Störst av allt är kärleken!
Jagminns egnahemsägarna hemma
i Aneby som stolt flyttade in i sina nybyggda villor. Det var 60-tal, tidigt 70-tal. Modernt efter dåtidens mått. Det var säkert tufft för många att klara räntor och amorteringar. Man såg fram emot att kunna amortera av lånen. Då kände man sig fri.
Jag minns statsminister Göran Persson när han äntrade talarstolen i riksdags huset och resolut sa: ”Den som är satt i skuld är inte fri”.
Vi har vant oss vid att vi ska ha låga räntor och höga skulder. Men skulder ska alltid betalas tillbaka. Vi hör ofta om budgetunderskott i statsfinanserna. Ofatt bara belopp. Kommande generationer får ta smällen. Som sagt, skulder ska alltid betalas tillbaka.
Men det finns en skuld som inte ska betalas av. I Romar brevet 18:8 skriver Paulus Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varan dra. Kärleksskulden kan vi inte amortera av. I kärleken finns vår frihet. Genom kärlek formas vi till trygga människor.
När jag får glädjen att döpa ett litet späd barn brukar jag fråga vad det lilla barnet inte kan leva utan. Svaret sägs alltid så självklart: KÄRLEK. Grunden läggs genom närhet och omsorg.
Jag minns Janne ”Loffe” Carlsson. I en revy sjöng han det finns för mycket kärlek
här i världen. Sången gick ut på att det finns för mycket kärlek till pengar, makt och statusprylar. Den ”kärleken” binder oss vid det som till sist är som ett rö i vinden. Ostadigt och bräckligt.
Kärleken har många ansikten. Kärleken till våra älskade, till våra barn, till med människor, till djur och natur, till livet. Den kärleken gör oss fria och skapar livets fasta grund!
Vi besjunger kärleken i sången, kär leken fångas i poesin, i filmer, i litteratur, i bibelversar. Störst av allt är kärleken –orden ur första korinthierbrevet 13:13 kallas ofta för kärlekens lov.
Vi går mot jul och julens budskap kan sammanfattas i en mening: Gud är med oss. Poeten Ylva Eggehorn skaldar i psalm 744; Ljuset bär oss, Gud är nära, i ett litet barn som ser oss Blicken som möter oss från barnet i krubban väcker kärlek. Så starkt är ljuset, så mäktig är kärleken att den bär oss. (Lästips! Matteusevangeliet 1:18–25. En av juldagens texter.)
Kärleken är aldrig utbytbar, den kan inte amorteras av. Den är ständigt givande! Ju mer den utges, desto mer ger den tillbaka.
KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORATINNEHÅLL
JULKRUBBAN 4–7 ADVENT 8–9 JUL 10–11 DET HÄR HÄNDER I JUL 12–13 VÅRA KYRKOR OCH KYRKOGÅRDAR 14–15 PORTRÄTTET 16–17 LIV I FÖRSAMLINGARNA 18–21 FRÅGA PRÄSTEN 22 KONTAKT 23
Följ oss på sociala medier!
@svenskakyrkan.aspeland
Omslaget
Barn leker med julkrubban. foto: magnus aronsson/ikon
Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12
Ansvarig utgivare Ola Sandberg Redaktör Madelene K. Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se ges ut fyra gånger per år. delas ut som samhällsinformation och innehåller information från församlingarna, Hultsfred kommun och begravningsverksamheten.
Julkrubban gör budskapet levande!
”Nämen, vilka är det som kommer där nere” avbryter sig prästen och hela församlingen vänder sig om med stor förväntan. Längst ner i kyrkan kommer två figurer in från skuggorna. Lite slokande och trötta går de fram, den ena stöder sig på den andre. ”Ja men det är ju Maria och Josef!” utbrister prästen förnöjt.
Ett mumlande och tyst fnittrande fyller kyrkorummet. Maria och Josef knackar på sakristians dörr och ber om husrum på värdshuset, men det är fullt förklarar värdshusvärden som istället leder dem längs altargången fram till koret där stallet och krubban väntar. Maria lyf ter ett sovande spädbarn från en mammas armar på första bänkraden och bär med det fram.
Under tiden prästen fortsätter läsa julevangeliet kommer det flera figurer in i kyrkan. Först några herdar som är ute på fälten med sina får. Inför dem uppenbarar sig Guds ängel som ber dem att inte vara rädda, utan följa stjärnan till Betlehem där Frälsaren är född. En liten änglakör stiger fram till krubban och sjunger. Sedan kommer de tre vise männen! Den ene mer pråligare än den andre. Alla tre med varsin gåva till det lilla barnet: guld, rökelse och myrra. Och församlingen sjunger julpsalmer så kyrktaket nästan lyfter. MADELENE K. ASKEVIK
Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid skiner på barnet i stallet strå och de vakande fromma två. Kristus till jorden är kommen, oss är en Frälsare född.
Traditionen med julkrubban är 799 år!
Denförsta kända julkrubban skapades av mun ken Franciskus i Italien 1223. Först på 1800talet kom julkrubban till Sverige och förekom främst i borgerliga katolska hem. Svenska kyrkan visade först starkt motstånd till traditionen, då den sågs som en romersk-katolsk tradition.
Den första julkrubban i en svenskkyrklig kyrka sattes upp 1929 och sedan spred sig traditionen snabbt till att numera vara ett traditionellt julpynt i både kyrkor och hem.
