CONTEXT #1 2014

F framgåNg gENom iNNovatioN

ör flera är det kanske första gången som ni läser ConText. ConText är tidskriften som tar sig tid att berätta mer i detalj om våra innovativa och utmanande projekt och inte minst hur det är att arbeta på Consat. Vår ambition är att med hjälp av intressanta artiklar och bra bildmaterial beskriva och lyfta fram i vilka sammanhang Consat verkar.

Jag har förmånen att få arbeta med affärsutveckling på Consat och känner därför till mycket av det som är på gång inom koncernen men jag kan ändå inte låta bli att fascineras av allt spännande som görs på Consat i samband med att vi väljer ut vad vi skall ta med i ett nytt nummer av ConText!

I detta nummer berättar vi t.ex. om hur vi tagit initiativ till ett projekt kring

kollisionsvarning för kollektivtrafikfordon, hur vi hjälper SKF Actuation System med flytten av sin nya produktionsanläggning och hur vi på Consat tar juridik och avtal på största allvar.

2014 har inletts riktigt bra! Consat Telematics fortsätter att öka. I takt med att det blir fler projekt har ett stort arbete lagts på att systematisera arbetet för att öka effektiviteten. Ett lysande exempel är leveransen av telematiksystem till kollektivtrafiken i Jämtland där tiden från påskrivet kontrakt till överlämning understeg 100 dagar, vilket nog kan utses som ett världsrekord i branschen.

Consat Data fortsätter att öka med fler externa kunder och i takt med att verksamheten expanderar ger det också nya ömsesidiga synergier med Consats övriga verksamheter varav flera får betecknas som högintressanta.

SES har med Ian i spetsen arbetat fram ett erbjudande inom energieffektivisering av fastigheter. Via väl genomarbetade förstudier har SES vunnit förtroende hos flera av landets ledande fastighetsbolag vilket nu resulterat i att SES fått erkännandet att börja genomdriva energibesparande ombyggnadsprojekt. Potentialen är minst sagt stor…

Consat Engineering fortsätter att växa. Trenden med allt fler inhouseprojekt ligger fast.

I Stockholm flyttar vi inom kort in i nya fräscha lokaler och beslut har också

fattats att vi kommer att rekrytera en ledare till med inriktning på mjukvara för att skapa ett mer slagkraftigt Stockholmskontor. I Göteborg är marknaden glödhet. Elektronik & System ökar antalet industriprojekt parallellt som mjukvaruprojekteten till kontoret expanderar framförallt inom fordon och AutoSAR. I slutet av april började Elisabet Svensson som gruppchef för IT & Mobilitet. Industriteknik håller tempot uppe med projekt som verkligen sticker ut. Som exempel kan nämnas bin picking med robot. Med hjälp av vårt visionsystem CQV kan vi i hög takt plocka produkter som ligger om vartannat.

Dagens Industri har, för andra året i rad, utsett Consat till ett av Sveriges 100 mest intressanta karriärföretag med motiveringen att Consat har ett innovativt förhållningssätt såväl till sin kärnverksamhet som till rekryteringsprocess. Med en utpräglad passion för innovation och teknisk utveckling erbjuder Consat sina medarbetare unika uppdrag som främjar deras professionella utveckling. Utan tvekan en hedrande utmärkelse som också visar på värdet av att vi verkligen brinner för det vi gör!

Tack alla för väl utfört arbete och som vanligt: kom gärna med tips på nya medarbetare, vi vill och behöver bli ännu fler Consatare!

Martin Wahlgren

Ansvarig utgivare: Jan-Bertil Johansson

Chefredaktör: Martin Wahlgren

Textredaktör: Mattias Johnsson

Redaktionssekreterare: Gabriella Gustavsson

Formgivning: Happy Camper Reklambyrå

Tryck: Billes Tryckeri

rEkord i Exjobb

På Consat har vi alltid sett det som viktigt att genomföra exjobb. Dels är exjobb bra för att få genomlyst någon form av problemställning och/eller teknisk idé på ett systematiskt sätt men exjobb är också bra för att lära känna nya medarbetare.

TEXT MARTin WAhlgRen FOTO MATTiAs Johnsson

Ivår har vi slagit Consatrekord i att genomföra exjobb. Nio exjobbare fördelade på fem exjobb. Exjobben varierar mellan elektronik & mjukvara, mekanik, automation, projektprocessutveckling och apputveckling för solenergi. Vi vill passa på att tacka Pontus Petersson,

Simon Lundell, Robin Grönlund, Nabil Fatmi, Daniel Boberg, Martin Alfredsson, Emelie Sturesson, Christian Fransson och Stina Pålsson och samtidigt påminna om att vi under hösten kommer att starta upp ytterligare exjobb och att vi då är i behov av fler ambitiösa kandidater

”... exjobb är också bra för att lära känna nya medarbetare.”

CoNsat utvidgar på liNdholmEN

På Consats Lindholmenkontor är

Consat Sustainable Energy Systems

och Consat Engineerings embedded-verksamhet lokaliserade. På grund av en kontinuerligt ökad inhouse- och projektverksamhet utökas kontoret med ytterligare angränsande lokaler.

Att utöka vårt erbjudande inom projektleveranser inom kvalificerad mjukvaruutveckling för inbyggda system har utan tvekan burit frukt. Vi ser en ökad efterfrågan både på kort och lång sikt vilket innebar att valet att expandera kontoret blev tämligen självklart. Kontoret blir också bättre anpassat för att kunna köra flera parallella projekt, samtidigt som miljön blir mer kreativ ”, berättar Stefan Engström, Avdel

”Vi ser en ökad efterfrågan både på kort och lång sikt ...”

