Lokal församlingshemitextilkonstMörlunda n sid 20 Bär du på tusen frågor och söker svar? Då ska du konfirmera dig! n sid 6 Kommunalrådet Lars Rosander ”Att ha med sig historien bakåt i tiden är viktigt för att förstå vägen fram” n sid 12 HULTSFRED, JÄREDA, LÖNNEBERGA, MÅLILLA-GÅRDVEDA, MÖRLUNDA-TVETA, VENA OCH VIRSERUM FÖRSAMLINGAR en tidning från din församling Nummer 3/2022 KONFIRMATIONTEMA
2 liv 3/2022
TF KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT
varmaste dag 21 juli 2022 Ola Sandberg
När Leonardo da Vinci porträtterade Mona Lisa, florentinskan med det gåtfulla leendet, lät han hennes ansikte framträda mot bakgrunden av det italienska land skapet. På så vis kommer anletsdragen till sin rätt. En av våra lärare under prästut bildningen gav oss bilden av den kristna tron som landskapet som lyfter fram människan som oändligt värdefull. Vår tro vill hjälpa oss att se människan. Först och främst är vi människor. När Jesus undervisar tar han bilder från naturens skönhet. ”Se på fåglarna, se på liljorna. Se skönheten.” Kontentan av hans budskap är att människan är oändligt värdefull. Även om liljorna är oändligt vackra, kan de aldrig få samma värde som ett människoliv. Om kyrkan kan förmedla en tro som bär genom livet och ger stöd för att vara människa och medmänniska, då är inget förgäves! Under konfirmations tiden vill kyrkan bekräfta och förtydliga den grund som redan finns. Som bönen ur dopritualet för Svenska kyrkan säger ”låt oss alla leva i vårt dop och växa i tro, hopp och Hälsningarkärlek”.frånårets
FOTO GUSTAF HELLSING IKON
Mejlagärna!oss svenskakyrkan.seliv.aspeland@
– i andra hand är vi kristna Jag minns det som igår. Den 5 juni 1983. Efter långa studier i Uppsala var det dags för prästvigning. Vägen dit var lång, från uppväxtåren på lantgården på småländska höglandet, konfirmations tiden i Aneby kyrka, tiden i kyrkans ungdom. Alla träffar, kompisar, präster och ungdomsledare. Farbror Algots Gransnäs. Många minnen och betydelse fulla personer passerar revy. Inte minst kommer jag för alltid minnas biskop Martin Lönnebo som vigde mig till präst. Han kallade till morgonmässa i Andreaskoret i Domkyrkan (numera Maria koret). De tre meningar han framförde i morgonmässan blev en slags programför klaring som jag burit med mig ända sedan dess: ”Först och främst är vi människor. I andra hand är vi kristna. I tredje hand är vi präster”. Jag minns hur biskop Martin betonade att vi aldrig skulle vända på detta. Detta temanummer handlar om kon firmation – bekräftelse. I konfirmationen bekräftas dopet. Jag brukar tänka på det engelska ordet för bekräfta – confirm. För stavelsen ”con” talar om att höra samman med, ”firm” för tankarna till ”en stadig grund”. I konfirmationen tänker jag mig är att det bekräftas att jag är ”grundad i dopet”. Dopets sammanhang bär upp mig som människa. Jag får leva i mitt dop.
Först och främst är vi människor
3liv 3/2022 Omslaget Tema: Konfirmation FOTO: DANIEL LÖNNBÄCK @ungaspeland @svenskakyrkan.aspeland Ungdomsverksamheten: Följ oss på sociala medier! INNEHÅLL TEMA KONFIRMATION 4–11 PORTRÄTTET 12–13 VÅRA KYRKOGÅRDAR 14–15 REPORTAGET 16–19 LIV I FÖRSAMLINGARNA 20–21 FRÅGA PRÄSTEN 22 KONTAKT 23 Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred 0495-24 95 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se80 Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12 Ansvarig utgivare Ola Sandberg Redaktör Madelene K. Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se ges ut fyra gånger per år. delas ut som samhällsinformation och innehåller information från församlingarna, Hultsfred kommun och begravningsverksamheten. Trycksak 3041 0298 SVANENMÄRKT
4 liv 3/2022 TEMA KONFIRMATION
Vänner, släkt och familj, grannar, bekanta och långväga gäster har samlats i kyrkan som nästan är fullsatt. Ett dovt mummel ekar genom kyrkorummet. Det råder en uppsluppen stämning och ett enstaka skratt bryter igenom då och då. Genom dörrarna ut till vapenhuset hörs viskningar och fnitter. Där ute står de, fulla av förväntan och nervositet –
Välkommenkonfirmanderna. konfirmationsgudstjänst!på
väljer att berätta eller gestalta det de lärt sig under konfirmandtiden bestämmer de själva tillsammans med Konfirmationenledarna.ärfulländad först när konfirmanderna stämt in i trosbekännelsen – som sammanfattar den kristna tron i korta satser, när prästen bett en bön med handpå läggning – en bön om Guds välsignelse, när konfirmanderna samlats kring altarringen för att ta del av nattvarden och blir sända ut i världen för att försöka göra den bättre både för oss själva och för våra medmänniskor.
