BiblioteXnytt

BiblioteXnytt Länsmeddelande från Länsbibliotek Gävleborg

Bollnäs bibliotek har gjort en ny ungdomsavdelning

Ur innehållet: Studiebesök i Dublin Personalnytt Nytt på Bollnäs bibliotek Analys av målgrupper i Sandviken Trender och tendenser Lästips för hängmattan Länsbibliotekariens krönika

sid 2 3 6 8 14 16, 21 & 23 22

2:2009

De arbetar med utveckling av programvara och fortlöpande utvärdering av Solas, det projekt som vi kommit för att stifta närmare bekantskap med. En stor inspirationskälla för projektet har varit Starbright foundation, initierat av Stephen Spielberg.

Nio Hospital schools är knutna till Solasprojektet. Målgruppen är barn och ungdomar som blir isolerade på grund av sin cancer. Huvudsyftet med projektet är att ordna med distraktion och förströelse.

De vill också underlätta för barnen att fortsätta med skolarbetet och kommunicera med omvärlden under sjukhusvistelserna.

På Solas webbplats finns en SMS-funktion som är den som används allra mest av det som ståt till buds. Mobiltelefoner är strängt förbjudna eftersom de är svåra att rengöra och hygienkraven är höga på grund av infektionsrisken. När dessa barn är under behandling är immunförsvaret starkt nedsatt.

För Solas har den allra största målgruppen varit 8-14 åringar, de som är äldre än så har helt enkelt inte varit intresserade. Här skiljer sig våra projekt åt, eftersom vi initialt vill rikta oss till just 13-19 åringar.

Det är en grupp som i hög grad ägnar sig åt konst, musik, skrivande och vi vill underlätta för dem att fortsätta med sina intressen trots att de blir tvungna att de rycks ur sina vardagssammanhang och utsätts för isolering.

Världskänd basist

Gäster hos verkligheten I sol anländer vi till Dublin som gäster på Trinity Colleges eget hotell. Under tre dagar skall vi knyta kontakter och gå på studiebesök med syfte att etablera samarbete och knyta kontakter inför ett eventuellt EU-projekt.

Vi har en plan, en idé som vi vill få respons på och hoppas kunna vidareutveckla hemma i Gävleborg.

Syftet är att genom en interaktiv webbplats ta tillvara på ungdomars kreativitet och skaparlusta. I avatarform skall de kunna kommunicera och interagera med andra ungdomar i liknande situation. Vi tänker också att den skall kunna fungera som komplement till sjukhusens introduktionsapparat inför sjukhusvistelse.

Paula Hicks vill gärna följa projektet och se det som en början till ett samarbete. Hon kan också tänka sig att i en framtid länka ihop åtminstone delar av projektet. Men hon anser att vi måste avgränsa projektet mer och besluta om projektet ska vara i sjukhuset eller i sjukhusbiblioteket? I sjukhuset uppstår helt andra etiska frågor.

Första dagen får vi träffa Paula Hicks, Project Manager, Centre for Health Informatics vid Dublins universitet och hennes kollegor.

Under tisdagen besöker vi tillsammans med Paula Hicks canceravdelningen på Our Lady´s Barnsjukhus, som är pilotsätet för Solas-projektet. Där träffar vi chefssköterskan Teresa Slavin och sköterskan Sinead McLoughlin som

2

berättar om sjukhusets erfarenheter av projektet.

Vi får många goda råd på vägen: Definiera målgrupp mer – också antalet Få sjukhuset att mer aktivt engagera oss i projektet.

Börja i liten skala.

Personalnytt

7 april eftermiddagen besöker vi Irish museum of modern art. Därefter utvärderar vi mötet med Paula och sjukhuset och börjar skissa på strategier för vårt projekts framtid.

Ljusdal Peter Hirseland, bibliotekarie på Slottegymnasiets bibliotek från 1 mars 2009.

Hofors Johanna Wahlund Thorsell, vikarierande bibliotekarie under Nils Ahnlands föräldraledighet 6 april – 31 december 2009.

Sandviken Stina Dahlberg, bibliotekarie på Astrakan med barn- och ungdomsverksamhet och skolservice från februari 2009.

8 april på förmiddagen påbörjar vi hemfärden mot Gävle.

Vill du läsa mer? Via http://www.jeanobrien.com/2008/01/19/sol as/ hittar du en demo.

Via http://yuriko.cs.tcd.ie:8080/solas/jsp/about us.html kan du läsa mera om projektet!

Filial i nya lokaler Nu har Forsbacka bibliotek, filial till Gävle stadsbibliotek, flyttat till nya lokaler i samma byggnad som idrottshallen.

- Att slå ihop folkbibliotek och skolbibliotek är en linje vi arbetat med i snart 10 år. Det är bra att utnyttja kommunens resurser gemensamt, säger Lisbeth Forslund, bibliotekschef.

Vid tangenterna: Tinne Wennerholm (Länsbibliotek Gävleborg), Johan Anderung (Konst Gävleborg) och Ann Östman (Länsbibliotek Gävleborg, även foto)

För Forsbackaborna blir det samma öppettider som tidigare. Däremot kommer skolbarnen och lärarna att kunna använda biblioteket under hela skoldagen, vilket är en positiv nyhet.

I Forsbacka kommer bibliotek och idrottshall att ligga under samma tak. En före detta vävstuga och en föreningslokal har förvandlats till ett fräscht bibliotek och en ombyggd entré har skapats.

Hittills har folkbiblioteken i Valbo, Norrsundet, Hille, Hedesunda och Bergby flyttats till skolor.

3

Utkiken – (kanske) snart i en dator nära dig

Frågorna gällde innehållet på webbplatsen, till exempel: Kan du hitta nyheten om att kungen ska komma till Gävle? När kommer kungen till Gävle? Vad tror du att bilden med örat betyder? Kan du gå tillbaka till första sidan för Utkiken?

