3D-skrivartekniken het i höganÀs PersontrafikmÀssan
Prins Carl Philip i möte med Jeanette Johansson
tillsammans mOt nya mÄl
Prognosen för 2014 ser ut att sluta pÄ mer Àn 230 MSEK i omsÀttning vilket Àr ett historiskt rekord för Consat. NÀr den Svenska och Europeiska marknaden för ingenjörstjÀnster för stunden Àr lite avvaktande har vÄr verksamhet inom telematik ökat kraftigt! Tillsammans ger bredden i Consat AB en balanserad stabilitet som över tid visat sig fungera mycket vÀl.
I min roll som affÀrsutvecklare har jag förmÄnen att fÄ vara med i flera projekt i flera av vÄra bolag. Det Àr oerhört stimulerande att fÄ samarbeta med sÄ mÄnga kompetenta och engagerade kollegor.
Jag brukar ju sÀga att vi har passion för teknik, vilket i och för sig stÀmmer bra in pÄ oss. Dock mÄste jag lyfta fram den utmÀrkande och djupt inneboende egenskapen hos oss pÄ Consat av att de flesta alltid vill göra allting bÀttre. Vi kan vara nöjda en kort stund men sedan vill vi göra om eller göra mer oavsett om det handlar om utvecklare, sÀljare eller ledning.
Trots ett rekordÄr vill alla bolag prestera mer och bÀttre för att kunna fortsÀtta utvecklas. Det finns alltid utrymme för förbÀttringar!
Under hösten har dÀrför bÄde Consat Engineering och Telematics arbetat igenom sina strategier för den kommande perioden. Consat Engineering Äkte med personal till England för att lansera sin treÄrsplan och Telematics Äkte till Mullsjö.
Consat Telematics har fortsatt att öka under Äret och har ocksÄ tagit viktiga steg in i framtidens teknik vad gÀller att stötta eloch hybridbussar med information om i vilket omrÄde de befinner sig, sÄ att bussarna vet om det Àr en vanlig vÀg, om det Àr en grön zon eller rentav om man Àr inomhus.
Telematics var ocksÄ med som utstÀllare pÄ PersontrafikmÀssan i Stockholm, Ärets största event inom branschen.
Trots en viss avvaktande omvÀrld Àr det ett helt normalt och bra affÀrslÀge för alla avdelningar pÄ Consat Engineering AB. Det ser ocksÄ stabilt ut nÀr vi blickar in i 2015.
Consat SES med Jeanette i spetsen hĂ„ller alltid Consatfanan högt och marknadsför Consat pĂ„ ett föredömligt, eller kanske snarare kungligt, sĂ€ttâŠ
Ian har fÄtt fart pÄ försÀljningen av grÄvattenvÀrmevÀxlare som Consat SES inkluderat i sitt sortiment. LÀngre fram i Context finns mer att lÀsa om SES.
Consat Data fortsÀtter att öka med fler externa kunder sÄ till den grad att dom nu behöver ta ett helt plan i ansprÄk pÄ vÄrt kontor i Partille. In- och omflyttning Àr berÀknat till Jul.
De senaste tvÄ Ären har Consat utsetts som ett DI karriÀrsföretag. I Är har teamet bakom karriÀrsföretagen skruvat upp kraven och som ett led i detta utför man bland annat en engagemangsmÀtning hos personalen för de bolag som Àr nominerade. Consat hamnade bland landets absolut högst rankade i personalengagemang och för första gÄngen som mÀtningen utförts sÄ uppmÀttes ett högre engagemang hos kvinnor Àn hos mÀn!
Tack alla för ett toppenÄr, och som vanligt kom gÀrna med tips pÄ nya medarbetare, vi vill och behöver bli Ànnu fler Consatare!
Martin Wahlgren
För flera Àr det kanske första gÄngen som ni lÀser ConText. ConText Àr tidskriften som tar sig tid att berÀtta mer i detalj om vÄra innovativa och utmanande projekt och inte minst hur det Àr att arbeta pÄ Consat. VÄr ambition Àr att med hjÀlp av intressanta artiklar och bra bildmaterial beskriva och lyfta fram i vilka sammanhang Consat verkar.
Stora Leverantörsdagen Ă€r ett Ă„rligen Ă„terkommande event som infaller pĂ„ hösten och som de senaste Ă„ren lokaliserats till Chalmers kĂ„rhus. âEn samlad manifestation för fordonsindustrins betydelse för Sverige, men ocksĂ„ en markör för de utmaningar som bĂ„de fordonstillverkare och leverantörer stĂ„r införâ, enligt FKGs tidning Fordonskomponenten.
Med pÄ eventet var deltagare frÄn alla stora fordonstillverkare i Sverige sÄsom VCC/Geely, Scania och Jaguar Landrover, komponentleverantörer sÄsom VBG Group, SKF och Plastal samt tjÀnsteleverantör Consat, för att nÀmna nÄgra av ca 500 deltagare. Arrangör av Stora
Leverantörsdagen Àr FKG (Fordonskomponentgruppen) som ocksÄ företrÀder tjÀnstebolagen i fordonsindustrin. Consat Àr en av medlemmarna i FKG och representeras av Jeanette Johansson, VD för Consat SES. Sedan 3 Är ingÄr Jeanette ocksÄ i styrelsen för FKG.
âDe viktigaste delarna som jag driver Ă€r att SME:er ( Small and Medium Enterprises) fĂ„r skĂ€liga villkor gĂ€llande betalningstider frĂ„n vĂ„ra kunder och för deltagande i forskningsprogram, tex FFI (Fordonsstrategisk Forskning & Innovation). Jag jobbar ocksĂ„ med konkreta projekt dĂ€r nĂ€ringsliv och politik möts. TjĂ€nstebolagen Ă€r en mycket viktig del av fordonsindustrins teknikutveckling och vi lever i symbios sedan mĂ„nga Ă„râ, sĂ€ger Jeanette.
Prins Carl Philip som har ett gediget intresse av fordonsbranschen, bl.a.
via sitt engagemang inom motorsport, anmÀlde sitt intresse för att fÄ medverka pÄ denna fordonsbranschdag.
FKG valde ut tre bolag att fĂ„ trĂ€ffa Prins Carl Philip under pauserna mellan föredragen. Consat, med Jeanette som representant, var ett av dem. âVi talade om drivlinor och elektrifiering och vilken teknikutveckling som kan vĂ€ntas i svensk fordonsindustriâ, berĂ€ttar Jeanette. âPrinsen fick ocksĂ„ inblick i de konkreta emissions- och lagkravsstyrda projekt som Consat hjĂ€lper sina kunder att ta fram.