Klockringningen dånar ut från tornet och församlingen tystnar. Konfirmanderna påbörjar processionen fram längs altar gången. Otaliga mobilkameror riktade mot dem där de går, blygt leende i vita kåpor. I koret vid altaret står prästen och ledarna för att ta emot dem. Vad som händer sen är alltid olika, men lika.Konfirmationen är alltid densamma utifrån de moment som ska ingå, men hur konfirma tionen är utformad och hur konfirmanderna
5liv 3/2022 TEMA KONFIRMATION
konfirmeramansig?
svenskakyrkan.se/aspeland/konfirmation
Vill du veta mer om konfirmation och hur du anmäler dig? Läs mer på vår hemsida
Konfirmation betyder bekräftelse av dopet, vilket innebär att man måste vara döpt för att konfir meras. Är man inte döpt men vill konfirmeras kan man döpas under konfirmationstiden. Kon firmation handlar om Gud, livet och det du tycker är viktigt! Man kan alltid ta del av konfir mationsundervisningen men välja att inte konfirmera sig om man under tidens gång känner att det inte passar en. Kanske hittar man ett sammanhang och en gemen skap man inte förväntade sig som öppnar nya vägar in i kyrkan. Det finns lika många vägar in och ut från konfirmationen som det finns 14-åringar!Huvudsaken är att man efteråt ska känna att man fått fundera på frågor man tycker är viktiga, tillsammans med andra, att man fått många kompisar och haft en rolig tid. Och att du lärt dig mer om Gud, Jesus, livet och världen. attupptäckerKanskemankristentrointe är något som passar en, men nu vet man vad det handlar om.
6 liv 3/2022 TEMA KONFIRMATION
Varför ska
7liv 3/2022 Hej världen!
Jag vaknade tidigt på söndagen för att åka ner till församlingshemmet. Vi satte oss på bussen, en buss full av förväntan. Jag var väldigt trött. Lyssnade på musik och tittadeut genom fönstret. Det var början på en resa med underbarfrukost, fantastisk utsikt och ett härligt gäng att spenderamina dagar med.
Flyget var ett tillfälle för alla att slappna av, även om detfanns de som aldrig flugit innan. Jag var också orolig förflyget, men tänkte att det skulle bli bra. Från Kiruna åkte vi busstill Björkliden. Jag som var lättklädd blev som piskad av denkalla Resanluften.varväldigt
På kvällen hade vi samling. Det gav mig möjlighet att prata medpersoner jag aldrig snackat med innan, vilket jag gillade. Vi kördemassa namnlekar så vi skulle lära känna varandra. Dagen efter var typ likadan. Frukost, skidor, lunch, vila, kvällsmat,samling, andakt, sova.
Jag har lärt mig att jag ska hänga med dem som gör mig lycklig,vilket jag har känt under dessa dagar i Kiruna. Har varit skönt attåka till en plats där allt är lugnt, för jag behövde det. Jag tyckte resan gick bra och dagarna var roliga. Från min lilla bytill den stora flygplatsen Arlanda till Kiruna till Björkliden. Tiden gårsnabbt när man har roligt, vilket jag har haft.
Guds frid! Med vänliga Konfirmandenhälsningar, Brevet från konfirmanden
Trodde aldrig jag skulle stå högst upp på ett berg med hala skidoroch åka ner i full fart med skavsår från pjäxorna. Jag känner migstolt. Jag råkade även hamna i en offpist-backe men tog av migskidorna och gick därifrån. Jag ramlade och ringde mamma. Honskrattade. Jag fick ett blått öga och det gjorde ont.
Datum: 1 maj 2022 Till: Världen Ämne: Minnen för livet
Aspelands konfirmander 2022 av slutade konfirmationsstudierna med en skidresa till Björkliden. På lägret förde alla anonym dagbok som vi tog delar ur och satte ihop till ett brev.
Från: Konfirmanden
Vi fick hämta mat i lådor som vi hade fått välja innan vi åkte. Detvar väldigt svårt att välja mat med de man bodde med eftersomalla inte tycker om samma slags mat.
rolig, men väldigt lång och i vissa stunder långtråkig. Men det var det värt när vi väl kom fram! När vi var framme fick vi våra stugor och sedan åt vi mat. Därefter hade vi Det skulle bli första gången jag åkte skidor. Jag hade inte så högaförväntningar, men när vi väl kom ut i backen var det enormt kul. Såsnart man hade vant sig var det bara att hoppa på liften till närmstabacke. En timma, två timmar, fyra, fem timmar senare så är manbåde trött och dyngsur av svett. Ben som darrar och stela armar,men GUD så kul!
8 liv 3/2022 TEMA KONFIRMATION
Iden första kristna kyrkan döptes i huvudsak vuxna och de hade fått dopundervisning före dopet. Ett av momenten i dopritualet var att man lade händerna på den döpte och bad att denne skulle få del av den helige Ande. Efter hand blev barndopet den vanli gaste dopformen. Av naturliga skäl fick man då vänta med dopundervisning tills
Vill du konfirmera dig? Anmäl dig
Konfirmationens form har förändrats med tiden – men betydelsen är densamma
Därför måste alltid den som konfirmeras vara döpt, antingen som barn eller i vuxen ålder.
Konfirmationen är inget sakrament i den protestantiska kyrkan som i den katolska, men likväl fyller konfirmations ceremonin en viktig funktion som en bekräftelse av dopet.
Konfirmation i Mörlunda kyrka 1966, prost Knut Ekdahl. Lennart Odengrund, då Jonsson, är åttonde personen i andra raden. FOTO: PRIVAT svenskakyrkan.se/aspelandpåellerring0495-249580
Då var det ren undervisning i ”katederform” av en präst.Nu är det en ”salig blandning” av allvar och lek med ett arbetslag bestående av präst, pedagoger och musiker. Och förhoppningsvis även unga ledare. Då var lägervistelse inte något vi hade hört talas om, nu bör fyra lägerdygn ingå i konfirmandarbetet.
”Sedan 1980-talet har dopets betydelse blivit markerad”starkare
”Detta är den tro som ni är döpta till. Vill ni med Guds hjälp leva i denna tro och visa den i kärlek till era
Anne-Marie Jensen FÖRSAMLINGSPEDAGOG
ViJagKonfirmandernamedmänniskor?”svarar:Jasvaradeja.Åretvar1973.vardenförstagruppensom fick använda kåpor, men vi konfirmerades pojkarna och flickorna var för sig, även om vår grupp hade haft undervisningen till sammans. Det var då … Nu är 2022 års konfirmander konfirmerade och nya konfirmander är på gång.
