En historia om framtiden - Lindholmen Science park 20 år 2020 by Billes

En historia om framtiden Lindholmen Science Park 20 ĂĽr 2020

Den här boken är framtagen i samband med Lindholmen Science Parks 20 års-jubileum år 2020. Ett stort tack till alla som bidragit. Förlag: Lindholmen Science Park AB ISBN Sverige 978-91-519-6017-3

En historia om framtiden Lindholmen Science Park 20 ĂĽr 2020

Innehåll

Introduktion

Lindholmen Science Park – en historia om framtiden

Aktuellt 2020

Platsen i händelsernas centrum

Företaget som får andra att växa

Från skeppsvarv till Science Park

Den första tiden

Byggstenar, nav och en kugge

En ny fas för verksamheten

Första samverkansarenan – Security Arena

Nya möjligheter för svensk fordonsindustri

Effektivare vård och effektivare transporter

Elektrifiering, uppkoppling och automatisering

Nationell kraftsamling för AI

102

Film, visualisering och media

108

Krisernas betydelse

118

Samverkansmiljö som väcker intresse

124

Framgångssaga byggd på partnerskap

126

Med siktet framåt

130

ur går man vidare efter en kris? För de flesta kommer 2020 att gå till historien som ett år då världen härjades av den förfärliga coronapandemin. Men, med all respekt för dem som drabbats, är det viktigt att komma ihåg att varje kris också ger upphov till nya idéer och initiativ. När den svenska varvsindustrin på ett dramatiskt sätt försvann för 40 år sedan och 10 000-tals anställda därmed förlorade jobbet såg det mörkt ut för Göteborg. Ingen kunde då riktigt föreställa sig vad som skulle komma istället. Ingen förutsåg att Lindholmens ödsliga varvsområde så småningom skulle bli en av stadens mest attraktiva platser och ett nationellt viktigt centrum för utveckling, samarbete och förverkligande av just nya idéer. Men så småningom väcktes en spännande tanke. Kanske kunde man här skapa en arena där företag, forskare och offentliga verksamheter kunde samarbeta kring nya innovationer för att stärka Göteborgs konkurrenskraft? Varven var en svunnen epok. Framtidens stad skulle byggas på helt andra näringar, som transporter, media och informationsteknologi. Idén om Lindholmen Science Park var född. Med den här boken vill vi berätta om hur det gick till när de tomma kajerna fick nytt liv. Om stora framtidsvisioner och djärva beslut. Om hur ett lokalt initiativ blev en inspirerande motor för svensk innovationskraft. Och om människorna som gjorde det möjligt.

Lindholmen Science Park – en historia om framtiden Låt oss direkt slå fast att den här boken är ett sällsynt undantag. Att blicka tillbaka har nämligen aldrig varit grejen för Lindholmen Science Park. Tvärtom är det alltid framtiden som lockat och numera attraherar människor från hela världen att vara med i de samarbeten och projekt som pågår här. Idag kretsar det mesta på Lindholmen Science Park kring hur framtidens mobilitet för människor och gods ska utformas och tillgodoses. Det är en global samhällsfråga som kräver internationellt samarbete, ett starkt engagemang och stor innovationsförmåga. Med andra ord, en utmaning som klippt och skuren för Lindholmen Science Park, vars signum är att initiera konstruktiva möten, sprida kunskap och skapa förutsättningar för ett prestigelöst samarbete mellan näringsliv, akademi och myndigheter i en neutral miljö. När många parter bidrar med kreativitet, kunskaper, perspektiv, kompetenser och resurser uppstår idéer som kanske annars aldrig skulle sett dagens ljus. Och, inte minst, blir det enklare att snabbt ta en idé från tanke till handling, vidare in i olika program, projekt, tester och demonstrationer. Resultaten blir oumbärliga tillskott för fortsatt forskning och utveckling av nya innovativa produkter och tjänster.

En virtuell kรถrupplevelse under Lindholmen Software Development Day. Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park. 9

Kristina Jonäng, ordförande i regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen.

Lindholmen Science Park är acceleratorn som får det att hända. En nationell resurs för utveckling, innovation och internationell samverkan, och en stark motor som bidrar till att öka Göteborgs, Västra Götalands och hela Sveriges konkurrenskraft för framtiden. – I en tid som kräver omställning för att näringsliv och samhället i stort ska klara ökad konkurrenskraft och en hållbar utveckling, behövs mötesplatser som Lindholmen Science Park. Om Västsverige även i framtiden ska vara en region som är känd för att omsätta kunskap till innovation och utveckling är det oerhört viktigt att underlätta konkreta samarbeten mellan företag, akademi och offentlig sektor, säger Kristina Jonäng, ordförande i regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen. Utöver de samarbeten som direkt fokuserar på framtidens mobilitet för människor och gods bedrivs här också ett omfattande arbete inom breda, horisontella innovationsområden som informationsteknologi (ICT), media, visualisering och tillämpning av artificiell intelligens.

Lindholmen Science Park arbetar efter visionen att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att vara en internationellt erkänd och attraktiv utvecklings- och samverkansmiljö där näringsliv, akademi och myndigheter tillsammans driver innovation för samhällsutveckling.

Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park.

Invigningen av AI Innovation of Sweden 6 februari 2019 med energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. AI Innovation of Sweden, numera AI Sweden, är ett av de mest omfattande initiativ som startats med Lindholmen Science Park som värd. Det är en nationell satsning där ett 70-tal intressenter från näringsliv, akademi och offentlig verksamhet medverkar för att accelerera tillämpningen av artificiell intelligens i Sverige. Läs mer på sid 102. 11

Aktuellt 2020 Här är några av de innovations- och utvecklingsprogram som Lindholmen Science Park AB i skrivande stund ansvarar för att driva tillsammans med ett stort antal partners från olika sektorer. Inom varje program ryms en rad olika projekt och samarbeten.

AI Sweden

CLOSER

Drive Sweden

ElectriCity

Sveriges nationella center för artificiell intelligens med målet att accelerera tillämpningen av AI genom att dela data, sprida kunskap och driva projekt.

Nationell samverkansplattform, kunskapsnod och projektverkstad för ökad transporteffektivitet genom nya lösningar.

Tvärfunktionell samarbetsplattform för utveckling och demonstration av effektiva, uppkopplade och automatiserade transportsystem som är hållbara, säkra och tillgängliga.

Utvecklar, testar och demonstrerar lösningar för morgondagens elektrifierade transporter.

Film & tv

Medier & demokrati

MobilityXlab

Arbetar på uppdrag av Göteborgs Stad med att stödja branschutveckling och innovation inom spel, film, tv och rörlig bild.

Nationell samverkansplattform för medieinnovation och samhällsforskning, med medierelaterad AIinnovation som prioriterat område.

Samarbetsplattform där ledande globala företag och framväxande företag med banbrytande idéer driver innovation tillsammans för att främja framtidens mobilitet.

PICTA - Prehospital ICT Arena

Triple F - Fossil Free Freight

Visual Arena

Trafikverkets forskningsoch innovationssatsning som ska underlätta omställningen till ett fossilfritt nationellt godstransportsystem.

En öppen och neutral samverkansplattform för visuell och virtuell innovation.

En innovationsarena som vill säkerställa att IT och e-hälsa används på bästa sätt inom den prehospitala sjukvården.

Platsen i händelsernas centrum Lindholmen Science Park är inte bara en arena eller ett nationellt ekosystem för samverkan. Det är också en plats med en alldeles egen karaktär som i högsta grad bidrar till den innovativa och inkluderande atmosfär som präglar allt som pågår här. Ett mångfacetterat campus nära vattnet, om man så vill. Förvandlingen av den fysiska miljön på Lindholmen är på många sätt en spegelbild av verksamhetens utveckling. En vision som blivit verklighet. En spirande tanke som fått näring och slagit ut i full blom. Det övergivna varvsområdet är numera en av Göteborgs mest attraktiva stadsdelar, tillika en av Europas mest expansiva kompetensnoder, med storslagna planer för framtiden. Redan idag arbetar, studerar eller bor runt 30 000 människor här, och fler lär det bli. Här finns cirka 375 företag, Chalmers, Göteborgs universitet och flera gymnasieskolor. Fram till 2026 ska tusentals nya bostäder byggas i området, med Karlastadens skyskrapa som främsta utropstecken. Arbete pågår. Samtidigt fortsätter företagsetableringarna i oförminskad takt. Ett exempel är Zhejiang Geely Holding Group, som nu förstärker sin närvaro på Lindholmen med ett nytt innovationscentrum (Uni3). RISE (Research Institutes of Sweden) har sedan ett par år tillbaka sitt

Lindholmen Ă¤r nu ett av Europas mest expansiva innovationskluster. Bild: Lindholmen Science Park. 15

huvudkontor här. Och flera aktörer inom fordonsindustrin och telekombranschen bedriver utveckling inom uppkoppling, digitalisering, automation, elektrifiering och AI. Nya satsningar på kommunikationer, kultur, boende och restauranger bidrar till att göra platsen än mer attraktiv. Lindholmen Science Park är mitt i händelsernas centrum, i ständig förändring, redo för framtiden.

