Kristina Aamand: Under ditt finger

Bazar Masarin: Barnkonventionen

Omslag: Under ditt finger, Aamand, K. Natur & Kultur 2019

37

5

Foto: Amy Gibson

Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda.

Kristina Aamand Under ditt finger

Intervju: Susanne Sandström

38

Kristina Aamand skildrar i sina ungdomsböcker ofta de kulturklyftor, konflikter och tabun som hon, med sin dansk-muslimska bakgrund, växte upp med. Aamand debuterade 2007 med debattboken Mødom på mode. Beretninger om skik og brug blandt indvandrere. Kristina Aamand är, förutom författare och föreläsare, utbildad sjuksköterska, socialrådgivare, yogainstrultör och snart även sexolog.

(forfatterweb.dk/aamand-kristina).

Aamand har skrivit flera barn- och ungdomsböcker och nu har For enden av din pege finger (2016, Gyldendal) översatts till svenska av Helena Hansson (2019, Natur & Kultur). Under ditt finger kan läsas som – om man tänker på inslag som omöjlig kärlek, oförstående

nära och kära, heder och konflikter – en modern uppdaterad Romeo och Julia-historia som (kanske) får ett lyckligt slut. Sheherazade, berätterskan, är den muslimska flickan med slöja som blir förälskad i medelklasstjejen Thea, vilket ju är haram; Sheherazade är flickan som lever med krigstraumatiserade, konservativa föräldrar i ett samhälle där ”under ditt finger”, den sociala kontrollen (hederskulturen) i mångt och mycket styr liv och leverne.

Jag ser att Under ditt finger är en bok som bjuder in till att skapa förståelse för barns rättigheter, den är en god utgångspunkt att diskutera och samtala kring barnrättsliga frågor. Jag ställde några frågor om boken utifrån det här perspektivet.

Bazar Masarin: Barnkonventionen

S – I din bok berör du flera ojämlika maktstrukturer och begränsande normer (för etnicitet, kön/genus, klass, sexualitet, ålder, religion) som på ett eller annat sätt påverkar människors (karaktärerna i boken) handlingar/ handlingsfrihet. Shezerade har överlappande identiteter med tillhörande rättigheter som kan sägas inte – varken i hennes egen familj och nära omgivning eller i skola och samhället i stort – respekteras eller tillgodoses. Hur kan man tänka kring kultur, religion, kön/ genus, sexualitet och ett barns rättigheter? I Shezerades familj tycks religion och kultur (islam, heder, omvärldens blick) sättas före barnets bästa? Hur kan barns bästa beaktas, hur kan barn utvecklas och forma en egenidentitet i sådana kontexter (också i andra religioner/kulturer)

K – Jeg vil faktisk gå så langt som til at sige, at alle kulturer og traditioner gå före barnets og menneskets bedste, fordi kultur er en menneskeskabt konstruktion som ikke tager udgangspunkt i hvad det enkelte menneske ønsker sig af livet, eller hvem man er som individ/sjæl. Kultur er ”sådan gør man her.” ”Det bør være sådan” og ”det er normalt at …” Jeg oplever at mange mennesker lever med kultur som ikke er i overensstemmelse med den de er. Som får livskriser fordi der ikke er kongruens. Som lever dobbeltliv. Og her taler jeg meget bredt. Dette problem er ikke forbeholdt etniske minoriteter, men er et almenmenneskeligt vilkår. Når vi opdrager vores børn er det i den bedste tro. Sheherazades mor vil hende det bedste, og i dette tilfælde handler det om at få Sheherazade normaliseret så hun kan blive gift og få en masse babyer, så hun ikke havner i helvede. Hvem ønsker at ens barn havner i helvede? Eller ikke får en uddannelse? Eller ikke får børn? Temaet ”at forme sin egen identitet” favner bredere end et rent minoritetsspørgsmål. Så til spørgsmålet:hur kan barn utvecklas och forma sina egna identitet i sådana kontexter, får jeg svare, at det i vores samfund er utrolig