âMed tanke pĂ„ vĂ„r bransch och att den berör i princip alla, sĂ„ Ă€r Prins Carl Philips nĂ€rvaro och de budskap han förmedlar av stort vĂ€rdeâ, betonar Jeanette. Prins Carl Philip har verkligen ett genuint intresse för denna viktiga bransch och han lovade att dyka upp igen nĂ€sta Ă„r.â
Prins Carl Philip besökte Stora Leverantörsdagen pÄ CTH 2014-10-16
TEXT MARTin WAhlgRen FOTO PeR eve Wendel
3D-skrivare har pÄ knappt tre decennier stöpt om den globala tillverkningsindustrin i grunden. Ett bolag med full koll pÄ utvecklingen Àr Digital Metal i HöganÀs, som med Consats hjÀlp har tagit fram en vÀrldsunik högprecisionsskrivare för metall. SÄ hÀr gick resan till i praktiken.
I skrivartekniken het i höganÀs 3D-
början lĂ€t det som science fiction. NĂ€r den första kommersiella 3Dskrivaren sĂ„ldes i USA 1987 var det mĂ„nga som med rĂ€tta stĂ€llde sig frĂ„gan: âproducera fysiska föremĂ„l, lager för lager, med hjĂ€lp av bara en CAD-modell och en skrivare - Ă€r det alls möjligt?â Idag vet vi.
3D-skrivare finns numera omedelbart tillgÀngliga för bÄde företag och privatpersoner. De anvÀnds över hela vÀrlden i stor skala för att ta fram allt frÄn prototyper och medicinska implantat till fÀrdiga detaljer med allt högre precision och ytfinhet.
- Utvecklingen har gÄtt otroligt snabbt. I början skrev man ut i frigolit med hjÀlp av en smÀlttrÄd, vilket gjorde att du kunde ta fram exempelvis en 3D-modell av en stad till en arkitekt. Under 2000-talet tillkom en rad nya tekniker och material, nÀr 3D-skrivare
började anvĂ€ndas för att tillverka prototyper till industrin. Idag Ă€r det till och med möjligt att anvĂ€nda dem till ârapid manufacturingâ, tillverkning av fĂ€rdiga produkter i allt större serier, sĂ€ger Emil Brandt, vice VD pĂ„ Consat och affĂ€rsutvecklingschef inom industriteknik.
2001 var första gÄngen Consat medverkade i utvecklingsprojekt kring 3D-skrivare. DÄ handlade det om en maskin som skrev ut i komposit. Idag har Consat varit med och hjÀlpt flera företag att utveckla 3D-skrivare. Att bolaget ligger sÄ lÄngt fram pÄ omrÄdet beror pÄ att man byggt upp en förmÄga att i tÀta samarbeten med kunderna ta tekniska innovationer till fungerande prototyper - och dÀrefter utveckla koncepten till maskiner som gÄr att producera.
- Vi Àr med i alla skeden av utvecklingsprocessen och jobbar hÄrt för att
3D-SKRIVARTEKNIK
forts.
âDet finns sĂ„ mĂ„nga tekniker och material idag att du egentligen kan skriva ut vad som helst: produkterna kan fĂ„ olika fĂ€rg, form och densitet, vilket lĂ€mpar sig för en lĂ„ng rad olika applikationer.
Samtidigt Àr vi Ànnu bara i början av utvecklingen. Det Àr fortfarande fantasin hos oss ingenjörer som sÀtter begrÀnsningarna och ingen
vet riktigt hur tekniken ser ut om tio Ă„r.â
överföra kundens kunskap om sina produkter till nya, effektiva tillverkningsprocesser. Vi sitter verkligen tÀtt tillsammans och jobbar gemensamt för att hitta innovativa lösningar - precis som om vi hörde till samma företag, sÀger Emil Brandt.
Nyckeln till 3D-skrivarens stora genomslag, menar han, ligger i hur tillverkningen gÄr till. Eftersom produkterna skrivs ut frÄn grunden med hjÀlp av en fÀrdig CAD-ritning, behövs inga gjutformar, inga specialmaskiner och ingen komplicerad bearbetning som vid konventionell tillverkning. Skrivaren gör precisionsjobbet - vilket innebÀr att man kan ta fram ytterst komplexa geometrier till en förhÄllandevis lÄg kostnad.
- Det finns sÄ mÄnga tekniker och material idag att du egentligen kan skriva ut vad som helst: produkterna kan fÄ olika fÀrg, form och densitet, vilket lÀmpar sig för en lÄng rad olika applikationer. Samtidigt Àr vi Ànnu bara i början av utvecklingen. Det Àr fortfarande fantasin hos oss ingenjörer som sÀtter begrÀnsningarna och ingen vet riktigt hur tekniken ser ut om tio Är, sÀger Emil Brandt, och tillÀgger:
- Utmaningen just nu ligger i att ta fram komponenter med hög livslÀngd, precision och ytfinish. Det var lÀnge svÄrt att fÄ till, men pÄ senare Är har noggrannheten i skrivarna förbÀttrats avsevÀrt.
Ett av bolagen som har varit drivande i den utvecklingen Àr Digital Metal, helÀgt dotterbolag till industrikoncernen HöganÀs. Bolaget har specialiserat sig pÄ att ta fram industrikomponenter i metall med extremt hög ytfinhet, tolerans och detaljrikedom. Kunderna Äterfinns inom allt frÄn modeindustrin till flygtillverkare och internationella dental- och medicinteknikföretag.
- Tillverkningen Àr baserad pÄ vÄra egenutvecklade 3D-skrivare, som möjliggör för oss att ta fram komplicerade objekt pÄ relativt kort tid till en lÄg startkostnad - och nÀstan helt utan begrÀnsningar i vare sig form eller design, förklarar Ralf Carlström, VD för Digital Metal.
För HöganÀs del började satsningen pÄ 3D-skrivare 2010. DÄ kom bolaget i kontakt med Göteborgsbaserade 3Dteknikbolaget Fcubic, vars grundare Urban Harrysson hade utvecklat en ny skrivarteknik för metallpulver och var pÄ jakt efter en stark samarbetspartner för att kommersialisera tekniken globalt. Kontakterna ledde till att HöganÀs köpte Fcubic, bildade Digital Metal och började satsa stort för att vidareutveckla tekniken.
- Vi flyttade upp tre personer till Göteborg för att verifiera skrivaren. 2011 bestÀmde vi oss för att börja konstruera andra generationens skrivare. I samband med det sökte vi upp Consat, som hjÀlpte oss att ta nÀsta steg i utveckling-
en, sÀger Ralf Carlström, och tillÀgger att samarbetet med Consat har skett i flera olika dimensioner:
- Det Àr fördelen med Consat: det finns mycket kunskap inom mÄnga olika omrÄden, vilket Àr vÀrdefullt nÀr det gÀller att utveckla sÄ hÀr pass avancerad teknik.
