Humanisten årsmagasin 2015 by Billes

HUMANISTEN 2015 | Ett årsmagasin från Humanistiska fakulteten

NY BOK OM SIGGE STARK:

SVERIGES MEST LÄSTA OCH UTSKÄLLDA FÖRFATTARE

DIGITALT BIOGRAFISKT LEXIKON:

LYFTER FRAM GLÖMDA INSATSER AV KVINNOR

ARKEOLOGI I KARLEBY:

AVSLÖJAR JORDBRUKET FÖR 5 000 ÅR SEDAN

DEKANUS INLEDER

Vikten och värdet av humaniora

rdet ”Humanisten” hörs allt oftare vid Göteborgs universitet, både som beteckning på vår huvudbyggnad, den planerade tillbygg naden och som del av projekt Campus Näckrosen. Än viktigare är att ”Humanisten” också omtalas som exempel på hur en fakultet lyckats vända en situation där tidigare endast några få varit synliga, välkända och forskningsframgångsrika till en progressiv miljö där åtskilliga lärare och forskare hörs, syns och påverkar.

I det här årsmagasinet för 2015 kommer detta väl

till uttryck. Humanistiska insatser finns inom en rad olika fält och spänner över många problemställningar. Klassisk humaniora har en lika självklar plats som samtida forskningsutmaningar och endast vi själva sätter egentligen gränserna för våra möjligheter. Humaniora behövs och finns och förändras med utgångspunkt i vad doktorander, lärare och forskare vill ägna sig åt, undersöka och förmedla. Kollegorna, handledarna, studenterna, förebilderna och omvärlden är alla delaktiga i dessa processer som inspirerar och förflyttar perspektiv, metoder och fokus.

Fakulteten har gjort särskilda satsningar på humanistiska studier av medicin och vård, miljö och digitalisering men det betyder inte att annat är mindre viktigt. Glädje och stolthet över projekt och programsatsningar och andra framgångar inom arkeologi och historia, språkvetenskap och kultur, filosofi, religion och genusforskning torde vi alla kunna känna då det visar på vikten och värdet av humaniora i en komplex och på flera sätt dystopisk epok. Fakultetsledningen hoppas att föreliggande texter visar på såväl djup som bredd och uppmuntrar till fortsatt engagemang och nya uppslag. Genom att kombinera tradition och förnyelse, söka ny kunskap och utveckla våra många olika inriktningar lockas nya medarbetare till fakulteten och attraheras nya generationer till studier inom humaniora.

Margareta Hallberg Dekanus HUMANISTEN

INNEHÅLL

2015 HUMANISTEN, ÅRSMAGASIN 2015

Humanisten är ett årsmagasin för alla som är intresserade av den verksamhet som sker vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs uiniversitet. REDAKTÖR OCH LAYOUT

Thomas Melin 031-786 1068 thomas.melin@hum.gu.se GRAFISK FORM

Kristina Edgren Nyborg MEDVERKANDE SKRIBENTER

Calle Björned Eva Lundgren Monica Havström Thomas Melin Elin Widfeldt Mecka Reklambyrå MEDVERKANDE FOTOGRAFER

Monica Havström Markus Marcetic Thomas Melin My Nyström Anders Simonsen Johan Wingborg Mecka Reklambyrå

LYFTER FRAM GLÖMDA KVINNOR

EN FOLKKÄR BÄSTSÄLJARE

MODERN ÄN I DAG

BRONSÅLDERNS FOLKVANDRINGAR

DIGITALT MUSEUM ÖVER AROSENIUS

IMMIGRANTER I LITTERATUREN

JORDBRUKET PÅ STENÅLDERN

SATSNING PÅ UNGA FORSKARE

NYANLÄNDAS LÄRANDE I FOKUS

URBAN FRONT

NÄR BOTEN INTE FINNS I SVERIGE

DEN AKADEMISKA AKTIVISTEN

FORSKAR OM LJUDSYMBOLISM

ANSVARIG UTGIVARE

Margareta Hallberg OMSLAGSBILD

Arkeolog vid utgrävningsplatsen för en 5 000 år gammal boplats i Karleby utanför Falköping Foto: Anders Simonsen ADRESS

Humanistiska fakultetskansliet Göteborgs universitet Box 200 405 30 Göteborg E-POST

info@hum.gu.se UPPLAGA

4 500 ex TRYCK

Billes Tryckeri AB

Med en så kallad georadar undersöker arkeologer den planerade grävytan vid en boplats från stenåldern utanför Falköping. Idag är arkeologi lika mycket naturvetenskap som humaniora, enligt forskaren Tony Axelsson. Reportaget om utgrävningarna i Karleby börjar på sidan 18.

HUMANISTEN

KVINNOBIOGRAFISKT LEXIKON

I projektet med att ta fram ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon ingår historiker, litteraturvetare och språkvetare från Humanistiska fakulteten.

LYFTER FRAM GLÖMDA KVINNOR Historisk forskning utgår ofta från stora biografiska lexikon där antalet kvinnor är få, bland annat för att de missgynnas av principerna för urvalet. Nu ska forskare vid Göteborgs universitet bygga upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som lyfter fram glömda och förbisedda insatser gjorda av kvinnor. Text: Thomas Melin

Foto: Anders Simonsen

arför finns inga kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker eller författare? Den frågan väcks så snart konstens, litteraturens, medicinens eller filosofins historia ska skrivas. En viktig orsak är att kvinnorna endast utgör 5−10 procent av persongalleriet i stora biografiska lexikon, alltså personhistoriska uppslagsverk.

− I befintliga lexikon missgynnas kvinnor, bland annat på grund av rådande könsnormer i urvalskriterierna, men också för att ojämlika villkor gjort att männen haft större utrymme att genomföra handlingar som gjort officiella avtryck i samhället, säger Maria Sjöberg, professor i historia som leder projektet tillsammans med Lisbeth Larsson, professor i littera-

HUMANISTEN

FORSKNINGSANSLAG turvetenskap, och Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling. De kvinnor som finns med i dagens lexikon har inte sällan valts ut för att de varit gifta med en prominent man eller möjligen varit framstående kulturellt, som till exempel skådespelerska, sångerska eller författare. I och med det förloras många kvinnliga insatser. För att hamna i det kvinnobiografiska lexikonet finns fyra urvalskriterier som är mer vidsträckta: a) kvinnor med anknytning till Sverige som har bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt b) historiskt betydelsefulla kvinnor som har levt i Sverige c) pionjärer på olika områden d) kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet. En redaktion bestående av både historiker och lit-

teraturvetare ska under de kommande två åren ta fram listor på kvinnor som borde vara med i lexikonet. Ett urval kommer sedan ske och skribenter utses som kan författa artiklar över kvinnorna. Uppskattningsvis kommer 1 000 artiklar att ingå i projektet. Tanken är att lexikonet ska vara tillgängligt gratis på webben och länka till andra uppslagsverk, arkiv och museer. På så sätt skapas ett historiskt relevant källmaterial för studier av såväl kvinnors som mäns skilda och ibland lika villkor i det förflutna. Lexikonet kommer att finnas både på svenska och på engelska. − Därmed görs svenska kvinnors bidrag till vetenskap, litteratur, konst, politik, filosofi och populärkultur tillgängliga för svensk såväl som internationell forskning, och bildar samtidigt underlag för ny forskning, säger Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap.

FAKTA OM STUDIEN Projektet Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid. Svenskt kvinnobiograﬁskt lexikon på svenska och engelska har fått 5,7 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond och kommer att pågå under två år. Projektet leds av historikern Maria Sjöberg, litteraturvetaren Lisbeth Larsson och språkvetaren Lars Borin. I redaktionen arbetar historikerna Linus Karlsson och Ulrika Lagerlöf Nilsson, litteraturvetaren Cecilia Pettersson, språkvetaren Markus Forsberg och bibliotekarien Berith Backlund. Göteborgs universitetsbiblioteks personal kommer att sköta inmatningen av artiklar i databasen som kommer att konstrueras av Språkbanken och SWE Clarin, Svensk språkteknologi för humaniora och samhällsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Vid projektets slut kommer uppdraget att uppdatera lexikonet att flyttas över till SWE Clarin och KvinnSam, nationellt bibliotek för genusforskning, vid Göteborgs universitetsbibliotek.

HUMANISTEN

60 miljoner från RJ och VR När Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och Vetenskapsrådet (VR) under 2015 beslutade om bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap gick närmare 60 miljoner kronor till forskningsprojekt vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet. Beviljade anslag, RJ

•

• •

•

Sophie Bergerbrant: Bronsålderns ullekonomi: produktion, handel, miljö, fårskötsel och samhälle. Anna Forné: Poetik som politik. Vittnesmålsgenren och Casa de las Américas litterära pris (1970-2011). Dimitrios Kokkinakis: Språkliga och extra-lingvistiska parametrar för tidig upptäckt av kognitiv svikt. Dan Nässelqvist: Gamla hymner eller samtida retorik? Stil, ljud och litterära sömmar i förmodade hymnavsnitt i Nya testmentet. Malin Petzell: En jämförande studie av verbmorfologins semantik i centraltanzaniska bantuspråk. Henrik Rosenqvist: Svensk negationssyntax (SveNeg). Martin Öhman: Arkitekterna bakom "det amerikanska systemet": mobiliseringen av manufakturintresset i USA, 1815-1890. Maria Sjöberg: Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska.

Beviljade anslag, VR

• • • •

• •

Elizabeth Coppock: Flest och fler: Superlativa kvantitetsuttryck i olika språk. Laura Downing: Somaliska språket och prosodisk typologi. Peter Fischer: Bronsålderscivilisationens fall i östra Medelhavet: Sjöfolken på Cypern. Andreas Nordlander: Naturlig teleologi: Den nya dialogen mellan religion och vetenskap i ljuset av självorganisation och evolutionär konvergens. Maciej Szymaszek: Att spåra proveniens av antika egyptiska textilier: Tove Alms samling. Karin Westin Tikkanen: Antika alfabetsreformer: alfabetet i förändring på den apenninska halvön.