Lindholmen Science Park är förutom ett dynamiskt och kreativt område även en arena för samverkan utan geografiska gränser. Inom arenan drivs flera av Sveriges främsta utvecklingsprojekt, med fokus på morgondagens mobilitet för människor och gods. Med utgångspunkt från samhällsutmaningar och ett gemensamt behov av ny kunskap accelererar vi möjligheterna till nya lösningar, vilket långsiktigt skapar ökad tillväxt och innovationskraft för Sverige.

Företaget som får andra att växa Företaget Lindholmen Science Park har haft en uttalad roll sedan starten – att skapa bästa möjliga förutsättningar för olika aktörer att etablera sig inom området. I uppdraget ingår dessutom, att som neutral part, stärka näringslivets, akademins och samhällets innovationsförmåga och därmed Sveriges konkurrenskraft. En av framgångsfaktorerna bakom konceptet är sättet att driva verksamheten. Lindholmen Science Park är till formen ett aktiebolag som drivs helt utan vinstintresse. Det äger inga produkter, tjänster eller patent. Uppdraget är kortfattat att utveckla det geografiska ekosystemet och att leda program och projekt inom så kallad öppen innovation. Under de tidiga åren handlade arbetet till stor del om att etablera den så kallade triple helix-modellen, som visar hur samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle kan bidra till en större innovationsförmåga än om parterna arbetar var för sig. Idag används oftast en quadruple helix-modell, där även användarperspektivet inkluderas.

Företaget Lindholmen Science Park AB grundades vid millennieskiftet och ägs gemensamt av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Stad och näringslivet. Ägare från näringslivet 2020: Ericsson AB, Volvo Group, Volvo Cars, Saab AB, Telenor Connexion AB, Toyota Material Handling Europe AB, Business Region Göteborg, ÅF AB, Semcon AB, Carmenta, Cybercom Group, Sigma AB, Consat Engineering AB, Norconsult AB, Bluetest AB, Aktiviteten AB, Valea AB. Strategiska partners är även Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Trafikverket, samt Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

”Vi visste redan från början att vi ville ha en organisation som skulle arbeta med att initiera gemensamma forskningsprojekt, skapa samverkan och bygga det gemensamma varumärket. Det blev Lindholmen Science Parks roll. Samtidigt tog Älvstranden Utveckling hand om fastighetsutvecklingen – det blev grunden till vårt nära samarbete.”

Mats Karlsson, vd Lindholmen Science Park 2000–2007.

”Den modell av teknikpark som Lindholmen Science Park var pionjär att utveckla i Sverige - och i världen - är inte på något sätt föråldrad. Förutsättningarna var ovanligt gynnsamma, inte minst genom Chalmers med sin privata och offentliga anknytning.” Karin Markides, rektor Chalmers 2006–2015.

”Vårt uppdrag är att stärka hela innovationskedjan, från forskning till demonstration. På så sätt bidrar vi till att skapa verklig nytta av forskningsresultat och medverkar till att fler innovativa tjänster och produkter når marknaden.”

”Lindholmen som koncept handlar om att få saker att hända. Många är med och bidrar, den samlade kompetensen växer och växlas upp till något som är mycket större än de enskilda beståndsdelarna. Lindholmen blir helt enkelt en accelerator.”

Tord Hermansson, vd Lindholmen Science Park 2018–.

Maria Fuxborg, vice vd Lindholmen Science Park 2016– (tf vd 2018).

”Samverkan i ekosystem med många kompetenser, stora och små företag, samhällsaktörer, forskare, studenter och användare är ett måste för att tackla våra samhällsutmaningar och stärka konkurrenskraften.” Anna Nilsson Ehle, styrelseordförande Lindholmen Science Park 2017–, föreståndare SAFER 2006–2016.

”Lindholmen Science Park är en spännande plats för samverkan mellan högskola, näringsliv och samhälle med ett starkt framtidsfokus.” Hasse Johansson, styrelseordförande Lindholmen Science Park 2009–2017.

”När jag började var Lindholmen en asfaltsdjungel och några tusen jobbade här, mestadels på Ericsson och Chalmers. Nu finns här tiotusentals människor, allt från storbolag till start-ups, skolor och restauranger, i en miljö som verkligen sprudlar av energi och idéer.” Niklas Wahlberg, vd Lindholmen Science Park 2007–2018. 19

Lindholmens varv, 1970. Bild: Kamerareportage / TT.

Från skeppsvarv till Science Park De allra första fröna till nuvarande Lindholmen Science Park såddes direkt efter varvens kollaps. De i stadsbilden klassiska hamn- och varvsområdena, som på 1800-talet hade utvecklats till industriella centrum stod övergivna. Så sent som på 1960-talet räknades Eriksberg, Götaverken och Lindholmen till världens dominerande skeppsvarv. Positioner som emellertid snabbt förlorades när den globala sjöfarten under 1970-talet med omvälvande kraft gick in en ny era. Rederierna efterfrågade avsevärt större fartyg när containerfartyg och supertankers ersatte tidigare typer. Västvärldens varv utmanades också av en snart övermäktig låglönekonkurrens från Sydostasien. För Göteborg och svensk varvsnäring blev situationen snart ohållbar. 1977 tvingades staten agera och bildade Svenska Varv AB. Ett bolag vars uppgift blev att förvalta varvens tillgångar, men framför allt fungera som akutmottagning för deras problem. Mer konkret ur göteborgskt perspektiv: Staden och staten ägde tämligen plötsligt stora fastigheter längs Norra Älvstranden utan egentlig verksamhet. Tillsammans sjösatte därför staden och Svenska Varv ett första projekt för att försöka mejsla fram nya visioner, ett arbete som så småningom myntade begreppet Den goda staden.

Arbetare vid Lindholmens varv, 1890-tal. Bild: Gรถteborgs stadsmuseum/Fรถreningen Gamla Lindholmspojkar.

På ett seminarium i oktober 2007 om Göteborgs tillväxtvision uttryckte kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson: ”Redan 1977 började processen med omställningen till nya Lindholmen Science Park. Kunskapsindustrin har alltid varit intressant, men Göteborgs universitets och Chalmers roller har inte varit så framträdande. Universitetets och högskolans roll i utvecklingsarbetet ska inte underskattas.” Den goda staden innebar att boendemiljöer, företagande, utbildning, handel, forskning, kultur och rekreation skulle utvecklas sida vid sida. Norra Älvstranden skulle också länkas ihop med centrala Göteborg. Efterhand utkristalliserade sig en grov uppdelning: • Eriksberg skulle hysa bostäder, hotell och lokaler för olika näringar. • Lindholmen skulle utvecklas till kunskapscenter. • Götaverken skulle bli företagscentret Lundbystrand. De initiala stegen för just Lindholmen som område togs tätt efter att Lindholmens varv gick i konkurs 1976. Då iscensattes arbetet som blev Projekt Lindholmen och vars första åtgärd var att göra om varvet till ett centrum för omskolning av friställda varvsarbetare. Även Arbetsmiljöinstitutet flyttade hit och staten gjorde omfattande investeringar. För Lindholmens varv var det en specifik affär som hade blivit början till slutet. Det var när de tre Englandsfärjorna, systerskeppen Patricia, Saga och Svea, byggdes för Svenska Lloyd. Färjorna var en för varvet ny utmaning och resultatet blev att de ekonomiska kalkylerna sprack. Varvets ägare, Axel Johnsonkoncernen, bestämde sig för att definitivt lämna varvsindustrin. 1971 såldes varvet till Eriksbergs mekaniska verkstad och 1974 byggdes det sista fartyget, kallat 701:an, på Lindholmen. 24

Göran Johansson, socialdemokraterna, vid ett besök på Lindholmen. Han var kommunstyrelsens ordförande i Göteborg 1988–1991 samt 1994–2009. Bild: Allan Karlsson/TT.

”

Jag tänkte. Här är ju mer eller mindre en fri tomt på fem kilometer i söderläge. I början av 1990-talet tog Göteborgs Stad över ansvaret för området. Flera gymnasieskolor etablerades, via nytillskott och flyttar: Polhemsgymnasiet, Bräckegymnasiet, Slottsbergsgymnasiet, YTG – Yrkestekniska gymnasiet, Lindholmens gymnasium, Centrina, Ester Mosessons gymnasium, Göteborgsregionens tekniska gymnasium. Chalmers tekniska högskola startade också en utbildning till högskoleingenjör, liksom viss forskning. Tillsammans gavs satsningen namnet Kunskapscentrum Lindholmen. Men fortfarande var området oerhört märkt. Miljön bestod i allt väsentligt av tomma industribyggnader omgivna av solblekt, krackelerad asfalt. Mats Karlsson, Lindholmen Science Parks förste vd, minns. Redan 15 år före bolagets bildande engagerades han som konsult i arbetet med stadsutvecklingsprojektet att förnya hela Norra Älvstranden. Julhelgen 1985 gjorde han och hustrun en utflykt till området.

