LIV #3 2023

en tidning från din församling

Nummer 3/2023

TEMA

KYRKKAFFE

Drycken är självklart kaffe

Blir det någon påtår år 2050?

n sid 4

Låt oss dela bröd

Café Tre systrar vill skapa en god atmosfär n sid 6 Barngruppernas avslutningar, klassfotboll och Kyrkans Dag sid 18

HULTSFRED, JÄREDA, LÖNNEBERGA, MÅLILLA-GÅRDVEDA, MÖRLUNDA-TVETA, VENA OCH VIRSERUM FÖRSAMLINGAR

Varför skulle jag inte vilja välja det goda istället för inget?

N

är jag hör eller läser nyheter, så blir jag rädd. Det händer så mycket otäcka saker, även i vårt trygga Sverige. Vi läser om skottlossningar, överfall, bedrägerier och mycket värre saker. Samtidigt är det bara liten del av hela bilden vi ser. Visst är det bra med nyheter och att veta vad som händer i världen men ibland känns det verkligen som att världen är värre än den någonsin har varit. Ondska härjar bland människor och naturkatastrofer följer en efter annan. Inte konstigt att vi kan känna oss rädda och förskräckta. Det känns ibland som att tiden är inne, att det är nu det händer, att världen kommer att gå under.

Jesus säger; Se till att ni inte låter skrämma er. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet.

Varje gravid kvinna oroar sig inför förlossningen med all rätta. Hur ska det gå? Särskilt om det är första barnet, då oroar man sig ännu mer. Hur ont kommer det att göra? Kan jag dö?

Hoppas barnet är friskt! Jag minns själv hur orolig jag var, men ju längre tiden gick, desto mindre orolig blev jag för min egen skull. Fötterna svullnade, magen var i vägen, stegen var

Mejla oss gärna! liv.aspeland@ svenskakyrkan.se

2

liv 3/2023

tunga och andningen ansträngd. De sista veckorna längtade jag till förlossningen.

Jag tänker att det är så med många saker i livet. När vi blir gamla och trötta, och kroppen inte längre orkar eller man blir sjuk, då längtar vi till att få komma hem till Gud. Gud befriar oss från jordisk svaghet och vi får komma in i Guds rike. L ­ öftet som Gud har gett oss är att hos honom finns ingen smärta, inga sjukdomar eller allt det andra som vi kämpar hårt med under vårt jordiska liv.

Trots alla hemskheter i världen, måste vi ha tillit. Trots att vi oroar oss för våra barn, barnbarn, nära och kära, det ökade våldet och ondskan i världen, så har vi just löftet att lita på.

Gud är trofast. Om vi vill och vågar lita på det löftet, så har vi inget att oroa oss för. Vi måste plantera trädet, även om vi skulle veta att världen går under imorgon, som Luther säger.

Genom bön och förtröstan på Gud, klarar vi de hinder som finns på vägen för att den vägen leder hem. Hem till Gud. Jag vill dela med mig av ett möte med mina konfirmander.

Vi samtalade om hur kan man tro på Gud och Guds löften.

INNEHÅLL DRYCKEN ÄR SJÄLVKLART KAFFE

4–5

SYSTRARNAS RECEPT FÖR HEMTREVNAD

6–11

KAFFETS HISTORIA

12–13

PORTRÄTTET 14–17 LIV I FÖRSAMLINGARNA

18–20

KYRKA OCH KYRKOGÅRD

21

TILL SIST

22

KONTAKT 23

Följ oss på sociala medier!

Några konfirmander sa att de inte trodde på något, några trodde lite och en del tyckte att Guds löften bara var påhittade sagor för att ge oss en känsla av trygghet. Då var det en av konfirmanderna som sa något väldigt klokt. ”Människan är skapad att göra fria val, vi kan själv välja vad vi vill tro när det handlar om just tro. Jag väljer att tro på att Gud finns och att Gud ser mig. Jag väljer att tro att en himmel finns och att allt som Gud har lovat mig är sant. Varför skulle jag inte vilja välja det goda istället för inget, när det ger mig så mycket trygghet och kärlek.”

Det blev tyst i gruppen och jag såg hur många tänkte och blev allvarliga. Jag blev också häpen av hennes klokhet. Så sant! Om vi får välja, (och vi får!) så vill jag också tro. Jag väljer att tro, eftersom vi alla, var och en av oss har fri vilja att tro på vad vi vill. Jag väljer Gud. Jag väljer att lita på Jesus försoning på korset för dig, för mig och för hela mänskligheten. Vad som än händer, är han med oss. Med sin kärlek och omsorg, med sitt löfte; vi är aldrig ensamma i varken natt eller dag, i lidande eller i glädje, i liv eller död.

Jesus säger; Men den som håller ut, skall bli räddad.

Arja Bergström KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT

@svenskakyrkan.aspeland

Omslaget Tema: Kyrkkaffet. Kyrkkaffe på påskdagen 2023 i Lönneberga kyrka.

FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–torsdag 10–12 och 13–15.

Fredag 10–12.

