TelemaTics ökar Tak Ten i norge och i k anada
uppdragsgivare med bra
exjobb bakom nyTT
moT
varmare Tider
Inledningen på 2013 kan betecknas som avvaktande. Vissa marknader har varit rentav tröga medan andra har ångat på som vanligt. Att som Consat ha en bred kundbas är utan tvivel rätt strategi i tider av osäkerhet.
Så här inför sommaren brukar en stor del av arbetet för avdelnings- och teknikområdeschefer handla om att se till
att beläggningen blir så bra som möjligt efter semestrarna. På de flesta håll är det mer positivt än vanligt och man ser ljusare på framtiden än på länge. Generellt sett är ett av våra största problem att finna fler duktiga medarbetare så därför är alla tips verkligen mycket uppskattade.
Consat Telematics har fortsatt att skörda framgångar i vårt grannland Norge. Efter ITS affärer med Bergen och Kristiansand med tillhörande fylken har vi nu också skrivit kontrakt med Norges största privata aktör Boreal. I Kanada har Consat Telematics blivit utvalda som Vendor of Record inom ITS för Sudbury regionen. Consat har idag levererat system för kollektivtrafik men nu har man beslutat att utrusta stora delar av alla kommunala fordon så som brandbilar, ambulanser, snöröjare osv med samma system eftersom man är så nöjda. Eller som en rapport till Sudbury City Council beskriver, ”have provided excellent service to the City”.
Consat Data har under många år arbetat i det tysta med att 24 timmar om dygnet, året runt tillse att alla system på Consat är uppe och fungerar. Med utgångspunkt från denna kompetens har Consat Data nu valt att bredda sin kundbas också till fler externa kunder. Meysam Alipour har anställts som säljare och har på kort tid ökat antalet prospekts rejält!
På Consat SES har Ian Hostetter som ny affärsutvecklare valt att fokusera på energieffektivisering av fastigheter. Till-
sammans med specialistpartners vänder sig Consat SES med sitt erbjudande till fastighetsägare, förvaltare och brukare för att sänka deras energikostnader, förbättra inomhusklimatet och ge dem en möjlighet att även ta sitt globala klimatansvar. Utifrån den första marknadsresponsen har vi fått bekräftat att tajmingen är helt rätt. Den första affären gjordes för någon månad sedan och vi ser med stor förväntan fram emot att få ta del av resultaten framöver.
Consat Engineering har framförallt ökat andelen inhouse projekt under den senaste tiden. Trenden inom Automotive är tydlig vad gäller att man vill lägga ut mer arbetspaket och projekt vilket är så som vi på Consat arbetat under alla år inom vårt industrisegment. En erfarenhet som verkligen uppskattas av våra kunder. Som jag tidigare berättat är det allt vanligare att vi tillfrågas om större och mer komplexa projekt och inte minst om fördjupade samarbeten med stora aktörer. Det som dessa parter värdesätter är just vår förmåga att genomföra projekt med en hög innovationsnivå och inte minst att vi är långsiktigt stabila som bolag.
Tack alla för ett väl utfört arbete och sist men inte minst så vill vi passa på och önska alla en riktigt trevlig sommar!
Martin Wahlgren
Ansvarig utgivare: Jan-Bertil Johansson
Chefredaktör: Martin Wahlgren
Textredaktör: Mattias Johnsson
Redaktionssekreterare: Gabriella Gustavsson
Formgivning: Happy Camper Reklambyrå
Tryck: Contact Tryck & Reklam
summerTime
Två av sommarens personalaktiviteter: Industriteknik inledde sommaren med en hisnande RIB-båtsfärd till Vinga. Efter konferens och mat på Novotel väntade tre RIB-båtar och därefter bar det av i full fart. Gänget i Stockholm var på Gröna Lund och utmanade varandra i 5-kamp. Kvällen innehöll även en middag på Tyrol.
k anadas ambassadör kenneth macartney på besök
Consat har sedan 2009 ett kontor i Montreal för den Kanadensiska marknaden inom ITS system för kollektivtrafik. Tillväxten är god och vi har under inledningen av 2013 redan vunnit flera intressanta telematikupphandlingar bland annat just i Kanada.
”Vi känner oss hedrade att Kanadas ambassadör Kenneth Macartney har valt att besöka Consat för att få ta del av våra senaste telematikprodukter och inte minst våra tillväxtplaner för Kanada. Kanada är en marknad som fungerar likt Sverige vilket naturligtvis underlättar våra affärer”, berättar Jan-Bertil Johansson, koncern VD.
ELOS FiXTuRLASER
uppdragsgivare med bra
Svenska lasermätningsexperterna Elos Fixturlaser tillhör Consats stamkunder. Att ta fram mjukvaran till Fixturlaser NXA Pro, den senaste generationen av företagets premiumprodukt, har varit ett både spännande och utmanande projekt för båda företagen.
TEXT & FOTO MATTIAs Johnsson
ör att maskiner sammankopplade med roterande axlar ska gå problemfritt måste de vara exakt uppriktade.
Står maskinerna inte i linje belastas både lager och kopplingar, vilket förr eller senare leder till oplanerade driftstopp. I en stor industri kan sådant kosta mycket pengar så upprikning är viktigt. Göteborgsföretaget Elos Fixturlaser är ett av världens ledande företag i den här branschen. De har cirka 30 procent av världsmarknaden för laserbaserade axeluppriktningsinstrument.
Peter Strömberg är utvecklingschef på Elos Fixturlaser:
- Vi har ett par större konkurrenter, berättar Peter - framför allt ett tyskt företag som var tidigt ute med den här typen av mätsystem. De har väl kanske 40-50% av marknaden. Sedan har vi en konkurrent tvärs över gatan här i Sisjön, ett företag med samma ursprung som Fixturlaser.