En som har varit med pÄ hela resan Àr Bo-Göran Andersson, teknisk chef pÄ Digital Metal och den som ansvarat för att sÄvÀl bygga den nya maskinen som att sÀtta upp Digital Metals anlÀggning i HöganÀs.
- Ganska snart efter att vi börjat kom jag fram till att det var lika bra att sitta ute hos Consat, dels för att fÄ mer arbetsro, dels för att Consat var sÄ fiffiga att de slöt ett privat sekretessavtal med mig. Det gjorde att jag kunde umgÄs fritt med personalen pÄ luncher och kafferaster utan att de behövde vara oroliga för vad de sa till mig. Det gynnade verkligen vÄrt samarbete, sÀger han, och tillÀgger att förhÄllandet idag Àr lika gott, men att arbetsformen Àr förÀndrad:
- Idag Ă€r bĂ„de utvecklingsarbetet flyttat till HöganĂ€s samt förstĂ€rkt med flera Consat-medarbetare. TvĂ„ av dem Ă€r Rickard Larsson och Jonas Larsson. Nu Ă€r det Consats medarbetare som blivit en del av Digital Metal. De dagar dĂ„ de inte Ă€r hĂ€r Ă€r de saknade â ett bra tecken pĂ„ hur viktiga de blivit för oss, sĂ€ger Bo-Göran Andersson.
miChaels uPPDrag: att sPara tiD
kOrtfakta:
namn: Michael Lebert
Ă lder: 52 Ă„r
bor: villa i Sollentuna
Familj: fru och tvÄ barn, 16 och 18 Är gamla bakgrund: studier vid Chalmers i Göteborg. Jobb som konsult och delÀgare i en lokal teknikkonsultfirma i Göteborg. Mjukvaruutvecklare och senare chef för embedded mjukvaruutveckling pÄ Toolex Alpha, Stockholm. PÄ Consat sedan 2006.
intressen: segling, fotografering och att Ă„ka motorcykel. Friluftsliv, matlagning och vin.
TEXT TobiAs hAMMAR [ SLOw COMMUNICATIONS] FOTO MARTin lundh
PĂ„ UTEUPPDRAG
I den hÀr avdelningen kommer du i varje nummer att fÄ möta en eller tvÄ medarbetare med uppdrag ute hos kund.
Tid Àr pengar, lyder uttrycket, och för fÄ mÀnniskor stÀmmer det lika vÀl som för Consatmedarbetaren Michael lebert. Som projektledare och mjukvaruutvecklare pÄ en av Ericssons Digital Asic-avdelningar i Kista utanför Stockholm ser han till att ge Ericssons olika avdelningar tillgÄng till digitala modeller av hÄrdvara som Ànnu inte tagits fram i verkligheten.
- Det vi gör Àr att bygga sÄ kallade virtuella plattformar, eller modeller av olika kretsar och kretskort, sÄ att de som skriver programmen till hÄrdvaran ska kunna börja utveckla mjukvaran innan hÄrdvaran Àr fÀrdig, förklarar Michael Lebert.
- Förr utvecklade man mjukvaran först efter det att hÄrdvaran stod fÀrdig. Men Ericssons kretsar Àr idag sÄ extremt komplexa - faktiskt bland de mest komplexa i vÀrlden - att det tillvÀgagÄngssÀttet skulle krÀva ohÄllbart mycket tid. PÄ
det hÀr sÀttet kan den fÀrdiga produkten tas fram betydligt tidigare Àn annars.
Förutom att praktiskt leda de olika utvecklingsteamen Àr en viktig del av hans arbete att hÄlla noggrann koll pÄ Ericssons framtida produkter. Denna blick i kristallkulan Àr viktig för att möta mjukvaruavdelningars framtida krav pÄ de virtuella plattformarna.
- Vi kan inte sÀtta igÄng med att utveckla den hÀr typen av plattformar i samma ögonblick som avdelningarna börjar skrika efter dem. Det krÀver sÄ mycket arbete att ta fram dem att vi mÄste börja göra det - innan avdelningarna ens vet att de behöver dem, sÀger han, och tillÀgger att just detta med att tidigt upptÀcka och kommunicera fördelarna med nya tekniklösningar hör till nÄgra av jobbets allra största - och mest givande - utmaningar.
Som teknikintresserad var det tidigt ingen tvekan om att Michael Lebert skulle arbeta med teknik. Sedan studierna vid Chalmers tekniska högskola har han hunnit arbeta för bolag bÄde i Göteborg och Stockholm, innan han 2006 tog klivet över till Consat.
- Jag arbetade som chef för embedded mjukvaruutveckling Toolex Alpha, ett företag som utvecklade CD-produktionsutrustning. NÀr marknaden vek sig för den typen av produkter och bolaget gick i konkurs, var vi ett gÀng som gick över till Consat. VÄrt första uppdrag var att se till att starta upp Consats verksamhet i Stockholm, sÀger Michael Lebert.
Jobbet som utekonsult, menar han, innebÀr bÄde fördelar och nackdelar:
- En stor del av nöjet med att jobba Àr just att trÀffa olika mÀnniskor, och Àr
man konsult trÀffar man nya, spÀnnande mÀnniskor varje gÄng man byter uppdrag. Det uppskattar jag mycket. Samtidigt innebÀr utekonsultrollen en utmaning i att hÄlla koll pÄ vilka som jobbar pÄ kontoret. DÀrför Àr det viktigt att upprÀtthÄlla kontakten med hemmakontoret, sÄ att men vet vem man skall vÀnda sig till nÀr man exempelvis behöver kompetens eller coaching inom ett specifikt omrÄde.
Det pÄgÄende uppdraget pÄ Ericsson har han enbart positiva upplevelser av:
- Det Àr bÄde spÀnnande och utmanande att jobba i en sÄpass stor, komplex och kompetent organisation som Ericsson. För mig som teknikintresserad Àr det sÀrskilt roligt att arbeta med sÄ mycket nya tekniklösningar. Och just detta uppdrag Àr extra trevligt, för hÀr Àr vi tvÄ frÄn Consat. I min roll som projektledare har jag hjÀlp av Martin Lundh som Àr Scrum master för ett av utvecklingsteamen.
âAtt tidigt upptĂ€cka och kommunicera
fördelarna med nya tekniklösningar hör till nĂ„gra av jobbets allra största och mest givande utmaningar.â
kOlfiberPiOnJĂ€r
i 3D-textilmaterial
TEXT MATTiAs Johnsson FOTO MATTiAs Johnsson & dAWid JohAnsson, sAMT oxeon PRessbildeR
Att vÀva tredimensionella former i kolfibertrÄd Àr svÄrt rent tekniskt men den som lyckas kan producera smÄ skrÀddarsydda kompositkomponenter med prestanda som helt enkelt inte Àr möjliga att nÄ med traditionella lamineringsmetoder.