Till julkrubban hör Jesusbarnet liggande i en krubba, Maria, Josef, herdarna med sina får, de tre vise männen med sina gåvor, olika djur såsom kameler, en åsna och en oxe, ibland även en ängel. Krubban är ofta satt i ett miniatyrlandskap som ska föreställa trakten kring Betlehem, ibland med en palm och en hängande stjärna som symbolis erar Betlehemsstjärnan.
Julkrubban ska inte ses som en vetenskapligt korrekt bild av den plats där Jesus föd des. Bibeln säger inte rent ut att Jesus föddes i ett stall, bara att han ”lin dades och lades i en krubba”. Det är inte troligt att Betlehem hade några fristående träbyggna der som användes som stall. Djuren hölls troligen i grot tor eller i avgränsade delar av boningshusen. Krubban behöver inte ha varit av trä, utan snarare av lera eller möjligen sten. Någon oxe eller åsna nämns inte i Bibeln, även om det är rimligt att det finns djur där det finns en krubba. De tre vise männen, som Bibeln nämner som ”några österländska stjärn tydare” behöver inte ha varit tre och hann defi nitivt inte fram i tid för att vara med vid krubban samtidigt som herdarna.
Källa: Wikipedia
Julkrubban är kärnan i julens budskap
Traditionen att samlas runt krubban för att lyssna på julens berättelse är stark! Och oavsett hur det såg ut på riktigt, är julkrubban viktig för att synliggöra och försöka förstå vad som hände i Betlehem.
Adventus Domini KUNGEN KOMMER!
Sedan slutet av 400-talet är advent en förberedelse inför jul. Advent var en tid av ånger och alltså en period av fasta, som även var känd som födelsefastan eller fastan i december. Under 1000-talet fick julfastan benämningen ”advent” och tiden sattes till fyra veckor av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul.
När påven Urban V besteg påvestolen 1362 tvingade han människorna i sitt hov till avhållsamhet även om det inte var fråga om fasta. Det var brukligt i Rom att hålla fem advents veckor före jul. För grekerna var det inte så noga. Advent var en valfri fasta som vissa började den 15 november, medan andra började den 6 december eller bara några dagar före jul.
Adventskulturen förblev oförändrad tills katolska kyrkans kyrkomöte under åren 1962–1965 införde smärre förändringar som skulle skilja decemberfastan och advent åt. Man betonade istället advent som en tid av hopp om Kristi ankomst.
Advent betyder ankomst. Ordet kommer från det latinska uttrycket adventus Domini, som betyder Herrens ankomst
Advent i Sverige När Sverige på 1500-talet blivit protestantiskt försvann fastan från adventstiden. Ett minne från den svenska julfastan är lut fisk. Av tradition påbörjades lutningen på Anna-dagen den 9 december för att fisken skulle hinna bli klar till jul. Förr skulle man vara lugn och stilla under adventstiden. Bullriga arbeten skulle undvikas och bröllop som ju kunde bli livliga tillställ ningar var förbjudna.
Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första, andra, tredje och fjärde advent, eller mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden som längst medan den blir som kortast de år juldagen infaller en måndag.
Du har väl släckt ljusen?
Levande ljus är mysigt, särskilt på julen – men håll ljusen under uppsikt och kom ihåg att släcka dem.
Adventstraditioner
På norra halvklotet är adventstiden årets mörkaste tid och många tänder levande och elektriska ljus. I norra Europa är det vanligt med adventsljusstake och adventsstjärna Advents stjärnorna som vi hänger i fönstren är en kristen symbol importerad från Tyskland. Den symboliserar Betlehems stjärnan, som tändes över stallet där Jesus föddes.
Den elektriska adventsljusstaken som ofta har sju ljus är en svensk uppfinning och kallades ursprungligen julottestake
På 1930-talet fick Philips en massa trasiga julgrans belysningar i retur. De hamnade i händerna på den unge och påhittige Oscar Andersson på företagets lager i Göteborg. I stället för att slänga dem började han experi mentera och slöjda tills han hade skapat världens första elektriska adventsljusstake!
Källa: Språkkonsulenterna, Wikipedia
Kantorn klurar
Alla har vi varit små. När jag var liten sjöng jag i Kyrkans barnkör. Vi övade i Kristdalaskolans bibliotek. Skolkantor Olof Andersson drillade oss med fast hand. Vi sjöng allt från kanon till luciasånger, ibland upp till tre stämmor. Helt plötsligt (som det känns) är jag själv kantor och övar luciasånger med barn som ju nyss var jag! Ja, alla har vi varit små.
I skrivande stund sitter jag och lyssnar på vinden utan för. Det är en häpnadsväckande tid vi lever i nu. Sedan jag började i Aspelands pastorat har många olika vindar dragit fram: pandemi, krig, inflation, och energikris.
När det stormar runtomkring, Gud är stark när jag är svag, hjälper mig ta nya tag.
Jo, nog är det så. Mitt i allt detta så känner jag gläd jen i mötet med kollegor, vänner, nyfunna släktingar, körsångare, konserter, samtal i det lilla och samtal i det stora! Och våra förrättningar, samtliga en del av livet. Att få uppleva, som engelsmännen säger, community –församlingsliv, är något alldeles speciellt. Vi är ett VI! Högmässan är en oas och ett energifält för oss människor där vi gör både varandra och Gud en tjänst, vi går nyfödda därifrån med förnyat hopp om livet. Begravningen är vår sista tjänst till en medmänniska och en löftesrik stund när det är som mörkast. Dopet, när det lilla barnet tas upp i vår församling och nämns vid sitt namn.
