Nyheter & Noterat

De läste Dante: Från Boccaccio till Tage Danielsson Conny Svensson. 240 s. Stockholm: Carlsson bokförlag, 2020. isbn 978-91-8906-318-1

För nästan tio år sedan utkom litteraturprofessorn Conny Svensson med boken En berättelse om två städer: Florens i dikt och verklighet. Italien och särskilt Florens hör till Svenssons favoritämnen. Det är därför inte förvånande att han nu dristat sig att behandla Italiens nationalskald framför andra – klassikern Dante. Litteraturen om Dante är omfattande och internationell. Conny Svensson har här valt att lyfta fram ett antal personer som läst och tagit intryck av Dantes verk. Läsarna kan vara av skilda slag alltifrån regelrätta litteraturforskare via översättare till författare. På så sätt är studien även en revy över litteraturhistorien, utgivningshistoriska aspekter och teologi/ idéhistoria i olika länder och sammanhang.

Inom bokens vackert formgivna skyddsomslag och pärmar ryms mycken lärdom. Studien inleds med en personligt hållen reflexion om att läsning kan ha två syften; dels att se världen som den är präglad av både gott och ont, och att genom sina läsminnen stå det onda emot såsom Primo Levi gjorde i Auschwitz. En tänkvärd och annorlunda öppning.

Boccaccios levnadsteckning över idolen Dante kan närmast betecknas som en helgonlegend. Otaliga textutgåvor och översättningar såg dagens ljus efter Dantes död 1321. Först mot slutet av 1800-talet tog en litteraturhistorisk forskning fart. Svensson lyfter särskilt fram italienaren Francesco De Sanctis insatser. I detta avsnitt får vi inblick i Den gudomliga komedins uppbyggnad och innehåll. Andra viktiga namn inom Danteforskningen är Erich Auerbach, Charles S. Singleton och Rocco Montano.

Den svenska receptionen och försök till översättningar av Dante dominerades i mitten av 1800-talet av Carl Wilhelm Böttiger. Han disputerade 1845 på vissa partier av Dante och så sent som 2016 utgav Svenska Akademien dennes Dante

studier. Den första fullständiga översättningen till svenska gjordes av Nils Lovén 1856–57. De mest läsbara översättningarna från 1900-talet är Edvard Lidforss, Arnold Norlinds och Ingvar Björkesons. Björkesons orimmade och fullständiga översättning från 1983 har stått sig bra och rekommenderas.

Ett centralt namn för kunskapen om Dante på svensk mark under 1900-talet är Olof Lagercrantz. Till skillnad från akademikern Böttiger, en författare i ämbetet, var Lagercrantz ett i offentligheten känt namn med en bred läsekrets på den litterära marknaden. Lagercrantz gör i sin bok Från helvetet till paradiset (1964) den medeltida Dante till en modern och samtida följeslagare. Lovorden var många när det begav sig, men Lagercrantz har även blivit kritiserad just för sin strävan att vara samtida. Arne Melberg har på senare år gjort en balanserad studie av Lagercrantz personliga arbetssätt som författarbiograf och läsare.

Några år efter Lagercrantz framgångsrika verk om Dante utkom litteraturprofessorn E.N. Tigerstedts med monografin Dante: Tiden, mannen, verket. I samband med presentationen av denne lärdomsgigant uppmärksammas ‘Tigerns’ position som lärare för ett flertal litteraturforskare i Stockholm. Svensson vill personligen framhålla radiomannen Jan Olov Ulléns Det synliga osynliga från 1989 som läser Dante metapoetiskt – en beskrivning av verkets egen tillkomst.

T.S. Eliot, Osip Mandelstam, Giovanni Papini, Jorge Luis Borges och Dorothy L. Sayers är fem världsförfattare som har engagerat sig i läsning av Dante. Särskilt Svenssons framställning om katoliken Sayers känsla för Dante som historieberättare och trosfrände är ett överraskande parti. Peter Weiss var också fascinerad av Dante, vilket resulterade i dramat Inferno skrivet på 1960-talet och inslag i romanbygget Motståndets estetik innehåller täta referenser till Dante. Här blir Dantegestalten i likhet med Weiss en främling i exil och personer från Den gudomliga komedin används i författarens ideologiska resonemang. Ytterligare ett bidrag till att lyfta fram Dante lämnade Giacomo Oreglia i Dante: Liv, verk och samtid (1991) där Dante övertydligt blir världsmedborgare, fredskämpe och folktribun. Författare som Voltaire och Gombrowicz uttryckte däremot kritiska synpunkter på Dante. Harold Bloom inbegriper givetvis Dante i sin litterära kanon, vid sidan av Shakespeare.

