TROTS ALLT FLER SPRINKLER ligger Sverige långt efter

Totalt installerade sprinklerhuvuden (inkl. boendesprinkler) i Sverige 2020: 756 102 st. (810 821 st.) - en minskning med totalt 54 719 st. (-6,7%) Boendesprinkler: 47 763 st. (39 654 st.) - en ökning med 8109 st. (+20,4%) Larmventil våtrör 2020: 1078 st. (512 st.) Larmventil torr 2020 (inkl. Preaction och Deluge): 170 st. (156 st.)

TROTS ALLT FLER SPRINKLER

ligger Sverige långt efter

Sprinklertekniken utvecklas och allt fler installerar sprinkler som brandbekämpningsmetod, framför allt i nyproduktion. Men det är ingen egentlig rusning efter den här tekniken. Sverige ligger långt efter många länder. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

DET KONSTATERAR Joakim Bauer, som är besiktningsingenjör vid företaget Albacon och som sådan kontrollerar sprinkleranläggningar, brandlarm och anläggningar för gassläck. Han är också engagerad i branschorganisationen Sprinklerfrämjandet, som har mottot ”Sprinkler räddar liv, egendom och ekonomiska värden”. – Vi verkar för att sprida kunskap om sprinklersystemens oöverträffade brandskyddsegenskaper, säger Joakim Bauer. Våra målgrupper är i första hand verksamheter inom industrin, hotell, vårdsektorn, särskilda boendeformer som exempelvis äldreboenden samt skolor. – Alla dessa typer av verksamheter har under åren varit drabbade av svåra bränder och fortsätter att vara utsatta för bränder, där såväl människoliv som stora ekonomiska värden riskerar att gå till spillo. – Ingen ifrågasätter egentligen sprinklerns förmåga att stoppa bränder, men det finns alltid invändningar när det gäller att investera i annan teknik. Det finns alltid en motvind, särskilt om det inte finns några föreskrivande regelverk som säger att man ska installera sprinkler. Och opinionsbildningen är relativt beskedlig. Nyttan och kostnaderna ifrågasätts tyvärr ofta.

Men Joakim Bauer ser att intresset sakta men säkert ökar och att det blir allt vanligare att man installerar sprinkler i samband med byggen av kontor och hotell. Inom sjukhus och äldreboenden är det numera ett absolut krav enligt BBR. Erfarenheten visar att sprinklersystem har en mycket god funktion när det gäller att kontrollera bränder. Sprinklersystem utvecklas och nya anläggningar klarar allt mer. Större sprinklerhuvuden klarar större presumtiva bränder.

Utifrån sin erfarenhet som besiktningsingenjör konstaterar han: – Vi besiktigar utifrån de regelkrav som finns och konstaterar att de system som finns också sköts och har alla förutsättningar att fungera. Våra bedömningar är mer än gissningar.

Och Joakim Bauer konstaterar att vi i Sverige, när det gäller sprinkler i hemmiljö, ligger långt efter utvecklingen i både Norge och USA.

Sprinklersystemet uppfanns redan 1874 av amerikanen Henry Parmalee som behövde ett skydd för sin pianofabrik. Det första sprinklersystemet i Sverige installerades för över 100 år sedan. Fram till 1980-talet installerades sprinklersystem nästan uteslutande för att skydda mot egendomsbränder, fabriker och lagerbyggnader. Numera installeras sprinkler inom alla typer av byggnader och ofta med fokus på personsäkerhet.

Alla sprinklerhuvuden är anslutna till rörnät, installerade i tak eller dolt ovan undertak. Rörnätet är vattenfyllt och står under tryck. Varje sprinklerhuvud innehåller en ventil som hålls på plats av ett värmekänsligt element som vid en förutbestämd temperatur löser ut och skjuter bort ventilen. Vattnet fördelas sedan jämnt över den brinnande ytan.

Branschorganisationen Sprinklerfrämjandet arbetar bland annat med information och utbildning och har bland sina medlemmar besiktningsföretag, försäkringsbolag, installatörer, konsulter och materialleverantörer.