Hon jobbar på översta trappsteget

“Återbruk är en viktig del av klimatarbetet och vi vill jobba så högt upp som möjligt i avfallstrappan innan vi går in i materialåtervinning.”

/Anna Clara Ackebo Bild: Mikael Hedlund

Innovationsprojektet Återhus, att bygga hus av hus, ska göra det möjligt att återbruka hus och ta vara på tunga byggnadsdelar som stommar och fasader av stål och betong, de mest resurskrävande och energiintensiva materialen inom byggande. – Återbruk är en viktig del av klimatarbetet och vi vill jobba så högt upp som möjligt i avfallstrappan, säger Anna Clara Ackebo, NCC. AV MIKAEL HEDLUND

TUNGA BYGGNADSDELAR som stommar och fasader av betong och stål kräver inte bara mycket energi vid framställning utan står också för en stor del av koldioxidutsläppen i byggsektorn samtidigt som materialen ofta har lång livstid kvar efter rivning. I innovationsprojektet Återhus, att bygga hus av hus, samverkar flera aktörer för att i ett antal pilotprojekt undersöka hur tunga byggnadsdelar som kan tas tillvara vid nybyggnation.

I Återhus tas innovativa, hållbara lösningar för återbruk fram i arbetspaket, testas och verifieras i fyra pilotobjekt i Solna och Uppsala. I projekten ingår även att räkna på miljövinster och samhällsekonomiska vinster av återbrukade byggnadsdelar. Resultaten sammanställs till modeller, metoder och processer som ska stödja cirkulära material- och produktflöden. Allt för att möjliggöra standardisering och uppskalning av återbruk av tunga byggnadsdelar från pilotprojekt till branschstandard.

Projektet är kopplat till drivkraften att göra någonting åt klimat- och resurshanteringen och vill enkelt uttryckt höja ambitionsnivån, från fokus på återbruk av inredning, undertak och liknande, som också är en viktig del i klimatarbetet men är mer etablerat inom återbruk, till återbruk av tunga byggnadsdelar som har absolut störst klimatpåverkan. Återhusprojektet ska bidra till hela bygg- och fastighetsbranschens omställning att arbete med cirkulära material- och varuflöden. En bred samverkan inom branschen är en nyckel till att lyckas med omställningen, heter det. NCC är en av aktörerna i Återhus som arbetar med byggpilotprojektet ”Yrket fyra”, ett rivningsobjekt i Solna, där företaget bokstavligt gått till botten med vad som kan återbrukas från en kontorsbyggnad. Arbetet är i projekteringsstadiet och NCC har gjort

en återbruksinventering över vad som går att återanvända i byggnaden och väljer att fokusera på HDF bjälklag för att se över möjligheten att återbruka dem. – Pilotprojektets utmaning har varit att det inte finns underlag och ritningar. Men de pilotprojekt som finns med i Återhus är alla kontor från 1970- och 1980- talet där vi kan se att kvaliteten på det som byggdes så långt tillbaka som på 1970-talet är fullt tillräcklig för att demontera och använda på nytt, säger Anna Clara Ackebo, hållbarhetsspecialist på NCC. Betong återvinns sedan länge, den rivs och återanvänds som fyllnadsmassa, men fortfarande måste energi läggas på att skapa ny betong ur ny råvara. Det är dags att gå vidare. – Vi ska inte bara gång på gång plocka ut nytt material utan återbruka de produkter vi har och använda dem i den form de är när vi bygger nytt. Återbruk är en viktig del av klimatarbetet och vi vill jobba så högt upp som möjligt i avfallstrappan innan vi går in i materialåtervinning.

Dåliga på att återanvända

Hur mycket av en befintlig byggnad går då att återanvända? – Det är komplext och varierar från hus till hus och beror på faktorer som förutsättningar, material, ålder med mera. I Sverige är vi ganska dåliga på att återanvända så här är det inte många procent, fortsätter Anna Clara Ackebo.

Diskussionen om återanvändning bli mer abstrakt. Vi lämnar samtalet om hur återbruk ska bli accepterat som en del i cirkulärt byggande och går in på hur tunga byggnadsdelar ska kunna tillverkas för att demonteras och designas med tanke på att minska avfallet innan det ens uppkommer. – Idag funderar vi över hur pågjutningar på prefabricerade element ska tas loss så lätt som möjligt. Att i framtiden bygga för att kunna demontera det vi bygger och att minska mängden material så att vi aldrig använder det, vore den allra mest klimatsmarta delen i det cirkulära byggandet. Det är intressant och något jag tror att vi kommer att få se mer av. Det har länge pratats i branschen om hur man i projekteringsskedet ska se över hur man ska bygga för att kunna demontera. Jag ser framför mig att man tänker till hur man bygger.

Lagring och transport av tunga byggnadsdelar som ska återanvändas är ett annat utmanande arbete för hela byggbranschen. – Vårt rivningsprojekt och uppbyggnadsprojekt är på samma plats i Solna. Byggnaden ska demonteras och kanske behöver material lagerhållas däremellan, innan det används på nytt i en ny byggnad. Vi ser att man behöver fortsätta att arbeta med frågan var branschen ska förvara stora byggnadsdelar som inte kan flyttas direkt från plats A till plats B, från ett rivningsprojekt till ett byggnadsprojekt. Det är svårt. – Men syftet med Återhusprojektet har varit att tänka tvärtom när det gäller återbruk. Idag när man bygger nytt så har man letat efter återbruk som ska matcha det nya som byggs. Vi har tvärtom utgått från demonteringsobjektet. Det här är det vi har. Vad kan vi bygga av det, tillägger Anna Clara.

Hittills har NCC:s projekt med återbruk visat sig vara fullt möjligt även om det bara befinner sig i ett projekteringsskede där aktörerna i projektet ser över utformning och detaljer.

När detaljplanen är klar går man vidare. Så småningom sker implementering och spridning till branschen men det är en bit fram i processen. – Affärsmodellerna är ytterligare ett steg. Hur ska de se ut. Är det nya roller, nya sätt att hitta affärsideer. Vad som kommer i framtiden är svårt att se idag, avslutar Anna Clara Ackebo.

Syfte och mål

Projektet ’Återhus att bygga hus av hus’ ska möjliggöra återbruk av tunga byggnadsdelar i en branschövergripande övergång till cirkulär ekonomi. Projektet fokuserar på stomdelar och fasad av betong och stål för återbruk inom ny- och ombyggnation. Betong och stål är två av de mest resurs- och energiintensiva materialen under produktion och har oftast lång livslängd kvar vid rivning. Om vi kan tillgängliggöra dessa resurser kan vi bidra till att minska avfallsmängder, utsläpp och förbrukning av resurser från bygg- och fastighetsbranschen.