Ett populärkulturellt Dantespår finner Svensson hos Tage Danielsson med boken Mannen som slutade röka, som 1972 blev filmatiserad. Huvudpersonen heter Dante Alighieri och romanen leker med Den gudomliga komedins personer och händelser. Niklas Rådströms pjäs Dantes gudomliga komedi (2004) i regi av Etienne Glaser försöker iscensätta hur Dantes storslagna verk kan angå den moderna människan.

Slutligen sätter Conny Svensson själv avtryck som läsare. Dante lärde han känna tack vare studier i det italienska språket. Teologin kan man bortse från, men som Svensson vackert uttrycker det är sångerna ‘vid läsning och omläsning ständigt nya, likt havsvågor som slår mot stranden’. Dante var en verbal virtuos som förnyade sitt modersmål liksom Shakespeare och Strindberg gjorde på sina respektive språkområden. Svenssons lärda bok utmynnar i ett lovtal till poesins makt, som hjälper oss att leva i nuet. gunnel furuland

Typographic Firsts: Adventures in Early Printing John Boardley. 192 s. Oxford: Bodleian Library, 2019. isbn 978-1-85124-473-7

John Boardley är grafisk formgivare och design consultant, en yrkesbeteckning som väl skulle få någon snarlik anglofon benämning även på svenska. Sedan 2007 har han drivit webbplatsen eller bloggen ilovetypography.com, som lekfullt och kongenialt åskådliggjort författarens kärlek till typografi och grafisk gestaltning i alla upptänkliga uttrycksformer. En av Boardleys avsikter har varit att bloggen skall vara en enkel ingång till mångahanda typografiska resurser, oavsett om det gäller teknik, historia, intervjuer med branschfolk eller någon annan aspekt av grafisk formgivning. Med för ögonblicket närmare femhundra inlägg, ibland författade av gästskribenter och med rubriker som ‘Who shot the serif?’, ‘Gay type’, ‘New Lands in Arabic Type’ och ‘From Farting to Fornication: Early Print Censorship’, har webbplatsen blivit just en sådan rik resurs som eftersträvats och där läsaren kan förirra sig i långa associationsbanor och göra

många oväntade och överraskande upptäckter. Det är alltid lärorikt och underhållande och, som sig bör, presenterat med lätt och lekfull grafisk form. Att Boardley finner sina läsare bestyrks av att hans Twitter-konto med samma namn som bloggen har 481000 följare.

Men ingenting är ju på riktigt om det inte också är tryckt! Följaktligen publicerade Boardley nyligen sin första bok, Typographic Firsts: Adventures in Early Printing, där somligt är nyskrivet och somligt är bearbetade bloggtexter som försetts med fotnoter. Vi rör oss alltså i det europeiska boktryckets första hundra år och som titeln antyder är det ett slags typografisk rekordbok där den första kursiven, de första kvinnliga boktryckarna, de första färgtrycken, de första boktryckarmärkena, de första titelsidorna och så vidare avhandlas i sammanlagt tolv kapitel. Det kan låta som ett enfaldigt och spekulativt upplägg, men Boardley resonerar både kunnigt och försiktigt. Han medger det våghalsiga i att peka ut pionjärer kring fenomen där omständigheterna många gånger förlorar sig i ett källfattigt historiskt töcken, men resonemangen är övervägda och förankrade i den senaste forskningen. Den slängighet som reklammakaren kan tillåta sig för att fånga läsare på webben har här tonats ned till förmån för en mer saklig men fortfarande lättsam stil. Snarare ger upplägget en tydlighet åt frågor som många väl i realiteten ställer sig trots en medvetenhet om att de ibland är omöjliga att besvara.