CONSAT SuSTAiNAbLE ENERgy SySTEmS

Consat sEs ökar inom utbildningar

Ett av Consat SES verksamhetsområden är att genomföra utbildningar inom el- och hybridutveckling, energi och hållbarhet. Nu har SES adderat till ytterligare en utbildning och denna gång kring temat om hur man som beslutsfattare kan bygga upp mod och kraft för att våga ”störa” så att viktiga beslut tas för att vi ska klara omställningen till ett hållbart samhälle.

Första delen av denna utbildning sker i samarbete med Ekocentrum i Göteborg genom halvdagsseminarium under ledning av Anna Elofsson från Consat SES.

Anna har en bakgrund av innovativt förändrings-och strategiarbete från tidigare arbete inom energisektorn i Zürich. Tiden utomlands har gett henne personlig erfarenhet av att vara ”utlänningen”, dvs. den med andra erfarenheter och andra normer och värderingar. Anna har studerat civ. ing. industriell ekonomi med master i industriell ekologi från Chalmers, med flera utlandsutbyten.

Utöver färdiga utbildningspaket anpassar vi på SES också skräddarsydda

TEXT JeAneTTe JohAnsson

FOTO MATTiAs Johnsson

utbildningar för företag och organisationer som vill fördjupa sig inom el- och hybridutveckling, energi och hållbarhet. Som exempel kan nämnas att vi utformade en utbildning inom el- och hybridutveckling för fordonstillverkare och leverantörer, där vi under 2 år utbildade mer än 1000 personer

”... så att viktiga beslut tas för att vi ska klara omställningen till ett hållbart samhälle.”

tElEmatiklösNiNg för hEla stadENEN

iTS4mobility täcker snart telematikbehovet för hela fordonsflottan i Kanadensiska staden Sudbury. Deras befintliga system för kollektivtrafiken byggs nu ut för att inkludera även sopbilar, snöplogar och inspektionsfordon.

Telematiksystemet ITS4mobility har hittills varit fokuserat på kollektivtrafik och hantering och optimering av framför allt bussflottor. Men en bra och robust teknisk bas möjliggör även många andra användningsområden - ITS4mobility fungerar även som stadstäckande telematiklösning, vilket nu visar sig i Kanada.

snö och sopor

Sudbury, en stad med 160 000 invånare i Ontarioprovinsen i Kanada har haft sitt ITS4mobility-system för kollektivtrafiken i drift sedan 2009. Idag rullar ungefär 65 ITS4mobility-bussar runt om i staden. Nu går Sudbury vidare och låter ITS4mobility bli telematiknavet i hela stadens fordonsflotta. Consat inkluderar under året den omfattande snöröjarflottan, ett antal inspektionsbilar och flera sopbilar i det befintliga ITS4mobility-systemet. Sudburys vidsträckta vägnät och de ofta hårda vintrarna gör att staden varje år lägger cirka 3 miljoner CAD bara på salt, så den effektivisering som ITS4mobility

möjliggör kan göra stor skillnad. Till en början kommer systemet att för de ”nya” fordonen erbjuda positionering, analys av driftdata som bränsleförbrukning, och servicefunktioner. ITS4mobility kommer i grunden att vara en del av Sudburys system för fordonsunderhåll. Till detta ”startpaket” adderas sedan funktioner för de olika avdelningarnas specifika behov. Att samma ITS4mobility-system hanterar såväl kollektivtrafikfunktionerna som andra stadsavdelningars telematikbehov visar på ITS4mobilitys mångsidighet som heltäckande telematiklösning. Robert Jancev är produktägare för ITS4mobility i Nordamerika. Han ser stora synergieffekter i att addera olika fordonstyper till det stadstäckande systemet: - ITS4mobility möjliggör informationsdelning mellan stadens organisatoriska delar på ett helt annat sätt än hur det fungerar idag. Det gör att stadens enheter faktiskt kan styra sin dagliga verksamhet med utgångspunkt i hur andra enheter opererar. Till exempel kan sophämtningen och kollektivtrafiken styras efter hur snöröjningen fortskrider, berättar han.

utvald partNEr

Consat blev 2012 utnämnt till ”Vendor of Record” som Sudburys framtida partner inom telematiklösningar. Mellan hösten 2013 och våren 2014 utrustades 170 snöröjningsfordon, 18 inspektionsfordon och 6 sopbilar med system från Consat.

TEXT ThoMAs oTTosson & MATTiAs Johnsson

KOLLiSiONSVARNARE

göteborg testar nya kollisionsvarnare

i vår testar Trafikkontoret i göteborgs stad en ny teknik för kollisionsvarnare på bussar och spårvagnar i göteborg. Consat Engineering och Telematics har tillsammans varit med och utvecklat systemet – som öppnar upp helt nya möjligheter att skapa effektiva trafiksäkerhetslösningar i tätbefolkade städer.

TEXT TobiAs hAMMAR [ SLOw COmmuNiCATiONS] FOTO DAviD beRg

Ivarje större stad världen över finns den där: kollektivtrafiken som hjälper oss att transportera oss i stadsmiljön utan behov av egna färdmedel. Men hur viktiga kollektivtrafikfordonen än är för att få stadstrafiken att fungera - så är de också förenade med risker. Bara i Göteborg skadas eller förolyckas i genomsnitt drygt 70 personer varje år i kollisioner med stadens bussar eller spårvagnar.