Många lägerdygn har det blivit genom åren, nu senast i Kiruna. Längre sommarläger på Gransnäs, Visingsö, Öland, Tallnäs, Östersund. Stadsläger i Stockholm, Göteborg, Malmö, Berlin. Veckosluts läger på hemmaplan i våra församlingshem eller på våra stiftsgårdar. Vandringar på fjäll, i städer, i sko gar – en bit på livets väg. Att få uppleva och prova på olika saker tillsammans, att få växa som person men också växa i tron. Mycket lek och skratt, äventyr, diskussioner och samtal, skapande i olika material, drama, sång och musik hjälper oss att komma när mare varandra och Gud.
9liv 3/2022 TEMA KONFIRMATION ATT BLI VUXEN I SITT DOP Dopet är en gåva där Gud lovar att gå med dig under alla livets dagar – oavsett hur livet är så är Gud närvarande i ditt liv. Konfirmandtiden vill hjälpa dig att upptäcka det. Livets mening är inte prestation. Meningen finns i att du är värdefull och viktig för att du är du. Som människa har du ansvar för ditt eget liv och för hur du bemöter andra. Ibland fungerar det bra, ibland inte. Dopet påminner dig om att du alltid får börja om på nytt, att livet alltid är större än dina misslyckanden.
Att få upptäcka gudstjänstens och andaktens centrala roll, att få vara delaktig, att be, lyssna och sjunga. Än idag håller Glory to the Father och Pärleporten. Nya psalmer: Möt mig nu som den jag är har blivit hela pastoratets signaturmelodi-psalm då alla våra grupper använder den. Åtskilliga är de ungdomar jag mött som konfirmand ledare. Nu i dagarna startar nya Tillsammanskonfirmandgrupper.fårviföljas åt under en tid och jag hoppas det blir ett minne för livet både för dig och mig.
barnet blivit större och kunde ta emot den. Konfirmationen växte fram som en bekräf telse på att man döpts och sedan genomgått undervisning. Handpåläggningen och bönen lyftes ut ur dopet och blev istället kärnan i ett särskilt sakrament – konfirmationen. Efter reformationen på 1500-talet för svann konfirmationen som sakrament i den Lutherska kyrkan. Man la alltmer vikt vid undervisning av dem som skulle gå till nattvarden för första gången. Luthers lilla katekes, med sina korta förklaringar till Trosbekännelsen, Fader vår och Tio Guds bud, blev långt fram i modern tid den själv klara läroboken. Först på 1700-talet återkom något som kan liknas vid en konfirmation. Ordet användeskonfirmationofficielltförst i början av 1900talet. Konfirmationen var det som gav tillträde till nattvarden. Den starka väckelsevågen i Sverige i mitten av 1800-talet och framåt kom också att påverka konfirmationstraditionen och gudstjänstens utformning. Konfirmationen fick ett starkare drag av personlig bekännelse bland annat genom att det tillkom en fråga till konfirmanderna: ”Tror du?” Sedan 1980-talet har dopets betydelse blivit starkare markerad. Man behöver inte längre vara konfirmerad för att få ta del av nattvarden, vara fadder eller förrätta dop i krissituation (nöddop). Idag betonas kon firmationen som en möjlighet att under en tid i livet få tillfälle att samtala om de stora livsfrågorna och lära sig mer om kristen tro. Källa: svenskakyrkan.se
Att växa i tron – en bit på livets väg
10 liv 3/2022 IKONARONSSONMAGNUSFOTO TEMA KONFIRMATION
Refr: Kärlek, för mig är det kärlek Att ha bröder som är gulliga som få. Kärlek, för mig är det kärleken Som allt handlar om och det jag tänker på.
Jag vet att ingen ska få säga mig vad som är fel och rätt Ska nu försöka ge min bild av det vi alla tänker på Va det är, vad jag tror och jag tänker så: Refr: Att det är kärlek, för mig är det kärlek Att få krama Eric Saade någon gång. Kärlek, för mig är det kärleken Som allt handlar om i konfisarnas sång. Vi satt en onsdag och funderade på vad vi tycker om Det kan va blommor och musik eller en sushibit nån gång Att åka pulka kan va kul om den man åker med har stil Och med en hand kör en schyst och skitsnabb bil.
Refr: Kärlek, för mig är det kärlek Det är lust och liv och glädje på en gång Kärlek, för mig är det kärleken Som allt handlar om i konfisarnas sång Som allt handlar om i konfisarnas sång Som allt handlar om i konfisarnas sång.
På den Gud vi alla älskaaar
Så ge mig Kiruna ge mig Gransnäs Halleluja
Vi skrev om fanta, fisk och köttbullar på ett och samma blad Nån drack en celcius och kände att av den så blir man glad. Vi prata´katter och om framtiden, hur ska den bli? Med mycket pengar blir den ljus och varm och fri.
Melodi: Guld och gröna skogar
Det kan va barndomsminnen, händelser som formar våra liv en liten sak som gör allt bra kan känns rätt efter ett kiv att ha skor i storlek fyrtioåtta är väl hett men de ska bäras utav nån med en massa rätt.
Nån skrev om kärleken till maten som vi stoppar i vår kropp. Att man blir lycklig av choklad är väl sen gammalt, ja förstås! Man tänder ljus på alla hjärtans dag, en självklarhet Säg nåt mer som inte någon enda vet.
