Art Basel Miami Beach portfolio feature for Plaza Magazine

Page 1

gränslös konstfest Art Basel Miami Beach samlar den internationella konstvärldens tungviktare och uppstickare. Vi flög till Florida för att träffa årets hetaste konstnärer, gallerister och curatorer. Text

Erik Augustin Palm

Foto

LINUS Hallsénius

Kehinde Wiley Målaren som blivit ett superfenomen på den amerikanska konstscenen.

F

å namedroppades så mycket under vinterns – Det ger åskådaren inblick i min process. De flesta Miami Basel som Kehinde Wiley, som har av mina målningar börjar med att jag fotograferar blivit ett superfenomen på den amerikanska mina modeller. Temat kunglighet har jag närmat mig konstscenen genom sina porträtt av svarta män avmed en ironisk inställning. På samma sätt som rivalimålade i naturalistisk stil, ekandes av en förgången teten mellan öst- och västkusthiphop är föråldrad, är vit elitism. Kehinde Wiley är en kontrasternas man, idéer om stormakter och kolonialism det. Det blir nåfödd i ghettot i Los Angeles, med masterexamen got som det är lätt att skämta om. från Yale, ateljéer i bland annat New York, Beijing Införandet av streetwearklädda svarta män i pooch Senegal, och omfamnad av hiphopvärlden trots ser och uttryck från 1600-talets hovkonst, blir ett Portrait of Jasmine den homoerotiska blicken i hans verk. Och nu har slags omskrivande av historien, där dessa tillskrivs ­Alireus (The world stage: kortdokumentären om honom, An economy of grace, en makt som de tidigare förnekats. Och i porträttHaiti), 2014. valts ut till listan för årets Oscarsnomineringar. I serien av svarta kvinnor – främst från Harlem och den skildras tillkomsten av hans första serie kvinnoporträtt. Brooklyn – spetsas detta till ytterligare, genom att modellerna Han är klädd i en skräddad kostym från ett av alla de mönsterbär skräddarsydd haute couture från modehuset Givenchy. tyger han köpt under sina Västafrikaresor, vilka ofta inspirerar till – Makt har fått en begränsad vokabulär, inte bara kring hur vi bakgrunder i målningarna. Kvällen innan har hans Grey Goosehyllar människor, utan även hur vi avbildar dem. Och jag återsponsrade porträtt-triptyk Modern kings of culture auktionetar maktens språk för mina egna syftens skull, i allra högsta rats ut för en mastig summa. ”Kungarna” i fråga är filmregissören grad. Men det påfågeluttryck som återfinns i stafflimåleri från Spike Lee, hiphopproducenten Swizz Beatz och NBA-stjärnan 1700-talet kan man även hitta i modern afroamerikansk kultur. Carmelo Anthony och mediet är för ovanlighetens skull foto. Hiphop är ett bombastiskt språk som slår sig hårt för bröstet.

3 x INSPIRATIONskällor l

Jazz. När jag målar har jag alltid musik på och jazz är den genre jag lyssnar mest på. Det är onekligen en bra startpunkt.

Klassiskt måleri. Som Anthony van Dycks porträtt. Även om det inte är särskilt intressant rent kulturellt, rör det förflyttandet av konst på ett effektivt sätt. l

l

Fiske. En form av meditation. Du står där och ser dum ut med ett spö och väntar på ett tecken från Gud. Ens tankar kan tömmas.

Kehinde ­W iley Ålder: 37 år. YRKE: Konstnär/målare. BOR: New York City. BAKGRUND: Uppväxt i

Kehinde Wiley fotografered på South Beach i Miami under förra årets Art Basel Miami Beach. Mässan, ­populärt kallad Miami Basel, fokuserar på modern och kontemporär konst och sker varje år i december.

South Central i Los Ang­ eles. Studerade som tolv­ åring konst i Ryssland. Fil. kand. från San Francisco Art Institute och master­ examen från Yale Univer­ sity School of Art. Kehin­ des verk finns bland annat på Hammer Museum, LACMA och Brooklyn Mu­ seum. AKTUELL med: Oscars­ tippade kortfilmen An economy of grace.