Ja, alla har vi varit små. Även Jesus kom till oss som ett barn. Då tändes ett ljus, som mörkret aldrig kan över vinna. Och ljuset kommer för alltid att brinna för oss.
Till sist vill jag önska Er läsare en härlig adventstid och jul med några rader ur sången ”Lucia stiger fram”:
Du finns i ljuset. Du finns i hoppet.
Du skingrar mörkret som kring jorden råder.
Du ger oss värme. Du ger oss glädje.
Du väcker kärleken i fruset hjärta.
Led oss i tiden. Låt ljuset brinna.
Ge av din låga, låt den visa vägen.
Jeanette Frode KYRKOMUSIKER I LÖNNEBERGA OCH VENA FÖRSAMLINGARMUSIKHJÄLPEN är en insamling från Radio hjälpen. I en vecka blir tre kända programledare inlåsta i en glasbur på ett torg i en svensk stad. Programmet sänds direkt dygnet runt i P3 och i SVT/SVT Play och går ut på att uppmärk samma och samla in pengar till en undan gömd katastrof genom att engagera lyssnare och tittare. Musikhjälpen äger rum i december och har ett nytt aktuellt tema varje år.
2022 sänds Musikhjäl pen från Kungstorget i Göteborg 12-18 december och temat är ”För en tryggare barn dom på flykt från krig”.
Tredje gången gillt för Musikhjälpen i Virserum!
Det startade 2019 med att kyrkomusiker Lisa Sandstedt ville göra en ny sorts julkonsert med mer blandad repertoar, som skulle komplettera de traditionella julkonserterna i pastoratet. Det råkade sammanfalla med Musikhjälpen och blev just där för en julkonsert till förmån för Musikhjälpen.
– Det var en sådan ”nyp mig i armen”-succé! Det kom så mycket folk och vi samlade in en riktigt bra summa, mycket mer än vad jag någonsin
hade kunnat förvänta mig, berättar hon.
Lisa känner att det diakonala arbetet är en stor del av vad det innebär att vara kyrka. Att samtidigt kunna
kombinera det med sin yrkesroll som kantor är en vinnande situation.
– Det var stressigt att sent på hösten 2019 få ihop en konsert lite snabbt, men alla jag frågade ställde upp utan förbehåll. Och konserten gav en sådan euforisk känsla av vad man kan åstadkomma tillsammans att jag bokade in artister till följande år redan samma kväll! säger Lisa och skrattar.
Men så kom pandemin
– och det blev locket på för allmänna sammankomster under en lång tid. Att plocka upp bitarna igen till julen 2021 blev tufft. Särskilt med tanke på logistiken kring vaccinpass och rådande restriktioner.
Arbetet med årets konsert har pågått sedan i juli. Det är en process som tar mycket tid och planering. Lisa börjar med att boka artister för att sedan ta fram en repertoar tillsammans med dem. Sedan
bokar hon musiker samt ljud och ljus. Tillsammans med musikern Marian Gigla skriver hon sedan musikarrangemang.
– Man får en slags producentroll, berättar hon. Nu efter tre år har vi arr att plocka av, även om vi nog har skrivit fyra–fem stycken nya bara i år.
En big deal i år är att musikalstjärnan Patrik Martinsson kommer, som i normala fall spelar på några av Sveriges största scener.
foto:peter
knu t s s no
”När han blev tillfrågad ändrade han i sitt schema för att kunna komma, för att Musikhjälpen i Virserum verkade roligare”
– Jag har sett honom så många gånger, men ändå när vi repade inför Musik i sommar kväll i Järeda i somras så var jag helt blown away! Och det fina med honom är att han är så ödmjuk. Han är genuint betagen av våra trakter. När han blev tillfrågad ändrade han i sitt schema för att kunna komma, för att Musikhjälpen i Virserum verkade roligare, berättar Lisa.
Just nu pågår repetitionerna för fullt. Repertoaren är en blandning av körsång, duetter och solosång med sånger man normalt inte hör i en klassisk julkonsert. Temat i Virserums Musikhjälpen-konsert är mer modernt, fast med traditio nella inslag.
– Det kommer att bli en magisk kväll! Konserten håller en otroligt hög musikalisk kvalitet till ändamål för ett gott syfte! avslutar Lisa Sandstedt. MADELENE
K. ASKEVIKTillsammans kan vi skapa en god jul
Julen är en glädjens tid, men julen är också en problematisk tid för många. Och med ökade mat- och elpriser kan julen bli ännu svårare. Tillsammans kan vi hjälpa dem i vårt när område som behöver stöd – med mat, kläder och julgåvor.
Vill du? Kan du? ”Julkassen” är ett samarbetsprojekt mellan Aspelands pastorat och Annika ”Hos Annika” Stagård med mat för julhelgen. Swisha valfri summa till 123 220 1648 (Hultsfreds församling) och skriv ”julkassen” i meddelandet!
Aspelands pastorat tar även emot gåvor att ge bort som julklappar! Här är främst barn och unga målgruppen. Man kan till exempel skänka presentkort! Vill man skänka en gåva till julklapp är det viktigt att den är hel (allra helst ny i förpackning) och man ska inte slå in den.
Sista inlämningsdag för julklappar är onsdag 21 december till pastorsexpeditionen i Hultsfred!
Vill du vara med? Torsdag 22 december slår vi in paket och organiserar gåvorna i Hultsfreds församlingsgård. Anmäl dig via mail till diakon Birgit. Har du vinterytterkläder och skor till vuxen och/eller barn? Hör av dig!
Kontakt: Birgit Johansson, diakon birgit.johansson@svenskakyrkan.se 070–237 18 34
Tack
för din gåva, den gör skillnad!