39

svært at finde sig selv. Og her taler jeg ikke om den konstruerede identitet som jeg vil kalde image, men dit sande jeg. Jeg taler om din essens som menneske. Jeg tror faktisk det er en af de største udfordringer vi står overfor, og jeg er bange for at prisen er høj, fordi det kan koste social kapital, når man træder udenfor kassen = kulturen. Jeg mener også at kunst er en vej for barn. Gennem at udtrykke sig kreativt kan barn komme nærmere sig selv. Som Sheherazade gør i sine Zines. Bogen er udkommet i Tyskland under titlen Wenn worte meine waffe wären. - Og det siger det egentlig meget klart. Express yourself. Styrk barns kreativitet og udfoldelse i eksempelvis skoler og via litteratur.

Jeg vil faktisk gå så langt som til at sige, at alle kulturer og traditioner gå före barnets og menneskets bedste, fordi kultur er en menneskeskabtkonstruktion som ikke tager udgangspunkt i hvad det enkelte menneske ønsker sig af livet, eller hvem man er som individ/sjæl. Kultur er ”sådan gør man her.” ”Det bør være sådan” og ”det er normalt at …”

S – Jag tycker att din bok fyller ett tomrum i barn- och ungdomslitteraturen. Den handlar om representation, vem som tar plats, och hur man gestaltas i historierna i böcker för barn/ungdomar – vem får känna igen sig? Flera individers liv är fortfarande osynliga i barnlitteraturen.

K – Jeg tror at mange unge vil kunne kende sig selv i Sheherazade, selv om det er ”eksotisk.” At opleve at det er svært at leve op til sine forældres forventninger, samfundets og vennernes. Jeg ved at mange unge med anden etniske baggrund er glade for bøgerne, og jeg ser også selv at der er en underrepresentation i böcker. Det er en proces, som indebærer at skrive om det som er svært når man vokser op med flere kulturer, men der skal der også være bøger hvor den etniske minoritet IKKE er problembarnet. Jeg skriver så fort jeg kan, og mit håb er, at når jeg er færdig, så har jeg hele kontinuummet.

S – Sheherezade är en stark och högst trovärdig förebild som till slut vågar gå sin egen väg trots alla hinder och ”intersektionella” svårigheter. Hur tänkte du kring Sheherezades karaktär och historien? Vad var incitamentet till romanen? Hur kom tematiken till dig?

K – Det var let, for Sheherazade har på en måde altid været der. Jeg er selv vokset op med flere kulturer og genkender følelsen af hjemløshed og at være ”unormal.” Jeg har arbejdet med unge som kæmper med æresrelaterede konflikter i over 15 år, og alle mine erfaringer har bidraget til romanen. Mit incitament er uretfærdighed. Jeg er som et varmesøgende missil når det kommer til ulighed. Og jeg kan ikke lade det være …

S – Och så en avslutande fråga. Boken förefaller ha ett hoppfullt slut men jag funderar ändå över en realistisk fortsättning? Jag tänker på Sohanes olyckliga öde. Finns det riktigt hopp eller står fingret i vägen för lyckan?

8Barn har rätt till sin identitet,

sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktförhållanden

K – I min roman Mørke Rum kommer Sheherazade på besøg i et glimt, og vi får at vide hvad der er sket med hende. Der findes rigtigt hop! Absolut. Ellers ville der jo ikke være noget at kæmpe for.

Här anges några kortfattade artiklar som exempelvis kan beaktas i diskussionerna: Art 3: Vid alla beslut som rör barn ska barnets bästa avgöra; art 6: Det är ett barns rättighet att utvecklas som individ inom sin kultur, sin religion – i sin sociala kontext; art 8; Alla barn har rätt att utforska och forma sin identitet; art 12: Alla barn har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet samt rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dessa; art 14: Barn ska skyddas mot alla former av psykiskt och fysiskt våld, övergrepp, vanvård och försumlig behandling (artiklar 3, 6, 8, 12, 14,15, 19, 29).

40