Nandan Khokar, professor i textilteknologi för kompositmaterial vid Högskolan i BorÄs, har arbetat med vÀvteknik och kolfibervÀvning i snart 25 Är. Han Àr idag en vÀlkÀnd och internationellt renommerad auktoritet inom vÀvteknik för kompositmaterial. Flera av hans nyskapande tekniker har
tagit kompositindustrin framÄt, Àven om han som mÄnga andra pionjÀrer har fÄtt vÀnta lite pÄ genomslag i en faktiskt ganska konservativ industri.
Consat har hjÀlpt bÄda företagen med konstruktionstjÀnster, ett samarbete som inleddes för mer Àn tio Är sedan
âFlera av hans nyskapande tekniker har tagit kompositindustrin framĂ„t, Ă€ven om han som mĂ„nga andra pionjĂ€rer har fĂ„tt vĂ€nta lite pĂ„ genomslag.â
NANDAN KHOKAR
âVi
mÀrkte snart att 3D- tekniken dÄ var lite för lÄngt före sin tid. Vi försökte
prata med folk bÄde hÀr i Sverige och utomlands men fick inte mycket gehör.
Det var inte mĂ„nga som kunde se vad 3D-komposittekniken kunde anvĂ€ndas till.â
Nandan Khokars historia Àr ett klassiskt exempel pÄ vad kombinationen av kreativitet och passion kan Ästadkomma. En verklig inspirationskÀlla för ingenjörer med driv.
vÀvteknik i fokus
Det började redan nÀr han vÀxte upp i Indien. Som pojke var Nandan Khokar fascinerad av de passerande tÄgen dragna av pustande Änglok med sina stötstÀnger, kolvar och pysande ventiler. Han sÄg loken passera och bestÀmde
sig: Han skulle bli ingenjör â för i hans vĂ€rld var en ingenjör helt enkelt en man som körde sĂ„dana tekniska, mekaniska underverk. Och fascinationen för mekanik och hur mekaniska saker fungerar har alltid funnits dĂ€r, berĂ€ttar Nandan. Hans barn- och ungdomsĂ„r skilde sig förstĂ„s pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt mycket frĂ„n hur vĂ„ra barn vĂ€xer upp nuförtiden, det var en tid utan dagens alltid nĂ€rvarande elektronik men istĂ€llet full av mekanik i olika former. Som barn fick han ocksĂ„ mĂ„nga mekaniska leksaker, som han ofelbart och nyfiket plockade isĂ€r.
-Det första jag tÀnkte nÀr jag fick en sÄdan leksak var alltid: Hur fungerar
den? BerÀttar Nandan och ler.
SÄ ett liv som ingenjör blev nÀrmast en sjÀlvklarhet. Nandan lÀste textilteknik och började jobba pÄ vÀveri.
-DĂ€r lĂ€rde jag mig mycket â inte bara hur ett vĂ€veri fungerar. Jag hade Ă€ven möjligheten att jobba mycket med vĂ€vmaskiner och andra textilmaskiner.
-Jag Àlskar vÀvmaskiner, berÀttar Nandan och förklarar de smarta konstruktionslösningarna i olika generationers maskiner med en sann konnÀssörs passion, en passion sÄ Àkta att den ofelbart smittar av sig pÄ alla som trÀffar honom.
-Det Àr en unik teknik och mÄnga olika maskintyper baseras pÄ samma
fakta: kOmPOsitmaterial
De första kompositmaterialen, dÀr man armerar plast med olika fibrer togs fram ungefÀr samtidigt som de första plastmaterialen, runt förra sekelskiftet. PÄ 30-talet kom den glasfiberarmerade plasten men de material vi idag tÀnker pÄ som kompositer
Ă€r ett resultat av rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Och nĂ€r kompositmaterialens unika kombination av styrka och lĂ„g vikt vĂ€l visat sitt vĂ€rde i rymden var steget inte lĂ„ngt till anvĂ€ndning i avancerade flygplan â först pĂ„ vissa utsatta stĂ€llen och senare i allt större skala. FrĂ„n 70-talet och framĂ„t har kompositmaterial blivit allt vanligare Ă€ven i mer jordnĂ€ra produkter, som fiskespön, golfklubbor, tennisracketar och i vissa bilkomponenter.
Kompositmaterial har traditionellt byggts av fibrer, trĂ„dar och âtygâ som laminerats för att skapa olika former.
grundteknik, berĂ€ttar han. Och vĂ€vmaskiner Ă€r kĂ€nsliga, eftersom de producerar nĂ„got mycket kĂ€nsligt â tyg, men Ă€ndĂ„ jobbar de som monster! SĂ€ger Nandan och skrattar.
frÄn indien till sverige, frÄn tyg till 3D textilmaterial Nandans yrkesbana inom vÀvtekniken ledde honom frÄn Indien till ett vÀvrelaterat projekt pÄ Chalmers i Göteborg i början pÄ 90-talet, och hÀr har han stannat. De olika vÀvtekniker Nandan utvecklat och produktifierat tog han
faktiskt fram och beskrev redan i sin doktorsavhandling pÄ Chalmers.
-NĂ€r jag kom hit och jobbade pĂ„ det projektet startade Chalmers ett nytt, europeiskt, projekt â att kunna producera nĂ„got tredimensionellt, berĂ€ttar han. Nandan hoppade pĂ„.
-Det hĂ€r var 92-93. Det var en enorm utmaning â jag hade ingen aning om vad 3D-textilmaterial var, eller med vilken typ av fibrer jag skulle arbeta. Det visade sig att det var keramiska fibrer â jag visste inte ens att det fanns sĂ„dana, berĂ€ttar han.
-Det hĂ€r projektet startade nĂ„got vĂ€ldigt intressant. De keramiska fibrerna var sĂ„ sköra att de gick av sĂ„ fort de hanterades. Inga existerande maskiner kunde hantera dem â och mĂ„let var ju att fĂ„ till nĂ„got tredimensionellt och inte damm, sĂ€ger han och skrattar.
Att skapa tredimensionella objekt var pÄ mÄnga sÀtt ny mark inom vÀvtekniken men Nandan sÄg direkt att det som dÄ allmÀnt kallades 3D-vÀvning inte var vÀvning i egentlig mening.
-Jag började skriva artiklar om de nya teknikerna och fick bland annat en publicerad i den ansedda engelska tidskriften The Journal of The Textile Institute, berÀttar han.
att vÀva kolfiberband
Under samma period kom en professor frÄn England till Chalmers för en konferens. Nandans egen professor introducerade honom för den engelske professorn.