Ansvarig utgivare Arja Bergström Redaktör Madelene K. ­Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se

N VA

EN M ÄR

K

T

foto: elisabet laasonen belgrano ikon

delas ut som samhälls­information och innehåller ­information från f­ örsamlingarna, Hultsfred kommun och begravnings­ verksamheten.

S

ges ut fyra gånger per år.

Trycksak 3041 0298

liv 2/2023

3

kyrkkaffe

Det viktigaste med kyrkkaffet är gemenskapen

I

Lönneberga församling har vi nästan alltid kyrkkaffe i samband med gudstjänsterna.

Under mina första år som kyrkvärd var det lite sporadiskt med kyrkkaffe, men när vi fick Anton Hultgren som präst, så höll han hårt på att det skulle vara kaffeservering vid varje guds­ tjänst och det har vi försökt att leva upp till.

Själva den lekam­ liga spisen ska inte vara så överdådig, ” Den lekamliga en bulle och en ­spisen ska inte kaka räcker, gärna hembakat, men vara så överdådig, inte nödvändigt. en bulle och en Drycken är givetvis kaka räcker” kaffe, men även te och saft. Mjölk och socker erbjuds alltid och vi försöker också erbjuda något till den som är överkänslig mot något. Ett viktigt tillfälle till förtäring är den stund som körmedlemmar, och andra uppträdande, får mellan övning och fram­ trädande, det brukar vara uppskattat.

Vanligast är att kaffet serveras efter guds­ tjänsten, men vid öppen kyrka och musikcafé serveras det när som helst under sammankom­ sten. Det händer också att kaffe serveras före en gudstjänst, särskilt om gudstjänsten eller konser­ ten äger rum på kvällen. Vanligast vid konserter är annars att vi nöjer oss med cider och snacks efter evenemanget.

Det viktigaste med kyrkkaffet anser vi nog är den sociala aspekten och det bevisas väl av att våra gudstjänstbesökare gärna sitter både länge och väl vid våra runda cafébord. En nyinflyttad församlingsbo, hitflyttad från ett annat land till och med, har framfört till mej att den här sam­ varon hjälpte henne att känna sej välkommen i försam­ lingen och var ett bra sätt att komma in i Svenska kyrkans gemenskap.

Hoppas kyrkkaffet smakar bra!

Gunborg Nilsson

Kyrkvärd och församlingsråds­ ordförande i Lönneberga 4

liv 3/2023

Kyrkkaffe är en kaffebjudning som äger rum efter gudstjänsten eller eventuellt före gudstjänsten. Möjligen kom kyrkkaffet till Sverige med väckelserörelserna. Det kan också sägas vara en slags ersättare för mötet på kyrkbacken efter högmässan. Begreppet kyrkkaffe förekommer i tidningstext 1920 i Jämtlandsposten.

K

yrkkaffe är en kaffebjudning som äger rum efter guds­ tjänsten eller eventuellt före gudstjänsten. Möjligen kom kyrkkaffet till Sverige med väckelserörelserna.

Det kan också sägas vara en slags ersättare för mötet på kyrk­ backen efter högmässan. Begreppet kyrkkaffe förekommer i tidningstext 1920 i Jämtlandsposten.

Till en början var kyrkkaffet ofta en privat tillställning där man inbjöds till kyrkkaffe efter högmässan hemma hos någon bekant. Även prästen och dennes hustru kunde inbjuda några av gudstjänstbesökarna på kyrkkaffe i prästens hem i prästgår­ den. Med tiden utvecklades kyrkkaffet till att bli en offentlig tillställning som anordnades av församlingen och där samtliga gudstjänstbesökare inbjöds till kaffe och samvaro vid guds­ tjänstens slut. Kyrkkaffet skedde då företrädesvis i försam­

kyrkkaffe

ala pastorat

DIGITALT KYRKKAFFE

B il

d: S

lingshemmet men kunde även ske i prästens bostad.

Numera är det vanligt att kyrkkaffet intas i kyrko­rummet, lite på stående fot, i kyrkbänkarna eller vid så kallade kyrktorg utrustade med pentry.

Under pandemin fick man lov att vara kreativ. Många för­ samlingar erbjöd digitala gudstjänster till sina församlingsbor och även digitalt kyrkkaffe efteråt. Alla som satt hemma med sitt fika kunde koppla upp sig i ett digitalt mötesrum för att få del av den gemenskap man var van vid efter gudstjänsten.

Blir det någon påtår 2050?

Globalt väntas efterfrågan på kaffe fördubblas till år 2050, samtidigt som hälften av den odlingsbara marken förväntas bli obrukbar inom samma tidsperiod. Det kan låta avlägset – men

De sju största kaffe­ drickande nationerna finns alla i Europa.

Finland Norge Island Danmark Nederländerna Sverige Schweiz

Källa: kaffejournalen.se

DRYCKEN ÄR ­SJÄLVKLART KAFFE

VEM DRICKER MEST KAFFE I VÄRLDEN?

foto: nadine minner/ikon

för kaffeodlarna är den negativa utvecklingen tydlig redan i dag. Ekvationen ökande efterfrågan, pressade priser och accelererande klimatföränd­ ringar går helt enkelt inte ihop.

