12 minute read
EN INSPIRERANDE KVP-DAG med hållbarhet och rekrytering av ungdomar i fokus
EN INSPIRERANDE KVP-DAG
med hållbarhet och rekrytering av ungdomar i fokus
En fullmatad dag den 18 november anordnades Kyl- och Värmepumpdagen 2021 – ett digitalt event som sändes från Åby-mässan i Mölndal. Deltagarna möttes av massor av framtidstro men också fokus på att möta hållbarhetskrav från kunder och omgivning. Även branschens behov av rekrytering av den unga generationen stod på agendan.
AV NICLAS SVENSSON
ANDERS MÅRTENSSON VD för Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen tog plats på scen tillsammans med vd Tomas Berggren hos Francks kylindustri som drog upp förväntningarna inför dagens program. Deltagarna hade möjlighet att direkt medverka genom att skicka in synpunkter och inspel via chatten. – Programmet för dagen är verkligen inspirerande och det blir ett väldigt viktigt event för branschen men också för vår omvärld. Det handlar om hur vi kan hjälpa våra miljö- och hållbarhetsmedvetna kunder med omställningen - genom att bland annat erbjuda kyl- och värmepumpar som används på ett klimatsmart sätt. Vi ska ju även diskutera hur branschen kan erbjuda nya generationer jobb- och karriärmöjligheter, inledde Tomas Berggren med att konstatera.
Förmiddag
Om generation Z – och hur branschen kan attrahera unga, nya medarbetare
Nicholas Färnholm, som i programmet titulerades ”föreläsare och robotexpert” höll en inspirerande föredragning om det som kallas generation Z med utgångspunkt från Nicholas egna erfarenheter som robotchef på Karolinska sjukhuset men också genom att vara med och bygga pandemisjukhuset på Stockholmsmässan. >>
Christofer Kronström tog emot årets Ebbe Lyth-stipendium som delades ut under KVP-dagen 2021. Bild: Johan Tegnelius/Kyla & Värme
Anders Mårtensson vd för Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen och Tomas Berggren vd för Francks kylindustri öppnade KVP-dagen 2021. Bild: Johan Tegnelius/Kyla & Värme
– Och i de projekten har generation Z spelat en nyckelroll, för att lyckas med automationsprocesserna och mer därtill.
Men vad är då generation Z? Generation X är de som är födda från 1960-1980, och generation Y är de som är födda 1980-95, och sedan generation Z som är födda 1995 – 2005 (ibland till och med 2010) de som idag är mellan 15-25 år.
Generation Z har inte upplevt en tid utan Internet, utan mobiltelefoner och helt och hållet med sociala media. Den är mer orolig inför framtiden (Greta-generationen). Men samtidigt att de kan påverka färdriktningen i världen. Och det de främst vill påverka är miljö och klimatet. Och de är också mer engagerade politiskt.
De kör i mindre utsträckning bil och alkoholkonsumtionen går ned. Det senare helt enkelt för att de inte umgås med andra rent fysiskt utan via sociala medier. Vilket i sin tur skapar otrygghet och till och med psykisk ohälsa. De vill därför ofta ha trygghet i jobbet. Trygga anställningsvillkor.
Ett par av nycklarna för att attrahera generation Z och möta dem på arbetsplatsen är således: • Möjligheter att få jobba med klimat- och hållbarhet. • Trygga anställningar.
Mot slutet berättade Nicholas om tre ”typiska” killar från generation Z. De är extremt vana vid teknik, spel och datorer. Och kan upplevas som ”lata” och världsfrånvända. Men det förhåller sig precis tvärtom. De vill förändra världen. Och kreativa – men också otrygga och sökande.
Framtidens installatörer
Startpunkten för detta morgonavsnitt, handlar om att många branscher, såsom kyl- och värmepumpbranschen, vill attrahera unga som ny och pigg arbetskraft.
Bakgrunden är just generation Z – de som är födda 1995-2005 (2010) – har vuxit upp i en värld med helt andra förutsättningar, teknik och värderingar än generationerna innan dem. Emellanåt sägs att den unga generationen är en lat, naiv och bortskämd generation. Är det verkligen så, eller är det en missuppfattning och en okunskap om hur den nya generationen värderar saker i arbetslivet? Så, hur tänker generation Z, vad är viktigt för dem och hur kan företagen möta dem på arbetsplatsen?” – När vi genomför en utbildning så måste man först och främst tänka; vilka är det jag har framför mig? Det har skett ett paradigmskifte de senaste tio åren. De som kom tidigare till våra utbildningar för kyl- och värmepumptekniker kallas vi ”mopedmekare”. De som kommer och intresserade idag har mindre kunskap om det praktiska, men vet och bör kunna mer om systemtänkande. Just nu utbildar vi faktiskt generation Z – det vill säga de som nu går på gymnasiet, säger Jens Back vd på INSU – Installationsbranschens utbildnings- och utvecklingscenter.
