULTSFRED, JÄREDA, LÖNNEBERGA, MÅLILLA-GÅRDVEDA, MÖRLUNDA-TVETA, VENA OCH VIRSERUM FÖRSAMLINGAR


Nu kommer det snart …

V

isst är det något speciellt med just julsånger – inget annat sätter fart på minnen om forna dagars jul på samma sätt. Musiken är ett hemligt språk för mig och Gud att kommunicera på. Att få sjunga befriar mig och gör mig lycklig. Och att lyssna på musik öppnar rum inom mig som jag inte visste att jag hade nyckel till. Ingen vet om vi kommer få just den jul vi skulle vilja ha i år. Överallt ökar smittspridningen och jag slits mellan att vara försiktig och att kunna leva mitt liv så att det känns meningsfullt. Och någonstans däremellan funde­ rar jag på hur och på vilka sätt jag tar min tro på allvar. När den här texten skrivs så har konfirmanderna just varit på läger på Vårdnäs stiftsgård och börjat fundera över var deras kristna identitet är. Runtomkring dem finns många som pratar om att den svenska identiteten håller på att tyna bort. I samtalen kom det fram att det kanske inte handlar så mycket om de andra eller de andras kulturer utan snarare om vi vågar och kan ta vår tro och de kristna traditionerna på allvar. Skulle man kunna göra det skiftet i tanken att inte så mycket fundera på alla andra utan mer på mig själv. Vad gör jag för att stärka min tro på Gud, och finns det mer att testa och lära sig om våra traditioner? Varför inte börja med jul och trettondagen? w Mikael Eriksson KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT

2

liv

2/2020


INNEHÅLL TEMA: MUSIK PORTRÄTTET JUL I BYGDEN VÅRA KYRKOGÅRDAR LIV I FÖRSAMLINGARNA BISKOP MARTINS JULHÄLSNING LIVS SNÄLLA JULKALENDER KONTAKT KRYSSET

4–6 8–9 10–11 12–15 16–20 21 22 23 24

Följ oss på sociala medier!

Alla församlingar finns på instagram, sök på ­ortsnamnet.

@aspelandnorra @aspelandsodra

Ungdomsverksamheten: @ungaspeland

Omslaget FOTO: RALF ELO/IKON

Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Vetlandavägen 58, 577 73 Målilla 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12 Ansvarig utgivare Mikael Eriksson Redaktör Max Wahlund Redaktör kyrkogårdssidor Madelene K. ­Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se

FOTO: IKON

Utdelning 24 november ges ut fyra gånger per år.

delas ut som samhälls­information och innehåller ­information från f­ örsamlingarna och begravnings­verksamheten. liv

2/2020

3


musik

Psalmernas psalm

Stilla natt Det är adventstid. En tid för att blicka framåt, en tid för nystart. Ett nytt kyrkoår är här. Vi lämnar bakom oss ett år fullt av utmaningar, av oro, av längtan efter det normala. Nu är vi här och julen knackar på dörren. TEXT: LISA SANDSTEDT

När jag blev ombedd att välja ut en psalm till så var det enkelt. För mig finns inte många psalmer där text, melodi och  harmoni gifter sig så utsökt, där värme, nostalgi och m ­ ystik förmedlas på ett så tilltalande sätt. Kanske finns det ingen annan psalm i världshistorien som har omgetts av så många anekdoter och fantasifulla utläggningar som Stilla natt (psalm 114). Psalmen lär finnas översatt till mer än 300 språk och varje jul sjungs den av kanske uppåt en och en halv miljard människor runt vår jord. Ingen julskiva kan bli komplett utan Stilla natt. Du kanske har din alldeles egna favoritinspelning! Kanske är det Tommy Körbergs varma baryton, Sissel Kyrkje­ bøs vackra sopran eller Ella Fitzgeralds raspiga jazzversion. Ett är säkert: kliver jag in i ett varuhus i jultider så kommer jag garanterat handla på mig lite extra julpynt om The Real Groups version ljuder ur högtalarna. På julaftons morgon 1818 vandrade Joseph Mohr till kom­ positören Franz Gruber med en sex verser lång julsångstext, som han hade skrivit två år tidigare, och frågade om vännen kunde ordna en melodi till sången. Franz lyckades få till en enkel melodi och gitarrackompanjemang, och på natten sjöng de båda vännerna den nya sången tillsammans. Det var 1818 och ingen kunde väl ana vilket stort intryck sången skulle göra på en hel värld så småningom. Ett par sjungande familjer (tänk familjen von Trapp i Sound of Music) tog med sången på sin

4

liv

2/2020


musik

Stilla natt, heliga natt! Allt är frid. Stjärnan blid Skiner på barnet i stallets strå Och de vakande fromma två. Kristus till jorden är kommen. Oss är en frälsare född. Stora stund, heliga stund! Änglars här slår sin rund Kring de vaktande herdars hjord, Rymden ljuder av glädjens ord. Kristus till jorden är kommen, Eder är frälsaren född. Stilla natt, heliga natt! Mörkret flyr, dagen gryr. Räddningstimman för världen slår, Nu begynner vårt jubelår. Kristus till jorden är kommen. Oss är en frälsare född.

repertoar och snart kunde sången höras i både slott och koja. Vid det laget hade melodin förändrats något mot originalet och började låta så som vi numera känner den. Nog för att Franz Gruber tyckte han skrev en enkel melodi men så lättsjungen är den inte. Med sina intervallsprång och sitt registeromfång är den en utmaning att framföra på ett sätt som gör den rättvisa. Många är vi som sjungit i barnkör och otaliga luciatåg och kämpat med frasen ”Kristus till jorden är kooo-meeen” utan att få det att låta som ett litet muspip när melodin nästan lite omotiverat går uppåt innan den dyker ner igen. Allt medan körledare och musiklärare sliter sitt hår! Stilla natt griper tag i mig. Med dess nästintill trolska melodi, höjd och djup finner jag den både djupt innerlig och förenande. I en tid av splittring och sönderfall kan den verka för gemenskap precis som den fick göra i andra världskrigets slutskede under julnatten, då soldaterna sjöng sången eller satte på radion för att lyssna till den. Precis som när vi får sjunga tillsammans i kyrkan eller får lyssna till den under julhandeln. Det bekanta och välkända förenar såsom våra välkända psalmer förenar. ”Stilla natt, heliga natt! Mörkret flyr, dagen gryr. Räddnings­ timman för världen slår, Nu begynner vårt jubelår. Kristus till jorden är kommen, Oss är en Frälsare född.” w Lina Sandstedt är kyrkomusiker i Virserum och Järeda.

liv

2/2020

5


musik

Julen är tid för musikal! Varför firar vi jul? Vem är Jesus? Hur gick det ­egentligen till när Jesus föddes? Det här är frågor vi möter hos eleverna på lågstadiet och förskolor. TEXT: LINUS KÄLLMAN

2019 började vi med en satsning mot skolorna där vi ville erbjuda ett julspel till lågstadiet och förskolorna i pastora­ tet. Med sång, musik och skådespeleri vill vi fånga barnens nyfikenhet och b­ erätta om julevangeliet. Musikalen tar fart med Maria och Josef som lever ett vanligt liv i en liten by runt år noll. När ängeln Gab­ riel kommer med det sjungande beskedet om att Maria ska föda Guds son så sätter det fart. Parallellt så berättas det om en liten herdepojke som gör allt för att visa sig stor. I den här uppsättningen belyser vi både de hårda ögon­ blicken med arga soldater, de uppgivna tillfällena då man tappar hoppet och glädjen när man uppnår målet efter att ha tagit sig över alla hinder. I det här projektet får vi jobba utanför bekvämlighets­ zonen. Musikalen görs av personal från olika delar av pastoratet. Många har aldrig jobbat på det här sättet. Några bygger kulisser, andra skådespelar och sjunger. Vi försöker hitta en plats för alla som vill och kan vara med. Föreställningen spelas i tre olika kyrkor (vi återkommer med vilka) och i nuläget är det bara lågstadieskolor och förskolor som erbjuds möjligheten att komma och se. Men hur det utvecklas i framtiden återstår att se. w

