Svensk Fisknäring Nr1 2025

Profilen

Yngve Björkman sid 26-27 Svensk Fisknäring. Årgång 9. Nr 1. 2025. Pris: 65kr

LEDARE

Framtidens sjömat

Efter att ha inlett året med en fantastisk mässa, Nordic Seafood Summit, NSS, med över 1000 besökare så är inspirationen på topp. I det här första numret för i år spanar vi in i framtiden. Hur ser framtidens fiskhandel ut? Kommer fiskdiskarna att vara kvar? Kommer vi återvända till att sälja mer hel fisk som i Konsums fiskdisk på framsidan? Efter att vi besökt Årets fiskavdelning på Ica Maxi i Nacka så är vi i alla fall ganska övertygade om att fiskhandeln kommer leva vidare. Läs artikeln på sidan 14.

Vi är alla i branschen medvetna om att vi behöver agera nu för att ha mat på borden även i framtiden. Klimatkris, politisk oro och krig gör att vi behöver vara förberedda på alla plan, inte minst med en robust livsmedelsproduktion.

Sjömaten är komplex. Vi landar runt 85 olika arter per år men endast fyra arter, (lax, torsk, räkor och sill) står för 64% av vår konsumtion. Endast 17% av den sjömat vi producerar går till konsumtion. Av den pelagiska fisken går en stor del till djurfodersproduktion och av de demersala arterna äts endast ca 50%, filén. Vi förstår att vi behöver bredda vårt sortiment och äta en större andel av fisken, forskning och utveckling av restflöden går också åt det hållet. Vi köper allt mindre hel fisk och mer pannfärdigt, där restprodukter har en för framtiden viktig plats. I vår trendspaning på sidan 12 är hybridfärser inom sjömatssegmentet kanske inte en nyhet men något som kommer att öka. Vi har tidigare sett Garants fish cakes och Urban delis sillenbergare gjorda på hälften fisk och hälften åkerböna och på NSS dök Trädgårdslaxs små biffar upp, gjorda på bland annat spillbitar av regnbåge från Guldhaven och musselpulver från Musselfeed.

Något annat som vi också bör äta mer av är bohusläns blåmusslor, näringsrika och hållbart odlade. Läs reportaget på sidan 16 där blåmusslan har huvudrollen.

Detta är bara ett axplock, du hittar även en artikel med den karismatiske sjömatsprofilen

Yngve Björkman på sidan 26 och på sidan 22 har vi till detta nummer fått hållbara vintips av vår nya skribent Marie Oskarsson. Vi ser fram mot ett spännande sjömatsår.

Trevlig läsning!

Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

SVENSK FISKNÄRING

Branschtermer och förkortningar

HaV – Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se

ICES – Internationella havsforskningsrådet

FAO – FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org

MSC – Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org

RISE – Research Institutes of Sweden www.ri.se

SLU – Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se

Slv – Svenska livsmedelsverket www.slv.se

WWF – Världsnaturfonden www.wwf.se

FR – Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se

GFA – Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se

SFPO – Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se

SPF PO – Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se

HKPO – Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se

SVC – Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund

SIC – Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se

SVoS – Svenskt Vattenbruk och Sjömat

Demersalt fiske – fiske som sker nära botten

Pelagiskt fiske – fiske som sker högre upp från botten

Vattenbruk – odling av fisk eller skaldjur

Landning – den fisk eller de skaldjur man tar iland

Lekbiomassa – den del av beståndet som uppnått könsmognad

MSY – Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)

TAC – Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)

RAC – Regional advisory council

ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se

ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Lotta Fredriksson 076-765 75 23, Anna-Mari Klaavuniemi 070-169 30 79

LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Konsums fiskbutik Örebro, 1959. Foto: Knut Borg, Örebro läns museum.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Innehåll, nr 1 2025

Sid.

4 Smögenlax – Här skall världens mest hållbara lax odlas

6 Gott, blått & blandat

8 Årets mässa bjöd på två intensiva och inspirerande dagar

9 Guldhaven- Vinnare av Sjömatspriset

12 Från sharing till caring – Trendspaning 2025

14 Här är framtidens fiskhandel

16 Reportage – Bohusläns blåmussla har vind i seglen

19 Jodå, sjömatens framtid är ljus

22 Hållbara vinval för framtiden

24 Lär dig mer om: Isfiske

26 Profilen – Yngve Björkman – diplomat och enande kraft

28 Saxat och På gång

30 Frågor & svar

Här ska världens mest hållbara lax odlas

Efter åtta års kamp har Smögenlax i Kungshamn fått miljötillstånd för odling av 6 000 ton atlantlax per år.

– Det känns som en stor lättnad, säger Joel Oresten, ordförande i Smögenlax Aquaculture AB.

Med ett färskt miljötillstånd i ryggen har Smögenlax ambitionen att börja producera ”en hållbar och svenskproducerad lax i världsklass”.

Odlingen ska byggas i en redan existerande cirkulärekonomisk park i Kungshamn, med Renahav Sverige i centrum, där energi, vatten och restprodukter återvinns i ett unikt system.

– Tack vare samarbetet med våra sjömatsgrannar, Orkla, Marenor och Leröy, har vi tillgång till cirkulärt fiskfoder som baseras på marina rester som inte kan användas för human konsumtion. Vi kommer även att vara självförsörjande på energi tack vare att vi kan producera el av organiskt slam. Allt detta gör att Smögenlax blir mer hållbar än någon annan lax på marknaden, säger Joel Oresten.

Tillståndet är för 6 000 ton lax per år men vägen hit har varit lång.

Vad har varit problemet?

– Grundproblemet är dåliga processer hos tillståndsgivande myndigheter. I Sverige blir de flesta tillståndsärenden överklagade och hamnar i domstolar. Trots att vi varit ett så kallat prioriterat ärende och haft stöd från samtliga politiska partier såväl lokalt som nationellt, så har det tagit extremt lång tid.

Varför fick ni tillståndet beviljat nu?

– Det kan vara ökat fokuset på beredskap som gjort skillnad, där allt fler tänker på vikten av inhemsk livsmedelsförsörjning. Planen är att börja bygga den nya anläggningen direkt efter sommaren och kunna sätta de första äggen i produktion i slutet av 2026. Sedan tar det två år innan laxarna är vuxna och klara att skörda.

AGNETA RENMARK

Claes Lundberg, Bengt Gunnarsson och Joel Oresten, tre av fyra grundare av Smögenlax.

Göteborgs Fiskauktion

Sveriges största i sitt slag

Sedan 1910 har det bedrivits handel med färsk sjömat på samma plats i Göteborgs Fiskhamn.

Göteborgs medelpunkt

Fiskhamnen, 414 58 Göteborg +46 31 42 00 85 www.gfa.se

Våt filt över Östersjöfisket!

Beslutet från Havs- och Vattenmyndigheten om ett omfattande trålförbud i Östersjön från 1 februari är ett dråpslag mot det småskaliga fisket och äventyrar både fiskerinäringen och beredningsindustrin i Sverige. SPF är extremt kritiska mot det så kallade försöket, som får stora negativa konsekvenser för lokalt och regionalt fiske och beredningsindustri från dag ett. SPF välkomnar kunskapsinsamling om sill/strömming. Kunskapsinsamlingen kräver dock inte massiva förbudsområden för fisket med allvarliga ekonomiska konsekvenser för såväl det småskaliga och det regionala fisket som återstående beredningsindustri på ostkusten. Förslaget går emot de målsättningar och strategier som tagits fram av politiken avseende ökad andel pelagisk fisk till konsumtion och dess bidrag till livsmedelsberedskap. Dessutom följer detta förslag inte det uppdrag som regeringen lagt på myndigheten och vi ifrågasätter om försöket har någon laglig grund.

Samtidigt som försöket införs växer sillbeståndet och kvoten ökar från 2024 till 2025 med över 100%, baserat på det lägsta rådet från det internationella havsforskningsrådet ICES. Med den satta kvoten bedömer ICES att lekbiomassan kommer öka med nästan 20% till 2026.

Källsjö Bryggeri & Smaksmedja

A sip of nature

Sockertång handskördad utmed Hönö’s kust i Göteborgs skärgård. Tillsammans med handplockat och ångat Sencha te från Guizhou provinsen, Kina.

Från Bryggeriet i Källsjö med nyfikenhet och kärlek till att skapa nya smakupplevelser.

Det beslutade försöket slår enbart mot det fiske som de flesta säger sig vilja värna, det lokala småskaliga och regional fisket i Östersjön. Det kustnära fisket med mindre fartyg kommer inte kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. De klarar sig så klart inte utan inkomster de kommande två åren medan försöket pågår. HaV hänvisar till att de kan få stöd genom EHFVF; men det finns inga stödmöjligheter på plats för dem när försöket påbörjas den 1 februari.

Till följd av beslutet kommer berörda regionala fartyg tvingas flytta sitt fiske till andra områden, exempelvis till Hanöbukten. Där fiskas det idag stor fin sill som bereds till konsumtion av beredningsindustrierna i Nogersund och Simrishamn. Vi bedömer att risken är stor att beståndet i Hanöbukten inte tål en kraftig ökning av fisket. Förskjutningen av fiskeansträngningen riskerar istället att kraftigt omöjliggöra politiska målsättningar och strategier om ett ökat fiske till livsmedel samt att det pelagiska fisket ska bidra till livsmedelsberedskapen. Konsekvensanalysen som skickades ut med remissen är bristfällig och inte godkänd av Regelrådet.

Vi hoppas dock fortsatt på att regeringen sätter stopp för detta.

Hälsningar Anton, Malin och Annelie

Rosell, Anton Paulrud och

Gott, blått & blandat

Lyxigt plock

ASC Nordic Awards

ASC, Aquaculture Stewardship Council, delade under Nordic Seafood Summit den 22a januari i Göteborg ut Nordic Awards. Nordic Awards hyllar och uppmärksammar partners i Norden som exemplifierar värderingarna i Aquaculture Stewardship Council. De vinnande företagen har visat ledarskap och innovation inom ansvarsfullt vattenbruk samtidigt som de arbetar för en hållbar sjömatsindustri. Nordic Awards delas ut i tre kategorier: Årets producent, Årets återförsäljare och Årets nykomling.

Priset Årets producent gick till Cermaq för sitt innovativa iFarm-projekt medan IKEA fick priset Årets återförsäljare för sitt exklusiva åtagande att sälja ASC-certifierad lax. Nordic Trout Sverige utsågs till Årets nykomling för den första ASC-certifierade anläggningen i Sverige.

https://asc-aqua.org/news/asc-recognisesresponsible-seafood-farming-leaders-in-firstever-nordic-awards/

Under Nordic Seafood Summit dök Coldwater United Seafoods eftertraktade och delikata läckerheter upp i repris.

Nu har du chansen att laga dina egna räkfyllda minicroisanter och räkor med kimchimajo på puffat rispapper.

Räkfyllda minicroissanter

8-10 st

Ingredienser:

• 2 dl hemgjord majonnäs

• 1 msk dijon

• 1 kg räkor med skal eller ca 500 gram skalade räkor

• ½ dl finskuren dill

• ½ dl finskuren gräslök

• citronzest från 1 citron

• svartpeppar rejält mycket

• salt

• toppa med örtskott, på bilden är det rödbetsgroddar

• 1 påse minicroissanter (hittas i frysdisken i din mataffär)

Gör så här: Baka av croissanterna enligt anvisning på paketet. Gör en sats hemgjord majonnäs medan du väntar på att ugnen skall bli varm. Blanda alla ingredienser förutom örtskott till en räkröra, smaka av med salt och peppar. Låt de nybakta croissanterna svalna ett par minuter. Snitta och fyll med räkröra. Toppa med örtskott.

Favorit från NSS

Räkor med kimchimajo på puffat rispapper

10-15 st

Ingredienser:

• 300 g stora handskalade räkor (räkna dubbla mängden om du köper färska med skal)

• 4-5 blad rispapper

• 3 - 5 dl rapsolja eller frityrolja (mängd beror på stekpannans storlek)

• ½ tärnad gurka

• 3-5 skivade rädisor

• Shisokrasse (hittar du inte det så blir det gott med vanlig krasse eller koriander)

Gör så här: Gör en sats hemgjord majonnäs. Blanda med kimchibas alternativt hackad kimchi. Värm oljan i en stekpanna och fritera rispapprena ett i taget när oljan är ca 160 – 180 grader. Låt de rinna av hushållspapper. Bryt i lagom bitar och toppa med räkor, skivade hackad gurka, kimchimajo samt shisokrasse.

