Sjön som saknade botte/L. Valle

Sjön som saknade botten

Linda Valle

Sjön som saknade botten är en bilderbok om flera olika saker. Om en undervattensexpedition. Om vad som finns under ytan. Om relationen mellan farmor och ett barn. Om sommarlovsäventyr. Men framför allt om att testa sina gränser och få insikter om sig själv. Boken handlar om Sivan, 6 och ett halvt år, som är hos sin farmor Rut i hennes stuga på landet på sommarlovet. Rut är äventyrare, djuphavsdykare, kan allt och har massor att berätta. En dag hittar Sivan en gammal dykarklocka. Farmor berättar att sjön är bottenlös. Och att de försökte hissa ner en gubbe en gång, men han hittade aldrig botten. Det är inget snack om saken. Dags för expedition! De städar dykarklockan och förbereder sig. Men när Sivan plockat ihop allt har farmor somnat i trädgårdsstolen. Ska hon våga ge sig av på egen hand? Nu börjar äventyret och Sivan vevar sig ensam ner genom vattnet. Vi får följa hennes undervattensfärd och upptäcka den förunderliga värld som finns under ytan. Sivan möter olika varelser på vägen. Hon krockar med en vresig stör. Hon pratar om vänskap med en rädd räka. Hon hjälper en bläckfisk räkna sina armar för att ta reda på vilken sorts bläckfisk hen är. Sivan kommer djupare och djupare ner och det blir mörkare och mörkare. Plötsligt tar snöret på vevrullen slut. Det är bara rosetten kvar längst in på rullen. Men hon har ju inte kommit till botten än. Sivan funderar lite och plötsligt har hon knutit loss snöret. Nu faller dykarklockan som en sten genom vattnet. Ända tills hon krockar med något. Hon har landat på en jättestor val. Valen och Sivan har ett samtal om livet. Om varför det är viktigt för Sivan att hitta botten, till exempel.

Ur: Sjön som saknade botten, M. Bengtsson & A. Lundqvist. Opal 2022

Sjön som saknade botten Mikael Bengtsson & Anton Lundqvist Opal 2022

Sjön som saknade botten

Valen hjälper Sivan att se vad hon är bra på. Sedan hjälper valen henne upp till ytan genom att blåsa upp dykarklockan med sitt blåshål. Där uppe på land sitter farmor kvar som om ingenting har hänt. Texten är skriven av Mikael Bengtsson. Jag tycker att det är en spännande berättelse med mycket äventyrskänsla. Jag gillar att det stora äventyret inte är vad som finns under ytan i sjön utan botten, utan vad som finns under ytan hos Sivan. Jag tycker också om att det är Sivan och farmor som är nyfikna upptäckare.

Det är Sivan som ger sig ut på upptäcksfärd och vågar prova nya saker. Hon lär sig mycket, framför allt om sig själv.

Anton Lundqvist har gjort illustrationerna.

Jag tycker att illustrationerna är ojämna.

Vissa bilder är jättefina och ger fantastisk stämning till texten.

Bilderna med miljöer under ytan tycker jag mest om. Särskilt det lite mörkare uppslaget där Sivan är pytteliten inuti dykarklockan i det stora mörka djupet.

Andra bilder hakar jag upp mig på. Det är särskilt hur Sivan och farmor tecknas, framför allt deras ansikten. Jag har svårt att få kontakt med dem och det känns som att de är tecknade på ett överdrivet skämtsamt sätt som stör mig lite. Det är väl olika tycke och smak.

Jag tycker att det blir lite som att skoja bort det. Även vissa av djuren tecknas på ett komiskt sätt som blir lite skevt, i mitt tycke. Stort plus för de fina illustrationerna av dykarklockan på insidan av bokomslaget. De skapar verkligen äventyrslust! Sjön utan botten är som helhet en fin läsupplevelse. Boken ger uppslag till många intressanta saker att ta reda på och prata mer om.