– Vi tråcklade oss in genom ett trasigt stängsel. Solen sken och vi ställde oss med ansiktena i söderläge mot älven och konstaterade: ”Det här är ju inte klokt. Ett av stans bästa lägen står helt öde. För egentligen är det stan som ligger tokigt på andra sidan. Ljuset kommer så att säga från fel håll.” Mats Karlssons dåvarande huvudsyssla var som arkitekt med delägarskap i byrån White. Det var visionäre Bengt Tengroth, vd för statliga Eriksbergs förvaltnings AB, som gav honom uppdraget på Älvstranden. Just det visionära var viktigt under den tidiga transformationen. – Bengt var en av dem som verkligen såg och trodde att det skulle gå att skapa något stort av de övergivna områdena. Mats Karlsson återkommer till känslan som uppstod när han och hustrun stod och njöt i solgasset den där julhelgen. – Jag tänkte. Här är ju mer eller mindre en fri tomt på fem kilometer i söderläge. Det var förmodligen en väsensskild bild från de flestas. Hisingen bar på stämpeln av industri och ”fel sida av älven”. Nu var dessutom Norra Älvstrandens historia tyngd av mångas djupa sorg efter varven. 1996 tog Göteborgs Stad definitivt över statens ägande av mark och byggnader på Norra Älvstranden. Svenska Varv hette numera Celsius och köpeskillingen blev symboliska en krona. Orsaken lär ha varit en ensam enkrona som kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson grävde fram ur ena byxfickan. I gengäld fick Göteborg ta över den del av Celsius skulder – 600 miljoner kronor – som hängde ihop med Norra Älvstrandens

I början på 1990-talet etablerade Chalmers tekniska högskola en ingenjörsutbildning och viss forskning på Lindholmen. Bild: Lindholmen Science Park.

verksamheter. Tanken med enkronasaffären var att fullt ut kunna stimulera utvecklingen och byggandet. Staden gavs nu friare svängrum att inordna mark och verksamhet på Norra Älvstranden i ett eget helägt bolag. Norra Älvstranden Utveckling AB bildades. Under 1990-talet och fram till millennieskiftet togs strategiska beslut etappvis. Hela Norra Älvstrandens omdaning var i fokus, men vissa ”externa” beslut visade sig bli passande pusselbitar till det initiativ som sedermera skulle bli Lindholmen Science Park. Ett sådant beslut hade fattats 1994 när Chalmers började drivas som stiftelse med verksamheten förlagd till bolaget Chalmers tekniska högskola AB. Chalmers verksamhet på Lindholmen placerades också i

ett eget dotterbolag: Chalmers Lindholmen AB. Helt avgörande förändringar, enligt Mats Karlsson. – Chalmers fick större handlingsfrihet och kunde exempelvis bilda bolag och äga aktier. Detta är inte lika lätt för ett traditionellt universitet. Chalmers rektor Anders Sjöberg lämnade i samma veva sitt uppdrag och blev istället arbetande styrelseordförande i Chalmers Lindholmen där visionäre Berndt Rönnäng var rektor eller Mats Karlsson själv var ordförande för Älvstranden Utveckling. – Jag gick till Anders och vi kom snabbt överens och fick med oss både Chalmers stiftelses och Kommunstyrelsens presidium. Särskilt ledamöterna Sören Mannheimer och Gunnar L Johansson i Chalmers stiftelses styrelse gillade planerna när visionen presenterades. Arbetet med fokus just på framtidens Lindholmen kunde intensifieras.

Anders Sjöberg, rektor Chalmers tekniska högskola 1989–1998.

En tydligare idé började formas. Nära samverkan mellan näringsliv och akademi skulle skapas, både geografiskt och intellektuellt. Viss utbildning – såväl på gymnasie- som högskolenivå – existerade redan, men den kombinationen var alldeles för otillräcklig och isolerad för att bli den nödvändiga motorn. Näringslivet behövdes, men saknades. Förebild var den klusterform som kallades Science Parks, ett fenomen framför allt sprunget ur Stanford University i USA på 1950-talet. 1951 bildades Stanford Research Park i Kalifornien och var en pionjär satsning för att skapa kunskap och innovationer ur tät samverkan mellan näringsliv och forskning. Silicon Valley och dess världsberömda dynamik har blivit själva sinnebilden. – Satsningen hade börjat ta fart i slutet av 1950-talet och under

”

1980-talet hade även teknikkluster utvecklats i Sverige. De mest kända var och är Kista norr om Stockholm, Ideon i Lund och Mjärdevi i Linköping (numera Linköping Science Park). Samtliga ger och gav teknikdrivna bolag och akademi jordmån att samspela i en gemensam miljö. Först var Ideon i Lund där Nils Hörjel, landshövding i Skåne, var en stark kraft, säger Mats Karlsson. I Kista representeras akademin av Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet. I Lund och Linköping är det de respektive universiteten som bildar akademiska plattformar. – Ericsson har också varit en stark motor. Inte minst i Kista, men

Til syvende og sidst är det mellan människor utveckling sker. även via Åke Johanssons, vd för Ericsson Mobile Data Design, insatser här i Göteborg. Ericsson har tänket med kluster och Science Parks i sin kultur, säger Mats Karlsson. Lindholmen bedömdes ha utmärkta förutsättningar: • Chalmers hade högskoleingenjörsutbildningar. • Gymnasieskolor fanns. • Gott om ledig mark väntade på lämplig exploatering. Den kritiska komponenten var bristen på tunga intressenter ur näringslivet. Här skulle den lokale Ericssonchefen Åke Johansson komma att bli en nyckelperson.

Även om intryck togs av satsningarna i Linköping, Lund och Stockholm existerade aldrig tanken att kopiera. Ett tidigt beslut var som sagt att separera fastighetsägande och en organisation dedikerad åt Science Parkens innehåll. Erfarenheter visade att teknikparker lätt riskerade att cementeras som fastighetsprojekt där uthyrning av lokaler blir kärnsyssla och att intäkter och möjligheten att tjäna pengar blir morot. På Lindholmen ägdes fastighetsfrågorna redan av Älvstranden Utveckling. Ett bolag som tack vare det kommunala ägandet bidrog med ett mer samlat perspektiv än en uppsjö olika fastighetsägare sannolikt hade kunnat samlas kring. – Utan Älvstranden Utveckling hade aldrig Lindholmen Science Park blivit av, säger Mats Karlsson. Däremot saknades aktören för att skapa samverkan, initiera forskningsprojekt och levandegöra områdets gemensamma varumärke. Signumet för Lindholmen Science Park är kombinationen av den nätverksbyggande klustermiljön och utvecklings- och innovationsprogrammen. Det är också viktigt att förstå tankarna bakom Lindholmen Science Parks dubbla uppdrag och dimensioner. Dels den öppna innovationsmiljön, dels det fysiska området. Vitalt i den senare är just den fysiska närheten, eller tätheten om man uttrycker det så. Möten ska finnas inom gångavstånd, eller vid kaffeautomaten. Att träffas ska innebära liten kostnad i tid och ansträngning. Samtidigt skapar det tydliga fysiska området en tillhörighet, en association. Rakt på sak är teorin: ”Til syvende og sidst är det mellan människor

utveckling sker.” Lindholmen Science Park har också, vilket varit direkt avgörande, haft möjlighet att ha insyn och påverka framväxt och prioriteringar i klustrets etablerings- och fastighetstänk. Sammanfattat ter sig kombinationens viktigaste värden så här – för några av de viktigaste målgrupperna: • Beslutsfattare och politiker: Det långsiktiga ansvaret och engagemanget för samhällsviktiga utvecklingsprojekt är värdefullt. Bolaget kopplar ihop och katalyserar, och har en exklusiv roll och möjlighet att mäkla fram innovativ utveckling. • Finansiärer: Den neutrala profilen inklusive mottot att agera utan egen vinning är en avgörande egenskap. Liksom förmågan att via egen kompetens och breda nätverk tidigt upptäcka bärkraftiga idéer och sätta samman samverkande spjutspetsprojekt. Andra delar i affärsidén är att också effektivt tillvarata ekonomiska medel, inklusive tillgängliga kunskaper. Öppenhet och ordning ska också ge trygghet och uthållighet till finansieringarna. • Akademi: Öppna vägar och kontakter in till myndigheter och näringsliv, vilket gör att forskare och studenter på olika nivåer får större möjlighet att bidra. Att akademin deltar säkerställer också att programmen och projekten genomsyras av vetenskapliga perspektiv. Utöver den fysiska närheten till varandra har bolagen inom klustret också ett annat tydligt värde av sin närvaro. Det är tillgång till resultaten av all forskning, innovation och utveckling som sker inom 32

Ericssons etablering på Lindholmen har haft en avgörande betydelse för områdets utveckling. Bild: Annette Friberg/TT. 33