SIGGE STARK

HUMANISTEN

Text: Thomas Melin

Foto: Johan Wingborg Illustration: Tomas Karlsson

SIGGE STARK

EN FOLKKÄR BÄSTSÄLJARE Hon älskades av läsarna och sålde enorma upplagor. Men kritikerna hatade Sigge Stark och beskrev hennes böcker som skadliga. Detta fenomen intresserade litteraturprofessor Yvonne Leffler, som har skrivit en bok om författaren. Text: Elin Widfeldt

Foto: Johan Wingborg

igge Stark (1896–1964) hette egentligen Signe Björnberg, och med sina 115 romaner och nästan 600 noveller var hon Sveriges mest produktiva författare. Dessutom var hon folkkär: hennes förmåga att kombinera äventyr och kärlek ledde till att böckerna sålde i stora upplagor. – Hon hade ett sätt att berätta som slog an hos publiken, samtidigt som hon knöt an till ämnen som låg i tiden, säger Yvonne Leffler. Hon är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och ligger bakom den nya boken Sigge Stark – Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare. Boken tar upp ett flertal aspekter av författaren: framgångsreceptet, hennes privatliv och speciella arbetsmetoder, berättartekniken och inte minst den starka kritiken mot henne. – Sigge Stark blev väldigt ansatt av kritikerna. Hon fick en stor spridning och ett stort inflytande, vilket alltid anses farligt. Dessutom tyckte man att hon skrev för mycket om kärlek och erotik.

är betydligt mer komplexa än de senare, och i intervjuer klagar hon på att förlagen bara vill att hon ska skriva om kärlek. – Hon skrev för att försörja sig, så det fanns ett kommersiellt tryck på henne. Hon och maken ägnade sig åt trav och åt häst- och hunduppfödning, en kostsam sysselsättning, så hon var tvungen att dra in pengar. Ändå tycker Yvonne Leffler att det finns starka skäl att inkludera Signe Björnberg i litteraturhistorieskrivningen som ett litterärt och historiskt fenomen. – Hennes romaner och noveller är intressanta som tidsdokument som gestaltar sin tids frågor, föreställningar och samhällsströmningar, säger hon.

Kritiken riktade sig också mot miljön i romanerna.

Mitt i Sveriges mest omdanande urbaniseringsfas tecknade Sigge Stark en romantisk bild av det gamla goda livet på landet, ett traditionsbundet liv på bondgården med familjen, djuren och skörden. Storstaden och stadsbor beskrevs som ett hot. – Jordbruksverket tyckte att hon målade upp en gammaldags och falsk bild, att hon gick emot alla moderniseringssträvanden och alla mål som politikerna hade med det nya Sverige. Egentligen ville Signe Björnberg skriva en annan typ av böcker. Hennes tidiga romaner och berättelser

HUMANISTEN

Yvonne Lefflers bok om Sigge Stark har också publicerats digitalt: http://hdl.handle.net/2077/38611.

NYHETER I KORTHET Foto: Pär Nordlund

Emily Hemelrijk och Ulrika Knutson är nya hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten.

NYA HEDERSDOKTORER Journalisten och författaren Ulrika Knutson och nederländska antikhistorikern Emily Hemelrijk utsågs våren 2015 till hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten. Ulrika Knutson har under flera decennier fungerat som en ovärderlig länk mellan humaniora och det övriga samhället främst genom sina böcker och alla föreläsningar, artiklar samt radio- och tv-inslag. I motiveringen till utnämningen står: ”Hennes verbala och stilistiska skicklighet, bildning, goda omdöme och karismatiska personlighet har gjort henne till en kulturell centralgestalt. Hennes verksamhetsfält är liksom hennes

kulturgärning omfattande.” Emily Hemelrijk är en framstående professor i antikens historia vid universitetet i Amsterdam. Hon har bland annat kartlagt kvinnors offentliga liv i den romerska världen och skrivit mycket om utbildade kvinnor inom den romerska eliten. I motiveringen om Emily Hemelrijk står: ”Hon har utmärkt sig med en delvis banbrytande forskning om kvinnor i antiken, med särskilt fokus på kvinnors roll i offentligheten. Emily Hemelrijk har brutit nya vägar genom att fokusera på nya geografiska områden. Hennes arbeten täcker inte bara kärnområdena i den romerska antiken utan även provinserna.”

Tre pedagogiska pristagare Humanistiska fakultetens pedagogiska pris gick 2015 till tre universitetslektorer. Maia Andréasson, svenska, Juan Velasquez, genusvetenskap, och Joseph Trotta, engelska, prisas för att de har ”utvecklat och med stor framgång genomfört en innovativ pedagogisk idé”. Maia Andréasson tilldelas priset för sitt arbete med att utveckla kurser inom lärarprogrammet.

Juan Velasquez tilldelas priset för sina demokratiska och innovativa pedagogiska insatser i genusvetenskap. Joseph Trotta tilldelas priset för sitt inspirerande arbete med att lyfta ämnet engelska och för sitt stora och uppskattade engagemang för studenterna. De tre får dela på prissumman, 100 000 kronor, som kan användas till förkovran och personlig utveckling.

Forskning om kulturarvet Styrkeområdet Critical Heritage Studies (kritisk kulturarvsforskning, CHS) beviljades i november 2015 anslag i Göteborgs universitets stora forskningssatsning UGOT Challenges. 2016 bildas Center for Critical Heritage Studies (CCHS) – Centrum för kritiska kulturarvsstudier. − Vi får nu en möjlighet att utvidga vår verksamhet och fördjupa vårt samarbete med University College London (UCL), vår forskningspartner under de kommande sex åren, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi och huvudsökande för CCHS tillsammans med Ola Wetterberg, professor i kulturvård. Tanken med UGOT Challenges är att bygga upp sex starka forskningscentrum med utgångspunkt i viktiga och aktuella samhällsfrågor. Satsningen är på sammanlagt 300 miljoner kronor under en sexårsperiod och utgår från att det krävs stark tvärvetenskaplig forskning för att lösa samtidens globala samhällsutmaningar. Ett av dessa forskningscentrum blir alltså Centrum för kritiska kulturarvsstudier som har som ambition att samla och skapa kunskap kring kulturarv utifrån nya livsmönster, identiteter och samhällsstrukturer. I forskargruppen ingår förutom Kristian Kristiansen följande medarbetare från Humanistiska fakulteten: Mats Malm (litteraturvetenskap), Christer Ahlberger (historia), Håkan Karlsson (arkeologi), Astrid von Rosen (konst- och bildvetenskap, Anita Synnestvedt (arkeologi) och Ola Sigurdson (religionsvetenskap). Följ fakulteten på hum.gu.se

HUMANISTEN

INTRO

MODERN ÄN I DAG – 2 300 år efter sin död känns Aristoteles fortfarande modern, förklarar Ana María Mora-Márquez. Hon är en av flera internationella forskare som rekryterats till programmet Representation och verklighet som just undersöker antik och medeltida filosofi. Text: Eva Lundgren

HUMANISTEN

Foto: Johan Wingborg

ARISTOTELES LEVER ÄN

na María Mora-Márquez

växte upp i den lilla staden Armenia i Anderna, Colombia. När hon var 16 år flyttade hon till Bogotá där hon så småningom började studera filosofi och matematik vid det privata universitetet Universidad de los Andes. – Efter min grundexamen var jag under tre år matematiklärare på gymnasie- och universitetsnivå, men också medgrundare till universitetets latinska översättargrupp som tolkar medeltida filosofiska texter till spanska. 2004 flyttade jag till Paris där jag disputerade 2009. Filosofistudier skiljer sig ganska mycket åt mellan olika länder, förklarar Ana María Mora-Márquez. I Colombia gick det exempelvis för tio år sedan överhuvudtaget inte att studera medeltida filosofi. I Paris däremot ses ämnet som betydelsefullt, bland annat beroende på den starka historiska traditionen där.

– Min postdoktorstjänst startade jag 2010 vid universitetet i Köpenhamn och det var därifrån jag i augusti 2013 rekryterades till Göteborgs universitet. Programmet Representation och verklighet har lockat forskare från flera olika länder, förutom Colombia också Danmark, Iran, USA, Grekland och Finland. Tanken är att var och en ska bidra med sin specialitet, exempelvis grekisk, arabisk eller latinsk aristotelism, eller, som Ana María Mora-Márquez, Aristoteles logik och kunskapsteori, samt det medeltida mottagandet. Men har Aristoteles verkligen någon betydelse idag?

– Ja, det tycker jag. Det är viktigt att veta varifrån de idéer som skapade våra moderna samhällen ursprungligen kommer ifrån. Och idag, när alla forskare är så specialiserade att de knappt har överblick

ens över sitt eget forskningsområde, är det intressant att filosofer förr i tiden, inte minst Aristoteles, kunde ägna sig åt alla former av mänskligt vetande: hans böcker handlar om fysik, biologi, zoologi, metafysik, logik och poetik samt även om retorik och politik. Och hans inflytande på eftervärlden har varit enormt. I Europa var han under medeltiden den store filosofen, och en viktig del av varje lärd persons utbildning var att skriva kommentarer till hans texter. Men också i arabvärlden har

Aristoteles spelat en stor roll. – Flera verk översattes faktiskt till arabiska under tidig medeltid, innan de ännu fanns på latin. Exempelvis De Anima och Parva naturalia översattes och studerades på arabiska redan på 800-talet; latinska motsvarigheter kom först 400 år senare. De latinska översättningarna har därför påverkats av

Ana María Mora-Márquez fotograferad tillsammans med sina kollegor i samband med en av programmets konferenser.

HUMANISTEN

ARISTOTELES LEVER ÄN de arabiska och på vilket sätt detta skett är ett av många områden vi kommer att studera närmare under projektets gång. Aristoteles hade också ett pragmatiskt förhållningssätt till sina studier som känns överraskande modernt, menar Ana María Mora-Márquez. – När han exempelvis beskriver språket är han inte särskilt intresserad av hur ett perfekt språk skulle se ut, utan fokuserar istället på språket som ett medel för mänsklig kommunikation. Han gör bland annat en detaljerad analys av konsten att övertyga, påpekar språkliga tvetydigheter och ger råd om hur man kan argumentera. I De Anima skriver han om psykologi, hur levande varelser, inte bara människor, upplever verkligheten

filosofer ständigt aktuella: Vad innebär ett gott handlande? Vilken betydelse har språket? Vad är kunskap för något?

Ana María Mora-Márquez är också en av 29 Wallenberg Academy Fellows 2015, se artikel på sidan 25.