För att höja säkerheten i kollektivtrafiken har Trafikkontoret i Göteborg i samarbete med Consat tagit fram en ny typ av kollisionsvarningssystem för bussar och spårvagnar. Systemet ska testas i trafik under våren, vilket kommer att bidra till ny kunskap om hur väl kollisionsvarnare fungerar i Göteborgs hektiska stadsmiljö.

- Kollektivtrafiken förtätas hela tiden. Det blir allt fler cyklister, gångtrafikanter och fordon som ska trängas

i stadsmiljön. Syftet med det här är att minska antalet olyckor, men också att stödja förarna så att de kan få en lugnare, tryggare och säkrare arbetsmiljö, säger Noel Alldritt, projektledare ITS (intelligenta trafiksystem) i Göteborgs stad, och tillägger:

- Men själva föredrar vi att kalla dem för incidentvarnare. Hela syftet med dem är ju faktiskt att de ska förebygga kollisioner.

Systemet som ska testas bygger på smarta kameror utvecklade av det israeliska företaget Mobileye. Kamerorna, som kan upptäcka och varna för såväl bilar och cyklar som gångtrafikanter och andra kollektivtrafikfordon, ska installeras i två spårvagnar, en dieseldriven buss samt en hybridbuss - allt för att möjliggöra jämförelser mellan olika fordonsslag i kollektivtrafiken. Testet ingår i Go:Smart, ett tvåårigt projekt för att utveckla hållbara resor i stadsmiljö som drivs av forskningsarenan

CLOSER vid Lindholmens Science Park i samarbete med ett dussin andra offentliga och privata aktörer, däribland Volvo Bussar.

- Det riktigt intressanta blir framförallt i nästa steg, då vi inte bara varnar föraren eller omgivningen när en olycka är på väg att inträffa, utan också i realtid skickar upp information om incidentvarningarna till vårt centrala

”Bara i Göteborg skadas eller förolyckas i genomsnitt drygt 70 personer varje år i kollisioner med stadens bussar eller spårvagnar.”

trafikledningssystem. Kombinerat med uppgifter om bland annat bussens position, hastighet och förhållande till tidtabellen, ger detta en oerhört värdefull information om de statistiska sambanden som påverkar antalet incidenter, förklarar Martin Wahlgren, vice vd för Consat och ansvarig för bolagets affärsutveckling.

- Det skapar en unik potential att kunna jobba än mer systematiskt med trafiksäkerhet i en stad. Bussar kör ju regelbundet på samma platser, vid olika tider och väderförhållanden. Jämfört

med de trubbiga metoder vi nu har för att samla in information om olyckor - i regel polisrapporter ifyllda i efterhand - får vi här tillgång till en mängd oumbärlig data i realtid. Därmed kan vi också se om förändringar i trafikmiljön leder till faktiska förbättringar av trafiksäkerheten, fortsätter han.

Att kollisionsvarningssystemet nu ska testas i skarp trafik är ett stort steg framåt för ett arbete som pågått intensivt i flera år. Redan för fem år sedan gjordes tester på radarbaserade kollisionsvarnare i Göteborgs spårvägstrafik,

men eftersom systemet ledde till alltför många stressande falsklarm bedömdes det inte fungera i praktiken.

- Trafikkontoret bad oss då att hjälpa till att finslipa tekniken, men jag ville hellre ta fram en helt ny lösning som inte falsklarmade alls. Jag visste att Volvo Personvagnar hade utvecklat världsledande kollisionsvarningssystem som bygger på både kamera och radar, och föreslog att de skulle bjudas in i arbetet, säger Martin Wahlgren.

Med Volvo Personvagnar med på tåget gick projektet 2011 vidare till en förstudie. En personbil utrustades med kollisionsvarnare och kördes runt i Göteborgs innerstad för att samla in data om hur väl systemet fungerade i spårvagnsmiljö. Projektteamet gick också igenom en stor mängd polisrapporter från tidigare olyckor i kollektivtrafiken, för att kunna ta fram olycksscenarier som man sedan testade med hjälp av bil och provdockor på en av Consats skyddade testbanor.

Resultatet av testerna visade sig vara mycket positiva. Att ta nästa steg och installera system ombord på spårvagnar visade sig dock besvärligt. Omorganisationer och problem med rost, vilket innebar att det blev svårt att få fram spårvagnar för nya tester, ledde till upprepade fördröjningar av projektet.

- Till slut fann vi dock formerna för att gå vidare i och med att Go:Smartprojektet kom till. Alla förseningar har naturligtvis varit krävande, men för mig har projektets inriktning alltid varit oerhört centralt. Kan vi bidra till att minska antalet olyckor i trafiken, får man bara inte ge upp, säger Martin Wahlgren, och fortsätter:

- Dessutom är det här en viktig fråga för hela Västsverige. Är det någonting vi är bra på i vår region, så är det aktiva säkerhetslösningar. Vår vision är nu att fortsätta att utveckla den här teknologin, gärna i fördjupade prover på den nya, världsunika testbanan AstaZero utanför Borås.

Men hur har det då varit att jobba praktiskt i projektet?