Som alla framgångsrika produktföretag har Elos Fixturlaser gjort strategiska
val för att positionera sig på marknaden. De har valt att bygga produkter som kombinerar användarvänlighet med hög mätprestanda. Det valet har gjort att de tidigt satsade på grafiska gränssnitt och pekskärmsnavigering.
-Vi har försökt hitta vår nisch genom att ha ett väldigt bra gränssnitt, berättar Peter Strömberg. Och med det nya Fixturlaser NXA-systemet satsar vi på ett än bättre och mer påkostat gränssnitt, som samtidigt är mycket enkelt för användarna. Våra tyska konkurrenter kör ju den tyska stilen. Du ska helst ha en doktorsgrad för att kunna hantera deras system, säger Peter och skrattar lite.
Viktiga verktyg
Den typiska användaren av Elos Fixturlasers mätutrustningar är underhållspersonal med ”skiftnyckeln i ena handen” och det ställer krav på att verktyget är anpassat för verkstadsjobb snarare än laboratoriearbete. Både hård- och mjukvaran i nya Fixturlaser NXA ska göra snabb och exakt axeluppriktning
ännu enklare för användarna.
-Våra användare är oftast mekanikerna som håller på med maskinerna så de är sällan mätspecialister. Därför har vi jobbat väldigt mycket på gränssnittet för att det ska vara enkelt att använda.
Men det här är ju samtidigt en highend-produkt så den ska dessutom vara kraftfull - det gäller att hitta balansen, berättar Peter.
”Våra tyska konkurrenter kör ju den tyska stilen. Du ska helst ha en doktorsgrad för att kunna hantera
deras system, säger Peter och skrattar.”
Senaste versionen av sensor
En för alla…
Principiellt sker axeluppriktning med Fixturlaserinstrument på samma sätt oavsett storlek på maskinerna. Det gör att företagets verktyg med rätt tillbehör kan användas i många olika sammanhang. Samma handenhet kan användas för olika mätjobb, trots att företaget bara gör en mjukvara för varje teknikplattform.
-Vi arbetar väldigt modulbaserat, berättar Peter Strömberg. Samma mjukvara får olika funktioner som låses
upp med nycklar. I ”Pro”-version har mätverktyget en funktionsuppsättning men när användaren uppgraderar till toppmodellen ”Ultimate” låses ytterligare funktioner upp i mjukvaran.
Gränssnittet är helt grafiskt baserat så det finns heller inte behov av språkstöd och annat som skapar huvudbry för utvecklare av internationellt gångbar mjukvara.
Föregångaren
När gränssnittet till företagets hittilsvarande toppmodell, Fixturlaser
XA, skulle tas fram för sju-åtta år sedan gjorde företaget förstudier där de gick igenom vilken typ av hård- och mjukvara som skulle behövas. Consat valdes som leverantör av mjukvaran. Elos Fixturlasers existerande mätsystem hade då ett gränssnitt med svart-vit skärm och statiska bilder. Uppgiften var att få till ett liknande system med touchskärm, färg och animeringar.
-Vi pratade med flera olika spelare på området och kom fram till att Consat skulle passa bra, berättar Peter Strömberg.
Martin Wahlgren som är vice koncern-VD på Consat, berättar:
-Vi har ju stor erfarenhet av inbyggda system och vi valde också att anpassa en av våra existerande mjukvaruplattformar specifikt för Elos Fixturlaser. På denna plattform har vi sedan kunnat bygga applikationerna.
Den systemlösning som valdes var att använda Java som backend och Flash som frontend, mycket för att denna lösning användes i Consats beprövade telematiklösning för kollektivtrafik.
-Från början var det bland annat mjukvaruarkitekterna Mattias Bergander och Jon-Erling som ingick i teamet här på Consat. När det sedan började bli dags att addera avancerad grafik anlitades Karl Bane, som då var fristående konsult, för att göra flashimplementationen, berättar Martin Wahlgren.
-Idag är Karl designer på Consat Telematics. Hans anställning under Fixturlaser XA-projektet innebar faktiskt startskottet för Consats interaktionsoch användargränssnittsverksamhet. En verksamhet som nu växt ut till ett helt team, säger Martin.
Guldstjärna
Fixturlaser XA lanserades i mars 2006. I branschtidningen Plant Engineering röstades den fram som ”Product of the year” samma år, bland 17 utvalda finalister från hela världen i kategorin Maintenance Products.
Gyro i handenheten gör att motorn alltid visas från rätt håll.
Axeln vrids till tre olika positioner under en mätning.
”Det är ju vårt jobb att försöka förstå kundernas verklighet och väga in de förändrade tekniska möjligheterna för att ta fram nya funktioner.”
Efter den flygande starten med Fixturlaser XA har systemet efter hand byggts ut med fler funktioner. Consat har varit med hela vägen.
Mjukvaran har även portats till en lite enklare men mer kompakt produkt kallad Fixturlaser UPAD som bärs på armen likt en stor klocka.
Även hårdvaran har uppdaterats genom åren. De från början kabelanslutna sensorerna har fått batteripackar med inbygda bluetoothsändare som tillbehör, för ännu smidigare handhavande. Det är en finess som nu blivit helt integrerad i sensorerna till nya Fixturlaser NXA.
Innovationer och små kloka steg Även om Elos Fixturlaser med XA var tidiga med att använda gränssnitt med pekskärmsnavigering så går ju tekniken framåt. Dagens Ipad-pekare har andra krav, även på industriella verktyg. En ny generation mätenheter behövdes.
ixturlaser har genom åren samlat på sig mycket erfarenhet och kundfeedback från användare och distributörer inför utvecklingen av Fixturlaser NXA, så förbättringarna har handlat om mycket mer än bara snabbare processorer och lyxigare grafik.
Det nya gränssnittet ser inte bara modernare ut, det innehåller många små användarmässiga förbättringar och förtydliganden jämfört med Fixturlaser XA-gränssnittet.