Överhuvudtaget menar Ana María Mora-Márquez att det finns ett stort värde i att studera forna

Programmet Representation och verklighet har bland annat arrangerat flera workshoppar samt två konferenser. Man har också spelat in flera föreläsningar och lagt ut dem på programmets hemsida. Ana María Mora-Márquez bor fortfarande i Danmark vilket innebär ganska mycket pendlande fram och tillbaka. – Jag är i Göteborg cirka en vecka en gång i månaden, för övrigt umgås jag med kollegor här via mejl och Skype. Men min sambo, som är dansk, och jag hoppas kunna flytta hit inom några år. Jag tycker om Skandinavien, utom

”Ändå är de frågor som intresserade antika och medeltida filosofer ständigt aktuella” Ana María Mora-Márquez med alla sinnen och diskuterar vad det innebär att ha intellektuell kunskap. Han menar också att drömmar kommer ur sinneserfarenheter gjorda när vi är vakna och att eventuella likheter mellan drömmar och extern verklighet beror på tillfälligheter. Och tanken att själen är den levande kroppens form känns fortfarande modern.

tiders tankar och idéer. – Den aristoteliska traditionen är förstås fortfarande levande inom filosofin men inte på ett särskilt systematiskt sätt. Det är helt enkelt svårt att hitta forskare som både kan antik grekiska, latin och arabiska, och dessutom är filosofiskt skolade. Ändå är de frågor som intresserade antika och medeltida

på vintern då jag alltid åker hem till Colombia. Mitt hemland har många problem, inte minst stora sociala skillnader där olika klasser saknar kontakt med varandra. Men efter militärens starka insats mot Farc-gerillan känns landet säkrare än på 50 år. Det är lättare att resa där, vilket jag gärna gör, naturen är hisnande vacker.

FAKTA OM PROJEKTET Programmet Representation och verklighet (Representation and Reality) finansieras med 32,7 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond och ska pågå 2013–2019. Projektet är internationellt och handlar om att undersöka antik och medeltida filosofi med fokus på Aristoteles. Projektledare är Christina Thomsen Thörnqvist, docent i latin. Mer information: http://representationandreality.gu.se/

HUMANISTEN

NYA RÖN OM BRONSÅLDERN

BRONSÅLDERNS FOLKVANDRINGAR Våra europeiska förfäder härstammar från ett herdefolk som invandrade i stora skaror under bronsåldern. Det visar en rekordstor genetisk studie av bronsåldersskelett gjord av arkeologer från Göteborgs universitet tillsammans med genetiker i Danmark. Text: Calle Björned och Monica Havström Foto: Thomas Melin och Mikhail V. Khalyapin

år studie har gett genetiska bevis för att den DNA-struktur vi européer bär på idag grundlades i början av bronsåldern. Då skedde en massiv invandring av herdefolk, yamnaya, från den kaukasiska stäppen i nuvarande södra Ryssland och Georgien till Central- och Nordeuropa, säger professor Kristian Kristiansen på Göteborgs universitet som initierade forskningsprojektet tillsammans med professor Eske Willerslev, Köpenhamns universitet. Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature

sommaren 2015, ger svar på en rad frågor om bronsåldersperioden för cirka 3 000–5 000 år sedan. Forskarna har gjort DNA-analyser av skelett från bronsåldersgravar i Europa och Centralasien. – Förändringarna som invandringen ledde till var så omfattande och fick så stor betydelse för resten av vår historia att de kan jämföras med koloniseringen av Amerika, säger Kristian Kristiansen. Forskarnas drivkraft har varit att förstå varför det under bronsåldern skedde stora ekonomiska och

sociala omvälvningar i området som spänner över Uralbergen till Skandinavien. Då ersattes gamla neolitiska kulturer av en helt ny syn på familj och egendom. – Yamnaya-kulturens herdefolk förde med sig många nya vanor som kom att bli dominerande. De levde i hushåll med kärnfamiljer, till skillnad från stenåldersfolkets kollektiva boendeformer. Herdefolkets gravhögar var för enskilda individer och kärnfamiljer och sådana gravhögar kom att bli vanliga i Sverige och Danmark. De åt kött och mjölkprodukter och förde med sig ett helt nytt paket av social organisation, säger Kristian Kristiansen. Han och hans kollegor menar att dessa folkvandringar också kan förklara ursprunget till de indoeuropeiska språk som vi talar än idag i Europa och Asien. De nya rönen visar också att lak-

Kristian Kristiansen är professor i arkeologi och leder forskningsprojektet.

tostolerans bland vuxna i Europa har utvecklats långt senare än man tidigare trott. – En teori har varit att laktostolerans utvecklats på Balkan eller i Mellanöstern under stenåldern. Men nu kan vi se att mutationen

HUMANISTEN

NYA RÖN OM BRONSÅLDERN som gett upphov till laktostolerans var sällsynt i Europa även i ett sent skede av bronsåldern. Vi tror att den kan ha kommit till Europa med yamnayaherdar från Kaukasus men selektionen som har gjort de flesta européer laktostoleranta har skett långt senare, säger Martin Sikora vid Centrum för GeoGenetics vid Köpenhamns universitet. Forskargruppen har också upptäckt att pesten var vanlig hos människor hela 3 300 år tidigare än vad historiska källor berättar. Resultaten från den studien presenterades i den vetenskapliga tidskriften Cell hösten 2015. Genom att analysera DNA från tänderna hos människor som levde under bronsåldern i Europa och Asien har forskarna hittat bevis för att pestinfektioner fanns redan för 4 800 år sedan. Orsaken till sjukdomen är bakterien Yersinia pestis. Det dröjde dock cirka tusen år innan generna i bakterien förändrades och sjukdomen kunde spridas genom loppor – och därigenom orsaka pandemier. – Upptäckten ändrar vår syn på när och hur pesten påverkade människan och skapar nya möjligheter att studera sjukdomars utvecklingshistoria, säger Eske Willerslev, professor vid Centrum för GeoGenetics. Yersinia pestis är orsaken till digerdöden som dödade 30–50 procent av Europas befolkning på mitten av 1300-talet. Tidigare pestutbrott, exempelvis det i Aten för omkring 2 500 år sedan, har

Bild från grav i Bulanovo. Individen hade bronsålderspest.

kopplats till det antika Greklands fall. Det har däremot varit oklart om Yersina pestis kan ha orsakat så pass tidiga epidemier eftersom det saknas molekylära bevis på bakteriell närvaro i benmaterial äldre än 1 500 år. Enligt Kristian Kristiansen har gentekniken öppnat nya dörrar för arkeologin. – Vissa sjukdomar som har ett relativt långsamt förlopp, som till exempel tuberkulos, skapar synliga spår på skelettet. Men det gör inte pest eftersom förloppet är så snabbt, bara några dagar. Däremot kan sjukdomen spåras med DNA-analys vilket banat väg för helt nya sätt att bedriva arkeologisk forskning. Bakgrunden till studien var

arkeologiska observationer som visade på en kraftig nedgång i bosättningar över stora delar av norra Europa strax före 3 000 f. Kr.

– Denna dramatiska nedgång krävde en förklaring. Under våra diskussioner föddes idén att det kunde vara pesten. Våra beräkningar visar att den gemensamma förfadern till alla stammar av Yersina pestis är ungefär 5 800 år gammal vilket är före bronsåldern, en tid som kännetecknades av stora migrationer. Sjukdomen skulle i så fall ha spridits mellan människor innan migrationen från stäppen började och sedan burits vidare av vandrande stäppfolk, säger Kristian Kristiansen. Orsaken till migrationen är oklar. Men en teori är att folkförflyttningarna orsakades av sjukdomsutbrott. – Kanske flyttade folk på sig för att komma bort från epidemierna. Eller kanske för att kolonisera områden som ödelagts av farsoterna, säger Morten Allentoft vid Centrum för GeoGenetics.

FAKTA OM PROJEKTET Projektet Travels, transmissions and transformations in the 3rd and 2nd millennium BC in northern Europe: the rise of Bronze Age societies finansieras av det europeiska forskningsrådet ERC och engagerar såväl svenska som internationella forskare. Målsättningen är att identifiera grader av mobilitet under det tredje och andra årtusendet f.Kr., både när det gäller människor, metaller och textilier.

HUMANISTEN

DIGITALT MUSEUM

DIGITALT MUSEUM ÖVER AROSENIUS Ett nyskapande digitalt museum över konstnären Ivar Arosenius, med målningar, brev, fotografier och en rekonstruktion av hans hem. 2015 tilldelades Centrum för digital humaniora 4,3 miljoner kronor för projektet. Text: Elin Widfeldt

Foto: Göteborgs konstmuseum

anken är att samla digitala versioner av Ivar Arosenius målningar på Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum i Stockholm, liksom foton, anteckningar, brev och andra dokument ur hans arkiv på universitetsbiblioteket i Göteborg, på en webbplats. Där ska det även gå att kliva in i en digital rekonstruktion av konstnärens hem, som kommer att skapas med hjälp av hans målningar och material ur arkivet. Förutom vinsten i att få allt tillgängligt material samlat på ett enda ställe är meningen att besökaren

ska kunna sortera och filtrera det på helt nya sätt, menar projektledaren Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och engagerad i Centrum för digital humaniora. – Man kanske till exempel vill se allt som rör ett speciellt årtal, allt som har att göra med en speciell plats, eller kunna sortera bilderna efter färger. På det sättet får man en tillgång till Arosenius som ingen har haft förut. Man får visserligen inte de verkliga sakerna, utan digitala representationer, men man får en helhet, säger Mats Malm.

Ivar Arosenius, Kärleksdrömmar, 1905, Göteborgs konstmuseum.

Ivar Arosenius, Självporträtt, 1908, Göteborgs konstmuseum.

HUMANISTEN

DIGITAL HUMANIORA Projektet har nu fått 4,3 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien. Arbetet med webbplatsen kommer att pågå i tre år och engagerar ett stort antal personer: navet finns vid Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, men även personer från Göteborgs universitetsbibliotek, Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum och forskare i kulturvård, konstvetenskap och litteraturvetenskap deltar. Mats Malm känner inte till något liknande projekt i Sverige, utan förhoppningen är att skapa en ny typ av digital plattform som sedan ska kunna användas även för andra material. – Man kan experimentera mycket med de här möjligheterna. Helst skulle vi vilja göra en modell som museer kan lägga ovanpå sina befintliga infrastrukturer, det gör materialet mer lättillgängligt både för allmänheten och för forskare. Genom att visa Arosenius i en ny miljö – med en så fullständig bild av honom som möjligt – uppstår också nya frågeställningar kring konstnärskapet, menar Mats Malm. Det digitala museet kommer att visa sidor av konstnären som tidigare inte har varit möjliga att se. – Det i sin tur genererar frågor om tidigare utställningar och böcker av Arosenius – hur har de varit vinklade, har det funnits bestämda hänsyn, kanske ideologiska – som har gjort att man då har fått en särskild bild av konstnären? Vi kommer att göra historiska studier också, ideologikritiska analyser av de utställningar och gestaltningar av konstnärskapet som har gjorts tidigare. Att just Ivar Arosenius valdes till projektet beror delvis på att hans arkiv finns på Göteborgs universitetsbibliotek och redan har börjat digitaliseras. – Jag tror också att Arosenius är en perfekt prototyp för en sådan här studie – materialet är ganska begränsat, han dog ju så ung – och det finns mycket lokalhistoria kring honom, han var en karaktär i stadsbilden.

