LIV nr 2 2022

en tidning från din församling

Nummer 2/2022

TEMA

VIGSEL ” Dagens val är att älska Ida och vara med henne” n sid

4

Kärlek utanför normen är inte riskfritt n sid

9

Hillevi Helmfrid vill rädda världen n sid

10

HULTSFRED, JÄREDA, LÖNNEBERGA, MÅLILLA-GÅRDVEDA, MÖRLUNDA-TVETA, VENA OCH VIRSERUM FÖRSAMLINGAR

Så välj då LIVET

J

ag sitter med morgonkaffet vid mitt Pingsten har av tradition varit den köksbord. Det är kyligt utomhus, stora vigselhelgen. En härlig tid när men solen värmer genom fönster­ naturen är på väg mot försommar. Då rutan. Jag måste kisa mot det starka brukar vi ofta ha våra konfirmandhög­ solljuset. Jag ser att fönsterrutorna är tider. ”Må Guds goda Ande leda dig” grumliga. Tids nog blir de putsade. ber vi för varje konfirmand.

Solens ljus och värme väcker en I vårt kyrkoår förknippar vi pings­ slags djup glädje och förundran. ”Tack ten med ”Kyrkans födelsedag”. De för alla dessa under som sker år från första kristna upplever ett ”Andens år, hoppets ljus i mörka stunder våra under”. Nu börjar kyrkans tid. Jesu ögon når”. Ingela Forsman ger oss löfte att sända den Helige Ande, Hjäl­ dessa ord i psalmen Blomningstid. paren, infrias. I pingstdagens texter Jag blir ändå påmind om hur kan vi läsa om pingstundret. mycket som grumlar ljus och Försommar är längtan efter liv i världen. Visst finns det sommarlov, semester och så mycket att glädjas och rekreation. Att se barn och Mejla oss förundras över. Varför ungdomar på skolavslut­ gärna! måste vi människor ning tillsammans med liv.aspeland@ grumla ner denna familj och skolans perso­ svenskakyrkan.se förunderliga gåva som nal är en stund av högtid­ livet är? lig förväntan. Jag brukar Jeanna Otterdal formu­ tänka på barnen och ungdo­ lerar den djupa tacksamheten i marna som vackra sommarblom­ en bön. Hon uttrycker vördnad för det mor. De pryder ”Livets sommaräng” mänskliga livet när hon tackar för att med allsköns vackra ”Livsblomster”. hon är född som människa och att hon ”Tack för alla dessa under”. Så välj då får leva i denna sköna värld.

LIVET! Hänförd av KÄRLEK! Pingsten brukar förknippas med ”hänryckning”. Pingsten förknippas Hoppfulla hälsningar ofta med att två förälskade människor Ola Sandberg TF KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT säger Ja till varandra i hängiven kärlek.

2

liv

2/2022

INNEHÅLL IDA OCH ALICE

4–5

VIGSEL 6–9 PORTRÄTTET 10–15 VÅRA KYRKOGÅRDAR

16–19

DET HÄNDER I SOMMAR

20–21

FRÅGA PRÄSTEN

22

KONTAKT 23

Följ oss på sociala medier!

@svenskakyrkan.aspeland

Ungdomsverksamheten: @ungaspeland

Omslaget Tema: Vigsel FOTO: ALEX GIACOMINI/IKON

Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12 Ansvarig utgivare Ola Sandberg Redaktör Madelene K. ­Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se

N VA

EN M ÄR

K

T

FOTO: THEPOWERCOUPLE

delas ut som samhälls­information och innehåller ­information från f­ örsamlingarna, Hultsfred kommun och begravnings­ verksamheten.

S

ges ut fyra gånger per år.

Trycksak 3041 0298

liv

2/2022

3

temaTEMA eturVIGSEL ratquatur

” Det var så självklart liksom, vi matchar så bra” Alice, 23 år, och Ida, 24, är ett ungt par som bor i Silverdalen. De t­ räffades online sommaren 2018 och gifte sig i maj 2019. Det var framför allt ett j­uridiskt grundat beslut, men de ser fram emot en ringceremoni i Lönneberga kyrka inför vänner och familj någon gång i framtiden.

I

da och Alice tar emot mig i sitt hem med välkomnande leenden och kok­ kaffe. Vi sätter oss ner i matsalen. Över­ vintrade tomatplantor täcker fönstren och ett väggur tickar vilsamt. Ida och Alice är mentalt uppkopplade på varan­ dra, det märker man direkt. De har sitt eget språk, både outtalat och verbalt.

– Första dagen Alice och jag skrev med varandra så var jag på kalas med

4

liv

1/2022

min familj och jag spenderade hela kalaset med att skriva till henne. Hon fick hela mitt liv och bakgrund berättat för sig. Vi övergick nästan direkt till videosamtal, men innan vi ens hade träffats på riktigt bestämde vi att vi var ett par, berättar Ida. Både Ida och Alice har flera neuro­ diversiva diagnoser som länkar dem samman på gott och ont. Ida har bekräf­

tad ADHD och väntar på utredning för autism. Alice fick autismdiagnos som barn och ganska nyligen diagnosen borderline.

– Det är ju övervägande positivt att hitta en livspartner som också är neuro­ divergent, säger Alice.

– Ja, för vi kommunicerar på samma sätt och gillar att vara 100 procent öppna om allt. Vi har ju behövt lära oss

TEMA VIGSEL

Det bästa med deras relation, enligt dem själva, är att de är så mentalt kompatibla.

Alice känner att hon kan vara sig själv fullt ut, då hon är så trygg med Ida. Ida håller med och tillägger att Alice alltid är villig att hitta en lösning, oavsett om det gäller stora livsfrågor eller mindre praktiska frågor i vardagen.

att be den andra att vara tyst, fortsätter Ida och vi skrattar.

Vad är det bästa med att vara gift?

– Det är otroligt värdefullt att vara så nära en person och ha stöd i allt. Även om vi inte alltid kan göra allt för varandra, till exempel laga varandras hälsoproblem, säger Alice.

Vad är det svåraste med att vara gift?

– På samma sätt som vi kan peppa var­ andra så kan vi dra ner varandra. När Alice har en svacka och mår sämre så mår jag också sämre och går bakåt i min positiva utveckling, förklarar Ida. – Vi kan ju gå skilda vägar om vi vill,

men relationen är ju mer än den verbala vi behöver parterapi för att vi är två överenskommelsen eller att vi är gifta på ­personer i behov av terapi som är ett pappret. Vi har känslor för varandra som par, inflikar Ida. vi bara inte kan ignorera, säger Alice.