Olika marknadsaktörers strävan att tillgodose konsu­ menters efterfrågan på lättillgängligt och billigt kaffe kan därmed, paradoxalt nog, leda till det motsatta – att kaffet blir både dyrare och mer svårtillgängligt.

Att ställa om till en mer hållbar produktion och konsumtion ligger därför i alla aktörers intresse. Ett pris på kaffet som täcker kostnaderna för en hållbar produktion är avgörande.

Men det behövs även skärpt lagstiftning och riktat stöd till odlare för att utveckla och sprida metoder för att möta ­klimatförändringarna.

Källa: wikipedia, fairtrade.se liv 3/2023

5

reportaget

6

liv 3/2023

reportaget

Systrarna Erika och Martina med mamma Noomi i kaféet, som tidigare var pojkarnas slöjdsal när huset var skola.

Låt oss dela bröd Kafé Tre Systrar i Vrånganäs vill inte bara s­ ervera kaffe med dopp, de vill ge gästen en helhets­ upplevelse. Det ska vara familjärt, trivsamt och gott. Med nästan tre generationer i köket där ”bakgenen” gått i arv är det svårt att misslyckas.

N

är man kommer till kaféet och kliver in genom grinden så känns det verkligen som att komma hem till någon. Det är inbjudande och mysigt. Högresta träd kastar skuggor över den ­knastrande grusgången. Både kaniner och höns skapar liv och rörelse i trädgården. Inbjudande skyltar i prunkande rabatter leder fram till kaféets servering, ner i källaren.

Här står s­ ystrarna Erika och Martina bakom ­disken, med ­sjalett på huvudet och vävda kökshanddukar med b­ roderade ­initialer som förkläden. Kaféet är inrett med äldre m ­ öblemang och trasmattor, och kaffet serveras i gamla koppar av svenskt p­ orslin, allt inköpt på loppis. Här finns hantverk i ull, blommor och keramik. Man kan köpa ägg, ved och ­pelargonsticklingar. liv 3/2023

>>> 7

reportaget

>>>

8

I huset bor äldsta systern Erika sedan sex år tillbaka. Huset var från början skola och i källarlokalen hade pojkarna sin slöjdsal. När Erika köpte huset var källaren en enrumslägen­ het. Mycket tid har lagts på att renovera och anpassa lokalen.

Först sommaren 2019 kunde Kafé Tre Systrar öppna.

– Jag hade tänkt länge, långt innan jag köpte det här huset, att jag ville ha ett sommarcafé, att det skulle vara kul, säger Erika.

– Vi flyttade ju hit med tanke på att vi skulle kunna ha ett café här. Den tanken fanns ju med när du köpte huset, säger mellansyster Martina som flyttade till byn 2018.

Platsen är hemma för dem på ett djupare plan. Erika säger att hon känner sig mer hemma i skogen här än där de är upp­ vuxna i Linköping. Många som­ mar- och vinterlov har systrarna spenderat i byn, eftersom deras ” Men gästerna mamma Noomi är född och tycker att vi är uppvuxen här. Hennes föräldra­ ett riktigt kafé hem ligger längre upp i backen. och det är väl först Erika och Martinas lillasyster Josefina bor utanför Vetlanda nu som det har och är för tillfället mammaledig. landat i oss” Alla tre tycker de om att baka och pyssla. Till vardags har de andra jobb, så kaféet är en hobby.

– Det var naturligt för oss att starta ett kafé ihop och då var det givet att det skulle heta Kafé Tre Systrar, berättar Martina och skrattar.

– När vi startade trodde vi nog inte att så många skulle hitta till oss, utan vi blev överraskade vid första tillfället vi hade öppet. Vi är ju inte utbildade och ser oss inte som proffs, men gästerna tycker att vi är ett riktigt kafé och det är väl först nu som det har landat i oss, fortsätter hon.

Kaféets ledord är hembakat, ekologiskt och närproducerat.

Det finns ingen De bakar endast på frukt och bär som är i säsong och köper särskild meny i in varor från företag i närheten, till exempel Axelssons i Aby systrarnas kafé, och Räven och Osten. Ibland får de göra en avvägning om de utan man bakar ska välja det ekologiska eller det närproducerade alternativet. på ingredienser Mycket plockar de själva i naturen, till exempel blåbär. som är i säsong Kafékultur för systrarna handlar om helheten, att det ska och vad som känns kul. Men vara mysigt och en trevlig miljö för då smakar det godare. De det är klart, morvill gärna återskapa en ”barnslig” idyll som för tankarna till mors havrekaka Emil och Bullerbyn. med kakao finns – Man ska bli överraskad som gäst, säger Erika. alltid på menyn.

– Det ska självklart smaka gott, men det ska också vara ett Den var med på alla kalas genom trevligt bemötande och en trevlig stämning. uppväxten, så – Det jobbigaste är efter stängning att plocka undan och den har fått en städa när luften gått ur en, tycker Martina och skrattar. Innan hedersplats i är det bara jätteroligt och fullt ös. Man är småstressad, men kaféet. det är så mycket förväntan. >>> liv 3/2023

reportaget

Det ska inte bara smaka gott, det ska vara hemtrevligt också. Som gäst ska man känna sig inbjuden och välkommen. Och man ska vilja komma tillbaka.

liv 3/2023

9

reportaget

>>>

– Det är mycket planering. Även om vi bara har öppet en dag i veckan, så ska vi ju också göra inköp, förbereda olika saker, baka och planera samtidigt som vi har våra vanliga jobb, berättar Erika.

