N Y HETER OCH RECEP T FÖR EN GODA RE OCH MER H Å L L BA R VA RDAG | ATRIA FOODSERVICE | NR 2 2021
tema :
Det nya normala Mat- och måltidstrender post-corona
Korvkiosken flyttar in Kreativa grepp ger mindre trängsel i skolrestaurangen
Skärmtid = kvalitetstid Nya mötesvanor för säljare och kunder
Om vi inte kan göra som vi brukar får vi göra annorlunda Det jag vill ta med mig från denna tid som varit är att det mesta gick att lösa, bara att det skedde på ett annat sätt. Att tagga ner och värdesätta vardagen och det vardagliga mer. Det har varit en lyx att ha tvingats utomhus för att umgås – året runt i alla väder. Men har vi verkligen skapat nya bra vanor och en hållbar förändring eller hur lång tid tar det innan vi är tillbaka i gamla hjulspår? Hur ser framtidens möten och det nya normala ut? Om just detta berättar vi mer i detta nummer av Inspiration.
”Atria vill fortsätta utveckla nya spännande produkter och proteinalternativ för att bidra till en mer hållbar livsmedelsframtid.”
En förändring vi hoppas håller i sig är de många möjligheterna att mötas, umgås och äta utomhus. Här i Inspiration vill vi passa på att hylla utevistelser och måltider vi kan dela ute. Allt går egentligen att tillaga och servera utomhus. Vi hoppas att både våra produkter och magasinets tre goda exempel från skolor runt om i landet kan inspirera till mer nytänkande. Vi som är verksamma inom livsmedelsindustrin har ställts inför både stora utmaningar och nya möjligheter. Kriser har en tendens att frammana kreativitet och att tänka nytt för att hitta lösningar. Vår styrka har vi hämtat i våra sju svenska produktionsanläggningar, deras kompetens och flexibilitet i att ställa om och anpassa efter rådande förutsättningar. I detta nummer får vi lyssna till vår säljkollega Magnus och hur hans vardag har förändrats under pandemin och vad han tar med sig från den här tiden. Atria vill fortsätta utveckla nya spännande produkter och proteinalternativ för att bidra till en mer hållbar livsmedelsframtid. I detta nummer av Inspiration ligger fokus på våra gröna och vita proteiner i fråga om vegetariska måltidskomponenter från Dagens Rätt Grönt och kyld kyckling under varumärket Lönneberga. Vi är stolta över att kunna presentera vår första vegetariska korv både som strimlad och som grillkorv tillverkad i vår anläggning i Sköllersta.
ANN-SOFIE MALMGREN Product & Brand Manager, Atria Foodservice
Stina Leire Marketing Manager 070-230 69 03
Helen Karlsson Trade Marketing Tel 070-864 68 93
2
SÄLJKÅR: Magnus Bruce Säljledare, Västra Götaland, Göteborg, Södra Närke Tel 070-514 62 42
Jörgen Blomdahl Norrland Tel 070-673 77 00
Mats Windahl Svealand, norra Stockholm Tel 070-523 99 48 Conny Boström Norra Småland, Gotland, Östergötland, Södermanland, södra Stockholm, Västergötland Tel 072-501 02 13 Stefan Anderson Skåne, Halland, Blekinge, Södra Småland, Kronoberg, Kalmar, Öland Tel 070-675 98 84 Vår säljkår når ni även på: fornamn.efternamn@atria.com ANBUD: Wiveca Andreasson Försäljningschef säljkår och anbud Tel 070-221 77 57
Mattias Lind KAM-anbud Tel 073-089 05 38
God & inspirerande läsning!
MARKNADSAVDELNING:
Ann-Sofie Malmgren Product & Brand Manager 070-381 74 84
Tel 010-482 30 00 www.atriafoodservice.se
Pernilla Andersson KAM-anbud Tel 070-294 69 40
Pernilla Örnå Anbudskoordinator Tel 010-482 39 48
FÖLJ OSS!
Få information om nyheter, kampanjer, recept och inspiration från Atria Foodservice. Vi finns på Instagram @atriafoodservice. Vill ni ha vårt nyhetsbrev, maila då foodservice.sweden@atria.com och ange om ni vill ha information gällande privata sektorn och/eller offentliga sektorn.
Önskar ni prover, recept eller vill tipsa oss om något, kontakta oss gärna: anbud@atria.com alternativt fornamn.efternamn@atria.com
4
Det nya normala
KliMatkloka recept
Vilka mattrender har upp stått under pandemin, och vilka kommer att bestå efter den? Trendexperterna har (kanske) svaret.
Tre gröna, klimatberäknade höjdare som garanterat går hem hos de flesta.
4
8
16
Tre goda exempel
Grilla på finska
En korvkiosk, en container och en food court hjälpte till att minska trängseln i skolmatsalarna.
Stora smakupplevelser med gott samvete från vår granne i norr.
19
8
14
En dag på fältet
Produktnytt!
Teams-möten med högt tempo har ersatt resor och spontanmöten för säljaren och hans kunder.
Kyckling, korv, vego eller grillost? Här hittar du blivande favoriter för dig och dina gäster.
12
20
19
Grab 'n Go
Hållbar strategi
”Alla” vill äta kliMatklokt och gott – inspiration som sätter extra krydda på naturupplevelsen.
Med en ny, tuff och koncernövergripande hållbarhetsstrategi vill Atria bli bäst i klassen.
24
14
24 3
4 Foto: Dan Burton/Unsplash
Det nya normala Att mat är njutning har sällan varit så tydligt som nu, i pandemins era. Vi äter och njuter som aldrig förr – men på nya sätt och ibland oväntade platser. Vi har pratat med en marknadsanalytiker och en trendspanare om det nya normala – både under och efter pandemin.
Rebecka Brunton, marknadsanalytiker på Atria, vilken roll har maten spelat under pandemiperioden?
bättre om de fick komma och hämta kyld mat för fem dagar framåt? Jag vet att det finns privata restauranger som börjat erbjuda en sådan lösning.