Vi pratade om kärlek dop och nattva-arden Anne-Marie Jeanette o Linus hjälpte oss att tro Dä va mörkt o dä va ljust men vi älskade ju Gud Dä va Kiruna dä va Gransnäs Halleluja Dä va jul och dä va påsk o så fastan med förstås Dä va Kiruna dä va Gransnäs Halleluja
Det blev en himla massa papper med idéer till en sång En massa ord om folk och känslor som man borde sjunga om. Ni kan förstå att denna låten kommer aldrig att ta slut Och vi måste nämna Olle och Knut.
Hur ska jag kunna sluta sjunga om familj och äktenskap
För mig är det kärlek
TEMA KONFIRMATION
Det är en stilla måndag o jag får ingen ro Men snart så ska jag gå till ky-yrkan Jag börjar tänka på hur kul de är o tro
Det finns så mycket mer att nämna, till exempel en schyst bak Vill hylla Sverige och med färgpaletten målar vi Små rosa hjärtan med en massa glitter i.
gruppKonfirmand-Hultsfred gruppKonfirmand-Virserum
11liv 3/2022
Under tiden har vi fått Lära oss om Gud Han finns hos oss i alla våra dar O konfan är nu slut Men en sak är ju sann Han lovade att alltid stanna kvar Dä va mörkt o dä va ljust men vi älskade ju Gud Dä va Kiruna dä va Gransnäs Halleluja Dä va jul och dä va påsk o så fastan med förstås Dä va Kiruna dä va Gransnäs Halleluja
Dä va mörkt o dä va ljust men vi älskade ju Gud Dä va Kiruna dä va Gransnäs Halleluja
Jag tror att kärlek kan se ut på många olika sätt
Det var Kiruna, det var HallelujaGransnäs
Egen melodi Jag ska nu ge mig på förklaringen till livets stora grej Jag ska förklara vad jag vet om kärleken till dig och mig Ska nu försöka ge min bild av livets största hemlighet Vad det är, vad jag tror och vad jag vet.
Refr: Kärlek, för mig är det kärlek Ge en puss, ja kanske två när det känns rätt. Kärlek, det måste va kärleken Som allt handlar om på många skilda sätt.
Vad är kyrkans roll i samhället?
Vad är du mest stolt över i kommunen?
12 liv 3/2022 PORTRÄTTET
Det viktigaste för Lars Rosander och Centerpartiet är att vara drivande i samhällsutvecklingen. Sedan valet 2010 har partiet haft god framgång. Lars Rosander tolkar det som att kommunin vånarna är nöjda. – Det är utmanande att vara en attraktiv kommun med arbetstillfällen, bostäder och god service. Vi vill inte höja skatten. Det är viktigt för oss att behålla vår befolkning och få ihop eko nomin, säger han.
Trots utflyttning pågår samtidigt en kontinuerlig föryng ring av ärEnökningen2022befolkningkommunensochunderkundemanselitenbefolkningsikommunen.uppåtgåendetrendnyproduktionavhus
– Att vi de senaste åren satsat ordentligt på förskola och äldreomsorgen och haft en stor investeringsbudget. Vi har haft resurser för att kunna bedriva en bra verksamhet och lyckats möta behoven i förvaltningarna. Vi satsar på vår perso nal med vidareutbildning. Där särskiljer vi oss från många andra kommuner. Det är viktigt att vi har en kompetent och moti verad personal som erbjuder kommuninvå narna bra service, säger Lars Rosander.
”Här finns plats
för hela livet”
Virserumssonen Lars Rosander har suttit som kommunalråd i Hultsfreds kommun i 12 år – nu kandiderar han för ytterligare fyra år med valet 2022. ”Det är intressant, givande, roligt, besvärligt och trevligt. Allt på en gång”, säger han och skrattar.
på landsbygden och då är det viktigt att kunna bistå med utbyggnad av omsorgen.
– Det föds många barn i kommunen. Vi har ett högt tryck på förskola och skola i Vena just nu till exempel och planerar för en utbyggnad där. I Virse rum byggde vi ny förskola för några år sedan, men vi har ändå fått komplet tera förskolan med moduler, berättar Lars Rosander.”Destorafrågorna i de stora nämn derna”, menar Lars Rosander är de viktigaste. Skola, utbildning, omsorg, räddningstjänst. Allt hänger ju ihop i livets pussel. Vikten av olika frågor har förstås varierat genom åren; översväm ningar, torka, flyktingkris, pandemi. Och den största utmaningen är energi omvändningen, där man har mycket att jobba vidare med.
– Att vara en öppen folkkyrka där alla kan känna sig välkomna. Kyrkan ska inge trygghet och stå för kontinuitet. Det är en omvälvande tid för kyrkan, men samtidigt är ju kyrkan en plats många fortsätter att söka sig till i olika
Lars Rosander, kommunalråd sammanhang. Inte minst i händelse av någon olycka eller kris. Vi är ju ett sekulariserat folk, men när det är oroligt så söker man sig ofta tillbaka till något att hålla fast vid. Går du i gudstjänsten?
– Inte så ofta, det bli mest musikevene mang och på de stora högtiderna. Jag var på skolavslutningen i Virserums kyrka i juni. Det ger en extra dimension att vara i kyrkan då, det skapar en högtidlighet jag tycker man behöver för att markera ”Det är viktigt att vi har en kompetent ochpersonal”motiverad
ett skifte. Och det finns ett stort värde i traditionen med sommarpsalmerna.
– Jag känner en trygghet i det, att ha rötterna bakåt i tiden med tidigare gene rationer. Att ha med sig historien bakåt i tiden är viktigt för att förstå vägen fram och hur vi vill ha det i framtiden.
Vad innebär det att vara centerpartist? – Centerpartiet är ett mittenparti. Man vill med eget ansvar skapa sig en fram tid, samtidigt som det finns ett skydds nät. Det är traditionen jag kommer ifrån. Min farbror var kommunalråd och centerpartist, så det är någon ”lagom är bäst”-gen som har gått i arv, säger Lars och skrattar. Hur går du och Centerpartiet till val? – Att göra vårt bästa – även i framti den. Man kan lova enskilda satsningar, men vi hoppas att vi har invånarnas förtroende att jobba vidare efter bästa förmåga. Vi profilerade oss så förra valet och gör det även med valet 2022.
