Våra kyrkor anpassas till 2000-talets livsmönster

VÅRA KYRKOR ANPASSAS

till 2000-talets livsmönster

I Sverige finns ungefär 3 500 församlingskyrkor och därtill ett hundratal kapell och institutionskyrkor. De står som markörer för vår gemensamma historia och utgör en omistlig del av kulturarvet i landet. I det här numret av Svensk Byggtidning tar vi ett helhetsgrepp och skildrar allt som sker med våra kyrkor. AV NICLAS SVENSSON

FÖR ATT BESKRIVA betydelsen på ett enklare sätt, så är kanske det mest spännande med våra kyrkor att de är och förblir levande miljöer där nu och då smälter samman. De ger oss alla, ung som gammal möjlighet att spegla oss i vår historia.

Kyrkor har funnits i Sverige i mer än tusen år och när vårt land kristnades tog vi också plats i en europeisk utveckling som redan pågått i sekler sedan Romarriket antog kristendom som statsreligion på 300-talet. Vi blev en del av en europeisk kulturell gemenskap, med latin som gemensamt språk och Rom som religiöst dåtida centrum.

Samtidigt är kyrkorna i lokalsamhället – i det som en gång var socknarna – också en spegling av bygdens historia. I kyrkornas inre återfinns unika konstskatter med allt ifrån altaruppsättningar, predikstolar och väggmålningar till votivskepp och ättartavlor. Ofta utförda i trä som bär vittnesbörd om mästerlig hantverksskicklighet. Den eller de adliga ätter som styrt i socknen finns ofta väl dokumenterade i kyrkorummen via minnesmonument eller gravsättningar i kyrkornas kor – den symboliska porten till himmelriket.

Svenska Kyrkan befinner sig under 2000-talet i en brytningstid. Kyrkan har i ”omsorg om livet” via en rad biskopsbrev om klimatet intagit en ledande position i omställningen till ett hållbart samhälle.

Det pågår en intensiv verksamhet för att anpassa kyrkorna till 2000-talets livsmönster. Genom ombyggnader förbättras tillgänglighet och genom uppgradering av energisystem och klimatanläggningar förbättras fastigheternas klimatavtryck. Det byggs nytt och byggs till för att åstadkomma förbättrad arbetsmiljö och smarta planlösningar för en mer tidsanpassad verksamhet. För att förbättra ekonomin >>

och anpassa verksamheten avyttras också en hel del fastigheter.

Genom renoveringar av unika skiffer- eller spåntak och putsade eller teglade fasader upprätthålls kyrkornas skönhet, estetiska värden och sin självklara plats och värdighet i kulturmiljöerna. Här återfinns en rad aktörer som bidrar; pastorat och församlingar, entreprenörer, antikvarier, arkitekter, ingenjörer och konstvetare. Listan kan göras längre.

Riksantikvarieämbetet och den regionala kulturmiljövården har tillsammans med Svenska kyrkan och dess stift, pastorat och församlingar ansvaret för att kyrkorna bevaras och vårdas med omsorg – och för att kunskapen om kyrkornas kulturvärden utvecklas och förs ut.

Det som moderniseras inom kyrkan genomförs med stor omsorg och vördnad inför det kulturarv som vårdas. Men det som sker inom detta område är också betydelsefullt ur ett annat perspektiv; ingen annan kategori av byggnader i Sverige har som våra kyrkor en motsvarande kronologisk och geografisk utbredning. Därför är kulturvård kopplat till kyrkorna en central del av den bebyggelsehistoriska forskningen. Kyrkorna står som monument för hur vi uppförde byggnader på medeltiden, men också hur vi gått tillväga i modern tid på 1900- och 2000-talet.

Allt om våra kyrkor

Redan tidigare i år har vi haft reportage om den pågående renoveringen av Storkyrkan i Gamla Stan i Stockholm. Där gav vi stor uppmärksamhet till den unika ceremonin och öppnandet av tidskapslar från 1740-talet och där dokument återfanns som gav svaren på hur storkyrkans medeltida, höga tornspira vid tidpunkten bytts ut mot det barocktorn som kröner kyrkans torn idag. Allt för att passa in miljön där det nya kungliga slottet färdigställdes i mitten av 1700-talet.

I det här numret av Svensk Byggtidning visar vi hur våra kyrkor från norr till söder, i stad och på landsbygden, blir föremål för moderniseringar, ombyggnader och renoveringar. Här får representanter för stift, pastorat och församlingar själv berätta om sin verksamhet och anpassningar av fastigheter till en ny tid.

Vi försöker skildra ett brett spektra av åtgärder som genomförs; allt ifrån renoveringen av tornen på Lunds Domkyrka till byte av skiffertak på Öja kyrka i samhället Gemla strax utanför Växjö.

Under 2022 har också Svenska kyrkan fått en ny ärkebiskop. Antje Jackelen överlämnade ämbetet till Martin Modéus. Den nya ärkebiskopen togs emot i en tv-och radiosänd gudstjänst i Uppsala domkyrka i början av december.

När vi ställer om till ett hållbart samhällsbyggande, kommer nya krav som begränsar möjligheterna att exploatera nya markytor och uppföra nya byggnader.

Att istället nyttja det redan byggda blir ett mer modernt sätt att anpassa våra äldre fastigheter till en ny tid. Därför är det som sedan länge pågår kring våra tusentals kyrkor en viktig referens för alla aktörer som de kommande åren är på väg att flytta fokus från nybyggnad till ombyggnad.