– Generellt har mat hamnat mycket mer i fokus under det senaste året. Folk tänker mer på mat än tidigare och inte minst unga har fått ökad kunskap om mat och matlagning eftersom det har lagats mycket mat i hemmet.
– Jag läste precis att yngre, även skolelever, har spenderat mer tid framför datorn i hemmet under pandemin, medan äldre tagit sig ut i naturen mer. Jag kan tänka mig att socialiserandet framför datorn påverkar hur man äter, kanske får man ett mer oregelbundet matbeteende. Det har också kommit produkter som är anpassade för exempelvis gamers, som ska boosta synen och koncentrationsförmågan.
Under perioden när restaurangerna bitvis förvandlades till ”no go zones”– var har vi ätit någonstans i stället? – Eftersom folk har försökt göra det bästa av situationen har hemmet blivit en fristad – vi har piffat upp och byggt nytt. Hemmet har även blivit ett centrum för firandet. Takeaway-trenden har också utvecklats väldigt mycket på olika sätt: vi har hämtat upp maten eller fått den levererad hem. Flera restauranger har börjat med matpåsar där man värmer maten själv, eller meal kits där man får en Youtube-video med instruktioner till. Andra har börjat samarbeta med butikskedjor eller olika tillverkare. Finns det någon parallell trend inom den offentliga världen? – Många skolor har ju haft takeaway eftersom eleverna har pluggat hemifrån. Det vi vet är att det ofta blivit mycket svinn eftersom eleverna inte kommit och hämtat upp maten. Kanske det vore
Äter vi annan mat nu när vi sitter hemma mer?
Utomhustrenden har vi hört mycket om. Hur har den påverkat maten och ätandet? – Grilltrenden har ökat under pandemin. I år var det nog många som tog fram grillen mitt i vintern för att kunna ses på ett säkert sätt. Men även kaféer och restauranger som haft uteservering under vintern har klarat sig bra. Där vi bor finns ett kafé som ligger vid en strand och där har man kunnat sitta utomhus hela vintern och äta. Det har varit kallt, men görbart! Har pandemitrenderna avspeglats i er försäljning? – Vi har sålt väldigt mycket korv under det senaste året! Det är enkel och snabblagad mat som nästan alla tycker om, perfekt om man ska ta hand om ungarna
Man har varit tvungen att söka nya typer av upplevelser och de har ofta kretsat kring att fira något. och jobba samtidigt. På Foodservicesidan har vi dessutom väldigt stor variation av korvar, till exempel en korv med morot. Vad har man gjort i stället för att resa och umgås? – Man har ju varit tvungen att söka nya typer av upplevelser och de har ofta kretsat kring att fira något. Man har kunnat fira nästan vad som helst under den här perioden, typ att hunden fyller år. Samtidigt har det funnits en stark lokal trend, eller hur? – Ja, det är en trend som vi förväntar oss kommer att bestå åtminstone under några år till. Man ser en trygghet i det lokala eller till och med hyperlokala; rekoringarna har vuxit stort under det gångna året och man har åkt till bonden och köpt ägg. Men trenden har också handlat om mat som känns lokal, även om den egentligen inte är det. Walesiskt lamm känns till exempel lokalt och naturligt, även om det inte kommer från ens egen närhet. 5
Christina Cheng, trendanalytiker på Sprillo, vilka pandemi-mattrender kommer att hålla i sig?
Foto: Gardie Design & Social Media Marketing /Unsplash
– Vi ser signaler om att hemmajobbandet kommer att fortsätta. Kanske blir det två dagar hemma och tre på kontoret? Det kommer att sätta en stor prägel på hur vi konsumerar mat i just vardagen. Tidsbesparande mat som färdigblandad smoothie och färdigskivad ost har gått ner under pandemin, men mat som ger en ”tankevinst” och hjälper oss att nå ett resultat har tvärtom gått väldigt bra. I och med att vi uppgraderat vår vardag har vi också fått en ”premium foodie”-trend med sådant som kärnmjölk och klassisk grädde. Vi puttar helt enkelt in mer pengar i vardagsmatlagningen och att utveckla egna skills.
6
Det pratas mycket om en stark lokal mattrend. Fortsätter vi att vara intresserade av de internationella köken trots att vi inte reser som tidigare? – Mellanöstern är fortfarande det hetaste nya och asiatiskt är fortsatt starkt – det är fler delar av exempelvis det japanska köket som kliver framåt. Vi har också fått mycket influenser från Instagram, Tiktok och Youtube. Tidigare innoverades det ju framför allt i high end-restaurangerna men nu är många av dem stängda. Kommer vi fortsätta att beställa och hämta hem mat även efter pandemin? – Här finns ett intressant spår som handlar om prenumerationer online. Konsumenterna knyter sig till producenterna och prenumererar på exempelvis ägg och kött. I samband med att man ska fatta beslutet görs mycket research, valet är väldigt medvetet, sen bildar man en djup relation med aktören man väljer att prenumerera från, oavsett om det är en bonde eller en matbutik.
Även efter krisen kommer vi att fortsätta ha förväntningar på att företagen ska göra gott för samhället. Online-shoppingen har blivit personligare? – Ja, jag tror att det handlar om en mognadsprocess, men det gäller inte bara online utan shopping i största allmänhet. Shopping handlar inte längre om att maxa sitt yttre – man vill vara en del av ett samhällsbyggande. I dag är vi akut medvetna om att vi inte kan ta maten för given, den fysiska kedjan måste förflyttas från Spanien till Sverige. Samma sak gäller många av våra startups; det handlar inte längre om att försaka eller minska det som är dåligt – själva grundidén är att vara med och bygga en bra värld. Har corona gjort oss mer hållbarhetsmedvetna? – Ja, och det är intressant. Klassiska kriser utlöses ofta av politisk instabilitet som blir ekonomisk instabilitet. De är
generellt dåliga för hållbarheten. Det förväntade man sig även här, och så blev det precis tvärtom. Coronakrisen har förstärkt känslan av att om vi inte skärper oss, då kommer corona att vara som en västanfläkt i jämförelse med vad som kommer sen. Även efter krisen kommer vi att fortsätta ha förväntningar på att företagen ska göra gott för samhället. Vad händer sen, när vi åter får umgås utan restriktioner? – Jag tror att vi kommer att få ett jätteuppsving när det gäller att umgås med personer man tycker om. Det är ett väldigt mänskligt behov. Däremot är det inte självklart att långresorna, som varit en sån stor budgetpost, studsar tillbaka. Under det här året har ju väldigt många skaffat sådant som binder dem till en plats, som växthus och hundar. Vi har taggat ner och taggat om, på ett härligt sätt.