TEXT OCH FOTO: MADELENE K. ASKEVIK
Vår son är döpt och konfirmerad. Och när jag själv var liten följde jag med min mormor och morfar till kyrkan, då var det ju nästan alltid fullt på söndagarna. Söndagsskola gick jag ju i förstås, men det var jag inte så förtjust i, säger Lars och skrattar.
”Jag känner en trygghet i att ha rötterna bakåt i tiden med tidigare generationer.”
Att kyrkan till exempel erbjuder öppen förskola eller andra slags mötesplatser för olika grupper av människor i olika sammanhang. Hur viktigt är det för dig att vara från kommunen och verka här?
”Därintekommunenräckertillkankyrkanplockaupp”
13liv 3/2022 PORTRÄTTET
Hur har kyrkan varit en del av dig i ditt liv? – Jag satt i kyrko fullmäktige för ca 10 år sedan och var även kyrkvärd en period.
Hur kan kyrka och kom mun samarbeta? – Alla samarbeten man kan utveckla är posi tivt. Jag tror att kyrka och kommun kan komplettera varandra, där kommunen inte räcker till kan kyrkan plocka upp.
14 liv 3/2022 VÅRA KYRKOGÅRDAR Järeda På Järeda kyrkogård blommade i år de nya perennrabatterna längs muren mellan gamla och nya kyrkogården samt i min neslunden och på askgravplat sen, som anlades hösten 2021. (Bilderna är tagna 1 juni 2022.) Lönneberga På Lönneberga kyrkogård fick flera gravkvarter äntligen ny häck. Ca 250 meter liguster planterades! Minneslunden uppdaterades med ny ljusbärare. (Bilderna är tagna 2 juni 2022.) Hultsfred sommarenmade2021,terfickfredsförvaltarsomKulturgravarnapastoratetpåHultskyrkogårdperennrabatunderhöstensomblomfintunder2022!
Vena Samtliga vattenposter på Vena kyrkogård är under ombygg nad sommar/höst 2022, med nya soptunnor, redskapsställ och vattenledningar samt inhägnad av häck. Flera gravkvarter har fått nya häckar av sorterna avenbok och rosenspirea. För att främja insekts- och fågellivet har holkar för både insekter och fåglar placerats ut på flera ställen i kyrkogårdsparken.
15liv 3/2022 VÅRA KYRKOGÅRDAR
på kyrkogårdarna i Vena, Järeda, Lönneberga och Mörlunda är ett projekt i rörelse! Men det är ett projekt som tar tid på grund av tillstånd som krävs och att man vill hitta permanenta staket som känns rätt för varje enskild kyrkogård. Vi har fantastiskt vackra kyrkogårdar i Aspelands pastorat! De är väl värda ett besök. Och vi är stolta över våra vaktmästare som tar sig an många och svåra projekt att utföra själva utan anlitad hjälp. Nu möter vi hösten och de flesta av de pågående projekten går in i en annan fas. Det behövs inte vattnas lika mycket och mer tid kan läggas på att färdigställa projekten när inte gräs klippningen tar merparten av tiden.
Från ord till handling – en säsong fylld av arbete
Många projekt har pågått under sommaren på våra kyrkogårdar! Häck- och perennplanteringar, större och minde uppdateringar av minneslundar, nya vattenposter och så vidare.
Mörlunda kyrkogård har fått flera askgrav platser och i Vena har man börjat planera för anläggning av både askgravplats och askgravlund.Detillfälliga staketen
Målilla På Målilla kyrkogård upp daterades minneslunden under sommaren. Den gamla, sju meter höga tu jahäcken ersattes med ny tujahäck, som kommer att hållas betydligt lägre. Den vackra stenmuren trädde fram och fick bli en del av miljön. Hela kyrkogårds parken där minneslunden och askgravplatsen möts är mer öppen och almens breda krona kommer till sin rätt.
– Nej man vet ju vart man ska, att man kommer att komma dit förhoppningsvis, om inte något oförutsett inträffar så gör man ju det. Sen vet jag inte vad det beror
Fram och tillbaka mellan Västervik och Hultsfred går en liten smalspårväg.
– Jag är alltså här då och då, men det bygger på att det finns människor som bor häromkring och under hela året kan ha hand om underhåll och meka med vagnarna. Jag tycker att det är jätteroligt att gå runt på tåget på sommaren och prata med tyskar och holländare som åker – holländska kan jag inte men tyska pratar jag lite grann, och då får man prata med dem. Och sen är det många svenskar också som åker förstås. Men för att
– Och så är det i kyrkan också. Det ska vara öppet för alla att komma när man vill, men för att de som vill komma då och då och fira gudstjänst ska kunna göra det så behövs det de som gör det jämnt för annars skulle det inte finnas. Så det är ju samma egentligen.
järnvägsföreningen ska hålla igång så behövs det de som är med varje vecka året runt, för att vi som kommer lite då och då ska kunna göra det.
16 liv 3/2022 REPORTAGET
Den underhålls av järnvägsentusiaster från hela södra Sverige. En av dem är Axel Fors som också är kyrkoherde i Ljungby i Växjö stift. följde med på en av de sista turerna i höstas för att höra om Axel ser några likheter mellan rälsbussen och kyrkan.
Vad säger du om den här tan ken att ”vi är vandringsfolket”, vi är på väg någonstans, det gör man ju på tåget också. Men spåren ligger ju där de ligger, det är ju både en fördel och en nackdel, men en fördel kan ju vara att man inte åker vilse så lätt med tåget.