HULTSFRED KYRKA
11 december – Tredje advent Musikgudstjänst 11.00 Med adventsmusik, ATREMUS och instrumentalister.
18 december – Fjärde advent Julkonsert 16.00 och 18.00 Med Hultsfreds kyrkokör och instrumentalister, solist Yvonne Tuves son Rosenqvist. Entré 100:- förköp hos Frendo i Hultsfred.
24 december – Julafton Julnattsgudstjänst 23.00 Med körensemble.
26 december – Annandag jul Julmusik 18.00 Med Voces Gaudia och instrumen talister.
Advent, Lucia och julfirande
i Aspelands pastorat
PINGSTKYRKAN
HULTSFRED
6 januari – trettondagen Konsert ”Stjärna över haven” 18.00 Med Södra Vi kyrkokör och Voces Gaudia samt instrumentalister.
JÄREDA KYRKA
21 december Julkonsert 19.00 Med Järeda kyrkokör, solister och musiker.
24 december – Julafton Julbön vid granen 17.00
25 december – Juldagen Julotta 06.00 Med Järeda kyrkokör.
LÖNNEBERGA
KYRKA
4 december – Andra advent Adventskonsert 17.00 Med Timm Siering, trombon och hans vän från Berlin på orgel.
13 december – Lucia Luciatåg 18.00 Med barngrupperna! Traditionella och nya luciasånger.
24 december – Julafton Levande julkrubba 10.00 Med församlingens barn och unga! Sång och musik.
25 december – Juldagen Julotta 06.00 Med Lönneberga kyrkokör. 27 december Jul- och nyårskonsert 19.00 Med Lönneberga och Vena kyrkokö rer, Vena-Kristdala manskör, Glädjekören, instrumentalister och solister.
MER INFO
För mer information om varje enskilt arrangemang, se anslag och hemsidan. svenskakyrkan.se/aspeland eller ring 0495-24 95 80
MÅLILLA KYRKA
18 december – Fjärde advent Gudstjänst
”Maria sjunger i adventstid” 17.00
24 december – Julafton Julnattens gudstjänst 23.00 Med Målilla kyrkokör.
26 december – Annandagen Annandagsudstjänst ”Det är en ros utsprungen” 11.00
1 januari – Nyårsdagen Nyårsgudstjänst
18.00 Med musik av Björn och Benny! Pas toratets samtliga körer och kyrkomusiker med instrumentalister.
KYRKA (med flera)
11 december – Tredje advent Gudstjänst med barngruppernas luciatåg 11.00 Grötfest i församlingshemmet efteråt.
13 december – Lucia Traditionell luciagudstjänst på Lundagården 17.00 Traditionell luciagudstjänst i kyrkan 19.00
OBSERVERA PLATSEN!
16 december Julkonsert 18.00 Med Mörlunda kyrkokör.
24 december – Julafton ”Jag vill till krubban gå” Levande julkrubba 11.00 Med församlingens barn och unga! Sång och musik.
6 januari – Trettondagen Ljusgudstjänst i Mörlunda församlingshem 17.00
VENA KYRKA
4 december – Andra advent Musikgudstjänst med julsånger
Julmarknad i sockenstugan 12.00–15.00 Utställare, traditionella mathantverk, konst, kaffeservering lotterier.
12 december
Med barngrupperna och Glädje kören! Traditionella och nya luciasånger.
14 december Öppen kyrka med musik(hjälpen)
Sång och musik med Madelene Askevik, Jonathan Larsson och Jeanette Insamling till Musikhjälpen 2022!
24 december – Julafton Levande julkrubba 12.00 Med församlingens barn och unga! Sång och musik.
25 december – Juldagen Julotta 07.30 Med Vena kyrkokör.
28 december Jul- och nyårskonsert 19.00 Med Vena och Lönneberga kyrko körer, Vena-Kristdala manskör, Glädjekören, instrumentalister och solister.
VIRSERUM KYRKA
11 december – Tredje advent Familjegudstjänst med luciatåg 17.00 Barngrupperna medverkar. Lussefika!
13 december Luciafirande 19.00 Med skolklasser från Prolympia.
17 december Julkonsert till förmån för Musikhjälpen 19.00 Lokala och nationella artister och musiker. Entré 80 kronor, betalas i dörren, går oavkortat till Musikhjälpen.
OBSERVERA PLATSEN!
TVETA KYRKA 25 december – Juldagen Julotta 06.00 Med Mörlunda kyrkokör och trumpet.
22 december ”Vi sjunger in julen” 19.00 Med Virserums kyrkokör och instrumentalister, solist Yvonne Tuvesson Rosenqvist.
24 december – Julafton Julbön med musik 11.00
25 december – Juldagen Julmorgon 08.00 Med sångensemble.
Aspelands pastorat sänker temperaturen i kyrkorna
Energikrisen i Sverige och Europa påverkar även kyrkorna i Aspelands pastorat. Från och med 2 januari 2023 sänker vi grundtemperaturen i samtliga kyrkor till 10–12 grader, vilket gör att gudstjänstfirandet flyttas till församlingshemmen.
Den tillfälliga temperatur sänkningen gör man för att spara in på elkostnaderna. Till palmsöndagen 2 april 2023 ska kyrkorna öppnas upp som vanligt igen, men till dess gäller tillfälliga förändringar.