Och Ida fortsätter: Kärlek kan kännas så kraftfullt att den – Vi har en så stark personkemi. För nästan upplevs andlig. Kan ni känna att ni mig är den det absolut största, den är upplevt det i er relation? inte värd att ge upp för – Jag måste se genom någonting annat. människors upp­ ”Vi har valt att andra Båda blir lätt utmat­ levelse av världen för att dela våra liv, vi se den parallellen, men tade och då måste man bära sig själv, förkla­ har valt att få det jag känner det inte. Jag rar de. Deras relation är pragmatiskt lagd, så att funka” får dem att växa som kärlek för mig är ett gäng individer, att vara mer kemikalier och nervba­ självständiga och inte alltid förlita sig nor i kroppen, säger Alice. på sin partner, att de måste kunna stå på egna ben. Om de båda försöker Så kärlek är biologiskt, tänker du? bära varandra samtidigt, så kommer – Ja det är en biologisk funktion. Vi de ingenstans. är kära i varandra vilket gör att vi tar hand om varandra och ”kommer Att ta ansvar för sig själv är att ta ansvar överleva bättre” rent evolutionärt, men för relationen och det man delar. Är det det är ju bara den logiska biten förstås, kärnan i ett äktenskap? förklarar hon.

– Ja, och det övar vi mycket på, – Den faktiska upplevelsen av säger Ida. ­kärlek … nä den kan jag nog inte sätta – Vi har valt att dela våra liv, vi har ord på. Och det är det jag antar man valt att få det att funka. Den dagen vi menar är andlighet. eventuellt skulle välja något annat spelar ingen roll just nu. Dagens val är att älska Många äktenskap kan ju hålla i 50 år! Kan Ida och vara med henne, fortsätter Alice. ni föreställa er så långt fram i tiden?

– Svårt att tänka sig när man är så ung.

Går ni i parterapi?

Huvudsaken är att vi får vara tillsam­ – Nej, vi går i terapi på varsitt håll, men mans, säger Ida. vi skulle behöva jobba på våra svårig­ – Har jag dig Ida och slipper vara allt­ heter i parterapi, säger Alice. för olycklig, då har jag det jag behöver, – Fast vi behöver ju inte parterapi avslutar Alice. för att vi är ett par i konflikt, utan MADELENE K. ASKEVIK liv

2/2022

5

… av hävd och tradition …

TEMA VIGSEL

Gratis!

En vigsel i kyrkan kostar ­inget! Kyrka, präst och musiker – allt ingår.

Och brudkrona finns att låna.

Går ni i giftastankar?

Ring 0495-24 95 80 så får du träffa en präst och ha ett vigselsamtal!

Bröllopet är en uråldrig rit Historiskt sett är en v­ igsel ­mellan en man och en kvinna en slags s­ ymbol för Adam och Eva. En ­relation ­förordnad av Gud, där ­kvinnan är underordnad mannen, precis som Eva skapades för Adams skull.

Numera gifter vi oss av kärlek och av egen fri vilja med en mer jämställd relation i grunden. Vi vet också att relationer kan se olika ut och att paret som gifter sig inte nödvändigtvis är en man och en kvinna. Vi vet att paret som ingår äktenskap, oav­ sett könstill­hörighet, välsignas av Gud, för kärlek är kärlek.

I bondesamhället handlade äktenskapet mer om en praktisk överenskommelse mellan fäder.

Söner och döttrar parades ihop med tilltänkta potentiella makar ibland ovetandes, för att det på något sätt gagnade släkten, räddade gården eller kanske ökade släktens makt i samhället. Äktenskapet var mer av en nöd­ vändighet och ända in på 1900talet var det för kvinnor många gånger den enda möjligheten till försörjning och trygghet.

6

liv

2/2022

Svart brudklänning. I början av 1800-talet blev ljusa bröllopsklänningar idealet bland borgerskapet, men allmogens brudar fortsatte klä sig i svart. Det var praktiskt då den svarta klänningen kunde återanvändas vid begravningar och andra högtider. VIGSELBILD FRÅN ­SILVERDALEN 1912.

FOTOGRAF OKÄND. BILD FRÅN ­NORDISKA MUSEETS ARKIV.

Tills döden skiljer er åt Pandemin har haft stor påverkan på antalet vigslar generellt och i Svenska kyrkan sjönk antalet vigslar med drygt en tredjedel, från 14 146 vigslar år 2019 till 8 954 vigslar år 2020 och 8 961 vigslar år 2021. I normala fall gifter sig ­ungefär en tredjedel av brudparen i Svenska kyrkans ­ordning.

I Aspelands pastorat gifte sig 10 par i ­Svenska kyrkans ordning år 2021, vilket motsvarar 23,8 procent av den totala andelen vigslar för året inom pastoratets geografiska område (Hultsfreds kommun).

Källa: svenskakyrkan.se/ statistik

TEMA VIGSEL

Ja! J

ag vill älska dig, dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt.

Ett av livets största ögonblick, en stund av heligt allvar.

Inför Gud och församling lova varandra att dela glädje, sorg och trohet, det är livet på riktigt. Det är stort, det är mäktigt och en sann glädje. Vad har jag som präst då för tips och råd till blivande brudpar. Här följer några få av dem: Planeringen inför vigseln bör vara mest rolig. Glöm inte bort det i alla bestyr som kan uppstå.

Se till att boka kyrka och präst i god tid så att det är klart.

Lyssna på era egna hjärtan, hur önskar ni att er dag ska vara.

Låt inte pengarna rulla, knäck inte er ekonomi. Tänk på att vigseln i kyrkan är gratis om minst en av er är medlem.

Kraven och drömmarna kan idag bli orimligt höga på hur vigsel och fest bör vara, så höga att en del avstår och hur sorgesamt är inte det.

Gå in tillsammans, det är inte en svenskkyrklig tradition att bruden leds in och överlämnas.

Prata med våra fantastiska kantorer om musiken ni önskar, tänk på att i kyrkan gör sig den levande musiken sig bäst.