Kimchimajo: hemgjort majonnäs blandas helst med kimchibas (går att köpa välsorterade asiatiska butiker. Annars kan du finhacka kimchi och blanda ner).

Sjömatskrysset

Missade du vårt sjömatskryss under Nordic Seafood Summit får du chansen här igen.

Förslag till ändrade havsplaner lämnas till regeringen

Nya havsplaner bäddar för kraftigt ökad elproduktion från havsbaserad vindkraft. Efter en omfattande planeringsprocess har Havs- och vattenmyndigheten lämnat förslag till regeringen för beslut.

När industrin och transportsektorn elektrifieras och Sverige ställer om till ett fossilfritt samhälle, kan havsbaserad vindkraft komma att spela en viktig roll. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har därför fått i uppdrag att ta fram nya havsplaner som skapar förutsättningar för en årlig produktion av 120 TWh från havsbaserad vindkraft. Jämförelsevis ligger Sveriges elförbrukning i dagsläget på runt 140 TWh per år. Efter en planeringsprocess som bland annat inkluderat nationellt samråd och granskning, har ett förslag nu lämnats till regeringen för beslut.

https://www.havochvatten.se/arkiv/aktuellt/202501-21-planer-for-mer-vindkraft-i-havet-lamnas-tillregeringen.html

Vinnare av sjömatskrysset

Stort grattis till Lillemor Lindberg som lottades fram bland de som skickat in rätt svar. Lillemor vinner en Fisk & skaldjursaffisch som kommer på posten.

Rätt lösning hittar du här: https://sjomatsframjandet. se/svensk-fisknaring/nyheter/ sjomatskrysset-losningen/

Kräftor

från Vättern omfattas nu av kostrekommendationen för fisk

Under sommaren 2024 togs prover på kräftor från tolv platser i Vättern för att undersöka halterna av miljögiftet PFAS. Efter samråd med Livsmedelsverket har länsstyrelserna runt Vättern valt att inkludera kräftor i de befintliga kostrekommendationerna för fisk från sjön. Analyserna visar att PFAS-halterna i kräftor är förhöjda i många av proverna, men generellt är halterna betydligt lägre än i fisk.

https://www.lansstyrelsen. se/5.255031f6194ac9d4e9866e.html

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Årets mässa bjöd på två intensiva och inspirerande dagar

Vilka dagar! Det har pratats, nätverkats, provsmakats och umgåtts. Vi har fått ta del av ett intressant scenprogram och spännande sidoevent. Här är ett axplock av de bilder som togs under årets Nordic Seafood Summit.

Mette Gemzöe, FR och Christer Lindén Wikström Fiskhallen Sorunda

Per-Eric Ståhl och Boris Åström, Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund.

Katarina Schläger, skribent i Svensk Fisknäring här med sin man och kollega Mattias Schläger.

Bröderna Bergman: Magnus Bergman, Bergmans Fisk och Martin Bergman, Bergmans Fisk och Vilt

Peter Sjöholm, Västkustfisk Gruppen tillsammans med Susanne Ekstedt, båda initiativtagare till NSS.

Lars Wikström, Afry besökte vår monter tillsammans med Stefan Eriksson, Brutalisten.

Martin Kvalvik Henriksen Stella Polaris och Trym Eidem Gundersen Norges Sjömatråd

Lotta Fredriksson, Anna-Mari Klaavuniemi och Agneta Renmark, alla medarbetare på Svensk Fisknäring

Mitt under mingelmiddagen visade Linnéa Engström och Kajsa-Lisa Larsson från MOR, upp hållbara fiskskinnsprodukter. Med sin slogan ”From waste to fashion” utforskar de hur denna restprodukt kan användas för att skapa ciruklär design. Modeller för kvällen var Teija Aho, ordförande SFPO, Lillemor Lindberg, Innovatum, Krishan Kent, FR, Joakim Petersén Finnvacum, Elin Gunve, Jordbruksverket och Tina Elvroth, MSC.

Mässan avslutades med ett fantastiskt lyckad provsmakningsevent. Rätterna lagades upp av köksmästare och kockar från nätverken Måltid Sverige och Skolmatsakademien. Det bjöds på tångrätter, sillfärs, musselbullar och braxfärs m.m.

Teija Aho, SFPO, gick modell för MOR

Marika Nilsson och Fredrik Lindberg på SFPO

Sillstimmet: Fredrik Grund, Maria Eléhn, Emelie Hennström och Lillemor Lindberg, alla på Innovatum.

Emelie Hennström, en av projektledarna för NSS, här tillsammans med Susanne Ekstedt, en av initiativtagarna.

Provsmakningen var uppskattad

Tack för den här gången hälsar gruppen bakom mässan.

Anne Hamnebo, Sjömatsfrämjandet och Sven-Johan Wendel Juteskär, HP fisk.

Ida Hermansson och Michael Bengtsson, Menigo.

LINDA FRITHIOF

Sjömatspriset gick till Guldhaven Pelagiska

Vinnaren av Sjömatspriset 2025 lyckas med konststycket att kombinera innovation och hållbarhet med gastronomisk finess.

– Jag är så stolt över vårt team och alla som varit med på den här resan, säger Emma Gabrielsson, vd för Guldhaven Pelagiska.

Sjömatspriset, som i år delades ut för andra gången i samband med Nordic Seafood Summit, gick till Guldhaven Pelagiska – ett företag i Kalix som arbetar för att göra det enklare att välja svensk, hållbar och smakrik fisk.

– 74 procent av all sjömat vi äter i Sverige är importerad och vad gäller laxen är hela 99 procent odlad i Norge. Vi vill visa vad Sverige själva har, säger Emma Gabrielsson. Enligt juryns motivering är Guldhaven Pelagiska ”ett lysande exempel på den svenska fiskbranschens styrka, tradition och innovationsförmåga”. Bland annat har man lyckats med konststycket att utmana den norska laxen med sin förädlade svenska regnbågslax, som är odlad i öppna kassar i Norrland, grönlistade av WWF:s fiskguide och Från Sverige-märkt.

– Vi säljer mycket till foodservice, allt från benfria filéer till portionsbitar, grytbitar och färs. Men vi har även kämpat för att få in den även i dagligvaruhandeln och nu är vi äntligen inne på både Ica, Axfood och Lidl.

Vilka är utmaningarna?

– Att den vanliga konsumenten inte har så stor kännedom om den här arten än, och

inte riktigt vet vad de ska göra med den. Samtidigt är den ganska lik laxen men lite mildare i smaken och lite tunnare i filén, vilket gör den mer snabblagad. Det är en premiumfisk som är supergod!

Vad har det betytt för er utveckling att Vattudalens Fisk gick in som delägare förra året?

– Det ger en trygghet i resurser och råvara, eftersom de har tillstånd att odla 8 000 ton regnbågslax. Och det finns många synergier eftersom bägge vill utöka med mer svenska fiskprodukter på den svenska marknaden. Vi fick även mer muskler för att kunna göra allt vi tänkt och pratat om.

Ett annat konkret exempel på hållbart nytänk från Guldhavens Pelagiska är utvecklingen av svenska boquerones på siklöja – en marinerad aptitretare som utvecklats i samarbete med Grönsakshallen/ Fiskhallen Sorunda och som snabbt gjort succé.

– Genom åren har vi haft massor av olika idéer kring hur vi ska ta bättre vara på siklöjan i samband med produktionen av löjrom. Det är ett enormt slöseri att den bara blir djurfoder eller biogas. Nu var det plöts-

ligt rätt tajming och vi fick ett momentum i samarbete med rätt personer på rätt plats, säger Emma Gabrielsson och avslöjar att man under nästa år kommer att lansera ytterligare (och än så länge hemliga) produkter med siklöja som bas, i samarbete med Axfoundation och Torsåker gård.

AGNETA RENMARK

Sjömatspriset

• Sjömatspriset hyllar personer, företag och organisationer som bidrar till utvecklingen av den svenska sjömatsnäringen genom att skapa förutsättningar för sjömatens genomslag, konkurrenskraft och hållbara utveckling.

• Juryn för Sjömatspriset består av representanter från Nordic Seafood Summits styrgrupp, branschorganisationer, grossist- och restaurangledet, dagligvaruhandeln och innovationsstödjande organisationer.

• I år sponsrades Sjömatspriset av Nigel Wright Group samt Finnvacuum AB.

Passion, tradition och innovation

Ambitionen med Sjömatspriset är att lyfta fram nytänkare som driver hållbar förändring i sjömatsbranschen. Årets övriga finalister var Skillingefisk – Impex och Janne Bark på Musselfabriken.

Kvalitet från hav till tallrik Med respekt för fiskets tradition och betydelse för kustsamhället har familjen Ekström, med pappa Tom och sonen Kristian i spetsen, blivit en förebild för blå livsmedelsproduktion. Fokus är att förse kunderna med hållbart producerade fiskprodukter för human konsumtion. Grundfilosofin är att ha kontroll på alla led, från lossning och sortering till förädling och distribution, för att säkra kvaliteten från hav till tallrik och aldrig fiska mer än vad ekosystemet klarar av.

Skillingefisk – Impex skapar även helt nya produkter i samarbete med akademin och andra intressenter. Inte minst genom att utnyttja restströmmar och exempelvis ta vara på färs från ryggbenen på sillen. Bland annat har man tagit fram sillnuggets som görs av sillfärs, gråböna och polenta – skånsk sill och skånska grödor i en skön blandning.

Gör musslor till vardagsmat

För drygt tio år sedan började entreprenören Janne Bark satsa på att lyfta musslan som livsmedel. I dag driver han utöver Musselbaren även Musselfabriken, som lyckas förena tradition med innovation – och samtidigt visa vägen för en hållbar framtid inom den svenska sjömatsbranschen. Eller som juryn för Sjömatspriset formulerar det: ”Genom hans sätt att kombinera passion, kunskap och handlingskraft har Musselfabriken blivit ett föredöme för hur havets resurser kan användas ansvarsfullt och effektivt”

Janne Bark vill få fler att upptäcka havets ”superfood”. Musslor är nämligen ett av de nyttigaste och samtidigt mest hållbara proteiner vi kan äta, dessutom är de rika på järn, B12, selen, E-vitamin, zink och omega 3. I Musselfabriken tar man även vara på ”svinnmusslor” som mals till färs och används till allt från burgare och bullar till nuggets – hälsosam och hållbar vardagsmat för alla.

Vilka hinder finns det för en ökad svensk sjömatskonsumtion

– och hur kan vi komma runt dem

Det finns stora möjligheter att öka andelen sjömat; fisk, skaldjur och alger, i svenska konsumenters kost. Generellt sett äter svenskarna mindre sjömat än vad som är rekommenderat och variationen i den sjömat vi äter är också väldigt begränsad, i huvudsak till arterna lax, torsk, sill och räkor.

I Blå mat – centrum för framtidens sjömat, är ett av våra viktiga forskningsområden att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenters matval samt hur olika personliga egenskaper och sinnesstämningar påverkar hur man uppfattar sjömat.

I olika studier har faktorer som matneofobi (motvilja att prova nya livsmedel), sinnesstämning, grad av igenkänning och hur orolig man känner sig när man tänker på eller äter sjömat, undersökts genom att studera konsumenternas vilja att prova olika sjömat, liksom vad de tyckte om och/eller förväntade sig att de olika sjömatsprodukterna skulle smaka. Dessutom studerades konsumenternas motiv för att äta sjömat och hur det var kopplat till deras matval.