Efter diskussionen om ”generation Z” följde, naturligt nog en paneldiskussion med Nicholas Färnholm och Jens Back, med utgångspunkt i de väsentliga framtidsfrågorna för kyl- och värmepumpsbranschen: Vad är de viktigaste kunskaper en tekniker behöver och vilka områden är det vi ska utbilda dem inom? Och vad gäller egentligen för framtidens installatörer – hur ska det arbetas med felsökning och reparation med moderna hjälpmedel?
Hur ska de utbildas?
– En sund arbetsplats är väldigt viktigt, där individen (i generation Z) blir lyssnad på. En viktig fråga är att vara mer tydlig med hur kyl- och värmepumpsbranschen faktiskt bidrar till en bättre miljö och förbättrar hållbarhet, säger Jens Back. – Håller med om att tryggheten i jobbet är viktig – och de vill också känna stolthet med jobbet och som innehåller möjligheter att förändra, säger Nicholas Färnholm. – Det är också så att både generation Z generellt – inte minst de från andra länder och kulturer är mer vana att kommunicera på engelska. Vi >>
kan inte envetet kräva att de nya och intresserade prompt måste kunna svenska, säger Jens Back.
Kylning och luftkonditionering av elbilar
Mikael Grottling, hos Volvo Car Group, berättade om de kyl- och luftkonditioneringssystem som används i moderna elbilar. Det som händer nu är förstås elektrifieringen av hela fordonsmarknaden. 2020 släppte Volvo den första helt elektrifierade XC40bilen – vilket innebär ännu mer komplexa system. Den största skillnaden mellan en bil med förbränningsmotor och en elbil är förstås kylningen då en förbränningsmotor förstås betyder att motorn behöver kylas ned, medan för en elbil måste batteriet kylas ned. När elbilen är tystare så behöver också systemen vara tystare. De flesta elbilar har värmepump som tillval. Värmepumptrenden är att värmepumpen är både vätske- och luftbaserade system. Allt utifrån bilmodell. Batteriet måste hanteras i alla elbilar, det sitter som regel under golvet. Och regeln är att temperaturen ska hållas jämn. Generellt går allt mot mer energieffektiva system i moderna eldrivna fordon. Och vi befinner oss i en stor omvandling av hela fordonsflottan i världen.
En ny generation värmepumpar kräver en ny generation av värmepumpstekniker?
Martin Forsén från Nibe tog utgångspunkten för föredragningen i basfakta för de kommande decennierna och som handlar om den omfattande energiomställning som Europas länder står inför. Och som medför stora krav inom egentligen alla energisektorer. Inom EU förutspås exempelvis att redan år 2030 kommer 40 procent av alla byggnader att använda elbaserade värmesystem, företrädelsevis värmepumpar. Och nivån väntas stiga till mellan 50 och 70 procent år 2050.
Detta medför en kraftig marknadstillväxt för eldrivna värmepumpar runtom i Europa som i sin tur kommer att innebära en kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion och distributionskapacitet. Den förnybara elproduktionen är samtidigt väderberoende vilket gör att balansen mellan tillgång och efterfrågan blir svår att hantera. – Jag ska försöka ge er alla en bild av utvecklingen och vilka förändringar i kunskapsbehovet vi kommer att ställa avseende våra värmepumpsinstallatörer och tekniker generellt, säger Martin Forsén.
Framtidens värmepumpar kan förändra vår användning av energi och om detta kommer att förändra kravbilden på framtidens installatörer.
Alla länder i Europa har en positiv trend när det gäller koldioxidutsläpp från produktion av el. Importen till Sverige av el har heller inte ökat de senaste 20 åren. Vi har skiftat ut gamla system samtidigt som vi installerat fler en miljon värmepumpar. Sverige är en stor nettoexportör av el. Det sker en snabb tillväxt för vindkraft. Och vinden är förstås inte reglerbar utan skapar nya utmaningar med större variationer. Under bara ett dygn kan elpriset variera kraftig – särskilt där exempelvis vindkraft spelar en större roll. Och det betyder i sin tur att systemen måste kunna hantera variationerna.