Länsbibliotek Gävleborg har fått bidrag från Kulturrådet för att utveckla en lättläst webbplats för personer med utvecklingsstörning. Arbetet med detta har pågått sedan förra våren, men av olika anledningar har saker och ting dragit ut på tiden. Ett kanske inte helt obekant fenomen i projektsammanhang…

Testing, testing I slutet av mars hade webbredaktionen utarbetat ett förslag på denna lättlästa webbplats. Men innan vi lade ut den på nätet ville vi testa den, för att se om den verkligen var så lättläst och begriplig som vi vill ha den. Personal från bolaget Funka Nu kom upp till oss från Stockholm för att testa webbplatsen på en grupp elever och personal på Särvux i Gävle.

Testet inleddes med att både elever och lärare i enrum fick berätta lite grand om hur ofta de brukar vara ute på internet och vad de i så fall brukar titta på. Därefter fick testpersonerna ett antal frågor som de skulle besvara med hjälp av den nya webbplatsen.

Problem att hitta Resultatet av testet visar att det ännu återstår en hel del innan Utkikens nya webbplats är klar att läggas ut på nätet. Ett grundläggande problem för målgruppen är att hitta själva sidan. Att den är en del av landstinget är långt ifrån självklart för personerna i testgruppen. Många är inte heller så insatta i vad landstinget egentligen är och vad det gör.

Vidare hade vi lagt in bilder för att underlätta navigeringen på sidan, men det visade sig att bilderna hade behövt vara större. Även texten hade behövt vara större än den som landstinget normalt använder på sin webbplats.

Dessutom blev det problem med all den information (sidhuvud, länkstig och logotype) som låg ovanför den egentliga texten och som tog upp en stor del av sidan. När testdeltagarna klickat på en länk till en ny sida förstod de först inte att de verkligen hamnat på den nya sidan eftersom den ju såg likadan ut som den tidigare. Först när de scrollade ned en bit såg de att sidan innehöll ny information.

4

Svårt att lyssna Alla texter på webbplatsen fanns även inlästa, så testpersonerna kunde även välja att lyssna på dem. Men det var inte heller utan problem. När testpersonen klickade på örat satte en mediespelare igång. Den visades som en egen bild på skärmen och gjorde det omöjligt för testpersonen att med ögonen följa med i texten samtidigt som den lästes upp. (En lösning på detta skulle vara att kombinera text och ljud, så att användare både har stöd av att se texten och lyssna på uppläsningen.)

I publiken satt då en 17-årig yngling från Sandviken som senare skulle bli författare.

Just nu läser jag in romanen på Radio Gävleborg. Den är planerad att gå som följetong i 37 avsnitt med start från midsommar. Både pappersbok och ljudbok kommer ut efter sommaren.

Det kommer att bli en intressant höst för mig, eftersom jag samtidigt har premiär på pjäsen ”Maran” på Sandvikens Folkets hus teater. Även den har musikalisk anknytning eftersom pjäsen utspelar sig i september 1967, en vecka innan Jimi Hendrix gjorde sitt omtalade framträdande i Högbo Bruk. Premiär 9 oktober.

Vi går vidare Användartestet gav oss alltså en hel del att fundera på, men vi hoppas snart komma fram till en lösning. Funka Nu har tagit fram en principskiss som visar hur en webbplats kan byggas upp för grupper som har svårt att förstå hur mer traditionellt utformade webbplatser fungerar, och den kommer förmodligen att bli vår utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att bygga upp Utkikens nya hemsida.

Läs gärna mer om Funka Nu och deras projekt Begriplig Samhällsinformation – där Länsbibliotek Gävleborg ingår - på http://www.funkaportalen.se/Tema/Begripl ig-samhallsinformation/

Det händer alltså en hel del kring mitt skrivande i höst och jag besöker er väldigt gärna och gör ett biblioteksprogram. Jag vet att intresset för mina 90-talsromaner fortfarande är starkt. Efter sommarföljetongen i radio så bör det även finnas ett intresse för min nya roman.

Text: Annika Wigö, foto: Maggie Jonsson, Länsbibliotek Gävleborg

Bernt-Olov Andersson – aktuell med ny roman och radioföljetong

Foto: Kjell Hanseklint

I slutet av augusti kommer ”Balladen om Big O” som är en fristående fortsättning på min trilogi ”I syrenernas tid”. Romanen handlar till en del om musik i mitten av sextiotalet och titeln anspelar på den amerikanske balladsångaren Roy Orbison som 1965 besökte Sverige.

5

Bollnäs bibliotek skapar rum för unga

Kanske ryms det också en TV- och dataspelshörna med hörlurar. Att rummet dessutom hänger ihop med film- och musikavdelningen tror vi är en bra lösning.

Vår tanke är att rummet ska kännas något avgränsat, men samtidigt inte vara isolerat från resten av biblioteket och andra besökare.

Arbetet med att skapa en ny ungdomsavdelning är i full gång på Bollnäs bibliotek. I det före detta magasinsutrymmet på övervåningen finns nu istället ett nästan 60 m² stort och ljust rum, som redan har börjat upptäckas av ungdomar. Magasinet är kraftigt reducerat och ryms på några få kvadratmeter bakom ungdomsavdelningen.

Avan fyller på med böcker

Idén kring en egen avdelning för ungdomar kläcktes av bibliotekschefen Annamaria Björklin för drygt ett år sedan. Inspiration har bland annat hämtats från de ungdomsinriktade biblioteken Dieselverkstan i Nacka och punktMedis vid Medborgarplatsen i Stockholm, som båda har blivit succéer. I Bollnäs, liksom i de flesta städer, finns få offentliga rum för ungdomar och även på biblioteket kände vi att ungdomarna var en förbisedd grupp.

Ove, Anki och Michael kånkar möbler

Med små medel, men stor entusiasm, har vi målat om och piffat upp gamla möbler för att försöka skapa en inbjudande och kravlös miljö. Än så länge finns endast ungdomsböcker, cd- och talböcker, tidskrifter, serier och Manga på avdelningen, men vi hoppas på sikt kunna införskaffa en cd-spelare för musikavlyssning och en Internetdator.

Biostolar med gräsmatta

Nästa steg blir nu att få igång ungdomsinriktad verksamhet av olika slag och där tycker vi att det är viktigt att ungdomarna själva kommer med förslag på vad rummet kan användas till.

Tavellister för snygg skyltning

6

Vi hoppas t.ex. på ett samarbete med en redan aktiv grupp som ”Unga arrangörer”.