”Några bygger kulisser, andra skådespelar och  sjunger”

6

liv

2/2020


musik

Älskade julsång Det finns de som inte gillar julmusik. Den ameri­ kanska forskaren Linda Blair menar att det kan vara skadligt för butikspersonal att vistas hela dagarna i käcka j­ulsånger. Men som med allt annat – i lagom doser är det mesta rent av nyttigt! Vad är det egentligen som gör en julsång? Varför älskar vi dem så mycket? Ge oss lite bjällror, lite skönt sväng och en påmin­ nelse om att vara rädda om dem vi älskar, så börjar vi direkt tindra och förnimma doften av glögg! Vissa artister ger också lite extra julkänsla, som när Carola sjunger Gläns över sjö och strand, Triad tänder ett ljus, och vad som helst som Peter Jöback stämmer upp i. Vi fnissar åt Mer jul med Adolfsson & Falk, Jul igen med Just D och förstås Vår julskinka har rymt. Gulliga Jag såg mamma kyssa tomten är ju egentligen en hemsk text om ett barn­ domstrauma som heter duga – den hoppar vi över. En bra jullåt ska påminna oss om en tid för reflektion och omtanke, medmänsklighet, kärlek och medkänsla. Men, som någon sagt: man måste blanda med glädjefyllda och roliga julsånger, annars blir det för mycket känslor. Idag finns det särskilda radiokanaler som bara sänder jul­ musik hela december – perfekt för julälskare! I psalmerna lyckas man ofta återge bibelns berättelser om händelserna kring advent, jul och trettondagen. De ger oss en allmänbildning kring geografi, kultur, historia och inte minst ett rikt symbolspråk. Julpsalmerna vimlar av metaforer och bilder av Jesus. Slå upp de ord du funderar på, bibeln.se kan vara ett bra ställe att börja på. Vissa psalmer hör till sina ”dagar” för att få den där ultimata julupplevelsen. Kyrkoåret, det bara måste börja med Bereden väg för Herran, och alla trallar med till Hosianna, David son. Kläm­ miga Gå, Sion din konung att möta, den kan man sjunga hela veckan sen. Fram på julaftonsnatten så får man ju ståpäls av bara tanken på O helga natt … En dånande kyrkorgel i julottan som låter oss ta i Var hälsad sköna morgonstund, eller Dagen är kommen, kärlek triumferar, den kan ju nästan inte börja bättre! Får man sen lugna sig lite och sjunga Det är en ros utsprungen och kanske rara När juldagsmorgon glimmar eller Ett barn är fött på denna dag, ja, då kan man nöjd gå hem och äta juldagsfrukost. w

En psalm är en andlig sång som är tänkt att sjungas ­gemensamt i gudstjänsten.

GÖREL ROBSARVE MALMROS

PSALMERNAS HISTORIA Många julpsalmer har hämtats från andra länder, och översatts i omgångar. En av tolkarna var Johan Olof Wallin som gjorde ett gediget arbete när han översatte över hälften av de psalmer som fanns i 1819 års psalmbok, flera av dem med ­advents- och jultema. 1695, 1819, 1937 gavs Sveriges första tre psalmböcker ut. I  psalmboken från 1986 tog man med andra stycken som hunnit bli kända och folkkära.

KÄNDA PSALMER ”Ett barn är fött på denna dag”

Originalet Vom Himmel hoch da komm ich her skrevs av Martin Luther till ­melodin av en medeltida folkvisa. Tanken var att genom en sång kunna berätta om julevangeliet i hemmen. Den svenska översättningen gjordes av Johan Olof Wallin direkt som psalm.

”Det är en ros utsprungen”

Den tyska psalmen från kanske så tidigt som 1400-talet handlar om Jungfru Maria som liksom en rosenbuske ger sin vackra blomma, Jesus. I den svenska, protestantiska översättningen av Thekla Knös ändrades så att både rosen och blomman står för Kristus.

”Gläns över sjö och strand”

Viktor Rydbergs romanfigur Margit återberättade julevangeliet som först tonsattes av Alice Tegnér.

”Nu tändas tusen juleljus”

Diktaren och tonsättaren Emmy Köhler tog vara på traditionen att tända nystöpta ljus och berätta om barnet som föddes, om stjärnan och om hoppet, för alla som vill lyssna.

”Dagen är kommen”

Den pampiga glädjepsalmen som heter Adeste fideles i original har tillskrivits ­flera upphovsmän och finns i flera översättningar. Den har sjungits sedan slutet av 1700-talet men dök upp som Dagen är kommen i den svenska psalmboken först 1986, då med text av Eva Norberg.

liv

2/2020

7


porträttet

kantor marie-louise ohlsson

I vuxen ålder gjorde Marie-Louise Ohlsson ett yrkesbyte och gick till­ baka till sina kyrkliga rötter, och till musiken. Nu är hon kantor i Målilla församling och trivs som fisken i vattnet. TEXT & FOTO: MAX WAHLUND

Marie-Louise Ohlsson är född och uppvuxen i Berga, strax norr om Högsby. Där var det två saker som gällde som barn och ungdom: kyrkan och musiken. – Jag gick i både Filadel­ fiakapellet och i Missions­ kyrkan, berättar hon. Och så var det kommunala musikskolan. Marie-­Louise spelade piano och gitarr. Hon sjöng förstås i ungdoms­kören och där hittade hon också kärleken. Så småningom blev det giftermål, en familj med tre barn och arbete som förskollärare i  Högsby. Ett bra liv, men när barnen började bli större vaknade längtan och nyfikenheten. Kanske skulle hon lära sig spela orgel, och bli  kantor? Det skulle ju innebära en möjlighet att musicera mer i arbetet. Ingen dålig idé, tänkte Marie-Louise och började studera i Oskars­ hamn, en av sju platser i Sverige där kantors­ utbildningen finns. Nära och bra. – Jag trodde att jag skulle fortsätta jobba i förskolan och kanske hoppa in och vika­ riera nån gång då och då som kantor. Men nästan direkt blev det en kantorstjänst ledig i Högsby. Jag behövde i princip bara gå till

intervjun så hade jag ett heltidsjobb i ett för mig nytt yrke! Marie-Louise var då 40 år gammal, och stannade i Högsby i 18 år. Men när hon när­ made sig 60-strecket kände hon att det var dags för förändring igen. Nåt mer ville hon se innan det blir dags för pension. Så förra året såg hon en annons om en tjänst i Målilla –  och slog till. Därigenom bytte hon stift, som det kallas. Högsby och Berga ligger i Växjö stift, medan Målilla är på andra sidan gränsen – i Linkö­ pings stift. Men arbetsuppgifterna är snarlika, och musiken är förstås den samma. – Jag vill inte stå så mycket i centrum själv, förklarar Marie-Louise sin ­yrkesfilosofi. – Jag vill bereda plats åt  solister och körer, att de ska få synas och  höras. Musikaliskt är Marie-Louise en allätare. Från de traditionella psalmerna och den kyrkliga musiken, till mer modern musik. En favorit just nu är låten En säng av rosor, av artisten Darin. Den har hon spelat vid en mässa, och vid besök hos lokalavdelningen av SPF Senio­ rerna. Just de två evenemangen visar tydligt bredden både hos Marie-Louise själv, och i samarbetet mellan kyrka och samhälle. Ena dagen en mässa, andra dagen en volontär­ insats i en ideell förening. – Det är inte så stora skillnader mellan ­kyrkor, säger Marie-Louise. Häromdagen gick hon på gudstjänst

FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

”Jag vill bereda plats åt solister och körer”

8

liv

2/2020

FOTO: ERIK ASLA

”Så hade jag ett heltidsjobb i  ett för mig nytt yrke”


porträttet

Marie-Louise Ohlsson tycker om många olika sorters musik. Att leda körer är en av favoritsysslorna – då får man både musicera och träffa trevliga människor!