Aura Seikkulas tips för att ta sig an Miami Basels ­huvudmässa är flera korta besök, ”i stället för att ­försöka täcka in allt på tio timmar.”

”Jag tycker inte att konst ska presenteras på ett sätt som karaktäriseras av ett visst land.”

Aura Seikkula Den finska curatorn som tänjer på gränserna i både Miami och på Värmdö.

A

ura Seikkula är en av de aktörer som utgör navet på Miami Basel-veckan. Vi träffar henne utanför satellitmässan Untitled, vars strandpaviljong är skapad av New York-arkitektfirman Keenen Riley och som Aura har varit med att inreda. Den trettiosjuåriga finlandssvenskan är i uppfarten på en framgångsrik karriär. Under de senaste sex åren har hon curerat evenemang, utställningar och konstbiennaler i sjutton länder, på fyra kontinenter. Nyligen tillträdde hon även sin nya tjänst som intendent vid Artipelag Konsthall på Värmdö. Till Untitled headhuntades hon som en av curatorerna när hon föreläste vid konstmässan The Armory Show i New York. Hon ombads ta finskt och svenskt till playan, men ser nationell representation som problematisk. – Jag tycker inte att konst ska presenteras på ett sätt som karaktäriseras av ett visst land. Vi har för länge sedan kommit förbi den punkten. Så den tanken tog jag med mig i mitt urval. Det resulterade bland annat i medverkan av de finska gallerierna Artag (med finlandssvenske konstnären Hans Rosenström), Sic (med finska konstnären Maija Luutonen), Sinne från The Swedish Cultural Foundation i Finland (med svenska

performanceartisten Anastasia Ax), samt den colombianska konstplattformen Rincón Projects (med den svenske konstnären Carl Palm). Att fylla en mässhall med ett hav av konst, tycker Aura inte heller är idealiskt för verken. – Men vi försöker experimentera med det upplägget på ett sätt som gynnar konstnärerna. Varenda satellitmässa under Miami Basel ser sig som den mest originella utmanaren till huvudmässan. Aura menar dock att det enbart är Untitled som verkligen förtjänar det epitetet. – Vi är den enda mässan som på ett ambitiöst sätt är curerad som en helhet. Alla montrar har en inbördes relation. Även paviljongens arkitektur är påverkad av konsten som visas här. Som en av veckans många spindlar i nätet, har Aura sprungit runt på flera kändistäta fester. Hollywoods närvaro ser hon som en viktig del av vad Miami Basel har blivit. På gott och ont. – En filmstjärna får ett nytt lager av relevans om den dyker upp här som konstsamlare, men gallerierna vars montrar som kändisar besöker får samtidigt mycket mer uppmärksamhet.

3 x KONSTTRENDER l Skulpturer vs. installationer. Spänningen mellan dem tar bort fokus från det platsspecifika och rumsliga och riktar det i stället mer mot idéer, koncept och teman.

Institutionell tillgänglighet. Fysisk och digital tillgänglighet står allt mer i centrum för åskådarbaserade verk hos större internationella konstinstitutioner.

l

l

70

Humor. Som ämne, form, kritik eller performance. Det fortsätter att få en tydligare roll, både innehållsmässigt och metodologiskt.

PLAZAπMAGAZINE

Aura Seikkula Ålder: 37 år. Gör: Curator inom sam­

tidskonst. Konstskribent. Bor: Stockholm och Hel­

singfors. Bakgrund: Slutför dok­

torsavhandling i filosofi och har föreläst vid en mängd universitet och konstaka­ demier, bland annat i Bar­ celona, Helsingfors och Is­ tanbul. Aktuell med: Intendent på Artipelag Konsthall på Värmdö, associate curator på Artist Pension Trust Ltd och guest curator på Cen­ tre for Contemporary Art i Lagos, Nigeria.