En annan stor megatrend är förstås elektrifieringen. Främst i transportsektorn, men också i värmesektorn. En elektrifiering av värmesektorn betyder värmepumpar. Det sker också en elektrifiering av industrisektorn. Inte bara av konventionell basindustri som stålverk, utan även i form av stora industrier för batteritillverkning i norra Sverige.
Och i privathushållen går också utvecklingen snabbt. I september 2021 var 54 procent av alla bilar som registrerades i Sverige var el- eller hybridbilar. Det elektrifierade hemmet med värmepumpar och elbilar är redan på god väg. – Utvecklingen går oerhört snabbt. Framtidens småhus kommer att ha solceller på taket, laddanläggning för elbilen och eldriven värmepump för uppvärmning. Det kanske kommer att finnas en >>
kontrollpanel i garaget. Och alla system ska hantera en mer variabel elproduktion. Utmaningen är mer flexibilitet i alla system, säger Martin Forsén.
Kyla till dagligvaruhandel
Per-Erik Jansson hos ICA hade en mycket intressant föredragning som tog sin början med att berätta om olika nybyggnationsprojekt för butiker som uppförts bland annat i Enköping, Växjö, Lindvallen (Sälen) och Lund.
Tidigare handlade butiksbyggnader om ”lådan på vischan” medan butiksprojekt av modernt snitt handlar om heltäckande hållbarhetskoncept. Och ICA Fastigheter är en av Sveriges största fastighetsbolag inom detaljhandel med 210 hel- och delägda butiksfastigheter.
Föredraget kom att lägga fokus på hur dagligvaruhandeln i idag använder geoenergilösningar som integreras med övriga befintliga system för att täcka värmebehov och skapa frikyla. ICA har de senaste åren genomfört flera projekt där så kallade integrerade lösningar med geoenergi använts. Här fick deltagarna veta mer om energiflöden och kylbehov i en modern butik, och hur ICA jobbar med att energiförbättra system och bland annat jobba med återvinning. – ICA har haft som mål att uppnå netto noll klimatpåverkan 2030, och vi är klimatneutrala sedan 2020, säger Per-Erik Jansson.
Efter föredraget om ICAs utveckling följde en frågestund om energieffektivitet och hållbarhet med Martin Forsén och Per-Erik Jansson.
Ebbe Lyths stipendium 2021
Christofer Kronström, student på KTH, tilldelades före lunchpausen prestigefyllda Ebbe Lyths stipendium 2021 för sitt examensarbete med titeln ”Performance comparison between reciprocating and scroll compressor heat pumps with R600a refrigerant”. Ebbe Lyths stipendium delas ut till unga lovande forskare. Christofer berättade i det efterföljande föredraget lite mer ingående om sin spännande forskning kring mer hållbara värmepumpar. Eftermiddag
Eftermiddagens del av KVP-dagen ägnades mer åt forskning och framtidsspaning. Viktor Ölén från Svenska Kyl och Värmepumpsföreningen och Signhild Gehlin, vd för Svenskt Geoenergicentrum inledde med en kort introduktion om bland annat Energimyndighetens termoprogram där arbete bedrivs i samverkan. Här fokuseras på kyl- och värmepumpar. Inom geoenergiområdet fokuseras bland annat på högtemperaturlagring för termisk säsonglagring mm.
Framtida köldbärare för indirekta kylsystem
Monika Ignatowicz forskare hos KTH Energiteknik, redogjorde för vilka köldbärare som har goda strömnings- och värmeöverföringsegenskaper. Utöver det också om vilka typer av köldbärare som passar för olika applikationer. Den pågående utveckling går mot ökad andel indirekta kylsystem vilket medför att dessa frågor allt viktigare för att vi ska kunna bygga hållbara och energieffektiva kylanläggningar och värmepumpar. – Avsikten med projekten är att stödja kylbranschen för utveckling av grönare köldbärare och nya mindre korrosiva saltbaserade köldbärare som används bland annat i ishallar, berättar Monika Ignatowicz.
Geotermos – Annex 52
Randi Kalskin Ramstad hos Asplan Viak berättade engagerat och mycket inspirerande om Fjell Skole i Drammens kommun, Norge. Här har samarbetet skett nära Drammens kommun och det har diskuterats möjligheten att lagra värme i borrhål. Här har det byggts ett borrhålslager som verkligen kittlar fantasin och kreativiteten. Det är ett i stort sett självförsörjande system som väckt stort intresse, inte bara i Norge utan även internationellt. Fjell Skole uppfördes 2018-19 och byggnaden omfattade cirka 10000 kvadratmeter.