Forskningen har lett till ökad förståelse för vilka hinder som finns för en ökad acceptans av sjömat. Vid köptillfället påverkar såväl sensoriska förväntningar och hälsa, som ambivalens, kunskaper i tillagning av sjömat och olika yttre faktorer, konsumenternas val. En stark matneofobi kan vara ett stort hinder för att våga prova sjömat. Detta på grund av att man känner stor oro inför nya sjömatsprodukter. Ett viktigt resultat var att faktorn ”välsmakande sjömat” var en stark drivkraft både för att välja att äta sjömat av flera olika arter och former samt att äta det oftare, medan faktorn ”hälsa” som huvudmotiv för att äta sjömat bara ökade antalet gånger man valde att äta sjömat. Att presentera sjömaten i mer välbekanta format kan vara ett sätt att mildra oron för nya sjömatsprodukter.

I Blå mat, fas två, kommer forskningen att breddas och fördjupas när det gäller konsumenternas inställningar till sjömat, yttre och psykologiska faktorer som påverkar konsumtionen samt konsumenternas förmåga att tillaga sjömat. Skillnader i sensoriska förväntningar och sjömatskonsumtion kommer att jämföras mellan olika regioner i Sverige. Marknadsmekanismer som ökar det ekonomiska utbytet för sjömatsprodukter kommer att studeras ur perspektiv som marknadsacceptans och hushållspraxis. Slutligen kommer olika nya sjömatsprodukter som utvecklats i Blå mat att karakteriseras sensoriskt för att utvärdera t.ex. effekter av foder, råvaruhantering och tillagning.

Elena Costa och Jun Niimi

Elena Costa och Jun Niimi

Från

sharing till caring

Trendspaning 2025

Konjunkturen vänder och så även trenderna. Mer pengar i hushållens plånböcker skapar nya förutsättningar. Från att smårätter och sharingmenyer har gett oss möjlighet att prova flera rätter trots liten kassa går vi nu mot möjligheten att göra val baserat på annat än pris. Vi behöver inte längre ta det billigaste alternativet. Vi ställer högre krav på bland annat ursprung, hållbarhet, innehåll och hälsa. Detta går hand i hand med önskan om en ökad svensk produktion och krisberedskap. Om 2024 var året då tillflykten var ätbar lyx man hade råd med kommer 2025 vara året då allt funkar. Här med fokus på det vi hittar under ytan.

Ta hand om hela råvaran

Redan i 2023 års trendspaning skrev vi om Bar Bulot, i Saluhallen Göteborg, som serverade hela torskhuvuden. Trenden växer i år och i Food & Friends Trendspotting 2025 spanar man in mat som chockar och skapar uppmärksamhet på sociala medier. Trenden drivs av i övrigt höga råvarukostnader, en vilja att ta hand om hela råvaran och skapa maträtter som gästerna har svårt att kopiera. Brutalisten med Stefan Eriksson och Coen

Dieleman har visat vägen med att låta råvaran stå i fokus och lyftas av sina egna smaker. Pocherad torsktunga, rostade fiskfjäll, ångad mjölke, inkokt lever eller torkad fiskrom, i grund och botten består allt av protein, fett, mineraler och vitaminer.

50/50 i klimatkrisens anda

Under 2024 dök hybridfärser upp baserade på hälften kött och hälften vegetabilier. Här

tog dagligvaruhandeln steget och skapade produkter inom EMV. Nu ser vi nya produkter komma även inom sjömatssegmentet. Trädgårdslax demade sina hybridbiffar under Nordic Seafood Summit i januari. En smakrik och god biff innehållandes spillbitar av regnbågslax från Guldhaven Pelagiska och musselpulver från Musselfeed blandat med ärtprotein, havre och rödbeta.

Hållbarhetsperspektiv i fokus

Många prioriterar ner hållbarhet då miljökommunikationen känns vag och inte så konkret. Konsumenters medvetenhet ökar om hur både klimat och politiska händelser påverkar industrin och därmed även måltiden. Vi kommer få se produktionen flyttas till regioner som är pålitliga ur ett klimatperspektiv. Runt sjömaten i Sverige går tankarna om att trygga den svenska livsmedelsförsörjningen och lyfta det svenska, både internationellt och nationellt. För att skapa trygghet för framtida kriser behöver vi säkra den svenska livsmedelsförsörjningen idag. Här bör fördelarna lyftas. Ett exempel är ”merroir”, variationer i smak som uppstår

Foto: Bar Bulot Saluhallen

Råvaran i fokus på Brutalisten. Skrei komponerad av köksmästaren Coen Dieleman

beroende på var sjömaten är fångad eller odlad. Svensk regnbågslax är ett gott exempel.

Grab and go, matiga mackor och hemkört Konbini – japanska jourbutiker är öppna dygnet runt och erbjuder enkla, snabba lösningar både som lunch och middagsalternativ. Vi går från traditionella måltidsscheman till mer okonventionella val. Mellis till lunch och brunch kompletteras med linner (lunch + dinner). Även nya överraskande smakkombinationer dyker upp. Vi blandar rätter från olika kulturer och adderar nya såser. Även utbudet på bensinmackerna kommer utvecklas till mer lättillgängliga alternativ, skräddarsydda lösningar där kunden kan anpassa efter behov och önskemål. Om vi kommer kunna hitta fler sjömatsalternativ återstår att se. Att matiga mackor är en trend, är redan ett faktum men här finns stor utvecklingspotential för sjömatssegmentet. Sillamackor, räksmörgås och laxbagel har ju funnits med ett tag men här borde finnas mer att göra.

Smart diets och mat som medicin

Protein toppar fortsatt i popularitet men både macro- och mikronäringsämnens funktioner lyfts fram som säljargument. I Mintels, ”2025 Global Food and Drink Trends”, lyfter man livsmedlets inneboende hälsofördelar.

– Genom att marknadsföra välkända essentiella näringsämnen kommer man hjälpa till att differentiera produkter i en tid då vi har oändlig tillgång till information och missinformation. I framtiden kommer vi se produkter som förbättrar hälsa och välmående med skräddarsydda livsmedelsinnovationer baserat på ålder och hälsostatus. Närings- och hälsopåståenden kommer lyfta innehållet på ett nytt sätt. Skräddarsydda färdigrätter med näringsinnehåll grundat på information insamlat via ”smart-watches” och som ger den optimala balansen av näringsämnen – just för dig, kan bli verklighet i framtiden. Budskap som ”För ett stabilt blodsocker”, ”Motverkar klimakteriebesvär” eller ”Stärkt fertilitet” ger produkter och varumärken en egen nisch.

Gästfrihet och fokus på matglädje Den gemensamma måltiden är vägen mot en mer hälsosam livsstil. Både Norge och Finland har detta som en punkt i deras senaste kostrekommendationer. ”Ät med glädje och avsett tid för måltiden” står det i de Norska kostråden. Vi vill äta mer tillsammans. Det ger familjen en rutin då man samlas, och gästfrihet är grunden inom såväl restaurang, hotell men också hemma kring matbordet. AI och dataanalyser kommer göra servicen mer personlig enligt The New York Times – ”How Will

We Eat in 2025? 9 Predictions to Chew On”.

Källor och inspiration: Matkommunikationsbyrån Food & Friends, Mintel – ”2025 Global Food and Drink Trends” samt The New York Times – ”How Will We Eat in 2025? 9 Predictions to Chew On”.

Illustration blåmussla: Musselbaren

LINDA FRITHIOF

Foto: Sebastian Coman Photography, Unsplash

Foto: Pietro De Grandi, Unsplash

Här är framtidens fiskhandel

Trend möter tradition i fiskdisken på Ica Maxi Nacka, som nyligen prisades på Dagligvarugalan som ”Sveriges bästa fiskavdelning”. Här finns både bredd och spets – och kunniga medarbetare som vet hur man får smaklökarna att vattnas.

Den manuella disken är hjärtat av Ica Maxi Nacka, en stormarknad som verkligen satsar på matglädje och försäljning av färskvaror över disk –varje dag från klockan 07 till 23.

– Hos oss är det fredag hela veckan, säger Henric Packendorff, försäljningschef för det som kallas Nacka Saluhall och som omfattar både fisk och skaldjur, kött, ost och deli samt bageri.

På isade bäddar i fiskdisken trängs hela fiskar från sjö och hav med filead fisk och skurna grytbitar. Här finns även färska räkor, hummer, musslor, alger och ostron.

Det finns även ett stort utbud av bekväma middagslösningar som laxfjärilar fyllda med chili och lime, med chèvre och honung, eller med färska örter och pepparrot. Liksom pannfärdiga Wallenbergare från havet, smaksatta med räkor eller kryddade med paprika och Västerbottenost.

– Meningen är att man ska bli både hungrig och inspirerad, säger Evelina Forneheim, säljledare för fiskavdelningen där totalt 13 personer jobbar.

Flera av medarbetarna är kockar med

bakgrund från restaurangbranschen; själv är hon även utbildad sommelier.

– Det här är ett roligt jobb just för att man kan förena produktkunskap och praktisk matlagning med sälj och matglädje. En av de vanligaste frågorna vi får är ”Hur tillagar man den här?” och då kan vi alltid hjälpa till med konkreta tips.

Evelina Forneheim berättar att butiken kokar skaldjur själv, röker och gravar, gör egna röror och såser – allt under varumärket ”Nackas egna”, som står för mathantverk och kvalitet.

– Skagenröran är mest populär, den säljer vi 400 kilo i veckan av. I samband med nyår säljer vi 1,2 ton!

Enligt Henric Packendorff är fisken en levande avdelning i ständig förändring, där man följer säsongen och är lyhörd för vad kunderna vill ha.

– Nu kommer snart vårkänslorna och då vill folk tända grillen – då ska den här disken vara fylld med grillfärdiga grejer och såser.

För att hålla svinnet på en minimal nivå jobbar man proaktivt och anpassar de dagliga beställningarna efter försäljningen. Man har även en maskin för gaspackning

kunder”.

av färsk fisk, vilket ger en hållbarhet på sju dagar.

Men framför allt arbetar man med förädling. Fisk som behöver omsättas kan exempelvis bli en fransk fisksoppa eller en klassisk laxpudding.

– Det gäller att hela tiden ligga nära produkterna, statistiken och uppföljningen. Det är samtidigt det som gör fisken så rolig att jobba med, säger Henric Packendorff.

Hur tror ni att framtidens fiskhandel ser ut?

– Jag tror att den ser ut ungefär så här,

Henric Packendorff, försäljningschef Nacka Saluhall, och Evelina Forneheim, säljledare fiskavdelningen, säger att de har världens bästa jobb: ”Vi jobbar med de bästa råvarorna och leverantörerna – och har fantastiska

med ett brett utbud av både färsk fisk och pannfärdiga produkter och där man själv kan välja om man vill handla över disk eller plocka med sig något i farten. Många människor tycker att det är svårt med fisk och vill gärna få hjälp och inspiration, säger Henric Packendorff.

– För att locka yngre målgrupper behöver man ha koll på vad som trendar på sociala medier och erbjuda sådant som lobsterrolls och pannfärdiga filéer som smaksätts på koreanskt vis med Gochujang, lime och färsk koriander. Och det är ju ungdomar som är framtidens kunder, säger Evelina Forneheim.

AGNETA RENMARK

4 röster om framtidens fiskhandel

FRÅGOR:

Hur handlar du din sjömat i dag?

Hur tror du att framtidens fiskhandel kommer att se ut om tio år?

Anna Henning Moberg, verksamhetsledare, Framtidens mat på Torsåker gård:

– Jag handlar mycket av min fisk i min lokala Coop-butik. De är väldigt lyhörda och tar gärna in hållbara fiskar som exempelvis lubb. Sedan köper jag en del sjömat via personliga kontaktar – och på landet fiskar vi själva.

– Jag tror på fler färdiga sjömatslösningar som man köper i dagligvaruhandeln i framtiden, som både är goda, bekväma och hållbara. Inte minst att man utvecklar vanliga och populära vardagsrätter i form av hybrider, som baseras på hälften blå mat och hälften vegetabilier.

Jonas Nilsson, verksamhetsutvecklare, Blåa livsmedel på Folkuniversitetet:

– Jag handlar den mesta av fisken vi äter hemma i fiskdisken på Ica Maxi. Jag köper helst färsk fisk och den är välsorterad – även om det inte går att jämföra med hur det ser ut hos en fiskhandlare i Frankrike, där jag tidigare har bott.