Många gäster ser Kafé Tre Systrar som ett utflyktsmål och för många blir det en mötesplats. Bekanta möts i kaféet och slår sig ned vid samma bord. Många tidigare elever i den gamla skolan kommer på besök och berättar om sina minnen från platsen.

Systrarna vill förmedla en god atmosfär, precis som kyrk­ fika gör.

– Vi har ju det här med kyrkfika med oss eftersom vi är uppvuxna i pingstkyrkan. Där har vi vår bakgrund, säger Erika. Under pandemin hade vi kyrkkaffe här på riktigt, många som satt hemma och såg digital gudstjänst kom hit efteråt för att kyrkfika, fortsätter hon.

Pandemin ja, som ju slog till med all sin kraft under våren 2020. Dock är det något som Kafé Tre Systrar inte känt av nämnvärt i verksamheten.

Tvärtom har det gått stadigt uppåt ” Att få ­komma för kaféet, och pandemin är en del av det. De löste det praktiska i för­ ­hemifrån hållande till restriktionerna genom och se andra att hålla serveringen utomhus i ett människor och stort tält och kön ringlade sig lång vara i ett s­ ocialt genom trädgården eftersom man skulle hålla avstånd till varandra. ­sammanhang” – Det var så många som tyckte det var så härligt att kunna komma till oss den där första pandemivåren när vi gick mot sommar, att få komma hemifrån och se andra människor och vara i ett socialt sammanhang, minns Erika.

Det finns många idéer inför framtiden, men just nu när tredje systern är föräldraledig så kör de på som vanligt. Sedan förra året serverar de soppa på fredagar. Under den här som­ maren ska de testa att servera toast.

Systrarna engagerar gärna familjemedlemmar och vänner i kaféverksamheten. Det händer att Martinas tonårspojkar är med och arbetar i kaféet, så med mamma Noomi är de tre generationer i köket ibland. Verksamheten går runt även om den kräver mycket jobb, men den är en framgångsrik hobby för familjen på flera sätt.

Systrarna avslutar varje öppning med att fika tillsammans med sina barn och sina föräldrar. Man varvar ner tillsammans och pratar om hur dagen har varit och vem de har träffat innan man tar sig an disken.

Många möten med okända och kända, släktingar och vän­ ner hade inte skett om det inte vore för att kaféet fanns.

MADELENE K. ASKEVIK

10

liv 3/2023

Knastrande grusgångar, högresta träd som kastar långa skuggor under solen. Prunkande rabatter och vägvisande skyltar mot kakor och bullar. Det är nästan som att ha landat mitt i en saga av Astrid Lindgren.

reportaget

liv 3/2023

11

kaffets historia

Från det röda bäret till det svarta guldet Kaffe som dryck är inte mer än ca 600 år gammal men historien börjar naturligtvis mycket tidigare. Kaffebusken har vuxit i de afrikanska högländerna i över 4000 år men det var först för ca 1500 år sedan som växtens uppiggande egenskaper upptäcktes.

Enligt en gammal etiopisk legend var det herden Kaldi som upptäckte kaffebärets goda effekter, eller egentli­ gen var det hans getter som vanligtvis var ganska slöa men som blev livliga sedan de ätit av de röda bären från ett lågväxande träd. Kaldi smakade själv och kände av effekten.

I början tuggade man på bär och blad och bären kunde mosas och blandas med djurfett för att bli pro­ teinrik föda åt kameldrivare.

Från Etiopien spreds växten till Jemen där de första kaffeodlingarna anlades.

Det var också här som man började rosta, mala och koka bönorna och smaksätta med kanel och kardemumma.

Snart blev kaffedrickande populärt i hela Mellan­ östern och i och med osmanska rikets expansion kom drycken till Turkiet.

Där inrättades så kallade kaffehus, de första kaféerna 12

liv 3/2023

med andra ord. Det första europeiska kaffehuset öpp­ nades i Venedig 1645. Det diskuterades flitigt bland katoliker om man skulle få dricka kaffe eller inte och påven råddes att ta avstånd från en dryck som kom från icke kristna länder. Men

”Efter stora ­kalas torkades sumpen för att sedan skänkas till fattiga.”

först ville påven smaka och han blev förtjust och menade att det vore en skam att låta de otrogna få ensamrätt till något så underbart.

I alla större städer i Europa öppnades kaffehus på löpande band. Dessa blev

livliga mötesplatser och viktiga för att sprida idéer och politiska budskap, men de sågs inte alltid med blida ögon av myndigheterna.