– Begravningar ska vi försöka att hålla i kyrkorna, men vi kommer också att erbjuda församlingshemmen som begravningslokal. Till dop erbjuder vi förrättnings lokal i församlingshemmen, men uppmuntrar just nu också familjerna att hålla dop i hemmet, förklarar fastighetsansvarige Jörgen Petersson.
I samarbete med Hults freds begravningsbyrå planerar man i skrivande stund nya tillfälliga rutiner kring begravningsdagar med allt vad det innebär praktiskt och logistiskt. Man har bara 30 dagar på sig att gravsätta en avliden person och det är sju församlingar som delar på två begravningsdagar i veckan.
– Det är ett pussel som kräver en hel del planering och att vi tänker flera varv, när vi nu försöker hålla nere värmen i kyrkorna. Vi försöker vara kreativa och testar infravärmare för att göra punktinsatser på
temperaturen för att slippa värma upp hela kyrko rummet, säger Jörgen.
Även i församlingshemmen har man sänkt grundtempe raturen med cirka 2 grader till cirka 18 grader, förutom i Hultsfred där pastorsexpe ditionen och majoriteten av kontoren är förlagda.
– Men perso nalen är under rättad om att vi tillsammans måste försöka vara sparsamma med elen i alla våra fastigheter. Alla lampor måste inte stå på hela tiden och nattetid behö ver inget lysa egentligen. Vi har även minskat antalet utebelysningar, till exempel fasadbelysning, avslutar Jörgen Petersson.
MADELENE K. ASKEVIK
Har du frågor?
Ring 0495-24 95 80
Telefontid måndag–fredag 10.00–12.00
”Det är ett pussel som kräver en hel del planering och att vi tänker flera varv”
Renovering och ombyggnad av Virserums kyrkogårdskapell
Under vintern och våren hålls kapellet på Virserums gamla kyrkogård stängt för renovering.
Det som ska ske är omfat tande. Ny el, ny kylanlägg ning, byte av värmesystem från direktverkande el till luftvärmepump, ommålning, byte av inredning och möble mang, ny altartavla som är reversibel och kan användas även vid borglig begravning.
Dock började renoverings starten i uppfartsbacke. En fastlimmad heltäcknings matta på kalkstensgolvet har visat sig vara en mycket besvärlig affär. Och där man fått godkänt av Länsstyrelsen att gjuta platta för värme pumpens placering har man stött på berg.
Virserums kyrkogårds
kapell uppfördes 1931 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Den kvadratiska byggnaden vilar på en hög stenfot. Taket är i form av ett tälttak krönt av en spira. Interiört finns altaret i en rundbågig nisch mot östra väggen. På väggarna hänger belysningsplåtar i mässing som högst sannolikt är ritade
av Erik Fant. Från början var rummet inrett med lösa stolar med sitsar av flätat sjögräs, troligen ritade av Gunnar Asplund. Några av dessa stolar finns kvar, men runt 1970 genomgick kapellet en ytrenovering och fick bland annat nya stolar.
En enkel färgundersökning visade att kapellet från början
haft något mörkare beigerosa väggar och gråblåa snickerier. (Källa: Kalmar Läns Museum.)
Renoveringen förväntas pågå till midsommar 2023. Tills vidare förlägger man Sinnesrogudstjänsterna i Virserums kyrka och församlingshem, se särskilt anslag och almanackan på vår hemsida.
Nya askgravplatser på Mörlunda kyrkogård och Virserums nya kyrkogård, med ett 50-tal dubbel platser på respektive ställe.
snabba
Segelbåt eller motorbåt?
– Segelbåt. Utan tvekan. För tystnaden, stillheten. För miljöns skull, i alla dess bemärkelser.
Aftonbön eller morgonbön?
– Man behöver inte välja. Ibland kan det vara det ena, ibland båda – eller på annat sätt.
Vättern eller Östersjön?
– Om du frågar mitt hjärta så är svaret Vättern men om du frågar seglaren så är svaret Östersjön.
Gamla testamentet eller Nya testamentet?
– De är omöjliga att skilja. Gamla testamentet är Nya testamentets förutsätt ning. Och Nya testamentet är den viktigaste linsen genom vilken jag läser Gamla testamentet. Jag har doktorerat på Gamla testamentet så jag har ett hjärta som klappar lite extra för språkdräkten där. Samtidigt så finns ju vår tros grundläggande berät telser i Nya testamentet.
Uppsala eller Linköping?
– Ja, utan tvekan! (skratt)
Systemkamera eller mobilkamera?
– Systemkamera. Det finns mycket mer möjlig heter i en systemkamera. Den har en tyngd och en stabilitet. Jag tycker meckandet med utrust ningen är roligt.
Gå på vatten eller för vandla vatten till vin?
– … Haha! (stort skratt).
Biskop Martin tar farväl av Linköpings stift
”Tacksam, glad och omtumlad”. Så beskrev Martin Modéus sig själv efter att i juni blivit vald till Sveriges nya ärkebiskop. 26 november lade han ned biskopsstaven vid en mässa i Linköpings domkyrka och nu väntar ett helt nytt liv i Uppsala. Nästan tolv år hann det bli i biskopsgården på Ågatan mitt emot domkyrkan. Nästan tolv år med besök i Linköpings stifts alla delar, från Mörlunda kyrka i söder till Skedevi kyrka i norr, från Vättervatten vid stiftets ”västkust” till bräckt Östersjövatten.
När
den här texten skrivs är Martin fortfarande biskop i Linköpings stift. Eftermiddagen har tillbringats med konst nären som ska måla ett porträtt av honom, en målning till domkapitelsalen där hans biskopsföreträdare strängt blickar ner på det runda samman trädesbordet.
