Den zoologiska trädgården/M. Wingsäter

Maria Wingsäter

Utanför staden låg en liten zoo logisk trädgård, den hade funnits där i över hundra år. Djurparksdirektören som ägde den skötte dessutom om den alldeles ensam. Den lilla djurparken hade haft många besökare, men så var det inte längre.

Djurparksdirektören hade mycket att göra, det var räkningar som skulle betalas och burar som skulle städas, djuren skulle ha mat, två gånger om dagen, alla dagar, hela året.

Den lurviga bamsebjörnen, den tjocka fina grisen, den ståtliga älgen, de tokiga hönorna, kaninen, geten, den fina kossan och alla de andra skulle tas om hand av djurparksdirektören. Det va inte undra på att han blev trött och behövde vila sig en liten stund.

KUCKELIKU! gol tuppen och plötsligt var det morgon. Nu blev det bråttom att ställa allt iordning innan de första besökarna skulle komma. Djuren måste in i burarna så fort det bara gick, städningen från igår fick vänta.

När alla djuren kommit på plats satte sig direktören i biljettkassan. Till slut kom dagens första besökare. Efter bara en liten stund kom besökaren tillbaka, sprang ut genom grinden och försvann, men strax därpå strömmade det till mer folk än på länge.

Djurparksdirektören kunde inte förstå vad som hade hänt. Björn Bergenholtz har skrivit en händelserik historia som utspelar sig under ett dygn i den zoologiska trädgården.

Berättelsen utstrålar ett gemyt mitt i den bekymmersamma situation som djurparks-

Den zoologiska trädgården

Den zoologiska trädgården Björn Bergenholtz Rabén & Sjögren 2022

Den zoologiska trädgården

direktören befinner sig i. Djuren beskrivs så kärleksfullt att man förstår hur mycket de betyder för direktören, det här är ingen vinstdrivande djurpark. Detta till trots så måste pengarna in för att kunna fortsätta verksamheten, och tänk då vilken tur att det blev som det blev. Plötsligt vill alla se de märkliga djuren, folkhopar trängs framför burarna och journalister riktar girigt fram kameran för att få en bild. För vem vill inte se en naken björn med knorr på svansen, eller en fläckig älg? Hänförelsen fullkomligt kokar i den gamla zoologiska trädgården. Plötsligt bryts svadan av lovord då en liten klarsynt flicka tar till orda och förklarar att det inte alls är vad det ser ut att vara. Detta vägrar dock besökarna lyssna till. När kvällen kom kunde djurparksdirektören gå och lägga sig med ett leende på läpparna. Så lätt det är att ta till sig den här berättelsen med en härlig blandning av mänskliga tillkortakommanden, sensationssökandet, och den varma omtanken. Illustrationerna är så tilltalande i sin färgglada mångfald, och bara detta att låta ögat upptäcka de olika ansiktena i folkmängden är roligt även för en vuxen. När jag testläste den här boken för min förskolegrupp var det exakt som i sagan ett barn som räknat ut hur det hängde ihop med de plötsligen så exklusiva djuren, och jag kunde inte låta bli att dra paralleller med kejsarens nya kläder. Tro inte på allt du hör eller ser, särskilt inte om det verkar alltför (zo)ologiskt.