Lindholmens Science Parks program och projekt. Därutöver ger nätverken access till nya kontakter som vid rätt matchning och tillfälle kan generera konkurrensfördelar. Från hyperlokal till internationell nivå. Tack vare den neutrala profilen har Lindholmen Science Park kunnat skaffa goda erfarenheter och förutsättningar att attrahera offentliga medel och annan finansiering. 1998 blev ett genombrottsår. Språngbrädan var när Ericsson kom in som efterlängtad motor från näringslivet. Men även parallella processer i stadsutvecklingsprojektet blev katalysatorer: Arendalsvarvet såldes, liksom bland annat Blå Hallen och Hotell 11. Affärerna inbringade resurser för Älvstranden Utveckling att köpa Lindholmshamnen av Göteborgs hamn och Västra Sannegårdshamnen av Göteborgs Stad. Två förvärv som i sin tur skänkte ökad handlingsfrihet och verksamheter inom området som hade olika kommunala huvudmän samlades under en hatt för att förenkla den framtida utvecklingen. Nu ägde staden alla fastigheter från Eriksberg till Cityvarvet. Ett bestånd staden efterhand kunde sälja delar av till privata aktörer. Dels för att finansiera Älvstranden Utveckling. Dels för att få loss medel att investera i att bygga ny infrastruktur längs Norra Älvstranden. – På så vis skedde en successiv privatisering. Från statligt ägande till att även privata bolag vågade investera utmed de gamla hamn- och varvsområdena, säger Mats Karlsson. Den utvecklingen var dock inte avhängig utvecklingen av Lindholmen Science Park. Varken åt ena eller andra hållet så att säga. Apropå 1998 som genombrottsår. Det var också då som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Göteborg fattade beslut om att bilda en teknikpark på Lindholmen. En fördel under embryofasen var hur kraftfältet mellan Göteborgs 34

Moderaternas Johnny Magnusson (kommunalråd i Göteborg 1991–2000 och kommunstyrelsens ordförande 1991–1994) och socialdemokraten Göran Johansson kunde stå långt ifrån varandra sakpolitiskt men ändå samarbeta. Bild: Göteborgs-Posten.

två politiska maktcentra fungerade. Socialdemokraten Göran Johansson och moderaten Johnny Magnusson kunde stå långt ifrån varandra sakpolitiskt, samtidigt hade de bra koll på när de var överens. Om de politiska tungviktarna tyckte en riktning var rätt väg för Göteborg rådde pragmatik och fredsplikt. Då stöttade de sida vid sida, vilket på den tiden innebar att den lokalpolitiska dörren kunde ses som öppnad. Den samlade visionen för Lindholmen var ett typexempel 35

på ett enande initiativ. Närmare samverkan mellan näringsliv och akademi skulle kunna förflytta Göteborg och regionen precis så som den politiska majoriteten önskade. Industristämpeln skulle uppgraderas. Vad ytterst få, om ens någon, hade tänkt på var möjligheten att snabbt koppla ihop visionen med ett annat aktuellt spår. Ett spår som skulle visa sig innehålla precis den drivande part och touch av framtid som Lindholmsprojektet suktade efter. Spåret var ett skriande behov hos Ericsson. Telekomjättens dotterbolag – Mobile Data Design, en av världens ledande aktörer inom mobil telekommunikation – växte kraftigt och behövde expandera. Bolaget hade 450 anställda i Göteborg och räknade med att växa med 100 medarbetare per år i ett antal år framöver. Vd:n Åke Johansson sökte och undersökte platser för nytt kontor, men utan önskvärt resultat. Ericsson bar dessutom via Åke Johansson på en konkret påhängsidé. Eller snarare ett krav. Bolaget ville att Göteborg lovade att skapa ett kluster för i första hand it-företag runt Ericssons nya hemvist. Ett kluster för minst 10 000 personer. – Där och då bygger vi ett komplex för 1 000 personer, var löftet. Kravet betydde att de idéer som fanns om en blandstad på centrala Lindholmen skrinlades. Eller åtminstone prioriterades in i framtiden. Ericssons akuta önskemål hade landat hos Lars Ivarsson, vd för Norra Älvstranden Utveckling och en aprilkväll satt Lars Ivarsson i bilen på väg hem. Han gruvade sig över det illavarslande scenariot att Ericssons guldkorn riskerade att lämna Göteborgsregionen på grund av trångboddhet. Det var dessutom på hans otacksamma lott att lösa problemet och rädda kvar Ericsson. Det fanns bara en till synes hopplös hake. Älvstranden stod utan attraktiva fastigheter. Ericsson hade erbjudits tomter både i Härryda 36

och Mölndal, men alternativen lockade inte. Enligt Ericsson saknades de önskade förutsättningarna för det eftertraktade klustret. ”Ericsson får bara inte lämna”, tänkte Lars Ivarsson medan han svängde ut på Lundbyleden, enligt en artikel i Dagens Industri. Tidigare under dagen hade Åke Johansson besökt honom för att spåna möjligheter. Lars Ivarsson hade i stunden inte haft en susning vad han skulle föreslå. Under mötet hade han tittat ut genom fönstret och framför ögonen låg det öde varvsområdet. Blicken föll på Lindholmens gamla pir med nötta byggnader från anno dazumal. – Vad säger du, Åke, om piren? kastade Lars Ivarsson ur sig. Det var ett skott från höften med skämtsam ton. Men … Sent samma kväll ringde det hemma hos Lars Ivarsson. Det var Ericssons fastighetsansvarige. Önskemålet var ett nytt möte redan klockan åtta morgonen efter. Dagens Industri om samtalets fortsättning: ”Det beror på vad det gäller.” ”Jo, Åke Johansson tyckte att det där med piren inte var så dumt.” ”Då kan jag!” Det spontana höftskottet såg – helt oväntat – ut att kunna förvandlas till en fullträff. Och så blev det. – Etableringen av Ericsson är den enskilt viktigaste händelsen på Norra Älvstranden. Jag är imponerad av att Åke Johansson såg möjligheterna, har Lars Ivarsson uttryckt efteråt.

Åke Johansson, vd för Ericsson Mobile Data Design 1994–2002.

Därmed var det inte bara att andas ut och göra highfive. Inte alls. Ericssons flyttbeslut skulle följas av otaliga nervprövande turer. Inte minst höll den globala it- och telekomkraschen i början av 2000-talet 37

”

nästintill på att ta livet av Ericsson, vilket på skilda sätt äventyrade och komplicerade Lindholmenprojektet. Men Ericsson överlevde, liksom förslaget att bygga längst ut på piren.

Ericssons flyttbeslut skulle istället följas av otaliga och nervprövande turer. – Åke Johansson var fast besluten. Han bjöd in, fixade partytält och ordnade bussresor hit ut för att vända den interna känslan och perspektiven, berättar Niklas Wahlberg, vd på Lindholmen Science Park under åren 2007 till 2018. Ungefär samma syfte fanns när Göteborg placerade konserter med världsartister som Madonna, Michael Jackson, Rolling Stones och U2 på Eriksberg under andra halvan av 1980-talet. Människor skulle ges chansen att både upptäcka och få en positiv bild av Norra Älvstrandens möjligheter. Arkitekten bakom den strategin var Bengt Tengroth. När Ericsson bestämde sig för att inte bara flytta Mobile Data Design utan samla hela sin verksamhet i Göteborg på Lindholmen banade beslutet vägen för Åke Johanssons så kallade ”koskitsstrategi”. Ericsson hade ju rest kravet om ett kluster. Det vill säga att företag nischade mot IT-och teknikutveckling skulle jobba sida vid sida, dessutom granne med Chalmers och sedermera IT-universitet.

– Det kommer att jobba 10 000 till 20 000 personer här inom några år. Vi kommer att ha nytta av den stora arbetsmarknaden, siade Åke Johansson. Det var inte bara möjligheten till smidigare samarbeten som hägrade. En annan var att få till stånd långsiktig kompetensförsörjning och att skapa en lokal dynamisk stötdämpare. Mats Karlsson förklarar: – Ericsson visste att deras verksamhet präglas av toppar och dalar. Tack vare ett kluster skulle kompetens, som blev överflödig i Ericssons dalar, kunna sugas upp i området. Ericsson och andra bolag skulle också få bättre möjlighet att påverka vilken kompetens som dels utbildas, dels finns tillgänglig inom akademin. 1999 tog Chalmers stiftelse och Göteborgs Stad täten för att bilda bolaget som idag är Lindholmen Science Park. Ericsson bjöds in som partner och aktieägare med siktet inställt på att fler tunga aktörer från industri och näringsliv skulle lockas att bli delägare. Att åstadkomma ett kluster med 10 000 personer är ingen dussinuppgift, men utmaningen antogs och en första minimal organisation bildades. Den så kallade koskitstrategin då. Vad innebar den? – Enkelt förklarat går den ut på att om du attraherar de riktigt stora bolagen kommer snart också de mindre, säger Niklas Wahlberg. Göran Johansson övertygades. Mer eller mindre ögonaböj ringde han Volvokoncernens chef, Leif Johansson och Hans-Olov Olsson, vd för Volvo Personvagnar. ”Här vill vi att ni skall vara med. Kan vi få till ett möte och diskutera formerna?” Responsen var positiv och kraftfull. På så vis skulle också intentionen att knyta näringsliv och akademi närmare varandra få bästa möjliga jordmån. Mats Karlsson och Anders Sjöberg hade fått vittring på sina önskekomponenter.

Leif Johansson, vd för AB Volvo och chef för Volvokoncernen 1997–2011.

Hans-Olov Olsson, vd för Volvo Cars 2000–2005.