Jonas Williamsson får klartecken för provkörning

Kontroll av installation

”Alla förseningar har naturligtvis varit krävande, men för mig har projektets inriktning alltid varit oerhört centralt. Kan vi bidra till att minska antalet olyckor i trafiken, får man bara inte ge upp.”

Karin Lövsund vet. Hon är interaktionsdesigner på Consat Engineering och har projektlett utvecklingsarbetet de senaste två åren. Tillsammans med Jonas Williamsson och Sebastian Lindholm, båda systemarkitekter på Consat Engineering, och ett team från Consat Telematics har hon arbetat fram det system som nu ska testas i Göteborgs stadsmiljö.

- Det har varit otroligt spännande och motiverande, inte minst eftersom vi jobbar med någonting som verkligen

kommer att kunna göra skillnad. Den största utmaningen har varit projektets storlek: att lära sig kommunicera och förstå människor med så många olika roller och bakgrunder. Men vi har varit ett väldigt bra och väl fungerande team hela vägen, säger hon, och tillägger: - Därför känner jag mig trygg med systemet när det nu ska provas. Våra lösningar har redan genomgått omfattande tester och blivit godkända av både Volvo Bussars ingenjörer och Göteborgs Spårvägar, så nu känns det bara roligt att se hur de fungerar i praktiken.

”Det skapar en unik potential att kunna jobba än mer systematiskt med trafiksäkerhet i en stad.”

Sebastian Lindholm startar upp systemen

Klart för första

ENgiNEERiNg

Ny teknikområdeschef på Engineering

TEXT MARTin WAhlgRen FOTO MATTiAs Johnsson

Elisabet Svensson är ny teknikområdeschef inom Consat Engineering och kommer att ansvara för gruppen iT & mobility.

Närmast kommer Elisabet från Axiell Sverige AB där hon arbetat som affärsutvecklingschef och COO för Göteborgskontoret. Under hennes regi ökade omsättningen, kostnaderna minskade och nettoresultatet ökade. – ”Vi lyckades genom att skapa en ny kultur med kunden i fokus. Vi anpassade våra produkter och tjänstepaket i linje med vad kunderna verkligen ville ha och inte minst justerade vi de interna processerna. Det var helt klart en häftig resa som jag nu vill vara med om igen”, berättar Elisabet.

Stefan Engström, Elisabets närmaste chef, fyller i, - ”Elisabets unika kombination av teknik- och marknadskunskap inom IT, och inte minst hennes entreprenörsanda, är precis vad som behövs för att kunna flytta fram vår marknadsposition för IT & Mobilitet!”

Elisabet, som är civilingenjör, brinner verkligen för att tillföra äkta

affärsnytta för kunder och hur IT och mjukvara kan effektivisera processer och ligga till grund för helt nya strategier. Som egenföretagare och grundare av Struktur IT konsult fick Elisabet ramavtal med Försäkringskassan och sålde in kryptografisk hårdvara och konsultation samt fick konsultuppdrag på Volvo, Scania, Posten och flera andra storföretag.

Komplexa leveranser och åtaganden löses ofta genom strategiska partners och samarbeten, vilket är ett område som Elisabet ser som viktigt att utveckla. Som exempel berättar Elisabet om när hon som egenföretagare lyckades få till ett samarbetsavtal med både Aftonbladet.se och msn.com för att driva trafik till de webbplatser som låg under Struktur IT-konsults regi!

Elisabet har ansvarat för Handelsakademins projektledarkurs och även hållit i seminarier och kurser inom projektledning och systemutveckling för flera företag.

Elisabet är uppväxt i den lilla orten Hindås, som ligger utanför Göteborg. Hindås är känt för sin rika sport- och friluftsverksamhet. I början av 1900 talet var Hindås de välbärgade Göteborgarnas vintersportort dit man åkte med tåg.

Elisabet träffade sin man Thom i Stockholm via jobbet under lättsamma turneringar i backgammon och de har numer ett eget backgammonspel, tre barn, en grå sällskaplig katt och ett stort hus med visst renoveringsbehov tillsammans.

Bor gör de i Sävedalen och där umgås de mycket med vänner och släktingar över en kopp kaffe med dopp eller runt den nyinköpta grillen.

På sin fritid spelar Elisabet gärna tennis eller seglar med de salta brudarna från Chalmerstiden.

”Det var helt klart en häftig resa som jag nu vill vara med om igen.”

CoNsat hjälpEr skf mEd fabriksflyttEN

Nya, mindre produktionslokaler, byggda för seriell istället för parallell tillverkning - det

är utmaningen när Consat-medarbetaren Lars Arell nu hjälper SKF Actuation System att flytta sin fabrik. Till sin hjälp har han bolagets egna medarbetare - som själva får lämna synpunkter på hur produktionen ska vara organiserad.

TEXT TobiAs hAMMAR [ SLOw COmmuNiCATiONS] FOTO MATTiAs Johnsson

Det är ett jättespännande projekt. På Consat har vi god erfarenhet av den här typen av uppdrag, men för mig är det första gången jag själv gör någonting sådant här för SKF, säger Lars Arell.

i SKF-kvarteren i centrala Göteborg och flytta till en annan fabrik, några kilometer bort. I projektet ingår att komprimera produktionen så att den passar de nya, mindre lokalerna - och samtidigt ställa om till nya, effektivare tillverkningsflöden.