Boardley gör inte anspråk på att täcka hela det europeiska boktryckets tidiga historia, men de teman som behandlas får en grundligare behandling än i vanliga handböcker. Tack vare de många och generösa fotnoterna fungerar boken utmärkt som introduktion till dessa ämnen. I vanlig ordning får man ha lite tålamod då skandinaviska förhållanden avhandlas. Sålunda tycks Boardley inte medveten om att den politiska indelningen i Norden var en annan på inkunabeltiden än i dag och han ger Bartholomaeus Ghotan äran av att ha varit den förste boktryckaren i Stockholm. Lapsusar av denna art sker ju ofrånkomligen i varje bok och de gör sig inte påtagligt märkbara i Boardleys framställning.

Efter sin bokhistoriska duodecathlon avslutar Boardley med att utse en vinnare i den typografiska maratontabellen: Augsburgtryckaren Erhald Ratdolt (1442–1528). Han tryckte den första ornerade titelsidan; han var banbrytare i polykromt tryck och tryckte i guld; han publicerade en editio princeps av Euklides med några av de första tryckta diagrammen; och han gav ut det första kända stilprovet. Vid sidan av denna guldmedalj vill Boardley också dela ut ett slags lifetime achievement till Englands första tryckare William Caxton (1422–1491), som hann åstadkomma många märkvärdiga ting trots ett sent inträde i tryckerinäringen. Sammantaget har Boardley gett oss en mycket sympatisk och lärorik bok, som också är trevligt formgiven och generöst bildsatt. Den finns för övrigt också i tysk översättning, om någon skulle föredra det.

jonas nordin

När jag skriver den här texten närmar sig december 2020 och tävlingsbidrag till Svensk Bokkonst för 2020 års utgivning har börjat strömma in till KB. För ett år sedan, i oktober 2019, började jag som ny verksamhetsansvarig för Svensk Bokkonst. Prisutdelning och vernissage för Svensk Bokkonst arrangeras på KB i mars varje år och den 26 mars 2020 var det dags att hylla pristagarna inblandade i produktionen för de av juryn 25 utvalda böckerna för Svensk Bokkonst 2019. Den 12 mars träffade jag Ika Johannesson, som för sjätte året skulle agera uppskattad konferencier för prisutdelningen. Jag hade tagit fram alla böcker som juryn valt ut under jurysammanträdet som hålls på KB i januari varje år. Tillsammans gick vi igenom bok för bok och tittade på juryns omdömen för att Ika skulle förbereda sina intervjuer. Det var även full fart på övrig planering inför vernissage, men osäkerheten var redan dominerande och det lutade åt att det skulle behövas ställas in. Dagen efter, den 13 mars, gick KB ut med ett beslut om att inte genomföra några offentliga arrangemang i hörsalen fram till påsk, för att bidra till att minska spridning av coronaviruset (covid-19). Arrangemanget 26 mars ställdes in och pristagarna meddelades.

Framåt sommaren såg det lite ljusare ut och den 16 juni vågade vi gå ut med ett nytt datum, 1 oktober. Prisutdelningen 1 oktober skedde via en webbsändning på Konstfack med endast en deltagande pristagare per vinnarbok. Att filma och livesända arrangemanget är något vi med stor säkerhet kommer att fortsätta med i framtiden, även om vi förhoppningsvis framöver kommer att kunna samlas i KB:s hörsal igen. En positiv effekt med filmningen har emellertid varit att fler personer utanför Stockholm kunde ta del av prisutdelningen live. De utvalda böckerna ställdes ut på Konstfacks bibliotek i samband med prisutdelningen och livesändning som skedde därifrån. Därefter kunde skolans personal och studenter ta del av utställningen i biblioteket under två veckors tid, vilket var lyckosamt eftersom det självklart intresserad målgrupp. Därefter fick vi möjligheten att visa upp dem på NK:s fina bokhandel under två veckor.

Men även planerna efter prisutdelning och vernissage har fått ställas om när vi nu under hösten är mitt uppe pandemins ‘andra våg’. Vi har varit tvungna att pausa utställningsturnén med årets 25 utvalda böcker. De skulle bland annat ha ställts ut i Malmö och Göteborg under november.