I Sverige fick kaffe spridning under 1700-talet och det kan vi delvis tacka Karl XII för. Han vistades ju en tid i Turkiet efter förlusten vid Poltava och han blev väldigt förtjust i kaffe och tog med sig en turkisk kaffekokare när han så småningom återvände hem till Sverige. Det var via hovet och det högre borger­ skapet som kaffedrickande spred sig. 1727 fanns det i Stockholm 15 kaffehus där förnäma herrar kunde träffas och diskutera affärer, men det mesta kaffedrickan­ det skedde i privata salonger, i synnerhet för kvinnor som inte hade tillträde till kaffe­ husen. Här finns ursprunget till ”kafferepet”, det sociala umgänget för kvinnor utan män och barn. Ordet rep kan

ha flera betydelser, antingen att man samtidigt repade tyglappar när man drack kaffe ihop eller att man repartiserade, alltså delade på kostnaderna, då kaffe­repet från början var ett slags knytkalas.

Att dricka kaffe blev en statusmarkör bland bättre bemedlade för kaffet var mycket dyrt. År 1740 kostade 0,425 kg kaffe lika mycket som en bonddrängs årslön.

Politiskt var kaffet omtvistat.

Målningen ”Kaffebeslaget” av Martin Rudolf Heland från 1799, föreställer ordningsmakten som kommer på ett kaffedrickande sällskap under tiden det rådde kaffeförbud.

Bönderna i riksdagen drev igenom ett kaffeförbud i Sve­ rige år 1756. Vid ytterligare fyra tillfällen skulle det bli kaffeförbud, det sista under åren 1817–1823.

Det var först under 1800talet som kaffet blev mer överkomligt i pris och nådde ut till en bredare befolkning.

Men så särskilt bra var nog inte kaffet för det späddes ofta ut med rostad råg, maskrosrötter eller socker­ betor. Man kokade också

på sumpen, så kaffet blev tunnare och tunnare tills man kostade på sig att slänga i en nypa nymalda bönor.

Efter stora kalas ­torkades sumpen för att sedan skänkas till fattiga, men det hände också att kaffesump såldes till högstbjudande.

Först från sekelskiftet 1900 kan kaffet betraktas som nationaldryck då det dracks av alla. I större städer kunde man från 1860-talet köpa färdigrostat kaffe,

i­ stället för att rosta själv i hemmet, men det ansågs luxuöst och blev inte han­ delsvara i större omfattning förrän på 1920-talet.

I samband med andra världskriget på 1940-talet rådde kafferansoring i Sverige ända fram till 1951.

Då fick man bara handla ett halvt kilo kaffe per person som skulle räcka i 15 veckor.

Därför blev kaffesurrogaten populära. Kaffesurrogaten kunde till exempel vara en

blandning av rostad råg och örten cikoria.

Under de senaste åren har de mest trendmedvetna kaffefantasterna gått vidare till att intressera sig för ”finkaffe” på högre nivå.

Genom mikrorosterier, baristatävlingar och avsmak­ ning av specialblandningar har det exklusiva kaffet åter blivit en trendig statusmar­ kör, precis som när bönan en gång gjorde sitt intåg.

ANNA-MAJ SUNDSTRÖM liv 3/2023

13

porträttet

14

liv 3/2023

porträttet

Liv Astrid lämnade kyrkan som tonåring efter att den definierat hela hennes barndom. Hon som skulle bli präst! Istället fann hon det spirituella i tatueringar. Hon har lämnat kyrkan och anser sig inte vara kristen längre, men hon längtar efter Gud.

”Gud är relationen till vår existens” tioårsåldern flyttade Liv Astrids familj till Malmslätt, utanför Linköping. De hade det ganska dåligt ställt ekonomiskt och det fanns inga pengar till fritidsaktiviteter, så Liv Astrid hittade till kyrkans verksamhet i Kärna församling, som ju inte kostade något. Det var bland annat mellanmål efter skolan, sjunga i kören och konfirmandundervisning.

Många kvällar i veckan spenderades i kyrkans verksamhet.

– Jag var ett barn som inte hade haft en given plats, men i kyrkan fick jag det. Om inte kyrkan hade funnits där och då, så vet man ju inte vad som hade hänt. Jag var lättpåverkad och kom från en utsatt miljö i min tidigare skola där jag varit mobbad, så vilken positiv uppmärksamhet som helst hade kunnat

fånga upp mig. Det är ju bara tur att det att alla församlingar inte är lika välkom­ råkade vara en god sådan, säger hon och nande och varma som hennes hem­ fortsätter: församling varit.

– Jag hade helt otroliga ledare, de Samtidigt hamnade hon i en existen­ hade tålamod med stort T. Ledarna såg tiell kris och började ifrågasätta mycket, igenom tonårsatti­ bland annat sättet tyder och fasader man väljer att tolka och mötte alla med Bibeln på. ”Här ska ingen samma respekt. Den – Det var proble­ ­kyrka komma och kulturen och men­ matiskt för mig just berätta för mig vad då och jag behövde taliteten växte jag upp med som barn jag har för ­relation svar, även själsligen. i Svenska kyrkan Jag var med försam­ till Gud” och det präglade lingen till Taizé och mig som kristen. hamnade i en bibel­ Stöttningen fanns oavsett vem du var; studiegrupp med flera katoliker. Bibel­ bråkig, gullig, snäll. De såg även den studieledaren var en ung katolsk munk som var tyst. som blev väldigt provocerad av mig Efter konfirmationen fortsatte hon och sa att jag förnekade Gud, min tro, som ung ledare i flera år. Som 19-åring kristendomen och att jag skulle brinna i hade hon ambitionen att bli präst och helvetet, berättar hon och fortsätter: gjorde därför ett volontärår inom – Efter det lämnade jag kyrkan. Jag Svenska kyrkan, men det blev ingen bra kände att min relation till Gud var så erfarenhet då hon tvingades till insikten oerhört privat och det kändes som att liv 3/2023

>>> 15

porträttet

Liv Astrid öppnade sin tatuerarstudio Huldra Studio i Vimmerby 2022.