PLAZAπMAGAZINE

71


Gunilla Klingberg Bildkonstnären som tog över Miami Beach med sitt monumentala land art-verk.

V

arje morgon fylls strandpromenaden på Miami Beach av joggare, som under Basel-veckan möts av en iögonfallande överraskning när de blickar ut mot vattnet nedanför Collins Park. Ett gigantiskt stjärnmönster avtecknar sig där i sanden, framkallat av en stor stålcylinder fäst vid en traktor från stadens renhållningsavdelning. Verkets titel är A sign in space och har den svenska bildkonstnären Gunilla Klingberg som avsändare. Plaza träffar henne åtta på morgonen vid ett av livvaktstornen, strax innan hon ska åka till nationalparken Everglades med sin familj. Naturen och det offentliga rummet är angeläget för henne, vilket A sign in space tydligt visar. Innan Miami har sandmönstret förvisso uppförts inomhus, på hennes utställning på Malmö Konsthall (dock under takfönster), men det är på en strand som det har sin naturliga plats. Först var installationen del av ett land art-projekt på Laga Beach utanför Bilbao. Dess titel syftar till att mönstret i teorin borde kunna ses från rymden, som ett ornament i kosmos. – Men tanken är också att arbetet ska utföras i relation till den kosmiska tiden, säger Gunilla. – Jag har gjort flera andra projekt i det offentliga rummet som brukar vara mer permanenta. Det här har varit ganska experimentellt för mig, då möjligheten finns att det inte fungerar på grund av vädret. Men det är också en del av konceptet, att verket ska vara så tillfälligt att det underordnar sig naturens omstän-

digheter. Och på så sätt kanske det hela inte kan misslyckas. Vare sig Gunilla Klingberg arbetar utomhus eller inomhus är mönster ett genomgående drag i de ofta monumentala verken, och ofta som ett sätt att skapa en dialog mellan kosmos och civilisationen. Som skulpturen Cosmic matter på hennes Bonniers Konsthall-utställning 2009, där byggnadsställningar omslöts av ett system av färgade tejpremsor. Eller Wheel of every­day life på Rice Gallery i Houston, Texas, 2013. Ett väldigt cirkelmönster i vinyl var där uppsatt på golv och fönster, bestående av lågpris- och snabbmatslogotyper, som förenade skapade en dekorativ symbolik klingandes av österländsk spiritualitet och mandala-figurer. – Just lågprislogotyper är en sorts symboler som länkar samman oss alla, nästan på ett omedvetet plan, eftersom det tillhör vardagsrutiner som vi inte väljer att identifiera oss med. Att med A sign in space låta traktordäck på en stålcylinder generera en mångbottnad stjärnsymbolik av nästan utomjordiskt slag, blir en naturlig fortsättning på detta, menar hon. – Det här mönstret är ju på flera sätt abstrakt. Stjärnan som symbol kopplar till revolution och motstånd och förekommer på många flaggor och definierar därför även territorier. Men det är också en spegling av den kosmiska stjärnhimlen ovanför oss. Och att mönstret är utfört av traktordäck på en stålcylinder blir ytterligare en nivå, då traktorn är ett signum för vår tid.

3 x INSPIRATIONskällor Robert Smithson, land art-konstnär. En spricka i väggen kan, om den betraktas i termer av skala, inte storlek, kallas Grand ­Canyon. Ett rum kan fås att anta solsystemets väldighet. l

l Cosmicomics av Italo Calvino. Bok vars novell A sign in space jag lånat titeln från. Utspelar sig innan universum och tiden, och följer existensen Q fwfq genom all världens förvandlingar. l

Gunilla Klingberg

Buddhistiska sand-mandalas. Monumentala och efemära på en och samma gång.