– I framtiden tror jag mycket på hemleveranser av färsk fisk. Att man kan köpa fisklådor med olika sorters sjömat direkt från fiskaren eller grossisten på samma sätt som man i dag kan köpa grönsakslådor och köttlådor direkt från bonden.

Eva Sundberg, projektledare, MATtanken på Jordbruksverket:

– Min lokala Ica-butik har en välsorterad fiskdisk där jag handlar det mesta av min fisk. Jag föredrar färsk fisk men jag köper även en hel del fryst för att alltid ha fisk hemma.

– Jag är rädd att den färska fisken mer eller mindre försvinner från dagligvaruhandeln. Det blir allt färre konsumenter som vet hur färsk fisk ska hanteras och tillagas, de har varken kunskapen eller tiden. De som verkligen är matintresserade fortsätter nog att handla i specialiserade fiskbutiker – om de finns kvar.

Lillemor Lindberg, innovationsledare, Maritima näringar på Innovatum Science Park:

– Jag handlar mycket sjömat direkt via lokalproducenter om det är möjligt och laddar frysen men även från fiskbutiker som jag gillar. När jag är på resande fot kan jag köra omvägar bara för att få handla i en specifik fiskbutik i exempelvis Ljungskile eller Kungshamn, och har alltid vadderade påsar i bilen som håller kylan ett tag.

– Jag tror på riktade leveranser av både färsk och fryst sjömat i framtiden, likt glassbilen, där man även kan beställa i förväg vad man vill ha. Det finns i dag lokala erbjudande som har det upplägget, men tyvärr inget där jag bor. De har tyvärr inte heller så många olika sorters sjömat eller svenska råvaror.

AGNETA RENMARK

Bohusläns blåmussla har vind i seglen

Blåmusslan, med sitt vackra blåskimrande skal är en symbol för salt hav och bohuslänsk sommar. Men också en god ambassadör för den blå sjömatsnäringen. Musslan är ett nyttigt och proteinrikt livsmedel som renar vattnet och bidrar till förbättrad havsmiljö. Västkustens salta och kalla hav ger perfekta förutsättningar för en välväxt och god blåmussla. Här berättar vi musslans historia från 60-talets fiske efter blåmussla till dagens förädling som ger möjligheter för framtidens växande proteinbehov.

Under lång tid har det funnits stora vildväxande musselbankar längs västkusten, vi är många som minns barndomens somrar med krabbfiske från bryggan och hur man slog en signal till Fröken mussla för att höra om det var okej att plocka musslorna till dagens middag. Idag har en stor del av de vilda bestånden försvunnit och nu är det främst på de havsbaserade odlingsrepen som musslorna slår sitt bo. Under fjolåret tändes ett litet hopp om att de vilda bestånden kan vara på väg tillbaka efter rapporter om rikligt

med småmusslor på bottnarna runt Nordkoster och Byfjorden. Forskarna är dock än så länge försiktigt optimistiska och konstaterar att de behöver titta närmare på hur stor del som faktiskt överlever. Det är för tidigt att säga om det är en vändning för de vilda musslorna. Att det däremot kommer bli ett riktigt bra år för musselodlingarna är Sveriges största musselodlare Anders Granhed övertygad om och spår en fördubblad skörd under de kommande åren.

Näringsinnehållet i vattnet, salthalten och temperaturen är några av förklaringarna till de bohuslänska blåmusslornas höga kvalitet.

Havets hängande trädgård

Under tiden med det stora fisket till konservindustrin var det vanligast att man fiskade blåmusslor med skrapa längs botten. När den svenska konservindustrin började köpa in blåmusslor från utlandet la de flesta fiskare ner sitt musselfiske i slutet av 60-talet. Efter det fanns det bara enstaka båtar kvar och 2013 la den allra sista fiskaren ner sin verksamhet. I dag produceras bara odlade blåmusslor i Sverige, ett skonsammare alternativ för miljön.

Att musselodling skulle vara vägen framåt förutspåddes redan på 70-talet av pionjären och oceanografen Joel Haamer, som tillsammans med Chalmers var initiativtagare till en försöksodling av musslor utanför Tjärnö. Hans övertygelse var och är, att musslorna kan rädda framtidens proteinbehov och att vi har en mycket fin blåmussla i Bohuslän som vi ska ta vara på. 1977 skrev han en detaljerad handbok; Musselodling, havets hängande trädgård som har inspirerat efterkommande musselodlare. Idag finns en handfull aktiva musselodlare i Bohuslän. Tillsammans har de ca 25 godkända och kontrollerade odlingsplatser längs västkusten och odlar musslor på band som hänger i den fria vattenmassan. Banden är vanligtvis fästa i blå tunnor vilka kan ses på flera platser längs den bohuslänska kusten.

Jakten på de försvunna musslorna

För att försöka förstå vad den stora minskningen av det vilda beståndet beror på skrev Odd Lindahl, docent i marinekologi tillsammans med forskarkollegorna Susanne Baden och Bodil Hernroth artikeln ”Jakten på de försvunna musslorna” år 2021. Ett arbete som har väckt stor uppmärksamhet och blivit ett startskott för vidare forskning. Teorin utgår från att det främst är klimatförändringar och dess följder som påverkat de vilda musslorna. Men även miljöutsläpp och minskade arealer av ålgräsängar har varit negativt för återväxten av bestånden. Det finns också teorier om att de invasiva stillahavsostronen har bidragit till musslornas försvinnande, och den ökade nederbörden som har påverkat salthalten vid strandkanten. Varmare vintrar har lett till att fler sjöfåglar övervintrar, inte minst ejdern som kan äta flera kilo musslor per dag. Det minskade torskbeståndet har lett till fler strandkrabbor och sjöstjärnor, arter som också är stora musselätare. Nu pågår ett aktuellt forskningsprojekt ”Blåmusslor – interaktion mellan bestånd i naturliga och artificiella miljöer”, finansierat av det statliga forsknings-

rådet Formas. Mats Lindegart, professor vid Institutionen för marina vetenskaper vid Havsmiljöinstitutet ska vara med och undersöka hur musslorna klarar sig i olika miljöer och kommer att bidra till en vetenskapligt grundad förvaltning av svenska blåmusslor.

Ekologiska havsodlingar

De ekologiskt odlade blåmusslorna från Scanfjord står för över 90 % av den svenska produktionen. Där använder de i likhet med andra svenska musselodlare den så kallade lång-linemetoden med bärlinor och långa band, som aldrig nuddar botten vilket är skonsamt för miljön. En vuxen mussla kan filtrera upp mot 5 liter vatten per timma i sin jakt på växtplankton. Vid filtreringen tar musslan upp kväve och fosfor, som annars skulle leda till ökad övergödning i havet och döda bottnar som följd.

Blåmusslorna fortplantar sig på senvåren, föder stora mängder mussellarver som simmar omkring några veckor, innan de med hjälp av sina klibbiga byssustrådar settlar (det vill säga att de fäster sig till odlingsbanden men också andra fria ytor). På ett år har de utvecklats till färdiga musslor men skörden sker efter 15 till 18 månader då musslan är tillräckligt stor och saftig. Med en åretruntverksamhet finns det naturligtvis stora utmaningar med hårt vinterväder och storm, men också med byråkratiska kvarnar som mal långsamt. Men idag, när det finns ett ökat intresse av vattenbruk på nationell nivå, ser prognosen för fler musselodlingar ändå ljus ut.

Skyddad ursprungsbeteckning skapar framtidstro Sedan 2023 har den bohuslänska blåmusslan haft skyddad ursprungsbeteckning inom EU, mycket tack vare föreningen ”Bohusläns blåmusslor”, med Janne Bark från Musselbaren, Anders Granhed på Scanfjord och Odd Lindahl från Musselfeed. Föreningen arbetar nu för att tillsätta en större styrelse som kan jobba vidare för att skapa ett brett engagemang i hela Bohuslän. Planen är att leverera de första musslorna med EU:s skyddade ursprungsmärkning från och med höstens skörd. Musselentreprenören Janne Bark har en tydlig strategi vad certifieringen ska leda till.

– Nu får vår goda och nyttiga blåmussla en erkänd status i likhet med andra produkter som har skyddad ursprungsbeteckning. Vi vill att människor ska resa till västkusten för att uppleva våra musslor på plats och skapa minnen genom kulinariska upplevelser i Bohuslän,

Sedan 2023 har den bohuslänska blåmusslan skyddad ursprungsbeteckning.

på samma sätt som man reser till champagnedistrikten i Frankrike.

Årets Rätt hyllar blåmusslan

Med sitt proteinrika och smakrika kött, med tydliga inslag av umami, nötter och krabba är den bohuslänska blåmusslan en delikatess. Arkeologiska fynd visar att den ätits längs våra kustsamhällen ända sedan stenåldern. I de franska, belgiska, italienska och portugisiska köken är musslor en självklarhet men trots att vi har väldigt bra blåmusslor i Sverige äter vi förhållandevis lite jämfört med övriga Europa. Endast 0,3 kg i snitt per person och år mot södra Europas konsumtion på i snitt 1,5 kg per person och år. En undersökning visar att endast var tredje svensk äter musslor minst en gång per år, så det finns stor utvecklingspotential om musslans värde kommuniceras rätt. Menyerna har förändrats över tid. I kokboken Läckert av skaldjur från 1970 kan man läsa att musslor är ”billig lyx”. Recepten baseras på konserverade musslor som serveras i soppor, sallader och på en gratinerad smörgås. Idag avnjuts blåmusslor helst färska och ofta vitvinskokta. De klassiska Moules Marinières (musslor på sjömansvis) och Moules Frites är populära och det finns stor fantasi att skapa nya rätter både i det moderna restaurangköket, såväl som på vardagens middagsbord. Årets Kock-vinnaren Desirée Jaks lanserade Årets Rätt 2024 med en klimatsmart lasagnerätt

Årets

En klimatsmart lasagnerätt baserad på ”havets superhjälte” – blåmusslan

baserad på ”havets superhjälte” – blåmusslan. Desirée vill genom detta nå ut med budskapet om den svenska blåmusslans förträfflighet.

– Musslan är överlägsen annan mat från djurriket när det gäller kombinationen miljö, hälsa och smak. Ju mer vi äter, desto bättre för både människan och jorden. Idag äter vi svenskar otroligt lite musslor per person och år trots alla fördelar som finns med råvaran – det vill jag ändra på säger Desirée Jaks.

Förädling av musselköttet

Förädling av musselköttet är en nisch som är på stark frammarsch. Företaget Musselfeed på Orust har med ny teknik lyckats utvinna musselmjöl och musselpulver med högvärdigt protein från musselköttet. Pulvret kan tillsättas vid matlagning och musselmjölet kan ersätta fiskmjöl i djurfoder. Försök med värphöns från Tjörn som har fått musselmjölberikad kost har visat sig ge bättre ägg och även förbättrat hönornas fjäderdräkt. Musselbaren, som utgår från Ljungskile arbetar för att offentliga kök ska servera fler musselberikade rätter, inte minst för skolmåltider och har blandat tagit fram musselbullar som var huvudingrediens i Bohusläns landskapsrätt 2023.

NENNE JACOBSON GRANATH FOTO: JONAS INGMAN

Fakta: Bohusläns blåmusslor

Tvåskaliga blötdjur med det latinska namnet Mytilius edulis. Det finns 109 arter av blåmusslor i världen. I Östersjön dominerar Mytilius trossulus som tål sötare vatten. Vi odlar ungefär 2 000 ton musslor per år och exporterar drygt hälften. Livsmedelsverket gör regelbundet provtagningar och kontroller under musslans tillväxttid på varje musselodling. Enligt EU:s normer kontrolleras bland annat att inga algtoxiner eller bakterier förekommer när det är dags för skörd, vilket gör att de som köper odlade blåmusslor i Sverige kan känna sig säkra på att de inte köper dåliga eller sjuka musslor. Rekommendationen är att inte äta musslor som plockas direkt från strand eller hav, då de inte är kontrollerade.

Via Länsstyrelsens webbsida Västerhavet informationscentral kan man få aktuell information om det aktuella läget i Sveriges kustvatten.