>>>

16

vi hade en länk, hjärta till hjärta, om Gud nu har ett hjärta. Jag kände liksom att ”här ska ingen kyrka komma och berätta för mig vad jag har för relation till Gud, jag skiter väl i Bibeln”, men så liv 3/2023

kan man kanske inte tänka om man är kristen på riktigt, eller ska vara kristen i en kyrklig kontext, för tron baseras ju på Bibeln, på texterna.

Liv Astrid tänker tillbaka på tiden

som krisande 19-åring och menar att hon länge var en ganska naiv och att det tog lång tid för henne att inte tänka svart eller vitt. Det var också då som den första tatueringen kom till.

porträttet

– Min farfar blev sjuk när jag genom­ gick den här existentiella krisen. Jag fick tag på en tatueringsmaskin från en kompis och gjorde prickar i röd färg runt handleden, som en hyllning

till min farfar som hade röda prickar våga någonting svårt. Hon inser också runt ett finger. Han hade gjort dem när att kyrkan har tvingats ställa om under han gick till sjöss, 13 år gammal. Det åren som gått. låter helt otroligt, men han somnade in – Nu pratar kyrkan mer filosofiskt samtidigt som jag gjorde den där första om gemenskap, samexistens, förlåtelse tatueringen på mig själv. Jag lät min far­ och Guds nåd. Förut pratade man mer far leva vidare i min kropp, spirituellt. om synd, mer bokstavligt. Det är fint att Liv Astrid är nu 33 år och har arbetat inse att man inte är en syndare bara för som tatuerare i ca åtta år. Hon menar att att man inte är perfekt. Man är väl en det är något spirituellt över att göra en syndare först när man inte vill förstå ett tatuering, för att man präntar in något annat perspektiv. på en person för alltid.

Gudsrelationen har förändrats sedan – Den som kommer till mig för att barndomen. Som yngre bad hon varje tatuera sig har ofta tänkt på det länge, kväll. Det liknade en meditation, som att det är något de alltid vill bära med var helt fritt från dömande och gav sig. Men så kan det vara betydligt enk­ henne utrymme att vara total ärlig mot lare än så också, för­ sig själv. stås, men någonstans Idag beskriver ”Jag tror inte att börjar det ju och hon det som att hon man tappar den det har ofta en stark har en direktlänk till emotionell kopp­ Gud. Den har varit relationen ­oavsett ling. Man tatuerar osynlig för henne ett vad man går sina barns namn, en tag, men det betyder ­igenom i livet” symbol som betyder inte att den inte någonting och så finns där. vidare. Tatueringen – Jag tror inte att grundar sig i det som betyder någon­ man tappar den relationen oavsett vad ting, i det som är runt omkring just nu. man går igenom i livet. Utan man har Och även om man lasrar bort en tatu­ kopplingen till Någon som ser allt, vet ering har man alltid erfarenheten med allt, förstår allt. Och det är starkt, hur sig. Vissa tycker att det gör jätteont, man aldrig kan bli fri från det, för att andra tycker inte att det känns alls och man har en inneboende längtan efter vissa tycker att det är så kul att de vill att tillhöra någonting, säger hon och göra tio till direkt. Framför allt känner fortsätter: jättemånga efteråt att de äntligen har – Jag tror att det finns ett syfte med med sig något för alltid som de har hur vi är med varandra. Gud är relatio­ längtat efter att få göra länge, som alltid nen till vår existens, till varandra, till är kopplat till någon slags nostalgi och godhet och förlåtelse. Det kanske inte naturligtvis identitet. heller är relevant att prata om Gud som På samma sätt har Liv Astrid längtat Gud, utan som kopplingen till allt och efter Gud de senaste åren, men inte mellan allt. Vi kommer aldrig släppa vågat återuppta kontakten. Relationen relationen till det som finns omkring till kyrkan definierade hela hennes oss för det är alltid närvarande, vare sig uppväxt, men självbilden förändrades ju vi vill eller inte. Vi måste alltid förhålla när hon bröt med kyrkan, vilket på sätt oss till vår existens. och vis också var en härlig känsla av att

MADELENE K. ASKEVIK liv 3/2023

17

liv i församalingarna

Under maj och juni blev pastoratets aktiviteter en livlig samlingspunkt för både barn och vuxna.

FEST, FEST OCH ÅTER FEST! Med kreativa aktiviteter på klassfotbollen och HFK-dagen, jublande terminsavslutningar, en lyckad organistexamen och avtackning av en långvarig församlingspedagog, samt Kyrkans Dag i Mörlunda, har det varit fullt med glädje och gemenskap.

Barnen fick inte bara sjunga, dansa och leka, utan även njuta av korv och glass, medan vuxna firade och samlade fina minnen.

I maj fanns pastoratet på plats vid klass­fotbollen i Virserum på Virumsvallen och på HFK-dagen i Hultsfred. Barnledarna fixade med skapande aktivitet och en fotbolls­utmaning, som var väldigt uppskattat av barnen.

18

liv 3/2023

liv i församalingarna

Barngruppernas terminsavslutningar avlöste varandra! Det var lek och bus, barnen sjöng och dansade. Och famil­ jerna åt korv och glass tillsammans. En härlig avslutning för terminen!

liv 3/2023

19

FEST, FEST OCH ÅTER FEST!

Församlingspedagog ­Anne-­Marie Jensen avtackades i juni i H ­ ultsfreds kyrka efter 40 års ­trogen tjänst i församlingarna.

Kantor Alexander gratulerades med (alkoholfritt!) bubbel och en blomma av kollegorna i M ­ örlunda efter att han tagit sin organist­examen! G ­ rattis Alexander!

20

liv 3/2023

liv i församalingarna

I början av juni bjöd pastoratet in till Kyrkans Dag i Mörlunda! Duran och ­Mollan uppträdde och alla barn bjöds på korv och roliga aktiviteter, till ­exempel ansiktsmålning.

VÅRA KYRKOR & KYRKOGÅRDAR

En ny och förbättrad materialgård planeras för kyrkogården

I

Hultsfred planeras en ny materialgård till kyrkogårdens loka­ ler. Den befintliga anläggningen är för liten för transporter som häm­ tar och lämnar material.

Anläggningen kommer att

uppdateras med nya förråd, materialfickor och container.

Innanför kyrkogårdsmuren blir en särskild parkering för kyrkogårdens anställda.

På senare år har maskin­ parken utökats och maski­ nerna är numera större

som kräver bättre ytor att röra sig på i arbetet. De nya murarna som ska omgärda gården kommer att kläs med vildvin och murgröna för att smälta in i omgivningen. Det kommer även att planteras gullregn.

Nästa del i projektet är en ombyggnation av personal­ lokalerna, men i dagsläget är det fortfarande under planering. Materialgården förväntas påbörjas 2024.

liv 3/2023

21

till sist

TERMINSSTARTER! Barnverksamhet

Vi stöttar dig att leva vidare Det vi fruktar allra mest är att mista någon som står oss nära. Ändå så händer det. Någon av dem som betyder så mycket för oss dör. Förlusten gör ont. Den ger oss sorg. Vi behöver sätta ord på det som vi upplever och få berätta för någon.

Att få samtala med och lyssna till människor som är i samma situation har visat sig vara en god hjälp att komma vidare.

Bor du i någon av våra för­ samlingar i Aspelands pas­ torat och har förlorat någon som stod dig nära är du väl­ kommen att delta i en sam­ talsgrupp om att leva vidare.

Vi startar i slutet av oktober och därefter träffas vi sex

gånger, en gång i veckan. Tid och plats bestäms efter sista anmälningsdag.

Det spelar ingen roll om du är troende, bara lite ­troende eller inte troende alls – du är välkommen att delta som den du är.

Anmäl dig senast 2 oktober till Birgit 070-23 71 834 birgit.johansson@svenskakyrkan eller Emmie 076-14 79 178 emmie.davidsson@svenskakyrkan.se

22

liv 3/2023

Under v. 36 drar liten & STOR igång i pastoratet! För barn 0–6 år i sällskap med vuxen.

Barnverksamheten har även andra grupper för olika åldrar, men då krävs föranmälan! Se mer på hemsidan, svenska kyrkan.se/aspeland/barn

Kör I början av september startar körerna sina övningar igen och Du är välkommen!

Alla församlingar i pastoratet har sin egen kyrkokör. Utöver det finns en damkör (i Vena) samt Aspeland Gospel (som övar i Hultsfred).

Nytt för den här terminen är uppstart för ungdomskören!

Den riktar sig till ungdomar i årskurs 7–9 över hela pastoratet. Ungdomskören träffas första gången måndagen 18 september 15.30–16.45 i Hultsfreds församlingsgård.

Se mer på hemsidan svenskakyrkan.se/aspeland/ musik Saknar du något i ­verksamheten?

Kanske en bokcirkel, ­samtalsgrupp eller ­liknande.

Hör av dig!

kontakt

Vi finns här för dig!

Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 Kyrkogårdsexpeditionen 0495-24 95 93 Måndag-torsdag 10-12, 13-15 samt fredag 10-12

ADMINISTRATION

PRÄSTER

Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

Arja Bergström Kyrkoherde Aspelands ­pastorat och församlingsherde Hultsfred 0495-24 95 87 arja.bergström@svenskakyrkan.se

Eva-Lotte Skoog Kamrer 0495-230 21 eva-lotte.skoog @svenskakyrkan.se Doris Danielsson Ekonomiassistent 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kommunikatör 0495-24 95 88 madelene.karlssonaskevik @svenskakyrkan.se Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se

Ola Sandberg Församlingsherde Virserum och Järeda 0495-301 82 ola.sandberg@svenskakyrkan.se Susanne Elssjö Församlingsherde ­Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-24 95 80 susanne.elssjo@svenskakyrkan.se Kjell Nilsson Församlingsherde Vena och Lönneberga 0495-24 95 81 kjell.nilsson@svenskakyrkan.se

Sofie Hjelm Församlingspedagog 0495-238 84 sofie.hjelm@svenskakyrkan.se

Jonny Karlsson Kyrkvaktmästare 0495-232 08 jonny.karlsson2@svenskakyrkan.se

Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se

Elin Dahlström Kyrkvaktmästare, Hultsfred 0495-24 95 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se

Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare 0495-230 26 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se

Tobias Fröjd Kyrkvaktmästare, Järeda 0495-24 95 98 tobias.frojd@svenskakyrkan.se

Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 86 weronica.swensson @svenskakyrkan.se

Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga 0495-24 95 89 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se

Anna Eklund Begravningsassistent 0495-238 52 anna.eklund3@svenskakyrkan.se

Birgit Johansson Diakon 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se

Cecilia Danielsson Kyrkvaktmästare, ­Mörlunda-Tveta 073-820 18 68 cecilia.danielsson @svenskakyrkan.se

Jörgen Petersson Kyrkogårdschef och ­fastighetsansvarig 0495-230 27 jorgen.petersson2 @svenskakyrkan.se

Emmie Davidsson Diakon 0495-238 54 emmie.davidsson @svenskakyrkan.se

Rasmus Johansson Vik. kyrkvaktmästare, Vena 0495-609 16 rasmus.johansson @svenskakyrkan.se

KYRKVAKTMÄSTARE

Torbjörn Creutz Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-209 60 torbjorn.creutz@svenskakyrkan.se

DIAKoNER

Fabian Gugelmann Lagbas, kyrkogårds­vaktmästare, Hultsfred 0495-124 84 fabian.gugelmann @svenskakyrkan.se

BARN OCH UNGDOM

Henrik Petersson Lagbas, kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-504 65 henrik.petersson @svenskakyrkan.se

Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-301 70 torbjorn.ottosson @svenskakyrkan.se Milad Haidari Vaktmästare, Hultsfreds ­församlingsgård 0495-24 95 84 milad.haidari@svenskakyrkan.se

MUSIKER Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och ­Lönneberga 0495-609 15 jeanette.frode@svenskakyrkan.se Sofia Holmquist Kyrkomusiker, barn- & familje­ verksamhet, ­äldreboenden 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 89 lisa.sandstedt @svenskakyrkan.se Alexander Olsson Kyrkomusiker, organist Mörlunda-Tveta och ­Målilla-Gårdveda 0495-24 95 92 alexander.olsson @svenskakyrkan.se

liv 3/2023

23

KRYSSET UTAN KAN MAN DÅLIG UNDAN- GÖRA I VI D TAG SAKEN DI MMA

S LÅS I N

EF 4:32 VAR GODA MOT ........

TVHASSE

NONSENS

RYMMER MÅNGA

MATVÄTSKA UPPENBARA MORS ?

OLLE MASKINMÄNN I SKA

PALMLUND RADIUM

HÖRS MISSNÖJD

SÅS KORT

BILD: PIXABAY

EN SORTS RÅTTA KYRKLIG ALLIANS FÖR HJÄLPARBETE

FÅR BÅT ATT RÖRA PÅ SIG BERGSTRÖM SOM ÄR VÅR KYRKOHERDE

HÅLLA MOTTAUPPSIKT GARE

LEDER BLOD TRÄD

VARUPACKE SAKNAR STYRKA

STRÅLGLANS

LÅNG TID

BLIR TÅRTOR VÄLDIGT VATTEN

ÄLDRE BETYG

SJÄLSFRID STAN DARD ORDNA MED EN GÅNG ATENARE

SKIDPÄRSON BEHÖVER INTE FULLÄRD? GEN U IN PÅSDRYCK

BAKBUNDEN HAR INGET

KONFESSION

KAMOM I LL ÄR EN

GERSHWIN

GOTT OCH ?

HÄMNDLYSTNAD

SES MED DOLOROSA

STÖRDE AVGÅNGSKUNGLIG KLASSEN SÖMN RAKELS SYSTER SKÅLLED

BYTE

MYCKET BRA RESULTAT YTMÅTT KVALSTER

LI GGER FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN PÅ

GAMMAL KOLA

SPARA T I LL SENARE

Var med och tävla om Anna Braws bok ”Kyrkkaffe: bullar, böner och berättelser”!

För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till Aspelands pastorat, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred senast den 26 september.

Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till!

Stort grattis till Bodil Hedlund i Målilla som vann korsordet i förra numret!

DANSANDE VÄSEN

vinn ”Kyrkkaffe: bullar, böner och berättelser” av Anna Braw

VÄLSIGNELSEN Herren välsignar dig och beskyddar dig. ­Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.

Fjärde Moseboken 6:22–27

VARA LOCKANDE