Ryktet om att bära röd klänning vid bröllop är enbart ett rykte.

l

l l

l

Brudkrona hemmahörande i Virserums ­församling. Förgylld brudkrona av silver med inskriptionen ”DIN GUD ÄR MIN GUD DÖDEN SKALL ICKE SKILJA OSS ÅT” tillverkad av guldsmeden Carl Adam Svanberg från Vimmerby som prisbelöntes för kronan vid industriutställningen i Stockholm år 1866.

l

l

l

Brudkronan har historiskt varit den viktigaste av alla prydnader i brudens utsmyckning. Krona bars endast vid vigsel och var ett symboliskt kyskhets­ tecken att bruden var oskuld, ren och ärbar. På 1600-talet blev det allmän sed att pryda bruden med brudkrona och de flesta kyrkor ägde då kronor som kunde lånas ut.

Ordet bröllop kommer från fornsvenskans ”brud­ lopp” som hänvisar till en tradition från medelti­ den. Först vigdes paret i brudens hem, där fadern överlämnade dottern till brudgummen, och sedan väntade fest Men vad har Gud i brudgummens med saken att göra? hem. Färden Brudparet lovar inför Gud och förmellan de samlingen att vara den andra personen båda hem­ trogen tills döden skiljer dem åt. Själva men kallades vigselgudstjänsten har en särskild ordning brudlopp, där prästen ger paret Guds välsignelse vilket och förklarar dem för äkta makar. fungerade Ringen, som är en evighetssymsom en slags bol, står för förbundet mellan uppvisning och brudparet och Gud. samtidigt bevis på att vigseln ägt rum.

l

I denna hänryckningens ljuva tid på året som vi befinner oss i vill jag passa på att önska alla blivande brudpar största lycka i ert JA! till varandra, inför Gud, inför församling och till samhällets bestånd. Gör er dag till er.

Till er som tidigare sagt ert JA! lev på tillsammans, tänk på att det mesta i livet är vardagens liv och att det livet är själva livet. Vardagslivet är det bästa och se på varandra med lycka i blick även när smutstvätt ligger på fel ställe och smulorna på köksgolvet knastrar under fötterna.

Till er som sagt ert JA! det som så småningom blev till ett NEJ! så kan det bli i livet, livet är inte alltid enkelt att leva tillsammans. Försök ändå att se på och behandla varandra med värdighet.

Vi lyfter våra hjärtan till dig, o Fader vår, i tacksamhet och lovsång och bön för dessa två.

Vi ber dig, låt dem lämna sig själva i din hand och hjälp dem hålla löftet som de har gett varann.

PSALM 84 VERS 1

Eva Solid PRÄST I MÅLILLA MED GÅRDVEDA OCH ­MÖRLUNDA-TVETA FÖRSAMLINGAR

liv

2/2022

7

TEMA VIGSEL

FOTO: KRISTIN LIDELL /IKON

8

liv

2/2022

TEMA VIGSEL

Störst av allt är kärleken Men att tala om kärlek utanför normen är inte riskfritt

J

ag skulle vilja prata om min längtan att få vara Jag älskar att viga ett par. Jag får vara en del av vanlig, eller om hur människor tror sig veta något intimt när två personer säger till varandra att vem jag är eftersom jag är lesbisk. Jag skulle vilja de vill göra allt de kan för att vara tillsammans res­ prata om hur det är att växa upp på en liten ort och ten av livet. För att de älskar varandra, för att de valt veta att jag är annorlunda och önska att jag inte varandra, för att de vill fortsätta att välja varandra. var det. Jag skulle vilja prata om hur Jag sörjer för alla som behövt hålla det känns att höra representanter kärlek hemlig. Jag tänker på kvin­ ”Jag skriver sin från ett kyrko­råd säga ”här har vi nor som delade bostad som väninnor för livets inga såna där” och mena HBTQ-­ med varsitt eget rum för att ingen personer. Jag skulle vilja prata om skull och för skulle ana något. När de var själva rädslan för omgivningens reaktioner delade de säng, för tidsandan de levde kärlekens när man ”kommer ut”, eller om hur i var det inte möjligt att älska öppet. skull” det känns att ses som udda när jag De valde varandra, men kunde aldrig är väldigt vanlig, förutom att jag inte berätta för någon att de somnade i blir kär i män. varandras armar. Jag önskar att de också hade fått Inget av det ska jag prata om, men allt finns i visa upp sin kärlek och att kyrkan hade välsignat mitt bakhuvud. Jag önskar att jag skulle skriva den. För vi är vanliga människor. Vi vill få plats en text om Kärleken som är större än allt. För på samma villkor, gå mittgången fram och berätta mig är det inte så enkelt, varken som präst eller för världen att vi vill välja varandra varje dag, tills som människa. Det finns mycket som skaver i döden skiljer oss åt. relationen till kyrkan, och kyrkans behandling av HBTQ-personer. Kyrkor har skadat människor Det är inte riskfritt att skriva det här. Att tala om genom att kalla kärlek synd. Det är och har kärlek som inte passar in i normen är inte riskfritt, Svenska kyrkan varit en del av. Så länge det finns det gör människor arga. Ändå väljer jag att berätta präster som erbjuder förbön för att människor om kärleken och sorgen, för att jag inte kan något ”ska bli botade från” homosexualitet så är annat. Min farmor, född och uppvuxen vid kyrkan en del av problemet. Det är en sak Rosenfors bruk, visade mig genom hela att avstå från att viga samkönade, det sitt liv att när något är fel så måste man finns alltid någon annan som kan göra. säga ifrån. Jag skriver för livets skull och Jag sörjer det, men förstår att kärlekens skull. Jag skriver för att kärlek HBTQ-personer väljer bort kyrkan. Det är är det vackraste som finns och förtjänar inte en plats där vi alltid bemöts med kärlek, välsignelse oberoende av makarnas sexuella trots att församlingar går i pridetåg och skriver läggning. Jag är säker på att Gud välsignar den. ”Störst av allt är kärleken”. Vi finns mitt i försam­ lingen, vid altaret, i kyrkbänken – vi går in i kyrkan Emelie Ekelund PRÄST I ÅTVIDS FÖRSAMLING hand i hand med vår älskade.

liv

2/2022

9

PORTRÄTTET

10

liv

2/2022

PORTRÄTTET

DET ÄR ETT

MYSTERIUM ATT LEVA

Hillevi Helmfrid vill rädda världen. Det är hennes kall i livet och det finns inga andra alternativ. Under 25 år har hon drivit egen konsultfirma i hållbarhet och omställning med devisen ”maximal livskvalitet med minimalt ekologiskt ­fotavtryck”. ”Det fysiska kretsloppet är mindblowing, att vara en del av alltihop, men så är det ju mycket större än så, det här att vara buren av en stor helhet, säger hon.”