Så kommer vi mötas post-corona. I takt med att nya digitala mötesbeteenden växt fram under pandemin, har allt fler börjat ställa sig frågan om det finns en framtid för fysiska möten när vi väl får grönt ljus att mötas igen. Och även om det är helt klart att vi går en framtid med nya mötesbeteenden till mötes, så är svaret på den frågan ett rungande och tveklöst ja! Att vi nu har verktygen för att kunna mötas digitalt betyder inte att vi kommer att sluta ses fysiskt. Minns du vad du gjorde när du fick höra nyheten att två flygplan flugit in i World Trade Center i New York den 11 september 2001? Minns du vilka följder det fick för säkerheten på våra flygplatser och hur de påverkar vårt resande än i dag? På samma sätt som 9-11 påverkar vårt resande, kommer pandemin att förändra hur vi möts. I början av 2020 var fysiska möten normen. Om vi bokade ett möte eller en konferens, så var det oftast i fysisk form. Om någon inte kunde ta sig till mötet fick den antingen delta via en högtalartelefon, eller helt enkelt inte delta alls. Få hade hört talas om digitala studior, hybridmöten, hubbmöten och digitala eventproduktioner.
Men redan innan pandemin slog till hade digitala mötesplattformar som Teams och Google Meet börjat användas av ”early adapters”. Vi på Svenska Möten hade pratat om dem i våra trendrapporter, men det breda genombrottet för digitala möten låg ännu några år in i framtiden. Trodde vi… Så på bara några få veckor accelererade pandemin utvecklingen i en helt makalös fart. På bara drygt ett år gick en av de största plattformarna, Zoom, från 10 miljoner dagliga användare i början av 2020 till 300 miljoner i mars 2021. En ökning med hisnande 3 000 procent. Men vilka mötesbeteenden kommer, likt säkerhetskontrollerna efter 9-11, att förbli permanenta efter pandemin? Vad kommer att bli det ”nya normala” för möten? I en undersökning som vi gjort bland våra kunder svarade hela 83 procent att syftet med mötet kommer att styra valet av kanal i framtiden. Är syftet att bygga relationer, vara kreativa eller uppleva något tillsammans som grupp? I så fall måste vi ses fysiskt. Är syftet att avrapportera något eller dela information? I så fall fungerar de digitala mötesplattformerna utmärkt för ändamålet. Någon av de olika hybridvarianterna
kommer att användas för att spara på tid och resurser genom att undvika resande, exempelvis genom att externa talare deltar digitalt. Om det har kommit något positivt ur pandemin så är det hur tydligt det blivit vad som går förlorat när vi inte har fysiska möten. Vi har på ett väldigt handfast sätt fått lära oss att kreativitet, samverkan, relationsbyggande, problemlösning och innovation är i stort behov av att människor faktiskt möts fysiskt. Och vi märkte hur mycket vi saknar våra fysiska möten med kollegorna, teamet, kunderna och leverantörerna när vi inte får mötas. Som tur är betyder att vi nu har verktygen för att mötas digitalt inte att vi kommer att sluta ses fysiskt!
Krönika för Atria Foodservice av Bibi Rydbacken, marknadsoch kommunikationschef på Svenska Möten. 7
Kaos = kreativitet
Att jobba med mat i covid-tider har ofta handlat om att försöka vända förtvivlan till hopp, trolla med knäna och försöka göra det bästa av situationen. Inspiration har pratat med företrädare för tre skolor där man lyckats skapa något riktigt roligt ur de nya förutsättningarna – trots allt.
Pandemin har slagit obarmhärtigt hårt mot den privata restaurangsektorn, men inom den offentliga gastronomin har det varit annorlunda. Samtidigt som arbetet varit tungrott och stämningen stundtals dyster, har kreativiteten legat på topp när det handlat om att skapa matglädje för gästerna – trots ständigt nya begränsningar. Vi har sett uteserveringar blomma upp bland träden på skolgården, seniorerna har fått äta flott i ”chambre separées” där kontakten med andra människor varit minimal och gymnasieeleverna har fått ett välkommet avbrott i hemmapluggandet när
de gått i väg till skolan och hämtat dagens lunch, förbeställd via app eller telefon.
Vi har sett uteserveringar blomma
I en F–6-skola i Helsingborg har man lyckats minska trängseln genom att lyfta ut en del av köket och serveringen på skolgården. Den specialbyggda matcontainern var ursprungligen tänkt att användas vid utflykter och evenemang men nu har den alltså fått ett nytt användningsområde, berättar Johan Hansen, teamchef på Måltidsservice i Helsingborg.
upp bland träden på skolgården, seniorerna har fått äta flott i ”chambre separées” där kontakten med andra människor varit minimal och gymnasieeleverna har fått ett välkommet avbrott i hemmapluggandet när de gått i väg till skolan och hämtat dagens lunch, förbeställd via app eller telefon.
8
2020 var året när det vi trodde låg långt fram i tiden, kunde bli möjligt på några dagar. Inne i skolorna koncentrerades mycket av arbetet på att försöka minska trängseln på olika mer eller mindre påfrestande sätt. Tre lysande exempel på hur något som i grunden är tråkigt kan vändas till något riktigt kul hittar vi i Umeå, Helsingborg och Falköping. Välkommen till den pandemianpassade containern, korvkiosken och food courten!