-Vi har jobbat en hel del med användarfeedback, berättar Peter Strömberg. Både genom våra kontakter med användarna och genom att våra tio största distributörer varit med hela tiden i projektet. De är inblandade i hela utvecklingen, berättar han.
Vi började med en förstudie där vi diskuterade mer fritt om vad som var tekniskt möjligt, berättar Reine Nilsson, Fixturlasers projektledare för
Alltid god stämning mellan kund och leverantör. Från vänster: Peter Strömberg, Björn Bohlin, Andreas Johansson, Mathias Lundell, Mikael Törnered, Reine Nilsson, Petter Linde och Lars Borchardt.
Som alla framgångsrika produktföretag har Elos Fixturlaser gjort strategiska val för att positionera sig på marknaden. De har valt att bygga produkter som kombinerar användarvänlighet med hög mätprestanda. Det valet har gjort att de tidigt satsade på grafiska gränssnitt och pekskärmsnavigering.
”Gränsnittet är helt grafiskt baserat så det finns heller inte behov av språkstöd och annat som skapar huvudbry för utvecklare av internationellt gångbar mjukvara.”
Fixturlaser NXA-mjukvaruprojektet.
Att fånga upp möjligheterna i ny teknik och möta upp kundbehoven ser utvecklingschefen Peter Strömberg som en central del i produktutvecklingen.
-Frågar man kunderna vad de vill ha får man ofta svaret att det ska vara billigare, det ska mäta noggrannare, det ska vara lättare... Det är sällan de kommer med revolutionerande förslag på lösningar. Det är ju vårt jobb att försöka förstå kundernas verklighet och väga in de förändrade tekniska möjligheterna för att ta fram nya funktioner, säger han.
Även om nya lösningar kräver egna idéer är användarnas direkta feedback naturligtvis viktig, inte minst för att förbättra de existerande funktionerna. Den kunskapen har man hämtat in både direkt i kontakt med kunderna och genom distributörer som håller i utbildning av användarna. I utbildningssammanhang framkommer tydligt vad som inte fungerar.
årdvaran har förstås hela tiden satt taket för vad som varit möjligt att göra i gränssnittet. Det har diskuterats en del runt hårdvaruacceleration av grafiken och vektorgrafik för fri animering men i slutändan har man valt ett lite mer konservativt sätt att använda pekskärmstekniken.
Fixturlaser NXA-gränssnittet är förstås mycket snabbare än föregångaren och grafiken betydligt mer uppdaterad.
En ny funktion tror man kommer bli populär, både på mässor och bland användare: Omniview. Den låter användaren gå runt maskinen medan enhetens inbyggda gyro styr växling av vy i gränssnittet så det aldrig är felvänt. En lysande kombination av ”yta” och funktion.
Ännu ett steg tillsammans
-Hårdvarumässigt startade utvecklingen av Fixturlaser NXA för 1-1,5 år sedan, berättar Peter Strömberg. Den nya handenheten med pekskärm är egenutvecklad runt en processormodul från Compulab.
-Vi har fått hjälp med industridesignen från en designer på ett annat konsultföretag berättar Peter. Samma designer har också lämnat grundbilderna till både Fixturlaser XA- och NXA-gränssnittet.
Mjukvaruutvecklingen började vi med i somras, berättar Peter Strömberg. Det löpande långvariga samarbetet med Consat gjorde att företaget valdes även för utvecklingen av den nya mjukvaran. Den utvecklingen har till viss del skett parallellt med hårdvaruutvecklingen.
-I samband med att hårdvaran skulle uppdateras passade vi på att också uppgradera vår mjukvaruplattform till
senaste versionen. Arbetet med mjukvaruarkitekturen fick ske iterativt allt eftersom olika hårdvaror och mjukvarukomponenter valdes för NXA, berättar Mattias Isegran Bergander, som ihop med Jon och Karl Bane återigen blivit involverade som specialister och arkitekter i projektet.
inledande utmaningar
Utvecklingen av en komplex och hårdvarunära mjukvara ställer stora krav på utvecklingsorganisationen.
I takt med att arkitekturen färdigställdes under hösten och vintern 20122013 var det dags för ett nytt Consatteam att ta vid för utveckling av det nya gränssnittet, inklusive anpassning av de existerande Fixturlaser XA-applikationerna. Den omställningen visade sig tyvärr sammanfalla med en särskilt intensiv utvecklingsfas, vilket var olyckligt. När projektet skulle ha lagt in en högre växel tappade man istället fart under en period.
För att underlätta den ofrånkomliga omställningen jobbade arkitekterna och de nya teammedlemmarna parallellt under en tid.
Björn Bohlin som som jobbat med både XA, UPAD och nya NXA blev teamets nya ”gruppledare” och mentor för Flash-utvecklarna Andreas Johansson och Mikael Törnered samt programmerarna Mathias Lundell och Jessica Prytz.
elos fixTurlaser:
nxa-projekTeT
Peter Strömberg, utvecklingschef
Reine Nilsson, projektledare
Peter Linde, R&D
consaT: xa pro, 2006 och början av projekTeT för nxa pro 2012
consaTs nuvarande nxa-Team
Lars Borchart, teknikområdeschef
för Consat IT & Mobilitet
Björn Bohlin IT & Mobilitet
Andreas Johansson, IT&Mobilitet
Mikael Törnered, IT&Mobilitet
Jessica Prytz, Embedded Design
Mathias Lundell, Embedded Design
Karl Bane
Jon Erling Dahl
Mattias Isegran Bergander
Björn Bohlin
Mia Henriksson
ELOS FiXTuRLASER
I januari 2013 anställdes Lars Borchardt som ny chef på IT&Mobilitet.
-Jag kom ju in mitt i projektet när den här processen påbörjats och då handlade det ju mycket om att vi skulle få projektet att landa i det nya teamet, berättar Lars Borchardt.