”Kom och var med! Det här är
– Likheten med kyrkan är att jag inte bor så nära här, säger Axel, som tjänstgör som konduktör ombord på tåget. Några helger om året kom mer han upp från Ljungby för att jobba ideellt tillsammans med andra entusiaster.
något
– För några år sedan när en järnvägsstation i Skåne återinvigdes så var kyrkan med. Min far som var präst där då var med och firade detta. Och då hade man i det församlingsbladet publicerat en del av en predikan som en kyrkoherde i norra Bohus län skrivit på 1800-talet när järnvägen var alldeles ny. Där drar han också parallellen att nu kommer järnvägen och det är framtiden – vi går en ljus framtid till mötes och det är precis som vi säger i kyr kan, att vi har det bästa fram för oss. Och sedan passar han på att dra parallellen att tron är spåret. Så han lade redan på 1870-talet den teologiska aspekten på det hela.
17liv 3/2022 REPORTAGET
på men präster verkar vara överrepresenterade när det gällerTågettågintresse.harlämnat
Hultsfred och arbetar sig mödosamt mot Västervik. Till höger ser vi Vena kyrka. Det är regnigt och halt, och rälsbussen har det svårt när spåren blir blöta – hjulen riskerar att slira. Därför ligger alla hållplatser på plan mark. Att starta i uppförsbacke skulle inte vara möjligt.–Just från 1800-talet och början av 1900-talet finns rätt många frälsningslåtar från väckelserörelsen med tågtema, berättar Axel.
– Han skriver en ganska lång del om att när man ser ett tåg susa fram och ång loket frustar, vad ska man göra då? Jo man ska falla ner på sina knän och tillbe Gud allsmäktig som har gjort det så stort att till och med de här minsta små vattendrop parna kan åstadkomma detta enorma under att tåget går framåt. Så tänk på det nästa gång du ser ett tåg, då ska du falla ner och tillbe Gud Fader allsmäktig, att han har skapat människosnillet så sinnrikt.
Ja men det där är ju en intres sant teologisk fråga. Kan man skriva allt gott som människor utför på Guds konto? Sedan brukar man ju ofta avstå från att skriva det dåliga människor gör på Guds konto. Gud får all ära men människorna står för det dåliga? – Det dåliga får man istället skriva på Jesus konto, att han försonar det. Det är ju för den saken han kom. Axel reser sig och går en vända i tåget för att inspek tera biljetterna. Den här dagen är det ganska glest i tåget. Under högsäsong kan bra”
det vara helt fullt, men idag är det bara några få resenärer. Men i ena änden av tåget finns en abonnerad vagn med några resenärer på födelse dagsutflykt. Kan man abonnera sin vagn till himlen också, om vi fortsätter med de här parallellerna – och hur skulle det gå till? Åka i en egen vagn?
– Haha, nä … det finns ju de som genom historien har försökt köpa sig fördelar i religiöst avseende med avlatsbrev och så, men alla kyrkor har nog kommit på att det inte var så bra ändå, det handlar nog mer om att man finns i en gemenskap, en kyrka, snarare än att man kan abonnera en plats.
– Men jag tror inte att de i den abonnerade vagnen tror att de är de enda som åker på tåget. Däremot har de sin egen vagn, kanske sin egen servering, så det finns några saker som skiljer åt, men alla har samma mål. – På liknande sätt kan man ju prata om ekumenik då, mellan olika kyrkor, möjligtvis. Där vi både har saker som lite skiljer oss åt och samtidigt grunden som vi har gemensamt, med tron på Jesus då. Hur länge har du hållit på med detta? Hur gammalt är ditt tågintresse? – Oh, det är ju ända sedan barnsben. Vi hade en musei järnvägsförening i närheten när jag var liten, far tog gärna med oss till den och när man är liten är man fascinerad av ångloken och såna grejer … Och sedan i min familj så var det alltid naturligt, att när vi skulle någonstans så åkte vi tåg. Jag hade ju den här pojk drömmen då såklart att bli lokförare. Gud ville annor lunda och jag blev kallad till präst. Men därför är jag så väldigt glad över att nu kan jag ändå syssla med det här på–fritiden.Jaghar varit engagerad i just den här föreningen sedan 2010 för att en god vän som var engagerad här och sa till mig: ”det här är roligt och du gillar ju tåg, kom och va med!” Så fungerar det i kyr kan också. Jesus säger: ”Kom och följ mig, kom och var med! Det här är något bra.” De första lärjungarna visste inte exakt vad det var de hoppade på, men de hade för
– Det påminner om den gamla historien om att någon blir insläppt av Sankte Per i himlen och det är så fint och vackert, och så går de förbi nån korridor, nåt rum … och då säger Sankte Per att nu måste vi vara väldigt tysta … för de tror att de är ensamma här. Haha.
18 liv 3/2022 REPORTAGET
Jag följer er förening på Face book och då ser man att det är otroligt mycket arbete som läggs ner, med rälsbussar, med banan och allt … – Verkligen. Vi kör daglig trafik från slutet av juni och in i augusti och på helgerna i september, men för att vi ska kunna köra den perioden så krävs det jobb året runt. Den här banan är devinesmärktkulturminochfårjusökabidragsom går att söka till sån här verksamhet, och det är ett väldigt populärt turist mål, men på så sätt sysslar väl även den här föreningen med kollekt. För du har kanske sett på hemsidan att vi har en rälsbuss som vi nu måste renovera från grunden för att vi ska kunna ta den i bruk. Och föreningen har inte pengar till att göra det utan då lägger vi ut på Facebook: ”Vill du vara med och göra en insats – swisha din gåva”. Och det kän ner vi ju igen från kyrkan, det är så vi arbetar kollektermedför att Act Svenska kyrkan ska kunna hjälpa människor, för att kyrkliga gårdar ska hållas vidTågetliv... har passerat den i järnvägskretsar välkända stationen Jenny och är på väg den sista biten in mot Väster vik. Axel avslutar: – Järnvägsföreningen här bygger på att vi känner var andra, vi ingår i en gemen skap som är överblickbar och därför engagerar vi oss för alla förstår att vi behövs. Och jag tror att kyrkan måste hitta tillbaka till det och inse att de små enheterna som är framtidsvägen. Jag är ju kyrkoherde i Ljungby pas torat med åtta församlingar, men församlingarna måste få ha sitt eget självbestäm mande och känna att ”vi har ansvar för vår kyrka”. Jag tror det är jätteviktigt, också för framtiden.