FAKTA OM LITTERATURBANKEN Ivar Arosenius (1878–1909) var en svensk konstnär som föddes i Göteborg och påbörjade sin bana på konstskolan Valand. Hans målningar hade ofta drag av fantasi och saga, och Arosenius skapade även bilderböcker – som Kattresan. Mot slutet av sitt liv levde han i Älvängen, där han dog tidigt på grund av blödarsjuka. Efter hans död skapades en kult omkring honom, och det var först därefter som han fick sitt egentliga genombrott som konstnär. Projektet Hur frammanas konstnären ur arkiven? Exemplet Arosenius påbörjas 2016 och pågår i tre år.

HUMANISTEN

Humaniora och digital teknik

I april 2015 invigdes Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet. Både tillträdande föreståndaren Cecilia Lindhé och akademiledamoten Sture Allén talade.

Centrum för digital humaniora har inrättats under Humanistiska fakulteten och är en tvärvetenskaplig centrumbildning. Syftet är att föra samman humanistiska ämnen med digital teknik, exempelvis genom att visualisera forskningsresultat på nya sätt, att tillgängliggöra kulturarvet och få nya verktyg för att kunna analysera det. Invigningen var mycket välbesökt. Sture Allén, ledamot i Svenska akademien och pionjär inom den svenska språkteknologin berättade bland annat om när han kom i kontakt med en dator för första gången, och började fundera på om den gick att använda för textanalyser. – Jag tänkte: om den klarar sekvenser av siffror måste den väl klara sekvenser av bokstäver? Han sa sig också glädjas åt grundandet av Centrum för digital humaniora, och menade att han ser väldigt stora och ökande möjligheter både på den tekniska och på den humanistiska sidan. Vid invigningen talade även centrumets tillträdande föreståndare Cecilia Lindhé. Även hon inledde med en koppling bakåt i tiden: – Harry Martinson skrev redan 1958 om behovet av att förena humanistisk och teknisk forskning. Sedan gav Cecilia Lindhé ett exempel på ett område där Centrum för digital humaniora skulle kunna göra en forskningsinsats, nämligen nya publiceringsformer och nya plattformar för digital publicering. Hennes önskan är dock att det nya centrumet ska vara öppet för många olika perspektiv inom digital humaniora, åtminstone till en början. Verksamheten är initialt planerad till en treårsperiod, 2015–2017.

PAPPERSLÖSA GES RÖST I LITTERATUREN

IMMIGRANTER I LITTERATUREN Sommaren 2015 disputerade Fredrik Olsson på en avhandling om hur papperslösa migranter skildras i samtida latinamerikansk litteratur. Disputationen innebar att han blev doktor vid två lärosäten samtidigt: i Göteborg men också i Sevilla. Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg

et var under sina masterstudier i Cádiz som Fredrik Olsson träffade den forskare, José Manuel Camacho, som sedan skulle bli hans externa handledare enligt ett cotutelle-avtal mellan universiteten i Göteborg och Sevilla. – José Manuel Camacho hade redan handlett andra doktorander på det sättet och tyckte att det fungerade bra. Avtalet innebär att jag i huvudsak forskat i Göteborg. Men en termin har jag tillbringat i Sevilla,

där jag kunnat läsa mer specialiserade kurser än vad som är möjligt här. Den spanska miljön är spännande, filosofiska fakulteten ligger exempelvis mitt i centrala Sevilla, i en gammal tobaksfabrik från 1700-talet. Jag har varit på konferenser och gästföreläsningar, fått nya vänner och en inblick i det spanska universitetssystemet. För mig har arrangemanget alltså varit väldigt positivt. Men Fredrik Olsson tror att också José Manuel Camacho är belåten. – Bland annat har han varit här en vecka som gästföreläsare och knutit nya kontakter. Så även om avtalet innebar en del extra pappersarbete, som bland andra rektorn vid universitet i Sevilla fått skriva under, tror jag att alla inblandade har vunnit på arrangemanget. Fredrik Olssons avhandling handlar om hur pap-

Fredrik Olsson disputerade i ämnet spanska den 5 juni 2015.

perslösa migranter i USA skildras i latinamerikansk litteratur från 1990- och 2000-talet. – Idag finns cirka 11 miljoner papperslösa i USA, de flesta kommer från Latinamerika. Det finns också en lång tradition av litteratur, främst mexikansk, om korsandet av gränsen till USA, liksom film och musik. Ändå har nästan ingen övergripande forskning gjorts på hur de papperslösa skildras i den nutida latinamerikanska litteraturen. Fredrik Olsson har valt att studera åtta ganska olika romaner skrivna på spanska av författare från Mexiko, Peru, Colombia, El Salvador och Honduras, både bästsäljare och mer okända verk. – De författare jag undersöker är inte själva papperslösa, utan flertalet av dem är universitetsanställda

HUMANISTEN

SPRÅK I LÄROBÖCKER

”Idag finns cirka 11 miljoner papperslösa i USA”

Höga språkliga krav på elever

Fredrik Olsson och väletablerade i samhället, några i USA, andra i sina respektive hemländer. Deras berättelser är alltså inte självupplevda, istället vill de ge röst åt människor som annars sällan kommer till tals. Skildringarna innehåller dock en del stereotyper, både vad gäller könsroller, etnicitet och materialismen i USA. Fredrik Olsson delar in migrationsprocessen i fyra

faser: uppbrottet från hemlandet, korsandet av såväl fysiska som symboliska gränser, kontakten med USA samt kontrasten mellan nya erfarenheter och minnena hemifrån. – Tidigare har latinamerikanska migrantromaner varit ganska nationalistiska och lyft fram drömmen om återvändandet till hemlandet, men idag finns en betydligt större variation. Framtiden i USA skildras allt oftare men också nya, kulturella blandningar såsom spanglish. Trots att romanerna innehåller mycket elände kan de vara roliga också, exempelvis El Corrido de Dante av den peruanske författaren Eduardo González Viaña, en parodi på Den gudomliga komedin. För den som själv vill läsa en roman om latinamerikanska migranter i USA rekommenderar Fredrik Olsson Esperanzas dotter av mexikanskan María Amparo Escandón. – Det är den enda av de böcker jag undersökt som är översatt till svenska. Men mest känd i Latinamerika av de åtta författarna är annars colombianen Jorge Franco.

FAKTA OM FORSKARUTBILDNINGEN Humanistiska fakulteten erbjuder utbildning på forskarnivå i ett 30-tal ämnen, från afrikanska språk till vetenskapsteori. Vid fakulteten finns ett 120-tal anställda doktorander. Under 2015 avlades 17 doktors- och 4 licentiatexamina. Vid doktorspromotionen, som är universitetets största högtid och årligen äger rum under senare delen av oktober, blir de som avlagt doktorsexamen promoverade under högtidliga former. Vid promotionen får också nya hedersdoktorer motta sina insignier.

HUMANISTEN

Det förhållandevis speciella språket i naturvetenskapliga läroböcker kan vara en bidragande faktor till att elever har svårt att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Det visar en avhandling i språkvetenskaplig databehandling.

– Att behärska de olika ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång, eftersom de både vid inhämtning och vid redovisning av ämneskunskaper måste använda språket. Detta är extra viktigt inom naturvetenskapliga ämnen, säger Judy Ribeck, avhandlingens författare. En av hennes slutsatser är nämligen att språket i naturvetenskapliga ämnen i många avseenden skiljer sig från både vardagligt språk och det språk som används i andra skolämnen. Det är något som hon tror kan vara en del av förklaringen till att elever har svårare att tillgodogöra sig naturvetenskapliga ämneskunskaper. – För att kunna lära elever behärska de språkliga verktyg som är nödvändiga, krävs en ökad förståelse för hur olika ämnesspråk är konstruerade – på högstadiet, på gymnasiet och på eftergymnasiala utbildningar. Judy Ribecks undersökning visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken redan på högstadiet innehåller en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än vanliga, berättande texter, som eleverna möter i vardagen. De typiska naturvetenskapliga orden är också mycket mer sällsynta i vardagsspråket än typiska samhällsvetenskapliga ord. Analyserna genomförs med språkteknologiska hjälpmedel, vilket gör att viktiga språkliga egenskaper kan undersökas i stora textmängder. – I min undersökning ingår hela 63 läroböcker för högstadiet och gymnasiet. Så stora textmaterial går inte att analysera med manuella metoder, säger Judy Ribeck.

INTRO

JORDBRUKET PÅ STENÅLDERN Det tidiga jordbrukets karaktär och dess ekonomiska och sociala betydelse är en omdiskuterad fråga bland arkeologer. Sedan tre år tillbaka har forskare och studenter från Göteborgs universitet genomfört arkeologiska undersökningar av en 5 000 år gammal boplats i Karleby utanför Falköping för att söka svaret. Text: Thomas Melin

Foto: Anders Simonsen

INTRO

STENÅLDERNS JORDBRUK

Målet med utgrävningarna i Karleby är att avslöja jordbrukets metoder och betydelse för 5 000 år sedan. Boplatslagret ligger en knapp meter under markytan och undersöks med hjälp av spadar, skärslevar och små skopor.

n liten grusväg slingrar sig förbi en gård, vidare nerför en slänt och fram till ett vitt partytält som står uppställt i ett hörn av en gräsbeklädd åker. Bredvid tältet, som fungerar både som matplats för hungriga arkeologer och förvaringsplats åt uppgrävda fynd, står Karl-Göran Sjögren, som leder utgrävningarna tillsammans med kollegan Tony Axelsson. – Här låg en boplats, där borta en annan, en tredje boplats fanns där och en fjärde lite längre upp i sluttningen, säger Karl-Göran Sjögren och pekar. Små upphöjningar i åkerlandskapet avslöjar var han och hans kollegor har grävt tidigare. Arkeologer från Göteborgs universitet har under lång tid studerat stenålderssamhället i Västergötland, men i Karleby har det grävts mer systematiskt sedan 2012. Utgrävningarna har avslöjat ett system av boplatser som är samtida med de kända gånggrifterna i Karleby, som ligger uppradade i åkerlandskapet väster om vägen genom byn. Boplatserna ligger på andra sidan vägen, skymda från gånggrifterna i en sluttande åker bakom en gård. – Det var inga stora boplatser, det fanns plats för ett eller två hus, runt dem låg det ytor som människor röjt och där djur betat. I sluttningen var det lite öpp-

nare än idag och i dalarna tätare skog. Det fanns troligen ett vägsystem mellan boplatserna som trafikerades av oxdragna kärror, berättar Karl-Göran. Målet med utgrävningarna är att reda ut hur den basala jordbruksekonomin fungerade här för 5 000 år sedan. Forskarna har hittat både välbevarade djurben (nöt, svin och får) och sädeskorn, viktiga pusselbitar som kan hjälpa dem att förstå jordbrukets karaktär och förhållande till boskapsskötseln. Handlade det till exempel om ett kringflyttande

långträdesbruk (svedjebruk) eller ett mer intensivt användande av marken, med permanent röjda ytor som kanske gödslades? För att besvara den frågan har Karl-Göran och hans kollegor tagit hjälp av naturvetenskapliga metoder. – Vi har analyserat och hittat förhöjda värden av isotopen N15 (kväve 15) i sädeskornen, vilket tyder på att de som levde här gödslade åkrarna redan för 5 000 år sedan. Det var alltså tal om stabila åkrar och inte ett svedjebruk. Genom att studera halten av olika isotoper i djurbenen ser vi också att många kor inte är uppvuxna i trakten, så det fanns alltså någon form av utbytes- eller cirkulationssystem. På andra sidan åkern skvallrar några figurer iklädda