-Med facit i hand hade det varit bättre om vi hade kunnat arbeta längre tid parallellt med arkitekter i teamet, berättar Lars. Det är en lärdom vi får ta med oss till framtida projekt, säger han.
högt tempo med vässat team Programmeraren Mathias Lundell tycker att det fungerat bra att hoppa på ”i farten”:
-Mot slutet av förra året kom jag in i projektet som Java-utvecklare . Eftersom jag hade några andra projekt så jobbade jag till att börja med deltid för att lära mig den komplexa Fixturlaserplattformen. Jessica (Prytz) och jag har haft liknande roller i projektet, där vi i första hand tagit oss an applikationer som redan fanns på XA-plattformen. Vårt jobb har i grova drag gått ut på att koppla ihop de gamla funktionerna och beräkningarna med det nya grafiska gränssnittet.
-Under ledning av Björn och med stöd av arkitekten Jon-Erling fick vi snabbt upp produktiviteten, berättar Mathias.
-Det har varit ett tacksamt projekt att komma in i, trots att det varit tidsmässigt pressat. Som utvecklare har det varit en väldigt bra miljö; dels har vi haft de tydliga specarna från Fixturlaser, dels har vi haft hårdvaruenheterna att testa med och dels har vi haft en bra dialog med Fixturlaser så vi har kunnat ringa och få snabba svar, säger han. Med stöd och inspiration av Karl Bane lyckades Flashprogrammerarna Andreas Johansson och Mikael Törnered också med konststycket att få till alla grafiska funktioner i tid.
-Att få arbeta med så här avancerad grafik som dessutom animeras i realtid beroende på hur man vrider på NXA-
Systemet för axeluppriktning består av två sensorer och en handenhet.
hur fungerar
fixTurlasers lösning för axelupprikTning?
Som så ofta är grundtekniken ganska enkel att förstå. Det kluriga ligger i utförandet. Så här går mätningen till: Två sensorer monteras mot varandra fästa på lämpligt sätt på varje maskins axel. Varje sensor innehåller både en linjelaser och en linjär ccd-sensor. Mätningen sker alltså från två håll.
Användaren börjar med att mata in ett antal nyckelmått i gränssnittet. För att räkna ut hur väl axlarna är uppriktade tas sedan tre mätningar där axelkopplingen vrids mellan varje mätning, vilket ger en tredimensionell ”bild” av hur väl axlarna är uppriktade. Sensorerna kommunicerar via bluetooth med handenheten, som med sitt grafiska gränssnitt leder användaren genom de nödvändiga stegen på enklaste sätt. inbyggda vinkelgivare i sensorerna gör att användaren får snabb och tydlig hjälp att ställa axlarna i rätt läge inför varje mätning.
handenheten är utan tvekan lite av ett drömprojekt, berättar Andreas Johansson.
Björn Bolin är också nöjd med hur snabbt det mesta fallit på plats:
-Alla har jobbat väldigt bra och kommit vidare självständigt, samtidigt som vi har fungerat grymt bra tillsammans. Vi har inte förlorat en massa tid på onödiga möten. Alla har själva tagit tag i saker och sett till att vi kommit framåt så fort som möjligt.
nästa steg
När detta skrivs i maj 2013 närmar sig den första Fixturlaser NXA-releasen.
-Vi har levererat en första version av systemet, berättar Björn Bolin. Just nu
jobbar vi på förbättringar av den levererade funktionaliteten men vi kommer snart att börja lägga till ny funktionalitet, säger han.
-Vi har ju en lång historia och från Consats sida har Elos Fixturlaser varit väldigt bra som kunder. Trots presssen i det här projektet har samarbetet fungerat riktigt bra. Det är i alla fall min uppfattning.
-Det har funkat grymt bra med tanke på de förutsättningar vi har haft, säger Björn.
Vid behov föreslår instrumentet val av shims under varje maskinfot. För justering i sidled visas i realtid när maskinerna är uppriktade inom den valda toleransen.
Avancerade funktioner för att optimera uppriktningen när maskinerna är varma under drift gör snabba korrekta resultat än enklare.
Dagens toppenhet, Fixturlaser XA, erbjuds även i versioner där serier av maskiner (maskintåg) kan riktas och med geometrimätning (rakhet och planhet). De funktionerna kommer framöver även att adderas till den nya NXA-enheten.
Rakhet och planhet är nästa steg för NXA-projektet.
kompetens helt avgörande för consat
Koncernen Consat AB är ett av de 60-tal företag och organisationer i Göteborgsregionen som deltagit i ESF-projektet Avanto vid Business Region Göteborg. Vi träffar vd Jan-Bertil Johansson vid koncernens huvudkontor i Partille för att höra mer om både Consat-koncernen, ingenjörskap och kompetens och Consats erfarenheter av projektet Avanto.
an-Bertil Johansson med en bakgrund inom SKF är en av grundarna till Consat AB och har följt bolagets resa till dagens koncern med idag totalt 190 anställda. Koncernen består av de fyra dotterbolagen Consat Engineering AB, Consat Sustainable Energy Systems AB, Consat Data AB och Consat Telematics AB. Utöver huvudkontoret i Partille har Consat kontor i Göteborg, Stockholm, San Diego, Montreal och i Curitiba i Brasilien. Koncernens verksamhetsinriktning är inom innovativ industri-, fordons- och energiteknik, och majoriteten av de anställda är
tekniska konsulter inom mekanik och mjukvara. Consat-koncernen uppmärksammades nyligen av Dagens Industri, som utnämnde Consat till en av Sveriges hundra mest spännande arbetsgivare 2013.
Consat jobbar med 80-100 kunder på årsbasis, med en maximal spridning och breddning branschmässigt. Efterfrågan av tjänsterna ökar ständigt. Koncernen uppvisar en tillväxt med 10 % per år vilket är resultatet av ett aktivt val att vilja växa organiskt och med eftertanke. Jan-Bertil understryker hur koncernens ledord är långsiktighet,
integritet och relationer till kunder. -Vi växer genom egen kraft, i takt med ökad efterfrågan av våra tjänster. Vi vill ha en sund affär i botten och strävar efter att alltid bredda oss. På så vis kan vi behålla kontrollen och säkerställa kvaliteten. Vad vi står inför nu är att med den kompetens vi har övertyga våra kunder om nyttan att verkligen investera inom områden och att detta är ekonomiskt lönsamt.