MADELENE K. ASKEVIK

N

är jag smsar Hillevi ett förslag då vi kan ses kan hon inte den tidpunkten. Just då brukar hon äta lunch och sen vila middag. Jag tänker att det måste vara helt fantastiskt att äga sin tid så förbehållslöst och dessutom inte rucka på sina rutiner. Vi bestäm­ mer en annan tid och när jag nått byn Gårdsspånga i Locknevi, den där soliga aprildagen, möter jag Hillevi i den stora trädgården, men så säger hon direkt ”Kom, så går vi till skogen.”

Hillevi berättar att hon bott i Lock­ nevi i 20 år. De hamnade här genom en annons i tidningen Åter. Hillevis familj sökte inte ett särskilt hus på en särskild plats – de sökte ett sammanhang, som innebar hemmabaserad livsstil. Famil­

jerna ville spendera tid i hemmet med barnen hemma och odla sin egen mat.

– I det industriella tillväxtsamhällen ses hemmet bara som en plats där vi ska konsumera och vila upp oss för att komma tillbaka som kugghjul i produk­ tionsmaskinen igen, medan jag vill att hemmet ska vara en plats där jag lever, producerar och skapar. Att ha hemmet som bas i livet. Och eftersom jag vill leva så, kändes det konstigt om jag varje dag skulle sätta mig i bilen och köra mitt barn till en institution att passa klockan efter. Vi hittade en plats där det

fanns andra familjer som också ville att barnen skulle växa upp på det sättet, så därför blev det just Locknevi.

Har ni i byn haft samarbete med ­självförsörjningen?

– Här är det på ytan en helt vanlig by i Småland. Alla äger sitt eget hus, alla bestämmer själva vad de ska göra. Vi har ändå haft mycket gemenskap, fast inte formaliserad. Barnen har haft stor liv

2/2022

11

PORTRÄTTET

glädje av varandra och de andra vuxna i byn, vi vuxna har haft hjälp av varan­ dra men alla har haft sin egen odling eller valt att inte odla. I vardagen lånar vi varandras grejer och ställer upp för varandra på olika sätt.

skulle bli när jag blev stor att jag ville bli ”en sån som räddar världen”, så det var väl mitt kall.

Varför tror du att det är så viktigt för alla förvaltar sin skog. Precis som i resten av att leva individualistiskt?

Ditt kall går ju emot det antropocentriska samhället finns det en dubbelhet.

– Det är ju skönt att inte behöva vara förhållningssättet. Som kyrka i ­modern överens om allting för att kunna ta kontext är det ju svårt att fortsätta Man vill ju inte vara en kyrka med fina ord nästa steg i sitt liv. Jag hävda antropocentrism, som man inte efterlever. Hur ser du på det? känner själv att jag är kanske var det lättare på – Men orden är också jätteviktiga! Det ”Vi ser inte att väldigt formad av en 1500-­talet. Men antropokrävs ett digert arbete att omstrukturera vi är del av en centriskt förhållningssätt individualistisk kultur. de teologiska begreppen så man får ett Samtidigt är vår längtan är ju ­fortfarande grunden i ekologiskt fundament. Så man inte bara levande väv efter gemenskap så stark. individualism. tänker att man ska bli mer miljövänlig som bär oss” Dessutom kostar det – Ja, grunden för vår och sätter upp solceller men predikar individualistiska livet mer kultur är att vi odlar en samma sak som innan. Jag ser utveck­ resurser, så vi behöver verkligen hitta upplevelse av separation. Separationen lingen av ekoteologi som en jättespän­ andra förhållningssätt. mellan individer, separationen mellan nande rörelse som gör kyrkan relevant människa och natur, separationen mel­ för samtidens utmaningar. Som sagt, det Dina barn som nu är vuxna, i 20-årslan ande och materia. Ska vi komma till är inte bara kyrkan som är motsägel­ åldern, hur pratar de om sin barndom? rätta med de stora frågorna, den ekolo­ sefull, det är vi alla. Om vi skulle lägga Efterlever de sin barndom som vuxna? giska krisen och de sociala kriser som upp vårt hela samhälle på terapidivanen – De är fortfarande så unga och mycket klimatkrisen utlöser, behöver vi inse att så skulle man kunna ställa en ganska kan hända i deras liv. De är sinsemellan vi är en del av något större. Det ger oss allvarlig sjukdomsdiagnos. Vi har totalt väldigt olika. De lever väldigt olika liv både ansvar och möjligheter. Det finns förlorat kontakten mellan oss. Vi lever och har olika lätt för att avvika från det ett spännande utforskande i extrem kognitiv dissonans kommersiella idealet. Men helt klart inom kyrkan nu av något när det gäller vad vi vet att vi har båda en ekologisk grundmedve­ som skulle kunna kallas för borde göra och vad vi faktiskt tenhet. Jag har blivit mer ödmjuk inför ekoteologi och som upphäver gör. Vi vägrar se att vi hänger allt sådant nu, än när barnen var små. den här separationen. Senast samman och att våra med­ Då var jag övertygad om att jag skulle idag läste jag en text av KG människor är samma som vi kunna ge dem något som skulle bli Hammar i antologin Sånger själva, vi tror att vi kan lösa på ett visst sätt. Vi har ju olika kall på från jorden. Ett annat exem­ problem genom att stänga något sätt. pel är En natursyn i balans av ute dem. Vi ser inte att vi är Läs hela här!

Antje Jackelen. del av en levande väv som bär svenskakyrkan.se/ Det där med kall är ju viktigt. Den som oss och att vår uppgift är att filer/Biodiverse_ jobbar i kyrkan har ju ett kall. Alla har Kristendomen har ju format vara med och ”med-bära” och final.pdf nog ett kall. samhället som det ser ut och hur ”med-skapa”.

– Ja så upplever jag det, det är arv och vi känner det idag, även om vi miljö och ”spirit”. Det är en del saker bor i ett numera sekulariserat land.

Många tror att man måste göra avkall på man inte kan förklara med gener eller – Kyrkan var före staten med att be mycket för att leva ett klimatsmart liv. Det vad man är formad efter, utan det är samerna om ursäkt och tar över huvud vi gör avkall på är väl bara överflödet? den där inre rösten. En del går emot taget ställning i många etiska frågor, – Absolut! En devis jag länge burit med den hela sitt liv och blir sjuka då kanske. till exempel om klimatet där man tagit mig är ”maximal livskvalité med mini­ Jag minns att jag redan i 14-årsåldern många bra initiativ att samlas kring. malt ekologiskt fotavtryck”. Det är en svarade en kompis som frågade vad jag Sen är det ju en annan sak hur kyrkan devis som satt igång en kreativitet i mitt 12

liv

2/2022

PORTRÄTTET

eget liv och som vi också skulle behöva som samhälle. Istället ligger fokus oftare på kvantitet istället för kvalitet.