Lars är konceptingenjör på Consat Engineerings avdelning för specialmaskiner. Med 26 år på Consat i ryggen kände han sig väl rustad när han strax före jul fick frågan om han kunde hjälpa ställdonstillverkaren SKF Actuation System att flytta sin fabrik. Bolaget ska lämna sina gamla, klassiska lokaler

- SKF ser flytten som ett gyllene tillfälle att göra produktionsförbättringar. Bland annat vill man gå från ett parallellt flöde till ett seriellt. Tidigare har de anställda plockat ut sina egna ordrar och gått med dem parallellt genom fabriken. Nu vill man införa serieproduktion, så att medarbetarna istället hjälper

varandra med en och samma order, säger Lars Arell, och fortsätter:

- Fördelarna med det är uppenbara. Det innebär att arbetsstationerna inte blir dubbelbelagda på samma sätt, att leveranstiderna kan kortas och att kunderna lättare kan få besked om när de kan få sina ställdon.

- Dessutom passar SKF på att minska energiförbrukningen genom att vi i stor utsträckning ersätter pneumatik med andra lösningar med elektriska ställdon från SKF Actuation System själva såklart. Ett annat unikt inslag i projektet är att SKF Actuation Systems medarbetare har fått vara med och själva styra utformningen av produktionslokalerna. Varje vecka träffar Lars Arell personalstyrkan för att föra dialog om potentiella förbättringar. Tillsammans med affärsutvecklaren Thomas Lundström på konsultföretaget Part Development har medarbetarna också genomfört olika flödesspel för att testa olika sätt att bedriva serieproduktion.

- Det har fungerat väldigt bra. Idén bygger helt på produktionschefen Admir Mujkanovics övertygelse om att det aldrig går att genomföra en sådan här förändring om inte medarbetarna är med på tåget, säger Lars Arell, men tillägger samtidigt att arbetssättet inte var helt självklart från början:

- Det var trevande i starten, men ganska snart visade det sig att de flesta av de som arbetar i produktionen har många, tydliga idéer om hur denna kan förbättras. Mitt jobb nu är att fånga upp idéerna, justera dem och sedan återkomma med dem till personalen för ytterligare diskussioner.

När exakt flytten ska vara genomförd är ännu inte klart, men siktet är inställt på någon gång under 2015. För Lars Arell återstår med andra ord ännu en tids arbete innan han kan sätta punkt för projektet.

- Det känns roligt. Den stora utmaningen för min del handlar om att hantera den stora variantfloran. SKF Actuation Systems styrka är att de är väldigt duktiga på att specialanpassa sina produkter. Men det innebär samtidigt att jag har otroligt mycket att sätta mig in i.

En fördel är att vi på Consat också är med och utvecklar såväl mekanik, elektronik och mjukvara för ställdonen så det finns alltid kollegor att fråga, säger han, och fortsätter:

- Utmaningen är verkligen stimulerande. Samarbetet med SKF fungerar fantastiskt. Alla är kompetenta, engagerade och vill verkligen att det här ska bli bra.

namn: Lars Arell

Yrke: Konceptingenjör på Consat Engineering, avdelningen Specialmaskiner

bakgrund: Har jobbat 26 år på Consat, bl.a. som projektledare och gruppchef.

bor: Villa i Stenungsund

Familj: gift, en son på 28 år och två bonusdöttrar på 28 resp. 25 år.

Fritidsintressen: Köra motorcykel, snickra på huset, vara i naturen.

ölprovning på beerblioteket

I Beerbliotekets lokal fanns en kyl med ett urval av deras brygder

En lite grådisig tisdagskväll i februari begav sig delar av Consat

Engineering ED till det lilla bryggeriet beerblioteket, beläget i det gamla sockerbruket vid Klippan i göteborg.

Kvällens värd mötte upp och hälsade oss välkomna in i en anspråkslös lokal.

Hans namn var Darryl, visade sig komma från Sydafrika och hade som nybliven göteborgare för några år sedan tillsammans med tre vänner kommit på idén att starta ett eget bryggeri där de skulle kunna brygga den öl de själva ville smaka. Idén med Beerblioteket är att varje ny sats öl ska vara något de tidigare inte provat, även om vissa recept blivit så efterfrågade att de fått upprepa bryggningen. Men något stående sortiment finns inte. Trots detta finns ölen att köpa på tre olika systembolag i Göteborg, i en ICA-butik samt på utvalda pubar i stan. De kalllar konceptet ”small batch brewery”. Ambitionen hos bryggarna är att deras

öl som går ut till kund ska hålla högsta tänkbara kvalitet, så under det gånga året har ett antal kubikmeter öl fått hällas ut i avloppsbrunnen eftersom det inte uppfyllt de höga kraven.

Daryll visade oss in i själva bryggerilokalen efter att vi alla blivit tilldelade ett glas ljus ale som lät sig väl smakas. Bryggningsprocessen sker genom att vätskan tappas genom fyra olika stora rostfria kärl som inför varje ny sats blivit minutiöst rengjorda, vilket är en av förutsättningarna för att lyckas med den fina smakkvalitén. Vi fick reda på att det som skiljer ölsort från ölsort dels är ingredienserna men framför allt temperaturer och förvaringstid i de olika kärlen. Uppvärmt vatten leds från den första tanken genom tank två och tre där i tur och ordning malt och humle tillsätts.

Det är här mycket av ölens karaktär och smak skapas innan vätskan i den fjärde tanken blandas med jäst och sedan lämnas för jäsning. De första tre stegen tar bara några timmar att genomföra medan ölen får stanna i jästanken mellan ett par dagar upp till några veckor beroende på önskat resultat.