HUMANISTEN

STENÅLDERNS JORDBRUK

Genom att gräva upp markbitar intill varandra i en lång rad kan arkeologerna följa spridningen av fynd. Både djurben och sädeskorn har hittats. Doktoranden Malou Blank dokumenterar utgrävningen digitalt genom att mäta in de utgrävda objekten.

färgglada regn- och arbetskläder om att en arkeologisk utgrävning pågår. En upptrampad stig leder till grävplatsen som består av ett antal så kallade meterrutor, uppgrävda markbitar, cirka 40–45 centimeter djupa ner till boplatslagret, som undersöks med hjälp av spadar, skärslevar och små skopor. Några av meterrutorna är uppgrävda intill varandra i en lång rad, för att på så sätt följa spridningen av fynd. På varsin sida om en enkel ruta sitter Belinda Stenhaug och Cajsa Rundström på knä och skrapar in jord i gula öskar med hjälp av skärslevar. De är två av de nio arkeologistudenter som deltar i höstens två veckor långa undersökning. – Det är lärorikt att sitta här med näsan ner i marken, att torva av, börja gräva, hitta fynd, sila och skölja och till sista identifiera det man hittar, säger Cajsa. Det är en stor skillnad mot att sitta i skolbänken och titta på fynd som andra grävt ut. – Att hitta små fragment och att se att det inte är sten utan bränt ben, det är väldigt kul och lärorikt, fyller Belinda i. Och det är otroligt häftigt att börja fundera på att en människa skapade ett keramikföremål jag hittar för 5 000 år sedan. En bit därifrån är Malou Blank, doktorand i

HUMANISTEN

arkeologi, i färd med att dokumentera utgrävningen digitalt. Med hjälp av en så kallad totalstation tar hon fram en digital karta genom att exakt mäta in de utgrävda rutorna, stenformationer och andra intressanta objekt. – Det är en jätterolig grävning, säger hon. Och det är kul för studenterna att komma hit, det finns väldigt många fynd i marken. De lär sig känna igen keramik, flinta och brända och obrända ben, som bevarats tack vare den kalkrika jorden. Malou tar fram den största keramikskärvan de

hittat ur en prydligt märkt fyndpåse och placerar den försiktigt i handflatan. Den är några centimeter lång och dekorerad med så kallat tvärsnoddsmönster. Krökningen avslöjar att det rör sig om en bit från en stor kruka. Men som alla andra fynd har krukan krossats och malts ner genom årtusendena. – Eftersom det handlar om så fragmenterade rester utspridda över så lång tid, så går det inte att säga att ”så här var det” på den här platsen, det finns uttryck för många möjliga tolkningar, säger hon. Samtidigt är det fascinerande med all information man kan få fram från benmaterialet, som kan berätta hur människorna levt, ätit och rört sig.

Med hjälp av georadar, ett slags ekolod INTRO skapat för användning på land, undersöks den planerade grävytan så att riktade provgrävningar sedan kan ske inom området. Enligt Tony Axelsson passar metoden bra när grävningar är småskaliga och man letar efter husgrunder nere i marken.

STENÅLDERNS JORDBRUK All jord som grävs upp läggs i stora, svarta plasthin-

kar. Med hjälp av skottkärror transporteras hinkarna till fyra vattensåll, placerade en bit upp i slänten. Ett brummande dieselaggregat ser till så att vattnet pumpas upp till sållen.

småskaliga och när man letar efter husgrunder nere i marken. – Idag är arkeologi lika mycket naturvetenskap som humaniora, och här kan vi erbjuda våra studenter det senaste inom teknik i form av totalstation och

”Om vi inte flyttar jorden kommer vi ingenstans.” Tony Axelsson Några studenter häller jorden från hinkarna på ett såll. Jorden sköljs bort och kvar blir eventuella fynd. En av studenterna, Carlos Parra, visar förtjust upp en bit kvarts som kan ha använts till en skrapa när det begav sig för 5 000 år sedan. – De som bodde här på den tiden måste varit väldigt tuffa, det kan inte ha varit lätt att bo i hyddor i detta klimat med kalla vintrar. Och de måste ha varit mycket aktiva för att hitta mat och rört sig mycket omkring, säger han och gör en svepande gest med armarna. Själv har han studerat två år på biologiprogrammet efter att ha läst grundkursen i arkeologi. Nu går han fortsättningskursen och gillar kombinationen av arkeologi och naturvetenskap. – Jag är intresserad av människans utveckling. Där är stenåldern intressant, att det är så länge sedan. Och metoderna att kunna datera materialet med hjälp av isotoper är spännande. Alla fynd som görs vid vattensållen stoppas i fyndpåsar för att sedan gås igenom efter grävningen. Fram till dess förvaras de i det vita partytältet, dit arkeologerna och studenterna nu styr sina steg. Det har blivit dags för lunch. Utanför tältet sitter forskaren Tony Axelsson på en bänk med en kopp kaffe i handen. Han pekar på något som ser ut som en liten gul-vit kärra med en antenn, kopplad till en bil. Det är en så kallad georadar, ett slags ekolod skapat för användning på land. Han berättar att den passar bra när grävningarna är

georadar, plus det traditionella grävandet. För så är det, om vi inte flyttar jorden kommer vi arkeologer ingenstans.

Den största keramikskärvan är några centimeter lång och dekorerad med så kallat tvärsnoddsmönster.

FAKTA OM UTGRÄVNINGARNA Projektet Neolitiska livssätt är finansierat av Vetenskapsrådet. Det handlar om några centrala frågor om hur det tidiga jordbruket organiserades. De olika sätt människor på stenåldern för ca 5 000 år sedan försörjde sig på, påverkade hur landskapet var organiserat, men också vilka samhällen som kunde byggas upp.

HUMANISTEN

NYHETER I KORTHET Foto: Monica Havström

Doktoranderna Filippa Lindahl och Linnéa Bäckström arrangerade Grammatikfestivalen.

GRAMMATIK OCH SPRÅK Grammatikfestivalen 2015 vid Göteborgs universitet hölls fredagen den 20 mars i samband med den nationella Grammatikdagen. Besökarna bjöds på föredrag med spännande infallsvinklar på grammatik och språkhistoria. Bland annat kunde man få höra om det äldsta nordiska språket och om grammatiska mönster i tid och rum. Det blev också föredrag med titlar som Femtio nyanser av modala hjälpverb och Folkspråksuniversalier – ett språkhistoriskt mysterium.

– Vår festival ska vara en mötesplats för alla grammatikintresserade. Under de år vi arrangerat Grammatikfestivalen har vi märkt ett stadigt ökande intresse hos studenter, lärare och en intresserad allmänhet, säger Linnéa Bäckström som tillsammans med doktorandkollegan Filippa Lindahl höll i dagen. Grammatikfestivalen på Humanisten arrangerades av institutionen för svenska språket och institutionen för språk och litteraturer och var ett av inslagen i den nationella Grammatikdagen.

Ny SAOL speglar samtiden Efter nio års arbete kom Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, 2015 ut i en ny och tjockare upplaga. I den finns svar på hur orden stavas, böjs, uttalas och i många fall även vad de betyder. Det är den 14:e upplagan sedan ordlistan kom första gången 1874 och denna gång har redaktionen gjort en rad förändringar och tillfört information. Det är också fler nya och fler strukna ord än normalt, cirka 13 500 ord har tillkommit och runt 9 000 har utmönstrats. Den nya ordlistan

innehåller totalt 126 000 uppslagsord och boken i sig är 1 596 sidor tjock. För att kunna avgöra vilka ord som är vanligast i svenskt nutida språkbruk används datorprogram som jämför stora digitala ordsamlingar från källor som tidningar, bloggar och böcker. En av de viktigaste samlingarna tillhandahålls av Språkbanken. Arbetet med Svenska Akademiens Ordlista görs av en redaktion vid institutionen för svenska språket. Sven-Göran Malmgren, Sture Berg och Louise Holmer har varit redaktörer för SAOL 14.

Vinnande studentprojekt Studenterna på det nystartade kandidatprogrammet Medier, estetik och kulturellt entreprenörskap deltog under höstterminen 2015 i en tävling för en mer attraktiv kollektivtrafik. ElectriCity Innovation Challenge är en tävling framtagen av ElectriCity, ett samarbete mellan forskare, industri och samhälle för att utveckla, testa och demonstrera nya lösningar för att i framtiden kunna skapa en hållbar och attraktiv kollektivtrafik. − Vi valde att använda oss av tävlingen i en delkurs där syftet är att studenterna formulerar sin egen kulturella och mediala praktik i relation till forskning kring kollaborativt arbete och deltagarkultur, det vill säga där publik är med och skapar kulturella uttryck, säger Alexandra Fried, programkoordinator och universitetslektor vid institutionen för kulturvetenskaper där programmet ges. Under kursen har studenterna dels fått handledning av tävlingsorganisationen, dels arbetat tillsammans i institutionshandledda projektworkshops. En av grupperna föreslog en hållplats med en studsmatta där barn kan leka och skapa ström till en elbuss, en annan ville använda bussens skärmar för att visualisera resenärens väg genom staden. Sammanlagt deltog studenterna på programmet med sju tävlingsbidrag, varav ett utsågs till vinnare inom kategorin ”Attraktiva hållplatser”. Idén med bidraget var att med hjälp av dynamisk ljussättning skapa trygghet på och omkring hållplatsen. − Tävlingsbidragen var verkligen imponerande, säger Alexandra Fried. Följ fakulteten på hum.gu.se

HUMANISTEN

WALLENBERG ACADEMY FELLOWS

SATSNING PÅ UNGA FORSKARE Vad är egentligen sanning, hur pragmatisk var Aristoteles och hur påverkar transnationella samarbeten kampen för kvinnors och HBT-personers rättigheter? Det är frågor som tre nyantagna Wallenberg Academy Fellows inom humaniora vid Göteborgs universitet, ska söka svaren på. Text: Calle Björned

Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien

orskningsprogrammet Wallenberg Academy Fellows, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, stödjer några av landets – och världens – mest lovande, unga forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Det femåriga anslaget, på mellan fem och nio miljoner kronor, ger unga forskare en möjlighet att etablera sig i forskningskonkurrensen. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering.