MAX WAHLUND TEXT OCH FOTO
”De framtidsvägen”enheternasmåär
troende för Jesus och jag har haft förtroende för min vän här och när han säger ”det här är bra” – jamen då hänger jag på. Så det är samma grej egentligen.–Ochdet är det som är så fint i en ideell förening, vi kommer från så väldigt många olika håll. Nån är civilingenjör, nån arbetar på fabrik nånstans, nån är pen sionär, andra är tonåringar som fortfarande går i skolan. Nån är forskare … alltså vi kommer verkligen från hela samhället precis som det, i bästa fall, också är i en kyrka.
19liv 3/2022 REPORTAGET
Vi församlingsbor är stolta över vårt försam lingshem, som byggdes i början av 1990-talet och invigdes hösten 1991. Redan från första stund var många engagerade i utsmyckningen och den då aktiva syföreningen bidrog med textil inredningen till hela huset. ”För oss ortsbor är hembygdsgårdenBlåbärskullendenplatsvisamlaspå”
textilkonst
blickfånget, mitt emot det lilla altaret. Dessutom skulle den bidra till att fånga upp ljud, texti lier har ju den förmågan och det behövs verkligen i en samlingssal som den här. Vi landade så småningom i att Anneli gjorde mönster till tryckta gardiner i stora salen och barnverksamhetens rum. Flygeln behövde också ett skydd, så Anneli sydde ett sådant i mörkt gråmeleratylletyg.”Elisabethharformgivitochvävttextilen”Blåbärskullen”.Honberättar:”Föross
vävningenstarnateknikenMaterialetminmidsommar.vårensamlasBlåbärskullenhembygdsgårdendenplatsvipåförattvälkomnaochdärvifirarDetharvaritinspirationtillmotivet.ärpapperochärryaknutar.Knuärinplockadeundergång.”Bordsdukarnaärform
”Vi utgick från den blå rölakansmattan, den vackra blå färgen och rutorna i fokuskunnasomstörrebraskulleattVibårderna.mönstertyckterummetmåaventextilskullebliiochvara
Det vävdes många gardin uppsättningar, dukar och möbeltyger i damernas vävstolar. Kvinnorna var stolta över sitt gemensamma arbete, som under alla år spridit glädje till försam lingsborna i Mörlunda. Dock, efter 30 år utsatta för solen var gardinerna så sköra att de började falla sönder.Nyligen fick församlingen en gåva genom ett arv, som gjorde det möjligt att för bättra och uppdatera textili erna i stora salen och göra ett större grepp i desåggruppennatAnneliElisabethochPettersson,AnnikaenFörsamlingsrådetutsmyckningen.bildadetextilgrupp,beståendeavEskilsson,IngegerdChristinaBerghKristinaJohansson.JohanssonochLinder,somdesigtextilierna,bjödsintillföratthörahurdepårummetochvilkaidéerhade.Deberättar:
20 liv 3/2022 LIV i församlingarna
Lokal i Mörlunda församlingshem
ortsbor är
KRISTINA JOHANSSON ORDFÖRANDE FÖRSAMLINGSRÅDMÖRLUNDA
21liv 3/2022 LIV i församlingarna
Dopkannan i silver är designad av George Jensen och skänkt till församlingen av Stig och Gunvor Nilsson. Tack för den fina gåvan!
HULTSFREDS FÖRSAMLING FICK DOPKANNA I GÅVA
EN GOBELÄNG I GÅVA TILL VENA FÖRSAMLING
Gobelängen heter ”Skapelsen” och föreställer densamma, vävd av Siv Sjöberg och skänkt till församlingen av konstnären själv. Gobelängen hänger numera i Socken stugan. Församlingsherde Arja Bergström och församlingsrådets ordförande Lennart Johansson tog med stor tacksamhet emot den. givna av Elisabeth Johansson och Gunilla Jerpenius har vävt dem. Mats Larssons snickeri i Mörlunda har gjort nya kornischer i ek. Förutom uppdatering av textilier ska tekniska lös ningar installeras, såsom wifi och projektor med duk. Det kommer att höja statusen för hela huset vilket vi ser fram emot! Vi hoppas att detta leder till att många kom mer att fortsätta använda Mörlunda församlingshem under många år framåt och se potentialen i huset som den samlingsplats det är. Välkomna till vårt fina församlingshem!
Allhelgonahelgen består av två kyrkliga helgdagar, alla helgons dag och alla själars dag. Tidigt i den kristna kyrkan började man fira helgonen och minnet av martyrer. Helgon var människor som man höll särskilda eller heliga. Till martyrer räknas människor som dött för sin tro. Det blev till slut många dagar att fira och det uppstod ett behov av att samla helgonen och martyrerna till en egen helgondag. För cirka tusen år sedan infördes därför en gemensam dag för alla de helgon som inte kunde få egna dagar i alma nackan. Helgonens betydelse ser olika ut i olika kristna traditioner. Helgonen har olika betydelse också för enskilda
22 liv 3/2022 tema etur ratquaturFRÅGA PRÄSTEN FRÅGA Vad är det vi firar vid allhelgona? /Sara, 14 PRÄSTEN SVARAR
mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas våra närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad. Vi är alla heliga, tack vare Jesus kärlek till oss.