Det är talande för samhället och även för kyrkan. Vi pratar ju mycket om varför det inte kommer fler till kyrkan, fast vi borde kanske ställa oss frågan om det vi erbjuder är kvalitet. Att vi som kyrka behöver titta inåt istället?

– Ja och sen finns det en annan aspekt av det där, som gör att den där schizo­ frena hållningen i samhället kan leva vidare. Det är att folk faktiskt bara vill sköta sitt jobb och vara omtyckta för att de gör ett bra jobb, oavsett vad det leder till i förlängningen.

Att vara lojal bara?

– Ja precis! Och det handlar inte om att vara en ond människa, utan alla vill vi åstadkomma något och bli uppskat­ tade för det. Och man tänker inte, har jag förstått, ”vad är jag del av, som en kugge i en större berättelse och vad är det för problem vi kommer mötas av där framme”.

Vad som har hänt under de decen­ nierna som jag försökt rädda världen utan att ha lyckats är ju bara försäm­ ringar på alla parametrar och nya hot.

När jag tänker på mina barns gene­ ration så har de ju växt upp under en period då det blivit alltmer uppenbart att vi lever på ett sätt som vi vet är

fel. Nu har vi nått tipping points med ­klimatet och motar samtidigt bort klimatflyktingar. Fortfarande pratar vi inte om grundproblemen såsom fördelning, vad vi ska ha samhället till och att vi är del av en större helhet.

Nu är det svårt att vara optimistisk inför framtiden. Oavsett om man är kunnig eller okunnig och saknar infor­ mation så är det en naturlig reaktion att söka trygghet, för det är trygghet som inte finns. Sen häpnar jag över de uttryck som trygghetssökandet för 00-generationen tar sig. Att man är så otroligt traditionell idag. Jag tolkar det som att det är en trygghet man saknar i det större. liv

2/2022

13

PORTRÄTTET

Man skapar trygghet i det lilla?

– Ja, vi lever ju i en extremt otrygg tid.

Jag tror man krymper horisonten när man känner sig otrygg. Man tänker på sig själv, man skapar ritualer och symbo­ ler som inger trygghet. Det är begripligt, men jag tror vi bör göra precis tvärtom just nu, att lära oss att leva med otrygg­ heten. Det här är det vi har skapat, nu får vi bära det här känslomässigt och vidga horisonten. Hur kan vi hitta ett sätt att leva, hur kan vi hitta strategier som löser så många som möjligt av våra problem istället för att snäva åt.

också. Hur många man kan nå och så.

Ibland uppstår idéer samtidigt, parallellt oberoende av varandra, eller så smittar de av sig på något vis. Odling uppstod ju samtidigt för ungefär 10 000 år sedan i alla olika världsdelar till exempel.

Apropå odling, så har ju många trädgården som sin plats för avkoppling. Eftersom trädgården är ditt jobb, behöver du gå till skogen för att koppla av?

– Ja, men det är både och faktiskt. När jag väl sätter igång och jobbar i träd­ gården och kan sjunka in i en arbets­ uppgift, så är det vilsamt. Men det är Känner du inte alls att du bidragit när jag går runt, då ser jag ju allt som jag till att rädda världen? behöver göra. Men det är ju ett vilsamt – Alla behöver ju jobba jobb över lag och det är en med någonting och mitt ”Jag är en knut av anledningarna till att jobb har väl inte ställt till jag håller på med det här. i nätverket, med lika mycket skada Det är ett sätt att jorda sig, och börjar det arbeta med kroppen och som många andra jobb, brukar jag tänka. Jag låta tankarna gå. vibrera vid hämtar kraft ur aktivt ena knuten så Att jorda sig, säger du, en hopp istället för passivt, vibrerar det annan slags ­kontakt med vi kan inte sitta och vänta på att … naturen än när du sitter på överallt!” en stubbe i skogen? … Jesus kommer tillbaka?

– Ja det ger mig ett medvetande om Hillevi skrattar. mitt beroende. Att det här stoppar – Nä inte på det heller kanske, men jag i munnen och sen hamnar det på framför allt kan vi inte vänta på säkra ­avträdet och sen ut på komposten och resultat. Vi måste bara göra det vi känner sen går det tillbaka. Man får med sig att vi behöver bidra med! Att det får bli hela kretsloppet. som det blir! Även om det skiter sig så måste jag bidra med det jag kan ge. Vi Känner du att du uppfylls av en lever i en komplex värld där det finns slags ­andlighet då? mått av oförutsägbarhet, vi kan inte vara – Dels är det fysiska kretsloppet säkra på någonting. Jag tänker mig inte ­mindblowing, att vi är del av allti­ världen som en hierarki. Jag behöver hop, men dels är det ju också större inte vara i toppen för att ha makt, utan än så. Det är ett stort mysterium att jag anser att vi är ett nätverk. Jag är en leva. Vi kan inte förstå allt, det här att knut i nätverket, och börjar det vibrera vara buren av en stor helhet. Jag hämtar vid ena knuten så vibrerar det överallt! mycket kraft från tiden, jag tänker på Jag vibrerar och vad det exakt r­ esulterar våra förfäder och allt som har funnits i, det kan jag inte veta. Vi lever i det här så länge och känner en gemenskap nätverket och vi kan välja att sprida över att vara en del av årmiljoners vibrationer vidare. evolution. Det är också stort. Jag vill inte skilja ande och materia åt. Mate­ Är det då kvalitet eller är det kvantitet? rian ger v­ äldig stor anledning till – Det är naturligtvis i första hand kva­ ­andlig u ­ pplevelse. litet, men det finns en kvantitetsaspekt MADELENE K. ASKEVIK 14

liv

2/2022

Kretsloppet. Hillevi har höns av raserna Kinda och Eksjö. De bor i ett mobilt hönshus som Hillevi kan ­flytta runt beroende på vart hon behöver ­hönsens hjälp att bereda ­marken och gödsla. Dock har tillfälliga restriktioner gällt för höns sedan förra året på grund av spridning av fågelinfluensan.

Av jord är du kommen.

Hillevis främsta tips till alla med trädgård är att bygga sin egen jord och strunta i att köpa jord på påse. Dessutom slipper man att gräva. Hillevi gräver i regel ingenting i sin odling.

