4 minute read
HÖG KLIMATAMBITION OCH KONKRET ENERGIEFFEKTIVISERING inom Svenska Kyrkan
inom Svenska Kyrkan
Hela Svenska Kyrkan ska bli klimatneutral i den egna verksamheten till 2030. För att klara detta har etappmål formulerats. Mellan 2017 och 2023 ska energianvändningen i byggnader minska med 10 procent. Klimatpåverkan ska halveras under samma period. Målen är viktiga eftersom kyrkan äger ungefär 20000 kyrkobyggnader och andra byggnader, som totalt förbrukar cirka 500 GWh energi.
AV KJELL-ARNE LARSSON
SVENSKA KYRKAN HAR uttalade klimatmål och ytterligare delmål förutom de som nämnts. Nu finns inte enbart biskopsbrev som deklarerar betydelsen av klimatarbete. Svenska kyrkan beslutade i december 2019 om en färdplan för klimatet. Den innehåller mycket konkreta mål.
– Det fanns redan ett omfattande engagemang i stiften och ute i församlingarna, vilket underlättade i arbetet att ta fram gemensamma mål och dessa konkretiserades allt mer under arbetet med klimatplanen, berättar Annika Gottberg, miljöspecialist vid enheten för diakoni och hållbar utveckling, på Svenska >>
Kyrkans nationella nivå.
Svenska Kyrkans färdplan för klimatet inriktas på tre effektmål: • Klimatneutralitet • Verka för värderingsförändringar • Bidra till klimaträttvisa
Effektmålen ska uppfyllas till 2030. Klimatneutralitet ska uppnås bland annat genom energieffektivisering, produktion av förnybar el och fossilfria tjänsteresor. Även inköpen kommer att bli allt viktigare. Sju målområden har definierats. För en första etapp till 2023 har 40 delmål formulerats.
Klimatarbetet ska integreras i församlingarnas verksamhet och Svenska Kyrkan ska dessutom bidra till klimaträttvisa i världen, genom internationellt samarbete med Sveriges Kristna Råd, Kyrkornas Världsråd, Lutheranska Världsförbundet och europeiska systerkyrkor.
Målen i siffror
Beträffande konkreta mål för byggnader ska energianvändningen minska med 10 procent mellan 2017 och 2023. Under samma period ska klimatpåverkan från byggnadernas energianvändning halveras. Eldningsolja och naturgas ska i princip fasas ut helt. Alla ska göra aktiva val av förnybar el och förnybar fjärrvärme. – Målen är inte tvingande för pastoraten och församlingarna. Vi ser färdplanen i stället som en inbjudan att bidra till klimatarbetet. Överlag har vi fått ett mycket positivt mottagande av planen, fortsätter Annika Gottberg.
Svenska Kyrkan på nationell nivå bidrar med 25 miljoner kronor per år under tre år för att stödja stiften, dels till ökade personresurser, dels till speciella projekt. Dessa projekt har karaktären av utvecklingsprojekt som kan inspirera andra enheter inom Svenska Kyrkan.
Några exempel är att i Västerås stift utvecklas sätt att utbilda fastighetspersonal i energieffektivisering och där handlar det mest om att optimera befintliga energianläggningar och uppvärmningssystem.
I Karlstads stift provas batterilagring i en kyrka, för att jämna ut effekttoppar i elbehovet. I Linköpings stift har fordon försetts med GPS-puckar. Körmönster kan därmed kartläggas och analyseras, med målet att optimera logistiken och sänka energiförbrukningen.
En församling i Göteborgs stift är i det närmaste självförsörjande på egenproducerad sol-el och tar emot studiebesök och utarbetar utbildningar inom området. – Totalt har hittills ett tjugotal projekt fått ekonomiskt stöd från Svenska Kyrkan nationellt, berättar Annika Gottberg.
Den nationella nivån bistår stiften som i sin tur hjälper sina pastorat och församlingar (enheter), att söka ekonomiskt stöd från Svenska Kyrkan och annan extern finansiering, exempelvis Klimatklivet. En viktig typ av stöd är givetvis rådgivning, utbildning och liknande. – Kompetensen inom klimatarbete och energieffektivisering är hög på många håll inom enheterna, inte minst bland stiften. För att dela kompetenserna har vi inrättat en hållbarhetsportal i vårt intranät, fortsätter Annika Gottberg.
– Det fanns redan ett omfattande engagemang i stiften och ute i församlingarna, vilket underlättade i arbetet att ta fram gemensamma klimatmål och dessa konkretiserades allt mer under arbetet med klimatplanen, berättar Annika Gottberg, miljöspecialist vid enheten för diakoni och hållbar utveckling, på Svenska Kyrkans nationella nivå. Bild: Anders Tukler
Portalen samlar handböcker, handledningar, bra referensexempel med mera. Svenska Kyrkan arbetar också för att stödja utbildningsinsatser i form av kurser, studiecirklar, studiebesök och så vidare.
Här finns en direkt koppling till kyrkans klimatplan, nämligen att främja digitala möten.
Något som underlättar för enheterna är också att Svenska Kyrkan och stiften tecknar ramavtal, bland annat för solcellsanläggningar. Ett av målen till 2023 är att betydligt fler ramavtal ska komma på plats.
Laddinfrastruktur
Till fastighetsfrågorna hör också behovet av laddstolpar för elfordon. Till de etappmål som ska nås 2023 hör bland annat: • 20 procent av pastorat/församlingar ska ha laddplatser • Totala antalet platser i landet ska vara minst 300 • Minst 40 procent av de bilar som enheterna äger/leasar ska vara el- eller hybridfordon • Minst 60 procent av enheterna ska ha resepolicyer som främjar fossilfria färdsätt
Enheterna bör också se över sin fastighetsanvändning och sitt lokalbehov. Svenska Kyrkan har nu ett nationellt fastighetsregister på plats och nu arbetar enheterna med lokalförsörjningsplaner som ska bli klara till årsskiftet. Att nyttja fastigheterna effektivt är ett viktigt steg på vägen till att spara energi. Och för de fastigheter som inte längre behövs och inte behöver bevaras som kulturskyddade, kan det vara ett bra läge att avyttra dem till en annan ägare, som kan effektivisera både bruket av dem och dess energianvändning.