Recept: https://www.aretskock.se/arets-ratt-2024

Foto: Katja Ragnstam

Jodå, sjömatens framtid är ljus

De är unga, drivna och jobbar i olika delar av sjömatskedjan. Möt fiskare och handlare med lika delar kunskap, passion och framtidstro.

Bland räkbollar och praliner

Baldvin Ahlander, 27 år, är fiskhandlare i tredje generationen som driver flera fisk- och skaldjursbutiker i både Göteborgsområdet, Stockholm och Schweiz. Men yrkesvalet var inte självklart.

– Det är en extremt tuff bransch där man jobbar mycket under dåliga förhållanden –det är kallt och blött med tidiga morgnar. Men jag har mycket energi och har varit med på fiskauktionen sedan jag var liten. Att vara fiskhandlare är som att vara en del av en stor familj i stället för att se varandra som konkurrenter.

Vad tror du om framtidens fiskhandel?

– Jag tror att den traditionella fiskhandeln bevaras även om den kommer att förändras. Vi erbjuder till exempel on-line-handel och hemleverans som komplement till att handla över disk.

För att nå ut till yngre målgrupper arbetar han mycket med att lägga upp videos på plattformar som Tiktok och Instagram.

– Det har fått bra genomslag och gör att det blir roligare för folk att gå hit än att handla i frysdisken i matbutiken.

Susanna Ivermo, 39 år, driver Ljungskile Havsdelikatesser, en butik hon tagit över efter sin pappa.

Om det tidigare mest var färsk fisk som såldes över disk så är det numera stark betoning på färdiglagat och delikatesser. Här finns ett imponerande sortiment av allt från laxbakelser och skaldjursröror till räkbollar.

– Kunderna är ganska bekväma. Det är ingen som vill ha hel fisk längre så jag lägger energin på förädling.

Mitt i veckan är det ”Sushi-onsdag”, vilket inte minst är populärt bland yngre målgrupper, och lagom till helgen är det ”Matsvinnlördag”.

– Då sänker jag priset på det som jag har för mycket av och behöver bli av med.

Vad tror du om framtidens fiskhandel?

– Jag tror att specialhandeln kommer att finnas kvar. Särskilt nu när det är så mycket prat om hållbarhet – kunderna kräver expertis. Men man behöver hänga med sin tid och hitta på roliga saker för att skapa intresse och merförsäljning.

Själv är hon aktiv på Instagram och Facebook och har 10 miljoner visningar i månaden.

– Det handlar inte bara om egen marknadsföring utan för hela branschen. Jag vill inspirera folk att köpa och äta sjömat rent generellt.

Fiske är livet

Fiskaren Melinda Lindqvist Lundström, 25 år, har egen båt och fiskar i norra Vättern.

– Min pappa var fiskare och jag har alltid fiskat tillsammans med honom. När han gick bort 2023 fick jag överta arrendet och licensen.

Hennes inriktning är kräftor men den här säsongen ska hon utvidga med fisk. Främst sik och abborre men även en del arter som tidigare bara betraktas som betesfisk, såsom lake och braxen.

– Jag var nyligen på ett möte med Vätterns Fiskareförbund, där man talade om livsmedelsberedskap och vad vi kan äta om det blir krig. Så vi kanske får vänja oss vid rätter som braxenburgare och sluta tala i termer av ”finfisk” och ”fulfisk”.

Vad är det bästa med att vara fiskare?

– Det är ett fantastiskt jobb med enorm frihetskänsla! Vissa dagar när det blåser och spöregnar undrar man ju lite vad man håller på med, men alla de där dagarna när solen skiner, då tänker jag att ”detta är livet”.

Baldvin Ahlander

Susanna Ivermo

Melinda Lindqvist Lundström

Vad tror du om framtiden? – Följer man mediedebatten kan det låta ganska deppigt ibland men vad jag kan se är det gott om fisk i sjön. Detta att man varnar så mycket för att äta sjömat på grund av miljögifter tycker jag blir fel. Jag tror att det är betydligt värre att dricka läsk flera gånger i veckan än att exempelvis äta kräftor tre gånger om året.

AGNETA RENMARK

FISKEAKTUELLT

SFPO önskar alla läsare ett bra 2025!

Ett nytt år innebär nya utmaningar, eller som för vår del fortsatta och nya utmaningar.

Den havsbaserade vindkraften är en ödesfråga för svenskt fiske. SFPO lanserade för en tid sedan kampanjen ”Ingen vindkraft på våra fiskeplatser”. Att inte placera vindkraftsparker på svenskt fiskes bästa fiskeplatser är sunt förnuft. Det vi nu ser ske i Sverige är inte sunt förnuft. Fyra parker har redan beviljats regeringens tillstånd: Kriegers flak, Galene, Kattegatt Syd och Poseidon. Nu kan vi endast hoppas att förutsättningarna för etablering av de vindkraftsparkerna aldrig infinner sig!

Ett nytt system för demersalt fiske behövs och behovet är stort och akut. Lejondelen av fiskerinäringen står bakom huvuddragen av Havs- och vattenmyndighetens slutredovisning av regeringsuppdraget ”Uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter”. Nu ligger bollen hos politiken, vi uppmanar och hoppas att politiken omgående sätter bollen i spel!

Byråkratin kring fisket tynger branschen. Den administrativa bördan är ett stort hinder för en hållbar utveckling. Regler och krav på fiskebåtar och fiskare är ofta både detaljerade och svåröverskådliga, vilket leder till att många fiskare lägger mer tid på att hantera papper än på att faktiskt fiska. Det kan röra sig om allt från komplexa tillståndsansökningar till detaljerade rapporteringskrav om fångst och leverans. Dessa administrativa uppgifter kräver både tid och resurser som istället skulle kunna användas för att förbättra fiskemetoder och miljöanpassade åtgärder!

Trots alla gamla och nya utmaningar ser vi positivt på framtiden. Tillsammans kommer vi agera för svenskt yrkesfiskes bästa!

Följ vår verksamhet på www.sfpo.se.

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

Melinda Lindqvist Lundström.

Erat engagemang gör mötesplatsen levande!

Energin, affärerna och mötesplatsen ingen vill missa – årets Nordic Seafood Summit blev en succé

Nordic Seafood Summit 2025 siktade högt och slog alla förväntningar – igen. Från en blygsam start med 400 deltagare har evenemanget vuxit till över 1100 anmälda. Det som gör evenemanget unikt är inte bara dess storlek, utan framför allt den energi och det engagemang som genomsyrar hela upplevelsen. Här samlas hela sjömatsbranschen – från producenter och leverantörer till forskare och beslutsfattare – för att skapa affärer, dela kunskap och inspireras av varandra.

Att Nordic Seafood Summit har blivit en självklar mötesplats märks tydligt när vi pratar med årets utställare och besökare. Flera utställare berättar om att de åkt hem med nya affärsmöjligheter och värdefulla kontakter, något som stärker evenemangets roll som en katalysator för branschens utveckling. – Bland musslor och tång – härligt drag på Sjömatsmässan! Vi åkte hem med flera spännande leads och nya kunskaper om trenderna inom sjömatsindustrin,

Fullsatt scen och inspirerande sidoevent

säger företaget Lagafors på sin LinkedIn efter att ha deltagit på eventet.

Det som särskilt utmärkte årets evenemang var den livliga stämningen och det höga tempot i mötena mellan deltagarna. Många beskrev det som en plats där idéer och samarbeten uppstod naturligt i mässgångarna, vid utställningsmontrarna och inte minst under sidoeventen som i år hade ett ännu större genomslag.

Tillsammans skapar vi Nordic Seafood Summit

En av de tydligaste skillnaderna mellan Nordic Seafood Summit och andra branschevent är den enorma dragningskraften som scenprogrammet har. Här fylls inte stolarna bara inför ett enstaka dragplåster – de förblir fyllda under hela dagen, något som är en ovanlighet i mäss-sammanhang.

Flera deltagare har lyft fram hur fullsatta programpunkterna var, både i samtal med arrangörerna och i sociala medier. Scenprogrammet blev en av mässans stora höjdpunkter och uppskattades för sin relevans, bredd och höga kvalitet. Det väl genomtänkta scenprogrammet bjöd på föredrag och panelsamtal som skapade ett forum för diskussioner om branschens framtid, hållbarhet och innovation.

Publiken stannade kvar, lyssnade aktivt och deltog engagerat i samtalen – ett bevis på att Nordic Seafood Summit har blivit den centrala arena för kunskapsutbyte som arrangören önskat.

Utöver scenprogrammet har sidoeventen vuxit och blivit ett naturligt komplement till mässgolvet. Genom att erbjuda platser för spontana möten och djupare samtal har dessa aktiviteter öppnat upp för nya samarbeten och affärsmöjligheter. Att få en chans att diskutera gemensamma utmaningar i en mer avslappnad miljö har visat sig vara ovärderligt för många deltagare. Det är fantastiskt att se hur intresset för sjömat växer, och vilken energigivande upplevelse det var att vara en del av Nordic Seafood Summit i år! Eventet påminner mig om varför vår bransch är så unik säger Anne Hamnebo, utbildningsansvarig på Sjömatsfrämjandet.

Nordic Seafood Summit är mer än bara en mässa – det är en dynamisk mötesplats där hela sjömatsbranschen samverkar för att driva utvecklingen framåt. Engagemanget och energin som deltagarna tar med sig in i evenemanget gör det möjligt att hitta nya vinklar och utvecklas för varje år.

Arrangörerna av Nordic Seafood Summit tar med sig all den inspiration och de insikter de fått under årets evenemang och arbetar redan nu för att göra 2026 års upplaga av eventet ännu bättre.

– Om det är något vi har lärt oss, så är det att Nordic Seafood Summit skapas av oss alla. Varje deltagare och utställare är en viktig pusselbit i helheten, säger Emelie Hennström, projektledare på Innovatum Science Park.

Hållbara vinval för framtiden

Det finns förstås de som tycker att det tjatats om klimatförändringarna alldeles för mycket de senaste åren, men en sak är säker: de personerna hittas sällan i vinvärlden. Tvärtom är man där ytterst medveten om att klimatförändringarna inte är ”fake news”, utan ett faktum som redan höjt medeltemperaturen i de flesta vinområden och orsakat nya, oförutsägbara vädermönster.

Det är ett av skälen till att hållbarhet varit ett ledord i vinbranschen de senaste åren. Begreppet hållbarhet handlar inte bara om odlingssätt – att odla ekologiskt, biodynamiskt eller regenerativt. Det handlar också om biologisk mångfald, vatten- och energianvändning under vinproduktionen, förpackningar, transporter, ett etiskt förhållningsätt till sina anställda med mera.

Och det gör att om vi som kunder vill göra hållbara val, behöver vi läsa på lite mer än att bara spana på etiketterna om vi vill förstå hur våra favoritviner produceras. De flesta vinproducenter har informativa hemsidor eller är aktiva på olika sociala medier, så för den som söker finns kunskapen ofta någorlunda lätt tillgängligt. Där finns ledtrådarna som gör det enklare att välja ett vin som är både gott att dricka och gott för framtiden. Ett första steg kan vara att exempelvis välja grönare viner, som odlats ekologiskt eller biodynamiskt.

6 gröna vinval för framtiden

1. Mandrarossa Urra di Mare Sauvignon Blanc 2023 (73918)

Från: Cantine Settesoli, Sicilien, Italien Pris: 269 kr (magnum)

Kooperativet Cantine Settesoli på Sicilien har cirka 2000 medlemmar och arbetar aktivt med hållbarhet på bred front. Detta ekologiska vin på sauvignon blanc är lätt och aningen aromatiskt med pigga toner av päron och krusbär, med örtiga toner av svarta vinbärsblad. Ett finfint skaldjursvin i storpack (magnum).

Marie Oskarsson

Marie Oskarsson är författare och vinskribent. Hon skriver om vin även för Göteborgs-Posten, vinmagasinet Törst och Gastronaut.