– Vårt mål hade länge varit att ta köket till eleverna, och till de målsmän som inte har tid att prova maten i skolan. Om vi skulle ha en utflykt med 600 elever,
ett handbollsevent till exempel, så kunde vi servera maten på plats i stället för att stå och packa matlådor. Det var planen, sen kom corona och nu kan vi inte åka ut på några events. I stället har vi använt containern till att corona-anpassa vår matservering. Idén till en egen container uppstod i samband med Helsingborgsfestivalen för två år sedan, när man fick låna en container. – Det blev ett perfekt tillfälle att synas och visa upp skolmaten, från containern, minns Johan. Han fortsätter: – På två dagar serverade vi tusentals smakportioner av två rätter som vi brukar servera på skolan, och fick möjlighet att prata med målsmän och mor- och farföräldrar. Då blev vi sugna på en egen container, för huvudidén var ändå att kunna ta maten till gästen. I dag står containern emellertid på en skolgård, i väntan på att barnen i årskurs 5 och 6 ska komma och hämta sin lunch, som de sedan äter i klassrummen. Det har gjort att man kunnat minska trängseln i skolrestaurangen. På frågan om vad gästerna
tycker, svarar Johan att eleverna tycker att det är jättekul att springa ut och hämta maten i containern. – Tidigare hade vi den i en gymnasieskola under några månader och då använde vi den till en del events med leverantörer som ville provlaga och visa upp sina produkter; det blev lite jippo. Det låter kanske extravagant med ett ambulerande kök, men konstruktionen är i själva verket enkel, menar Johan. – Containern liknar en rektangel utan hjul, med en lång bardisk längst fram. Där finns allt man behöver för att göra enklare anrättningar: kokplattor, vattenanslutning, ugn och kyl. Vi gjorde en ritning tillsammans med leverantören och vi behövde inte köpa allt nytt – vi kunde bygga om och återanvända en del saker som vi redan hade.
9
En korvkiosk blev lösningen när personalen på Ållebergsgymnasiet i Falköping ville glesa ut eleverna under luncherna, och samtidigt göra något kul för dem. Eric Sandström, kökschef, berättar mer: – Det började i höstas. Jag och Torbjörn Karlsson som är gymnasiechef och kostchefen Kerstin Johnsson hade ett litet telefonmöte och funderade över hur vi skulle göra för att corona-säkra gymnasiet. Då kom Torbjörn på den briljanta idén att vi skulle öppna upp en liten korvkiosk. Det tog inte många dagar, sen hade vi en liten enkel korvkiosk – egentligen bara ett bord och några skärmväggar – nere i entréhallen. Korvkiosken är populär: vissa dagar
är det 100 elever som väljer den klimatsmarta kycklingkorven med bröd, ketchup och senap, konstaterar Eric. Den ordinarie skolrestaurangen är givetvis också öppen, och utöver den finns ett tredje alternativ – allt för att glesa ut eleverna och dessutom göra något trevligt för dem.
10
Korvkiosken är populär: vissa dagar är det 100 elever som väljer den klimatsmarta kycklingkorven med bröd, ketchup och senap, konstaterar Eric. Den ordinarie skolrestaurangen är givetvis också öppen, och utöver den finns ett tredje alternativ – allt för att glesa ut eleverna och dessutom göra något trevligt för dem. – I kaféet som också finns i huvudentrén serveras pasta som eleverna ofta tar med sig och äter utomhus. Allt detta gör att vi får en bra spridning på folk, tycker Eric. Trots korvkioskens popularitet tror han inte att den kommer att bestå efter pandemin. De många olika matstationerna har lett till mycket extra arbete för personalen, dessutom är det svårt att beräkna svinnet. – Kockarna gör ett fantastiskt jobb, de sliter verkligen i dessa tider, men att ha exakt koll på svinnet är svårt när de utöver allt det vanliga arbetet måste packa lådor, göra pastasallad och köra ner korv till korvkiosken. Samtidigt kan en pastasallad stå sig någon dag i kylen och korven körs in i ugnen allt eftersom den som står i korvkiosken ringer och säger
att det behövs mer. Och det gör de ofta – det är alltid gott med korv! Nazim Imeri är kökschef på Maja Beskowskolan i Umeå. Den nya skolan hyser, förutom högstadium och gymnasium, en sprillans ny food court uppbyggd enligt ett banbrytande koncept. – Vi har för det första inga fasta menyer, eleverna vet aldrig vilken mat som ska serveras förrän tidigast klockan tio samma dag, berättar Nazim. Varför? Jo, för att vi vill kunna minska matsvinnet. Vår grossist kan till exempel ringa och säga: ”Vi har 40 kg lax över, kan ni ta den?” För att kommunicera med eleverna visar man de olika rätterna, numrerade, på en stor skärm i restaurangen samt på Instagram. Vid diskinlämningen informerar en annan skärm om hur mycket matsvinn som kastats och vad man hade kunnat köpa i stället, för pengarna. Men inspirationen stannar inte vid svinnarbetet. – Vi har ett samarbete med restaurangutbildningen, förklarar Nazim. Eleverna får ansvara för en station
Två-tre gånger per år grillar vi på
skolan. Dessutom har vi grab'n’go vid en av stationerna. Där kan elever som av en eller annan anledning inte vill äta i restaurangen hämta en matlåda och sätta sig och äta någon annanstans. tillsammans med sin lärare och maten serveras till skolans elever. Två-tre gånger per år grillar vi på skolan. Dessutom har vi grab’n’go vid en av stationerna. Där kan elever som av en eller annan anledning inte vill äta i restaurangen hämta en matlåda och sätta sig och äta någon annanstans. Maten beskriver han som ”klassisk husmanskost” till stor del lagad från grunden. Ofta blir den till genom ”live cooking” framför eleverna, allt för att väcka deras intresse. Menyn skiftar ofta under dagen, beroende på vad man har och behöver bli av med. En stor del av maten är vegetarisk. Men trots att lasagnen exempelvis ofta innehåller sojafärs i stället för nötfärs blir de sällan avskräckta, menar Nazim.