-Den hÀr engelske professorn sa till mig: Nandan, jag har ett problem, jag skulle vilja vÀva det hÀr, och sÄ visade han nÄgra band av ett styvt vitt material. Jag sade: Hur mycket tid har jag pÄ mig? Och han svarade: Ja, jag Äker hem i morgon - du har tills dess, berÀttar Nandan och skrattar.
-Jag gick tillbaka till mitt studentrum och funderade. Jag kĂ€nde pĂ„ materialet - jag kunde kĂ€nna att det inte skulle bli lĂ€tt att vĂ€va pĂ„ det konventionella sĂ€ttet. Det var relativt tjockt och inte flexibelt som ett garnâŠ
-SĂ„ kom jag pĂ„ en lösning! Jag gick till Chalmersverkstaden och tillverkade en enda komponent â sjĂ€lva hjĂ€rtat i lösningen. Runt den byggde jag en liten bordsmodell och klippte pappersremsor att arbeta med för att visa funktionen.
-Dagen efter visade jag maskinen för den engelske professorn och han blev
förtjust. Vi skakade hand pÄ att han inte skulle avslöja hur maskinen fungerade för nÄgon och han har hÄllit sitt ord, vilket jag Àr mycket tacksam för.
Kort dÀrefter tog den svenske entreprenören Fredrik Winberg, som redan kÀnde Nandans bror, kontakt. Fredrik Winberg var dÄ VD för Cementa men som sann entreprenör hade han alltid ett öga pÄ framtida möjligheter och broderns berÀttelse om vad Nandan jobbade med lockade.
Nandan. Med Fredrik Winbergs stöd patenterades de olika teknikerna och material. Vi började i liten skala med en vÀldigt enkel maskin för 3D-vÀvning.
sÀtt att skapa 3D-former som skiljer sig frÄn verklig vÀvning, men mer om den tekniken senare.
-Vi mÀrkte snart att 3D- tekniken dÄ var lite för lÄngt före sin tid. Vi försökte prata med folk bÄde hÀr i Sverige och utomlands men fick inte mycket gehör. Det var inte mÄnga som kunde se vad 3D-komposittekniken kunde anvÀndas till.
I vÀntan pÄ att marknaden skulle mogna ikapp de avancerade 3D-teknikerna plockade Nandan och Fredrik Winberg istÀllet fram Nandans teknik
âDetta har gjort de mest krĂ€vande kunderna, som Airbus och Boeing, intresserade av Biteams produkter. 3D-produkterna kan ersĂ€tta delar som idag av hĂ„llfasthetsskĂ€l mĂ„ste tillverkas i metall.â
för bandvÀvning, konstruktionen han visat den engelske professorn, och begav sig till Chalmers igen.
-Vi valde att presentera vÄr teknik för bandvÀvning och en fjÀrdedel av de 16 eleverna pÄ den nya entreprenörsskolan valde att jobba med vÄr produkt, sÀger Nandan.
Denna lovande början blev 2003 till företaget Oxeon och den patenterade produkten Textremeâą. Det Ă€r hĂ€r som Consat Engineering först kommer med i Nandans historia. Efter en rekommendation frĂ„n en tidigare Consatkund tog Nandan via Oxeon 2005 kontakt med Consat för att industrialisera sin bandvĂ€vningsteknik.
Emil Brandt, chef för Consat Engineerings Industriteknik-avdelning, berÀttar att Consat tog fram ett förslag pÄ hur projektet skulle drivas som Oxeon valde att anamma. Oxeon drev sjÀlva projektet med stöd frÄn Consat och med Consats personal pÄ plats.
-Vi valde ut Christer Wengander som satte sig ute hos Oxeon och som sedan jobbade vÀldigt tÀtt tillsammans med Nandan. FrÄn Consats kontor
hjÀlpte vi till med planering och upplÀgg under projektets gÄng, berÀttar Emil.
Christer Wengander konstruerade produktionsmaskinen och fick pÄ sluttampen hjÀlp av Ànnu en Consatmedarbetare, Thomas Carlström, för arbetet med ritningsunderlagen.
-Resultatet blev jÀttebra och Oxeon tog ungefÀr samtidigt fram en maskin för tillverkning av de platta kolfiberband som behövdes och produktionen av Textreme kom igÄng. Idag har de flera kompletta produktionsmaskiner, berÀttar Emil.
Textremeâą har fĂ„tt stort genomslag i kompositindustrin dĂ„ det bandvĂ€vda materialets prestanda slĂ„r konventionella trĂ„dvĂ€vda alternativ pĂ„ nĂ€stan alla punkter. Den rutiga ytan ger dessutom materialet unika estetiska kvaliteter. I en vĂ€rld dĂ€r det inte lĂ€ngre Ă€r âpremiumâ att bara bygga saker i kolfiber kan tillverkare av F1-bilkomponenter, exkusiva cykelfĂ€lgar, hockeyklubbor och squashracketar fĂ„ till det dĂ€r lilla extra genom att anvĂ€nda Textreme istĂ€llet för vanlig kolfiberduk.
Oxeon har kommit lÄngt de senaste Ären, berÀttar Nandan och ler.
-Vi har faktiskt haft besök av bÄde stadsministern och Kungen och 2010 blev vi utsedda till Sveriges snabbast vÀxande företag av Dagens Industri, berÀttar han.
Efter hand har den patenterade bandvÀvningstekniken utvecklats och nu erbjuder Oxeon Àven bandvÀvning med olika vinklar mellan banden för
att anpassa materialets egenskaper efter kundernas behov.
Oxeon Ă€r ocksĂ„ ett av företagen pĂ„ Almis âBig 29â-lista över svenska företag med sĂ€rskilt stor tillvĂ€xtkraft och potential.
uniaxial noobing Oxeons bandvÀvda material Àr platta. De lamineras och bakas till olika former men sjÀlva kolfibervÀven Àr platt.
Den 3D-teknik Nandan tagit fram och förfinat och som han kallat Uniaxial Noobing producerar dĂ€remot tredimensionella kolfiber-âobjektâ med rektangulĂ€rt tvĂ€rsnitt. Dessa gjuts sedan in i plast som reagerar kemiskt med de armerande kolfibertrĂ„darna och âlĂ„serâ dessa. Den slutgiltiga formen frĂ€ses dĂ€refter fram, precis som nĂ€r man frĂ€ser ut ett metallstycke. Det gör att nĂ€stan vilken form som helst kan skapas i ett kompositmaterial som Ă€r lĂ€tt och starkt i alla riktningar och som inte riskerar âdelamineringâ - att de ihoplimmade arken lossnar frĂ„n varandra, vilket ju hade varit fallet om samma form frĂ€sts ut ur ett laminerat block.