FAKTA KANTOR En kantor i Svenska ­kyrkan förväntas behärska alla psalmerna, och har i uppgift att välja ut vilken psalm som ska spelas under vilken gudstjänst. Dessutom förväntas kantorn kunna liturgik*, gregorianik* samt kunna arrangera och orkestrera musik. I kantorstjänsten ingår även körledning och musikundervisning.

i Missionskyrkan hemma, och det behövdes någon som kunde spela piano. Marie-Louise hoppade in, inga ­konstigheter. Att spela i Högsby eller i Målilla är inte särskilt olika. Men överallt står förstås coronan i centrum just nu. Tråkigt, tycker Marie-Louise, som just hade hunnit komma igång ordentligt med körer och gemensamt musicerande i församlingen.

– Körer har ju också utmålats som nån slags ”bovar” i smittospridningen. Men vi följer noga de riktlinjer som tagits fram och håller ordentligt avstånd. Därför pågår körarbetet även nu, med alla försiktighetsåtgärder. – Och när coronan lagt sig hoppas jag att det kommer många nya sångare. Alla behövs, men särskilt män. Musik är ju så roligt! w

* Liturgik är studiet av liturgins historia, struktur, innehåll och gestaltande, samt ett ämnesområde inom teologi och religionsvetenskap. Det kan handla om hur man i gudstjänsten skall gestalta dagens bibeltexter och hur man ska få fram det kristna budskapet. * Gregorianik eller ­gregoriansk sång är en enstämmig, rytmiskt fri, ursprungligen oackompanjerad liturgisk sång inom den romersk-katolska kyrkan, uppkallad efter påven Gregorius den store (590–604). Källa: Wikipedia

liv

2/2020

9


musik

” Platsen får inte vara det viktigaste – huvudsaken är att vi får sjunga!” Inget är som vanligt. Allt är som vanligt. Jul blir det trots rådande pandemi, men att sjunga in julen i kyrkan – går det ens just nu? Hur ska vi kunna framföra O Helga natt till exempel? Som ju kräver att man liksom tar i och ”spottar” ur sig den. TEXT. MADELENE K. ASKEVIK

D

et funderar kyrkomusiker Sofia Holmquist på, som under året hållit sig uppdaterad på forskningen kring smittsprid­ ning och körsång. – Allhelgonasångerna är lite lugnare, kräver inte så mycket röst, säger hon. Sofia är kantor i Mörlunda församling, där man kommer att fira en traditionell adventsgudstjänst med kyrko­kören. Inget är förändrat utom antalet församlade personer. Men luciafirandet ser annorlunda ut. I kyrkan 13 december firar man gudstjänst med luciasånger, fast utan luciatåg. – Lucia kommer till samhället i år. Lucia är stort i Mörlunda och brukar dra omkring 300 personer till kyrkan och det går ju verkligen inte i år. Så efter luciagudstjänsten går lucia­ tåget genom Mörlunda samhälle och till Tveta och stannar på särskilda tider. (För mer info, se sidan 19).

I

liv

B

arngrupperna i åldrarna 5–13 år i Lönneberga har luciatåg i kyrkan som sin terminsavslutning. Man har beslutat sig för att hålla dubbla tåg, för att så många som möjligt ska kunna ta del av luciafirandet. – Det var en mamma som föreslog att vi skulle ha en kröning med första tåget, och sen andra gången bara tågar de in. Det var en himla bra idé som jag inte tänkt på, säger Frida Rahmic, barn- och ungdomsledare i Lönneberga. Vanligtvis brukar man ha en stor fest efteråt, men det får man klara sig utan i år. – Vi kan bara bjuda in ett visst antal familjemedlemmar per barn till kyrkan, för vi kan inte vara flera än 50 personer. Det känns motigt med reglerna, men vi har löst det bra. Men tänk i vanliga fall när det väller in 97 personer till kyrkan och alla ska ha glögg, säger Weronica Swensson, barn- och ungdoms­ ledare i Lönneberga. Skulle smittspridningen öka och man behö­ ver tänka om, så är tanken att vara utomhus på kyrkbacken med luciatåget hellre än att ställa in. I Lönneberga samt Vena, Virserum och Mörlunda har man tidigare haft julspel eller levande julkrubba på julafton. I år blir lösningen att ”bygga julkrubba” utifrån att man läser jul­ evangeliet.

”Erbjuder vi m ­ usik i flera ­kyrkor så får ju fler ­möjlighet att ta del av den.”

Målilla församling blir advent speciellt. I van­ liga fall hålls en stor adventskonsert på första advent tillsammans med Rosenfors Musikkår, men för att undvika trängsel bjuder man istället in till adventsmusik med kyrkokören i Målilla kyrka under lördagskvällen. Rosenfors musikkår spelar i sin tur in sin ­”konsert med extra allt” som från och med första advent kan ses på Aspelands pastorats hemsida. Annars blir julhelgen sig lik i Målilla. Midnattsgudstjänst med kyrkokören på julnatten, och gudstjänst på trettondagen med sång av Birgitta Fält. – Erbjuder vi musik i flera kyrkor så får ju fler möjlighet att ta del av den. Jag tycker verkligen att vi nått bra lösningar och

10

är nöjd med dem, säger Marie-Louise Ohlsson, kyrkomusiker i  Målilla.

2/2020

A

nn-Marie Daag Albrechtsson, som är kyrko­ musiker i Hultsfred kämpar med att ta beslut om den traditionella och mycket populära jul­konserten i Hultsfreds kyrka på fjärde advent. – Eventuellt kanske jag får flytta den till Vena kyrka. Den är lite säkrare ifråga om plats och avstånd, och vi kan samlas flera. Det är mycket detaljer som ska gå i lås. Vi behöver ju naturligt­ vis en solist om vi ska ha konsert och honom har jag inte ens frågat än! Ska vi ha musiker? Eller bara kör? Ska vi ens ha en konsert? funderar hon. På första advent blir det traditionsenlig adventsgudstjänst


musik

”Alla inblandade är så fantastiska på att hitta olika lösningar! Det är så lätt att tappa sugen.”

med Hultsfred kyrkokör och Mathias Johansson på trumpet. Det är bara antalet personer församlade som blir annorlunda. Även midnattsmässan på julnatten och nyårsbönen blir ”som vanligt”. Musikandakten Stilla ro och nära i Hults­ fred och Virserum får advent- och jultema fast ”lite mer i det lilla”. – Det är stillsamt och avklätt, men man ska känna att det drar ihop sig mot jul. Kan vi inte göra julkonserterna som vi brukar så är Stilla ro och nära ett bra komplement för att flera ska kunna ta del av julmusiken, berättar hon. Under hela hösten har hon haft körsång varje söndag i Hults­ fred, för att det just nu känns extra viktigt. Och ingen tvekar att ställa upp och sjunga. – Alla inblandade är så fantastiska på att hitta olika lösningar! Det är så lätt att tappa sugen, men söndag efter söndag kommer de till kyrkan och lägger sin fritid på att sjunga körsång, säger Ann-Marie Daag Albrechtsson.

