Sillen får ett syskon / C. Forslund

Sillen får ett syskon

Carola Forslund

Hugo ”Sillen” Ström är sex år och hela hans liv just nu består av förändring. Och förändringar, ja det är inte riktigt Sillens grej. Just nu befinner han sig hos farfar och geten Maggan. Det är bara tidig morgon än och dagen sträcker ut sig som ett långt, långt pärlband.

Vilken tur att farfar är bra på att hitta på roliga saker. Det gäller nämligen att hitta på saker för att fördriva tiden och mota bort oron som surrar som en humla i

Sillens bröst. För det är faktiskt så att Sillen och farfar väntar på att Sillens mamma och pappa ska komma hem från sjukhuset med ett litet bebissyskon. Och det verkar ta tid att få ett nytt syskon. Under tiden hinner det uppstå många tankar inför allt det nya, okända och annorlunda som kommer ske med ett litet syskon i huset. Och Sillen är som sagt ingen vän av förändringar. Hur ska det bli när bebisen kommit? Tänk om mamma och pappa inte kommer ha tid med Sillen längre när han får ett syskon. Kommer de att tycka mer om bebisen än om honom? Och när kommer bebisen egentligen? Den ska komma snart, säger farfar, men hur länge är snart? Snart är ett riktigt dumord, tycker Sillen.

Sillen får ett syskon är första boken i en helt ny serie av författaren Anna Ehring och illustratören Moa Graf. I denna bok ska Sillen alltså få ett nytt syskon, lillebror Sasha föds och kommer till familjen. Nästa bok i serien kommer redan i sommar och då ska Sillen börja skolan. Där lär han känna Hedda, vars namn låter som Gädda. I båda böckerna är det betoning på just förändring och nya grejer. Något som Sillen alltså inte är så förtjust i.

Sillen får ett syskon Anna Ehring & Moa Graf Bonnier Carlsén 2020

Anna Ehring & Moa Graf. Bonnier Carlsén 2020 Sillen får ett syskon, Ur:

Den tid han är i livet består mycket av förändring, att få en lillebror, att börja skolan, att lära känna nya klasskamrater… Sillen, han är en sån som tänker mycket, han är en sån sort. Känner mycket gör han också, känslor som känns på riktigt. I böckerna om Sillen får vi ta del av Sillens värld och hans tankar och funderingar om såväl stort som smått.

Sillen får ett syskon vänder sig till barn i lågstadieåldern och jag tror framförallt att de yngre barnen kommer ta till sig Sillen och ge honom en plats i sina hjärtan. De känslor, tankar och funderingar Sillen har lär många barn känna igen sig i. Här ges en utgångspunkt i att diskutera dessa funderingar tillsammans med vuxenläsaren ifall man vill, för detta är framförallt en bok att läsa högt, tillsammans. Men det är också en rolig, underhållande, fnissig bok med underbara repliker och den färgstarka karaktären Maggan som är med överallt och äter allt hon ser: Geten Maggan, lägger hakskägget på bordet och stirrar först på krämen och sen på Sillens mössa. Kanske vill hon försöka äta upp den som hon brukar. Men det får hon inte eftersom den är hans favoritmössa. Den är randig och fin och håller alla tankar på plats.

Detta är en lågmäld bok som berättas i långsamt tempo och man får riktigt smaka på språket och finurligheterna. Sillen funderar till exempel över vad som finns bakom stjärnorna på natthimlen och varför tiden går så sakta när man väntar på något, men så fort när man har kul. Vem har inte undrat det? Inte minst om man är sisådär fem, sex, sju år. Och det är just där det enkla som är det fina i den här berättelsen. Att det inte behöver hända en massa himlastormande eller övernaturliga händelser, utan att det går att hitta tillräckligt mycket spänning i vardagen. Och kanske behöver man faktiskt också ha tråkigt ibland, för att kunna ha roligt? Och kanske kan förändringar vara både bra och dåliga?

Språket i boken är vardagligt, lekfullt och ligger nära hur barn i lågstadieåldern själva pratar. Texten är därmed på precis rätt nivå för målgruppen och boken är också lagom lång. Boken är berikad med många detaljrika, svartvita tecknade illustrationer som ger oss än mer en inblick i den värld som är Sillens. Illustrationerna är fint porträtterade, fnissiga, finurliga och alldeles fantastiska. Text och bild är i samspel, Moa Graf fångar upp detaljer ur Anna Ehrings text och illustrerar dem på ett självklart sätt som lyfter berättelsen och skapar en komplett läsupplevelse där text och bild utgör en naturlig helhet.

Något som genomsyrar hela boken är den fina relation som farfar och Sillen har. Även barnperspektivet är något som hela tiden finns med i berättelsen. Det är Sillen och hans tankar som är i centrum, inte vad farfar eller någon annan vuxen tycker och tänker. Sillens funderingar och reflektioner tas på allvar och bemöts med respekt utav farfar. Sillens föräldrar får vi bara träffa precis i slutet när de kommer hem med bebisbrodern Sasha, men jag känner på mig att de är precis lika mysiga, varma och kärleksfulla som farfar.

Sillen får ett syskon kan vara vårens bästa högläsningsbok för de yngre lågstadiebarnen. En bok som påminner mycket om den klassiska Sandvargen [Åsa Lind] i sin ton, och som säkerligen kommer bli minst lika populär. Humor och allvar, lek och fantasi, vardag och livsförändringar, allt blandas i denna lilla pärla till bok. Det bästa är att det kommer fler böcker om Sillen. Det ska bli så spännande att få återse hans värld, se hur relationen mellan bröderna utvecklas och fortsätta läsa om den eftertänksamma, grubblande Sillen och hans varma, fina familj.