Den första tiden Om 1998 var genombrottsår var det alltså 1999 som Göteborgs Stad och Chalmers stiftelse beslutade att ta huvudrollen som grundare och ägare. Dialoger med Ericsson och Volvobolagen var i gång och första styrelsemötet hölls i augusti. Då med bolagsnamnet Chalmers Lindholmen Teknikpark.

Anita Bengtson Schachtschabel, kommunikationschef Lindholmen Science Park, 2001-2014.

Mats Karlsson, som sedan 1996 var ordförande i Norra Älvstranden utveckling, hade utsetts till vd. Kort därefter rekryterades även Anita Bengtson Schachtschabel till bolaget som kommunikationschef. Göran Johansson och Johnny Magnusson ingick i styrelsen från staden och den politiska arenan. Anders Sjöberg och Göteborgs universitets rektor Bo Samuelson från akademin. Övriga ledamöter var Lena Larsson, personalchef på Västra Götalandsregionen, Anders Vedin med förflutet både inom Chalmers och som vd på Astra i Mölndal och riskkapitalisten Christen Ager-Hanssen. En repris av styrelsens vision: • Bli en internationellt erkänd Science Park. • Skapa en attraktiv utvecklings- och innovationsmiljö för minst 10 000 personer inom fem till tio år. • Etablera fokusområden.

Fokusområdena utkristalliserades under ett antal seminarier med framför allt deltagare ur styrelsen, från Ericsson och Volvobolagen. I maj 2000 presenterades de för första gången mer sammankopplat och illustrerat – just för styrelsen. Vid starten hade de följande samlingsnamn. • Mobil dataöverföring: Hade givetvis stark koppling till Ericsson. • Intelligenta fordon och transportsystem: Ett embryo till Internet of things. Det var lätt att skönja beröringspunkter mellan Volvobolagen, Ericsson, Chalmers och berörda myndigheter. • Modern Media & Design: Digitaliseringen hade börjat vidga och definiera om i det mediala ekosystemet. Rörlig bild och visualisering sågs växa i betydelse. Dessutom spåddes att näringslivet – genom sänkta trösklar för att driva egna mediekanaler – skulle behöva öka sin försörjning av mediekompetens. Därtill talas det om att Göran Johansson vurmade för medieområdet av ett lokalstrategiskt skäl. Han ville stärka Göteborgs och Västsveriges roll och synlighet i det svenska medielandskapet. – Jag tycker det är fantastiskt att områdena fortfarande är relevanta, säger Mats Karlsson. Styrelsen hade också tidigt ambitionen att stimulera tillströmning av kulturella aktiviteter och institutioner. Syftet var att stimulera en framväxt av naturliga och värdeskapande mötesmiljöer mellan ingenjörskultur och kreativa näringar. Utdelningen har dock inte nått drömmarnas nivå.

Men inga regler utan undantag: • Teater Aftonstjärnan har alltid funnits på Lindholmen, men återvigdes 1996. • 2007 flyttade också Backa Teater in vid Campus Lindholmen efter 17 år vid Backaplan. • 2008 började satsningen på Film & tv på allvar med Gothenburg Film Studios som lok. Bolaget startade med uthyrning av produktionsutrustning, men adderade snabbt fler affärsidéer och resurser till sitt koncept. Inom några år föddes tre studior, flera produktionsbolag, ”efterbearbetningsbolag” och rekvisitatillverkare. På uppdrag av Göteborgs Stad stöds numera också branschutveckling och innovationer inom just film, tv och rörlig bild. 2016 kompletterades området med spelinkubatorn The Game Incubator, ett samarbete med Gothia Innovation i Skövde (numera Skövde Science Park). Lindholmen Science Parks existens gestaltar omvandling och paradigmskifte. En svensk paradnäring som varvsindustrin förlorade sin internationella konkurrens- och lyskraft. Den tekniska utvecklingen – med digitaliseringen som en central megakraft – medför att samhället i sin helhet ställs om. Digitaliseringen, liksom globaliseringen och urbaniseringen, är och har därför varit viktiga förutsättningar för Lindholmen Science Parks innehåll och tillväxt. Digitaliseringen innebär i princip att bransch efter bransch, eller verksamhet efter verksamhet, eller samhället i stort om man så vill, ömsar skinn. Under paradigmskiften reduceras också per automatik prognosers säkerhet. 42

Befintliga beteenden, ekosystem och affärsmodeller utmanas och ersätts. Snabbt och disruptivt. Kunskaper riskerar att passera bästföre-datum i ett nafs och förmågan att vinna nya insikter och att dessa sprids blir direkt livsavgörande. Såväl på samhälls-, bransch-, företags-, som individnivå. Behov av samverkan och innovation tilltar. Näringsliv, samhälle och enskilda måste ställa om och mycket kretsar kring att förstå framtidens behov. Det ställs också på sin spets vilka efterfrågade värden som faktiskt levereras. Till detta har inte minst snabbare och billigare kommunikationer – fysiskt som digitalt – drivit på globaliseringen. En globalisering som innebär både export och import av företag och arbetstillfällen. Just importen av företag och kunskap till Sverige har gynnat Lindholmen Science Park. Klustermiljön attraherar. 2002 klubbade styrelsen att en särskild ansökan till Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet som sorterar under näringsdepartementet – skulle prioriteras. Till och med gå före allt annat. Den omfamnade satsningen som förkortades IVTS, Intelligent Vehicles and Transport systems. Den utlösande impulsen var en utlysning från Vinnova. Infallsvinkeln passade väl in på Lindholmen Science Parks ambitioner att etablera programverksamhet med öppen innovation som ledstjärna. Så när tio miljoner hägrade, vilket krävde motsvarade finansiering från ägarna, var det ett självklart beslut att skriva en ansökan. Till ledningsgrupp för arbetet utsågs Johan Carlsten, Chalmers, Anders Sjöberg, Chalmers, Lars Nordström, Göteborgs universitet, Åke Johansson, Ericsson, Urban Kristiansson, Volvo Cars och Mats Karlsson, Lindholmen Science Park.

Navet, ritad av White Arkitekter, stod klar 2003. Bild: Lindholmen Science Park.

Ansökan skickades in och vintern och våren 2002/2003 präglades av en spänd väntan: Ja eller nej? Inför 2003 beslutades även att Business Region Göteborg (BRG) skulle adderas till huvudägarna. 2003 skulle över huvud taget bli ett år rikligt med milstolpar. Efter nyheten om Ericssons flytt, en investering på 850 miljoner kronor, hade fler börjat upptäcka området. Enligt koskitsstrategins enkla tes skulle de också våga att fatta samma beslut, vilket stämde. I november 2003 stod huvudbyggnaden Navet, ritad av White Arkitekter, klar. Lindholmen Science Park flyttade in tillsammans med ett 25-tal bolag. Bland dem Aktiviteten, Volvo Cars och Volvo IT. Navets entréplan höjde definitivt servicenivån i området. Bank, resebyrå, restaurang och ett antal andra butiker hyrde in sig. Tillkom gjorde även ett center vikt för forskningsoch utvecklingsprojekt. Den officiella invigningen av Lindholmen Science Park dröjde dock till 2004. Högtidligt datum var 23 april och invigningen skedde i samarbete med Älvstranden Utveckling. Det bjöds in till stor fest där bland andra artister från Musikhögskolan medverkade. Många gäster var på plats. Ödets ironi var att Göran Johansson blev sjuk och inte kunde närvara. Sedan årsskiftet 2002/2003 var Sven Eckerstein från Volvo Cars ny styrelseordförande. Ett uppdrag han hade ända fram till våren 2009. Då efterträddes Eckerstein av Hasse Johansson, utvecklingschef från Scania, som redan året innan adjungerats till styrelsen. Därtill växte klustret med fler tongivande etableringar: Kameratillverkaren Hasselblad flyttade från Lilla Bommen till sitt nybyggda hus på 11 000 kvadratmeter. En investering på 185 miljoner, men bolagets närvaro blev bara tillfällig. Redan året efter tvingades Hasselblad

Hasselbladshuset, ritat av Artitekterna Krook & Tjäder och byggt 2002–2003 för den världsberömda kameratillverkaren. Numera hemvist för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Bild: Ulf Celander.

flytta vidare till avsevärt mindre lokaler vid Campus Lindholmen. Digitaliseringens effekter slog hårt mot det världsberömda bolaget och dess affär med analoga kameror. Inom Lindholmen Science Park spred Hasselblads bekymmer oro. Skulle bolaget dö? Vad skulle hända med nybygget? Konsekvensen blev att den utdragna dialogen med framför allt Sveriges Television, men också Sveriges Radio, återupptogs. Samtal som resulterade i att ”Hasselbladshuset”, som det kallades, byggdes om för ytterligare 160 miljoner för att passa Public Service-bolagen. Huset blev ”Kanalhuset” för 2007 flyttade Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion in. Det var ett slags Grande Finale på den dialog som – i skiftande intensitet – förts sedan Lindholmen Science Parks födsel. Två stycken 46

nya ”TV-hus” hade ritats under resan. Ett med placering där Radisson Blu Riverside Hotel ligger, ett i den så kallade M2:an, en gång i tiden Götaverkens norra maskinhall. Public Service-bolagens tidigare hemvist – klassiska Synvillan i Kålltorp – hade passerat bäst före datum. Inte minst ur perspektivet modernt och framtida mediehus. Nu innebar deras entré en rejäl injektion för media som fokusområde. Nu fanns över 1 000 medieanställda inom Lindholmen Science Park-området. Hur gick det då med ansökan hos Vinnova? Det som ansökts om var tio miljoner kronor årligen i tre år för att utveckla en öppen forskningsoch samverkansmiljö. Det som idag heter Open Arena Lindholmen. Ägarna var alltså också redo att satsa motsvarande summa. Ändå: I maj 2003 kom Vinnovas besked, vilket var avslag. Ridå ner? Ja, en tung besvikelse. Mats Karlssons spontana slutsats var att bakslaget tvingade bolaget att sänka sin ambitionsnivå. Men han fick mothugg, eller snarare stöttning: styrelsen vek inte en millimeter från sin vision och plan. Under påföljande styrelsemöte fick Karlsson istället i uppdrag att säkra de igångsatta projektens målgång. Utmaningen blev att hitta en ny form att mobilisera nödvändiga resurser för att lyckas. Begreppet Intelligent Vehicles and Transport systems skulle också ersättas av Open Arena Lindholmen. Detta blev starten på programoch projektverksamheten, då Lindholmen Science Park började ta steget från lokalt initiativ till nationell resurs.