I

Vena kyrka firar man traditionell adventsgudstjänst med Vena-Lönneberga kyrkokör på första advent. Dessutom avtackas Helena Lundborg-Svensson vid tillfället, som slutar i församlingen efter 17 år. Den cirka 70-åriga traditionen med adventskonsert i samar­ bete mellan Vena musikkår och manskörerna i Vena, Kristdala och Västervik blir något annorlunda. Manskörerna deltar inte, och musikkårens ensemble har krympt. – Vi är en mindre grupp musikanter just nu. Vi håller en adventskonsert med andakt under kvällen på första advent som vanligt, men med ett något mindre program. Dessutom live­sänder vi den på Facebook för att kunna nå så många som möjligt, berättar Daniel Lang, som spelar saxofon. Musikkårens adventskonsert blir dessutom en del i Vena för­ samlings engagemang i Musikhjälpen 2020. Sedan tre år tillbaka har församlingen haft en stor konsert, Vena Musikliv Räddar Liv, för att uppmärksamma och samla in pengar till Musikhjälpen. Man engagerar sig även i år, men utspritt under flera onsdagar när man ändå har musikandakten Öppen kyrka.

– Det är en bra lösning, även om man kommer sakna konserten. Den blev snabbt så stor i Vena som alla ville vara med på! Nu får vi onsdagarna som ett plåster på såren. Tråkigast vore ju om det inte blev av alls, säger Helena Lundborg-Svensson. – Jag har inga regelbundna körövningar, utan jobbar med små tillfälliga konstellationer inför olika tillfällen, berättar Lisa Sandstedt, kyrkomusiker i Virserum och Järeda församlingar. Adventsgudstjänsterna blir ”som vanligt” i båda försam­ lingarna, liksom julkrubba i Virserum på julafton och julotta i Järeda på juldagen. Däremot blir det ingen stor julkonsert i ­Virserum kyrka för Musikhjälpen i år. Istället blir det något annat lite mer intimt, med klassiska julsånger. – Jag tror verkligen man behöver dem just nu, säger hon. Kyrkomusikerna är överens om att det är mycket pusslande, beslut måste tas i sista sekund eller plötsligt ändras beroende på hur läget förändras. Frågor som kräver konkreta svar och ­lösningar uppkommer ständigt. Hur många kan vi vara sam­ lade? Ska vi vara utomhus? Vad ska vi spela på? Och så vidare. – Det jobbiga är ju att man aldrig kan veta hur det blir, men man börjar ju komma in i det. Jul och advent blir inte som vanligt, men det blir nog bra ändå, avslutar Helena ­Lundborg-Svensson. w Verksamheten förändras När den här artikeln skrivs (30 oktober 2020) ökar smittspridningen i landet. Flera län har fått särskilda, hårdare restriktioner utfärdade trots att vi står inför att öka maxantalet församlade personer från 50 till 300. Läget förändras dag för dag, och församlingsverksamheten med det. I Aspelands pastorat har vi gjort noggranna uträkningar för varje kyrka hur många som ryms med rätt avstånd från varandra och för att undvika trängsel. Vena kyrka, som är den största i pastoratet, rymmer 141 personer sedan vi stängt av flera bänkar och endast sitter fem personer på varje bänk. Detta i en lokal som vanligtvis rymmer 700 personer. Motsvarande gäller övriga kyrkor. För mer information om uträkningen och exakt hur många som ryms i varje enskild kyrka, se vår hemsida.

liv

2/2020

11


våra kyrkogårdar

På jorden är man inte evig – men i jorden ska man ligga för evigt

N

är någon dör, är det lätt hänt att jag tycker synd om personen som mött detta öde, utan att egentligen reflektera över att jag själv ska dö. För det ska vi ju alla och det vet man ju naturligtvis, men självbevarelsedriften och livskraften inom en gör det svårt att föreställa sig själv som död. Jag är ju livs levande! Medan det är de andra som dör under tiden jag går vidare i min levnad. Jag tänker mig också oftast att livet ser ut på ett visst sätt. Man blir gammal först och sen dör man. Känner ni igen er? Vi vet naturligtvis att det inte alltid blir så. För det har man sett andra göra – dö medan de fortfarande är för unga. Och lika chockade blir vi varenda gång. Därför är det viktigt att tänka på och prata med sina anhöriga om ”hur man vill ha det”. Hur man önskar bli begravd, om man vill vila på en anonym kollektiv grav­ plats som en minneslund eller om man vill ha en stor sten med sitt namn på. Jag har skickat SKAO:s folder ”Om begravning” till alla mina familjemedlem­ mar. I den finns ett avsnitt med rubriken ”Mina önskemål” där man kan fylla i allt från specifika sånger man önskar till sin begravning, till vilken gravplats man vill ha. Det är inte farligt eller konstigt att reflektera över sin egen dödlighet, utan man kan se på det som en stor tröst till sina anhöriga när dagen är kommen. Min svåger reagerade genom att säga att det är så typiskt vår familj att ”hålla på med sånt här”. Och det kan man ju ha lite roligt åt, men man får komma ihåg att man inte är evig på jorden – men i jorden ska man ligga för evigt, medan alla de andra går vidare i sin levnad. Madelene K. ­Askevik ASSISTENT OCH ­KOMMUNIKATÖR, KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

12

liv

2/2020

Gravskickens rättigheter och skyldigheter Det finns flera olika gravplatstyper, alltså olika sätt att bli gravsatt på. Det finns gravplatser med grav­ rätt, med begränsad gravrätt och utan gravrätt. Låt oss utreda vilka de är och hur de fungerar. TEXT & FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

Kistgrav och urngrav

Kistgrav och urngrav är gravplatser med gravrätt. De har plats för antingen en eller flera kistor eller urnor. (Det går även att gravsätta urnor i kistgravar.) Med gravrätt kommer både skyldigheter och rättigheter. Gravrättsinnehavaren bestämmer själv över gravens utsmyck­ ning och till exempel utformning av gravsten eller annan fast anordning, som är gravrättsinnehavarens egendom. Samtidigt är man skyldig att hålla gravplatsen i ordning. Gravstenen får till exempel inte hota säkerheten. Om gravstenen lutar och inte klarar ett belastningsprov är det upp till gravrätts­ innehavaren att bekosta en säkring av stenen. Att ansvara för skötseln av gravplatsen kan innebära till exempel plantering, rensa ogräs, vattna och ta bort vissna blommor samt klippa gräs runt rabatt och gravsten. Är det en grusgrav ska gruset kontinuerligt rensas från ogräs. Pastoratet erbjuder flera olika skötselavtal mot en avgift, om man inte själv vill sköta hela eller delar av skötseln.