PORTRÄTTET

Att skörda regnvatten. Hillevi monterar slang­ kopplingar i vattentunnorna och mellan tunnorna.

På det sättet kan hon transportera vatten långa ­sträckor utan att det måste vara nedförsbacke. Den första tunnan står under stupröret och vattnet går automatiskt vidare till nästa tunna när den förra är full.

Totalt har Hillevi en kapacitet på 10 000 liter vatten.

Kompostlimpa.

Varje odlingsbädd i Hillevis trädgård är en före detta kompostlimpa. Man bygger en kompostlimpa med massor av pinnar i botten och sen slänger man allt man vill bli av med på det. Även ogräset!

Efter några år blir det fin jord! Första året kan man odla pumpa i kompostlimpan, efter cirka tre år kan man så i den. Ju finare man fördelar det gröna materialet i kompostlimpan desto fortare får man jord. Sen när limpan blivit en bädd kan man lägga på till exempel gräsklipp, men gödning är inte nödvändigt för jorden är redan mullrik.

liv

2/2022

15

VÅRA KYRKOGÅRDAR

16

liv

2/2022

VÅRA etur KYRKOGÅRDAR tema ratquatur

Vad gör kyrkvaktmästaren egentligen?

Spindeln i nätet, flugan på väggen, den som rör sig i kulis­ serna – det är många gånger kyrkvaktmästaren. Men kyrk­ vaktmästaren och kyrkogårdsarbetaren är också den som ofta möter kyrkobesökaren först, i både glädje och sorg.

Just nu råder kyrkogårdsarbetarnas mest intensiva period. Kyrkogårdarna ska planteras, vattnas, klippas, trimmas, gödslas och så vidare i all evighet. Det är ett ständigt pågående arbete utan slut.

Att få jobba fysiskt utomhus är många gånger anledningen till att man vill arbeta på kyrkogården. Och även mötet med människor, att få vara ansiktet utåt.

Cecilia Danielsson är nyanställd kyrkvaktmästare i Aspelands pastorat, med placering i Mörlunda och Målilla.

Till skillnad från våra vaktmästare med lång arbetslivserfarenhet inom yrket, har Cecilia utbildat sig till kyrkvakt­ mästare genom en ettårig utbildning på Oskarshamns folkhögskola. Hon berät­ tar att utbildningen var lika varierande som jobbet är.

– Vi läste allt från grönyteskötsel till kulturhistoria, kyrkans organisation till mässans uppbyggnad, så det var mycket teori.

Växtkunskapen är naturligtvis också teoretisk. Grönyteskötsel är viktigare än man kan tro och handlar inte så mycket om maskiner.

– Det är inte bara att ta en röjsåg eller häcksax och meja ner allt, man måste veta vad man jobbar med för att få bästa växtförutsättningar. På kyrkogårdarna kan det också finnas äldre perenner och

Cecilia Danielsson är utbildad kyrkvaktmästare och nyanställd i Aspelands pastorat.

växter som ingår i grönt kulturarv och det är väldigt viktigt att ha kunskapen att kunna ta hand om dem, säger Cecilia.

Cecilia känner att det bästa med kyrkvaktmästarutbildningen är att man har mer kött på benen, även när man är ny på arbetet. I utbildningen får man också med sig kyrkans alla traditioner och seder.

Det bästa med arbetet är enligt ­Cecilia samma som så många kyrk­ vaktmästare känner.

– Variationen av arbetsuppgifter, att få jobba ute, mötet med människor, säger hon.

MADELENE K. ASKEVIK, KYRKOGÅRDS­ FÖRESTÅNDARE OCH KOMMUNIKATÖR

liv

2/2022

17

VÅRA etur KYRKOGÅRDAR tema ratquatur

” Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där Vi ser ju inga stjärnor, där intet mörker är”

E

n ljusförorening uppstår av onödig belysning eller när ljusriktningen blir ineffektiv. Ljus­ föroreningen gör att det aldrig blir riktigt mörkt vilket stör djur- och växtliv negativt men även oss människor både direkt och i förlängningen. Hälften av all pollinering av växter sker nattetid av nattaktiva flyginsek­ ter, men fasad- och gatubelysning lockar dem till ljuset där de fladdrar kring lampan hela natten tills de dör utmattade. Och växterna förblir o­ pollinerade.

Studier har visat att fasadbelysning riktat mot kyrko­ byggnader tvingat bort fladdermöss från kyrktornen som sin naturliga tillflyktsort, vilket bidragit till fladdermössens drastiska minskning i antal.

Johan Eklöf är disputerad biolog och en av Sveriges främsta experter på fladdermöss. Han har skrivit boken ”Mörkerma­ nifestet, om artificiellt ljus och hotet mot en ­uråldrig rytm” där man kan lära sig mer om ljusföroreningar och vilka effekter det har på miljön.

Kyrkogårdarna i Aspeland är relativt mörka, vilket är bra för växt- och djurlivet men mindre bra för den som vill besöka kyrkogården på kvällen. Det kan kännas både otryggt och rent av svårt eller farligt att famla omkring på kyrkogården i mörkret. Det är inte försvarbart att ha nattlig belysning på kyrkogårdarna. Det är inte rimligt att lysa upp en hel kyrko­ gård när ingen befinner sig där. Men självklart ska man som kyrkogårdsbesökare kunna se vad man gör. Det är viktigt att hitta en balans i frågan. I Aspeland tar vi hänsyn till flera saker när vi planerar belysning på kyrkogårdarna, till exempel riktning och styrka på ljuset. Kanske är det dags för kyrkogår­ darna att ta steget mot automatiserad belysning med rörelse­ detektorer. Då tänds lampan när någon kommer men släcks igen när ingen är där. På så sätt störs djur- och växtliv så lite som möjligt och naturligt mörker kan råda utan att för den saken skull göra kyrkogården till en otrygg plats.

MADELENE K. ASKEVIK

18

liv

2/2022

VÅRA etur KYRKOGÅRDAR tema ratquatur

Mörkermanifestet Bli varse mörkret Dygnets naturliga rytm är uråldrig och en förutsättning för allt liv, men nattens mörker är idag satt på undantag. Var en motvikt.

Värna mörkret Vi lever i en värld som tycks bada i artificiellt ljus, men mörkret finns närmare än du tror – en tågresa bort, en promenad, en avstängd mobiltelefon. Var finner du ditt mörker?