– Jag känner mig inte helt bekväm i den här situationen och det är svårt att ha synpunkter på hur bilden ska utföras. Men jag fick igenom att bakgrunden ska vara utomhus, gärna något med träd i bakgrunden.
Naturen är viktig för Martin, det vet alla som sett hans bilder i fotoboken ”Bildrikt talat” där förundran över skapelsen lyser på varje sida. Idag tittar vi på andra bilder, på fotografier från hans Facebook, ögonblick från ett biskopsliv som börjar med vigningen i Uppsala domkyrka 6 mars 2011. På varsin sida om dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd står Martin Modéus och Sven-Bernhard Fast, alla i ståtliga huvudbonader. Martin har den största.
– Den där mitran är enorm, jag ser ut som en huvudfoting i den. Att bära såna här kläder är en av de aspekter i jobbet som kräver en del humor, skojar Martin och blir allvarlig:
– Det finns en poäng med att biskopars liturgiska klädsel skiljer sig avsevärt från
annan klädsel, det skapar en samhörighet och igenkänning, särskilt i den världsvida kyrkan. Vi klär oss inte i högtidsdräkter med regional anknytning utan i något som är unikt för kyrkan.
Martin kom från Stockholms stift där han varit stiftsadjunkt i flera år. Mötet med Lin köpings stift var varmt. – Jag mötte väldigt mycket som gjorde –och gör mig – glad. Här finns en vänlighet och här finns en bred teologi, en kristen mångfald med många slags fromhet som lever gott sida vid sida.
I början som biskop hade Martin några nypa-sig-i-armen-upplevelser. Som den gången då han var i Vadstena klosterkyrka på ett stort Taizémöte. Med sig hade han dåvarande biskopsadjunkt Peter le Clercq.
– Jag satt och studerade honom när han höll på att styra upp med något. Jag hann tänka ”vilket roligt jobb han har som får arbeta så nära en biskop” innan jag kom på ”just ja, det är ju jag som är biskop!”
När jag ber Martin nämna något från åren som Linköpingsbiskop han tar med sig till sitt nya arbete nämner han herda brevet ”Levande tillsammans med Kristus” och processen som ledde fram till det. Herdabrevet kom våren 2016 och hade
föregåtts av ett stort arbete med frågan om vad det är att vara kyrka i vår tid, i vårt stift. Det var en lång och brokig process med många inblandade i allt från formella samtal till spontana möten. – När jag läser i herdabrevet ser jag de här människorna framför mig. Och jag vet att många i stiftet känner igen sig när de läser boken. Det här sättet att arbeta har lärt mig så mycket!
Livet som ärkebiskop kommer att bli mer påpassat än livet som biskop. Intres set för Martin och för ämbetet är stort hos allmänheten. Under hösten har intervju erna avlöst varandra. Allt från taltidnings magasin till Svenska Dagbladets Perfect Guide vill veta hur den nya ärkebiskopen tänker – om kyrkan, om tro, om … – Jag brukar vara bra på att värna om min tid, det hoppas jag kunna fortsätta med.
Med till ärkebiskops gården flyttar Martins hustru Marianne. Hon är nybliven pensionär och kan i lugn och ro växa in i den nya staden och nya rollen. Närheten till barn och barnbarnen gläder båda. Med i flytten följer också terriern Tassa som strängt vakat över biskopsgården.
Kvar blir många goda minnen, vänner och kollegor, men Martin betonar att han vill hålla sig ur vägen för sin efterträdare. – Men min båt, den finns kvar i stiftets farvatten ett tag till!
KATARINA SANDSTRÖM BLYME
”Att bära såna här kläder är en av de aspekter i jobbet som kräver en del humor”
”Just ja, det är ju jag som är biskop!”
Stor fest när Målilla kyrka firade 200-årsjubileum!
Högmässa med pastoratets samtliga präster, diakon, musiker och kyrkokörer när vi firade att Målilla kyrka fyllt 200 år! Biskop Martin Modéus ledde högmässan, som sam tidigt blev ett slags lokalt farväl till
honom när han nu lämnar Linköpings stift. Medverkade gjorde även stifts adjunkt Marie Amnéus Hagman och målillasonen Mikael Halldin, diakon i Stockholms domkyrkoförsamling.
Efter gudstjänsten följde kalas med
snittar och kaffe i Kyrkans Hus där man också kunde köpa böckerna om Målilla by, Målilla kyrka och Hagelsrum av hembygdsforskaren Linus Karlsson.
På nästa uppslag kan du läsa om Målillas kyrkliga historia!
1
2 Medverkande i högmässan: kyrkomusiker, vaktmästare, präster, diakoner, konfirmander, representant från
3 Johnny Sigvardsson berättade om Målillas långa kyrkliga
4 Pastoratets samtliga kyrkokörer sjöng i högmässan.
VI FORTSÄTTER STÖDJA DACKARNA
Aspelands
pastorat har tecknat nytt sponsorav tal med Dackarna Speedway för nästa säsong 2023–2024!
Aspelands pastorat sponsrar speedwayklub ben med 30 000 kronor för kommande säsong. I utbyte får pastoratet bland annat funktionärskort och fribiljetter, reklamplats i trycksaker och på arenan i depåområdet, plats innanför entrén med tält och bord för utdelning av material med mera. Dackarna och Aspelands pastorat har även skrivit på samarbetsavtal för en del aktiviteter i respektive verksamhet.
Vi ses på Skrotfrag arena 2023!