Sven Eckerstein, styrelseordförande Lindholmen Science Park, 2002/2003–2009.

Den fysiska miljön Open Arena är en kreativ plats för spontana möten, seminarier och nätverksbyggande. Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park.

En styrelseröst som särskilt poängterade vikten av ”business as usual” var Volvo Lastvagnars vd Karl-Erling Trogen. – Han uttryckte tydligt att idén var alldeles för bra för att överge, säger Mats Karlsson. Karlssons budskap och motkrav, eller finansieringsmodell om man så vill, till styrelsen blev att alla delägare fick avsätta egna resurser – in-kind – för att bolaget skulle kunna nå det prioriterade målet. Under det närmaste året avsattes därför uppemot 30 externa årsarbetare i de olika projekten. Alla med syftet att utveckla idéer kring konceptet. Satsningen var en tydlig markering från ägarna. Deras övertygelse var inte bara en läpparnas bekännelse. De vågade, även när Vinnova backade, gå framåt och på allvar investera i bolagets framtid. Niklas Wahlberg, då chef för Telematics på Volvo Cars var en pionjär som knöts till Lindholmen. Efter en tid försågs han och några kollegor också med arbetsplatser inom klustret.

– I början förstod jag inte riktigt vad jag gjorde här, men allt eftersom började både jag och andra att förstå och se värdet av nätverken. En konkret insikt jag fick var att framtidens mobila arbetsplatser skulle funka, vilket vi hade stor nytta av när vi senare byggde den fysiska mötesplatsen Open Arena, säger han. Open Arena har tydliggjort Lindholmen Science Parks roll som neutral projektmäklare. För Vinnova framstod varken vison eller modell på ett tydligt sätt. Konceptet matchade heller inte rådande innovationssystem, men det var inte bara Vinnova som vilset kliade sig i bakhuvudet. I början hade uppläggets unika poänger svårt att få fäste även inom näringsliv och akademi. Vitsen med den neutrala plattformen var tillspetsat att undvika följande: • Om Lindholmen Science Park fått näringslivet som huvudman hade forskningen känt sig styrd och backat. • Om Lindholmen Science Park fått akademin som huvudman hade näringslivets entusiasm uteblivit. Under försommaren 2004 togs de första stegen till att samarbeta inom tre olika områden: Safety, Telematics and Logistics. Tre vitt skilda inriktningar, men med en gemensam modell. Science Parks har allt eftersom etablerats på många platser. Lindholmen Science Park har från begynnelsen vilat på idén om ett kluster i kombination med samverkan, medan många andra har karaktären av inkubatorer. Det vill säga syftet är att stötta unga företag mot tillväxt och lönsamhet. Det handlar ofta om tillgång till lokaler,

gemensam infrastruktur, nätverk och rådgivning kring affärsutveckling. Alltså vitt skilt från Lindholmens dna. Lindholmen Science Park jobbar ofta med stora, för att inte säga riktigt stora, bolag. Ofta världsledande på globala marknader. Lindholmen Science Park har aldrig haft som uppdrag att ta en ledande roll inom ”inkubatorfältet”. Däremot fungerar bolaget och klustret som en mötesplats och plattform även för startup-företag och den entreprenöriella företagsvärlden. Då skapas mervärde för alla parter. Det kan handla om att erbjuda enkla saker som mötesrum och seminarier till mer komplexa inslag som program och labbmiljöer som möjliggör tester och demonstrationer av potentiellt bärkraftiga innovationer. Den neutrala profilen utgör återigen en nyckelfaktor och det är uppenbart att de värden som Lindholmen Science Park erbjuder växer i betydelse och nytta. När samhällsstrukturer ömsar skinn finns ett stort behov av att testa och utveckla koncept i miniformat innan de skalas upp, industrialiseras och implementeras i det skarpa systemet. Det handlar också om att kunna visa upp vart olika delar inom näringsliv och samhälle är på väg. Alla branscher och samhällsgrenar möter inte universell utveckling samtidigt. Genom samverkan får också ny kunskap och nya innovationer vidare spridning. Lindholmen Science Parks tidiga insikter har utvecklats vidare till testbäddar och arenor för samverkan och öppen innovation. Arbetsmetoder och begrepp som inspirerat många att följa efter.

LĂ¤get vid vattnet och bra kommunikationer bidrar till Lindholmen Science Parks attraktionskraft. Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park.

Byggstenar, nav och en kugge Hur får man människor och företag att vilja etablera sig i vilda västern? Stegvisa satsningar på ny infrastruktur, nya spännande byggprojekt och en allmän upprustning av den fysiska miljön har gjort Lindholmen till en av Göteborgs mest attraktiva stadsdelar. Efter att varven slogs ut och Norra Älvstranden lades i träda ebbade mångas relation och kärlek till området ut. När förnyelsen sköt fart efter drygt 20 år var det en förhållandevis liten kärna som på allvar var involverad och genuint nyfiken. Den tiden har därför liknats vid vilda västern. Inte bara för att miljön var en prärie av grus, asfalt, gamla byggnader och annan övergiven bråte. Utan också för att idéer och expansion tilläts ske lite under radarn. Därtill var det ägarnas allra tyngsta garde som representerades i styrelsen. Så det kördes liksom på, en modell i vilken en hel del chanstagande ingick. Utmaningen var ju att få till ett kluster med 10 000 aktiva personer bara inom några få år. Vilda västerns vardag hade dock sina baksidor. En var att yttermiljön efter kontorstid – särskilt under årets mörkare månader – kunde upplevas som ogästvänlig och lite skrämmande. Alla kände sig inte trygga.

Vy över Lindholmsallén år 2003. Bild: Älvstranden Utveckling.

”

Efterhand förbättrades den fysiska miljön, steg för steg. 2002 stod Lindholmsallén klar, vilket var viktigt eftersom behovet av goda kommunikationer ökat kraftigt. Lindholmsallén är en pulsåder för bil- och kollektivtrafik, men rymmer även gång- och cykelstråk. Den är 80 meter bred och ramas in av 700 lindar. 2003 tillkom även den separata bussgatan och linje 16, och piren fick en hållplats för Älvsnabben.

I den verkligheten ska Lindholmen Science Parks innovationsmiljö ha förmågan att se och lyssna runt hörn. Exempel på etableringar, som inte bara stärkte klustret, utan också drev på behovet av kommunikationer var Sigmas nybygge intill Ericsson på Lindholmspiren. Hösten 2002 flyttade 600 anställda in. Semcon beslutade att göra detsamma, men på Lundbystrand. Bolaget investerade 250 miljoner kronor och öppnade de nya dörrarna året efter. 2015 bytte Semcon hemvist igen. Numera är konsultbolaget granne med radio- och tv-huset vid Lindholmen Science Parks östra port. Andra exempel på nytillskott under 2003 var Epsilon och Teleca. Teknikbrostiftelsen bestämde sig också för etablering på Lindholmen. Om första decenniet präglades av nybyggaranda och strävan att etablera en internationellt erkänd science park med 10 000 verksamma personer togs 2010 sikte mot nästa tioårsperiod. Mot 2021, jubileumsåret när Göteborg fyller 400 år.

