Vi ska vara kommunens mullvadar!

Vi ska vara kommu

Intervju: Jenny Edvardsson

Ulrika Wirdebo är en av flera

barnrättsstrateger i Kristianstads kommun. Hennes roll som strateg är att sprida kunskap om barnkonventionen på biblioteken i Kristianstad. Jag stämde träff med henne för att höra hur arbetet går.

– Vi är i startgroparna, säger Ulrika. Jag har fått gå en utbildning anordnad av Kommunförbundet Skåne och kan nu kalla mig för barnrättsstrateg. Vi är drygt 250 strateger i Skåne, verksamma i länets olika kommuner. I Kristianstads kommun tillhör jag Kultur- och fritidsförvaltningens barnrättsgrupp. Vi träffas för att diskutera hur vi på våra olika arbetsplatser arbetar för att sprida barnkonventionen men också vad vi kan göra framöver. Sen är det min uppgift att lite mer aktivt sprida barnkonventionstankarna på biblioteken. Ingela

Sjöberg vid Kommunförbundet Skåne sa under vår utbildning att vi skulle se oss som kommunens mullvadar, så det är kanske det jag är, en mullvad.

Varför är arbetet med Barnkonventionen viktigt?

– Det är alltid viktigt att lyfta barnperspektivet. I den nationella bibliotekslagen är barn och unga en prioriterad grupp. När det gäller barnkonventionen har vi med den i vår Biblioteksplan 2019-2022. Vi betonar de fyra huvudprinciperna; alla barns lika värde, barnets bästa i första hand, barns rätt till utveckling och barns rätt till delaktighet. Vi vill att de fyra principerna ska genomsyra vår verksamhet på olika sätt. Sedan är det ju så att barnkonventionen blir lag i Sverige redan 1 januari 2020 och då, om inte förr, måste vi alla arbeta efter den.

25

Bazar Masarin: Barnkonventionen

nens mullvadar!

Kan du ge några exempel på hur barnkonventionens tankar tydliggörs i Biblioteksplanen?

– Den finns med på olika sätt. Både direkt utskriven som jag precis nämnde men också indirekt. Jag tänker på Kulturnyckeln, satsningen som garanterar att alla barn och elever i för- och grundskolan har möjlighet att ta del av kultur varje läsår. Kulturnyckeln kan direkt kopplas till barnkonventionen och finns inskriven i planen. Jag tänker också på avsnittet om Kultur och upplevelser där det tydligt framgår att barn och unga både ska få skapa och få ta del av olika kulturella uttrycksformer. I biblioteksplanen lyfter vi även förskolebiblioteken och samarbetet med skolan. Barnkonventionen kan man också se i avsnittet om digitalisering. Det står att biblioteken ska hjälpa barn, unga och elever att utveckla digital

kompetens, förmågan att söka information och att vara källkritiska. Vi betonar också barns och ungas läslust och att de ska få utveckla sin språkliga förmåga och sen har vi med att barns och ungas åsikter ska beaktas i bibliotekens verksamheter. Den punkten är kanske den svåraste att få till.

Varför är den så svår?

– Vi har ännu inte riktigt hittat några riktigt bra former för hur barn och unga ska bli delaktiga. Hur får vi dem intresserade? Ska vi ha referensgrupper? Hur ska dessa i så fall se ut? Vilka ska sitta med? När ska man träffas? Ska man ha träffar på plats på biblioteket eller ska man träffas över nätet i någon digital plattform? Här behöver vi arbeta vidare.

26

Bazar Masarin: Barnkonventionen

Om jag förstått dig rätt löper Barnkonventionen som en röd tråd i biblioteksplanen. Hur säkerställer ni att planen följs?

– Vi följer ju upp biblioteksplanen men sedan har vi även styrkort med handlingsplan och styrtal. I denna finns mål uppsatta för varje år. Ett exempel på ett sådant styrtal är att alla våra bibliotek (även små filialer) måste ha minst en extern barnaktivitet varje år och där tänker vi att det finns en direkt koppling till barnkonventionen och de fyra huvudprinciperna.

Hur kan man se att barnkonventionens tankar finns med i det dagliga arbetet?

– Här tänker jag att vi bara är i början av vårt arbete. På sikt måste vi ha in barnkonventionen som en stående punkt på våra APT. Vi behöver bli påminda om detta. Det vi har gjort är att vi har lyft de fyra huvudprinciperna i bibliotekens olika team. Vi har även haft en gemensam halvdagsutbildning om hur barnkonventionen blir levande hos oss som arbetar på Kultur- och fritidsförvaltningen. Vi kommer i det fortsatta arbetet att använda oss utav två böcker Löpa linan ut (framtagen av bl a Region Gävleborg) och Implementering av barnkonventionen av Marie Lundin Karphammar och Ewa Kristensson. Hur dessa ska användas har vi ännu inte bestämt. I det mer konkreta arbetet kan man säga att fokus är på rummet och bemötandet. Hur ser våra avdelningar för barn och unga ut? Vilka möbler finns? Är de anpassade till barn och unga? Kan lånedisken sänkas så att barn når upp och kan låna på egen hand? Det kan också handla om hur vi möblerar med vår digitala utrustning. Om vi ska ha paddor, i vilken höjd ska de vara för att passa barn och unga?

27

När det gäller bemötande handlar det om att få barn och unga att känna sig välkomna till biblioteken. Hur gör vi det? Det kan också handla om en sådan sak som våra lånekort. Idag måste målsman skriva under för att ett barn ska få ut sitt lånekort. Måste det vara så i framtiden eller kan barn få egna lånekort utan målsmans tillstånd? Det håller vi just nu på att diskutera.

Vad blir ert nästa steg?

– Jag tänker att vi varit rätt bra på att se barnen. Nu måste vi bli bättre på att också lyssna på barnen. Kanske är det här vi ska börja.