11
”Att sitta hemma finns inte i mitt DNA” Hur är en vanlig dag på fältet, i en extremt ovanlig tid? Magnus Bruce, teamledare och säljare på Atria, berättar om hur det går till när tillvaron förskjuts från resor och fysiska möten, till hemarbete och Teams-möten.
Magnus Bruce är team ledare för Atrias säljkår inom Foodservice som totalt består av fem säljare, inklusive han själv. Säljarna har ansvar för var sin region från Malmö till Umeå. Själv har han Göteborg som bas, men större delen av tiden tillbringades tidigare på resande fot. Så är det emellertid inte längre. Hur ser en vanlig dag på fältet ut när det inte är pandemi? – På våren och hösten har grossisterna sina mässperioder, då åker vi runt och står på exempelvis GastroNord eller lokala mässor. Andra perioder lägger jag väldigt mycket tid på kundbesök. Jag bokar en vecka i taget och besöker kunder från Kungsbacka till Strömstad och följer södra Vänern till Örebro, Lidköping, Mariestad och alla orterna i södra Närke.
12
Det låter slitigt? – När man är mitt uppe i mässorna är man lite trött på det för det är så mycket släpande, men nu saknar man verkligen pulsen ute och mötet med kollegor och kunder. Andra veckor var helt fullbokade med kundbesök och övernattningar, men jag kunde även träffa obokade kunder för att säga ”hej” och ta en kaffe, och prata om produkterna. I regel brukade jag vara ute på fältet fyra dagar av fem, varje vecka. Hur är det nu? – Inom Atria har vi något som kallas Safety First. Det innebär att man ska reflektera, stanna upp och sätta säkerheten först. Det betyder till exempel att man, om man är trött, kanske ska ta en extra övernattning i stället för att sätta sig och köra hem 25 mil. Nu handlar Safety First om att inte träffa folk i onödan, även om vi har god handhygien och håller avstånd. Det betyder att det har blivit väldigt mycket Teamsmöten. Det finns ett fåtal privata restaurangkunder som vi åker till eftersom de
själva har bestämt att de vill ta emot besök, men det är inte alls samma sak som tidigare. De offentliga kunderna träffar vi inte alls. Nu sitter vi i stort sett på kontoret, hemma, fem dagar i veckan. Funkar det att sälja på distans? – Det blir helt klart annorlunda. Vår säljkår är van vid att boka möten med kunder, sen tar man med de nyheter som intresserar dem så att de kan prova. Nu bygger vi i stället en individuell presentation för varje kund inför mötet
via Teams där vi berättar hur det går för företaget och presenterar nyheterna. Om det finns ett intresse när det gäller att prova kan vi kanske åka ut till kunden. Det blir med andra ord lite mer dubbelarbete. Har du lärt dig något av ditt nya arbetssätt? – Jag har blivit mer strukturerad och insett att det faktiskt funkar att köra ett kundmöte via Teams. För 1,5 år sen hade jag aldrig kunnat tänka mig att sitta fram-
för datorn och ha möte med en kund. Sen är det ju tidsbesparande, även om jag själv föredrar det personliga mötet. När man träffar en kund man känner sitter man ju ofta och pratar om väder och vind i tjugo minuter. Det där finns inte riktigt på Teams, då har du bara en halvtimme eller en timme på dig. Det blir mer konstruktivt.
ligen att vara ute och träffa folk. Det är ju det personliga mötet jag brinner för – att sitta hemma finns inte i mitt DNA. Samtidigt tror jag att det nya arbetssättet kommer att stanna kvar i framtiden för många har nog upptäckt att det är smidigt. Framför allt blir det nog färre som tar flyget till Stockholm för två möten.
Saknar du ditt gamla liv? – Jag har insett att jag trots allt är ganska omställningsbar, men jag saknar verk13
Tips från Atria:
Grab’n’Go ❧ Toppa korv med tärnad lök, ättiksgurka
❧
❧
❧
och tomat – förgyll med kryddkrasse. Syrad rödkål och majonnäs med avokado och sriracha till krispiga ärtbites – magiskt. Testa att grilla spetskål och servera den i hamburgare med grillost. Pastasallad med mungbönor och mango blir supergott med en fräsch gräslöksoch persiljevinägrette.
Produkter som använts: 800617 Kycklingfilé, sous vide | 800499 Grillost, skivad, 80 g | 800648 Krispiga ärtbites | 800274 Vegokorv, grill 40 g, vegansk | 1934 Mango, tärnad 1970 Sojabönor, gröna | 1975 Mungbönor | 1978 Bönmix | 1993 Granatäpplekärnor 800000 Edamame | 800089 Avokado, bits & pieces | 11225 Coleslaw | 33505 Lättmajonnäs 35%, vegansk | 800113 Picklad rödlök 14
15
2,7 kg
/portion
Macaroni and cheese 10 PORT 100 PORT
* Grillost, skivad, 80g, art 800499
10 st
100 st
* Mungbönor, art 1975
100 g
1 kg
Makaroner
1,25 kg 12,5 kg
Mjölk
2 L
Ost, riven, gärna smakrik 500 g
20 L 5 kg
Maizena till redning Salt och grovmalen peppar * Picklad rödlök, art 800113
Valfritt Valfritt
GÖR SÅ HÄR:
Koka upp mjölk och red av till simmig konsistens. Tillsätt hälften av den rivna osten (resten sparas till gratinering). Blanda ner mungbönor i såsen. Smaka av med salt och svartpeppar. Koka makaroner halva tillagningstiden (kokas färdiga i ugnen). Blanda ner makaronerna i såsen och fördela dem i bleck. Lägg skivor av grillost ovanpå de stuvade makaronerna och strö på riven ost. Gratinera i ugn 175°C i ca 10 minuter. Servera med picklad rödlök för de som önskar.