Ålder: 48 år. YRKE: Bildkonstnär. BOR: Stockholm. BAKGRUND: Läst på

Konstfack och RMI Berghs. Utställningar på bland annat Bonniers Konsthall, Rice Gallery i Houston, Texas och Ga­ lerie Nordenhake. Del­ tagit i grupputställningar på bland annat Museo Tamayo i Mexiko, P.S.1/ MoMA i New York, Vene­ digbiennalen och Palais de Tokyo i Paris. AKTUELL MED: Utställ­ ning på Contemporary Art Gallery, Vancouver. Del av Adventures of the Black Square: Abstract art and society 1915–2015, White­ chapel Gallery, London. Vardagslivets gång, gång­ bana i granit och betong, Hjorthagen.

”Verket ska vara så tillfälligt att det underordnar sig naturens omständigheter.”

Förarbetet till uppförandet av Gunilla Klingbergs land artverk A sign in space på Miami Beach tog nästan nio månader, med alla tillstånd som krävdes.


Christian Larsen fick flera föra­ ningar bekräftade ­under vinterns Miami Basel, bland annat gällande ­nyhajpen av Robert Mapplethorpe – som Larsen ­ställer ut till 28 februari.

”Vi vill skapa ett mini-Basel där hemma då många av våra samlare inte har tid att åka på konstmässor.”

Christian Larsen Galleristen som vill ta en bit av Art Basel Miami Beach till Stockholm.

G

alleri Christian Larsen i Stockholm Gallery District, som innefattar Hudiksvalls-, Hälsinge- och Gävlegatan, har sedan starten 2007 konsekvent tagit ryktbara tillika framåtskridande namn från fjärran till Stockholms­ publiken. Ihop med sina directors Natalia Goldin Lundh och Emil Bertz, kammar den namngivande ägaren Christian Larsen med fingertoppskänsla igenom konstvärlden och låter pärlor som Kasper Sonne och Robert Mangold falla ner i lokalen i Vasastan. Och det är med samma förhållningssätt som han tar sig an Miami Basel. – Jag försöker se rubbet, bokstavligen varje monter, säger han. Jag träffar honom med Natalia Goldin Lundh på satellitmässan NADA, som han ihop med Untitled tycker är det viktigaste komplementet till själva huvudmässan. Här vänder man blad. – NADA är den intressantaste scenen här för den yngre samtidskonst som ligger mest i framkant. Här har man störst chans att upptäcka konstnärer strax innan de slår igenom med pukor och trumpeter. Även satellitmässan Untitled, som debuterade 2012, är värd att se. På frågan vad han vill uträtta i Miami svarar han:

– Min ambition med galleriet i Stockholm är att erbjuda ett urval av det bästa som jag ser utomlands till våra svenska kunder som börjat titta mer på den internationella konsten. Vi vill skapa ett mini-Basel där hemma då många av våra samlare inte har tid att åka på konstmässor. Det gör vi inte enbart genom att göra utställningar med utländska konstnärer på galleriet, utan vi researchar och förmedlar verk även av andra konstnärer som vi tror är här för att stanna. Det finns tre Art Basel: Miami, Hong Kong och originalet i Schweiz. Vilken är bäst?

– Originalmässan i Basel startades redan 1970 och är fortfarande ojämförligt den viktigaste samt den bäst bevakade och mest välbesökta. Art Basel här i Miami är mer tillbakalutat, som staden. Och mässan har utvecklats till en slags amerikansk version av filmfestivalen i Cannes, där celebriteter trängs om uppmärksamheten. En del av dem, som Leonardo DiCaprio köper de facto också konst på mässan, men många kommer mer för tillfället att få synas. Mycket är spontant, i år vaknade jag av att Miley Cyrus höll gratiskonsert precis nedan­för min balkong.

3 x favoritmuseer l Metropolitan Museum of Art i New York. Världens främsta museum, inte bara för samtidskonst utan som helhetsupplevelse i ­konstens underbara värld. l

Palais de Tokyo i Paris. En favorit bland de progressiva scenerna för den samtida konsten. Här får man smak för vad som komma ska.

l

Moderna Museet i Stockholm. Proffsiga och med en permanent samling i internationell toppklass som vi ska vara stolta över.