Consats resa är också resultatet av ett ständigt gnetande, påpekar JanBertil, och visst behöver de interna processerna alltid optimeras. Consat tvekade därför inte att gå med med i projektet Avanto när de hörde talas om det. Jan-Bertil beskriver hur projektet Avanto skiljer sig från andra projekt: -Vi upplever Avanto som ett i regionala sammanhang unikt projekt som förstår företagande, vad det handlar om, och som har fokus på nytta. Projektets fokus låg på oss som företag och vår verklighet, våra behov för framtiden och hur Avanto kunde bidra
till att skapa en bättre framtid för oss. Projektet Avanto analyserar företags behov och hjälper till att lösa dem. Vi har fått tillgång till givande samtal med människor som på ett relevant sätt har bidragit med tankar och idéer om vår verksamhet.
De specifika insatserna från Avanto till Consat har riktat in sig på kvalitetssäkring av mjukvara och kompetenshöjande insatser inom projektledning och verksamhetsledning. Jan-Bertil beskriver hur koncernen nu är bättre rustad för framtiden genom processen som satt igång, och hur de definitivt kommer jobba vidare utifrån det. -Dialogen mellan bolagen i koncernen har också förbättrats genom den ökade helhetssyn som är ett resultat av projektet Avanto. Det innebär bland annat en ökad insikt om hur alla inom koncernen i något avseende är beroende av varandra, såväl på koncernnivå som mellan de individuella bolagen. Det innebär också att projekten
fungerar bättre, säger Jan-Bertil. Han utesluter inte att projektets resultat kommer medverka till att Consat framöver kan anställa fler personer.
På Consat betraktar man kompetens dels i termer av teoretisk utbildning och dels som praktisk erfarenhet. Praktisk kompetens handlar om sådant som intresse och förståelse för teknik, oavsett formell utbildning, men också om att kunna hantera en omväxlande arbetsmiljö med många kundmöten på olika platser. Consat, å sin sida, erbjuder intressanta och utvecklande uppdrag för sina medarbetare. Icke desto mindre konstaterar Jan-Bertil att bra kompetens är svår att hitta, och att duktiga människor är en bristvara. Detta är en utmaning för hela regionen. -I dagens samhälle med dess utmaningar behöver vi ständigt träna oss i hur vi bäst kan se och hantera kompetens, påpekar Jan-Bertil och beskriver kompetens som helt avgörande för framgång och nyckeln till konkurrenskraft.
-Projektet Avanto är slut, men har hos oss på Consat lämnat efter sig en modell för framtiden att jobba efter, säger Jan-Bertil. Han hoppas för regionens bästa att det blir någon form av uppföljning av projektet Avanto. -Sådana här projekt är bra för vår framtid, understryker han, och dessutom är det väl investerade pengar! Business Region Göteborg ser fram emot att följa Consat-koncernens fortsatta resa!
”I dagens samhälle med dess utmaningar behöver vi ständigt träna oss i hur vi bäst kan se och hantera kompetens.”
consaT TelemaTics ökar Tak Ten i norge och i k anada
Under 2012 vann vi som bekant ITS upphandlingarna till Bergen och Kristiansand och nu har vi vunnit ytterligare en upphandling i Norge.
Consat tecknade i maj månad avtal med Boreal Transport AS om leverans av ett trafiksystem för deras nya bussflotta i Sør Trøndelag (Trondheim är huvudort i regionen). Boreal som är en av Norges största bussoperatörer vill genom investeringen skapa en bättre arbetsmiljö för sina förare och ge dem verktyg att köra snålt och hålla tidtabellen. Talkommunikationsfunktionen PTC, Push To Communicate, kommer att integreras i lösningen och Consat kommer att utveckla det första (oss veterligen) bränslebesparingssystemet som väger in information från trafikdatat.
Det undertecknade avtalet är ett ramavtal och Boreal har för avsikt att rulla ut systemet på alla sina 700
”Norge är
en intressant marknad, för i upphandlingar vill man ofta ha en hög tekniknivå och inte bara lågt pris.”
fordon inom några år. I Sør Trøndelag opererar Boreal 120 bussar och det är dessa bussar som i första steget skall utrustas med systemet. ”Consat tar också ansvar för installationen på plats i Norge.
Installationsarbetet är mycket tidspressat och våra installatörer kommer att få kämpa hårt för att hinna utrusta 60 bussar innan 19:e augusti samt för de resterande 60 bussarna som skall installeras under september”.
Ordern är ett stort genombrott för Consat på den norska marknaden då det är den första ordern av ett komplett realtidssystem till en privat operatör i Norge. Norge är en intressant marknad för i upphandlingar vill man ofta ha en hög tekniknivå och inte bara lågt pris.
Värt att nämna är att Consat valdes ut som etta just på grund av vår tekniknivå och det före en av världens absolut största leverantörer av realtidssystem (Trapeze) som blev tvåa i Boreals utvärdering. Det är bara att njuta segerns sötma, klappa oss själva på axeln och ytterligare en gång konstatera att produkter i världsklass utvecklas på Ögärdesvägen!
ög tekniknivå är något som uppskattas också i Kanada. Consat levererade för några år sedan tillsammans med Novabuss ett trafiksystem till staden Sudbury (Ontario, Kanada). Systemet har visat sig väldigt stabilt och Sudbury-Transit har uttryckt stor förnöjsamhet med Consats kunskap och bemötande mycket tack vare vår lokala närvaro. En eloge till vår Robert Jancev som byggt upp denna fina kundrelation!