16
Näringsberäknat recept finns på Mashie/Aivo/www.atriafoodservice.se
Ärtbites a la nuggets 10 PORT 100 PORT
* Krispiga ärtbites, art 800648
1 kg
10 kg
* Chipotlemajonnäs, 7,5 dl dipp 35g, art 800428 eller * Vitlök dipp 35g, art 17101
7,5 L
Pommes frites
1,5 kg
15 kg
Rödkål
400 g
4 kg
Citron
2,5 st
25 st
GÖR SÅ HÄR:
Tillaga ärtbites i varmluftsugn 175°C i max 20 minuter. Tillaga pommes frites enligt anvisning. Stek, grilla eller tillaga citron i ugn – varm, brynt citron ger en god syrlig smak. Servera tillsammans med valfri dipp.
1,0 kg
/portion
Data på klimatavtryck per råvara kommer från RISE:s (Research Institutes of Sweden) klimatdatabas. Klimatavtrycket i databasen beräknas som kg CO2e per kg produkt.
17
Paneng red curry med vegokorv 10 PORT 100 PORT
* Vegokorv, strimlad, vegansk, art 800273
800 g
8 kg
* Broccolibuketter, art 1941
400 g
4 kg
* Mungbönor, art 1975
300 g
3 kg
Kokosmjölk
1 L
10 L
Red curry-pasta
50 ml
5 dl
Grönsaksbuljong
2,5 dl
2,5 L
Potatis, i bitar
1 kg
10 kg
Purjolök, strimlad
400 g
4 kg
Morot, grovstrimlad
400 g
4 kg
GÖR SÅ HÄR:
Koka potatis i kokosmjölk och grönsaksbuljong ca 15 minuter. Bryn vegokorven i varmluftsugn 175°C i 10–15 minuter. Tillsätt red curry-pasta tillsammans med purjolök och morot (se till att pastan löser sig ordentligt) och låt koka i ca 5 minuter till. Tillsätt vegokorv, mungbönor och broccoli och låt allt koka upp, smaka av med salt, peppar och eventuellt mer red curry-pasta.
0,4 kg
/portion
18
!
en Se film
Fläskfilé | art 8800
Atria Meat open fire
Oxfilé 1,8 kg+ | art 8813
Oxkind | art 0516
*UNESCO, WHO och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund
19
PRODUKTNYTT
Grillost, skivad, 80 g art 800499 NETTOVIKT:
Vegokorv, strimlad, vegansk art 800273
3 x 1,2 kg/krt.
INGREDIENSER: MJÖLK,
NETTOVIKT:
salt, ystenzym (mikrobiellt).
Energi 994 kJ/239 kcal, Fett 18 g, varav mättat fett 12 g, Kolhydrat 2,3 g, varav sockerarter 2,3 g, Protein 17 g, Salt 2,5 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
HÅLLBARHET:
180 dagar, IQF, fryst.
9,0* kg /kg
kokosfett, solroskärnmjöl (9%), morötter (9 %), lök, förtjockningsmedel (E407, E425, E461), salt, aromer, druvsocker, kryddor (koriander, ingefära, lök, palsternacka), kryddextrakt (vitlök, muskot, peppar), färgämne (E172), rökarom. Energi 600 kJ/140 kcal, Fett 10 g, varav mättat fett 9,2 g, Kolhydrat 4,1 g, varav sockerarter 2,0 g, Protein 6,3 g, Salt 1,9 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
HÅLLBARHET:
365 dagar, fryst.
0,98 kg /kg
Grillost gjord på komjölk med god sälta (2,5 %) och hållbar textur. Färdigskivad, 90 mm i diameter. Snabb att tillaga från fryst – stek, grilla eller fritera.
Vegansk korv tillverkad i Sverige. Produkten är tillverkad av solrosprotein. Fri från gluten, laktos, ägg, soja och mjölkprotein.
Kycklinglårfilé utan skinn art 820226
Kycklingbröstfilé utan skinn art 820227
NETTOVIKT:
5 kg/SRS.
INGREDIENSER: Kycklinglårfilé*
slaktad i Sverige.
NETTOVIKT:
100 %. Född, uppfödd och
Energi 560 kJ/130 kcal, Fett 6,4 g, varav mättat fett 1,6 g, Kolhydrat < 0,5 g, varav sockerarter 0 g, Protein 19 g, Salt 0,2 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
HÅLLBARHET:
13 dagar, kyld.
5 kg/SRS.
INGREDIENSER: Kycklingbröstfilé*
och slaktad i Sverige.
Rå, kyld lårfilé av kyckling från Lönneberga, utan skinn. Den naturligt möraste filén. Svensk Fågel och nyckelhålsmärkt. Tillverkad i Sverige.
100 %. Född, uppfödd
Energi 440 kJ/110 kcal, Fett 1,2 g, varav mättat fett 0,5 g, Kolhydrat < 0,5 g, varav sockerarter 0 g, Protein 23 g, Salt 0,16 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
HÅLLBARHET:
2,72 kg /kg
20
2 x 2,5 kg/krt.
INGREDIENSER: Vatten,
13 dagar, kyld.
2,72 kg /kg
Rå, kyld bröstfilé av kyckling från Lönneberga, utan skinn och innerfilé. Svensk Fågel och nyckelhålsmärkt. Tillverkad i Sverige.
Data på klimatavtryck per råvara kommer från RISE:s (Research Institutes of Sweden) klimatdatabas. Klimatavtrycket i databasen beräknas som kg CO2e per kg produkt.
Vegokorv, grill 40g, vegansk art 800274 NETTOVIKT:
Krispiga ärtbites art 800648
1,8 x 4 kg/krt.