Humanistiska fakulteten. – Att så många representerar Göteborgs universitet är ett tydligt bevis på att vi har stark forskning här. Att tre av dem forskar inom humanistiska ämnen visar på den växande betydelsen av humaniora i samhället, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.

I år kommer sex av de 29 Wallenberg Academy Fellows att bedriva sin forskning vid Göteborgs universitet – två fler än någonsin tidigare. Och av dessa kommer alltså tre att ha sin arbetsplats vid

De tre humanistiska projekten vid Göteborgs universitet är: En nydanande reflektion över sanningen. Vad är sanning? Hur kan vi skilja sanna påståenden från falska? Hur kan vi lita på sanningen? Dessa frågor har förbryllat logiker och filosofer sedan antiken. Graham Emil Leigh ska närma sig dem med moderna metoder, som drar nytta av de senaste framstegen inom matematik, filosofi och datavetenskap.

Graham Emil Leigh.

Ana María Mora-Márquez.

HUMANISTEN

Aristoteles syn på språket – hur pragmatisk var han? Filosofer och logiker har menat att Aristoteles målade upp bilden av ett idealspråk, där det sagda och skrivna skulle tolkas bokstavligt. Ana María Mora-Márquez kommer att utmana denna tes genom att studera Aristoteles språkfilosofiska verk Topiken och visa att det i grunden är pragmatiskt. Studie av gränsöverskridande kamp för mänskliga rättigheter. Icke-statliga organisationer och politiska grupper arbetar ofta globalt. Mia Liinason ska studera hur transnationella samarbeten påverkar kampen för kvinnors och HBT-personers rättigheter. Hon ska jämföra tre regioner med olika förutsättningar: Ryssland, Skandinavien och Turkiet.

Mia Liinason.

NYANLÄNDAS LÄRANDE

NYANLÄNDAS LÄRANDE I FOKUS Intresset är stort för den kompetensutbildning Göteborgs universitet på uppdrag av Skolverket erbjuder skolledare, lärare och annan personal som arbetar med nyanlända elever. Den 9 september var det avslutning för den andra kullen, ett 100-tal personer från skolor i Västergötland, Halland och Småland. Text och foto: Thomas Melin

i känner alla hur viktigt vårt arbete är, särskilt med tanke på allt som händer just nu med flyktingströmmar och flyktingkatastrofen i Medelhavet. Men ännu viktigare är det intresse ni lärare visar och vilken betydelse det kan få ute i kommunerna, inledde Qarin Franker, kursansvarig och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Kursen vänder sig till team på tre till sju personer bestående av lärare och skolledare som arbetar med

nyanlända elever. Genom att förankra utbildningen i aktuell forskning och praktiska exempel ska den bidra till att förbättra mottagandet och undervisningen för nyanlända barn och ungdomar, som har svårare att nå målen i skolans läroplaner. Cirka 20 team eller runt 100 personer har det senas-

te läsåret träffats under sex heldagar på Humanisten för att lyssna till föreläsningar, delta i seminarier och diskutera praktiska uppgifter. Parallellt har teamen ute

Teamet från Odelsbergsskolan i Strömstad i samspråk med universitetsadjunkt Britt Klintenberg.

HUMANISTEN

SVENSKUNDERVISNING på sina respektive skolor arbetat med egna skolutvecklingsprojekt där fokus har legat på nyanländas lärande. Efter Qarin Frankers inledning redovisades projekten i form av korta presentationer och poster-utställningar. Ett av teamen, från Sjumilaskolan i Göteborg, redogjorde för hur de tagit fram en mer flexibel organisation där kompetensutveckling för all personal och förbättrade övergångar från förberedelseklassen var viktiga delar. – Kursen har varit väldigt viktig. Vi tar emot många nyanlända och behöver öka kunskapen i hela personalgruppen. Vi jobbar också med att öka acceptansen bland kollegor som känner sig otillräckliga. Här krävs det mycket diskussion och en tydlig kartläggning av eleverna, säger Malin Just, teamledare och till vardags utvecklingsledare och lärare på Sjumilaskolan. Att i team eller arbetsgrupper ha getts möjlighet

att utveckla sin verksamhet när det gäller nyanlända i skolan är något som har uppskattats bland kursdeltagarna. Likaså föreläsningarna och alla möten med kollegor vid träffarna på Humanisten under det gångna läsåret. – Det har varit ett jättebra år, säger Tommy Fock, rektor för Örnaskolan 7–9 i Hylte kommun. Vi har tagit emot många nyanlända och högstadiet har växt med 100 nya elever, så detta kom lägligt. Det har varit väldigt nyttigt att höra vad forskningen säger, men också hur andra kommuner löser det rent praktiskt. Om bara några veckor är det dags för den tredje omgången av kursen, och intresset för att skicka team från skolor ute i kommunerna är fortsatt stort. Och så här långt är Qarin Franker, kursansvarig, mer än nöjd med vad tidigare kursdeltagare presterat. – Jag blir imponerad av det enorma engagemanget, att det blivit ett så strukturerat och genomfört arbete. De har åstadkommit mycket som kan göra skillnad ute i kommunerna, säger hon.

FAKTA OM UTBILDNINGEN Institutionen för svenska språket har i samverkan med Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Göteborgs universitet, tagit fram en kompetensutveckling inom Skolverkets regeringsuppdrag Nyanländas lärande. Utbildningen har titeln Nyanlända i skolan – förutsättningar, lärande och skolframgång och ska bidra till ett förbättrat mottagande och undervisning för nyanlända elever. Fokus ligger på hela skolans utveckling. Utbildningen omfattar 7,5 hp men deltagarna behöver inte ta högskolepoäng utan kan även få ett intyg på genomgången kurs.

HUMANISTEN

Undervisar mammor

Två lärarstudenter vid Göteborgs universitet bedriver på ideell basis svenskundervisning för nyanlända mammor i Bergsjön. Undervisningen sker i samarbete med institutionen för svenska språket.

I Bergsjön i Göteborg finns sedan några år tillbaka Mammaforum, en mötesplats för nyanlända kvinnor som är gravida eller just har fått barn. Stiftelsen Födelsehuset står bakom projektet, som finansieras av Göteborgs stad. Genom sin lärarutbildning fick de två studenterna, Alma Rauer och Mimmi Rombach, höra om projektet och drog igång svenskundervisning för mammorna, som ofta inte talar någon svenska alls. – Vi ville använda det vi lär oss i praktiken, och detta kändes som ett lysande tillfälle. Vi får starta upp en grupp tillsammans, följa den, planera hela terminer och ta ett större grepp om undervisningen än vad vi annars får tillfälle till, säger Alma Rauer. Många av mammorna har ingen skolbakgrund och studenterna får alltså anpassa sig efter ganska speciella omständigheter – plus att det alltid är många barn närvarande i undervisningen. – Vi försöker utgå från mammornas liv och vardag. Eftersom det är barn med blir det en annan prägel på lektionerna med kortare moment och mycket muntligt. Det är dessutom en väldigt blandad grupp, så vi försöker att inte vara så textbundna utan ta avstamp i vardagssituationer, säger Mimmi Rombach. Sofia Tingsell, universitetslektor i svenska som andraspråk, var den som tipsade lärarstudenterna om att mammorna i Bergsjön efterfrågade svenskundervisning. – Jag och mina kollegor är väldigt imponerade av studenternas engagemang och kunskap, säger hon.

KULTURSTUDIER

URBAN FRONT Humanistiska fakulteten antog under 2015 tio docenter. En av dem är Catharina Thörn, docent i kulturstudier. Hon har bland annat undersökt hur stadsutveckling gynnar vissa grupper på bekostnad av andra. Text: Thomas Melin

Foto: Johan Wingborg

Catharina Thörn intresserar sig för relationen mellan kultur, stadsutveckling och demokrati.

atharina Thörn disputerade 2004 med avhandlingen Kvinnans plats(er) – bilder av hemlöshet som utgick från en analys av hur ”kvinnlighet” historiskt har kopplats till ”hem” och ”hemlöshet”. – Därefter analyserade jag hur samtida bilder av hemlöshet i allmänhet och hemlösa kvinnor i synnerhet framträder i statliga rapporter, välgörenhetskampanjer och socialtjänstens verksamheter för hemlösa kvinnor. Dessa bilder relateras till vad kvinnor utan bostad själva förmedlar i intervjuer om sina erfarenheter av hemlöshet.

Efter avhandlingen har hon i sin forskning intresserat sig för relationen mellan kultur, stadsutveckling och demokrati. Ett exempel är den nyutgivna boken Den urbana fronten – En dokumentation av makten över staden som granskar omvandlingen av Kvillebäcken, en stadsdel på Hisingen i Göteborg. Tillsammans med fotografen Katarina Despotović har hon undersökt hur marknadsföringen av ett nytt bostadsområde går till,

vilka bilder och berättelser som används i relation till hur man talar om hur området såg ut innan, och vilka konsekvenser det får för människorna som bor där, att de bokstavligt skrivs ut ur framtiden. – Området beskrivs av staden i termer som ”gazaremsan” eller ”en kåk- och barackstad”, och det osynliggör och stigmatiserar de människor som finns där och inte alls är kriminella, som till exempel driver en bilverkstad eller är aktiva inom en föreningsverksamhet. Vad kan samhället lära av sådan forskning?

– Städer förändras och utvecklas väldigt snabbt idag, på ett sätt som förstärker den ojämlikhet som redan finns i samhället. Därför är det viktigt att lyfta fram på vilket sätt det sker, att staden faktiskt inte byggs för alla och att retoriken som används döljer att man tar från grupper som inte har det så bra ställt och ger till de som redan har det bättre. Till våren kommer nästa bok

– Stad till salu – som hon skrivit

med kollegorna Mats Franzén och Nils Hertting, båda vid Uppsala universitet. – I boken lyfter vi fram betydelsen av det offentliga rummet och hur dess demokratiska funktioner riskerar att undermineras i en tid när städer i allt högre grad ses som varor som skall paketeras och marknadsföras på en global marknad. Tvärtemot allt tal om stadsrum som trivsamma och attraktiva menar vi att städers offentliga rum har en viktig funktion i att synliggöra de konflikter och ojämlikheter som finns i samhället, säger Catharina Thörn.

DOCENTER 2015 Catharina Thörn (kulturstudier), Jenny Bergenmar (litteraturvetenskap), Jenny Nilsson (nordiska språk), Katarina Saltzman (etnologi), Margrét Gunnarsdottir Champion (engelsk litteraturvetenskap), Ragnar Francen Olinder (praktisk filosofi), Richard Johansson (språkvetenskaplig databehandling), Sara Kristoffersson (konst- och bildvetenskap), Simon Dobnik (datalingvistik) och Susanna Radovic (teoretisk filosofi).

HUMANISTEN

KVINNODAGEN OCH GLOBAL WEEK

”YTTRANDEFRIHETEN ÄR INTE FRI” För tredje året i rad manifesterades den Internationella kvinnodagen 2015 med en seminariedag på Göteborgs universitet. Några av de som medverkade från Humanistiska fakulteten var Lena Martinsson och Juan Velasquez från institutionen för kulturvetenskaper. Lena Martinsson är professor

i genusvetenskap och pratade bland annat om att vi som bor i ett sekulärt land bör reflektera över debatten som följt i efterdyningarna av attentaten i Paris och Köpenhamn. – Många ser attackerna som ett hot mot yttrandefriheten och det har blivit det centrala i debatten. Yttrandefriheten kopplas där till det sekulära, det fria, moderna, till väst. Positionerna i diskussionen

har blivit det fria mot det fundamentalistiska.

Efter ett panelsamtal om genusforskningen vid Göteborgs universitet föreläste Juan Velasquez, lektor i genusvetenskap, om kvinnorörelser i fattiga bostadsområden i Sydamerika. Han berättade bland annat om hur han jobbar med ett vetenskapligt videoarkiv där han samlar filmad dokumentation om kvinnor som leder urbaniseringsprocesser i några av Latinamerikas största städer. – Jag följer dessa kvinnor vars sociala rörelser förespråkar ”rätten till staden”. De är med och formar den pågående globala ekologiska omställningen. En grupp kvinnor håller till exempel på att skapa ett helt nytt bostadsområde i Caracas, Venezuela, och de gör det på sina villkor. Det är viktigt att lyfta fram deras arbete som sker i det tysta.

Lena Martinsson vill tillsammans med andra genusforskare vrida på synen på sekularitet som idé. – Vems yttrandefrihet är det som värderas i debatten? Vilka konsekvenser kan denna debatt få för olika grupper? De religiösa rösterna får svårare att göra sig hörda då religion förstås som något konstigt i många sammanhang. Även människor från vissa områden har svårare att bli betrodda. – Yttrandefriheten är inte fri. Talet om sekularism gör något med hur religioner uppfattas och förstås. Vi behöver mer redskap för att förstå hur dessa föreställningar påverkar oss, sa Lena Martinsson.

Text: Monica Havström

Reflektioner kring migration och exil Foto: Johan Wingborg

Andrea Castro, docent i spanska, medverkade tillsammans med kollegorna Anna Forné, Leticia Gómez och Fredrik Olsson på Global Week i november med programpunkten Nomads and Migrants. Displacements in Latin American Literature and Cinema. Vad presenterade ni?

– Vi presenterade den bok som Anna Forné och jag varit redaktörer för och där vi alla fyra har skrivit var sitt kapitel. Boken, De nómades y migrantes. Desplazamientos en la literatura, el cine y el arte hispanoamericos kom ut i april på ett argentinskt förlag specialiserat på humaniora och kulturstudier som har bra spridning i den spansktalande världen.

HUMANISTEN

författaren Maria Negroni – som huvudsakligen är poet – i sina två romaner Úrsula (Ursulas dröm) och La Anunciación (Bebådelsen) reflekterar kring hur språk och kropp interagerar i gestaltningen av kvinnliga subjektiviteter som befinner sig i situationer av rörelse och exil. Hur viktigt var det att medverka på Global Week?

Vad pratade du själv om?

– Jag förklarade att vi bjudit in författarna att fundera kring de olika sätt som nutida latinamerikansk skönlitteratur, konst och film reflekterar kring olika förståelser och erfarenheter av migration, flykt och subjektivet. Sedan pratade jag även om mitt kapitel, där jag studerar hur

– Det är både roligt och viktigt att kunna prata om sin forskning i större sammanhang än de strikt akademiska. Aktiviteterna var öppna för alla och vårt hopp var att nå lite längre ut än vad man gör på till exempel en konferens eller en lektion med studenter som ändå har valt att läsa hos oss. Text: Thomas Melin

HUMTANK

INTRO

Medicinskt resande utgör ett svårhanterligt socialt, kulturellt och politiskt spänningsfält när det globala och det lokala möts.

NÄR BOTEN INTE FINNS I SVERIGE − Samtalet bekräftar att humaniora står mitt i samhället och bidrar med värdefull kunskap till oss alla. Så summerade Niclas Hagen, samordnare för nätverket för medicinsk humaniora, en hearing på Humanisten där temat var medicinskt resande och de spänningsfyllda frågor som uppstår i relation till sjukdom och möjligheter att finna bot och lindring utanför sitt eget lands gränser. Text och foto: Thomas Melin

orskare verksamma inom humaniora och medicin hade tillsammans med deltagare utanför akademin bjudits in till arrangemanget den 5 november: en hearing om medicinskt resande. I panelen fanns Sveriges Radios utrikeskorrespondent för globala hälsofrågor Johan Bergendorff, sjukhusprästen Daniel Brattgård, sjukvårdspolitikern Johan Fält samt forskarna Niclas Hagen, Christian Munthe och Cecilia Pettersson.

Moderatorn och journalisten Lars Mogensen inledde med att fråga Johan Bergendorff hur stor marknaden är, till exempel för att köpa en njure utomlands. − Att köpa organ är olagligt, men stora delen av det medicinska resandet är legalt. Hur stort det är vet man inte, men de flesta är människor som har behov av vård som de inte kan få i hemlandet. Det handlar inte om rika människor, de jag har mött kom

från medelklassen i länder som Nigeria och Irak, där det till exempel saknas cancerspecialister. Men jag har också träffat patienter som donerat organ för att bli av med sina skulder, men där pengarna inte räckte för att bli skuldfri och där den egna hälsan blev sämre. På plussidan är många patienter nöjda, liksom ägarna av sjukhusen och mellanhänderna. Niclas Hagen berättade om sin forskning kring Huntingtons

HUMANISTEN

MEDICINSKT RESANDE sjukdom, en ärftlig, fortskridande neurologisk och neuropsykiatrisk sjukdom som ger skador på nervsystemet. −Jag har mött människor med sjukdomen som skapat kontakt på sociala medier med andra sjuka. De formade på så sätt en sjukdomsidentitet och en kunskapsgemenskap. Det gav ett utrymme att resa iväg i någon mening. För filosofen Christian Munt-

he är moralfrågorna viktiga. Vad händer med de moraliska dimensionerna när man har två desperata människor, en som funderar på att sälja ett organ och en som funderar på att köpa? Hur ska samhället agera? − Det handlar om glappet mellan den enskilde individens intressen och samhällsintressen. I den globala marknad som gäller för medicinskt resande blir det

Filosofen Christian Munthe uppehöll sig kring de moraliska dimensionerna när det gäller medicinskt resande.

som riskerar att smitta andra här, och dessutom innebär det en risk för dem själva. Så det är ett problem för svensk sjukvård lokalt, även om det inte är speciellt vanligt.

lättare att ta till sig, kanske inte så konstigt eftersom deras sjukdom gjorde dem trötta och innebar koncentrationssvårigheter. Så experimentell lyrik ska man inte börja med! Som engagerad i organisationen MOD, Mer organdonation, har sjukhusprästen Daniel Brattgård jobbat hårt för att respekten för en människas sista vilja ska styra. − Frågan om organdonation ska bli en naturlig del i livets slutskede. Det handlar om respekt både för den döde och för den som tar emot. Att tack vare en annan människas genorositet kunna leva vidare kan leda till komplicerade känslor. Panelen fick sedan svara på

frågan om hur vi som individer bör tänka när det gäller medicinskt resande. Många var överens om att det är svårt att säga vad som är

”Det handlar om glappet mellan den enskilde individens intressen och samhällsintressen” Christian Munthe extra tydligt. För en man som inte har några pengar och vill sälja ett organ kan det vara ett förnuftigt val trots alla orosmoment, det är svårt att moralisera över ett sådant beslut. Då är det lättare att moralisera kring dem som utnyttjar det medicinska resandet som en affärsmodell och själva konsumenterna. I vilken mån blir de själva nedsmutsade och medskyldiga? Johan Fält, ordförande i Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, fick frågan om det medicinska resandet spelar någon roll för sjukvården i Västra Götalandsregionen. −Visst spelar det roll om någon transplanterar organ i ett annat land, de kan ta med sig bakterier

HUMANISTEN

Litteraturvetaren Cecilia Pettersson har forskat om en inre medicinsk resa, så kallad biblioterapi, där man använder litteratur i syfte att främja hälsan. −Det är en metod för sjukdomar som berör själen, som depression och utbrändhet. Att genom att läsa glömma sin sjukdom och engagera sig i någon annan och hitta sin friska identitet. När moderatorn Lars Mogensen bad om ett lästips för just detta hördes skratt från både panelen och publiken. − Nej, det går inte, svarade Cecilia Pettersson. Men hos de människor jag har studerat gick de flesta från lite mer komplicerad litteratur till litteratur som är

rätt och fel, och Daniel Brattgård poängterade att resandet visar hur mycket vi som människor är beredda att utsätta oss för. −Det är starka krafter som ligger bakom, kanske är de kraftigare än de ekonomiska. Människor är beredda att betala hur mycket som helst eftersom livet är så pass kärt. Som avslutning fick Johan Bergendorff sia om vart det medicinska resandet är på väg. −Jag tror det medicinska resandet kommer att öka, men inte så snabbt som de som vill bygga nya sjukhus säger. En sak som driver medicinsk turism är att det är dyrt att behandla hemma. Kan man då resa till länder som Indien istället, kommer fler att välja att göra det.

UTBILDNING

Majdouline Lyazidi på masterprogrammet Gendering Practices medverkar i Humanistiska fakultetens rekryteringsmaterial Bli humanist som även finns att ta del av på webben: http://hum.gu.se/utbildning/Studentintervjuer/bli-humanist. Där hittar du även en längre intervju med Majdouline på engelska.

ns att

BLI HUMANIST

DEN AKADEMISKA AKTIVISTEN Hösten 2015 uppdaterades rekryteringsmaterialet Bli humanist. Majdouline Lyazidi på masterprogrammet Gendering Practices var en av dem som intervjuades. Text och foto: Mecka Reklambyrå

Hur kommer det sig att du studerar genusvetenskap?

– När jag var tio år gammal förändrades mitt liv. I Marocko, mitt hemland, skulle en tjej gå till affären och köpa oliver till sin mamma. Men tyvärr kom hon aldrig tillbaka från affären. Dagarna gick och alla undrade vad som hänt med henne. Hon hittades senare på ett hotellrum, sönderslagen och med brännmärken från cigaretter över hela kroppen. Obduktionen visade att hon hade våldtagits innan hon dödats. På vilket sätt förändrade detta ditt liv?

– Hon och jag var i samma ålder. Runt tio år. Det kunde lika gärna ha hänt mig. Jag bestämde mig för att i framtiden göra någonting för att hindra att fler såna här historier sker. Studierna i genusvetenskap är en del av det här arbetet. Hur började du? Vad gjorde du innan dess?

– Under den arabiska våren 2011 var det också en feministisk revolution på gång runt om i världen. Den startade i Toronto och kallades för Slut Walk. Tanken var att kvinnor skulle återta makten på gatorna från män som trakasserar dem med kommentarer och utfall. Jag har förstått att det här är ett icke-existerande problem i Sverige, män kommenterar inte kvinnors utseende ute på gatorna, men i mitt hemland Marocko är det väldigt vanligt. Hur som helst, Slut Walk spreds över världen och jag gillade verkligen konceptet, så jag började följa rörelsen på nätet. Så småningom tog jag kontakt med dem och ville göra en egen variant i Marocko, anpassad efter situationen och de sexuella trakasserier man ser på gatorna där. Jag skapade sidor på Facebook, snackade med vänner och drog igång en kampanj med samtal och möten för att diskutera problemet. Egentligen skulle kampanjen

HUMANISTEN

varit ganska kort, men den höll på i två år. Och vi är fortfarande aktiva på Facebook. Har det förbättrat situationen på gatorna i Marocko?

– Jag hoppas det, men det finns såklart lite gråzoner. När är till exempel komplimanger på gatan bara vanligt flirtande? När går det över gränsen till att bli trakasserier? Att män går fram till kvinnor och småpratar är fortfarande ett väldigt vanligt sätt att träffas på och starta ett förhållande i Marocko. Inget är alltså svart eller vitt, allt är väldigt komplext. Men hur skulle jag få en djupare förståelse för det här problemet utan att några akademiska kunskaper alls? Jag insåg att jag var tvungen att läsa de här kurserna. Hur är det att plugga genusvetenskap?

– Intressant, men det är svårt att anpassa sig till det svenska studiesystemet. Vi har inte så många föreläsningar hemma i Rabat, där jag studerade mina första fem år på universitetet. Men om jag får chansen att stanna längre i Sverige kommer jag att göra det. Två år på utbildningen är inte tillräckligt. Det är ett stort land med olika delar och du kan inte få ett grepp om kulturen genom att bara hänga med internationella studenter. Men svenskar är svåra att komma i kontakt med. Ska jag vara ärlig blir det ofta väldigt ensamt och jag har mycket kvar att lära mig om det här landet. Vad vill du göra sen?

– Planen är att åka tillbaka till Marocko och de institutioner där makten finns. Genus behandlas väldigt olika i Marocko och Sverige. Jag startade som en aktivist och jag vill inte förlora makten att påverka, nu när jag har en mer akademisk roll. Nån slags akademisk aktivist, kanske. Det vore nåt.

LJUDSYMBOLISM OCH AVVIKANDE UTTAL

Åsa Abelin befordrades till professor i lingvistik av Göteborgs universitets rektor Pam Fredman i oktober 2015.

FORSKAR OM LJUDSYMBOLISM Under 2015 befordrades två medarbetare vid Humanistiska fakulteten till professorer. En av dem är Åsa Abelin, professor i lingvistik sedan oktober. Hon intresserar sig för ljudsymbolism och avvikande uttal. Text: Thomas Melin

Foto: Monica Havström

Vad handlar din forskning om?

− Min forskning handlar främst om icke-arbiträritet i språket, till exempel om ljudhärmande och ljudsymboliska ord som plaska eller flaxa, eller om känslointonation i interjektioner som oj! och aj!. Dessutom forskar jag om utländsk brytning och hur man uppfattar avvikande uttal. Hur går det till rent praktiskt?

− Jag gör ofta experiment i vårt kognitionslabb, men jag studerar också olika skrift- och talspråkskorpusar, det vill säga insamlade språkliga material.

Vad forskar du om just nu? − Just nu undersöker jag hur feluttal av tonaccent, det

vill säga sådant som skillnad i intonation i orden tomte-n och tomt-en, och betoningsplacering påverkar igenkänning av ord. Vilken nytta har samhället av sådan forskning?

− Ett exempel på samhällsnytta är en studie om ljudsymbolism i varumärkesnamn. Hur kan företagen påverka vår konsumtion genom att använda rätt namn till en viss produkt? Ett annat exempel är undersökningen om feluttal av tonaccent och betonings-

HUMANISTEN

NYBLIVNA PROFESSORER placering. Den studien är relevant för hur SFI-lärare kan prioritera i uttalsundervisningen när det finns ett begränsat antal undervisningstimmar. Vad blir det mest spännande med din forskning i framtiden?

Esoterism och slutna sällskap

− Det blir nog att se hur nya metoder kan användas inom lingvistiken för att se hur språket processas i hjärnan i samtal. Det kan handla om hur inlärning och förståelse av språk underlättas av icke-arbiträritet eller hur förståelse går långsammare vid olika typer av feluttal. Du var ledamot i Sveriges Radios Alltinget under många år, ett frågeprogram för allmänheten. Varför är det så viktigt med sådan samverkan?

− Det är viktigt för allmänheten, som också är du och jag, att få lättsmält men korrekt information om vad som sker inom forskningsområden där vi inte är experter. Och det är viktigt för ledamöterna i program som Alltinget att få veta vad folk som inte kommer till universitetet undrar över. Det kan i bästa fall ge uppslag till vidare forskning. Dessutom var Alltinget inte bara ett program med frågor och svar, utan också ett program där vi förde en dialog med dem som ringde in. Till sist, vilka blir dina viktigaste uppgifter som professor?

− Mina viktigaste uppgifter blir, förutom att fortsätta att forska och publicera, att sprida forskningsresultat till studenter och allmänheten. Jag är särskilt intresserad av att studenterna lär sig sunda vetenskapliga metoder. Utan bra metoder kan vi egentligen inte veta någonting.

FAKTA OM BEFORDRAN För att befordras måste personen uppfylla högskoleförordningens uppställda behörighetskrav, det vill säga uppvisa vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Vid befordran till professor skall särskilt graden av progression och framåtsyftning i forskningen beaktas. Vid professorsinstallationen i april varje år installerar eller välkomnar rektor under högtidliga former de nya professorer som tillkommit under det gångna året.

HUMANISTEN

Henrik Bogdan befordrades i december till professor i religionsvetenskap. Hans forskning rör sig i gränslandet mellan västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och frimureri.

I sin avhandling från 2003 analyserade Henrik Bogdan förhållandet mellan västerländsk esoterism och initiationsriter i så kallade hemliga eller initiatoriska sällskap som frimureri. Västerländsk esoterism är ett relativt nytt forskningsfält och till dess forskningsområden hör bland annat magi, alkemi, astrologi, kabbala, new age, ockultism och hemliga sällskap. Efter disputationen har han fortsatt att fördjupa sig i västerländsk esoterism och slutna sällskap, men även nya religiösa rörelser. − Bland annat har jag undersökt hur ockultismen spred sig under 1900-talet från England och Frankrike, och vad som sker med ockultismen i dess möte med nya, lokala traditioner i ett globalt perspektiv. Jag har även ägnat mig i allt högre utsträckning åt de esoteriska strömningarnas utveckling i Sverige från 1700-talet och framåt, säger han. De senaste åren har Henrik Bogdan även intresserat sig för religion och hälsa, och medicinsk humaniora. Inom ramen för forskningsprogrammet ”Religion, kultur och hälsa” har han varit ansvarig för delprojektet ”Hälsa och nyandlighet”. − Där har jag forskat dels om ”självreligiositetens” legitimering av individualisering och dess konsekvenser för synen på hälsa, ohälsa och sexualitet, dels om den kritik som riktas mot den etablerade sjukvården och psykiatrin från new age-rörelsen och från vissa nya religiösa rörelser.

POSTTIDNING B Avsändare: Humanistiska fakulteten Göteborgs universitet Box 200 405 30 Göteborg

Porto betalt

Nya Humanisten När jag om några år kommer gående från Götaplatsen till Näckrosdammen möts jag av nya Humanistens vackra fasad som antyder ett klassiskt bildningsarv och som med stora glasytor markerar öppenhet och dialog med sin omgivning. Vi är en fakultet som finns mitt i staden, skriver prodekanus Mats Andrén om Humanistens planerade om- och tillbyggnad. Humanistiska fakulteten är inne i en intensiv utveckling med både nya spännande utbildningsprogram och intensifierad forskning. Nya samarbetsprojekt har utvecklats inom fakulteten och tillsammans med andra delar av Göteborgs universitet. Med en kraftfull nyrekrytering har vi blivit fler anställda och kommer att bli än fler under de närmaste åren. De förändringar fakulteten genomgår kommer att synas i våra lokaler, vackert belägna högst upp i parken vid Näckrosdammen. De ska rustas upp och utvidgas. De institutioner som idag är inhysta på kortare eller längre avstånd från Humanisten kommer efter hand att flytta in. 2018 beräknas allt vara på plats. Då ska vi kunna utnyttja möjligheterna av att vara samlade under ett tak, förstärka våra samarbeten

mellan institutionerna och erbjuda en modern studiemiljö för våra studenter. Inne i huset finns nya studietorg med väl tilltagna utrymmen för studenterna, de är ljusa och luftiga, har smart avgränsade ytor och trivsamma möjligheter för fika och lunchpauser. För lektionerna finns välutrustade salar. Några är specialdesignade för våra studenter i musik-, film- och teatervetenskap, andra utgörs av så kallade gradängsalar som är speciellt utformade för att ge stor närhet mellan föreläsare och studenter. Salarna kommer att tillgodose höga ambitioner att utnyttja digitala verktyg. Antikmuseet har fått en egen lokal. Språkforskarna har speciella laboratorier. Vi är en fakultet som finns mitt i samtiden, något som också markeras av att ombyggnaden kommer att svara upp mot högt ställda miljökrav. Arbetsmiljön förbättras. Högst upp i tillbyggnaden byggs två våningsplan med nya kontor, samtidigt som existerande kontor och personalutrymmen renoveras. Flyglarna mot Lundgrensgatan byggs samman för att också där få nya kontorsutrymmen och framför allt förstärka sambanden inom och mellan institutionerna. Humanistiska fakulteten kommer att stå väl rustad för framtiden.