Bevara mörkret i din närhet Släck ner hemma i rum där du inte befinner dig och låt trädgården få vila i mörker om natten. Se mörkrets och skuggornas nyanser framträda.

Följ din inre rytm Låt mörkret omfamna dig innan du somnar, undvik det blå ljuset på kvällen och låt solen nollställa dygnet på morgonen.

Upptäck nattens liv Gör en utflykt bortom städernas bländande himlaglim och låt ögonen vänja sig vid mörkret. Se djur komma fram ur sina gömslen, ögon glittra och silhuetter passera. Känn hur växternas dofter förändras, hör hur nya ljud tar över.

Uppsök mörkret Se skymningens olika stadier och hur solen lämnar plats för måne och stjärnor. Sök dig om du kan till midvinterns mörka nätter och mytiska norrsken – ett bländande skådespel!

Lär dig mer om mörkret och dess betydelse för djurs och växters överlevnad. Inspireras av litteraturen och konsten från tiden innan LED-lampan tog över natten.

Tala om mörkret med människor omkring dig – ju mer kunskaperna om mörkrets förtjänster sprider sig, desto större är chansen att vi kan motverka de problem som en alltför upplyst värld orsakar.

Påverka din omgivning och var en förebild i bekämpandet av ljusföroreningar. Påpeka för din kommun vilka gatlyktor som bländar onödigt mycket och varför fasadbelysning faktiskt kan strida mot naturskyddsförordningen. Delta i Earth Hour tillsammans med dina grannar.

Fånga mörkret Bli dess vän och njut av det – det kommer att berika ditt liv.

Johan Eklöf är disputerad biolog och en av Sveriges främsta experter på fladdermöss. Han bor i Västergötland och arbetar som naturvårdare och copywriter.

Läs mer: nok.se/forfattare/e/johan-eklof/

liv

2/2022

19

SOMMAR

HULTSFRED

VIRSERUM

JÄREDA

Måndag 6 juni – Nationaldagen Nationaldagsoch sommarkonsert 18:00 i Hultsfreds kyrka Hultsfreds kyrkokör och ­instrumentalister.

Söndag 26 juni Sommarkonsert 20:00 i Virserums kyrka Virserums kyrkokör och ­instrumentalister.

Onsdag 15 juni Sommarkonsert 19:00 i Järeda kyrka Järeda kyrkokör och ­instrumentalister.

Söndag 10 juli Friluftsgudstjänst 11:00 utanför kyrkan

Lördag 25 juni – Midsommardagen Sommarens sånger och psalmer 18:00 i Järeda kyrka

Lördag 23 juli Lunchmusik 11:00 i Virserums kyrka

Söndag 24 juli Friluftsgudstjänst 14:00 på kyrkbacken

Lördag 30 juli Lunchmusik 11:00 i Virserums kyrka

Torsdagarna 4, 11, 18 och 25 augusti Musik i sommarkväll 19:00 i Järeda kyrka

Lördag 2 juli Lunchmusik 11:00 i Hultsfreds kyrka Med Anna och Paul Thorstensson.

Sång, piano, cello mm. Fikaservering från 10:30.

Lördag 9 juli Lunchmusik 11:00 i Hultsfreds kyrka Ann-Marie Daag Albrechtsson, sång och piano. Anders Nilsson, dragspel.

Bengt-Åke Svensson, bas.

Fikaservering från 10:30.

Söndag 21 augusti Friluftsgudstjänst 14:00 vid Dackestupet

Lördag 16 juli Lunchmusik 11:00 i Hultsfreds kyrka Alexandra och Mikael Brorsson, sång, violin, accordion.

Fikaservering från 10:30.

Lördag 23 juli Lunchmusik 11:00 i Hultsfreds kyrka Jeanette Frode m. fl.

Fikaservering från 10:30.

Lördag 30 juli Lunchmusik 11:00 i Hultsfreds kyrka Fikaservering från 10:30.

Söndag 14 eller 21 augusti Ekumenisk friluftsgudstjänst 15:00 i Hembygdsparken i Hultsfred

MER INFO För mer information om varje enskilt arrangemang, se anslag och hemsidan svenskakyrkan.se/aspeland eller ring 0495-24 95 80

Friluftsgudstjänster och sommarmusik i Aspelands pastorat juni–augusti

20

liv

2/2022

SOMMAR

LÖNNEBERGA

VENA

MÅLILLA

Lördag 25 juni – Midsommardagen Friluftsgudstjänst 14:00 på Gamla kyrkplatsen

Söndag 5 juni – Pingstdagen Friluftsgudstjänst 14:00 i Blaxhult Blomsterauktion och fikaservering.

Samarbete med Vena ­hembygdsförening.

Lördag 25 juni – Midsommardagen Friluftsgudstjänst 9:00 i Stubbhult Ta med kaffekorg!

Söndag 24 juli Friluftsgudstjänst 11:00 i Lönneberga hembygdsgård ll

Lönnebergaveckan 25–31 juli

Söndag 14 augusti Friluftsgudstjänst 11:00 Se anslag för mer info.

ll

Söndag 12 juni Gospelgudstjänst 18:00 i Vena kyrka Aspelands gospel, instrumentalister och solister.

Lördag 25 juni – Midsommardagen Friluftsgudstjänst 12:00 i Vena hembygdsgård Fikaservering.

Samarbete med Vena ­hembygdsförening.

Söndag 3 juli Friluftsgudstjänst 14:00 i Käreby

Söndag 10 juli Musikgudstjänst i det fria 14.00 i Målilla-Gårdveda ­hembygdspark Johan och Gunilla S ­ igvardsson.

Fikaservering. ­Samarbete med ­Målilla-Gårdveda ­hembygdsförening.

Söndag 17 juli Friluftsgudstjänst 11.00 i anslutning till kyrkan Fikaservering.

Söndag 31 juli Friluftsgudstjänst 14:00 i Gårdveda kapell Ta med kaffekorg!

Söndag 17 juli Friluftsgudstjänst 14:00 i Ormestorp Söndag 31 juli Friluftsgudstjänst 14:00 i Sönnerhult Söndag 28 augusti Friluftsgudstjänst 14:00 i Dalsebo

MÖRLUNDA Lördag 25 juni – Midsommardagen Friluftsgudstjänst 9:00 i Stubbhult Söndagarna 3, 10, 17, 24 och 31 juli Musik i sommarkväll 18:00 i Tveta kyrka

liv

2/2022

21

PRÄSTEN temaFRÅGA etur ratquatur Här kan du fråga om vad du vill. Redaktionen väljer ut ­frågor som besvaras av pastoratets präster. Mejla din fråga till liv.aspeland@svenskakyrkan.se

Från och med 23 juni i år arbetar pastorsadjunkt Riitta Eklund Sandström i Aspelands pastorat med Arja Bergström som handledare.