4. Privat Brut Nature Reserva 2022 (7904)

Från: Celler Privat, Cava, Spanien Pris: 139 kr

Cavaproducenten Celler Privat odlar ekologiskt och arbetar medvetet för biologisk mångfald. Denna ekologiska årgångscava har fin fräschör med syrliga toner av gröna äpplen och bitter grape med toner av torra kex och mineral. En prisvärd och stilig cava till apéritif med chips och löjromsdip.

2. Jurtschitsch Riesling Platin 2023 (20102)

Från: Weingut Jurtschitsch, Kamptal, Österrike

Pris: 149 kr

Vinmakarparet Alwin och Stephanie Jurtschitsch på anrika Weingut Jurtschisch odlar ekologiskt och gör moderna, matvänliga viner. Detta ekologiska vin på riesling i lättviktsflaska bjuder på fruktiga toner av gröna äpplen, honungsmelon och uppfriskande citrus, som funkar fint till ceviche eller fiskrätter med asiatiska smaker.

3. Chablis Vieille Vignes Sainte Claire JM Brocard 2023 (5595)

Från: JM Brocard, Chablis, Frankrike

Pris: 229 kr

När nestorn och giganten Jean-Marc Brocard i Chablis lät sonen Julien Brocard ta över ansvaret introducerades biodynamisk odling i delar av vingårdarna. Detta eleganta, biodynamiska vin flödar av mogna, gula äpplen, mineral, färska örter och citrus i en kombination som längtar efter skaldjursplatå.

5. Ferrari Brut Organic (7721)

Från: Ferrari, Trentino-Alto Adige, Italien

Pris: 189 kr

Ferrari i norra Italien gör mousserande viner med traditionell metod av hög klass. Detta ekologiska vin är friskt, stringent och luftigt med toner av gula äpplen, rostat bröd och bitsk grape. Aptitretande välkomstdrink med lite småplock till.

6. L Chardonnay Organic 2023 (5613)

Från: Laroche, Pays dÓc, Frankrike

Pris: 109 kr

Languedoc i södra Frankrike är en vinregion med stor andel ekologisk odling. Där gör storspelaren Domaine Laroche, med huvudsäte Chablis, detta ganska diskreta ekologiska vardagsvin på chardonnay med stillsam doft av Golden Delicious-äpplen, kryddiga toner och örter. Ett smidigt vin till fisksoppan, tappat på lättviktflaska.

Den klimatsmarta maten

Vad kan vi själva göra i vardagen för att minska vårt klimatavtryck? Ett sätt är att tänka på vi har framför oss på tallriken, menar journalisten och författaren AnnCathrine Johnsson skrivit boken Klimatmaten Recept & Fakta (Ordalaget).

– Maten vi äter står för en tredjedel av vår klimatpåverkan och det är mycket vi kan göra för att påverka, säger Ann-Cathrine Johnsson. Baljväxter som bönor, ärtor och linser är exempel på klimatsmart mat, som kan ersätta en del av det kött vi äter. Även rotfrukter, kål och grönsaker har en låg belastning på klimatet. Ägg och spannmål är andra exempel på klimatsmart mat.

Är fisk och annat sjömat också klimatsmarta matval?

– Fisk och skaldjur har generellt en låg klimatpåverkan, men det är viktigt att tänka på att köpa produkter som är producerade på ett hållbart sätt. Märkningar som MSC, ASC och KRAV är exempel på detta.

Hur kan man tänka mer klimatsmart kring sjömaten i köket?

– Precis som när det gäller kött, där man pratar allt mer om att ta

tillvara på hela djuret, kan man tänka likadant med fisk och skaldjur. Köp hel fisk för att möjliggöra detta. Torskkind ses till exempel som en delikatess och kan liknas vid kammussla i konsistensen. Fiskskroven kan användas till att koka fond. Eller varför inte göra en soppa på torskhuvuden? Även skalen från skaldjur kan användas för att göra en riktigt god fond.

Vad ska vi mer tänka på för att välja klimatsmart mat?

– Närproducerat betyder inte per automatik att maten är mer klimatvänligt, men chanserna ökar med kortare transporter. Att äta mat efter säsong är ytterligare ett sätt att gynna klimatet och hemlagad mat har i regel en betydligt lägre klimatpåverkan än färdigmat.

Fisksoppa med saffran och räkor

4 pers

Du behöver:

1 purjolök

2 morötter

1 palsternacka

1 vitlöksklyfta

Rapsolja att steka i

1 g saffran

½ tsk timjan

½ tsk oregano

Till serveringen:

Gräslök

2 dl smetana

Gör så här:

2 dl vitt vin

1 brk hela tomater

5 dl umamibuljong

280 g laxfilé

200 g torskfilé

200 g frysta räkor

Salt

Svartpeppar

1. Skölj, rensa och strimla purjolöken. Slanta morötter och palsternacka.

Hacka vitlöksklyftan.

2. Fräs purjo, rotfrukter och vitlök i olja tillsammans med kryddorna.

Tillsätt vin tomater och buljong. Låt sjuda i 5-10 min.

3. Skär fisken i mindre bitar. Lägg fisken i grytan. Låt sjuda ytterligare 5 min.

4. Lägg i räkorna och sjud ytterligare någon minut.

Smaka av med salt och peppar.

5. Vid serveringen: Klipp över gräslök och servera med en klick smetana.

MARIE OSKARSSON

Fisksoppa med saffran och räkor ur boken ”Klimatmaten, recept och fakta” (Ordalaget) av Ann-Cathrine Johnsson och Lena Djuphammar. Foto: Lena Djuphammar

Lär dig mer om: Isfiske på Hjälmaren

På vintern när kylan kommer och sjöarna täcks av is anpassas fisket efter isläget. Osäkra isar gör att fiskarna varken kan arbeta på isen eller i vattnet. När isen är tjock och stabil går det att sätta redskap under isen. Anna Vesper Gunnarsson fiskar i Hjälmaren tillsammans med sin pappa Björn Eriksson. Här är det gös man huvudsakligen är ute efter och under sensommaren och hösten även signalkräftor.

I år ser det osäkert ut med isfisket. På många håll runt våra stora sjöar har isen inte lagt sig. Halva Hjälmaren blåste upp under det senaste blåsvädret och vi vet inte hur resten av säsongen kommer att se ut, berättar Anna Vesper Gunnarsson, yrkesfiskare i Hjälmaren.

– Jag önskar att det antingen blåser upp ordentligt eller blir ordentligt kallt så vi på något sätt kan arbeta.

Konsten att fiska under isen

När vintersäsongen med isfisket börjar använder man en lång ”Nätrå”. Förr tog man två tätväxande granar, barkade av och snedskarvade i rotänden.

– Idag skarvar vi två brädor (25*75 mm) i bredd till en ”Nätrå” som blir ca 25-30 m lång. Längden varierar på hur långa nät man använder, förklarar Anna.

För att få ner ”Nätråa” under isen måste fiskaren hugga ett ganska långt hål som man sen skjuter ner ”Nätråa” i. Till sin hjälp används oftast ”Isbillen” för att hugga hål i isen men vid tjockare is (20-30cm) används en motordriven isborr.

– När vi väl fått ner ”nätråa” under isen fäster vi nätet i bakre änden på ”nätråa”, som vi sedan drar ut under isen. Bredvid vakkanten hugger vi ett litet hål som vi sätter en pinne kallad ” stabbe” i. I stabben fäster vi en tråd som vi kallar för en bäsning. Trådens

Nätråa som används till att föra ner

under

är ca 25 – 30 meter lång beroende på nätets längd.

andra ände fäster vi i andra änden av nätet. Så att nätänden sitter kvar när vi drar ut nätet under isen. Om det är klar, genomskinlig is ser man genom isen var änden på ”råa” är och kan hugga en ny vak en bit in på råa. När det är snö på isen får man antingen stega fram till platsen för nästa vak eller ha en lina och mäta ut var vaken ska vara, förklarar Anna.

I vaken sätts en ”Råtjuga” ner med klykan över ”råa”. ”Råtjugan” är ett hjälpmedel som fiskaren använder för att flytta fram ”råa” med. För att lyckas med detta krävs en viss teknik. ”Råtjugan” vrids så att den låser fast i ”råa” och därefter knuffar man ner och framåt för att få ”råa” att röra sig.

– Ibland kan det strömma eller vara kanter under isen som gör att råa drar åt sidan och inte riktigt hamnar där man vill. Då är det bra att ha en råkrok, förklarar Anna. Kroken för man ner i vaken och sen vrider man råa till rätt plats.

Fiskaren brukar lägga ut flera nät i rad. När alla nät är i huggs ett stort avlångt hål för att dra upp ”råa” på isen igen.

Att vittja sina nät

När näten ska vittjas fästs en lina i ena änden på nätet. Därefter dras sedan nätet upp på isen genom att man drar i andra änden och kan enkelt vittja det.

– Vi brukar enbart ta upp övre delen på isen så själva nätet och nedre delen hänger kvar ner i vattnet. Då undviker man att nätet

nätet

isen

Det kan bli riktiga trassel när fiskarna fastnar i nätet berättar Anna.

fryser fast på isen när det är kallt.

Nätet brukar sköljas av i vaken vartefter man drar nätet och plockar bort fiskar ur det.

– Det kan bli riktiga trassel av fiskarna när de fastnat i nätet så det kan vara lite pillrigt att trassla ut alla tåtar. När hela nätet är vittjat så drar vi tillbaka nätet under isen igen med hjälp av linan som vi fäste i nätets ände, säger Anna.

Svävare, hydrokoptrar och isekor Det är inte alltid isarna är tjocka och stabila. Ofta behöver fiskarna ta sig ut på dåliga isar som knappt bär. Då användes svävare, hydrokopter eller en iseka.

Svävaren kräver tillstånd och förarbevis. Den svävar fram på luftkuddar över isen/ vattnet. Den har fläktvingar bak som driver den framåt och roderblad som man styr med. Hydrokoptern är mer som en båt men drivs även den med fläktvingar/propeller och roderblad att styra med. – Isekan som vi använder är en flatbottnad aluminiumeka med medar under som är ganska lång och smal. Vi har stöttor bak så vi kan skjuta den framför oss när vi går på isen, förklarar Anna.

Vi har alltid med

• Minst 2 isbillar. 1 för att hugga upp vakarna med och en för att ställa vindskylet mot.

• 1 spade för att ösa isspillrorna ur vakarna med.

• 1 liten krok som vi får tag på bäsningen med.

• 1 vindskyl för att få lite lä vid vaken när vi vittjar.

• 1 linrulle med nätlina för att flytta näten och dra ut dem under isen igen.

• Fisklådor till den önskade fångsten.

• 1 mätsticka som är 45cm, för att kunna mäta gösen.

När isarna är bättre, runt 15-20 cm tjocka, används en skoter med kälke eller pulka efter. Detta är det smidigaste transportsättet. Där får man med fiskeutrustningen på ett bra sätt.

• Isdubbar och flytoverall. Stövlar med dubbar är också bra att ha.

Varma vintrar ett problem för fisket

– Den här vintern har det varit varmt och kallt om vartannat vilket gör det svårt att planera. Det är mycket som påverkas av att isen inte ligger. Kallare vatten som dras ner efter botten på grundare områden kan påverka kräftfisket till sommaren. Lägger sig inte isen som ett lock över sjön, fortsätter kiselalger att växa vilket ger problem för fisket även under våren då kiselalgerna kletar fast i näten.

Det är svårt att sia om framtiden, säger Anna. Det har varit liknande situationer förr. På 80-talet hade man även då flera vintrar i rad som man inte kunde fiska. Under dessa perioder hade man då möjlighet att stämpla genom yrkesfiskarnas a-kassa. Den finns inte kvar. En önskvärd vinter har isfiske från mitten/slutet av december till början/ mitten på mars.

Mörkö 30/1 2025

Så här i slutet av januari hade det vanligen passat väldigt väl att beskriva hur fisket under isen går till. Men då isen lyser med sin frånvaro, eller är allt för osäker, så har jag inte haft möjlighet att prya för att se hur det fungerar. Isfisket är utbrett i främst Hjälmaren, Mälaren och våra småsjöar annars.

Ett förändrat klimat ställer onekligen till det på alla möjliga sätt. Man får glädja sig åt ljusets återkomst. Jag blir lika positivt förvånad varje år.