Säsongslagret laddas med solvärme – speciellt under sommartid – och till det finns CO2 värmepumpar kopplade. Värmepumparna i sin tur drivs av lokala solceller alternativt energi från elnätet när det finns överskott av el och solen kort och gott inte >>
skiner. Konklusionen är att systemet levererar både frikyla och all värme som den nybyggda skolan och intilliggande lokaler är i behov av – året om. – Resultaten är anmärkningsärda när det gäller att lagra värmekapacitet, säger Randi Kalskin Ramstad.
Balanserade termiska nät (BTN), nydanande småskalig energidelning – rättsliga och ekonomiska förutsättningar
Herbert William Jacobson, docent vid Linköpings Universitet fick delta via länk på grund av förkylning. Men lämnade en väldigt intressant föredragning som handlade om de affärsmässiga och rättsliga förutsättningarna för att introducera och driva balanserade termiska nät (BTN) – som skulle kunna vara ett effektivt system för energibesparingar. Men vem är till exempel köpare och vem är säljare av energi när överskottsvärme från en aktör, från exempelvis en butik, värmer ett lågtempererat nät och en annan aktör kyler nätet genom att hämta energi för uppvärmning?
Förutom de tekniska utmaningarnar detta grundläggande frågor som behöver besvaras för att energi ska kunna delas effektivt mellan aktörer. Förekomsten av BTN är hittills ganska begränsad i Sverige – EOn har byggt ett för forskarbyn i Lund. Men förekomster finns utanför Sveriges gränser. OM BTN kan sänka energikostnader borde de jurisdiska förutsättningarna redas ut, var en av utgångspunkterna. – Juridiken i samhället är en möjliggörare generellt för introduktion av ny teknik – men annan juridik kan vara ett hinder och de rättsliga aspekterna måste bli tydliga för alla intressenter, säger Herbert William Jacobson.
Comfort & Climate box
Markus Lindahl, RISE, berättade om Comfort & Climate box som utgör en integration av värmepump, ett energilager och det ska finnas en integrerad styrning av bägge ”komponenterna”. Ofta i kombination med ett smart elnät eller solceller. Projekt i Sverige bedrivs av KTH, Högskolan i Dalarna i samverkan med företagen Thermia och Nibe med finansiering av Energmyndigheten.
Med denna lösning utökas möjligheterna att tillvarata lokal energi från både solvärme och PV genom att överbrygga glappet i tid mellan behov och tillgång. Comfort & Climate Box kan därigenom också även balansera och kontrollera värmesystemets last på elnätet.
Från KTH medverkade Morteza Ghanbarpourgeravi och Bassam Edmond Badran för att inför deltagarna redogöra för och presentera resultat från tre pågående projekt gällande köldmedier för höga temperaturer inom Termo. De första två projekten rör smörjmedel och låg GWP köldmedier för högtemperatur värmepumpar. Det tredje projektet handlar om nya köldmedier för miljövänliga värmepumpsystem.
Omställningen sker nu
Viktor Ölén och Signhild Gehlin avslutade den högintressanta KVP-dagen med att konstatera att forskningen är tydlig att omställningen till hållbarhet verkligen tar fart nu, och att det som var visioner eller möjligen strategier för något årtionde sedan nu omsätts i praktiken. Och Signhild Gehlin använde ett favoritcitat av historikern Alf Henriksson från 1950-talet: ”När sommarens sol kan hällas direkt i vinterns elementer, då först kan vi hysa verklig respekt för teknologie docenter”.
Framtidens kylföretag inom industriell kylteknik med naturliga köldmedier
info@industrikyla.se www.industrikyla.se
Industrikyla AB är ett företag inom industriell kylteknik, med lång erfarenhet att arbeta industrianläggningar och isbanor med naturliga köldmedier. Företaget finns på flera orter så som Skara, Göteborg och Jönköping och består idag av 8 st kyltekniker och 2 st licenssvetsare.
Företaget levererar platsbyggda anläggningar likväl som fabriksbyggda aggregat eller värmepumpar med naturliga köldmedier så som Ammoniak (R717), Koldioxcid (Co2) samt HFO köldmedier. Företaget arbetar över hela Sverige.