våra kyrkogårdar

Askgravplats

Minneslund och askgravlund Askgravplats är en gravplats med begränsad gravrätt. Den Minneslund och askgravlund är gravplatser utan gravrätt. De har plats för en till två urnor. Den gravsattes namn och årtal är kollektiva gravplatser som sköts av huvudmannen/pasto­ ingraveras på en metallskylt som placeras på angiven grav­ ratet. Vid gravsättning i askgravlund får anhöriga delta och en plats. Askgravplatsen räknas som en kollektiv gravplats, namnskylt över den gravsatte kan sättas upp. Minneslunden därför är gravrätten begränsad. Det innebär att gravrättsin­ är en anonym gravplatstyp och askan gravsätts av kyrkogårds­ nehavaren inte har rätt att bestämma över gravens utseende, personal utan anhöriga närvarande. Vid både minneslund och utformning eller utsmyckning. Upplåtaren askgravlund finns en särskilt utformad plats för utsmyckning, för gravplatsen, alltså huvudmannen/ där man kan sätta gravljus och snittblommor i vas, gemensam Ladda ner pastoratet ansvarar för askgrav­ för alla anhöriga. broschyren! platsens skötsel. En avgift för den www.svenskakyrkan.se tjänsten tas ut i samband med att Gravskicken i artikeln är gravplatstyper som ­Aspeland /arbetsgivare/om-begravning askgravplatsen upplåtits. Som pastorat erbjuder. Generella fakta om respektive gravrättsinnehavare på askgrav­ gravplatstyp är hämtad ur broschyren Om begravning platser i Aspelands pastorat får från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (SKAO). man sätta snittblommor i vas, sätta Specifika regler och tjänster som står angivet är gravljus eller egen gravlykta samt Aspelands pastorats egna. krans till allhelgona. liv

2/2020

>>> 13


våra kyrkogårdar

t

Vilken gravplats bör du välja? Vill du inte ansvara alls för skötsel eller saknar möjlighet att ta ansvar för någons grav, varken praktiskt eller känslomässigt – då ska du välja minneslund eller askgravlund utan gravrätt. Vill du ha möjlighet att sätta blommor i vas, lägga krans och tända gravljus vid den gravsattes namn men inte ha ansvar för övrig skötsel – då ska du välja askgravplats med begränsad gravrätt. Vill du helt själv ansvara för gravskötseln med allt vad det innebär, antingen att själv hantera skötseln eller betala för skötsel­tjänster – då ska du välja kist/urngrav med gravrätt.

Såklart finns det undantag! Kulturgravar Om du är gravrättsinnehavare för en numera kultur­ märkt grav begränsar det din rätt att fortsättningsvis bestämma över gravens utformning på grund av att stenen/ graven går under kulturskydd för kulturarv. Dekorationer och minnessaker

På grund av arbetsmiljöskäl begränsas även rätten att pla­ cera vad som helst på graven oavsett gravplatstyp. Det är till exempel minnessaker som änglar och leksaker liksom glasoch porslinsurnor. Kyrkogårdsförvaltningen bestämmer vad som är tillåtet och kyrkogårdspersonal har rätt att plocka bort föremål som inte följer bestämmelserna. Infoskyltar

Detta är allmänna regler som gäller för hela Sverige, men spe­ cifikt vad som gäller för kyrkogårdarna i Aspeland pastorat. Lokala avvikelser kan förekomma – kolla vad som gäller på din kyrkogård! Är du osäker, fråga ansvarig kyrkvaktmästare på plats eller hör av dig till kyrkogårdsförvaltningen. Gravlyktor

Under perioden 15 oktober till 15 april kan man smycka graven med gravlykta. Gravlyktor som står kvar efter 15 april samlas in av kyrkogårdspersonalen. Saknar du din gravlykta? Kontakta ansvarig kyrkvaktmästare! w 14

liv

2/2020


våra kyrkogårdar

P a gang

För exakta priser och fler alternativ

Dags att anmäla skötsel inför 2021

www.svenskakyrkan.se/ aspeland/gravskotsel Kyrkogårdsförvaltningens kanslist 0495-24 95 93

Är du gravrättsinnehavare på en kist- eller urngrav och önskar skötsel på din grav under 2021? Då är det dags att anmäla det, senast 31  december! Aspeland pastorat erbjuder flera olika skötseltjänster för dig som behöver hjälp med antingen hela eller delar av skötseln. Grundskötsel innebär att vi klipper och trimmar runt gravplatsen, samt vår- och höststädar graven. Är det en grusgrav ingår det att vi rensar gruset från ogräs. Man betalar 200 kronor per år och gravplats för kistgrav, 150 kronor per år och gravplats för urngrav. Plantering, vattning och ogräsrens­ ning (i rabatt) sköter man själv. Årsskötsel är grundskötsel med plan­ tering. Vi trimmar runt gravplatsen, klip­ per gräs, rensar gruset om det är en grus­ grav, planterar vår och sommar, ­sköter vattning och ogräsrensning i rabatten.

Plantering kräver att gravplatsen har en planteringslåda med självbevattning, som pastoratet tillhandahåller mot en engångskostnad. För årsskötsel betalar man 800 kronor per år för urngrav och 1 000 kronor per år för kistgrav. Avgift för grundskötsel tillkommer beroende på antalet gravplatser. Vi erbjuder också en mängd olika ­tillval, till exempel rensning och vattning, gravstenstvätt och insåning av rabatt med  mera. Vi plockar vissna blommor på samtliga gravar på kyrkogården! w

TILLFÄLLIGA STAKET PÅ VISSA KYRKOGÅRDAR Undrar du över det udda staketet som kommit upp på kyrkogårdarna i Vena, Lönneberga, Virserum, Mörlunda och Järeda? Arbets­ utskottet har tagit beslut om att bygga staket runt dessa kyrkogårdar, då man under en skyddsrond uppfattade kyrkogårdsmiljöerna som potentiellt farliga med till exempel branta slänter och höga murar mot trafikerade vägar. Vi har satt upp tillfälliga staket, i väntan på att få godkänt av Länsstyrelsen för ett riktigt staket, som är estetiskt anpassat efter respektive kyrkogård.

liv

2/2020

15


liv i församlingarna

Ann-Marie Daag Albrechtsson utnyttjar akustiken i kyrkogårdskapellet.

FOTO: LINUS KÄLLMAN

Stilla ro och nära en älskad mötespunkt ”Stilla ro och nära” är ett lyckat och högt upp­ skattat koncept i Hultsfreds församling. Musik­ andakten har funnits i cirka tolv år och var en idé mellan dåvarande församlingsherde Anette ­Lindblom Franzén och kyrkomusiker Ann-Marie Daag Albrechtsson. TEXT: ANN PERSSON & MADELENE K. ASKEVIK