Tankar finns kring arrangemang som ”öppen scen”, skrivarverkstad, bokcafé, teckna serier, ”läs en film” och stickcafé. Även föreläsningar och författarbesök som riktar sig till unga kan förläggas här.

Rummet kan också fungera som en utställningslokal för unga konstnärer och olika typer av elev- och examensarbeten.

Bibliotekspersonal i Gävleborg är varmt välkomna till Mimers träds litteraturdagar på Alfta Gästgiveri 27-28 augusti!

Genom vår nya avdelning kommer biblioteket förhoppningsvis att kännas mer välkommet även för unga besökare och kanske kan det också få fler ungdomar att upptäcka bibblan!

Till dagarna kommer biblioteks- och kulturchef Maria Ehrenberg och pratar om: …och här har vi skönlitteraturen. Att förändra ett bibliotekssystem genom att ta bort slentrianen och sätta fokus på delägarna (=kommuninnevånarna) Ann Östman från Länsbiblioteket informerar om Öppna nya kanaler till skönlitteraturen. Exempel på hur den nya tekniken kan underlätta flödet mellan författaren och läsaren.

Tre författare medverkar: Fausta Marianovic nu aktuell med romanen: Sista kulan sparar jag åt grannen.Bernt-Olov Andersson berättar om sin nya roman: Balladen om Big O och vi får ett kvällsprogram med Solja Krapu, poet och poetryslamvinnare.

Vi kommer också att besöka Migrantmuseet och Ol-Andersgården i Alfta.

Anmälan senast 3 augusti på bifogad program och anmälningsblankett Varmt välkomna! Inbjudan Maria Westerman Ann Östman Länsbibliotek Gävleborg Sara Hagström-Andersson GävleStadsbibliotek

Bibliotekets nya hörna för gallrade böcker till försäljning

Text:Anki Johansson Rissén Ungdomsansvarig bibliotekarie, foto: Lena Björklin, Avan Rahim Anki Johansson Rissén.

7

Sandvikens folkbibliotek mot nya mål(grupper)

Alla är delaktiga För att kommunikationsinsatser ska ha någon effekt är det viktigt att all personal är med och äger processen. När vi för några år sedan utbildade oss i medieplanering blev det så lyckat för att hela personalgruppen deltog. Vi höjde tillsammans vår kompetens och förändrade samtidigt hur mediearbetet organiseras.

På Sandvikens folkbibliotek håller vi den här våren på med något spännande: att analysera målgrupper och bestämma vilka vi vill arbeta extra för att nå fram till. Det kanske låter tråkigt? Jag lovar, det är det inte alls.

Det gav också synliga effekter i biblioteksrummet. Vi arbetar bättre med medierna i dag när alla är engagerade i inköp, gallring och exponering. Nu har vi valt att på samma sätt göra alla delaktiga i arbetet med strategisk kommunikation.

Att analysera målgrupper En målgruppsanalys innebär att målgruppen delas in i olika kategorier och sedan beskrivs utifrån de mest intressanta egenskaperna. Det finns två goda skäl att göra målgruppsanalyser.

Dels för att kunna välja rätt budskap.

Och dels för att kunna välja rätt medier och kanaler för att nå målgruppen med budskapet.

Vi startade vårt målgruppsarbete med att försöka definiera biblioteket utifrån fyra roller: bibliotekets roll för läslust och språkutveckling, som aktör i det nya medielandskapet, som kultur- och bildningsarena samt biblioteket som en varje dag-upplevelse. Diskussionen utgick ifrån följande frågeställningar: • • •

En del egenskaper är givna, och kan egentligen inte förändras: kön, ålder, grundläggande värderingar, personlighetsdrag. Andra egenskaper kan vi påverka, men då måste vi känna till utgångsläget för målgruppernas engagemang för bibliotek: deras kunskaper, attityder, intentioner och beteenden. Vi behöver därför komplettera analysen med livsstilsegenskaper, vad människor använder sin fritid till, och lära mer om målgruppernas medievanor i övrigt.

Vilka tjänster, stöd och service ingår i respektive roll?

Vilka använder våra tjänster i dag?

Vilka vill vi bättre nå fram till?

Och vad kräver det av oss?

Efter det har en förmiddag ägnats åt att med hjälp av statistik studera hur våra bibliotek används i dag – och av vilka.

Sedan har vi delat in oss i fem grupper.

Grupperna ska identifiera och närstudera potentiella målgrupper (befintliga användare såväl som icke-användare) för bibliotekets tjänster och service inom en av följande ålderskategorier: • • • • • 8

0-6 år + 25-44 år 7- 14 år 15-24 år 45-64 år 65 år och äldre

verksamheten utifrån deras uttalade behov och önskemål.

Man har själv fått välja vilken grupp man vill vara med att studera närmare. I vissa grupper är man upp till fem personer. I andra är man bara två som gör jobbet.

Det är fritt fram för grupperna att samla in vad man bedömer som relevant material. Självklart är enkäter och intervjuer ett bra verktyg, liksom sammanställningar av rapporter och undersökningar som forskare och olika myndigheter tagit fram.

Omgestaltning av biblioteksrummet Under hösten väntar en ombyggnad av huvudbiblioteket i samband med att vi skaffar RFID och självbetjäningsautomater.

Filialbiblioteken har redan fräscha lokaler men även där behöver tjänster och service utvecklas. Vi hoppas få fram ett underlag som kan hjälpa oss både i ett långsiktigt kommunikationsarbete och vid förändringar som rör lokaler och hur medierna placeras i biblioteksrummet.

Positiva bilder med strategisk kommunikation Målgruppsarbetet är en del i ett mer övergripande arbete med strategisk kommunikation. Målet är att skapa positiva bilder av biblioteket för olika målgrupper om vad ett modernt folkbibliotek är och kan vara.

Genom pr- och informationsaktiviteter, program och events av olika slag kan vi påverka hur en viss målgrupp ser på biblioteket. I själva verket berättar vi då vad biblioteket erbjuder. Lite som ett smörgåsbord av medier, tjänster och service att välja och vraka ifrån.

Andra kan bara påverkas genom dialog och interaktion. Det innebär att vi själva måste vara beredda att låta oss påverkas, att ändra beteende utifrån vad som framkommer i samtalet. Det gäller inte minst i kommunikation med föreningar, intresseorganisationer, kommunala verksamheter och andra samarbetspartners. Men det kan även gälla för att nå enskilda personer i en viss målgrupp.

Den 4 juni kommer grupperna att presentera resultatet av sina undersökningar. Med hjälp av målgruppsanalysen kan en arkitekt eller en scenograf hjälpa oss att förverkliga det vi betraktar som en omgestaltning av biblioteksrummet och hur personal agerar och interagerar med bibliotekets besökare. Som vi framöver kanske ser som våra gäster? Förhoppningsvis ger det också effekter för det virtuella biblioteksrummet. Vi får också ett värdefullt underlag för fortsatt lärande och utveckling.

I ett nästa steg behövs strategier och insatser av båda slagen för att nå fram.

För tillfället är vi dock mest intresserade av att samla in material om våra målgruppers livsstils- och medievanor och vad de tycker och tänker om våra bibliotek. Med ökad kännedom om våra målgrupper kan vi bättre forma

Marcus Strand, Sandvikens folkbibliotek Foto: Sandvikens kommun

9

Läskonster – projektet som ger mersmak

- Läskonster har gjort att vi fått inspiration till både sång, dans och musik. Det har blivit enklare att arbeta, när man får så mycket tips och idéer hela tiden. Det har varit ett privilegium att få vara med, säger Stina Dahlberg som kom med i projektet som nyanställd bibliotekarie i Sandviken hösten 2008.

Att utforska och pröva nya former för bibliotekens lässtimulans, det är syftet med projektet Läskonster. Med förebilder som LesArt i Berlin och Litteraturhuset i Oslo inleddes projektet i maj år 2007.

Målgruppen var personer som arbetar med barn och ungdom på biblioteken i Dalarnas, Gotlands, Gävleborgs, Stockholms, Värmlands, Västmanlands, Uppsala, Örebro och Östergötlands län.

Blandade föreläsare med bredd Katarina Larsson, som också är barnbibliotekarie på Sandvikens folkbibliotek, blev intresserad av Läskonster på grund av samarbetet med andra konstformer. Hon tilltalades även av att projektet löpte över en längre period samt möjligheten till fortbildning.

- Vi ville dels sprida kunskap om de lässtimulerande projekt som bedrivs på barnbiblioteken men som sällan når ut till andra, dels uppmärksamma de insatser som barnbiblioteken gör barns läsutveckling och läsglädje. Projektet har också varit en möjlighet till fortbildning för personal som arbetar med barn- och ungdomsbibliotek, säger Christine Wennerholm som är bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Gävleborg och ingår i projektets styrgrupp.

Givande diskussioner Ett 80-tal personer som arbetar med barn och unga på bibliotek i de nio länen har deltagit i internat och seminarier, gjort studieresor, studerat marknadsföring och – inte minst - diskuterat med varandra. Just att få träffas och utbyta idéer har varit kanske det mest uppskattade av deltagarna.

Men projektet har också lett till konkreta resultat i respektive kommun. När projekttiden löper ut hösten 2009 fortsätter de deltagande länen med sitt lässtimulerande arbete. Peppade och inspirerade till aktiviteter som de kanske inte tidigare tänkt på.

Katarina Larsson och Stina Dahlberg

- Jag tyckte att projektet lät spännande. Vi har tidigare pratat mycket om att samarbeta med andra konstformer och Läskonster har gjort att vi fått ändan ur vagnen och verkligen gjort det.

När projektet nu närmar sig sitt slut konstaterar Katarina att hon är mer än nöjd med de år som varit.

- Vi har haft väldigt duktiga föreläsare. Det har varit stor bredd på dem och en bra blandning i föreläsningarna som har handlat om allt från forskning om små barns språk till att innehålla mer praktiska övningar som till exempel filmade boktips.

Precis vad man tänker sig att barnbibliotekspersonal ska ha i bagaget, säger hon.

10

Tillgänglighet för alla Varje termin i projektet har haft ett eget tema. Våren 2009 går i tillgänglighetens tecken, och den 7 maj besöker deltagarna Vasamuseet och dess utvecklingsprojekt Alla ombord. Grundtanken med det projektet är att skapa attraktiva lösningar som fungerar för alla barn, oavsett funktionsförmåga.

På Vasamuseet har det tagit sig uttryck i ett särskilt rum, som ska ge barnen en helhetsupplevelse för alla sinnen. Ingenting är handikappanpassat utan funktionerna har helt enkelt utvecklats. Det finns till exempel ingen särskild handikapphiss upp till rummets balkong, utan alla barn får åka upp i en dykarklocka. Och för att över huvud taget komma in i rummet måste en modig person våga stoppa handen i ett ryande lejons gap.

En av föreläsarna, Susanna Ekström som pratade om att läsa för små barn på ett lustfyllt sätt, gav sådan inspiration att Katarina och hennes kollega Stina Dahlberg ordnade en egen föreläsning på Sandvikens folkbibliotek. 60 föräldrar kom och lyssnade på Susanna Ekström och föreläsningen blev mycket uppskattad.

- Den föreläsningen hade inte blivit av om vi inte fått kontakt med Susanna genom Läskonster, konstaterar Katarina.

Shower för barn om Rut och Knut Deltagarna i projektet har under projekttidens gång fått olika uppdrag som de fått utföra på varierande sätt. Ett av uppdragen var att söka samarbete med en annan konstform, som musik, teater eller bild. Det ledde till en show på Sandvikens folkbibliotek i samarbete med Kulturskolan. Utgångspunkten var böckerna om Rut och Knut av Carin och Stina Wirsén. Tre böcker med olika teman valdes ut och presenterades på olika sätt.

Grupper av förskolebarn bjöds in till shower med teater, sång, bildspel, bokläsning, matlagning och tipspromenad.

Barnen hade i god tid fått träna på sångerna på sina förskolor, och sjöng glatt med. Efteråt fick de prova på att klä ut sig, och leka med doktorsväskan.

Läskonsterprojektets deltagare får även prova på att vara marinarkeologer och fiska upp dolda skatter från havets botten, känna på den taktila karta som visar var Vasa sjönk eller prova på att styra en båt.

Efter besöket i rummet tar gruppdiskussionerna vid. Vid den slutliga genomgången kommenterar flera grupper att de tilltalats av tanken på att miljön ska fungera för alla människor och att särlösningar helt enkelt inte ska behövas.

Sen kommer ju frågan om hur man applicerar museets tankar på det egna biblioteket.

- Vi hade väl inte så mycket rekvisita egentligen, men vi märkte att man behöver inte göra det så avancerat. Man kan göra det ganska enkelt, säger Stina.

11

•

Kul med något oväntat Hösten 2009 avslutas projektet, men Stina Dahlberg och Katarina Larsson ser fram emot ett fortsatt samarbete med andra yrkesgrupper i samhället. Även en utveckling av barnavdelningen står på önskelistan, med möjligheter för föräldrarna att värma barnmat och fler leksaker för barnen.

•

Arbeta fram en konkret statsbidragsansökan för 2009 till skolverket avseende matematik/läs och skriv Ordna inspirationsdagar under december inom ämnesområdena matematik/läs och skriv

Kort om statsbidraget: Snabba puckar, kort om tid. Projekt Läsa, skriva, räkna.

- Det är kul om det händer något oväntat, säger Stina.

Personalförstärkning, kompetenshöjande insatser. Övriga stöd- och utvecklingsinsatser, införskaffande av läromedel. Kompetenshöjande insatser som syftar till att stödja arbetet med individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen.

Länkar www.lesart.org www.litteraturhuset.no http://www.lul.se/templates/page____7484 .aspx Annika Wigö, Länsbibliotek Gävleborg

Jag är anställd på 100 % novemberdecember 2008, för att bygga upp läsfrämjande projekt ute i skolorna i Hudiksvalls kommun: Förskoleklass t o m åk 3. Under 2009 kommer jag att arbeta 50 % med att utföra projekt ute på skolorna, förmodligen i samarbete med kulturskolan.

Läsa, skriva och räkna Jag heter Helen Hedvall Tynér och arbetar som bibliotekarie på Hudiksvalls bibliotek.

Under 2009 arbetar jag 50 % med projektet Läsa, skriva och räkna.

Projektet i korthet!

I slutet av november fick lär- och kulturkontoret ett erbjudande om ett statsbidrag på 604 655 kr för 2008, och 1 013 866 kr för 2009. Uppdraget gick ut på att ett antal pedagoger fick i uppdrag att: • •

Bygga upp och etablera nätverk inom matematik/läs och skriv utifrån aktuella nätverksförslag Arbeta fram ett konkret utvecklingsprogram inom ämnesområdet matematik/läs och skriv

Dessa första tre månader har jag valt att arbeta mestadels på skolor som ligger utanför Hudiksvalls tätort. Jag har tillsammans med lärare och barn på tre skolor arbetat med projektet Vanten: Det är ett litet läsprojekt som förhoppningsvis främjar bl a läslust, läsflyt, skrivande, ordkunskap, samarbete och vi-känsla.

Idén har jag fått från Mariehemsskolan i Umeå.

12

Bloggar

Alla barn i förskoleklass, åk 1, åk 2 och åk 3 arbetar tillsammans runt den klassiska sagan Vanten. Barnen i åk 3 har läst sagan för förskoleklassen som därefter målat bilder till sagan.

Varje barn i förskoleklassen har sedan tänkt ut en text till sin bild och fått hjälp av barnen i åk 2 att skriva ner den. Barnen i åk 2 har visat bilderna och läst texterna för barnen i åk 1. Till sist har barnen i åk 1 ritat och författat egna vantesagor.

osorterade tankar: http://osorteradetankar.bloggsida.se/ Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk Biblioteksförening bis-bloggen: http://bisbloggen.blogspot.com/ Drivs av föreningen Bibliotek i Samhälle, som även ger ut tidskriften bis

En del barn i åk 1 har skrivit texten själva och andra har fått hjälp med att skriva ner den. Barnen i åk 3 har sytt alla de djur som bodde i vanten, och någon lärare har stickat, eller sytt en vante!

En IKT-pedagogs funderingar: http://ikt-pedagog.blogspot.com/ Jonas Hällebrand, IKT-pedagog på Gunneboskolan, Lund Masterprogram Digitala tjänster: http://digitalatjanster.blogspot.com/ HiB, Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap

Förutom detta har jag varit ute på skolor och haft bokpresentationer, mycket uppskattat och efterlängta av både barn och vuxna!

Den 24 april ska jag och författaren Katarina Widholm besöka Malsta skola utanför Hudiksvall, och ha en skrivardag tillsammans med hela skolan, det ska bli roligt! Katarina ska berätta lite om sitt författarskap och om sin bok ”Jina med J” och om skrivandeprocessen. Sedan ska barnen få skriva poesi.

Vidare finns ett stort intresse av att få komma till biblioteket på visning och även av att få lite bibliotekskunskap. Detta ska jag ha med en skola nu direkt efter påsk.

Ja, det var litet om projekt Läsa, skriva och räkna.

Uggleblogg-IT och medier i skapande och kommunikation: http://uggleblogg.pedagogbloggar.se/ Åsa K, IKT-pedagog på Högskolan i Kristianstad Tema E-Bok: http://temaebok.blogspot.com/ En blogg om E-böcker,, e-bibliotek och relaterade ämnen.

Bosse Hallberg,"IT-gubbe" Missa inte konferensbloggen från gallringsseminariet "Trångt i hyllan?", Katrineholm 1 april.

Nu finns det också bilder och rapporter från själva seminariet där : http://trangtihyllan.blogspot.com/

Helen Hedvall Tynér, Hudiksvalls bibliotek

Böcker, film och musik: http://slukarenbollnasbibliotek.blogspot.com/ Bollnäs bibliotek och Helins bokhandel

Bloggen Rapport från en luttrad bibliotekarie har ny adress och portal: http://luttradbibbla.wordpress.com/

13

Trender och tendenser

Se: http://kommunikativa.wordpress.com/categ ory/konferensblogg/ Visst vore det kul om även vi i länet kunde använda denna metod vid lämpligt tillfälle?

Orkar man som konferensdeltagare inte blogga, kan man alltid twittra, dvs skicka iväg ”nyckelmeningar” från den föreläsning man lyssnar på…För detta krävs att man har ett konto, och det skapar man enkelt genom att gå in på http://twitter.com/ Här hittar du mig: http://twitter.com/annostman Och Länsbibliotek Gävleborg: http://twitter.com/lanbibGavleborg

En ny trend är att starta en blogg för att ”lyfta” en konferens - lägga ut material, ge möjlighet att skicka in synpunkter mm.

I år har det gällt t ex gallringskonferensen ”Trångt i hyllan”, som gick av stapeln i Katrineholm den 1 april, och var - till arrangörernas uttalade förvåning - mycket välbesökt. Nu hittar du också rapporter och bilder från själva seminariedagen där; http://trangtihyllan.blogspot.com/

För den som ska delta i Biblioteksdagarna, har man på Bibl Feed skapat en särskild ingång: http://biblfeed.ning.com/events/biblioteksd agarna-2009-rummet

Bibl Feed har också skapat ett särskilt ”flöde” för dagarna, som du hittar i högersplaten på samma sida som http://biblfeed.ning.com/events/biblioteksd agarna-2009-rummet

En annan konferens som använt samma grepp, var ”Den kommunikativa bibliotekarien” som ägde rum den 25 mars i Stockholm. Där hade man tagit ett steg till, och bjudit in ett antal bloggare (bl a undertecknad) att blogga från själva konferensen. Jag lovar att det maximerade min uppmärksamhetsgrad med 100 % ☺

En annan viktig trend som ingen med hjärta för bibliotek bör missa, är detta med biblioteket i mobilen. Jag deltog nyligen i en sk Formatdag i Västerås, med rubriken ”Biblioteket i var mans hand”, där det övergripande syftet var att ge en inblick i hur man kan anpassa biblioteket både

14

fysiskt och virtuellt till mobiltelefonteknik: http://www.ltvastmanland.se/upload/Filark iv/Egna_filer/L%C3%A4nsbiblioteket/for mat_VII_090507.pdf Programpunkten med Irmeli Gagner från Framtidporten utgick tyvärr, men ersättningen var inte dålig, då Peter Alsbjer (länsbibliotekarie vid regionbibliotek Örebro) gav oss en fantasieggande inblick i hur olika företag tänker sig framtiden. Han tipsade bl också om att Telia ger ut årsvisa trendrapporter, den senaste hittar du via http://trend.teliasonera.com/upload/Images %202009/2009_Trendreport.pdf

(Ännu ej på webben, men du kan läsa mer om innehållet här: http://www.biblioteksforeningen.org/bbl/) Missa inte heller den nya rapporten om Wikipedia, gjord av Eianer Spetz på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm:

Inledde gjorde Lina Z Ydrefelt (okuvlig bibliotekarie på: http://okuvligbibliotekarie.blogspot.com/), som skriver själv från dagen: http://okuvligbibliotekarie.blogspot.com/2 009/05/mina-biblioteksavatarer-bor-intehar.html

Wikipedia - älskat eller avskytt?

Rapporten bygger på en undersökning om gymnasielärares användning av och inställning till Wikipedia. Den förra rapporten, som ligger till grund för den nya, bygger på gymnasieelevers svar om Wikipedia.

Wikipedia - älskat eller avskytt? (2009) Wikipedias fel och brister - en angelägenhet för biblioteken? (2008)

Mitt huvud känns rentvättat efter att ha lyssnat på Lina, det hon säger är ju inte ett dugg konstigt: Vi måste ställa oss frågan hur vi vill och "ska" använda den sociala webben.

Den sociala webben ÄR INTE lika med Facebook, Youtube etc menar Lina, utan snarare t ex de olika communities som växer fram på webben där människor med särskild kunskap i olika frågor deltar och kommunicerar med varandra.

Var noga med att granska ideologin bakom de verktyg vi hittar på webben!

Respekterar vi som arbetar på bibliotek/med bibliotek kunskap som växer fram inom olika communities passionerade "kunskapare" emellan, eller väntar vi på den vetenskapliga artikeln?

I senaste numret av BBL finns en intervju med Lina Z Ydrefelt och Niclas Lindberg (generalsekretare för Svensk Biblioteksförening)

Avslutningsvis vill jag heja på alla som anmält sig till 2.0-kursen 13 saker. I dagsläget är åtta av tio bibliotek i länet är med, och det är bara att gratulera! Gå in och testa själv på http://13saker.blogspot.com/ För er som inte kan börja nu, tänker jag mig en ny omgång under hösten! Här en aptitretare från uppgift 1 om bloggar: http://13saker1bloggning.blogspot.com/ Vid tangenterna: Ann Östman

15

Tips på läsning för hängmattan Herman Lindqvist: Madame de Pompadour.

Intelligens Skönhet Makt Om du vill läsa om ett fascinerande kvinnoöde, 1700-tals girl power(?), om en borgarflicka som otroligt målmedvetet blev Ludvig XV:s officiella mätress och som när sängkammar-karriären var över lyckades behålla sin position som kungens förtrogna, fick bo kvar i sin lägenhet på slottet Versailles och var den som i praktiken till stor del styrde Frankrikes politik. Då är detta en titel för dig!

Madame de Pompadour var mycket bildad, både i humaniora och naturvetenskap, bland hennes vänner fanns t ex Voltaire och hennes inflytande och påverkan när det gällde arkitektur, konst och stil lever fortfarande. Herman Lindqvist skriver, som vanligt, flyhänt och levande. Dessutom är boken rikligt illustrerad. /Maggie Jonsson

För cirka sex år sen läste jag Thich Nhat Hanhs bok Mandelträdet i din trädgård som handlar om uppmärksamhet och medveten närvaro. Då väcktes en längtan att någon gång få se ett blommande mandelträd. Under en resa i södra Spanien fick vi skjuts till bergen i Granada och sägenomspunna palatset Alhambra.

Det var i början av mars och våren hade varit ovanligt kall. Ibland går önskningar i uppfyllelse med råge. Längs sluttningarna blommade mandelträden, ovanligt sent det året. Det var inte ett träd jag fick se, utan mil efter mil med tusentals och åter tusentals av blommande mandelträd. Thich Nhat Hanhs bok fastnade i minnet och jag återvänder ofta till den. Den beskriver den enkla men ibland ändå så svåra konsten att varken leva i framtiden eller dåtid. Utan just nu när allting blommar. /Maria Westerman Denise Mina: Blodsarv, Vargtimmen och Sista andetaget Deckare hör sommaren till, nej förresten, deckare hör alltid till, och som motvikt till Millennium-trilogin med den osannolika Lisbeth Salander rekommenderar jag Denise Minas trilogi där huvudpersonen Paddy Meehan känns betydligt trovärdigare i solkig Glasgowmiljö. I Blodsarv börjar hon sin bana inom tidningsvärlden och börjar gräva i vad/vem som egentligen ligger bakom ett grymt barnmord. Realistiskt och otäckt. /Maggie Jonsson

Börje Isakson: Två dygn som förändrade Sverige: 1809 års revolution För två hundra år sedan inträffade dramatiska händelser i vårt land. Vi förlorade Finland i kriget mot Ryssland. Delar av den svenska armén gjorde uppror och Gustav IV Adolf arresterades och avsattes. Omvälvningen innebar att vi fick en ny regeringsform och ett nytt kungahus. Samtidigt togs de första stapplande stegen mot den demokrati vi har idag. Om allt detta berättar Isakson på ett spännande och intresseväckande sätt. / Mats Hemström

16

New York, New York!

Påsken 2009 hade undertecknad möjlighet ta lite ledigt och följa med Konstcentrums vänner på en spännande resa till New York. Den uppmärksamma/e har kanske redan spanat in Kerstin Monks artikel i Gefle Dagblad lördagen den 2 maj?

Efter en odramatisk flygresa landade vi på Newarks flygplats på skärtorsdagen. I ärlighetens namn skall sägas, att den landningen var inget att rekommendera för flygrädda personer! Efter vad som kändes som en halv evighet av kallsvettande och tillbakapressade kväljningar, vinglade undertecknad ut som en ny människa (och svor inom sig att aldrig flyga igen☺), bara för att tillsammans med den övriga gruppen få veta att vi inte fanns med på någon transferlista för vidare transport in till The Big Apple!

Nåväl, en vänlig guide vid namn Ellenor (med pikant norsk-amerikansk brytning) tog oss under sina vingars skugga och såg till att vi inte behövde tillbringa resten av resan på sagda flygplats. Det var en storögd skara som checkade in på Grand Union den kvällen, inom promenadavstånd från inget mindre (ha!) än Empire State Building.

På väg till middag första kvällen stötte vi på ett brudpar (eller var de fotomodeller?): Vår första förmiddag ägnades åt en aptitretande rundtur med buss, varifrån vi fick glimtar av Broadway, Times Square, Central Park, FN-skrapan, Harlem, Greenwich Village och mycket mera, som vi småningom kom att stifta närmare bekantskap med.

Kvällen var reserverad för MoMa (Museum of Modern Art), där jag föll i särskild trans över Rousseaus ”Drömmen”:

Just denna kväll bjöd man fö på gratis inträde behöver jag säga att köerna ringlade runt kvarteret?

17

Nästa dag regnade det, så min rumskamrat och jag bestämde oss för att ta (gratis-)färjan till Staten Island och samtidigt beundra Frihetsgudinnan på vägen dit. Sagt och gjort, efter mycken (och vänlig) hjälp att hitta rätt i tunnelbanan, äntrade vi färjan, bara för att finna att vi knappast var ensamma om idén☺ Hur som helst var det en härlig känsla att handla kaffe och pretzel i caféet och känna sig som en riktig New Yorkare…Visst såg vi ”gudinnan”, men häftigast var nog Manhattans skyline sedd från vattnet!

Tillbaka i stan gjorde vi Greenwich Village och SoHo, några bildbevis kommer här nedanför (med några frågor för den hugade…):

I vilken film släpps en av huvudpersonerna av just här ?

Nämn några artister som uppträtt här på detta café?

På ett fik vi gick förbi visade man en Chaplinfilm, vilket blir första svenska fik?: Eftersom besöket trots allt gjordes under påsken, gick det inte att missa Easter Parade på Fifth Avenue:

Nå, vilka hade nu huvudrollen i filmen med samma namn? (Nej, personerna på bilden har inget med filmen att göra☺)

18

Central Park med bla minnesmärket Strawberry Fields över – ja, vem då?

Uppträdanden! (Nej jag syns inte, värmer upp i bakgrunden☺)

Harlem Kerstin Monk, journalist på Gefle Dagblad och ordf i Konstcentrums vänner och Mikael Karlsson, kompositör, vår guide i Harlem.

”This used to be my playground…” Ovanligt samarbete, i alla fall……Skillnad i lekmiljö jämfört med karusellbilden nedanför, kan man konstatera.

19

Spännande fasaddekor

Shabazz var tydligen Malcolm X´s ”smeknamn”.

En i gruppen köpte givetvis en T-shirt med Barack Obama☺ Claire Chase, flöjtist, leder International Contemporary Ensemble,(och vän till Mikael Karlsson) spelade några stycken för oss…allt under överinseende av Kerstin Thorvall, som ni kanske kan urskilja på fotografiet på väggen bakom Claire…

Här kan du läsa mera om Claire:http://www.iceorg.org/about/artist/chase.html

New York Public Library Äntligen! Förutom en fantastisk butik, imposanta valv och vackra läsesalar en väldigt stimulerande miljö över huvud taget. Nalle Puh var dock tyvärr inte kvar, jag fick bara veta att han hade flyttat Foajén fullkomligt tapetserad med namn på donatorer, lite ovant för ett svenskt öga.

Bryant Park (alldeles bakom biblioteket) bjuder på gratis trådlöst nätverk dygnet runt.

20

B Bryant Park, bakom NYPL

Slutligen fastnar jag i en artikel från NYupplagan av Metro om hur biblioteken nu blir anstormade av arbetssökande. Hur är vi rustade här hemma, mitt i allt forskningsnit?

Karusellen i Bryant Park

Er penna over there, Ann Östman (även bilder) Pris utlovas till först inskickade rätta svar! (OBS! Sista frågan utom tävlan…)

Anne Brontë: Agnes Grey Guvernantroman eller kvinnlig utvecklingsroman? Anne Brontës förstlingsverk Agnes Grey har nu efter drygt 160 år blivit översatt till svenska och i England utgavs den först under pseudonymen Acton Bell. Anne var den yngsta av sex i syskonskaran Brontë och avled i tuberkulos 1849 när hon bara var 29 år.

Kring tjugoårsåldern arbetade Anne som guvernant och därför får romanen självklart likheter med hennes eget liv.

Boken som är skriven i jagform gör att läsaren får del av Agnes tankar, vilket gör det lätt att ta till sig den och efter alla dessa filmer och TV-serier gjorda efter Austen- och Brontëromaner rullar miljöer och personer utan minsta svårighet fram i mitt huvud! /Maggie Jonsson

21

Lätt är inte helt enkelt

Om man försöker och lyckas skulle man troligen ha en värdefull kompassriktning att jämföra sin färdriktning med om man känner sig osäker på att man är på rätt väg.

Att skriva lättläst är en konst. Den här texten räknas definitivt inte dit. Annika som jobbar på taltidningen hos oss, skriver och läser in lättlästa nyheter, boktips och annat. Principen är enkel. Man rensar bort de överflödiga orden som ofta mest är utsmyckning och krusiduller, man tar bort de krångliga orden och ersätter dem med andra mer lättillgängliga. Det är lättare sagt än gjort.

Vi är vana att vara långrandiga, använda många och inte alltid enkelt definierade ord. Konsten är förstås att textens innehåll inte ska förlora i betydelse utan helt enkelt bli okomplicerat och lätt att ta till sig.

Ibland måste man skriva långa meningar för att förklara en som tidigare var kort.

Oftast är det tvärtom.

Annika har berättat att hon en gång blev kontaktad av en organisation som ville att hon skulle bearbeta ett av deras dokument till lättläst. Efter omarbetningen fanns en tiondel av det ursprungliga dokumentet kvar. En tiondel som var essensen, verksamhetens resultat i koncentrat.

I juli släpper jag allt som har med krångliga ord och tankar att göra och siktet ställs mot Abisko.

Två veckor är avsatta för de tio mil som ska avverkas. Det är bra att ha lite marginal, då kan man ta någon vilodag om det behövs eller göra en avstickare till något ställe som ser spännande ut.

Med i ryggsäcken finns det nödvändiga vilket kan variera lite från person till person, men i stort är det samma saker man behöver. Självklara, livsnödvändiga saker.

Alla behöver äta och hålla värmen. Att hitta är förstås viktigt, så karta och kompass ska med. Första hjälpen. Spö, bränsle, salta lakritsfiskar. Pocketbok?

Tändstickor!

Lätt att bli ängslig, tänk om jag glömmer något viktigt, tar med saker jag inte behöver, har för tung packning och bara orkar sju mil? Messar smånojjigt till min rutinerade kompanjon som svarar: ”Man ska inte göra det så märkvärdigt! :)”.

Jag känner nu och då ett behov av att skala av det yttre för att få fram det som är betydelsebärande, inte minst i jobbet. Det vore skönt att få fram ett koncentrat, nyckelord eller några få meningar som man kunde mäta allt mot. Det kunde man sedan återvända till när man sitter där överhopad med bra metoder, rapporter, tankar, statistik och den strida strömmen av nyheter man borde göra något av, men inte riktigt kan minnas vad eller varför.

Nej, det är egentligen enkelt. Man har med sig det allra viktigaste, det man verkligen behöver för att klara av turen och om man lyckas bra med det får man utrymme för något litet extra att lyxa till med. (Till exempel lakritsfiskar). Och som belöning för god planering orkar man förhoppningsvis ända fram.

Det är svårt att beskriva verksamheten enkelt och kort och ändå inte tappa djupet och bredden i den, att inte förlora det som är själva kärnan.

Att göra något lätt är inte detsamma som att vara lat eller att välja den enklaste vägen för att man inte ids anstränga sig.

22

Lätt är svårt. Lätt och svårt är liksom varsin ände av samma sak. Det gäller ta sig från den svåra änden av saken till den lätta.

Jag måste fundera lite mer på hur man lyckas med det, men i sommar ska jag praktisera tankesättet i ”Filosofins ättestupa”: tänka så lite som möjligt och vara istället. Det går fint när man får lägga energin på att orka bära ryggsäcken, ägna sig åt jordiska saker som mat och sömn och ha himlen omkring sig.

Vill med sista raderna passa på att tacka för mig. I augusti slutar jag i Gävleborg och flyttar uppöver igen. Tack för en lärorik tid med många givande och berikande möten. Ta väl hand om er och ha en Skön Sommar!

Glad sommar!

Lina

"Tystnaden" av Vigdis Grímsdóttir är något man kan sätta tänderna i under sommaren. Huvudpersonen är isländska Linda som studerar konst i New York. I berättelsens fokus står Lindas relation till farmodern.

Under sin uppväxt spenderar hon en stor del av sin tid hos sin farmor, som alla tror är stum efter en sjukdom. Farmodern meddelar sig med omvärlden genom att skriva lappar, men med Linda pratar hon.

Linda som har ganska frånvarande föräldrar blir speciell hos sin farmor, men måste förtjäna den kärlek hon får. Störst i farmoderns liv är passionen till den store mästaren Tjajkovskij och hon strävar efter att barnbarnet ska bli så lik honom som möjligt.

Villkorad kärlek, passion för Tjajkovskij, lögner, hemlighetsmakerier, fantasier och verklighet i en komplicerad väv. Man får själv lista ut vad som är vad. Läs och förundras. /Lina Forsebrant

ges ut av Länsbibliotek Gävleborg och planeras att utkomma fyra gånger per år.

Redaktionen tar gärna emot material, inklusive bilder, från biblioteken.

Skicka det digitalt till: maggie.jonsson@lg.se Nästa nummer utkommer september 2009.

23