Mikael Teurnberg från Dackarna tackade Aspelands pastorat, kyrkorådets ordförande Ulla Lisedahl och tf kyrkoherde Ola Sandberg för ett gott samarbe te under säsongen 2022.
KYRKANS HISTORIA I MÅLILLA
800 år av gudstjänstfirande
Målilla församling nämns redan under 1200-talet, så man har troligtvis firat gudstjänst i Målilla under 800 år. Socknen nämns 1329 som Malhella.
När
kristendomen nådde Sverige på 800-talet sågs den som ett hot. De tidiga kristna samlades i smyg. I Målilla samlades man i en grotta vid Säfshult, som blev en hemlig kyrka och den benämns som den första kyrkan i Målilla socken under namnet Häringe kyrka.
Längre fram började man bygga en kyrka mellan Hagelsrum och Tillingeby, men varje natt rev mot ståndare ner allt som hade byggts under dagen. Till slut tröttnade man och bestämde att kyrkan skulle uppföras på en mer central plats. Sägnen berättar att man band ihop två tjurar och där de stannade skulle kyrkan stå. Platsen är den där kyrkan står idag.
Helvetet är löst i Målilla
Under det sjuåriga kriget 1567 härjade danskarna i Målilla som brände ner kyrkan, prästgården och åtta andra gårdar. Två år senare påbörjades uppbyggnaden av en ny kyrka som skulle rymma socknens alla 250 invå nare. Även den kyrkan brändes ner av danskarna, under Kalmarkriget 1612. Det tillträdde en ny präst 1613 som hette Hemmingus och han beskrev situationen som om helvetet var löst i Målilla. Bara grunden fanns kvar av kyrkan. Prästgården var utfattig och gårdarna nerbrända igen.
Man byggde återigen en ny kyrka 1614–1619. Allt eftersom åren gick ökade befolkningen i socknen. Mot slutet av 1600-talet var kvinnorna så många att kyrkbänkarna på deras sida var fulla. Några fick sitta på golvet och vissa fick stå utanför och lyssna. Man påbörjade en ombyggnation 1697 som skulle pågå i 30 år.
Den nya stenkyrkan i Målilla
Knappt hundra år framåt i tiden, 1768, utdömdes både Målillas och Gårdvedas träkyrkor. Församlingarna gick sam man för att bygga en gemensam kyrka i Målilla, men gårdvedaborna ångrade sig. Med tiden gav de med sig när man hotade med böter. Först 1800–1809 gjordes fem ritningsförslag på den nya stenkyrkan. En var i korsform med mittkupol, en var åttakantig, en hade entré och torn i söder. Ett annat förslag skulle rymma 2 000 personer! Men den blev för dyr. Till slut landade man på förslaget som är kyrkan vi känner idag, uppförd i nyklassicistisk stil byggd öster om den gamla kyrkan med plats för 808 personer. Ritningen godkändes 1818 och man antog det lägsta anbudet på 5 000 kronor av bygg mästare Holmberg från Linköping.
Den första grundste nen lades i juni 1820. Teglet tillverkades vid Hagelsrums tegelbruk. Det gick åt drygt 70 000 tegelste nar. Bönderna fraktade teglet till Målilla och totalt utfördes 16 400 dags verken på bygget. Den 19 oktober 1820 var kyrkan färdig. Då hade den kostat 10 667 kronor, drygt dubbla summan mot anbudet. Församlingen kom i skuld, som kunde kvitteras 1830.
Den första gudstjänsten firades 3 november 1822. Då spelade Kalmar regementes musikkår för det fanns ingen orgel. Invigningen av kyrkan skedde först den 16 maj 1824 och förrättades av biskop Marcus Wallenberg. En Nordström-orgel med 750 pipor kom på plats först 1850. I tornet hänger två klockor varav den äldsta är från 1665.
Målilla kyrka i modern tid 1949 kom tornuret på plats efter en donation av distriktsveterinär Axel Wallin och hans maka Ester. En omfat tande restaurering både ut- och invän digt gjordes 1953. Predikstolen som från början varit placerad längst fram över altaret fick sin nuvarande plats. Då tillkom den nya altartavlan som målades av konstnären Einar Forseth. Altartavlan är 7,7 meter hög och 3,5 meter bred och mäter 27 kvadratmeter. Det var många församlingsbor som inte gillade tavlan. Man tyckte att den var mörk och dyster. Renoveringar av kyrkan har utförts vid flera tillfällen. Till exempel, 1998 fick kyrkan en gul fasadfärg från att tidigare ha varit vit och 2012 inrättades en cafédel längst bak i kyr kan med pentry. Numera rymmer kyrkan cirka 300 personer.
På kyrkogården kan man se järnstaket runt vissa gravar, vilka numera är kulturskyddade. De sattes upp under 1880-talet när Målilla kyrkby var smutsigt och ovårdat. Kyrkogården var en svingård där grisande sprang lösa och bökade. Vissa satte då upp staket runt gravarna för att hålla grisarna borta.
JOHNNY SIGVARDSSON, ORDFÖRANDE MÅLILLA-GÅRDVEDA FÖRSAMLINGSRÅDKällmaterialet till texten är hämtat ur Linus Karlssons böcker om Målilla kyrka och Målilla kyrkby.
”Man band ihop två tjurar och där de stannade skulle kyrkan stå”
Här kan du fråga om vad du vill. Redaktionen väljer ut frågor som besvaras av pastoratets präster. Mejla din fråga till liv.aspeland@svenskakyrkan.se
VÅR NYA KYRKOHERDE Grattis Arja!
