Ja till kalkbrytning – en delseger för betongindustrin

JA TILL KALKBRYTNING

– en delseger för betongindustrin

Det blev ett ja till fortsatt kalkbrytning i Slite på Gotland. Mark- och miljödomstolens dom beviljar brytning från årsskiftet och fyra år framåt. Men fyra år går snabbt och betongindustrin behöver långsiktigt tryggad och hållbar cementförsörjning. Svensk Byggtidning fick en pratstund med Svensk Betongs vd om regeringens budget och att politikerna alltid envisas med att föredra trä framför betong. AV MIKAEL HEDLUND

BESLUTET FRÅN Mark- och miljödomstolen är en viktig delseger för Cementa och betongindustrin, men samtidigt som Malin Löfsjögård kan andas ut lyfter hon vikten av att det behöver komma på plats ett långsiktigt tillstånd för att bryta kalksten och tillverka cement i Slite.

En ansökan som Cementa arbetar med och som ska lämnas in för prövning i början på 2023.

Någon plan B hade egentligen aldrig betongindustrin om det blivit ett nej till kalkbrytning på Gotland från Mark- och miljödomstolen.

Cementen från Slite motsvarar upp till 75 procent av den cement som används i Sverige idag.

Branschens egna konsekvensanalyser, som också bekräftats av regeringens egna utredningar, visar att en omställning till import i stället för cementproduktion i Slite tar flera år att få på plats om det ens är möjligt eller önskvärt. Det handlar om tillgången på cement av rätt kvalitet, logistikanpassningar av hamnar och terminaler och tillgänglig fartygskapacitet.

Cementen ska också ut till de cirka 350 produktionsplatser som finns i landet.

Ett annat alternativ, att ställa hoppet till kalkbrytning på andra platser i landet, prospektera och bryta för att sen kanske bygga en anläggning, hade också krävt en mångårig tillståndsprocess följt av en uppbyggnadsprocess. Under tiden måste Sverige få fram mer än två miljoner ton cement om året för att ersätta volymerna från Slite för att klara

bostads- och infrastrukturbyggandet .

Tillgång på cement och betong är också förutsättning för att driva på den gröna omställningen.

Drygt 15 procent av cementen som används i Sverige idag importeras, till det producerar Cementa också cirka 600 000 ton cement i Skövde förutom i Slite. Totalt används nästan 3 miljoner ton cement i Sverige årligen. – Det vi saknat från politiskt håll är en tydlighet vad gäller cementfrågan i Sverige, att politikerna tidigt gick ut och sa att vi faktiskt behöver kalkstensbrytning och cementtillverkning i Sverige för att klara landets åtaganden och gett tydliga instruktioner till sina myndigheter om det, säger Malin Löfsjögård.

I budgeten premierar regeringen satsningen på koldioxidlagring, CCS med ett statligt stöd på 36 miljarder kronor under perioden 2026–2046. Pengarna ska gå till aktörer som kan avskilja och lagra koldioxid och till Sveriges geologiska undersökning, SGU som får i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring. Utöver satsningarna på CCS tittar regeringen på styrmedel öronmärkta för att stötta en omställning av cementproduktionen med tio miljoner kronor i två år, 2023–2025. – Något positivt i regeringens budget som direkt berör betongindustrin är just satsningen på CCS. Cementa arbetar med att få en infångningsanläggning av koldioxid på plats om åtta år. Det är viktigt då cementen står för cirka 90 procent av betongens klimatpåverkan. Vi når långt idag med klimatförbättrad betong men ska vi nå målsättningen om klimatneutral betong behövs detta för att nå hela vägen.

Byggsektorn var en motor under covidåren. När besöksnäring och handel drabbades hårt så tuffade betongindustrin – och bygg och anläggningsindustrin på. Men nu dras den också med av ett fall i bostadsbyggandet. – Då är det ännu viktigare att regering och politiker håller fast vid vad sina infrastrukturplaner. Konsekvenserna blir annars stora för hela bygg- och anläggningssektorn, fortsätter Malin.

En annan viktig sak som engagerar Malin Löfsjögård och som hon och Svensk Betong arbetar med är problemet med att politiken vill styra val av byggmaterial och prioriterar trä framför betong eller andra byggmaterial. Klimatförbättrad betong är mycket konkurrenskraftigt och då är det frustrerande att se betong komma i andra hand. – Det är frustrerande att politiken ska styra vilket byggmaterial vi ska bygga med då det inte finns vetenskapligt stöd eller fakta för att ett byggmaterial eller en byggmetod är generellt bäst gällande klimat ur ett livscykelperspektiv. Klimatförbättrad betong är mycket konkurrenskraftigt materialneutrala funktionskrav i kombination med hållbarhet ger den bästa lösningen för ett byggprojekt. Det handlar om att bygga med rätt material på rätt plats. En byggnad består också sällan av ett enda byggmaterial. Vi ser konkreta exempel på hur fel det kan bli när det i förväg styrs val av byggmaterial. Projektet Kungsörnen i Helsingborg är ett sådant konkret exempel. Där ställdes från början krav på trästomme, men då kostnadsläget blev för högt gjordes ett omtag där man släppte på krav om trä. Nya offerter togs in med kravställande på både klimat och ekonomi som parametrar. Vann då gjorde en platsgjuten betongsstomme med klimatförbättrad betong. Förslaget hade både lägre pris och lägre klimatpåverkan visade det sig.

Hur ska ni då hävda er för att få ut det klimatsmarta med att bygga i betong? – Det är en utmaning och vi behöver fortsätta att stärka vårt kommunikations- och påverkansarbete. Vi har levt under lång tid med strategier för ökat träbyggande och vi ser tyvärr att det finns mycket myter och osanningar där ute. Klimatförbättrad betong är väldigt konkurrenskraftigt gentemot trä och då är det frustrerande att möta politiker som vill föreskriva trä framför andra byggmaterial som betong.Ska vi bygga långsiktigt hållbart på riktigt behöver politiken sluta styra val av byggmaterial utan istället se till att ge förutsättningar för långsiktigt hållbartbyggande med rätt material på rätt plats. Annars blir det osund konkurrens för byggmaterial med risk för ökade byggkostnader, minskade innovationer och att de hållbarhetsvinster som vill nås inte uppfylls.