Ett strategiarbete ledde till nya mål. 2021 skulle: • Minst 30 000 dagligen verka inom Lindholmen Science Park. • Minst fem globala storbolag ha lokaliserat forskning- och utveckling inom kluster och campus. • 20 företag, som tillsammans sysselsätter minst 2 000 medarbetare, ha rötter i området. • Varumärket vara känt lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Idag kan vi konstatera att målen i stort har uppnåtts, tack vare långsiktigt engagemang. Metoden var att arbeta vidare på den inslagna vägen. Att kombinera gällande värdegrund och beprövade arbetssätt med att våga förfina och vara öppen för nya impulser. Helt avgörande var och är utbyggnaden av Lindholmen Science Parks fysiska miljö och att bolaget drivs av nyfikenhet och kompetens för att ligga steget före i utvecklingen. Världen blir allt mer uppkopplad och ihopkopplad. Produkter blir tjänster. Produkter och tjänster går från fysiska fenomen till ickefysiska och transformationen gynnar förutsättningarna för innovation. Samtidigt utlöser de snabba förändringarna både förväntade och överraskande samhällsutmaningar. I den verkligheten ska Lindholmen Science Parks innovationsmiljö ha förmågan att se och lyssna runt hörn; förstå och förmå beskriva kommande drivkrafter, nya behov och nya utmaningar. Ju bättre förmåga, desto mer trovärdigt och attraktivt blir konceptet. Och hög trovärdighet är en ovärderlig tillgång i många viktiga sammanhang.

Ett är att fastighetsbolagen som verkar på Lindholmen ska våga ta risker och bygga utan att varje kvadratmeter kontorsyta först är uthyrd. När expanderande bolag söker ny hemvist är snabb tillgång till lämpliga lokaler och en väl fungerande infrastruktur ofta skillnaden mellan ”vi kör” eller ”vi letar vidare”. Strax skildras ett typexempel. En etablering som resulterat i många positiva spin-off-effekter. Under den här episoden var nästa utvecklingsfas i fokus. Nya Navet, med konferens- och eventcentrum i markplanet, innebar att Lindholmen som mötesplats fick en ny identitet. När Radisson Blu Riverside Hotel några år senare byggdes bokstavligen inpå knuten uppstod ömsesidiga affärsnyttor. Hotellkedjor hade länge visat intresse för området, men av olika skäl inte genomfört sina planer. Men 2011 beslöt Radisson Blu att investera. Året därefter inleddes själva byggandet och 2013 invigdes hotellet. Ungefär samtidigt byggdes parkeringshuset mellan Navet och Lindholmsallén och de kollektiva kommunikationerna förbättrades. Dels genom busslinjerna, dels tack vare färjorna mellan Lindholmen och Rosenlund, som avgår med några få minuters mellanrum från morgon till kväll. En satsning som slagit väl ut. Sedan 2015 går färjorna Älveli och Älvfrida på linje 286 Älvsnabbare, mellan Lindholmen och resecentrumet vid Stenpiren. 2019 fick linjen även ett tillskott med Elvy – Göteborgs första elfärja. Just färjorna har betytt mycket för hotellets beläggning. Försommaren 2017 var Riverside på Lindholmen det Radisson Blu i Sverige som levererade allra bäst resultat. Hotellet har under åren även samlat på sig flera internationella priser och lovordats i media för sin spektakulära arkitektur och design.

– Vi är väldigt glada för att vi valde att etablera oss just på Lindholmen. Det är en mycket lyckad investering och vi har alltid tyckt att det är en perfekt plats, med spännande dynamik och atmosfär, för vår verksamhet, säger Alice von Geijer, vd Radisson Blu Riverside Hotel sedan 2016. Gamla och nya byggstenar började helt enkelt komplettera varandra och ge synergier. Fler arenor och projekt skapade exempelvis fler Round Tables och möten, vilket gynnat konferens- och eventcentret, liksom hotellet. 2009 startade Chalmersfastigheter bygget av Kuggen, ritad av Wingårdhs Arkitektkontor. Byggnaden stod klar i mars 2011 och har blivit något av en ikon i området. Sedan 2016 finns även Chalmers bibliotek i huset, Sveriges första renodlade lärandetorg – en flexibel lärandemiljö utan fokus på fysiska böcker, men med teknisk infrastruktur och specialiserad personal. I september 2011 invigdes även Nya Navet, inför 500 gäster. Liksom Kuggen är Nya Navet klassad som en Green Building, vilket innebär att den uppfyller höga krav på energieffektivitet. En nyckelfaktor i områdets tillväxt har varit fastighetsbolagens tilltro till Lindholmen Science Parks attraktivitet och dynamik. Aurorahuset som stod klart våren 2013 är ett paradexempel. 9 000 kvadratmeter kontorslokaler tillfördes klustret och det var i Aurora som CEVT (China Euro Vehicle Technology AB) först flyttade in med sin verksamhet. Om Ericssons medverkan var en avgörande katalysator vid starten har CEVTs entré inneburit något liknande. CEVT har vuxit till ett av Lindholmen Science Parks största bolag sett till antalet personer som arbetar där, i dagsläget cirka 2 000. Ericsson är i samma storleksklass. CEVT, som är Geelys utvecklingscentrum, bildades just 2013 och i

Alice von Geijer, vd Radisson Blu Riverside Hotel.

Chalmersfastigheters ikoniska Kuggen. Byggnaden är ritad av Wingårdhs Arkitektkontor och har prisats för sin innovativa arktiektur. Bilder: Chalmersfastigheter.

januari året efter var det officiell invigning med dåvarande näringsminister Annie Lööf närvarande. Redan efter ett år var 400 personer aktiva i bolaget, varav 40 flyttat hit från Kina. Men att CEVT skulle bildas var ingen självklarhet. Än mindre att bolaget skulle hamna på Lindholmen. Mats Fägerhag, tidigare utvecklingschef på Saab Automobile i Trollhättan, hade värvats till Volvo Cars. Av dess dåvarande vd Stefan Jacoby fick han 2012 i uppdrag att etablera samarbeten för utveckling

Snabba och frekventa färjeförbindelser mellan Lindholmen och Stenpiren gör det enkelt att åka kollektivt till Lindholmen Science Park. Linjen trafikeras bland annat av Göteborgs första elfärja, Elvy. Bild: Västtrafik. 60

Invigningen av Kuggen. Annelie Hulthén, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg 2008-2016, Hasse Johansson, styrelseordförande Lindholmen Science Park 2009 –2017, Karin Markides, rektor Chalmers tekniska högskola 2006–2015. Bilder: Lindholmen Science Park.

Kuggen växer fram. Bilder: Chalmersfastigheter

av nästa generations plattform för mellanstora bilar. En utveckling så resurskrävande att allianser och delade kostnader är nödvändigt. Samtidigt tillhörde Volvo Cars sedan en tid tillbaka kinesiska Geely och istället för att söka externa partners började Mats Fägerhag skissa på ett helt nytt gemensamt utvecklingsbolag inom gruppen. Under arbetet träffade han Niklas Wahlberg och ur mötet uppstod – på ett för Lindholmen Science Park typiskt sätt – en dubbelriktad möjlighet. Om Geely och Volvo Cars satsade på ett gemensamt utvecklingsbolag skulle ju Lindholmen Science Park vara ett starkt alternativ som geografisk hemvist. Här fanns Volvo Cars. Här fanns Chalmers. Här fanns Ericsson. Här fanns även andra samarbetspartners och transport- och fordonsrelaterade innovationsprogram som Test Site Sweden och Vehicle ICT Arena (VICTA). Numera har även börsnoterade medicinteknikkoncernen Getinge – med över 10 000 anställda i 38 länder – sitt globala huvudkontor på Lindholmen Science Park. Getinge vars produkter möter samma utveckling som fordonsindustrin. Samverkan ligger i luften. Under 2013 fick Lindholmen som mötesplats ytterligare skjuts. Aktiviteten var hög och öppnandet av Radisson Blu Riverside Hotel markerade slutet på fas två i arbetet med den yttre miljön. 2014 blev startskottet för nästa fas, där utvecklingen av de fysiska omgivningarna alltjämt fortsätter att spela en central roll. Lindholmen måste upplevas som spännande och väl fungerande för att locka till nya etableringar och satsningar.

Planeringen inleddes med ett visionsarbete med sikte på 2021. Verksamheten och konceptet Lindholmen Science Park hade nu börjat betraktas som en nationell resurs. För ägare och partners fanns därför behov att samlas kring en ny vision för framtiden. Samtidigt började planerna på att bygga Nordens högsta byggnad ta form; det så kallade Karlatornet. Bygg- och fastighetskoncernen Serneke hade under hösten 2013 presenterat idén om det 245 meter höga huset. Skidmore, Owings & Merrill som ritat Karlatornet ligger bakom några av världens högsta och mest spektakulära byggnader, t ex Burj Khalifa i Dubai och One World Trade Center i New York. Karlatornet har potential att ge Lindholmen en attraktiv och profilerande skyline. Dessutom kan ett så högt hus öppna för att även andra byggnader tillåts skjuta i höjden. Trots att byggprojekten avlöser varandra finns ambitioner att fortsätta förtätningen av Lindholmen under många år. Försommaren 2017 antog kommunfullmäktige i Göteborg detaljplanerna för Karlatornet och kringliggande Karlastaden. Tanken är att själva tornet ska få totalt 73 våningsplan och inrymma 594 lägenheter samt ett hotell. Bottenplattan göts i maj 2019 och ett antal våningar uppfördes, men på grund av coronakrisen minimerades byggaktiviteten under 2020. Göteborgs Stad påbörjade 2016 ett stort antal aktiviteter för att jobba med stadsdelen Lindholmens långsiktiga utveckling. I gång kom ett stadsutvecklingsprogram, en trafik- och mobilitetsplan och en fördjupad översiktsplan. Sedan dess har många spännande projekt fått

Karlatornet har potential att ge Lindholmen en profilerande skyline. Bild: Serneke.

konkret form. Inte minst när det gäller bostäder och service, satsningar som gör Lindholmen till en ännu attraktivare plats. Den som vill veta hur staden ska utvecklas framöver kan med fördel besöka nya Älvrummet som sedan 2017 finns inom Lindholmen Science Park. 2016 var också ett viktigt år för Geely och utvecklingsbolaget CEVT, som i oktober introducerade ett helt nytt bilmärke, Lynk & Co. Den första modellen, kallad 01, presenterades för världspressen på Lindholmen. I januari fyra år senare flyttade CEVT in i den första byggnaden i Geely Innovation Center (blivande Uni3 by Geely). Ett stort steg i Geely-koncernens strävan efter att samla företagsfamiljen på ett gemensamt campus på Lindholmen. Totalt ska Geely Innovation Center bli 104 000 kvadratmeter och planeras vara klart 2022. 2017 flyttade RISE sitt huvudkontor från Stockholm till Lindholmen och finns nu i Castellums fastighet Blenda mellan Lindholmspiren 3 och Ericsson.