Mamma säger att det fortfarande är jul långt in i januari, vad menar hon med det?
/Saga, 9 år
PRÄSTEN SVARAR
Tretton dagar efter jul, den 6 januari, firar vi att österländska stjärntydare hittade vägen till Jesus i Betlehem. De kom för att hylla Frälsaren med guld, rökelse och myrra. Det är början på det som kallas trettondagstiden och som pågår fram till förfastan.
Trettondagen är den allra äldsta kristna högtiden. Ibland kallas stjärntydarna också för kungar eller vise män. I Bibeln står det att de hade sett en stjärna gå upp på himlen.
Stjärntydarna visste att en ny stjärna skulle tändas på himlen när Guds son skulle födas och därför följde de stjärnan. De fann Jesus i stallet och hyllade honom med gåvor.
Namnet trettondagen kommer självklart av det faktum att 6 januari infaller på den trettonde dagen i juletid – och då räknar man alltså juldagen den 25 december som förstedag jul.
Men firandet av trettondedag jul är egentligen en äldre tradition. I fornkyrkan firades nämligen 6 januari till minne av Jesus uppenbarelse eller som det heter på grekiska – epifania. Epifania är alltså en av de allra äldsta kristna högtiderna och den firas fortfarande, främst inom olika ortodoxa kyrkor. Epifanias ursprung går förmodligen att spåra till förkristna egyptiska seder i samband med 6 januari.
När kristendomen blev statsreligion i Romarriket på 300-talet valde romarna att istället fira 25 december som Jesus födelse dag. Denna högtid konkurrerade ut epifania firandet i den västliga kristenheten. /Arja
Arja Bergström blir Aspelands pastorats nya kyrkoherde och tillträder 1 januari 2023.
Hur känns det?
– Det känns spännande och utmanande med nya arbetsuppgifter men framför allt roligt. Jag känner tacksamhet för förtroendet att få bidra till en levande kyrka i Aspelands pastorat.
Vad ska bli roligast?
– Det roligaste blir att få fokusera på att få barn och unga att känna sig hemma i kyrkans verksamheter. Att skapa generationsöver skridande mötesplatser och skapa gemenskap i tro. Helt enkelt en öppen och välkomnande kyrka.
Vad finns det för utmaningar?
– Utmaningarna är att rekrytera flera präster och att finna vägar till att skapa nya menings fulla mötesplatser.
Vi finns här för dig!
Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12
ADMINISTRATION
Elenor Karlsson
Pastorsexpeditionen, kanslist 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se
Eva-Lotte Skoog Kamrer 0495-230 21 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se
Doris Danielsson Ekonomiassistent 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se
Patrik Andersson HR 0495-500 44 patrik.andersson2@svenskakyrkan.se
Madelene K. Askevik
Kommunikatör 0495-24 95 88 madelene.karlssonaskevik@svenskakyrkan.se
Caroline Tapper
Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se
Jörgen Petersson
Kyrkogårdsföreståndare och fastighetsansvarig 0495-230 27 jorgen.petersson2@svenskakyrkan.se
PRÄSTER
Ola Sandberg
Tf. kyrkoherde, församlingsherde Virserum, Järeda och Hultsfred 0495-301 82 ola.sandberg@svenskakyrkan.se
Arja Bergström
Komminister, församlingsherde Vena och Lönneberga 0495-24 95 87 arja.bergström@svenskakyrkan.se
Eva Solid
Komminister, Målilla och Mörlunda 0495-24 95 82 eva.solid@svenskakyrkan.se
Riitta Eklund Sandström
Pastorsadjunkt riitta.eklundsandstrom@svenskakyrkan.se
DIAKON
Birgit Johansson Diakon 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se
KYRKVAKTMÄSTARE
Jonny Karlsson
Kyrkvaktmästare 0495 – 232 08 jonny.karlsson2@svenskakyrkan.se
Elin Dahlström
Kyrkvaktmästare, Hultsfred 0495-24 95 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se
Tobias Fröjd
Kyrkvaktmästare, Järeda 0495-24 95 98 tobias.frojd@svenskakyrkan.se
Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga 0495-24 95 89 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se
Henrik Petersson Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-504 65 henrik.petersson@svenskakyrkan.se
Cecilia Danielsson
Kyrkvaktmästare, Mörlunda-Tveta 073-820 18 68 cecilia.danielsson@svenskakyrkan.se
Anna Schörling
Kyrkvaktmästare, Vena 0495-124 86 anna.schorling@svenskakyrkan.se
Torbjörn Creutz
Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-209 60 torbjorn.creutz@svenskakyrkan.se
Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum 0495-301 70 torbjorn.ottosson@svenskakyrkan.se
BARN OCH UNGDOM
Anne-Marie Jensen Församlingspedagog 0495-24 95 85 anne-marie.jensen@svenskakyrkan.se
Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se
Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare 0495-230 26 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se
Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare 0495-24 95 86 weronica.swensson@svenskakyrkan.se
MUSIKER
Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se
Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga 0495-609 15 jeanette.frode@svenskakyrkan.se
Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se
Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 89 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se
Var med och tävla om hembygdsforskaren Linus Karlssons bok ”Målilla kyrka 200 år” signerad av författaren, Målilla med Gårdvedas församlingsråds ordförande och biskop Martin Modéus till minne av Målilla kyrkas 200-årsjubileum! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv. aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till Aspe lands pastorat, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred senast den 13 december. Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till!
Stort grattis till Margareta Blomberg i Mörlunda som vann korsordet i förra numret!
VÄLSIGNELSEN
Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.
Fjärde Moseboken 6:22–27