Christian ­Larsen Ålder: 56 år. Gör: Gallerist och konst­

samlare. Driver galleriet Christian Larsen i Stock­ holm. Bor: Stockholm och New York. Falsterbo på som­ maren. Bakgrund: Läst konstve­ tenskap på Sothebys Insti­ tute of Art i London. Arbetat med konst i 30 år. Drivit gal­ leri i Stockholm i 15 år. Varit verksam som konsthand­ lare. Samlar på internatio­ nell samtidskonst. Aktuell med: Utställ­ ningar med Robert Mapp­ lethorpe, Klas Eriksson och Matti Kallioinen.


Brad Kahlhamer är glad över att yngre indianer har varit snabba att omfamna hans konst: ”Men vissa äldre indianer verkar se på sig själva genom ett mer akademiskt, museum-betonat filter”, säger han.

Brad Kahlhamer Den amerikanske konstnären som gör indiankonst med urban postpunktwist.

B Brad ­ ahlhamer K Ålder: 58 år. Gör: Målare, skulptör, mu­

siker. Bor: New York. Ateljé i

Brooklyn. Bakgrund: Har ställt ut på

MoMA, Whitney Museum of American Art, Denver Art Museum och AndréhnSchiptjenko. Mottog Louis Comfort Tiffany Founda­ tion Award, 2001 och Joan Mitchell Award, 2006. Aktuell med: Verket Around the camp i grupp­ utställningen The plains indians: Artists of earth and sky på Metropolitan Mu­ seum of Art i New York. Ka­ talogen Super Indian Fritz Scholder, 1967–1980 från Denver Art Museum. Rau­ schenberg Foundationateljéstipendiat 2015.

ara under de första minuterna av mötet med Brad Kahlhamer hinner den femtioåttaåriga konstnären nämna ”New York City” flera gånger. Han flyttade dit som ung efter uppväxten i Arizona och Wisconsin. Fascinationen märks i hans målningar och skulpturer, som ofta är hybrider av New York-smutsig, hyperurban estetik, och klassiska motiv från amerikansk indiankultur. Kahlhamer är själv av indianbörd, men adopterad av en tysk-amerikansk familj. Genom sina versioner av centrala indianmotiv som kachiTrejo, 2012. nadockor, totempålar och drömfångare – ofta med spretigt industriella och gatukonstanstrukna drag – försöker han i sin nuvarande miljö återkoppla till sina rötter. – Jag tror att jag använder min egen konst som en form av identitetssökande. Jag har alltid förstått saker genom att teckna dem först. Så jag antar att det finns aspekter av mina verk som utgör ett sorts återtagande, eller åtminstone ett utforskande av något slag. Att söka mig vidare.

Detta möte mellan ursprung och vuxenlivets kontext har Kahlhamer gett namnet ”en tredje plats”, där två motsatta personliga historier resulterar i något nytt. Kahlhamers förflutna som musiker under New Yorks postpunkscen (han har spelat på legendariska klubben CBGB), och som grafisk designer för kultförklarade samlarkortföretaget Topps (som på 1980-talet gav ut de kontroversiella Garbage Pail Kids-korten), har också gjort ett märkbart avtryck i hans verk. – Topps anlitade många frilansande serietecknare, varav flera kom att bli väldigt viktiga på undergroundscenen. Jag fångades av deras rättframhet och politiska tonfall, samt den snabba, punkiga attityden. Kahlhamer har i sin tur fångat gallerister och curatorer över hela världen sedan debuten 1992. En av dessa är Marina Schiptjenko, som Kahlhamer träffade vid ett strandgalleri under just Miami Basel, och i dag representeras av i Sverige.

3 x INSPIRATIONSKÄLLOR l New York City. Den rika kultur och gemenskap som präglar staden. Trots gentrifieringen är det fortfarande en väldigt kreativt livfull plats. l

Den amerikanska västern. Dess vidd och omfattning.

l

Amerikansk historia. Där lägger jag in både indiankultur och americana och hur dessa historier relaterar till framtiden.