Geelys innovationscenter, Uni3 by Geely. Bild: Geely. 65

Lindholmshamnen med Ericssons kontorsbyggnad till vänster, huvudkontoret för RISE i mitten och Radisson Blu Riverside Hotel längst till höger. Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park.

En ny fas för verksamheten 2006-2007 innebar viktiga steg i det målinriktade arbetet för nästa nivå av värdeskapande. Lindholmen Science Park, den neutrala projektmäklaren för framtidens innovationer. Nu skulle arbetet kring de dubbla uppdragen verkligen ta fart. En ny fas påbörjades, och samverkan blev det nya ledordet inom en rad olika utvecklingsområden. Den röda tråden i den nya fas som verksamheten gick in i, var att hålla ihop den fysiska utvecklingen av området med den kraftfulla utvecklingen av innehåll inom olika samverkansarenor. Under den här tiden utvecklades Lindholmen Science Park i stort sett till vad det är idag, och som sagt helt i linje med de visioner som skissades upp långt tidigare. – Grunden var lagd, strategin uttalad och en första våg av fastigheter uppförda. Det var nu som bolagets dubbla uppdrag skulle genomföras för att nå målen, berättar Niklas Wahlberg, som tillträdde som vd 2007. Att bygga förtroende som neutral nationell aktör går inte över en natt. Det är ett arbete som måste bevisas och förtjänas varje dag. Det började här och då, men det pågår än idag. Lindholmen Science Park var nu en aktör i ”förtroendebyggar-branschen”. Det innebar i praktiken ett intensivt arbete att ständigt stå i kontakt med alla intressenter på alla nivåer. Det var ur alla dessa samtal som idéerna och förutsätt-

Bild: Robin Aron/Lindhomen Science Park.

ningarna för den fortsatta utvecklingen växte fram. – Ena stunden kunde det handla om att övertyga fastighetsbolag att investera på Lindholmen Science Park, nästa att bistå viktiga etableringar i tidiga skeden, för att efter hand alltid finnas till stöd och hjälp i deras dagliga utmaningar, berättar Niklas Wahlberg. Dialogen med aktörerna la så även grunden till de arenor och satsningar som beskrivs i följande kapitel. Initialt, runt 2005–2006, var det ibland besvärligt att förklara Lindholmen Science Parks roll och möjligheten man hade att fungera som värd, men i takt med att antalet uppdrag växte utvecklades trovärdigheten och förtroendet. Ständigt var en mängd idéer igång, där några kunde få fäste ganska snabbt, medan andra tog flera år att hitta förutsättningar för. – Vår förmåga att hålla igång alla dessa dialoger är en stor del av bolagets framgångsrecept. Med förtroendet kom också möjligheten att snabbt nå beslutsfattare och en typ av kvalitetsstämpel växte fram, säger Niklas Wahlberg. En av de mest betydelsefulla aktörerna för Lindholmen Science Parks utveckling är Västra Götalandsregionen (VGR). Deras långsiktiga engagemang började med en mindre satsning som gjorde det möjligt att starta Open Arena Lindholmen och växte över åren till det enskilt största stödet för basverksamheten, och därtill stora resurser för projekt och aktiviteter. – Västra Götalandsregionen startade sitt engagemang i Lindholmen Science Park 2003 genom att stödja ambitionerna att bli en västsvensk så kallad Open Arena. Idag har visionerna omsatts till verklighet då Lindholmen attraherar och samlar näringsliv, lärosäten och offentlig sektor för att både utveckla och testa innovativa lösningar på reella samhällsutmaningar. Västra Götalandsregionen har del-

tagit och stöttat utvecklingen under hela den resan. Lindholmen är idag en unik mötesplats och har bidragit till att sätta Västsverige på kartan som en innovativ region med stark nationell och internationell lyskraft, säger Helena L Nilsson, regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen. Genom att fungera som en ärlig och förtroendefull part mellan olika affärsintressen och konsekvent arbeta i ”mellanrummet” mellan alla aktörer, och på så sätt successivt bygga trovärdighet och förtroende har Lindholmen Science Park utvecklats till en förebild inte bara i Sverige. Arbetssättet har ibland skämtsamt kallats ”att Lindholma” – att samverka utan egen vinning.

Helena L Nilsson, regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen.

Mats Fägerhag, Niklas Wahlberg och Maria Fuxborg samtalar under Lindholmen Open Day. Bild: Lindholmen Science Park. 71

Första samverkansarenan – Security Arena Att skapa möjligheter för samverkan och samhällsnytta genom en öppen innovationsmiljö är själva kärnan i Lindholmen Science Park. Men hur gick det till när steget togs från tanke till handling?

Jan-Eric Sundgren, rektor för Chalmers 1998–2006.

I mars 2005 hölls ett toppmöte på Lindholmen som skulle få större betydelse för framtiden än någon tänkte sig då. Det ursprungliga syftet var enkelt: att samla huvudaktörerna bakom bolaget och klustret för att visa hur Lindholmen Science Park hade utvecklats under de fem år som gått sedan starten. Gäster var Ericssons koncernchef Carl-Henric Svanberg och Volvodirektörerna Leif Johansson och Hans-Olov Olsson. Lindholmen Science Park representerades av Mats Karlsson och ur styrelsen deltog Sven Eckerstein, Göran Johansson och Chalmers rektor Jan-Eric Sundgren. Mötet blommade ut till ett slags kollektiv ahaupplevelse; dels kring vad som faktiskt hade åstadkommits, dels vilka möjligheter som öppnade sig framgent. I det sammanhanget blev träffen en gyllene byggsten för fortsättningen. – Mötet blev inledningen till ett spontant och spännande samtal som illustrerade vikten av det vi drev och gjorde. Vi bidrog till att höja blickar och stötta svenskt näringsliv att klättra i värdekedjan. Carl-Henric Svanberg var relativt ny som koncernchef och den största praktiska nyttan jag tror att mötet genererade var att vi alla – via samtalet – fick bekräftelser och stöttning för att fortsätta prioritera och

Security Arena Lindholmen, en nationell arena för forskning och utveckling inom samhällssäkerhet och krishantering.

legitimera satsningen på Lindholmen. De höga cheferna kunde å sin sida luta sig mot vår riktning och det vi levererade. Vi kunde å vår sida luta oss emot att de uttryckte sig så positivt om allt vi berättade, säger Mats Karlsson. Mötet blev också en allra första inspiration till Lindholmen Science Parks första arena – Security – som startade året efter. Lindholmen Science Park tecknade också avtal med Krisberedskapsmyndigheten (KBM) – idag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) – om att starta och driva Security Arena. Det vill säga det allra första samverkansprogrammet med bolaget som facilitator. Initiativet kom från Ericsson och bakgrunden var att telekomjätten tillsammans med bolag som Saab, Boeing och IBM hade varit djupt involverat i utvecklingen av det som kallades det nätverksbaserade försvaret. Idén byggde på att olika försvarsgrenar inte skulle behöva investera i och drifta viss typ av militär infrastruktur, som exempelvis radarstationer, separat. Istället sågs framtiden i ett gemensamt system där grenarna lät information flöda mer fritt mellan sig för att få bättre strategiska och operativa underlag. Haken var att när stora summor plöjts in i utveckling saknade försvarsmakten resurser att investera. Det fick aktörerna att fråga sig om ett g kunde bytas ut mot ett s? Det vill säga från tänkt användning i krig till användning kris. 73

Civilsamhället borde ha samma grundnytta av konceptet som försvaret. Niklas Wahlberg fick i uppdrag att leda en förstudie för att utreda förutsättningar som behov, partners och finansiering. Initiativet föll i god jord. 2006 skrevs avtal med KBM om treårig basfinansiering plus projektmedel. Partners blev utöver Ericsson också Volvokoncernen, Saab, Chalmers och Göteborgs universitet. Security Arena definierades som ett nationellt program med fokus på konceptuell utveckling av verktyg och metoder för ett säkrare samhälle. I första hand inom fyra områden: • