liv en tidning från din församling Nummer 1/2022
tema
DOP
Handlar dopet verkligen om att ge barnet ett namn? n sid
8
” Gud har ett imageproblem” n sid
12
Varför firar vi påsk? n sid
18
HULTSFRED, JÄREDA, LÖNNEBERGA, MÅLILLA-GÅRDVEDA, MÖRLUNDA-TVETA, VENA OCH VIRSERUM FÖRSAMLINGAR
Några tankar och minnen om tro
”D
et är Jesus” ropade femåringen uppväxt. Vi barn fick med oss något in ut i kvällsmörkret när familjen i tonåren om livets vägval. var på väg att somna in efter en lång Tonåringar ska frigöra sig. Det arbetsdag på gården. Lillebror sov melgjorde också jag, förstås. Men den där lan mamma och pappa. Femåringen i tilliten som finns i tron hängde med. egen säng. På väggen fanns en spegel Idag är kapellet borta. Där kapellet låg som var lite ojämn i ytan. Speglar på ligger avfarter och påfarter för andra 50-talet kunde, vill jag minnas, vara vägval än livets val av vägar, smala det. Att stå framför spegeln var kul som breda. då ansiktet kunde förvridas i roliga Har jag kvar min barnatro? Jag grimaser. Den lille femåringen var skulle nog säga att barnatron kan övertygad om att ha sett ett ansikte kännas trång. För mig finns det något reflekteras i spegeln: Jesus. Mamma vidsyntare. Men nog har jag någonoch pappa vaknade till för stans barnets tro, tro som tillit. att övertyga om att det Tro är inte att veta allt. var billjusen som kom Tro är mysterium, men Mejla oss in genom en springa också en relation. Tro är gärna! mellan den mörktillit i en värld där långt liv.aspeland@ blå rullgardinen och ifrån allt kan greppas. svenskakyrkan.se fönsterkarmen. Som psalm 762 av Ingemar Femåringen var jag. Johansson beskriver det: Jag minns hur övertygad jag var. Det är Jesus. Tron på honom Hela ditt liv är ett samtal med honom vill jag minnas var lika trygg som att som bär universum och bor i ditt hjärta. få sova med hela familjen i egen säng i Han delar ditt liv, både glädjen och sovrummet. smärtan. Jesus skapar tro. För mig sitter trons trygghet i ryggraden sedan barnsben. Hoppfulla hälsningar Jag minns kapellet i Bredestadsdalen, utanför huvudorten Aneby. Ett kapell Ola Sandberg TF KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT jag förknippar med barndom och
2
liv
1/2022
INNEHÅLL GOTTFRIDS DOPDAG
4–7
DOPET 8–11 PORTRÄTTET 12–13 VÅRA KYRKOGÅRDAR
14–15
LIV I FÖRSAMLINGARNA
16–17
FRÅGA PRÄSTEN
18
KONTAKT 19
Följ oss på sociala medier!
@svenskakyrkan.aspeland
Ungdomsverksamheten: @ungaspeland
Omslaget Gottfrids dopdag, Hultsfreds kyrka. FOTO: MAX WAHLUND.
Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12 Ansvarig utgivare Ola Sandberg Redaktör Madelene K. Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se
N VA
EN M ÄR
K
T
FOTO: THEPOWERCOUPLE
delas ut som samhällsinformation och innehåller information från f örsamlingarna, Hultsfred kommun och begravnings verksamheten.
S
ges ut fyra gånger per år.
Trycksak 3041 0298
liv
1/2022
3
tema dop
Idag är det Gottfrids dopdag
Du vet väl om att du är värdefull 4
liv
1/2022
tema dop
Det är en stor dag när lille Gottfrid ska bli döpt. Regntunga moln vilar över Hultsfreds kyrka, men det har inte hindrat familj och v änner från att komma hit. Syster Vera är stolt – det är hon som valt namnet Gottfrid åt sin bror. Prästen Eva hälsar alla välkomna och dopet kan börja. Den första psalmen är en klassiker. Alla sjunger: Du vet väl om att du är värdefull Att du är viktig här och nu Att du är älskad för din egen skull För ingen annan är som du
Det blir dags för välsignelse. De närmaste i familjen lägger sina händer på Gottfrids huvud, och prästen Eva ber. Gottfrid är inte riktigt nöjd med att ha så många händer på huvudet utan protesterar. Så är han heller ingen liten bebis – han ska strax fylla ett år! På grund av pandemin har dopet fått dröja. Nästa psalm är också en av de vanligaste i dopsammanhang: Tryggare kan ingen vara. >>> liv
1/2022
5
tema dop
Och snart därefter följer själva dopet. Gottfrid döps med vatten ur dopfunten i Faderns, Sonens och den Helige Andens namn. Inte heller detta tycker Gottfrid är någon riktig höjdare. Men när syster Vera torkar av honom blir han nöjd. Efteråt är alla glada. Gottfrid har två mammor, Amanda och Charlotte. De är båda väldigt glada att Gottfrid äntligen döpts. – Det är tradition, så ska det vara, säger Charlotte. – Vi är döpta och vill att våra barn ska vara döpta, säger Amanda. Prästen Eva Solid är mycket nöjd att dopen kommit igång igen. – Det är så härligt och viktigt med dopet. Och vet du, inget dop blir det andra likt! Men är det inte att devalvera dopet om man bara gör det av det av tradition eller liknande? Borde inte dopet innebära ett åtagande att leva på ett visst sätt? – Det gör det ju, i någon mån, säger Eva Solid. – Vi är tydliga i dop samtalen med att man döps in i den kristna kyrkans gemenskap och i den kristna tron. Och när man säger att vi låter döpa våra barn ”av tradition”, vilken tradition är det då? Är det inte den kristna traditionen vi talar om? TEXT OCH FOTO: MAX WAHLUND 6
liv
1/2022
Gottfrid ska snart fylla ett år när han döps. På grund av pandemin har dopet fått dröja.
tema dop
Storasyster Vera häller vattnet i dopfunten som prästen Eva välsignar.
Gottfrid döps i Faderns, Sonens och den Helige Andens namn.
Efter dopet visas Gottfrid upp för församlingen. liv
1/2022
7
tema dop
Dopet är inte en namngivning – dopet renar människan från synd
Vanligaste namnen 2021 Flickor –Alice, Maja, Vera, Alma, Selma Pojkar – Noah, William, Liam, Hugo, Lucas Källa: scb.se
Dopet är ett sakrament – en helig handling. Vi döper därför att Jesus säger att vi ska göra det. Jesus lät sig döpas av Johannes Döparen och befallde att hans lärjungar också skulle döpas.
Gratis! Ett dop kostar inget! Kyrka, präst och musiker – allt ingår! Och dopklänning finns att låna.
D
opet är en symbol för död från det gamla livet och uppståndelse till livet med Kristus. Den som döps blir upptagen i den kristna församlingen och genom dopet renad från synd. Under medeltiden stod dopfunten längst ner i kyrkan, eftersom den som ännu inte var döpt var i det ondas våld. Genom dopet befriades barnet från att vara ”hedning” och kom in under Guds beskydd. I modern tid har namngivning blivit tradition vid dopet – men är alltså inte dopets ursprungliga mening. Nutida dop är samtidigt en stor familjeangelägenhet med kalas för släkt och vänner där man firar det lilla nya livet. Något som blev allt mer vanligt under första halvan och mitten av 1900-talet när allt fler dop hölls i hemmet.
liv
1/2022
År 2020 döptes 55 barn av totalt 170 födda i Hultsfreds kommun. Källa: svenskakyrkan.se /statistik
Vill du boka ett dop? 0495–24 95 80
DOP I HEMMET. Tidigt/mitten av 1900-talet blev det allt vanligare att hålla dopet i hemmet. Hösten 1945 döptes de fyra jämnåriga kusinerna Britt, Marianne, Arne och Sven-Inge i syskonen Astrid, Lisa, Martin och Hugos föräldrahem, hos Matilda och Karl Eklund i Åkarp, Lönneberga.
Klänningens längd symboliserar att barnet ska växa in i tron. Den vita färgen står för fest, renhet, oskuldsfullhet Dopklänning och Guds förlåtelse. Dopklänningen är i regel Förr kallades dopklänen vit och ningen kris mycket lång ”Klänningens längd tingspåse, klänning, symboliserar att barna en tradisvep eller barnet ska växa dopsärk. tion sedan 1800-talet. Under in i tron.” 8
Hur många barn döps?
barocken på 1600-talet bars barnet fram till dopet i en färgstark och vackert dekorerad tygpåse. Nöddop På medeltiden om ett barn dog vid födseln och inte hann döpas, så var det förlorat. Den som inte var döpt kom inte heller till himlen. Limbo, vilket betyder ungefär
”utkant” på latin, var enligt 1200-talets katolska teologi en del av dödsriket. En plats mellan himmel och helvete, där man tänkte sig att odöpta spädbarn hamnade. De var hedningar, men förtjänade inte skärselden. Även idag sker så kallade nöddop. Är man själv döpt har man rätt att döpa någon om det är fara för någons liv.
tema dop
DOPDROPPSUTDELNING I ASPELANDS PASTORAT Barnen som döps i Aspeland får en dopdroppe i glas som gåva av församlingen. Droppen doppas i dopvattnet under dopet och hängs sedan upp i kyrkan. Nästkommande år får dopbarnen en inbjudan till en speciell dopdroppsutdelning, oftast i samband med en gudstjänst. Under pandemin anordnade vi en dopdroppsutdelning på kyrkbacken där barnen fick hämta sina droppar under en lite festligare tillställning. Dopdroppen är handgjord och unik till vikt och form. Det som är gemensamt med alla droppar är att de är korsmärkta. Dropparna är handgjorda på Skrufs glasbruk i Skruv, Småland. WERONICA SWENSSON, BARNLEDARE
DOPSÄRKAR. Äldre dopdräkter kan finnas bevarade hos lokala hembygdsföreningar, som till exempel de här särkarna med tillhörande hättor från Vena socken.
Det finns barnmorskor som vittnar om att de fått förrätta nöddop vid några tillfällen när det inte varit möjligt att få en präst på plats tillräckligt snabbt. Om man förrättar ett nöddop är det viktigt att komma ihåg att anmäla det till en pastorsexpedition, så det registreras.
Dop i modern tid Att döpa sitt barn i Svenska kyrkan numera handlar kortfattat om att välkomna barnet till livet och till Kristi kyrka. Man ger barnet Guds välsignelse och nämner barnets namn, även om man såklart måste registrera namnet hos Skatteverket. Barn som döps i Svenska kyrkan ges medlemstillhörighet.
Lilla liv nu är du här!
R
edan när lillasyster var endast ett litet frö i magen började jag tänka på dopet. Sömnlösa nätter när kroppen inte längre kändes som min egen, låg jag i sängen och föreställde mig en värld iklädd en vänlig grönskas rika dräkt. Jag visste att dopet skulle bli runt midsommartid. Och jag kunde ana ett ljus, där i höstnattens mörker, som vi skulle nå fram till. Och det skulle komma med henne – lillasyster. Storebror är döpt inför hela församlingen på andra advent tillsammans med sin jämnåriga kompis. Det var stor fest! Och så oändligt mycket kärlek. ”Se mitt barn!” ropade jag med hela mitt väsen. Och församlingen ropade tillbaka ”ja vi ser!”. Fast det var ingen som ropade förstås. Utan det var leende m unnar och blanka ögon som mötte en m ammas stora glädje. Lillasysters dop var mer av en familjefest. Vi stängde in oss i kyrkogårdskapellet på midsommarafton med präst Annsofi och det är det mest intimt högtidliga jag varit med om. Ljuset som fyllde rummet, storebror som andäktigt la sin hand på lillasysters panna i välsignelse, storkusiner som hällde upp vatten och tände ljuset, familjen som sjöng och spelade. Mina barns dopdagar och minnet som lever kvar av dem i mig är otroligt viktiga. Och det handlar varken om presenter eller smörgåstårta, utan om stolthet. Alla mammor känner sig väl som Maria. Att man är utvald? Gåvan man fått behöver man fira och välsigna, för den är större än livet självt. Lilla liv nu är du här ”himlen allt förklarar”. Alla barn hör hemma där i det ljus som varar. Jorden är din boning nu. Hör ditt namn! Det är ju du lilla liv unika vad du gör oss rika. Psalm 901 Madelene K. Askevik KOMMUNIKATÖR
liv
1/2022
9
tema dop
DOPET En nåderik gåva När du ser en droppe glittra från ett daggvått spindelnät, ser du mer än själva droppen med ditt sinne öppet vänt. På en tråd som är så florstunn att den brister för ett strå, kan den bära hela solen, hela himlen likaså.
Jag fick en fråga inför vårt temanummer om dopet, det som du nu håller i din hand. Frågan ställdes av Max Wahlund, tidigare pressansvarig på Linköpings stiftskansli, numera reporter på Östgötacorrespondenten. Varför, frågade han, får jag så olika svar när jag frågar föräldrar varför de väljer att döpa sina barn och när jag frågar er präster om dopet. Föräldrar svarar oftast att det är av tradition, så har vi gjort alltid i familjen, det är fint att samla familjen och vännerna till dop. Ni präster svarar många gånger någonting annat, det blir många ord om dopet, tron, nåden och inlemmandet i Guds familj. Mitt svar där och då blev någonting om att det är väl ändå inte så tokigt med tradition, det är många gånger någonting av godo, som ger livet vi lever mening och sammanhang. Vi lever och verkar i en kristen tradition där föräldrar många gånger låter sina barn döpas. Det är ju inte så att det krävs av föräldrar att de ska kunna redogöra för Martin Luthers katekesundervisning om dopets sakrament som ett rinnande vatten däremot ska präster kunna det. Därav en del av skillnaden i våra svar anar jag. Vi vill ju så hjärtinnerligt gärna berätta om den nåderika löftesgåvan som dopet innebär och är.
Det är en sann, fylld av glädje och nåderik gåva att få förtroendet att döpa vare sig det är det lilla barnet, ungdomar på väg in i vuxenlivet eller äldre där dopet av olika anledningar inte blev av. Det märkliga är att trots att dopgudstjänsten följer sin form blir inget dop det andra riktigt likt. En del sover sig igenom dopet, andra skriker rakt upp i himmelsskyn, någon knatar runt på små knubbiga ben och någon kiknar av skratt vid upptäckten av vattnet, här ska plaskas och stänkas. Hur underbart är inte detta! Tonåringars kombination av viss pinsamhet och högtidlighet när de döps, ofta inför konfirmation. Det är stort. Vemodsglädjen jag mött vid dop av äldre, det som inte blev av en gång i tiden blev nu äntligen av. Det ryktas mig att dopstatistiken går ner, att allt färre låter sina barn döpas in i den kristna församlingen. Låt oss inte lyssna på sånt prat eller förresten låt oss lyssna på det, och låt oss tillsammans göra någonting radikalt av det. Saker och ting går att vända, det är min övertygelse och tro. Låt den där trista nedåtgående statistiken få vända uppåt igen. Vi gör det tillsammans helt enkelt. Vi lyssnar till Jesus som sträcker ut sina armar och säger till oss ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte”.
”Här ska plaskas och stänkas. Hur underbart är inte detta!”
Droppar söker sig tillsammans, floden strömmar genom land ut i ännu större vatten, blir till vågor mot en strand. Också vi ska finna vägen mot Guds rikes vackra kust, spegla solens morgonrodnad, när den stiger upp i öst. Psalm 723
När du ser en droppe falla ner i dopets vattenfunt, ser du mer än själva vattnet i ett djup, fast där är grunt. Dessa droppar bär på löften om en framtid nära Gud, om ett liv i tro och glädje in i evighetens djup. 10
liv
1/2022
Varmt välkomna att boka tid för dop! EVA SOLID, VIK. FÖRSAMLINGSHERDE I MÅLILLA MED GÅRDVEDA OCH MÖRLUNDA-TVETA FÖRSAMLINGAR
tema dop
ILLUSTRATION: SUSANNE ENGMAN liv
1/2022
11
porträttet
Micce Rylander
”Gud har ett imageproblem” Det sitter en man i ett ställverk i en gammal nedlagd kraftstation i Gullringen. Han målar för brinnande livet. ”Skriv inte om problemen, skriv om lösningen”, säger han till mig. Han heter Micce Rylander. Han är på väg att bli blind. Det är bara den senaste utmaningen han stött på. Hans liv har varit fullt av svårigheter – men också fullt av lösningar på svårigheterna. Det sitter en man i en konstnärsateljé i Gullringen, som tidigare var en kraft station. Gullringen är på fel sida pastoratsgränsen, som också är kommungränsen. Sånt spelar roll. Varför ska vi skriva om Gullringen i ? Kanske för att Micce Rylander aldrig brytt sig om gränser. På gott och ont. Han är uppvuxen i Vimmerby men gick i skolan i Hultsfred. Och på hotell Hulingen i Hultsfred uppför han nu en föreställning som heter ”Changes – i förändring”. Den handlar om hur man måste vara beredd att förändra hela sitt liv för att nya saker ska hända – både i det personliga livet och professionellt. Bara det korn som faller i marken och dör ska ge liv – trettiofalt, sextiofalt, hundrafalt. Så står det i Bibeln. På 80-talet var Micce en av personerna i gänget bakom Hultsfredsfestivalen. Det gick snabbt. Det var kul. Det var fest. Det var öl. Det var allt. Det snurrade fort och till slut kom en krasch – en av flera i livet. Det blev intagning på Nämndemansgården för behandling mot alkoholmissbruk. Men svårigheterna ledde till insikter och redskap för att hantera livet på nya sätt. Ut kom en ny Micce – en i raden av många förändringar. Idag är tillvaron annorlunda. Men det 12
liv
1/2022
Kraftstationen i Gullringen är en perfekt studiomiljö. Här skapas konsten.
finns saker som förenar. Konsten och musiken finns kvar. Och arbetet med att hjälpa andra, både på frivillig basis och som konsult. 35 års arbetserfarenhet som reklamman leder till nya och oväntade resultat, ett arbete som också visas upp i hans föreställning i Hultsfred. – Mitt liv består av att öppna upp, säga ja, och be människor om hjälp. Då kan man övervinna de flesta problem. Micce är expert på att be. Den försämrade synen gör det svårare för honom att ta sig fram. Därför lägger han ofta ut böner om hjälp på Facebook. Det kan stå: ”Är det någon som kan hjälpa mig att frakta tre tavlor till en utställning i Oslo? De måste vara framme på fredag”. Och nästan alltid är det någon som säger ja. Det har lett till många märkliga, spännande, roliga möten. Han träffar ofta nya människor. Micce tror på en högre makt. Men han skulle inte beteckna sig som kristen. – Gud har ett imageproblem, säger han. – Kristendomen upplevs som töntig. Micces förslag är radikalt, som det
mesta i hans liv. Han tycker att man borde ta ner alla kors på landets alla kyrkor, för att komma förbi den dåliga känslan. Vad tror du på då? – Jag tror på möten mellan människor. Om man säger upp sig från jobbet i Oskarshamn och bestämmer sig för att träffa 300 människor på 300 dagar, då händer det grejer (se texten intill). Och Gud då? – Som terapeuten på Nämndemans gården sade: om du inte gillar Gud så är det bara att sätta foten över. Micce syftar på att patienterna på Nämndemansgården brukade stå i ring, och på marken fanns sinnesrobönen: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att f örändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden”. Om man inte gillade ordet ”Gud” kunde man ställa sig på det ordet så det inte syntes – resten fungerade lika bra ändå. TEXT OCH FOTO: MAX WAHLUND
porträttet
Tiden har gått hårt åt husen intill den gamla kraftstationen. Men Micce finner sig väl tillrätta i miljön.
24 augusti 2018
Idag för två år sedan vaknade jag upp i ett soligt Stockholm igen. Det var första dagen av 330 som arbetslös. Oj så mycket som hänt sedan dess. Efter 35 år som företagare, marknadschef, projektledare, art director, fotograf, folkvald politiker, entreprenör, arrangör, eventmakare, skribent, föreläsare på idélaboratorium, mentor i tolvstegsprogrammet för beroende och medberoende var det skönt att vakna helt tom på uppdrag! Jag ville förändra livet och fylla mina vakna timmar med stora och små upplevelser och uppdrag som får mig att må bra. Jag hade många drömmar. Om 329 dagar ville jag ha ett spännande jobb, ställt ut och sålt många nya tavlor, träffa intressanta människor och gärna bygga nya projekt tillsammans. Efter två år är jag glad, stolt och lycklig över att jag vågade ta steget. Annars hade inte detta hänt: l Träffat en ny människa varje dag i 300 dagar. Det viktiga med mötena var att snappa upp nya idéer och vara öppen nog att ta emot. l Jobbar som marknadschef på en kursgård på Södermalm som bara anställer människor med handikapp och har ökat antalet gäster från 18 000 till 57 000. l Friat - fått ja. l Ska segla till Medelhavet och nyligen köpt båt, ska gå kurs i höst och har precis gjort min första tur ensam. l Startat en ny festival i Hultsfred som heter Pop Up ihop med sköna vänner. I år är det tredje året. l Tre nya konstutställningar i höst - en i Hultsfred och två i Mariefred. l Under hösten kommer P1 spela in en dokumentär om ”konstnären som ska bli blind”. PS: Jag är alltid öppen för nya uppdrag och idéer - hör gärna av dig.
liv
1/2022
13
tema våraetur kyrkogårdar ratquatur
Kulturhistoriens gatupratare
Glöm inte ta med din gravlykta hem senast 15 april!
Kvarlämnade lyktor plockas bort av kyrkogårdspersonalen.
Vad gäller egentligen för kulturgravarnas olika kategorier? År 2017 gjorde Kalmar läns museum ett omfattande arbete med att ta fram ett underlag på kulturhistoriskt värdefulla gravar på samtliga kyrkogårdar i Aspelands pastorat. Först år 2020 påbörjade vi det stora kulturgravsprojektet med att inventera alla kyrkogårdarna i förhållande till underlaget och markera de utvalda gravarna med skylt, vilket rör sig om ca 1300 gravar totalt. Kulturgravarna kommer i två kategorier: 1 mycket värdefulla gravar (K1) och 2 värde fulla gravar (K2). Det är gravvården/stenen, gravens utformning (till exempel grusgrav, stenram, järnstaket), ålder, tidstypiskhet, inskriptioner (titlar, bibelord, ortsnamn/ gårdsnamn) som i huvudsak gör en grav kulturhistoriskt intressant. I ytterst få fall är en grav kulturmärkt med anledning av personen som är gravsatt. Aspelands pastorat har lagt stor vikt vid den lokala förankringen i arbetet med kulturgravar. Förutom det underlag som Kalmar läns museum gjort, har en lokal kommitté utsett flera kulturgravar med stort värde för respektive församling. Fler förslag på kulturgravar inkommer då och då, vilka skickas till Länsstyrelsen för beslut. K1:or kan inte upplåtas igen och förvaltningen är ansvarig för att deras kulturvärde inte förstörs. K2:or kan upplåtas igen så länge inte kulturvärdena förstörs. K1:or som återgår till pastoratet eller sak14
liv
1/2022
nar gravrättsinnehavare kan aldrig plockas bort och de finansieras av begravningsavgiften vad gäller skötsel och stensäkring. K2:or utan gravrättsinnehavare plockas inte heller bort. De K2:or som återgår till pastoratet sås igen med gräs och klipps/ trimmas. I nuläget pågår en utredning av Länsstyrelsen och Kammarkollegiet huruvida skötsel och stensäkring av K2:or ska finansieras av begravningsavgiften. Vi inväntar beslut i frågan. Läs mer på kammarkollegiet.se och sök på kulturhistoriska gravan ordningar. Under 2022 kommer vi avsluta kulturgravprojektet administrativt. För tillfället tar vi fram slutgiltigt material som kommer publiceras på vår hemsida, så alla får tillgång till vilka gravar som är kulturmärkta i pastoratet. MADELENE K. ASKEVIK KYRKOGÅRDSFÖRESTÅNDARE OCH KOMMUNIKATÖR ILLUSTRATIONER: SUSANNE ENGMAN
Kalmar läns museums formulering ”Alla gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde men vad detta vär de omfattar och hur betydelsefullt det är kan naturligtvis skifta. En gravvård av klass 1 är en kulturhistoriskt myck et värdefull gravvård. Det innebär att gravvår den i sig själv genom sin utformning och historia är omistlig för kyrkogår den och för socknens/ stadens historia. En gravvård av klass 2 är kulturhistoriskt värdefull främst genom att vara en del av en helhet. Till sammans med gravvår dar med samma utform ning och från samma tid skapar de en karaktär för ett gravkvarter eller större område som utgör en viktig del av kyrko gårdens historia.”
tema våraetur kyrkogårdar ratquatur
ogården på kyrk ! t e n t t a V pril ång 1 a sätts ig r. ret tillåte
Om väd
Kriterier för kulturgravar: Gravvårdens material, läge på kyrko gården, konstnärliga utformning, staket, stenram, grusgrav, häckinramning, ålder, tidstypiskhet, inskriptioner, bibelord, ort/ gårdsnamn, titel, personintressant.
Om man är gravrättsinnehavare på en kulturmärkt grav så står man fortfarande själv för kostnader som rör skötsel, plantering och stensäkring.
Väljer man att säga upp sin gravrätt på en kulturmärkt grav, äger man inte längre rätten att bestämma över graven eller stenen.
Klass 1 – Mycket v ärdefull (K1) Klass 2 – Värdefull (K2)
Har du frågor eller funderingar om kulturgravar? Kontakta Caroline Tapper 0495-24 95 93 eller Madelene K. Askevik 0495-24 95
liv
1/2022
15
liv i församlingarna
På väg ut ur pandemin Nu startar nya barngrupper i både Hultsfred och Målilla – i nygamla lokaler! Sedan expeditionen bytte lokal i h östas, från Kyrkans Hus i Målilla till den nyrenoverade församlingsgården i Hultsfred har barnledarna inte direkt legat på latsidan. Det har spacklats och målats, städats och flyttats – äntligen är det klart! I Målilla har man flyttat tillbaka i de gamla barn lokalerna, sedan man huserat inne i kyrkan efter att hela pastorsexpeditionen placerades i Kyrkans Hus 2018. I och med att församlingsgården i Hultsfred nu ska husera samtliga kontor och stora personalrum (något som pandemin lärt oss) fick de gamla barnlokalerna tas tillvara och barnverksamheten flyttade till grovköket som totalrenoverats, till viss del av barnledarna själva. I Hultsfred startar ”liten & STOR” för barn 0–6 år i förälders sällskap samt en ungdomsgrupp i samarbete med Hultsfreds fotbollsklubb. Tanken är att ungdomarna ska ha en plats att vara på innan träningen för att få ett lättare mellanmål, läxhjälp eller bara ”hänga” en stund där det alltid finns någon att prata med. Den nygamla barnlokalen i Målilla väntar på att återigen fyllas med barn, kreativitet och andlighet! ”liten & STOR” för barn 0–6 år i förälders sällskap startar upp på måndagar. En stund i gemenskap för att träffa andra barn och föräldrar med utrymme för lek, fika, pyssel och sångstund med andakt. Förutom de gamla barnlokalerna har man i ett av de närliggande kontorsrummen ställt ett litet altare. Rummet är sånär tomt på inredning med undantag för ett berg av kuddar. Ett mycket viktigt rum. Här kan man tända ett ljus, vila och be t illsammans. Varmt välkomna till den nystartade barnverksamheten i Hultsfred och Målilla!
”Barnlokalen i Målilla väntar på att återigen fyllas med barn, kreativitet och andlighet!”
16
liv
1/2022
Frida och Weronica har själva delvis renoverat den nya barnlokalen i Hultsfreds församlingsgård.
Cecilia och Anne-Marie ser fram emot att återigen fylla de nygamla barnlokalerna med sprudlande verksamhet.
liv i församlingarna
LEDARE I NORRA ASPELAND
Frida Rahmic
Weronica Swensson
Gå med i våra slutna facebook-grupper
Det nya andaktsrummet i Målilla är ett viktigt rum för verksamheten.
LEDARE I SÖDRA ASPELAND
liten & STOR Virserum/Mörlunda/Målilla liten & STOR Hultsfred/Vena/Lönneberga
Cecilia Stenfeldt Johansson
”liten & STOR” och andra slags barngrupper finns i alla församlingar. Se mer på svenskakyrkan.se/aspeland/barn Anne-Marie Jensen
liv
1/2022
17
temafråga etur ratquatur prästen Här kan du fråga om vad du vill. Redaktionen väljer ut frågor som besvaras av pastoratets präster. Mejla din fråga till liv.aspeland@svenskakyrkan.se
FRÅGA
Jag undrar vad påsken handlar om. Varför firar vi att Jesus dog på korset? PRÄSTEN SVARAR Påsken är kristendomens viktigaste helg. Vi firar den för att påminna oss om att Jesus uppstod efter att han dog på korset. I grund och botten handlar det om att Gud älskar människorna och vill komma närmare oss. Därför lät han sig själv födas till en av oss. Jesus var på en och samma gång sann gud och sann människa. När Gud själv lät sig dödas dog han för alla, men uppstod också för alla. Därför var påsken för närmare 2000 år sedan tiden då livet och kärleken vann över döden och ondskan. Det påminns vi om varje påsk sedan dess och såhär gick det till. Jesus tillbringar dagarna före korsfästelsen tillsammans med sina vänner. På torsdagen, som vi kallar skärtorsdagen, äter de en sista måltid tillsammans vilket är nattvardens uppkomst. De samtalar om att Jesus ska lida och dö. På fredagen, lång fredagen, döms Jesus till döden och avrättas genom att brutalt spikas upp på ett kors. Och där dör han. På den tredje dagen efter korsfästelsen kommer några kvinnor till graven där Jesus döda kropp har lagts. De upptäcker att graven är tom och tror att kroppen blivit bortrövad. En ängel uppenbarar sig vid graven och berättar för dem att Jesus har uppstått. Ängeln ber dem att inte vara rädda, utan skynda sig till lärjungarna och berätta för dem att Jesus återuppstått. Den dagen kallas för påskdagen och då firas u ppståndelsen. På påskdagens morgon, ibland redan vid midnatt mellan påskafton och påskdagen, firar vi att Jesus har uppstått med en glad gudstjänst eller mässa. I kyrkan tänder vi ett stort påskljus som symbol för att ljuset har besegrat mörkret. Dagen därpå, som vi kallar annandag påsk, uppenbarar sig Jesus för lärjungarna och de reagerar med både tilltro och tvivel. Snart får kvinnorna och Jesus andra vänner och efterföljare reda på att han vunnit över döden. Och när Jesus vinner över döden den här första påskdagen, besegrar han också döden för alla människor som tror på honom. /Arja
18
liv
1/2022
FOTO MAGNUS ARONSON
/ Emma, 26 år
tema etur ratquatur
Vi finns här för dig! Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12
ADMINISTRATION
PRÄSTER
BARN OCH UNGDOM
Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se
Ola Sandberg Tf. kyrkoherde, församlingsherde Virserum och Järeda 0495-301 82 ola.sandberg@svenskakyrkan.se
Anne-Marie Jensen Församlingspedagog 0495-24 95 85 annemarie.jensen@svenskakyrkan.se
Eva-Lotte Skoog Kamrer 0495-230 21 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se Doris Danielsson Ekonomiassistent 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se Patrik Andersson HR 0495-500 44 patrik.andersson2@svenskakyrkan.se Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se Jörgen Petersson Kyrkogårdsföreståndare Virserum och Hultsfred. Fastighetsansvarig 0495-230 27 jorgen.b.petersson@svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kyrkogårdsföreståndare Vena, Lönneberga, Målilla, Mörlunda-Tveta och Järeda. Kommunikatör 0495-24 95 88 madelene.k.askevik@svenskakyrkan.se DIAKON Birgit Johansson Diakon 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se
Arja Bergström Komminister, församlingsherde Vena, Lönneberga och Hultsfred 0495-24 95 87 arja.bergström@svenskakyrkan.se Eva Solid Komminister, Målilla och Mörlunda 0495-24 95 82 eva.solid@svenskakyrkan.se KYRKVAKTMÄSTARE Elin Dahlström Kyrkvaktmästare, Hultsfred 0495-24 95 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se Tobias Fröjd Kyrkvaktmästare, Järeda 0495-24 95 98 tobias.frojd@svenskakyrkan.se Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga 0495-24 95 89 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se Henrik Petersson Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-504 65 henrik.petersson@svenskakyrkan.se Jonny Karlsson Kyrkvaktmästare, Mörlunda-Tveta 0495-232 08 jonny.m.karlsson@svenskakyrkan.se Anna Schörling Kyrkvaktmästare, Vena 0495-124 86 anna.schorling@svenskakyrkan.se
Linus Källman Teaterpedagog 0495-200 56 linus.källman@svenskakyrkan.se Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare 0495-230 26 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 86 weronica.swensson@svenskakyrkan.se MUSIKER Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga 0495-609 15 jeanette.frode@svenskakyrkan.se Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda-Tveta 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 89 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se
Torbjörn Creutz Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-209 60 torbjorn.creutz@svenskakyrkan.se Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-301 70 torbjorn.ottosson@svenskakyrkan.se liv
1/2022
19
KRYSSET UTGÅNGSSTÄLLNING UPPKORVSJÖ TYP
VITAMIN
FRAM-
GUBB- STÄLLER VÄLDE STRÖM
VRISTEN
UTAVSLAG FODRING I DU- BETER SIG MAN SOM FÄN
GER VARIABEL POTATISVÄXT SMAKADE RENTJUR MÅRDDJUR INGÅR I EN INSEKTSGRUPP HYCKLARE I FÅRAKLÄDER
MUSIKARBETE BOKPUBLIK
LEJONKA-
FOT LUFSEN OCH PRAKTITOMSERA FÖLJE RUMMEN
SÖNDER ANGÅENDE KORT PARKERA KUTTER
FIRAS 4 JULI SORDINERADE
FÖRSÖKA UPPNÅ HELGEDOM I BJÖRNA!
TAPIR UTAN AR
GRÅBEN
UTÖVADE EMIL I LÖNNEBERGA MÅNGA BEHÄRSKAR
TRYCKARE
HJÄLPORGAN
AVSER OKÄND PERSON
OX XUDDE 1476
SOLGUD
AVKASTA ÄR HELT UTAN ERFARENHET
BANANSTOCKAR
FÖRSVARSGREN
SMILA
STÖTESTENENS
Var med och tävla om Martin Lönnebos bok ”Livets farkost”! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till Aspelands pastorat, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred senast den 31 mars. Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till! Stort grattis till Ingrid Blidfors-Ström i Hultsfred som vann korsordet i förra numret!
VÄLSIGNELSEN Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred. Fjärde Moseboken 6:22–27
GRAM KORT ODENBROR
VAR HÄLSAD I BÖN
vinn martin Lönnebos bok ”Livets farkost”