Under hösten 2012 tog sig detta förtroende uttryck i att vi blev utsedda till ”Vendor of Record”. Det kan närmast uttryckas som ett ramavtal utan fastslaget innehåll eller pris. Sudbury ville genom detta utveckla sitt system för att inkludera sina övriga fordon (utanför kollektivtrafiken) och få ett enhetligt system som kan användas av hela staden. Systemet bygger till viss del på produkten ”Fleet Management” och kommer användas som bas i underhållet av fordonen.
En del avdelningar avropade system till sina fordon redan i vintras, men i slutet av maj togs på politisk nivå ett beslut om att utrusta lite drygt 300 fordon med systemet. Fordonsflottan är väldigt divergerad och innehåller allt från riktiga bilar (Dodge RAM), bussar och lastbilar till Toyota Prius.
En starkt bidragande orsak till beslutet var Consats möjlighet att utveckla separata lösningar för de olika avdelningarna. Ett exempel är snöröjning som är mycket viktigt för en stad som Sudbury där vi därför nu kommer utveckla ett system som i realtid prognostiserar när en viss gata kommer att bli röjd.
i den här avdelningen kommer du i varje nummer att få möta en eller två medarbetare med uppdrag ute hos kund. På uTEuPPDRAG
Elektrifierade vägar, snabbladdande bilar och system för att motverka ”räckviddsoro” bland elbilsförare – välkommen till Peter Lindgrens värld. Han är projektledare på Consat Sustainable Energy Systems (SES) och arbetar just nu med att utveckla infrastrukturen för elbilar inom ramarna för forskningsprogrammet Test Site Sweden på Lindholmen Science Park i Göteborg.
För de allra flesta människor är elbilar fortfarande en ny och oetablerad framtidsteknologi. För Peter Lindgren, däremot, är de vardag. Som projektledare inom transportforskningsprogrammet Test Site Sweden, TSS, i Göteborg arbetar han med flera olika projekt som på ett eller annat sätt syftar till att befrämja introduktionen av elbilar i Sverige, Ett arbete som ingår i begreppet ”elektromobilitet” . - Elektromobilitet kommer att slå igenom, utan tvekan. De nya, hårdare utsläppsreglerna tvingar varenda biltillverkare att ta fram egna elbilar och hybridfordon. Nu i början är bilarna dyra eftersom konkurrensen är liten och de
peTer lindgren, consaT ses
vägvisare inom hållbara energisysTem
höga utvecklingskostnaderna måste betalas av, men priserna kommer att falla inom några år, säger Peter Lindgren. Själv är han involverad i forskning kring den infrastruktur som omger själva elbilen och dess praktiska användning. I projektet ”wireless charging” studerar han och hans kolleger hur man med hjälp av så kallade induktionsladdare, nedgrävda i marken under vägbanan, kan ladda bilen trådlöst på en parkeringsplats. I projektet elvägar görs samma sak fast på rullande bilar, bussar och lastbilar, t.ex. när man kör på en motorväg. I ett annat projekt fokuserar de på snabbladdning av bilar med hjälp av likströmsladdare, medan ett tredje är inriktat på att samla in och analysera information om hur elbilar körs av vanliga användare – så kallad ”bilrörelsedata”.
- Dessutom leder jag även ett projekt som går ut på att hitta system för att med hjälp av tydlig information och säkra avståndsprognoser minska den ”räckviddsoro” som lätt kan uppstå hos elbilsförare som inte vet exakt hur långt bilens batteri räcker, säger Peter Lindgren, och fortsätter:
- Att just titta på hur användarna uppfattar nya teknologier är en viktig ingrediens i alla projekt. Det är viktigt att veta om användarna tycker någonting är bra eller bara krånglar till det.
Peter Lindgren är egentligen utbildad civilingenjör inom maskinteknik, men
har som projektledare på Consat SES fått prova på en rad olika sektorer och branschområden. Genom hans tidigare jobb och olika uppdrag på Consat SES har han fått erfarenhet inom så skilda områden som elektronik, programmering och telekom. En bred teknisk bas är av stort värde i och med att projekten inom TSS spänner över flera teknikområden. Projekten finansieras till stor del av EU-pengar och av statliga och regionala aktörer som Västra Götalandsregionen, Vinnova och Statens Energimyndighet. Man måste hela tiden ligga på framkant när det gäller att hitta nya, intressanta forskningsprojekt till programmet, vilket både kan vara utmanande och stimulerande.
- Jobbet kan ibland bli splittrat. Som projektledare sitter jag som spindeln i nätet. Jag måste ha överblick över varje projekts alla delar, samtidigt som jag också kontinuerligt måste jobba på att hitta nya projekt. Det kan ta en del kraft, säger han, men tillägger snabbt:
- Samtidigt är det oerhört roligt att vara med i utvecklingen av en såpass ny – och viktig – teknologi. Det allra bästa med jobbet på Consat SES är att man får träffa så många olika intressanta människor. Gruppen som håller på med elektromobilitet i Sverige är relativt begränsad, så man bygger upp ett bra nätverk ganska fort.
NYANSTÄLLD På CONSAT
Andreas Johansson, 32 år (IT & Mobilitet)
Har tidigare jobbat på Strängbetong som formsättningssnickare. Bosatt i Alingsås med sambo och två söner. Intressen: Familjen, gitarr, film och ritar mycket concept art med sin wacom. Fixturlaser blev första uppdraget på Consat, ett spännande projekt tillsammans med NXA teamet.
Fredrik Tillman, 25 år (Systemdesign & Projektledning)
Nyutexaminerad från Z-linjen på Chalmers och bor i studentlägenhet i Johanneberg. Intressen: Väldigt sportintresserad och följer det mesta inom sportens värld. Utövar gärna racketsporter i alla dess former, umgås mycket med vänner och gillar att resa. Assisterar VCM-projektet på testsidan och kommer att involveras i inkommande projekt berörande BEA-systemet.
Meysam Alipour, 33 år (Consat Data)
Har senast jobbat på Göteborgs Stad Stadsledningskontoret samt rekryteringsföretaget Poolia. Bor i Kålltorp med sin sambo. Intressen: Jakt, fiske och hästpolo. Skall jobba med Sales & Marketing och hjälpa Consat Data att bygga upp en produktportfölj och med hjälp av den öka sin försäljning mot nya externa kunder.
Mikael Törnered, 37 år (IT & Mobilitet)
Har jobbat som webbutvecklare på Kreafon AB och haft eget företag. Bosatt i Lindome med fru och två barn. Intressen: Familjen, datorer, huset, film. Nästa år skall han minsann odla tomater igen! Programmerar gränssnitt i Actionscript.
Karin-Anne habberstad, 48 år (Telematics)
Arbetat på ABB, Ericsson och Volvo AB, bl a som projektledare, systemägare och business analyst. Bor i Örgryte och har sambo och tre söner. Intressen: Familjen, husrenovering, friluftsliv (scoutledare), skidåkning, spela instrument. Jobbar som projektledare för FM och TM mot Volvo Buss.
henrik Meyer, 41 år (Telematics/Development)
Kommer från TimePlan. Bor i Mölndal, nära kvarnbyn. Sambo och tvåbarnspappa. Intressen: Spelar gärna squash. Jobbar med vidareutveckling på Traffic Management-produkten.
Mattias Eklund, 40 år (Industriell Automation)
Kommer från ÅF och innan dess arbetade han på Elektroautomatik. Bor med sambon i Strömmensberg, Intressen: Träning (löpning, innebandy, kickboxning och styrketräning).
Pysslar även en del med datorer, foto och bildredigering. Sitter på SKF där han hjälper till med diverse maskin- och säkerhetsförbättringar.
Patrik Boldizar, 24 år
(Specialmaskiner)
Har kört lastbil för Pågen och ett mindre byggjobb på NCC. Bor med sin sambo på Lindholmen. Intressen: Umgås med vänner, matlagning, fiske, basket, volleyboll och även paintball när tillfälle ges. Har redan assisterat i ett fåtal projekt. Det första projektet rörde avläsning av text på flaskor.
Jörgen Zackrisson, 42 år (Telematics/Development)
Har jobbat på Volvo Personvagnar i 16 år, större delen som felsökare på elutveckling komplett bil. Bor i Onsala med sin tonårsson. Intressen: Jakt, fiske och båtliv. Jobbar med installationssupport på Telematics Volvobussar.
• Marika Stolpe som fick en dotter den 3/2
• Jakob Mattsson som fick en dotter den 8/3
• Andreas Johansson som fick en son den 14/3
• David Millares som fick en dotter den 15/3
• Mikael Nordberg som fick en dotter den 17/5
Kortfakta Peter Brunnsåker
Ålder: 27 år Utbildning: civilingenjör på Chalmers, inriktning automation och mekatronik Jobbar med: systemutveckling på Consat Familj: föräldrar och två syskon Bor: i majorna i Göteborg Fritid: skidåkning, löpning, teknik och att umgås med vänner. Pysslar med ett antal hobbyprogrammeringsprojekt på fritiden.
Peter Brunnsåker om...
… Consat som arbetsplats
- Det är bra, man känner sig lätt omhändertagen här. Det finns också gott om möjligheter för den som vill utvecklas och gå vidare i sitt arbete. Det är lätt att påverka vad man hamnar på för företag och vill man gå någon kurs eller utbildning är det också ofta möjligt.
… examensarbetet
- Det var en annorlunda period. Jag var van vid att plugga, men plötsligt satt jag med ett arbete som var mer av 9 – 5-karaktär. Det var mer som ett fast jobb, vilket var ganska skönt. Det var också oerhört utvecklande att skapa någonting nytt.
… solenergi
- Det är en teknik för framtiden –men inte helt och hållet. Den går inte att använda överallt eftersom den kräver mycket sol för att fungera. För svenska förhållanden krävs i regel någon form av backup- eller lagringslösning för att solenergi ska vara verksamt. Men jag tror att teknologin kring solenergi kommer bli mycket bättre med tiden. De vanligaste lösningarna ligger runt 10 – 15 procent utvinningseffektivitet – och det är inte så jättebra.
peters exjobb bakom nytt solkraftverk
Peter Brunnsåkers examensarbete från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg blev ingen vanlig akademisk dussinprodukt. Tillsammans med sin kollega utvecklade han en ny, effektivare metod för att utvinna solenergi med hjälp av den klassiska Stirlingmotorn.
Hösten 2011 var det dags för Peter Brunnsåker att göra sitt examensarbete. Han hade ett halvår kvar av studierna till civilingenjör inom automatik och mekatronik vid Chalmers i Göteborg när han satte sig ned och mailade ut förfrågningar till flera industri- och teknikföretag i Göteborgstrakten.
När Consat efter några veckor hörde av sig och meddelade att de hade ”nåt på gång” stod det klart att exjobbet skulle bli något utöver det vanliga. Consat behövde hjälp med att för sin kund Ripasso Energys räkning höja verkningsgraden i den stirlingmotor som används för att utvinna energi i moderna solkraftverk.
Våren 2012 satte Peter Brunnsåker och hans kollega igång arbetet. Snart framgick det dock att det inte var någon enkel utmaning de hade tagit sig an.
tirlingmotorn är oerhört komplex, så det är mycket att lära in om man vill förstå sig på den. Vi pluggade in allt vi kunde om trycklagar och olika gasers egenskaper. Bland annat kunde vi hämta in mycket information
på nätet från folk runt om i världen som hade gjort liknande examensjobb tidigare. Dessutom fick vi god hjälp från både Consat, Ripasso Energy och vår handledare på Chalmers, säger Peter Brunnsåker.