När vi fått reda på vilket sätt det vi just druckit upp hade tillverkats blev det dags att fylla på våra glas och ta för oss av plockmaten som stod framdukad.

small batch brewery är

varje batch unik

Därefter hämtades tre olika sorters öl på flaska som vi nu skulle få provsmaka. Först ut var ”Pale Ale (Bobek Citra)” där humlesorten givit namn åt ölen. En slovensk humle som ger alen en frisk smak av citrus. Därefter öppnades flaskorna kallade ”Red Ale (Man-

kerbeer)”. Ett samarbete med en stor svensk ölblogg med samma namn där ett inslag av tropiska frukter gav ölen en spännande sötma och frisk smak. Till sist hälldes ”Black Ale (Chilli)” upp i glasen och som namnet skvallrar om var det en mörk ale kryddad med Chilifrukt. Deryll berättade att de även gjort sorter med hallon samt experimenterat

med choklad och kaffe! Smaken är som bekant olika och åsikterna gick isär om vilken av de tre som var godast. Chilli-Alen blev favorit bland många medan Pale Ale Bobek Citra passade andra bättra i smaken. Någon ville utse välkomst-alen till vinnare. Själv tyckte jag Mankerbeer-samarbetet med inslag av tropisk frukt smakade bäst!

kuNskap om affärsjuridik EN koNkurrENsfördEl

Säg ”advokat” till en genomsnittlig medmänniska och de flesta tänker nog på någon de kanske helst av allt inte skulle vilja veta av. Traditionellt ser vi på juristen som en person vi bara söker upp när problem inträffat - om ens då.

- När jag gick in som chef 1997 var det sällan jag skrev på något samarbetsavtal. Vi hade egna mallar för ramavtal som vi hade arbetat fram gradvis, men inte mer. Under de sista tio åren har synen på immaterialrätt och sekretess förändrats radikalt. Idag sitter jag med någon typ av avtal varje vecka. globalisering, ny teknik och ett växande fokus på rättigheter och sekretess - i dagens föränderliga arbetsliv får affärsjuridiska frågeställningar allt större betydelse. men hur påverkas teknikkonsultbranschen av de senaste årens arbetslivstrender? CONTEXT sammanförde Fredrika Hörlin, affärsadvokat på Advokatfirman wåhlin , och magnus Ohlsson, vd för Consat Engineering, för ett samtal.

Inom näringslivet har dock advokatens roll på senare år förändrats radikalt. I dag återfinns affärsjurister högt upp i de flesta storbolagsledningar och allt fler företag väljer att arbeta både proaktivt och strategiskt med affärsjuridik i sin löpande verksamhet. - Affärsjuridiken har formligen exploderat i omfattning på senare år. Jag började arbeta som advokat för 20 år sedan. Då hade den största affärsrättsliga advokatbyrån i Göteborg ett 20-tal medarbetare. Idag finns mängder av byråer här i stan med 80 eller till och med 100 anställda, säger Fredrika Hörlin och pekar ut mot de hektiska affärskvarteren utanför rummet där vi sitter, i en konferenslokal på Wåhlin i centrala Göteborg. Magnus Ohlsson fyller i:

vad kopplar ni den här utvecklingen till?

FH: Världen har blivit både mer globaliserad och mer professionell. Förr gjorde man knappt någon besiktning alls av de bolag man köpte vid förvärv. Idag görs omfattande due diligence-processer, där man tittar just på det strukturella kapital i form av dokumenterade avtal och processer som bygger företagens värde. Vi influeras också allt mer av USA och den anglosaxiska världen, som länge varit inriktad på avtal, affärsrätt och dokumentation. Lägg till det att inköpsavdelningarna har fått högre status. De vill inte hantera så många leverantörer, vilket har drivit fram användningen av ramoch samarbetsavtal i affärslivet.

MO: En annan trend som också spelar in är ISO-certifieringen, som var på frammarsch under mitten av 1990-talet. Allt fler bolag skulle nu få sina processer och rutiner på plats, vilket krävde detaljerad dokumentation inte minst från ett inköpsperspektiv. Här kom affärsjuridiken in per automatik.

varför är frågan om sekretess så viktig när man arbetar som teknikkonsult?

FH: Som bolag består Consats värde huvudsakligen i medarbetarnas hjärnor och bolagets varumärke, d.v.s. immateriella rättigheter. Det är medarbetarnas kunskap och kompetens som man på något sätt vill kunna kapsla in, och det gör man normalt med olika typer av avtal. Sedan anser jag att bolag hellre bör skapa en medvetenhet om sekretess hos sina medarbetare än att enbart förlita sig på regler. Att skilja mellan allmän kunskap och företagsspecifik kunskap är trots allt väldigt svårt.

MO: Den här gränsdragningen blir ännu svårare i takt med att rörligheten i uppdrag ökar. I dag arbetar man kanske bara i korta perioder hos samma uppdragsgivare. För varje uppdragsbyte förvärvar man ny kunskap - och den kunskapen är ju vad man som bolag i slutändan också vill betala för när man hyr in en konsult.

hur ska man tänka som enskild medarbetare kring det här med sekretess?