Amy Giunta och Martin Lilja vid Loyals monter på Untitledmässan. ”Miami Basel är som nyårsafton eller Mardi Gras för konstfolk”, säger Amy.

Amy Giunta & Martin Lilja Paret bakom Loyal Gallery som nyligen gjort comeback i Stockholm.

F

å svenska uppsamlingsplatser för konst har blivit lika hajpade som Loyal, som sedan 2000 har existerat i flera skepnader och på olika platser med stark internationell förankring. Det började i London där Martin Lilja och Kristian Bengtsson startade Loyal Magazine. Det fick snabbt hög status i konstvärlden och många samlare kom att se magasinet som en portal till den bästa unga, amerikanska samtidskonsten – som Wes Lang och Eddie Martinez. Den New York-baserade fotografen Amy Giunta gillade Loyal Magazine så mycket att hon började distribuera det och på så sätt träffade hon Martin Lilja. 2005 öppnade det äkta paret Loyal Gallery i Stockholm, för att 2010 flytta ner till Malmö. Nu, åter på plats i Stockholm, är de entusiastiska över att ha installerat sig på Kammakargatan. Men de saknar samtidigt södern. – Det var den schysstaste lokal vi haft, i ett spännande område vid hamnen, säger Martin. Loyal har tidigare släppt litteratur av bland andra Martin Luuk och Brett Wilson. Och parallellt med återflytten till Stockholm har de tagit det mer naturliga steget till konstböcker, där Vol. 1 av Kristian Bengtsson är först ut. En återgång

till Loyals ursprung, menar Amy. – Allt började med att vi ville publicera Kristians bilder. Nu har vi slutit cirkeln. Det har blivit flera mässor för Loyal och det här är tredje gången som paret ställer ut sina konstnärer under Art Basel Miami Beach. De ser det hela som en återförening med konstfolk de känner och föredrar, enligt Amy, att vara del av satellitmässan Untitled på South Beach. – Vårt första år här var 2012, då också på Untitled. Vi tycker om att vara med och bygga något från grunden. Nu har Untitled växt och konceptet med en sammanhängande curerad mässa är så grymt. Omar Lopez Chahoud, artistic director, har fått hit så många fantastiska namn. Det är ett öppet och vackert utrymme och konsten blir så engagerande i strandljuset. Vad kan ni säga om konstnärerna ni ställer ut denna gång?

– Förut har vi lyft fram amerikanska namn här. Nu gjorde vi något annorlunda och la fokus på norska Sandra Vaka Olsen, som jobbar med kroppen kontra teknologi. Och så har vi med amerikanen Jack Siegel, som nog är den mest minimalistiska konstnär vi arbetat med.

3 x KONSTTRENDER l New wave of new imagists. Det har blivit spännande att måla figurativt igen. Kolla in namn som Jamian Juliano-Villani och Katherine Bernhardt. l Post Apocalyptic Political Cyborg. Föreställ dig att du lever i en civilisation fångad inne på ett Cosco med Jennifer Lopez i huvudrollen. Nick DeMarco, JPW3 och James Ferraro. l

Wet Wobbly Baffling. Gestikulerande, tidsbaserad och sci fi-figurativ abstrakt konst, där Jesse Greenberg och Brian Belott sticker ut.

Amy Giunta & Martin Lilja Ålder: 39 och 40 år. YRKE: Gallerister. BOR: Stockholm och Los

Angeles. Arbe­ tade som fotograf i New York innan hon var med och öppnade Loyal i Stockholm. Ansvarar för Loyals kom­ mande utställningar i Los Angeles. BAKGRUND MARTIN: Star­ tade Loyal Magazine i Lon­ don år 2000 med Kristian Bengtsson, Marilyn Petri­ dean och Anna Norlander. Var ena halvan av lofi-ban­ den By Coastal Cafe och Riders. AKTUELLA MED: Loyal Gal­ lery och fotoboken Vol. 1 av Kristian Bengtsson. BAKGRUND AMY:


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.