Kärnan i utmaningen låg i att stirlingmotorn, som uppfanns för över 200 år sedan och bland annat använts i svensktillverkade ubåtar, inte är en optimal motor att använda i solkraftverk. Den drivs av den tryckförändring som uppstår när solljus reflekteras med hjälp av stora spegelparaboler till en liten, decimeterstor punkt i kraftverkets mitt. Motorn är kopplad till en generator, som omvandlar motorns rörelseenergi till elektrisk energi för vidare transport ut till elnätet.
Kruxet med de befintliga, stirlingdrivna solkraftverken är bara att motorns varvtal är låst till elnätets frekvens. Det innebär att den bara är optimerad för ett fåtal tillfällen, mitt på klara, varma dagar då solljuset är som allra starkast.
- Det vi gjorde var att ta fram en simulerad modell över motorn, generatorn och spegelsystemet. Sedan kunde vi testa motorn med en annan genera-
torlösning som gav en mer effektiv energiutvinning. Dessutom satte vi in en inverterare mellan motorn och elnätet, så att vi fick upp ett ”internt nät” vars frekvens vi kunde ändra som vi ville. Därigenom kunde vi också ändra på motorns varvtal, säger Peter Brunnsåker. Efterföljande mätningar visade att resultatet av examensjobbet blev mer än väl godkänt. Stirlingmotorn fick nära sju procent högre verkningsgrad med de nyutvecklade lösningarna. Att Peter Brunnsåker har varit med och tagit fram tekniken bakom det som på sikt kan bli världens mest effektiva solkraftverk är någonting han är stolt och glad över – även om han uttrycker det med en närmast självutlånande ödmjukhet:
- Det känns bra, och det vore roligt om resultaten kommer till användning. Inte minst vore det spännande att se om de verkliga effektvinsterna i slutändan stämmer med de som vi räknade fram. Det kan ju alltid bli fel när man räknar. För egen del har han redan kammat hem en värdefull belöning för sina lyckade studieresultat. En vecka efter att examensjobbet presenterades förra våren klev han in på Consats kontor i Göteborg – som nyanställd. Just nu är titeln systemutvecklare på Systemdesign & Projektledning – men räkna med att det kan komma att ändras med tiden.
- Det var roligt att få jobb. På Consat finns det dessutom goda utvecklingsmöjligheter, så vill man byta mellan olika uppdragsgivare och branscher finns det alltid goda chanser att göra det!
iAN & LARS
nya affärsuT vecklare
ian Hostetter och Lars Borchardt är nyanställda ledare på Consat. utöver gedigen branscherfarenhet så har de båda segling och hav som ett gemensamt intresse. Både ian och Lars sitter på Consats Lindholmenkontor bara några fot ifrån älven.
an Hostetter är ny affärsutvecklingschef inom Consat SES för området Energieffektivisering i fastighetsbranschen. Ian är en serieentreprenör med passionerat intresse inom hållbar utveckling och affärer. Redan som 20 åring startade Ian ett entreprenadföretag i Norrland som via egenutvecklade maskiner bärgade stora mängder sjunket virke. Bolaget såldes och Ian flyttade till St Petersburg och började som affärsutvecklare på ett tradingbolag inom Industrial Support med ansvar för kundkonton mot Coca Cola och liknande globala kunder
Efter studier på Handels i Göteborg inom ekonomi och marknadsföring arbetade Ian som management konsult inom läkemedelesbranchen under några år.
Ända sedan barnsben har segling dock legat Ian varmt om hjärtat och när möjligheterna dök upp bestämde sig Ian att ta steget fullt ut och konstruera och bygga en 21 fots planande segelbåt. Båtmodellen döptes till Osprey V6,4 och har rönt en hel del uppmärksamhet i seglarkretsar.
I kölvattnet av båtprojektet grundande Ian Wallhamn Marina som han byggde upp till ett bolag med 10
anställda innan bolaget såldes och det var dags att börja på Consat SES. Ian är 41 år och uppväxt på den lilla ön Härön utanför Tjörn men bor nu med frun Victoria och 4 barn i Mölndal.
”En serieentreprenör
med passionerat intresse inom hållbar utveckling och affärer”
Lars Borchardt är ny teknikområdeschef för gruppen IT & Mobilitet inom Elektronik & System på Consat Engineering.
Lars har en gedigen branscherfarenhet inom IT, kommunikation och interaktionsdesign. Lars brinner för affärer gärna med anknytning till produktutveckling och design och därav Lars stora intresse för interaktion mellan människor och produkter.
Lars föreläser regelbundet på högskolor/universitet och för företag inom interaktionsdesign och kommunikation vilket är bra både vad gäller att man tvingas fortsätta ligga i framkant men inte minst för att knyta värdefulla kon-
takter med de bästa studenterna och intressanta kundprojekten.
Närmast kommer Lars ifrån IT Management konsultbolaget Rhemispheres AB (numera Prevas Management Consulting AB) och innan det drev Lars det egna bolaget Yovinn som ingår i vinngruppen. Trots att starten av Yovinn råkade infalla under decenniets värsta lågkonjunktur 2009, lyckades Lars på kort tid bygga upp bolaget till mer än 20 personer med god lönsamhet.
Innan dess har Lars under många år arbetat som affärsområdeschef på Infotiv som numera ingår i NetGroup och på konsultbolaget Enator.
ars är 42 år och utbildad inom elektronik och data på Högskolan i Skövde samt på University of Wollongong i Australien.
Segling är Lars stora intresse som också delas med frun Ulrica. Det var via seglingen som de träffades en sommar på Väderöarna. Lars och Ulrica bor i Gerrebacka och har två döttrar, Linnéa 11 år och Evelina 9 år. Utöver seglingen har Lars ett stort intresse för pistolskytte och inte minst för kaffe, vilket lett till att Lars drivit ett litet bolag vid sidan om konsultverksamheterna som säljer utrustning till baristor och andra kaffeälskare.
FOTO
MIKAEl
TÖRnERED