-Det Àr inte mÄnga som idag arbetar med att producera 3D-former i komposit pÄ det hÀr sÀttet, sÀger Nandan. Jag kan rÀkna dem pÄ ena handens fingrar.
-Alla som ger sig in i den hÀr branschen mÄste ocksÄ anvÀnda sin egen teknik och sina egna tillverkningsmaskiner. Det finns inga 3D-vÀvningsmaskiner att köpa, berÀttar han. Det Àr ett investeringsintensivt omrÄde för vi bryter ny mark.
Sommaren 2012, sju Är efter att Consat först var med och konstruerade den första produktionsmaskinen för Oxeon tog sÄ Nandan Äter igen kontakt med avdelningen IndustriTeknik pÄ Consat för att fÄ hjÀlp att bygga en produktionsmaskin baserad pÄ Uniaxial Noobing.
Den hĂ€r gĂ„ngen valdes Lars Arell ut som konstruktör av den första industriella âNoobingâ-maskinen. Och precis som i det tidigare projektet betydde det ett nĂ€ra och berikande samarbete med Nandan. Det hĂ€r projektet Ă€r nu fĂ€rdigt men av sekretesskĂ€l kan vi tyvĂ€rr inte berĂ€tta mer i detalj om den resulterande maskinen eller produkterna den producerar, de Ă€r skyddade under lager pĂ„ lager av sekretessavtal.
Nandan berĂ€ttar att han med samarbete med andra kommer starta ett nytt företag specialicerat pĂ„ Uniaxial Noobing-producerade produkter. (Vill du veta mer kan du Googla âUniaxial Noobing,â sĂ„ hittar du Nandan Khokars mycket intressanta men kanske inte alltid sĂ„ populĂ€rvetenskapliga beskrivningarâŠ).
3D-vÀvning och biteam
De traditionella 2D- och lamineringsteknikerna som fungerat vÀl sÄ hÀr lÄngt i sÄvÀl rymd- som flyg- och konsumentproduktindustrin kommer inte rÀcka till för att ta komposittekniken sÄ lÄngt att till exempel hela flygplan blir möjliga att bygga i kolfiber. Inte heller Uniaxial Noobing-tekniken lÀmpar sig för alla sÄdana applikationer, dÀr lÄnga
profiler och förbindningselement med optimala förhÄllanden mellan vikt, mÄtt och styrka i specifika riktningar ofta Àr nödvÀndiga.
-Vi mÄste tÀnka pÄ ett helt nytt sÀtt för att ta nÀsta steg, berÀttar Nandan. Vi mÄste satsa pÄ applikationsspecifika tekniker, det Àr sjÀlva kÀrnan, menar han. Och det betyder i praktiken tekniker för att vÀva specifika, skrÀddarsydda former som balkar/profiler i kompositkonstruktionerna.
Biteam har arbetet mycket med att förfina sjÀlva 3D-produktionstekniken, innan de nu gÄtt över till industrialisering och konstruktion av produktionsmaskinerna för 3D-vÀvning.
De 3D-vĂ€vda profilerna Ă€r hĂ„llfasthetsmĂ€ssigt helt överlĂ€gsna traditionella laminerade profiler eftersom dessas största svaghet â delaminering, förstĂ„s helt elimineras. KolfibertrĂ„darnas riktning i materialet gör ocksĂ„ att de resulterande profilerna klarar torsionskrafter och inte bara Ă€r starka i vissa riktningar, en typisk svaghet hos laminerade profiler. Detta har gjort de mest krĂ€vande kunderna, som Airbus och Boeing, intresserade av Biteams produkter. 3D-produkterna kan ersĂ€tta delar som idag av hĂ„llfatsthetsskĂ€l mĂ„ste tillverkas i metall.
Biteam jobbar Àven mycket för att sÀkerstÀlla absolut homogenitet i produktionen, en nödvÀndighet för att fÄ de fullstÀndigt pÄlitliga hÄllfasthetsegenskaper som krÀvs i den hÀr typen av optimerade spetsteknik-komponenter.
Företaget samarbetar med KTH för att ta fram hÄllfatsthetsberÀkningar för de komplexa och Àn sÄ lÀnge unika 3Dprodukterna, en viktig del av produktifieringen av 3D-tekniken.
Nandan och Consats Lars Arell arbetar nu i Ànnu ett projekt, med den tekniskt sett största utmaningen, att bygga en produktionsmaskin för Nandans 3D-vÀvteknik. Det hÀr projektet Àr en del av Vinnova-Saab projektet GF-demo. Resultatet kommer att bli en mer automatiserad maskin med en högre produktionshastighet avsedd för skrÀddarsydda kundanpassade profiler. Lars lyser upp nÀr han berÀttar om det hÀr extremt krÀvande och utmanande projektet.
-Det hÀr Àr faktiskt det roligaste jag nÄnsin gjort, sÀger han.
Det Àr ocksÄ tydligt att nöjet Àr ömsesidigt. Nandan Khokar och Consat har haft ett mycket givande och nÀra samarbete i mÄnga Är nu. En tid dÄ tre av Nandans smarta lösningar kunnat ta steget till industriell produktion för att föra komposittekniken ett rejÀlt stycke framÄt.
-Det har varit ett sant nöje att arbeta med Christer, Lars och Emil pÄ Consat sÀger han och ler. Consat har alltid satt vÄra intressen i första rummet och har alltid hittat en vÀg framÄt, bÄde nÀr det gÀller tekniska lösningar och affÀrsrelationer. Utöver deras vÀrdefulla expertis och deras tjÀnster har vÄr vÀnskap genom Ären betytt mycket för mig, sÀger Nandan och ler.
Varit egenkonsult och arbetat för Swarco Technology i Danmark. Bor i TrollhĂ€ttan med sambo och tre barn. Intressen: Fotboll, matlagning och lĂ€sa. Ăr en del av Y-team pĂ„ Telematics.
Jobbat pÄ AcobiaFLUX AB. Bor med sambon och sonen i Kortedala. Intressen: Hunden och fotografering. Sitter pÄ Neoventa i Mölndal.
simon lundell, 24 Ă„r (IT & Mobilitet)
Har studerat systemvetenskap pÄ Göteborgs Universitet. Bor med sin sambo i Lilleby. Intressen: UmgÄs med vÀnner, film och musik. Jobbar med utveckling av Consat.se.
Jan Rutgerson, 45 Ă„r (Telematics/Deployment)
Kommer frÄn Volvo Cars Group. Bosatt pÄ Orust med fru och 4 barn. Intressen: Ishockey och motorcyklar. Jobbar som projektledare för bl.a FAC.
GRATTIS
âą Martin Alfredsson som fick en dotter den 10/7
⹠Samuel Björk som fick en dotter den 22/9
âą Anders Wiberg som fick en dotter den 23/10
nabil Fatmi, 31 Ă„r
(Systemdesign & Projektledning)
Precis fÀrdig med skolan. Gjorde sitt exjobb pÄ Consat. Bor i Göteborg med fru och liten dotter. Intressen: Tillbringa tid med familjen, trÀna, videospel och se pÄ fotbollsmatcher. Jobbar som Resident Engineer för Actia pÄ Volvo Torslanda.
Jens Petzold, 46 Ă„r (Specialmaskiner)
Har arbetat pĂ„ StrĂ„lfors, Condesign, IUT och ENP. Bor i ĂlvĂ€ngen och har en dotter. Intressen: Jord/Skogsbruk. Ute pĂ„ uppdrag pĂ„ Mölnlycke Health Care.
ulf söderqvist, 57 Är (Specialmaskiner)
Kommer frÄn AVT Industriteknik AB. Bor med fru, tvÄ barn och bonusbarn i AlingsÄs. Intressen: Motorcykeln, löpning och vara ute i naturen. HjÀlper Cochlear att uppdatera en monteringsmaskin.
âą Lennart Persson som fyllde 60 Ă„r den 27/6
âą Per Svensson som fyllde 50 Ă„r den 8/9
âą Tomas Midbratt som fyllde 40 Ă„r den 26/9
âą Ingemar Eliasson som fyllde 60 Ă„r den 30/9
âą Robert Jancev som fyllde 40 Ă„r den 31/10
âą Sebastian Loh Lindholm som fyllde 40 Ă„r den 2/11
Jobbat pÄ National Oilwell Varco utanför Oslo. Bor med sambon pÄ Danska vÀgen. Intressen: TrÀning/Friluftsliv och teknik i allmÀnhet. Bygger för nÀrvarande om en vinylspelare. Har uppdrag pÄ CGM i BorÄs.
daniel dahlin, 34 Är (Systemdesign & Projektledning) Forskat inom astronomi pÄ Chalmers. Bosatt i Mölndal med fru och tvÄ smÄ barn. Intressen: Bakning, matlagning, spela musik. Testar ombordladdare för Volvo.
Per Wallgren, 47 Ă„r (Specialmaskiner)
Jobbat pÄ Goodtech Solutions och Tetra-
Pak StÄlvall. Bosatt i Kungsbacka och har tvÄ stora döttrar. Intressen: Musik och mountainbike. Sitter pÄ kontoret i Partille med ett jobb för SKF.
âą Kamil Ali Aziz som fyllde 50 Ă„r den 24/11
⹠Mats Nordström som gifte sig den 20/6
âą Meysam Alipour som gifte sig den 16/7
âą (heter nu Meysam A. Eriksson)
âą Josefin Gustafsson som gifte sig den 8/11
âą (heter nu Josefin Ă„slund)
SUSTAINABLE ENERGY SYSTEMS
COnsat ses vÀxlar uPP
TEXT MARTin WAhlgRen FOTO JeAneTTe JohAnsson
För lite mer Àn ett Är sedan fick Ian Hostetter som Àr affÀrsutvecklingschef pÄ Consat SES en förfrÄgan ifrÄn en kund som ville vÀrmevÀxla grÄvatten ifrÄn duschar. Ian scannade marknaden för att försöka hitta den bÀsta lösningen och kom dÄ i kontakt med HollÀndska HEI-TECH som har en enastÄende bra vÀrmevÀxlare.
För att göra en lÄng historia kort slutade det med att HollÀndska HEI-TECH blev sÄ imponerade över Consat SES förslag till marknadsstrategi att man i vÄras fick överta agenturen för Sverige. I ett samtal med Martin Wahlgren (MW), vice koncern VD pÄ Consat, berÀttar Ian Hostetter (IH) om den unika vÀrmevÀxlaren.
Hur anvÀnder man en grÄvattenvÀrmevÀxlare?
â VĂ€rmevĂ€xlaren kopplas till avloppet i en dusch och anvĂ€nder det förbrukade varma duschvattnet (grĂ„vattnet) för att förvĂ€rma kallvattnet som Ă€r pĂ„ vĂ€g
till duschblandaren. Installationen Àr enkel men krÀver att man har tillgÄng till vÄningen under duschen. Eftersom vi frÀmst vÀnder oss till nybyggnation av lÀgenheter och till stamrenoveringar och ombyggnationer av simhallar osv sÄ Àr detta dock inget som helst problem. I samband med en stamrenovering som ofta genomförs genom att man installerar kassetter med all rördragning sÄ kan man helt enkelt lÄta vÀrmevÀxlaren ingÄ i en sÄdan kassett.
Vad Àr det som Àr unikt med denna vÀrmevÀxlare?
â Verkningsgraden Ă€r mycket hög. Det finns oberoende mĂ€tningar som visar pĂ„ upp till 65% i temperaturverknings-
grad, men vi brukar sÀga 60%, dÄ det stÀmmer bÀttre med vÄra egna mÀtningar.
â Att verkningsgraden Ă€r sĂ„ hög beror pĂ„ flera faktorer. Dels Ă€r vĂ€rmevĂ€xlaren stĂ„ende och roterar grĂ„vattnet mot rörets innervĂ€ggar vilket ger en vĂ€ldigt hög ytkontakt per volymsenhet, dels har man utvecklat ett effektivt sĂ€tt att hantera strömningen av utgĂ„ende vatten. Ett antal ytterligare smĂ„ optimeringar har bidragit till den höga verkningsgraden.
â En annan viktig egenskap Ă€r enkelheten, det finns inga rörliga delar eller underhĂ„llsbehov. VĂ€l installerad sĂ„ sköter den sig sjĂ€lv.
Hur mycket sparar man per Ă„r?
â Det beror sĂ„klart pĂ„ hur mycket man förbrukar men för en typisk villa Ă€r, nĂ€st efter uppvĂ€rmning av sjĂ€lva huset, uppvĂ€rmning av vatten den största energiförbrukaren. Att kunna halvera energiförbrukning nĂ€r man duschar Ă€r dĂ€rför nĂ„got som direkt mĂ€rks pĂ„ energirĂ€kningen, speciellt om man har
tonÄringar. HÀr har ni lite matnyttiga referenser:
â Jag brukar visa följande formel för personer som snabbt vill göra ett överslag: V (m3) X âT (°Celsius) X 1,158 = E (kWh) â SEK. I en vanlig familj gĂ„r det i snitt 60 liter/dusch och temperaturen Ă€r ca 40 grader Celcius. Det innebĂ€r ett âT pĂ„ ca 16 grader. Har du tonĂ„ringar? En tiominutersdusch förbrukar
âPayoffen pĂ„ investeringen Ă€r sĂ„
bra, och dessutom
lÀtt
att rĂ€kna pĂ„, sĂ„ alla vi trĂ€ffar Ă€r intresserade.â
mellan 90 och 150 liter. Nu kan du rÀkna pÄ din egen familj.