FRÅGA

Vad är en pastorsadjunkt? /Liam, 14 PRÄSTEN SVARAR Pastorsadjunkt är ett prästerligt biträde, en slags ”hjälppräst”. Pastorsadjunkt är den första tjänsten som en nyvigd präst får i Svenska kyrkan. Tjänsten pågår i ca ett till ett och ett halvt år. Under tiden har prästadjunkten handledning av en erfaren prästkollega. Pastorsadjunkts­

tjänsten inrättas av stiftet, i en försam­ ling som väljs ut av biskopen. När tjänsten är fullgjord är pastorsadjunk­ ten fri att söka prästtjänster i hela Svenska kyrkan. /Arja

HALLÅ DÄR!

Varför läser du till präst?

För att kunna följa min kallelse som jag känt sedan jag var barn, men när jag växte upp i Finland fick inte kvinnor bli präster så jag stängde den dörren då.

pastorsadjunkt i Aspelands pastorat!

Vad har du arbetat med tidigare?

Jag har arbetat med många olika saker. Jag är legitimerad biomedicinsk analytiker och jag har även arbetat som pro­ grammerare på en bank. De senaste fyra åren har jag arbetat med en av mina hobbys, nämligen simning som simtränare och simlärare. Jag har haft simundervisning för både bebisar och vuxna.

Riitta Eklund Sandström

Vad är det viktigaste med prästyrket?

Viktigaste är att rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den heliga skrift och så som det är omvitt­ nat i vår kyrkas bekännelse, och rätt förvalta sakramen­ ten. Prästen är församlingens tjänare och samtidigt en herde för församlingen.

Vad ser du fram emot mest med ditt adjunktår i Aspeland?

Jag ser fram emot att utveckla gudstjänstlivet till­ sammans med församlingsmedlemmar och att jag ska lära mig hantverket med kyrkliga handlingar och högmässor så att handboken sitter i ryggmärgen när mitt adjunktår är slut.

FOTO: JENNY THÖRNBERG

22

liv

2/2022

Välkommen till Aspelands pastorat Riitta!

tema etur ratquatur

Vi finns här för dig!

Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12

ADMINISTRATION

DIAKON

BARN OCH UNGDOM

Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

Birgit Johansson Diakon 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se

Anne-Marie Jensen Församlingspedagog 0495-24 95 85 annemarie.jensen@svenskakyrkan.se

Eva-Lotte Skoog Kamrer 0495-230 21 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se

KYRKVAKTMÄSTARE

Linus Källman Teaterpedagog 0495-200 56 linus.källman@svenskakyrkan.se

Doris Danielsson Ekonomiassistent 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se Patrik Andersson HR 0495-500 44 patrik.andersson2@svenskakyrkan.se Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se Jörgen Petersson Kyrkogårdsföreståndare Virserum, Järeda och Hultsfred. Fastighetsansvarig 0495-230 27 jorgen.petersson2@svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kyrkogårdsföreståndare Vena, ­Lönneberga, Målilla-Gårdveda, och Mörlunda-Tveta. Kommunikatör 0495-24 95 88 madelene.karlssonaskevik@svenskakyrkan.se PRÄSTER Ola Sandberg Tf. kyrkoherde, församlingsherde ­ Virserum, Järeda och Hultsfred 0495-301 82 ola.sandberg@svenskakyrkan.se Arja Bergström Komminister, församlingsherde Vena och Lönneberga 0495-24 95 87 arja.bergström@svenskakyrkan.se

Jonny Karlsson Kyrkvaktmästare 0495 – 232 08 jonny.karlsson2@svenskakyrkan.se Elin Dahlström Kyrkvaktmästare, Hultsfred 0495-24 95 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se Tobias Fröjd Kyrkvaktmästare, Järeda 0495-24 95 98 tobias.frojd@svenskakyrkan.se Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga 0495-24 95 89 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se Henrik Petersson Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-504 65 henrik.petersson@svenskakyrkan.se Cecilia Danielsson Kyrkvaktmästare, Mörlunda-Tveta 073-820 18 68 cecilia.danielsson@svenskakyrkan.se Anna Schörling Kyrkvaktmästare, Vena 0495-124 86 anna.schorling@svenskakyrkan.se Torbjörn Creutz Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-209 60 torbjorn.creutz@svenskakyrkan.se Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-301 70 torbjorn.ottosson@svenskakyrkan.se

Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare 0495-230 26 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 86 weronica.swensson@svenskakyrkan.se MUSIKER Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga 0495-609 15 jeanette.frode@svenskakyrkan.se Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 89 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se

Eva Solid Komminister, Målilla och Mörlunda 0495-24 95 82 eva.solid@svenskakyrkan.se

liv

2/2022

23

KRYSSET ROV OCH UDDE

KONSPIRATION DIVERSE

I SOPPA FÖRE PANNKAKA HIMALAYA- EN GORE LAND

FÅRLJUD

ÄR STUNDOM DJUPA NUMERÄR

HÖGDRAGEN

BISKOPSLEDD KYRKA

AFFÄRSSTRÅK

BRUN I MUSIKEN

DOTTER

HAN PÅ MACKEN

ORGANI- BOK OM KRISTEN TRO SERA VET ÖVERJOULE FÖRD TROPISK

SOLNAELVA GRUVORT FÖRR

ORNE

DEN VÄGER MEST I SLUTET

NEDFART GUILLOUFIGUR TIDSÅLDER REKLAM

FAR PLÖTSLIGT UPP

LÄMPLIGA ATT FÅ I SIG AVENY FÖR MARATON? MITT

STJÄRNFALL

FÖRLUSTA

VIND

UTVÄXT

BITA I KANTEN ROM DAGÖBO

HJÄLPPRÄSTERNA OXUDDE 1339

VEN

TINDRAT

@ I LONDON

ÄR BARA VINTRARNA

FÅGEL

Var med och tävla om Johan Eklöfs ”Mörkermanifestet”! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till Aspelands pastorat, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred senast den 19 juni. Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till!

Stort grattis till Charlotte Axelsson i Hultsfred som vann korsordet i förra numret!

VÄLSIGNELSEN Herren välsignar dig och beskyddar dig. ­Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.

Fjärde Moseboken 6:22–27

vinn

Mörkermanifestet av Johan Eklöf