MO: Först och främst försöker vi som arbetsgivare styra fördelningen av medarbetare så mycket som möjligt, även om det kanske innebär en begränsning för oss. Har vi två konkurrenter som kunder, där den ena helst inte ser att vi samarbetar med den andra, föreslår vi alltid att vi ska ha två separata styrkor ute på respektive företag. Det brukar fungera bra. Sedan ska man komma ihåg att det praktiska sekretessansvaret alltid ligger på den enskilde, som ju är den som faktiskt arbetar ute hos kunden.

FH: Det man inte alltid tänker på är att arbetsrätten inte bara innebär rättigheter, utan också många skyldigheter. Som anställd ska man vara lojal mot sin arbetsgivare och iaktta sekretess, även om det inte alltid regleras i avtal. Samtidigt tror jag att de flesta medarbetare ändå är fokuserade på att leverera kvalitet. Man måste kunna skilja mellan att berätta övergripande om hur man har arbetat

”Under de sista tio åren har synen på immaterialrätt och sekretess förändrats radikalt. Idag sitter jag med någon typ av avtal varje vecka.”

”Om det sprider sig att Consat kan de här reglerna, då blir det en konkurrensfördel för hela bolaget.”

tidigare i liknande fall och att lägga fram detaljerade ritningar eller hela prislistor för sin nya uppdragsgivare.

hur bra är sekretessavtalen för att fånga upp problemen?

MO: De ställer dilemmat på sin spets. Som konsult får du enligt avtalen inte avslöja affärshemligheter till tredje part. Men om den parten är en leverantör till företaget som du jobbar för - ska du då springa till din chef varje gång du sitter i telefon med honom för att säkerställa vad exakt du får och inte får säga? Frågan om hur man hanterar sekretess i sin vardag är en av de allra svåraste att besvara. Den har så många gråzoner. Det viktiga är att man kommunicerar och informerar sig med uppdragsgivaren innan - efter är det för sent.

FH: Precis, och därför ska man vara klar över att det som Consat konkurrerar med inte bara är medarbetarnas tekniska kompetens, utan också deras förståelse för den här typen av problem. Om det sprider sig att Consat kan de här reglerna, då blir det en konkurrensfördel för hela bolaget.

Rättigheter är en annan stor fråga: är det svårt att dra gränsen för vem som har rätt till en idé?

MO: Här ser jag inte alls lika många gråzoner. Det finns lagar och kollektivavtal som ger den enskilde individen vissa rättigheter, men dessa rättigheter är ändå formulerade så att de huvudsakligen faller tillbaka på företaget.

FH: I dag har vi så oreglerade arbetstider att det till exempel är svårt att

hävda rätten till en idé som man kom på sin fritid. För den typ av verksamhet som Consat bedriver, tillfaller det mesta av det som medarbetarna gör, bolaget. Har någon däremot ett från jobbet helt åtskilt fritidsintresse, som till exempel musik, då hamnar upphovsrätten till den musiken hos individen. Sedan kan det uppstå gråzoner även här, men i grund och botten handlar det om att kommunicera till företaget vad man gör. Consat vill ju gärna ha medarbetare som är kreativa även när de är lediga, och det går att skapa separata överenskommelser med de som vill ha möjlighet till sidoaktiviteter på sin fritid.

MO: Det stämmer. Kollektivavtalen kan ge medarbetaren rätt till ersättning för lösningar som kan patentskyddas. Men i slutändan handlar inte allt om bara pengar, utan också om att ha en god arbetsmiljö. Det är många av våra medarbetare som driver sidoprojekt på fritiden, vissa har till och med egna bolag. Men vi är tydliga med att vi gärna vill veta om det.

hur arbetar Consat med sekretess och rättigheter gentemot kunderna?

MO: Vi är ofta mer noggranna än andra företag eftersom vi ifrågasätter avtalen innan vi skriver på. Vi får ofta höra det från våra kunder: ”tio andra bolag har redan skrivit på - varför inte Consat?”. Men vi tror på att stå på oss och vara noga med nyanserna.

FH: Återigen är det här någonting som kunderna i regel har stor respekt för. Det signalerar professionalism och att man har gjort sin hemläxa.

beachVolley

En torsdagskväll i november samlades ett gott Consatgäng på Göteborgs Beach Center, för att återfå lite sommarfeeling och umgås. Kvällen bjöd på en ”King of the beach”-turnering. Ett bra upplägg för att lära känna nya kollegor och ha roligt tillsam-

mans. Lagen lottades fram mellan varje match och varje spelare fick poäng för vunnen match och spelad match. På så sätt fick alla spela hela tiden och möjlighet att spela i olika konstellationer. För att vinna krävdes det en stor del tur och viss skicklighet. Mest tur och skicklighet hade Fredrik Tillman som efter en och en halv timmes spel stod obesegrad och därmed blev kvällens King. Efter turneringen fick vi alla avnjuta en sydamerikansk buffé tillsammans innan det var dags för hemgång.

TEXT & FOTO DAviD MillARes

NyANSTÄLLD PÅ CONSAT

Terese Qvarnström, 40 år (Telematics)

Har varit föräldraledig de senaste åren. Innan dess arbetat som account manager på en mediabyrå i Portugal, och med produktion/projektledare på Start Communication (reklambyrå i Gbg). Läser fn logistik på distans. Bor i Lunden med sambo och tre barn. Intressen: Löpning. Jobbar med logistik på Telematics.