NETTOVIKT:
INGREDIENSER: Vatten,
kokosfett, solroskärnmjöl (9 %), morötter (9 %), lök, förtjockningsmedel (E407, E425, E461), salt, aromer, druvsocker, kryddor (koriander, ingefära, lök, palsternacka), kryddextrakt (vitlök, muskot, peppar), färgämne (E172), rökarom. Energi 600 kJ/140 kcal, Fett 10 g, varav mättat fett 9,2 g, Kolhydrat 4,1 g, varav sockerarter 2,0 g, Protein 6,3 g, Salt 1,9 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
HÅLLBARHET:
365 dagar, fryst.
Kycklingfilé, sous vide art 800617 5 x ca 1 kg/kartong.
(85 %), vatten, salt, rapsolja, druvsocker, lök, farinsocker, tomat, svartpeppar, timjan, socker, svartpepparextrakt, antioxidationsmedel (E330). Mängd sky: ca 17 % *Fött, uppfött och slaktat i Sverige. Energi 480 kJ/110 kcal, Fett 2,9 g, varav mättat fett 0,8 g, Kolhydrat 1,0 g, varav sockerarter 0,9 g, Protein 21 g, Salt 1,0 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
60 dagar, kyld.
Energi 1109 kJ/265 kcal, Fett 14 g, varav mättat fett 1,2 g, Kolhydrat 20,1 g, varav sockerarter 1,5 g, Protein 10 g, Salt 1,3 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
HÅLLBARHET:
365 dagar, fryst.
0,55 kg /kg
Ätfärdiga, lösfrysta, veganska nuggets gjorda på ekologiska, gula ärtor från Sverige. Fiberrika och källa till protein. Inte tillsatt gluten. Från Sverige, KRAV- och EU-ekologisk märkning. Klimatsmart alternativ.
BBQ-sås Smokey Fred dipp 35g, vegansk art 800427
INGREDIENSER: Kycklingbröstfilé*
HÅLLBARHET:
gul ärta 81 % (KRAV), gul lök (KRAV), vitlök (eko), persilja (eko), spiskummin (eko), koriander (eko), svartpeppar (eko), bakpulver (E500), salt. Förfriterad i rapsolja (KRAV).
1,06 kg /kg
Fryst, vegansk, skinnfri grillkorv som är gjord på solrosprotein och morot. Klimatsmart alternativ. Fri från gluten, laktos, ägg-, soja- och mjölkprotein. Tillverkad i Sverige.
NETTOVIKT:
2 x 2 kg/krt.
INGREDIENSER: Blötlagd
2,48 kg /kg
Kyld, ätfärdig, naturellt smaksatt kycklingfilé utan innerfilé, med sky. Brynt innan tillagning, sous vide. Saftig och aromrik. Serveras varm el kall. Svensk Fågel och nyckelhålsmärkt. Tillverkad i Sverige.
NETTOVIKT:
30 x 35 g/krt.
INGREDIENSER: Socker,
sirap, vatten, tomatpuré, rapsolja, ättikssprit, modifierad majsstärkelse, salt, färgämne (E150c), rökarom av hickory, kryddor (chili, svartpeppar), vitlökspulver, konserveringsmedel (E211). Energi 1 200 kJ/290 kcal, Fett 7,6 g, varav mättat fett 0,5 g, Kolhydrat 52 g, varav sockerarter 49 g, Protein 0,9 g, Salt 1,3 g. NÄRINGSVÄRDEN/100 G:
HÅLLBARHET:
150 dagar, kyld.
Sötma, mustighet, styrka och med en touch av rökig hickorysmak i en härlig kombination. Glaza kött, servera som tillbehör eller dressing. Tillverkad i Sverige.
Tänk på att innehållsförteckningen kan förändras. Läs därför alltid på förpackningen.
21
Kycklingfilé med bränd svartkål
10 PORT 100 PORT
* Kycklingfilé, sous vide, art 800617 Svartkål, blad Gulbeta, tärnad Kålrot, tärnad Potatis, tärnad Gräslök och persilja Rapsolja
1,2 kg 12 kg 10 st 750 g 750 g 750 g 1,5 dl 1 dl
100 st 7,5 kg 7,5 kg 7,5 kg 1,5 L 1L
GÖR SÅ HÄR:
Stek potatis-, kålrots- och gulbetstärningar i olja så de får fin färg och blir mjuka inuti. Smaka av med salt och peppar. Bränn svartkålen antingen med gasbrännare, varmluftspistol eller på spisen, smaksätt med salt och peppar. GRÄSLÖK- OCH PERSILJEOLJA:
Värm upp rapsolja till 55 °C. Lägg ner rikligt med skuren gräslök och bladpersilja i en blender. Häll på oljan och mixa länge till en riktigt grön och fin färg. Smaka av med salt och peppar. Slå oljan i silduk eller filter och ställ i kylen. OBS: oljan bör göras dagen innan, då det tar flera timmar att sila igenom fint.