HULTSFRED – Vi disku­ terade som alltid under våra många och långa promenader, hur vi skulle kunna tillföra något nytt som lockade människor att komma till kyrkans verksam­ het. Vi tyckte att vårt vackra kyrko­gårdskapell, som nästan uteslutande användes till begravningar, kunde få ett nytt användningsområde, berättar Ann-Marie. Så då uppkom idén – om 16

liv

1/2020

en musikandakt förlagd i kapellet, som döptes till Stilla ro och nära efter en sångtitel med samma namn. Det fung­ erade väldigt bra och blev direkt uppskattat med cirka 25–30 besökare per gång. Under årens lopp har det ökat till i snitt 40 besökare per gång. – Förutom att kapellet är en vacker byggnad så har det en fantastisk akustik. Man sitter nära varandra (utom just i dessa tider år 2020) med många levande ljus som gör

det mysigt. Man kan prata och sjunga utan högtalare och mikrofoner vilket också bidrar till den intima stäm­ ningen, säger hon. Till en början fick man ”laborera med små medel” innan man hade en riktig budget för den nya verksam­ heten. På sikt när man insåg vilket populärt inslag Stilla ro och nära blivit för församlingen rustade man upp kapellet. Hultsfred kyrkokör gick samman och klädde om alla stolar, kapellet fick nya lyktstolpar vid

entrén och ny golvmatta. Tematiken och förmed­ lingen av den är mycket viktig i musikandakten Stilla ro och nära och därför är alltid en präst eller diakon med. Det ska finnas en tydlig röd tråd mellan texter, dikter, böner och musiken. Ann-Marie menar att man behöver båda delarna för att få till en bra helhet och verkligen kunna ge den där stunden av eftertanke, lugn, gemenskap och andlighet. – När det gäller musiken har vi allt från solister till småkörer och mindre ensem­ bler. Ibland har vi läsarsånger där besökaren också är del­ aktig, ibland har vi meditativ musik där man bara lyssnar. Musik som går högt i tak till musik som släpper igenom om en knappnål faller, berättar Ann-Marie Daag Albrechtsson inlevelsefullt. Hon tror att det är det kravlösa och vardagliga som gör Stilla ro och nära så popu­ lärt. Det är alltid förlagt på en vardagskväll och upplevs nog som en lättillgänglig verksamhet utan motkrav på besökaren. – Man kan komma och bara vara. Men drömmen är ju att besökarna även ska hitta till söndags­ gudstjäns­ terna i kyrkan och finna en plats också där i gemenskapen, sången, musi­ ken och texterna. Ann-Marie ser i backspe­ geln och tänker tillbaka på de över tio åren som musik­

”Musik som går högt i tak till m ­ usik som ­släpper igenom om en knappnål faller.”


liv i församlingarna andakten varit en stor del av hennes arbete. Sedan ett par år tillbaka finns den även i Virserum. Så länge det kommer församlingsbor och andra till Stilla ro och nära så kommer hon att fortsätta. – Varje tillfälle har varit unikt. Det har gett sådan glädje att se människor komma till kapellet gång efter gång. Det är speciellt för mig. Under det annorlunda året 2020 fick all verksam­ het utöver söndagsguds­ tjänsterna ställas in under våren och ingen verksamhet fick hållas i kyrkogårds­ kapellen med anledning av social distansering. Aspeland pastorat startade samtidigt upp Öppen kyrka i alla församlingarna, en musikandakt förlagd på olika veckodagar i pastora­ tets kyrkor för att finnas till hands för människor under den svåra tid som pandemin innebar. I Hultsfred fortsatte man så småningom med verk­ samheten Stilla ro och nära en gång i månaden, som sedan helt kom att ersätta Öppen kyrka. Under hösten har vissa av församlingarna återupp­ tagit Öppen kyrka varannan vecka medan Hultsfred (och Virserum) fortsätter med sitt trogna Stilla ro och nära, fast numera i kyrkan. – Det är viktigt med fysisk distans till varandra just nu, men den får inte bli mental. Vi har fort­farande ett stort behov av att träffas och dela något med var­ andra, kanske ännu mer just det här året. Och då är kyrkan en magisk plats för just det, säger hon. w

100-ÅRIGA KAPELLET FIRADES I VENA

NYA FÖRSAMLINGSHEMMET INVIGT JÄREDA Som rap­ porterade om i det förra numret är det nya vackra och funktionella försam­ lingshemmet nu i drift intill Järeda kyrka. Nu har den andra pusselbiten i omställningsarbetet fallit på plats genom att det gamla församlingshemmet blivit sålt. De nya ägarna kommer att rusta upp och bygga om en aning för att sedan slå sig ner och förhoppningsvis bli en viktig del av försam­ lingen. De får i alla fall nära till kyrkan. Välkomna! w

VENA Under året har Vena kyrkogårdskapell fyllt 100 år! Det firade Vena församling med friluftsgudstjänst i som­ ras där församlingsrådets ordförande Kurt Gustavsson höll en liten kort historik. I början på 1900-talet utvidgades kyrkogården med flera nya gravkvarter och man ansåg att man behövde något mer utöver kyrkan. Kapellet bör­ jade byggas 1918 och stod klart 1920. Stenen bröts lokalt i Klocketorpsberget i Klockar­torp. Vena­bon Oskar Bergström ägde och drev stenhuggeriet. Under senare år har man renoverat och fräschat upp kapellet. 2017–2018 byttes taket och fönstren renovera­ des. I många år har kapellet bara varit ett slags förråd för kyrkogårdsförvaltningen, men förra året användes det

för första gången någonsin till ett dop! Församlingsrådet hoppas på att kunna använda kapel­ let som en mindre och mer intim förättningslokal, som ett bra komplement till den stora kyrkan. – Det är ett trivsamt, ljust och vackert kapell med fantastisk akustik, säger Kurt Gustavsson. w

SAMARBETE MELLAN PASTORATET OCH HOCKEYKLUBBEN VIRSERUM 22-årige Dominik Brzek spelar hockey på kvällarna och sköter om kyrko­ gården på dagarna. Job­ bet är resultatet av ett nytt samarbete mellan Aspelands pastorat och Virserums SGF. – Jag gillar jobbet som kyrkvaktmästare, säger Dominik Brzek till tidningen Barometern. Dominik berättar i en stort uppslagen artikel för tidning­ ens reporter Tommy Nilsson om uppväxten i Tjeckien och hur ishockeyn förde honom först till Kanada – och sedan till hjärtat av Småland.

Kyrkoherde Mikael Eriksson berättar för Barometern att man skrev ett sponsoravtal med idrottsföreningen i somras. – På en liten ort måste man hjälpa varandra. Både kyrka och idrottsklubb är viktiga delar i det gemensamma samhället. I och med att det är coronatider behövde vi också extrapersonal. Det är alltid någon, eller flera, borta från jobbet. Mikael Eriksson har själv tidigare varit engagerad i hockey men då när han job­ bade i Västervik.

– Vi hade hockeykonfir­ mander en sommar. Det var en kul och udda grej. Kyrkoherden har inga problem med att kommuni­ cera med Dominik Brzek på hans hemspråk. – Jag är själv halvtjeck, efter min mor. Dominik Brzek berättar om sina framtidsplaner: – Jag trivs bra i klubben och gillar Sverige över­ huvudtaget. Jag vill gärna stanna här, hitta en bra bostad och kanske träffa en trevlig flicka. Målsättningen på sikt är att spela litet högre upp i seriesystemet. w

liv

1/2020

17


liv i församlingarna

Kyrkan förvaltar stora kulturskatter. Inga andra lika gamla byggnader är fortfarande i bruk! Vid renoveringen av ­Lönneberga kyrka gjordes spännande fynd.

Svamp och skatter ­doldes under golvet TEXT: GUNBORG NILSSON FOTO: KALMAR LÄNS MUSEUM

LÖNNEBERGA När man 2015 började undersöka varför det fanns ”källar­ lukt” i Lönneberga kyrka så blev det startskottet för en otroligt omfattande reno­ vering. Det är mycket dyrt och omständigt att renovera kyrkobyggnader. Det gäller att ta fram förslag på hur problemen kan åtgärdas och som länsstyrelsen ska god­ känna. När väl länsstyrelsen givit sitt godkännande, ska anbud begäras in. När anbuden öppnats och entre­ prenör valts och kostnaden är känd, då kan bidrag sökas från stiftet, så kallad kyrko­ antikvarisk ersättning. När stiftet, i vårt fall Linköpings stift, lämnat positivt besked var det dags för entreprenö­ ren att sätta igång.