Apropå småsjöar där det bedrivs yrkesfiske, så är det ett trettiotal. Bolmen i Småland och Ringsjön i Skåne har nog det mest omfattande fisket. Andra sjöar är så pass små att yrkesfiskaren fiskar i två eller fler sjöar. I flera av dessa sjöar finns Fiskevårdsområden FVO, som har till uppgift att förvalta fisket. I andra fall är sjöarna helt privata och fisket förvaltas av yrkesfiskaren. Det är ingen överdrift att påstå att en ensam yrkesfiskare förvaltar en sjö bäst då han eller hon har allt att vinna på god förvaltning.

Det gemensamma för dessa småsjöar är att fisket inte kan certifieras enligt MSC eller få något färgat ljus från WWF. MSC därför att sjöarna måste betala SLU eller någon annan för att utföra provfisken, sedan är det den sedvanliga certifieringsprocessen. Kostnaderna kan bli lika stora som hela fiskets omsättning i sjön. Och då går det förstås inte. WWF kan möjligen uttala sig men de har ju inte heller kalla siffror från någon akademi att förhålla sig till. Det kan alltså bli problematiskt 2030 eftersom Svensk Dagligvaruhandel då endast skall sälja certifierade fisk- och skaldjursprodukter.

Av den anledningen arbetar Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, SIC, tillsammans med andra tämligen intensivt för att lösa detta i god tid. Bäst vore om hela svenska fisket, industrin och handeln kunde enas om ett gemensamt varumärke. Egentligen borde det ju räcka med alla de tillstånd, dispenser och kvoter som finns idag då de ju är framtagna på vetenskaplig grund.

Hälsar Per Pettersson i Hejsta

Per Pettersson i Hejsta VD Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund

Svävaren gör det enkelt att ta sig ut på sjön

PROFILEN

Yngve Björkman – diplomat och enande kraft

På ett föredömligt sätt har Yngve Björkman enat och stärkt svensk sjömat under sin långa karriär. Genom diplomati och engagemang har han blivit en aktad profil inom branschen.

I sin ungdom spelade han 50 A-lagsmatcher för Hillareds IF men det var i fiskbranschen han blev den starkast lysande stjärnan. Vi ska ta det från början; fiske har lockat Yngve ända sedan han som barn fångade insjökräfta i Ätran. Under en period i början av karriären var han grossist och sålde flodkräfta i Stockholm. Han lämnade Hillared 1957 och blev inköpare på Flygmotor i Trollhättan. Det hörde till Volvo och Bofors. När Abba Fyrtornet sökte inköpare fick Yngve det jobbet; Volvo var duktiga på vidareutbildning och de som kom därifrån hade högt anseende. Han applicerade kunskap och säljsystem från Volvo på Abba Fyrtornet (en fusion av AB Bröderna Ameln och AB Fyrtornet) med lyckat resultat. Efter omorganisation köptes bolaget av Pripps bryggerier och namnet ändrades till Abba Ab där Yngve blev inköpschef. En av Yngves höjdpunkter var när

Yngve Björkman har nu lämnat fiskbranschen och ägnar en stor del av sin fritid till sin frimärkssamling.

Foto: Lasse Edwartz, Bohusläningen

Abba hade flyttat till Uddevalla, Yngve var divisionschef och basade för Abba Trading: – Vi började med köpta produkter och på mitt initiativ köpte vi in odlade musslor vilket gjorde att vi slapp sanden som tidigare varit ett problem. Vi packade dem snyggt i burken. Jag introducerade också tonfisk i vatten som lanserades som lätt-tonfisk.

Konserver på export

Senare blev Yngve istället exportchef på Abba och han har fina minnen från den tiden. En resa till Australien sammanföll med musikundret Abbas besök och Yngve fick idén att samarbeta och sälja sill. Han ringde upp Stikkan Andersson och fick svaret att: ”Nej, det ska inte lukta sill om popgruppen”.

– Nej, det sket sig. Det var synd att vi på Abba missade möjligheten att få använda

kopplingen till dem när de fick godkännande att använda vårt namn. Någon i ledningen sa bara till gruppen att: «Ni får se till att inte missköta namnet”.

Abba exporterade kosher-sill till USA och den stora judiska befolkningen. Varje år kom en abbot för att inspektera beredningslokalen i Kungshamn och det var alltid en stor dag. En annan möjlig marknad var Japan och man gjorde försök att etablera sig. Yngve skrattar lite åt minnet.

– Fiskrom är känt som potenshöjande och vi tog med en låda Kalles och sill för provsmakning. Succén uteblev dock för inför orderleveransen förväxlades de japanska etiketterna i packavdelningen. Kaviaren fick texten: ”Ska blötläggas över natten” och på sillen stod det: ”Bredes direkt på bröd”.

Enat och stärkt fisknäringen

Fiskbranschens Riksförbund, FR, bildades 1988 och Yngve valdes till ordförande. Vid 65 års ålder fortsatte han både som konsult åt Abba och som ordförande för FR i 25 år. Han har haft goda kontakter med fisket,

Namn Yngve Björkman Ålder 90 år

Kommer från Hillared utanför Borås Arbetat med Inköps- & exportchef Abba, Ordförande FR

Familj Särbo, 3 barn, 3 barnbarn Bor Kungshamn och Skövde Godaste sjömaten Grillad makrill

regering, organisationer och media. FR jobbade hårt med att riva tullmurarna när Sverige gick med i EU och fick tack vare bra avtal tullfrihet från dag ett. Det var helt avgörande att slippa tull på 30%. Just i detta skede träffades Johan Mellgren, Orkla, och Yngve för första gången. Johan berättar att Yngve har lyckats med att samla alla kring de gemensamma branschfrågorna och driva dessa. Ett exempel är frågan om tullfri norsk sill.

– Idag har myndigheter en självklar samarbetspartner i FR istället för att varje företag ska föra sin egen talan. Jag upplever Yngve som en mycket vänlig person som bryr sig om andra människor men kan vara väldigt tuff när så krävs, säger Johan. Kollegor, konkurrenter och samarbetspartners inom näringen ger tillsammans en bred och målande bild över den betydelse Yngve och hans gärning har än idag. En av dem är entreprenören Bengt Gunnarsson som har arbetat tillsammans med Yngve i många år; både på Abba och i styrelsen för FR:

– Yngve är entusiastisk, aktiv och har kontakt med allt och alla. Han har betytt så mycket att det inte går att beskriva.

Peter Ronelöv Olsson, SFPO, menar att branschen är tuff och att folk generellt sett har en väldigt rak ton. Men Yngve är inte sådan; hans personlighet har gjort det enkelt och trevligt att jobba ihop:

– Han gjorde allt med stil som den gentleman han är. Inga hårda ord. Han är en diplomat och jag har bara gott att säga.

Avslutar karriären som 84-åring Krishan Kent tog över ordförandeskapet efter Yngve 2018. De hade en lång förberedande överlämningstid där de jobbade tillsammans. Krishan berättar:

– Jag tog till mig av Yngves erfarenheter in i förbundets strategiarbete där ökat samarbete inom sjömatens värdekedja från hav till bord var högsta prioritet för att öka förbundets kompetens och relevans. Vid överlämningen fanns två branschföreningar med liknande uppdrag. Att få till en sammanslagning av de två föreningarna blev högsta prioritet, vilket också genomfördes 2019. Det gav oss en helt ny plattform för vårt arbete inom handelsfrågorna men också branschriktlinjer och märkning.

Även Yngves dotter Lotta arbetade på FR under överbryggningen och hon vittnar om Yngves värdefulla förmåga att skilja på sak och person:

– Pappa skulle aldrig gå till personangrepp. Han har lyckats medla och framföra sakfrågan. För honom är det naturligt att ge blommor till sin konkurrent eftersom han tycker om personen. Det har bidragit till framgången. Den egenskapen har han naturligt och jag reflekterar ibland över hur fint det är.

Idag har FR samlat stora delar av hela värdekedjan inom sjömatsbranschen med tillgång till specialistkompetens inom konsument- och hållbarhetsfrågor samt den svenska självförsörjningskapaciteten

Ambitionen är att stärka den svenska blå livsmedelskedjan vilket FR gör tillsammans med branschen på ett sätt som är helt unikt för Europa. Ordföranden Krishan Kent poängterar att det är Yngves engagemang för sjömat samt hans personlighet som skapat förutsättningar för ett fint samarbetsklimat: – Han är oerhört noggrann, balanserad med stort hjärta och samtidigt hög integritet. Jag uppdaterar honom fortfarande om vad som händer, särskilt i vårt europeiska förbund AIPCE där han också är ett aktat namn med många kollegor som uppskattade hans arbete. Jag brukar skicka en bild och hälsningar till honom när jag träffar övriga europeiska ordföranden.

Påläst, drivande och diplomatisk

Mikael Holm, Leröy, berättar att Yngve på ett föredömligt sätt satt branschen på kartan inom svenska myndigheter och svensk politik, och även lyft organisationen in i ett europeiskt perspektiv.

– Han har varit en pedagogisk och samlad röst gentemot svensk handel i viktiga gemensamma frågor som miljömärkning och fiskekvoter.

Den unika personligheten återkommer ständigt när man talar om Yngve. Sill-ikonen Morgan Bråse har jobbat med sill hela livet och eftersom Yngve var knuten till Abba var

de konkurrenter men det kändes aldrig så: – Vi kunde diskutera branschfrågor som var lite känsliga. Det finns bara gott att säga om Yngve. Han har enat och stärkt hela branschen genom att vara energisk, drivande och kunnig. Vi har träffats i våra yrkesroller men jag har alltid upplevt honom som en god vän.

Yngve var flitig med att kommunicera, diskutera och argumentera för branschens bästa. Här är ett urval ur hans stora samling klipp genom åren.

Idag ägnar sig Yngve åt bridge, promenader och det stora intresset; frimärken. Han gifte sig 1957, fick tre barn och tre barnbarn. Hans fru Anita har gått bort och nu lever han lyckligt med sin särbo Inger. Båda har bostäder i Skövde på vintern och på sommaren Kungshamn, där Yngve fortfarande gärna ger sig ut för att fiska. Men nu för tiden är det sonen Stefan som kör båten.

Av tradition brukar Yngve presentera sina gäster med ett rim. Vi gör detsamma!

I hav och sjö finns mycket mat – det vet vår främste diplomat. Han enar alla med varm hand och stärker branschens blåa band. Ett TACK från fiske och fabrik: Herr Björkman – du är helt unik!

Provsmakning av Abbas tonfisk.

KATARINA SCHLÄGER

HaV flyttar ut trålgränsen för att utvärdera trålfiskeförbud

Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om förbud för trålfiske efter pelagiska arter i en del av centrala Östersjön. Beslutet träder i kraft den 1 februari 2025.

Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter som sill och strömming, i Östersjön. Syftet är att utvärdera effekterna på beståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur.

HaV har nu beslutat om ett tidsbegränsat förbud för trålfiske efter pelagiska arter inom ett område i centrala Östersjön innanför territorialhavets gräns från norra Öland upp till gränsen mot Bottenhavet. Det föreslagna området har utformats mot bakgrund av hur trålfiske efter pelagiska arter har bedrivits under det senaste decenniet samt utifrån förekomsten av viktiga livsmiljöer för sill/strömming under hela dess livscykel. Området omfattar därför både lekområden nära kusten och djupare havsområden där sillen uppehåller sig under vinterhalvåret.

Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!

DanAqua och NordicRAS återvänder som en del av DanFish International 2025

Nu finns det goda nyheter för de vattenbruksintresserade mässdeltagarna! I höst återvänder NordicRAS-konferensen till Aalborg och det innebär att vattenbruksmässan, DanAqua, återigen blir en del av den stora fiskemässan, DanFish International, som äger rum i Aalborg Congress & Culture Center (AKKC) från 7- 9 oktober i år.