Potatisspill, handskriven löptext och neonfärger 274 bidrag anmäldes till Svensk Bokkonst 2019. Bland de 25 utvalda böckerna för Svensk Bokkonst 2019 finns allt från romaner, barnböcker och poesi till fotoböcker, utställningskataloger, böcker om formgivning, konstprojekt, läromedel och kokböcker.

En färgmässig trend i år var orange, ofta i fluorescerande färger och med självlysande effekter, vilket var en klar avvikelse från 2018 års bidrag där i stället återhållsamma färgskalor dominerade. Vad som är karaktäristiskt för orange är att den är en alarmerande varningsfärg som påkallar uppmärksamhet och som i andra sammanhang används för att uppmana till handling. Orange kan också vara intressant av den anledningen att det är en utmanande färg att hantera i tryckprocessen, samtidigt som det är en färg där nyanser från trycket är extra svåra att få fram på digitala skärmar. Bland de inlämnade böckerna såg juryn även trender som avancerade bildtryck på klot, relieflack på omslagen. Effekter som kan uppfattas med ögat men kräver handens medkännande för att få helhetsupplevelsen. Det är också utmärkande för årets bidrag, vilket vi också kan se bland de 25 utvalda bidragen, att här finns egenskaper som inte går att översätta till det digitala. Flera av böckerna innehöll också

affischer och lösa bilagor, men även mer svåråtkomliga små hemligheter. Handen framträdde som en viktig faktor både i utförande och i upplevelse av böckerna.

I kontrast till trenden med starka färger bland de inlämnade bidragen finns bland de 25 utvalda bidragen i stället böcker där svart och grått dominerar och i ett av omslagen används exempelvis potatisspill från chipstillverkning för omslagspapperet ytbehandling. Där kan vi nog otvetydigt enas om att omslaget säger något om tiden det tillverkats i. Bland barnböckerna var det vanligt med handskriven löptext, vilket ansluter till trenden med betydelsen av handens betydelse.

När juryn gör sitt urval ingår det i deras instruktioner att jämföra böcker inom samma kategori. Påkostade utföranden jämförs alltså inte med böcker som framställs med mindre budget på grund av skilda användningsområden. Juryns uppdrag är ‘att lyfta fram den goda vardagsboken såväl som de nyskapande uttrycken’. Och bedömningskriterierna som de här att förhålla sig till är: formgivning, typografiskt utförande, funktion i förhållande till produktionskostnad, hållbarhet, slitstyrka samt miljömässighet, innovationsgrad och kommunikation. Juryn för Svensk Bokkonst består av sju deltagare som representerar olika delar av bokframställningen: grafisk formgivning, förlagsverksamhet, tryckeri, bokbindning, illustration, fotografi och författare. Juryns ordförande, utan rösträtt, är verksamhetsansvarig för Svensk Bokkonst. Om en jurymedlem har medverkat i utförandet av ett bidrag hanteras detta enligt särskilda jävsregler.

En stor nyhet i år var att Juryns favorit, som delats ut tidigare år, tagits bort. I stället tillkännages 25 vinnarböcker av tävlingen Svensk Bokkonst. Tidigare har formgivaren för den bok som fått utmärkelsen Juryns favorit även blivit tillfrågad att formge kommande års katalog. I år blir det därför en överraskning vem som kommer att få detta uppdrag.

På Svensk Bokkonsts hemsida presenteras alla vinnarböckerna.

ylva sommerland

http://www.svenskbokkonst.se Biblis julgåva 2020 Årets julgåva till medlemmarna är Magdalena Grams skrift Träsnidarens Herkules: Sven Ljungbergs illustrationer till Georg Stiernhielms Hercules.

Medarbetare i Biblis 92 erik andersson är författare och översättare. Utgav senast Hem: Vandringar i Västergötland. anders björnsson utkommer under våren 2021 med en samling musikessäer. gunnel furuland är bibliotekarie och fil.dr i litteraturvetenskap. lina nordenström är konstnär och driver Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg tillsammans med Lars Nyberg. jonas nordin är professor i bok- och bibliotekshistoria, Lunds universitet. ylva sommerland är bibliotekarie, Kungliga biblioteket. pekka särkiniemi är bokhandlare jämte förlags- och evenemangsansvarig på Rönnells Antikvariat.