D

et beslutades att arbetet skulle utföras i två etapper, först utvän­ diga arbeten. Ny dränering runt kyrkan utfördes. För att åtgärda de fuktskador, som upp­dagats, krävdes omfattande takarbeten och utvändig målning, Nämnas kan att det stora korset på tornspiran behövde ny för­ gyllning och därför plock­ ades ner och fraktades till

18

liv

1/2020

Kalmar, där det förgylldes, varefter det återbördades till Lönneberga och lyftes på plats med hjälp av en stor  kran.

N

åväl, detta utvändiga arbete avhjälpte inte luktproblemet. Eftersom man upptäckt äkta, men inaktiv, hussvamp under kyrkgolvet, kom man fram till att hela golvet med trossbotten, bjälkar och bärlinor måste bytas ut. Det är ingen rolig syn att se sin älskade kyrka helt tom invändigt och utan golv. Under golvet gjorde man intressanta fynd, där fanns gamla återanvända stockar, lagda som bärlinor, dels från gamla kyrkans till­ byggnad år 1690, dels från klockstapeln från år 1744. Där fanns också stenfunda­ menten till de två ved­ eldade värme­ugnarna, vilka togs bort 1925, då kyrkan fick  elvärme. De gamla stockarna har tagits tillvara och delar av dem kan beskådas i vårt kyrko­museum bakom församlingshemmet. Med nutida teknik har man kunnat fastställa när träden ”fötts” och ”dött” och var de vuxit. En stock, som bevarats i sin fulla längd

10,9 meter finns i logen på Lönneberga hembygdsgård, där man också kan vila sej på de bänkar som tagits bort ur kyrkan, för att där skapa en café-del med runda bord. Dessa bord pryds av hem­ vävda dukar, framställda och skänkta av kvinnor i Lönne­ berga vävstuga med Rose-­ Marie Nilsson i spetsen samt ljuslyktor i smide tillverkade av smeden Ulf Andersson, bördig från orten.

P

recis som det alltid blir när man utför en reno­ vering, så drar det med sej mer än man tänkt och vi får tacksamt notera att bygg­ kommittén med bland annat Johnny Sigvardsson, Ulla Lisedahl och Göte Eklund varit mycket välvilliga och duktiga på att få fram de pengar, som behövt satsas ytterligare. För att anknyta till rubriken kan man kon­ statera att Lönneberga efter renoveringen har en utom­ ordentligt vacker kyrka, där ljusa och varma färg­ toner möter besökarna från bland annat nymålat tak och väggar och det vackra trägolvet. Det var med stor glädje och tacksamhet, som vi deltog i festen, då biskop Martin återöppnade kyrkan första advent 2019. w

Ett år har gått sedan Lönneberga kyrka återinvigdes efter den stora renoveringen. Kyrkorummet är ännu vackrare än tidigare.


liv i församlingarna

I år kommer Lucia till dig MÖRLUNDA-TVETA Mörlunda är vi nog kända för att just Lucia är något riktigt speciellt. Och vi tycker det är viktigt att upprätthålla många av traditionerna kring denna högtid. Vi ska få kandidaterna presenterade för oss i samband med marknaden på Blåbärskullen. Vi ska få möjlighet att rösta, om det finns kandidater, och vi ska få komma till kyrkan på luciakvällen och se och lyssna på Lucia med sitt ljusa följe av tärnor. Kören lägger mycket energi och kraft på att det ska låta proffsigt och vackert. Även om vi säger ”Vi ska ha det som det brukar vara” så har vi ändå fått ändra förutsättningarna vid några tillfällen då verkligheten tvingat oss. Ett år blev röstningen så lika att vi fick se två lucior gå in bredvid varandra. Röstningen har senare gått över till att bli lottning. Ett år hade vi inte tillgång till några kandidater, och ledaren var sjuk. Men när hotet stod för dörren att vi skulle bli tvungna ställa in klev några duktiga ungdomar fram och bjöd bygden på en oförglömlig luciakonsert i stället. I de tider som råder nu har nog även Mörlunda­ borna börjat vänja sig vid att inget blir som det bru­ kar. Det gäller även årets Lucia. I skrivande stund säger Folkhälsomyndigheten nej till samlingar över 50 personer. Men om ni inte kan komma till kyrkan så kan kyrkan, och Lucia, att komma till er! Vi tänker så här. Lucia med sitt följe kommer att sjunga på följande ställen och klockslag… och så hjälps vi åt att hålla avstånd och skydda varandra från objudna virus.

I

Sofia Holmquist KANTOR I MÖRLUNDA-TVETA

Här kan du se och höra årets lucia i Mörlunda

Under golvet gjordes ­oväntade och intressanta fynd, flera hundra år gamla.

Tveta 14.00 Mörlunda kyrktrappa 15.00 Utanför Lundagården 15.45 Ica Sundbergs 16.30 Törnwalls möbler 17.15 Björnhults missionshus 18.00 Med reservation för ändringar

liv

1/2020

19


liv i församlingarna

HALLÅ DÄR!

Johnny Sigvardsson

Livs-FRÅGAN

VAD ÄR DET VIKTIGASTE I DITT JULFIRANDE?

Emanuel Boigs, Mörlunda

Att vara med familj och släkt. Jag har släkt både i Tyskland och i Skara, så vi ses inte så ofta. Så gemenskapen med dem är viktigast.

MÅLILLA-GÅRDVEDA Hallå där Johnny Sigvardsson, ordförande i församlingsrådet … Hur firar du jul? ”Det finns många rutiner som vi följer! Nu ska du få höra. Vi bor i ett gammalt kulturhus, så vi får plats hela familjen, åtta personer. Det är jag och min hustru Marianne, och så barn och barnbarn. Traditionen börjar dagen före julafton, då klär vi g­ ranen. Sen gör vi all mat och kokar julskinka på spisen. Jag sparar alltid lite spad att koka ärtsoppa med. Därefter slår vi in julklapparna, och tar en skink­ smörgås och julmust. Vid tolvslaget hör vi på Jussi Björlings ”O  helga natt”. Det har varit tradition i 40 år. På julafton är det julbord – Janssons frestelse ska alltid vara med. Gästerna kommer, barn o barnbarn. Vi tänder levande ljus, och äter. Och så är det risgrynsgröt efteråt. Och så kommer tomten för 41:a året. Jag kör det här klas­ siska att köpa kvällstidning. Det blev lite besvärligt ifjol, för då ville minsta barnbarnet följa med ut och handla. Haha! Vi öppnar julklappar och äter pepparkakshjärtan. Vid åtta-nio-tiden åker barn och barnbarn hem. Jag och Marianne går på midnattsmässa i Målilla kyrka, jag är kyrkvärd där. Hela kyrkan är full av levande ljus!”

20

liv

1/2020

Anita Midström, Järnforsen

Jag är inte så glad över julen i år faktiskt. Min man är så sjuk i Parkinson, så han bor på ett hem – han kan inte vara hemma. Det blir inte den där gemenskapen när familjen inte kan vara samlad. Annars har jag alltid älskat julen. Vi har träffats och umgåtts allihopa.

Alexander Karlsson, Järnforsen

Att få spendera sin tid med familjen och ha det trevligt, äta god mat.


”För att med ­hjärtats språk kunna höra, se och ta till oss hur nära Gud är.”