Har ni hunnit genomföra nÄgra affÀrer Ànnu?
â PĂ„ mycket kort tid har vi fĂ„tt en oerhört positiv respons frĂ„n allt ifrĂ„n arkitektbyrĂ„er och projektörer till fastighetsĂ€gare och förvaltare.
Payoffen pÄ investeringen Àr sÄ bra, och dessutom lÀtt att rÀkna pÄ, sÄ alla vi trÀffar Àr intresserade.
Vi har redan sÄlt in ett antal projekt och vi Àr i förhandling med flera nationellt stora fastighetsbolag som vill prova.
Att kunna spara pengar och samtidigt bidra till att förbÀttra miljön pÄ ett sÀtt som inte ens pÄverkar hur vi lever Àr helt kort sÄ bra att ingen sÀger nej.
CONSAT TELEMATICS KONFERENS
telematiCs kOnferens i mullsJö
TEXT
ThoMAs oTTosson FOTO MATTiAs Johnsson
Consat Telematics hade en tredagars konferens pÄ hotell Mullsjö i november, en uppföljning pÄ den konferens vi hade i Varberg 2011.
Som vanligt var detta ett tillfÀlle att bÄde umgÄs, ha kul och gemensamt diskutera och fördjupa sig i företaget och vÄra framtidsplaner. SÄ utöver höghöjdsbanan, ziplinen, badtunnorna, salongsgevÀrskyttet, trampbilsracen - och ett par sena kvÀllar, presenterade vi en ny organisation med tydligare ansvarsomrÄden, och vi diskuterade hur vi ska bli bÀttre pÄ sÄdant vi idag Àr sÀmre pÄ. Vi har kommit lÄngt sedan Varbergskonferensen och det finns saker som behöver justeras för att hantera den framgÄngen pÄ bÀsta sÀtt. Kort sagt: vi behöver helt enkelt bli bÀttre pÄ ordning och reda.
SÄ hÀr med facit i hand Àr det lite intressant att se vad vi pratade om i
Varberg och vilka mĂ„l vi satte upp dĂ„. 2011 pratade vi om hur vi skulle komma ut pĂ„ marknaden och vinna affĂ€rer. Vi pratade om âHĂ€lleredâ, âFlygfraktâ och reklamfinansierade skyltar, men framför allt pratade vi om mission och vision. Vi hade som mĂ„l att omsĂ€tta 52 miljoner 2013 och vara runt 55 anstĂ€llda.
2014 pratar vi om hur vi skall bli bÀttre pÄ leveranser och svara upp pÄ kundkrav. Vi pratar om var vi skall satsa och hur vi kan hjÀlpa vÄra befintliga kunder. Vi har som bolag ett helt annat sjÀlvförtroende nu. NÀr vi pratar om vÄra kunder, som Skyss, AKT, Sudbury, Thunderbay, Z-trafiken, Flygbussarna, Boreal och Fleet Management Àr det lÀtt att glömma att mycket av dessa
projekt faktiskt hÀnt sedan vi var i Varberg.
Vi har sÄ klart missat saker och gjort vÄra kunder upprörda ibland under projektens gÄng. Vi missar ibland att ge snabba svar och vi som skriver offerter gör en massa fel. Men lÄt oss inte glömma att vi har levererat projekten. Systemen fungerar. Kunderna Àr nöjda. NÀr detta skrivs, den 25:e november 2014, har t.ex. Skyss de senaste 10 dagarna haft 100 % kommunicerande fordon (563 bussar). Etthundra procent. Det Àr vÀrt en eloge till alla som jobbat stenhÄrt natt och dag under mÄnga Är för detta (och alla andra) projekt. Naturligtvis skall Àven vÄra vÀnner pÄ plats i Bergen ha en eloge och ett tack!
Grupparbete: VÀgar mot ett (Ànnu) bÀttre Consat Telematics.
engineering kOnferensresa englanD 2014
TEXT MAgnus ohlsson FOTO dAvid beRg
Fyra intensiva dagar i England i oktober ligger bakom oss och vi fÄr leva pÄ de goda skratt och minnen ni alla bidrog med. Maten kanske vi helst vill glömma men den Àr ju ett minne i sig. Jag mÄste ge er beröm för att ni inte missade en enda utsatt tid oavsett om det gÀllde flyg, buss, mat eller konferens. Vi var ju ÀndÄ över hundra personer. Ett stort MVG till er alla! AffÀrsplanen Àr presenterad och resultatet av grupparbetena arbetar vi vidare med. Tack för alla bra förslag!
Ett av besöken var pÄ Aston Martin
Genuint hantverk pÄ Morgan
PersOntrafikmÀssan i stOCkhOlm
TEXT ThoMAs oTTosson
FOTO MATTiAs
Johnsson
Under nÄgra hektiska dagar i slutet av oktober gick persontrafikmÀssan av stapeln. MÀssan Äterkommer vartannat Är och kan ses som den största nordiska mÀssan i kollektivtrafikbranschen. Utan överdrift kan man sÀga att alla var dÀr.
Vi var naturligtvis ocksÄ dÀr och det Àr bÄde glÀdjande och slÄende att se vilken utveckling som skett sedan förra mÀsssan. 2012 hade vi en liten, inte speciellt vÀlbesökt, monter med otydligt budskap. 2014 stÀllde vi ut med mÀssans snyggaste monter som dessutom var lika stor som de stora multinationella
konkurrenternas monter. Vi hade under mÀssan nöjet att ta emot besökare frÄn bl.a. VÀsttrafik, SL, SkÄnetrafiken, UL, Veolia, Arriva och Keolis. Extra roligt under dessa mÀssor Àr bredden bland besökarna; politiker, huvudmÀn, chaufförer, leverantörer och konkurrenter. Alla samtidigt och i en helt oförutsÀgbar blandning.
henrik lunDqvist Presenterar COnsat trOPhy
Henrik Lundqvist presenterar Consat Trophy för Göteborgs ishockey-cup som Àr vÀrldens största ishockeycup för ungdomar. Consat Trophy delas ut till turneringens bÀste mÄlvakt som vinner en Bauer mÄlvaktsmask som vinnaren fÄr designa sjÀlv och som mÄlas av vÀrldens frÀmste maskmÄlare Daveart
