The Avett Brothers är inga Brooklynhipsters i lånta rutiga skjortor
H
ardly Strictly Bluegrass i San Francisco är en av USA:s största festivaler för folk-, country- och rootsmusik. Varje år vallfärdar americanafans från hela landet till Golden Gate Park, för att njuta av genregiganter och färskare talanger. Övervintrade hippies från norra Kaliforniens skogar beblandar sig med barnfamiljer och hipsters. I höstas firade festivalen tio år och över 800.000 människor trängdes i de lummiga dungarna. Ikoner som Steve Earle, Joan Baez, Patti Smith, Emmylou Harris, Doc Watson och T Bone Burnett turades om med yngre mer experimentella akter som Bonnie Prince Billy och Conor Oberst. Som en förening av gammalt och nytt samt ett förkroppsligande av festivalens namn var The Avett Brothers sista bandet ut. Med banjo, kontrabas, cello och gitarr i högsta hugg hoppade Scott, Seth och deras medmusiker runt i ett euforiskt rus av stämsång och ljuvliga folkmelodier, spelande… ja, knappast enbart bluegrass. En bättre inramning av brödragruppens genreböjningar vore knappast möjlig. Berättelsen om The Avett Brothers tar vid hemma i uppväxtstaden Greenville i mitten av 90-talet genom punkbandet Nemo som sedermera kom att läggas ned till förmån för deras nuvarande konstellation. De första musikaliska stegen togs i familjens vardagsrum. Jag ringer upp lillebror Seth hemma i Concord för att ta det hela från början: – Vi växte upp i ett hem där musik hela tiden var väldigt närvarande. Vår pappa spelade i olika band och i vardagsrummet hade vi alltid en skivspelare, ett piano och en akustisk gitarr liggande. Jag, min bror och min syster uppmuntrades, eller
Aktuell med: Spelar på Way Out Westfestivalen i Göteborg, som pågår den 11–13 augusti. Bakgrund: Bandets senaste släpp är livealbumet Live, Volume 3, från 2010. Senaste studioalbumet är I and Love and You, från 2009. Nästa album väntas släppas i början av nästa år.
BILD: PRESSBILD
Från vänster: Scott Avett (sång, banjo, munspel, gitarr, piano), Bob Crawford (sång, kontrabas, trumpet) Seth Avett (sång, gitarr, piano).
snarare förväntades att ta pianolektioner. Det var mer eller mindre ett krav, haha. Vi sjöng även i kören i metodistkyrkan där vår familj var med, så musik har alltid funnits i våra liv. Seth talar med en varm, lunkande North Carolina-dialekt och låter snarare som en ödmjuk svärmorsdröm än en rockstjärna. The Avett Brothers byggde tidigt upp en trogen fanskara och har turnerat flitigt sedan den självbetitlade debuten år 2000. Albumet Emotionalism från 2007 innebar deras första placering på Billboardlistan och kom att bli markören för det verkliga kommersiella genombrottet. Seth hade inte förväntat sig ett sådant brett omfamnande, men blev samtidigt inte särskilt förvånad: – Jag antar att det i ett större perspektiv har varit logiskt med ett återupptäckande av och ett pånyttfött intresse för akustisk amerikansk rootsrock. Vi har sett många bra band i den genren under de år som vi har turnerat och vi känner att det bara är helt rimligt att några av dem har brutit igenom. Men det var aldrig något som vi räknade med. Efter all den skäggiga folkindie som vällt fram det senaste decenniet, är det inte alls konstigt att många har hittat Avettbröderna. Fleet Foxes och singer/ songwriters som Devendra Banhart i all ära men så småningom vill man kanske söka sig vidare mot källan. The Avett Brothers är ett lämpligt steg på vägen. Mer lättsmälta än äldre bluegrassbröder som The Stanley Brothers och mindre pretentiösa än många andra nytillskott i folkgenren. Men trots anspråkslösheten är musiken ett lapptäcke. Bluegrass möter country, rootsrock, ragtime, pop och energisk punk. Helt omedvetet, enligt Seth: – Anledningen till att vi låter som vi
”Mindre pretentiösa än många andra”
22
gör är att vi i stället för att försöka tvinga fram något nytt har fokuserat på att vara oss själva och hitta vår egen röst. Om du är dig själv, blir resultatet automatiskt annorlunda. Alla i bandet skiljer sig åt och bidrar med olika saker. Jag tror att skälet till att vi så ofta kallas eklektiska är att vår lust att spela är sprungen ur musik som spänner över så oerhört många genrer. Bandets senaste studioalbum – succén I and love and you, från 2009 - innebär en ljudbildsmässig förändring. Den radiovänliga, stundvis klassiskt poppiga finstämdheten beror framförallt på att produktionen – som tidigare huvudsakligen har tagits om hand av bröderna själva – nu lagts i händerna på monsterproducenten Rick Rubin (Som jobbat med Johnny Cash, U2, Red Hot Chili Peppers…). För Seth innebar skiftet ett viktigt steg: – Scott och jag har varit överdrivet noggranna under våra tidigare inspelningar. Att arbeta med Rick var något som vi behövde göra för att kunna släppa lite på kontrollen. Han ser enbart fördelar med att spela ihop med sin bror, ”det skapar en väldigt familjär atmosfär i bandet”, inte minst när det gäller låtskrivarprocessen: – Vi skriver väldigt mycket låtar. När vi är klara med inspelningen av skivan som vi håller på att arbeta med just nu, kommer det att finnas 23 eller 24 att välja mellan. Jag skulle älska om skivan kunde släppas innan året är slut, men det är nog orealistiskt. The Avett Brothers har hängivna svenska fans och besvikelsen var stor när deras konserter i Stockholm och Göteborg i mars förra året ställdes in. Men i augusti är det äntligen dags, då deras livsbejakande North Carolinatoner kommer till Way Out West: – Jag har aldrig varit i närheten av kulturen eller musiken från regionen och vet inte vad jag ska förvänta mig, så det kommer att bli en väldigt lärorik upplevelse. E R IK AUGUS TIN PALM LIRA 3 2011
BILD: T O D D R O E T H
artist
Känslomässig americana på riktigt
F rån lantliga Concord i North Carolina har bröderna Avetts älskvärda korsning av bluegrass, country, rootsrock, pop och punk strömmat i mer än ett decennium. Men det var först 2007 – genom det hyllade albumet Emotionalism – som USA på allvar upptäckte dem. I augusti gör de sin första, efterlängtade Sverigespelning. Joe Kwon, Seth Avett, Bob Crawford och Scott Avett. Trummisen Jacob Edwards saknas på bilden. LIRA 3 2011
23