Optimistisk betongdag på Garnisonen

OPTIMISTISK BETONGDAG

på Garnisonen

Ambitionen att minska betongens klimatpåverkan ser ut att lyckas med god marginal om man får tro branschen själv. Vi kan nå en cirkulär ekonomi och få fram klimatneutral betong i god tid innan år 2030 framgick på Betongdagen som arrangerades av Betongföreningen på Garnisonen i Stockholm nyligen. Kunskapen om ersättningsmaterial till alternativa bindemedel i processerna finns och forskningen har kommit långt. AV MIKAEL HEDLUND

– MOT BAKGRUND av att pimpsten användes redan på romartiden är det minst sagt konstigt om vi inte skulle kunna använda samma material i Sverige idag. Byggnader som står än idag och som de flesta känner till, bland andra Colosseum och Pantheon är delvis uppförda med vulkanaska från Pozzuoli. Vilka andra byggnadsmaterial kan uppvisa något liknande, sa Ingemar Löfgren, FoU chef på Thomas Concrete Group som hade en förhoppning om att företaget ska kunna leverera den första klimatförbättrade betongen, med lägre koldioxidavtryck, redan nästa år som varken gör avkall på kvalitet eller prestanda.

Parallellt med ett annat miljövinnande bindemedel i tillverkningen, kalcinerad lera, som stod på programmet hos Jesper Damtoft på Aalborg Portland, utvärderas även isländska puzzolaner av vulkaniskt ursprung inom den tyska cementjätten Heidelberg Cement.

Men regelverk och standarder behöver uppdateras snabbare för att möjliggöra klimatomställningen. – Vad som återstår är att implementera denna typ av bindemedel, naturliga puzzolaner av vulkansten, i den svenska betongstandarden, precis som man gjort i Storbritannien och Nordamerika, sa Marcus Peterson, Svensk Betong.

Textilarmerad betong med textil format i rutnät är idealiskt om man vill minska materialanvändningen radikalt på betongväggar eller fasadpaneler, redogjorde Natalie Williams Portal från forskningsinstitutet Rise.

Textilarmering hjälper till att öka hållbarheten genom att använda mindre material och används allt oftare för tunna betongfasadelement eller för förstärkning av skadat betongelement.

Textilen är i de flesta fall impregnerad med en polymer för att skydda fibrerna under produktionen och från att korrodera i den alkaliska miljön och i vissa fall för att förbättra vidhäftning mellan textil och cementpasta. – Vi måste tänka om och se rivningsobjekt som en resurs, där material och byggnadsdelar återbrukas i så stor omfattning som möjligt inom både ny- och ombyggnation, sa Anna Clara Ackebo, NCC, och redogjorde för ett projekt om återbruk av tunga byggnadsdelar. Kontentan i projektet var att, i stället för att se vilka delar i en rivningsbyggnad som kan tas tillvara i en ny byggnad, se om den gamla byggnaden kan bli den nya, att ta vara på så mycket som möjligt av hela konstruktionen.

Samir Ezmorrod och hans examensarbete om temperaturens inverkan på självuttorkningen hos klimatförbättrad betong, tog hem priset för bäst examensarbete, medan årets guldmedalj delades ut till professor Tang Lupin som utvecklat en testmetod,Rapid Chloride Migration, som mäter betongs motstånd mot kloridinträngning, en metod som tillämpats i många stora byggprojekt globalt.