Anders Johnsson, 37 år (Industriell Automation)

Tidigare arbetsplatser är bl a Mecopak och Condesign Electroguide. Bor med sambo och två barn utanför Västra Bodarna. Intressen: Massor, bl a spela datorspel med äldste sonen och att spela musik med sambon. Första uppdraget på Consat var plockning av rullar med Robot och en MechmigRigg på ESAB.

Martin Alfredsson, 35 år (Industriell Automation)

Har jobbat för Försvarsmakten, Motoman Robotics (Yaskawa Nordic) och haft egen enskild firma. Bor med sambon i Knipered, Lindome och ska snart bli pappa. Intressen: Husrenovering, skytte, vindsurfing och diverse teknikprojekt. Nuvarande uppdrag är en ombyggnad av en presslinje till NKC Manufacturing Sweden.

linus Johansson, 26 år (Specialmaskiner)

Jobbat på Ericsson på Lindholmen och är bosatt i Landala. Intressen: Bygga möbler och landsvägscykla. Har jobbat med Ripasso-projektet, på Mastec Stålvall och sitter just nu på CGM i Borås.

Jonas holmkvist, 39 år (Telematics/Deployment)

Tidigare arbetat bl a på Mont Blanc Industri AB (tillverkar och säljer takräcken, takboxar och övriga tillbehör till taket) och Johnson Controls. Bor i Hökerum med sambo och två barn. Intressen: Friluftsliv och motorsport av olika slag, men framförallt Offroad Challenge (köra uthållighetstävlingar med ”jeepar” i skogen). Jobbar som projektledare för Skyss i Norge samt Kanada-projekten.

Mikael Johansson, 33 år (Produktutveckling)

Arbetat på Hedenberg Advanced

Vehicle Design och CBJ Tech AB. Bosatt i Åsa med fru och ett barn.

Intressen: Skytte och motorcyklar. Sitter på Flexlink som konstruktör.

Christina Jensen, 40 år (Systemdesign & Projektledning) Nyutexaminerad från Chalmers (Elektroteknik med inriktningen Biomedical Engineering). Tidigare jobbat som PCtekniker på Capax Instrument AB. Bosatt i Högsbo. Intressen: Dans (bugg och foxtrot), läser gärna deckare och fantasy, ser på film eller umgås med vänner. Jobbar som Solution Support Manager på Volvo Lastvagnars telematikavdelning.

Johan olin, 25 år (Embedded Design)

Kommer från Mecel AB, Exjobb på Saab AB. Bor med sambon i Högsbohöjd. Intressen: Resor och umgås med vänner. Jobbar med bootloaderutveckling för SPA på Mecel.

Christian lidberg, 27 år (Embedded Design)

Kommer från Mecel AB. Bor i centrala Göteborg. Intressen: Umgås med vänner, träna, resa, tv-serier och brädspel. Jobbar med VCM projektet, där han tidigare varit underleverantör.

Anna elofsson, 31 år (Consat SES)

Har arbetat för Zürich stads elverk och som frilansmusiker. Bosatt i centrala Göteborg. Intressen: Njuta (skratta, musicera, filosofera, samtala, sova, dricka kaffe i solen med en god vän, bok eller tanke). Jobbar med utbildningsuppdrag och rådgivning på Consat.

niklas larsson, 36 år (Specialmaskiner)

Jobbat på Innoveus AB och Load

Indicator AB. Bor i Ytterby med fru och två barn. Intressen: Hifi, cykla, prylar i allmänhet. Sitter på uppdrag på Dentsply i Mölndal.

Andreas beckman, 33 år (Systemdesign & Projektledning)

Tidigare arbetat på AddQ. Bor i Varberg med sambo och två barn.

Intressen: Sportfiske, husrenovering och grillning. Jobbar som testledare på Volvo Lastvagnars telematikavdelning.

Andreas Johansson, 43 år (Consat Data)

Kommer närmast från IT-resurs (numera Wise IT) där han hade uppdrag för Volvo IT, Polisen, Academedia m.fl. Bor i Frölunda med sambo och två barn. Intressen: Träna karate med dottern, vara i skärgården och gå på GAIS-matcher. Andreas ska backa upp Christian och Reine med IT-supporten.

Robin Rudeklint, 25 år (Telematics/Deployment)

Kommer från Swarco. Bor med sin sambo i Frölunda. Intressen: Brädoch datorspel, datorer, fiskar gärna om vädret tillåter. Jobbar med drift och underhåll av kundsystem.

• martina Venbrant som fick en dotter den 8/2

• mattias bergander som fick en son den 20/3

• Patrick Nilsson som fick en dotter den 25/4

• mohan manoharan som fick en dotter den 10/5

• Jonas williamsson som fick en dotter den 3/6

• Patrik Hermansson som fyllde 40 år den 6/1

• Zenobia Cobon som fyllde 40 år den 19/1

• Adam milleson som fyllde 50 år den 26/1

• Håkan Kroksmyr som fyllde 40 år den 2/2

• Stig giaever som fyllde 50 år den 5/2

• magnus Ohlsson som fyllde 50 år den 12/3

• Edward Lundin som fyllde 40 år den 9/4

• Susanna berggren som fyllde 40 år den 30/5

• Terese Qvarnström som fyllde 40 år den 11/6

• Nicklas Johansson som gifte sig den 10/5 och nu heter Trygg i efternamn

• martin Lundh som gifte sig den 7/6

NyANSTÄLLD PÅ CONSAT

CoNsat sökEr flEr krEativa oCh iNNovativa mEdarbEtarE