Första gången var 2013 och senast 2017. Det har gått åtta år sedan DanAqua var en del av den omtalade fiskemässan, DanFish International, som hålls vartannat år i AKKC. Men i år har NordicRAS-konferensen siktet inställt på Ålborg igen och därför återupplivar AKKC den framgångsrika vattenbruksmässan som en del av DanFish International 2025, som äger rum två av de tre mässdagarna i oktober. NordicRAS-konferensen, som anordnas av DTU Aqua, hålls vartannat år och i år är det sjunde gången den äger rum. Sedan besöket 2017 har konferensen bland annat hållits i Berlin 2019 och Tromsø 2023 –och i år ser man fram emot att återvända till Aalborg.

DanFish International är en av världens ledande mässor för fiskeutrustning och teknik och lockar över 12 000 besökare från hela världen.

https://www.havochvatten. se/5.6ab16f9919457c08995bad8a.html?subject=fiske

Få som söker unik livsmedelsutbildning trots lysande karriärutsikter

LTH erbjuder som enda lärosäte i Sverige en kandidatutbildning i livsmedelsteknik. Karriärutsikterna efter examen är lysande och behovet av livsmedelstekniker är stort, men efter pandemin har antalet sökande minskat. LTH vill vända den negativa trenden genom att göra det lättare att komma in. Antagningen öppnar den 17 mars!

Nya behörighetskrav och ökad synlighet Nöjda studenter och ett universitet i världsklass till trots, allt färre vill utbilda sig till livsmedelstekniker. Eller är det så att allt färre känner till utbildningen? Maria Glantz, programledare, lutar åt det senare.

– Med tanke på hur stor efterfrågan från branschen det är på livsmedelstekniker, så behövs fler sökande till utbildningen, säger Maria.

För att underlätta för intresserade har behörigheten till utbildningen justerats: kravet på yrkeserfarenhet från livsmedelsbranschen har sänkts från två år till nio månader. Dessutom går LTH nu brett ut med information i branschen.

Sprid gärna information om utbildningen!

Antagningen öppnar den 17 mars.

Mer information om utbildningen hittar du här:

www.lth.se/utbildning/kandidatutbildning-livsmedelsteknik/

LTH skickar gärna ut tryckt informationsmaterial för spridning på företag inom livsmedelsbranschen.

Kontakta: hilde.skar_olsen@ple.lth.se

https://www.livsmedelsforetagen.se

Blåstången är tillbaka i Trälhavet – gammalt herbariematerial ger ny kunskap

Förbättrad avloppsrening har lett till förbättrad vattenkvalitet i Stockholms skärgård, och en ny studie visar att blåstången nu är tillbaka långt in i Trälhavet. Samtidigt visar den nya studien att arkiverat herbariematerial kan vara ett viktigt verktyg för att upptäcka miljöförändringar, berättar forskaren Lena Kautsky.

Under 1900-talet ledde ökad övergödning av Östersjön till att blåstången (Fucus vesiculosus) försvann från många skärgårdsområden, bland annat stora delar av Stockholms skärgård. Ett exempel är Trälhavet norr om Stockholm där dykundersökningar genomförda av Inge Lennmark i slutet av 1960-talet respektive 1990 tydligt visade hur blåstångens utbredning förändrades. Området påverkas av näringstillförsel från Mälaren och från ån Åkerströmmen och decennier av övergödning ledde till att den 1990 inte längre förekom i de inre delarna av skärgården.

– Sedan dess har reningen av kväve och fosfor i avloppsvattnet förbättrats, näringshalterna i vattnet har sjunkit och siktdjupet har blivit bättre, berättar forskaren Lena Kautsky. Vi ville ta reda på hur det hade påverkat blåstången – hade den kommit tillbaka?

Nya undersökningar År 2001 gjordes ett examensarbete i samma skärgårdsområde. Det visade en viss förbättring sedan 1990, men fortfarande växte tången

endast långt ut i skärgården. 2017 och 2020 återvände Lena Kautsky och hennes kollegor Ellen Schagerström och Susanne Qvarfordt till Trälhavet för nya undersökningar. Med all denna data vid handen kan de nu i en ny studie konstatera: Blåstången är tillbaka, och det ordentligt.

https://www.su.se/stockholms-universitets-ostersjocentrum/ nyheter/blåstången-är-tillbaka-i-trälhavet-gammaltherbariematerial-ger-ny-kunskap-1.794617

20 och 21 mars

Kostdagarna 2025 Stockholm https://www.kostochnaring.se/aktuellt/event/kostdagarna2025/

Sjömatsfrämjandets utbildningar i vår

17 och 24 mars

Grundläggande livsmedelshygien med fokus på sjömat Sjömatsfrämjandets utbildningscenter Göteborg

https://sjomatsframjandet.se/utbildningscentret/utbildningar/grundlaggande-livsmedelshygien-for-sjomat/

9 och 16 juni

HACCP-utbildning med fokus på sjömat Sjömatsfrämjandets utbildningscenter Göteborg

https://sjomatsframjandet.se/utbildningscentret/utbildningar/haccp-for-sjomat/

12 och 19 maj

Märkning av sjömat. Sjömatsfrämjandets utbildningscenter. Göteborg https://sjomatsframjandet.se/utbildningscentret/utbildningar/markning-av-sjomat/

I samarbete med Restaurangakademien https://www.restaurangakademien.se/kurser/matlagning/sjomat-1-0/

Sjömat 1.0 + 2.0

2 och 3 april Sjömat 1.0 13 maj Sjömat 2.0 Vi levererar sillinläggningar,

röror,

För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Tänk om. Tänk rätt. Tänk stort.

Den 22 januari hade jag det hedersamma uppdraget att dela ut årets Sjömatspris på Nordic Seafood Summit. Vinnare var Guldhaven Pelagiska med motiveringen (i korthet) att ”de är en förebild för branschen där tradition, innovation och hållbarhet möts.

Med stort engagemang har de blivit en nyckelaktör och samtidigt stärkt kustnära näringar och lokalsamhällen. Ett exempel på deras kreativitet är utvecklingen av boquerones på siklöja, en ofta bortglömd art. Guldhaven är mer än ett företag – de är en symbol för framtidstro och stolthet inom Sveriges blå näringar.”

Med små omskrivningar hade samma motivering fungerat utmärkt på de andra två finalisterna Janne Bark (Musselfabriken m.m.) och Skillingefisk – Impex. Alla tre är de förebilder för oss alla, inte bara inom fiskbranschen. Att värna lokala och regionala värdekedjor, se verksamheten som del av lokalsamhället, att ta tillvara det naturen gett oss och att modigt stå upp för det som verkar omöjligt – det måste ju vara rätt. Att både regnbåge, sill och blåmussla också trendar inom svensk food service bekräftar att nomineringarna är rätt i tiden.

Att arbeta för ökad lokal produktion och svensk sjömat, hindrar inte att vi måste vara öppna mot omvärlden och både importera och exportera när vi kan och det vi behöver för en robust och relevant sjömatsnäring. Men nyckeln till en trygg framtid för oss själva och de som kommer efter oss är att vi skapar mesta möjliga av de resurser Sverige förfogar över. Då har vi kapacitet i värdekedjorna från hav till bord som är i balans. Vi kan göra egna val gällande vår produktion, något som säkert många energiberoende länder idag önskar att de tänkt på lite tidigare.

Alla tre finalister är goda förebilder för oss alla. Tänk om pressade svenska hushåll haft tillgång till strömmingsflundra när matinflationen var som värst. Och tänk ifall blåmussla vore stapelvara – och boquerones på siklöja stod på alla festbord. Vad bra det vore för Sverige! Och så gott...

Uppåt och framåt, Krishan Kent

Frågor & Svar

Fråga:

Jag har köpt på mig blåmusslor som jag inte ska tillaga inom den närmsta tiden, kan jag frysa ner dessa levande?

Svar:

Det är bäst att du tillagar musslorna innan du fryser ner dem. När musslorna tillagas dör de snabbt, vilket gör att muskeln drar ihop sig och köttet behåller sin fasta och fina konsistens – precis som vi är vana att uppskatta det. Om du istället fryser ner levande musslor dör de genom frysning vilket leder till att köttet inte drar ihop sig som vid tillagning utan ”fastnar” i skalet. De redan döda musslorna kommer inte dra ihop sig när du sedan kokar dem. För att bevara bästa möjliga smak och konsistens rekommenderar vi därför att du ångkokar eller förväller musslorna, så att skalet öppnas, innan de fryses. Frys in med eller utan skal. Tina upp musslorna i kylskåp och värm upp genom att lägga ner de i den färdiga anrättningen. Detta är det bästa sättet att njuta av dina blåmusslor, även om de inte kan tillagas direkt!

Vad skall jag göra med trasiga musslor och musslor som inte öppnat sig under kokningen?

Musslor kommer från kontrollerade områden och alla musslor i förpackningen skall gå bra att äta och ha samma hållbarhet. Du behöver inte sortera bort trasiga musslor men sila gärna fonden så du inte får skal i anrättningen. Angående musslor som inte öppnat sig så står det ofta att man skall slänga dessa. Det behöver du inte göra. Rekommendationen kom av att man förr ofta skrapade upp musslor från botten. Musslorna kunde då vara döda och fyllda med lera som sög ihop skalet. Kom en sådan mussla med riskerade man att få lera i hela koket. Idag är de musslor som du köper i butiken ofta odlade, de hänger alltså på band i havet och kommer inte kontakt med botten. Man kan i och för sig hitta vildfångade musslor från andra länder i butik men de är vanligtvis från områden där leran inte är ett problem.

Vi rekommenderar därför följande:

Musslor som inte öppnar sig under koket kan du koka ytterligare ett par minuter (koka inte de redan öppna musslorna för länge, då blir de lätt torra och tråkiga. Skulle de inte öppna sig så går det an att bräcka upp skalet. Med största sannolikhet är musslan tillagad inuti men vill inte ”släppa taget”. Musslan är olika starka under olika säsonger. På vintern vill de gärna hålla sig stängda om det är is och snö medan de ofta är öppna på sommaren då det kan vara ovanligt varmt.

ANNE HAMNEBO

Ytterligare info finns här:  https://sjomatsframjandet.se/i-koket/hanteringtillagning/hantering-av-skaldjur/musslor/

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

Restaurangakademien och

Sjömatsfrämjandet lanserar en ny sjömatsutbildning

Gör trygga, hållbara och välsmakande val i köket. Med ett unikt samarbete mellan Restaurangakademien och Sjömatsfrämjandet får du en utbildning som ger både gastronomisk teknik och djup kunskap om sjömat.

Totalt tre dagar fyllda av inspiration, teori och praktisk matlagning.

Sjömat 1:0 2/4 12:00 – 16:00 och 3/4 kl. 09:00 – 14:00

Sjömat 2.0 13/5 kl. 09:00 – 16:00

Plats: Restaurangakademien, Stockholm Pris: 3 598 kr exkl. moms för ett tillfälle eller 6 116 kr exkl. moms för båda (3 dagar)

Svenskproducerad sjömat:

Tre bolag – tre produktgrupper

- en vision.

Bolagen är en del av Västkustfisk Gruppen, en koncern som arbetar för att stärka det svenska fisket och den svenska fiskindustrin med en vision att göra det lättare för dig som inköpare att välja svensk-producerade sjömatsprodukter.

Tillsammans gör vi det lätt för dig att välja rätt!

Sweden Pelagic är specialister inom beredning och marinering/ kryddning av pelagisk fisk – i första hand sill och skarpsill. I vår fabrik i Ellös på Orust, sorterar, filear, kryddar och packar vi sillen precis som du vill ha det. Processen utmynnar i en unik produktkvalitet som lever vidare år efter år!

Sweden Shellfish tar skaldjurshantverket till en högre nivå. Vi har den kunskap och teknik som krävs för att ta hand om den känsliga råvaran på bästa och mest skonsamma sätt genom hela fångst- och beredningsprocessen. Vi levererar en högkvalitativ produkt som dina kunder kommer tillbaka för!

Sweden Seafood ligger i täten bland leverantörer av beredda laxprodukter. Med en optimerad laxfilélinje och en effektiv och modern filéanläggning har vi möjlighet att producera och bereda upp till 2 000 ton varor per år! Försäkra dig om att dina kunder köper dina produkter gång efter gång: välj en leverantör du kan lita på!

Läs mer och boka

HJÄLP

SÖK HJÄLP

, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan

Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907