22
Näringsberäknat recept finns på Mashie/Aivo/www.atriafoodservice.se
SORTIMENTSÖVERSIKT SVENSK CATER KLIMATKLOKT NETTOVIKT/ MARTIN & MÅRDSKOG & ART PRODUKTNAMN SORTIMENT FÖRVARING INNERFÖRP. YTTERFÖRP. SERVERA MENIGO LINDKVIST
FÄRS 800472 Färsbiff kyckling/nöt 50 g, SE
✔
Fryst
3 kg
6 kg
416432
402967
800472
800473 Färsbiff kyckling/nöt grekisk, 50 g, SE
✔
Fryst
3 kg
6 kg
416489
402966
800473
Fryst
4,05 kg
392637
800134
800134 Grillbiff SE
HUSMAN 800125
Salladskyckling, tärnad, stekt, SE
✔
Fryst
2,5 kg
5 kg
800125
800285 Kycklingbröst, strimlat, stekt, SE
✔
Fryst
2,5 kg
5 kg
800285
800118
Kycklingbacon, skivat, stekt, SE
410551
✔
Fryst
1,5 kg
3 kg
365142
410254
800118
800265 Kycklingbacon Hickory, stekt, SE
✔
Fryst
1,5 kg
3 kg
365282
410403
800265
800388 Kycklingbacon, tärnat, ätfärdigt, SE
✔
Fryst
1,5 kg
3 kg
387338
213126
800388
7424
KORV 7424
Kycklinggrillkorv 40 g, skinnfri, Fri från
✔
Fryst
1,6 kg
6,4 kg
489294
408747
7426
Kycklinggrillkorv Klimat 40 g, Fri från
✔
Fryst
1,6 kg
6,4 kg
273797
409703
7426
7420
Grillkorv 50 g, skinnfri 9 %, Fri från
Fryst
2 kg
8 kg
468843
205759
7420
7422
Grillkorv 50 g, skinnfri, Fri från
Fryst
2 kg
8 kg
082859
717842
7422
818516
Grillkorv Basic 70 g, Fri från
Fryst
1,05 kg
9,45 kg
449900
737175
818516
ca 5 kg
423018
800617
SOUS VIDE 800617
Kycklingfilé, sous vide – Nyhet!
✔
Kyld
ca 1 kg
KYCKLING 820226 Kycklinglårfilé – Nyhet!
✔
Kyld
5 kg
5 kg
413512
820227 Kycklingbröstfilé – Nyhet!
✔
Kyld
5 kg
5 kg
413542
VEGETARISKT 800499 Grillost, skivad, 80 g – Nyhet!
✔
Fryst
1,2 kg
3,6 kg
800648 Krispiga ärtbites – Nyhet!
✔
Fryst
2 kg
4 kg
800273 Vegokorv, strimlad, vegansk – Nyhet!
✔
Fryst
2,5 kg
5 kg
800274 Vegokorv, grill 40 g, vegansk – Nyhet!
✔
Fryst
1,8 kg
7,2 kg
1934
Mango, tärnad
545889
800499
✔
Fryst
1,5 kg
4,5 kg
1941 Broccolibuketter
✔
Fryst
2,5 kg
5 kg
138792
707684
1934 1941
1970
Sojabönor, gröna
✔
Fryst
1 kg
5 kg
573782
704090
1970
1975 Mungbönor
✔
Fryst
1 kg
5 kg
298984
409734
1975
1978 Bönmix
✔
Fryst
1 kg
5 kg
596379
713068
1978
1993 Granatäpplekärnor
✔
Fryst
1 kg
5 kg
383679
404553
1993
800000 Edamame
✔
Fryst
1 kg
5 kg
800000
800089 Avokado, bits & pieces
✔
Fryst
1 kg
5 kg
410309
800089
418384
800422
SÅSER OCH RÖROR 800422 Chipotlemajonnäs – Nyhet!
Kyld
2,5 kg
800490 Cheddardressing – Nyhet! Kyld 2,5 kg 800490 800428 Chipotlemajonnäs dipp 35 g – Nyhet!
Kyld
35 g
1,05 kg
418376
800428
800427 BBQ-sås Smokey Fred dipp 35 g, vegansk – Nyhet!
Kyld
35 g
1,05 kg
124884
800427
800625 Hamburgerdressing Gourmet, dipp 35 g – Nyhet!
Kyld
35 g
1,05 kg
17101
Vitlök dipp 35 g
Kyld
35 g
1,05 kg
857599
17101
11225
Coleslaw
Kyld
2,5 kg
526152
746470
11225
33505
Majonnäs, lätt, vegan
✔
Kyld
5 kg
463208
780186
33505
33510
Majonnäs, lätt, vegan
✔
Kyld
10 kg
164392
33510
DELIKATESSER 800113
Picklad rödlök
✔
Kyld
0,4 kg
2,4 kg
124332
800113
Ovan nämnda produkter är endast ett urval från vårt breda sortiment. Besök gärna vår hemsida www.atriafoodservice.se för fler produkter. Här hittar ni även mer inspiration och recept.
23
KliMatnytt från Atria
Hållbar strategi Hösten 2019 sjö satte Atria en ny, koncernövergrip ande hållbarhets strategi. Året därpå sattes en ny affärs strategi där hållbarhet är ett av de strategiska huvudmålen. Konkret innebär det att Atria ska bli ledande inom hållbarhet. Malin Westling, kommunikationschef, berättar mer: – Livsmedelsproduktion står för en stor del av utsläppen och växthusgaserna. Atria är ett av norra Europas största livsmedelsbolag så vi behöver ta vårt ansvar och ha en hållbar produktion.
Varför är det viktigt för er som företag att vara hållbara? – Dels är det viktigt att internt kunna säga att ”det här är vi bra på”. Som börsnoterat företag blir vi också rankade av ägare och partner som vill att vi förbättrar oss och når uppsatta mål inom samtliga områden, inklusive hållbarhet. Vi har dessutom funnits i hundra år och ägs av finska bönder och uppfödare, och om vi vill fortsätta att verka i minst hundra år till måste vi fortsätta ta vårt ansvar. Hur ser målen ut, konkret? – Det övergripande målet är att vi ska ha en koldioxidneutral livsmedelskedja till 2035. Vi har därefter delat in hållbarhetsmålet i tre teman. Det
första är ”jordklotet” med klimatmål som exempelvis energieffektivitet. Det andra är ”produkten” vilket inkluderar allt som handlar om spårbarhet, produktsäkerhet, djuromsorg och så vidare. Det tredje temat är ”människan”; där handlar det om att erbjuda konsumenterna god och hälsosam mat, ta hand om våra anställda och utveckla människan. Under varje tema har vi mellan sju och tio olika projekt. Kan du nämna ett svenskt projekt du är särskilt stolt över? – Vi har varit bra på energieffektivitet. För fem år sedan satte vi ett mål som gick ut på att vi skulle minska våra koldioxidutsläpp i produktionen till 2025 med 90 procent. Vi har redan minskat dem med 84 procent.