Gud kommer nära H

åll avstånd”. Det har väl varit en av de vanligaste upp­ maningarna under året som har gått. Och just därför har vi hela tiden behövt tala om behovet av att upprätthålla närhet. I  coronakrisens början talade alla om social distans. Men någon gång under resans gång så började många av oss i stället tala om fysisk distans, för det blev så tydligt att det var just den sociala närheten som vi behövde upprätthålla.

tronen, han leds till korset. Återigen tar Guds närhet plats där vi inte anade det, i nederlaget.

Avstånd och distans är ett uttryck för människans stora brott­ ning med Gud. Hela Bibeln är full av rop på Gud: ”Var är du?”, ”Varför svarar du inte när jag ropar?” Bönens början tycks sna­ rare vara upplevelsen av Guds frånvaro än av Guds närvaro.

Vi behöver de många bilderna för att med hjärtats språk kunna höra, se och ta till oss hur nära Gud är. Försök att någon gång under julen, i tanke eller i handling, hålla ett barn i famnen. Titta barnet i ögonen och se hur de är som fönster som vetter mot oändligheten. Gud i dig och Gud i mig. Gud i medmänniskan. Gud i Jesus, barnet i krubban.

Jesusberättelsen, som börjar med det lilla barnet i krubban, är en berättelse som försöker få oss att se att Gud är nära, i det lilla. När människor kanske mer har försökt att framkalla upplevelsen av Gud i det storvulna så kommer Gud själv i ett litet barn. Och människor samlas runt honom, kring krubban. Fattiga och rika, gamla och unga. Och djuren. Och änglarna. Men hyllningarna vid födelsen leder inte Jesus till kunga­

Efter uppståndelsen, i slutet av Jesusberättelsen, lämnar han jorden, från himmelsfärdsberget. Också den berättelsen handlar om närhet. Genom sin heliga Ande finns Gud ännu närmre oss än vi kan föreställa oss. Guds Ande andas i oss och med oss.

Jag önskar er alla en god och välsignad jul!

MARTIN MODÉUS, BISKOP I LINKÖPINGS STIFT

liv

1/2020

21


Häng med på :s julkalender – för en snällare och gladare december!

1

2

3 Le mot fem främlingar du ­möter.

Ring någon som du vet är ensam.

5

6 Hjälp någon att handla.

9

14

17

Skänk en gåva till välgörenhet.

18

Gå ut med någons hund. Eller låna ut din egen hund till någon som behöver det.

21

Ta minst fem minuter och tänk på vad du är tacksam för i livet.

Säg till någon att hen är fin.

12

Tänd ett ljus på en grav som ingen besöker.

15

Erbjud dig att skotta snö hos någon.

16

Be för alla som du inte tycker om.

19

Ge någon en blomma eller en kram.

”Låna ut” en bok till någon, som den sen kan ge vidare till någon annan.

22 Bjud någon på middag.

Bjud med någon på en promenad.

11 Skicka ett julkort. Eller många!

Skänk något till en loppis.

88

Tänd det andra ljuset i advent och sjung en sång.

Be för alla du tycker om.

Tänd det tredje ljuset i advent och bjud någon på luciafika.

Ta cykeln istället för bilen.

7

10

13

4

23 Ge en julklapp till någon.

Önska någon god jul, till exempel kassörskan i matbutiken.

20 Tänd det fjärde ljuset i advent.

24 Njut av julens ­mirakel och minns att ett barn kan förändra världen !


Vi finns här för dig! Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12

ADMINISTRATION

PRÄSTER

DIAKONER

Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist Direkt: 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

Mikael Eriksson Kyrkoherde Direkt: 0495-24 95 94 mikael.eriksson@svenskakyrkan.se

Elisabeth Johansson Arbetsledare församlingsverksamheten, diakon Direkt: 0495-24 95 97 elisabeth.m.johansson@svenskakyrkan.se

Eva-Lotte Skoog Kamrer Direkt: 0495-230 21 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se

Arja Bergström Komminister, församlingsherde Vena och Lönneberga Direkt: 0495-24 95 87 arja.bergström@svenskakyrkan.se

Doris Danielsson Ekonomiassistent Direkt: 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist Direkt: 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se Jörgen Petersson Kyrkogårdsförvaltningen, arbetsledare vaktmästeri och fastighetsansvarig Direkt: 0495-230 27 jorgen.b.petersson@svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kyrkogårdsförvaltningen, assistent och kommunikatör Direkt: 0495- 24 95 88 madelene.k.askevik@svenskakyrkan.se

Ola Sandberg Komminister, församlingsherde Virserum och Järeda Direkt: 0495-301 82 ola.sandberg@svenskakyrkan.se MUSIKER Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred Direkt: 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda-Tveta Direkt: 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se Marie-Louise Ohlsson Kyrkomusiker, Målilla-Gårdveda Direkt: 0495-24 95 92 marie-louise.ohlsson@svenskakyrkan.se Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda Växel: 0495-24 95 80 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se

Birgit Johansson Diakon Direkt: 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se BARN OCH UNGDOM Anne-Marie Jensen Församlingspedagog Direkt: 0495-24 95 85 annemarie.jensen@svenskakyrkan.se Linus Källman Teaterpedagog Direkt: 0495-200 56 linus.källman@svenskakyrkan.se Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-230 26 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 86 weronica.swensson@svenskakyrkan.se

liv

2/2020

23


KRYSSET PALM- LÄTTHANTERLIG LUND- ANSLUTAR NING

PRESSADES URAN

TOG HEM ALLT

KAN I DET UPPMANA- RUMMET SJUKGYMBADAS DES NASTIK DET TILLBAKADRAGEN UPPFATTA MOSELDRYCK ÄR MÖRKA SOM VILDA RYSK FLOD ÄR TUNGT BEFN:S STYCKORGAN AD FÖR KULTUR FROM

IHÅLIGT STRÅ

PUBLICERAR VIDEOS SKÖTTE SKYLA STADEN I MÖR- POJKE I KER SKOLAN

STOR MÄNGD

HAR DEN CHARMIGE

RINKAR BESITTER

TRIBUNLÄTET LINCOLNS

ÄR STRUTFORMADE TILLHÖR BÅTFOLKET SKUTA SOM KYLDE LEASAS MOBIL

SPIRALVRIDEN KAN MAN GÅ OSTKRYP

KAN MAN SÄTTA

LÖVSALEN UPPSKOV

MEDGE UTAN BÖRJAN & SLUT

KRAFT STADGA

KRAFTORD VAJAR FÖR VINDEN

OXUDDE 0667

SAKLIG

BÖR TE FÅ

INMATADE TILL HÄLFTEN

EJ MÄRKTA

VALLHJON PÅ AUKTION

SALIV ... VÅR HAGE

LATITUDER

3,14 TRO

KYFENA

LIVETS HÖST LED

HÖRSAL FÖRST

KAN LJUDA FRÅN TEMPEL

BLODSOCKERMÅTT

SOM OCH

Var med och tävla om biskop Martin Modéus böcker ”Tradition och liv” och ”Bönboken”! ­ Lös korsordet och skicka lösningen till oss senast 8 december. Ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller riv ut det lösta korsordet och skicka till A ­ speland pastorat, Kyrkans hus, 577 73 Målilla. Märk kuvertet med ”LIV KORSORD”. Kom ihåg att ange namn och adress! Skicka in din lösning senast den 8 december. Lycka till! Stort GRATTIS till Caroline Nordgren i Mörlunda som blev vår korsordsvinnare i förra numret!

VÄLSIGNELSEN Herren välsignar dig och beskyddar dig. ­Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred. Fjärde Moseboken 6:22–27

LAGER AV ARVSMASSA

B I T A

vinn bokpaket!


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.