Helgen präglas av att ljusen lyser på våra kyrkogårdar. De lyser upp mörkret och påminner oss om Guds ljus, som räddar oss från döden, som visar oss på förlåtelsens väg och som ger oss ett himmelskt hopp.
Historisktkristna. harviskilt
Det finns många fina och stämningsfulla sätt att hedra våra avlidnas minne. Kanske vill du delta i en minnes gudstjänst eller besöka en kyrkogård för att tända ett ljus på en väns eller släktings grav. Eller promenera bland gravarna och förundras över det vackra. Du kan också välja att minnas nära och kära genom att tända ljus hemma.. /Arja Här kan du fråga om vad du vill. Redaktionen väljer ut frågor som besvaras av pastoratets präster. Mejla din fråga till liv.aspeland@svenskakyrkan.se
Allhelgona är den tid på året då vi uppmärksammar och minns dem som har lämnat det här livet. Det är en helg då vi påminner oss om att döden är en del av livet.
Eva Solid Komminister, Målilla och Mörlunda 0495-24 95 eva.solid@svenskakyrkan.se82
0495-230 jorgen.petersson2@svenskakyrkan.se27
Patrik Andersson HR 0495-500 patrik.andersson2@svenskakyrkan.se44
Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga 0495-609 jeanette.frode@svenskakyrkan.se15
Frida Rahmic Barn och ungdomsledare 0495-24 95 frida.rahmic@svenskakyrkan.se99
Cecilia Danielsson Kyrkvaktmästare, Mörlunda Tveta 073-820 18 cecilia.danielsson@svenskakyrkan.se68
Anna Schörling Kyrkvaktmästare, Vena 0495-124 anna.schorling@svenskakyrkan.se86
Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se89
PRÄSTER Ola Sandberg Tf. kyrkoherde, församlingsherde Virserum, Järeda och Hultsfred 0495-301 ola.sandberg@svenskakyrkan.se82
Cecilia Stenfeldt Johansson Barn och ungdomsledare 0495-230 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se26
Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12
MUSIKER Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred 0495-24 95 @svenskakyrkan.seann-marie.daag.albrechtsson91
Doris Danielsson Ekonomiassistent 0495-24 95 doris.danielsson@svenskakyrkan.se96
ADMINISTRATION
Arja Bergström Komminister, församlingsherde Vena och Lönneberga 0495-24 95 arja.bergström@svenskakyrkan.se87
Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist 0495-24 95 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se90
Tobias Fröjd Kyrkvaktmästare, Järeda 0495-24 95 tobias.frojd@svenskakyrkan.se98
Elin Dahlström Kyrkvaktmästare, Hultsfred 0495-24 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se95
Madelene K. Askevik Kommunikatör 0495-24 95 madelene.karlssonaskevik@svenskakyrkan.se88
Jörgen Petersson ochKyrkogårdsföreståndarefastighetsansvarig
tema etur ratquatur 23liv 3/2022 Vi finns här för dig!
DIAKON Birgit Johansson Diakon 0495-24 95 birgit.johansson@svenskakyrkan.se83
KYRKVAKTMÄSTARE Jonny Karlsson Kyrkvaktmästare 0495 – 232 jonny.karlsson2@svenskakyrkan.se08
Torbjörn Creutz Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-209 torbjorn.creutz@svenskakyrkan.se60 Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-301 torbjorn.ottosson@svenskakyrkan.se70
Weronica Swensson Barn och ungdomsledare 0495-24 95 weronica.swensson@svenskakyrkan.se86
Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda Tveta och Målilla Gårdveda 0495-200 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se90
Caroline Tapper
Eva-Lotte Skoog Kamrer 0495-230 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se21
Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist 0495-24 95 caroline.tapper@svenskakyrkan.se93
Henrik Petersson Kyrkvaktmästare, Målilla Gårdveda 0495-504 henrik.petersson@svenskakyrkan.se65
BARN OCH UNGDOM Anne-Marie Jensen Församlingspedagog 0495-24 95 anne-marie.jensen@svenskakyrkan.se85
Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga 0495-24 95 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se89
NALINOR-OMBORDDANSKÖ OXUDDE 1378 FISK MACKANÄGGPÅ BIFALLVILSE-LEDD I DUMAN ALLIHOP MALVAVÄXT VARS FRUKT VÄXER DI REKT PÅ OSTADIGASTAMMENSTRECK HOPPASKLÄDEAXEL-NAPÅSOMVI TBILISIVASS-BÅTFRÅN FLYTT-FÖR-NING JUNGENLÄR PÅSISTAGKPM REPADEUPP-SIG HANDLASPIRAFÖRDESOMINTENSIVT4-EVERPÅFILM GRUSAR BRYTANHALSDEVIKAENSILAGE AB IHOPÅBOI FASTIGHET GRÖN-SAKTIDIGT BEKVÄMFABEL-DJUR LANDSUTOM-FN FÖRRFRIA VÄRLDENI OSALIGAVARAKAN MESTAFICKHIVARSTENDETINNATURA ENSAMISITTSLAG FÖRBANDRATIVTOPEFLYG ÄRSPÅRETSAMMAVERK-PÅ DAGARKORTA KALIUM 500 I ROM URANVarKRYSSETmedochtävlaomMikael Mogrens bok ”100 frågor om Gud och 200 svar”! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till Aspelands pastorat, Hantverkaregatan 11, 577 34 Hultsfred senast den 20 september. Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till! Stort grattis till Ari Hartikka i Hultsfred som vann korsordet i förra numret! VÄLSIGNELSEN Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred. Fjärde Moseboken 6:22–27 100 frågor om Gud och 200 svar av Mikael Mogren vinn
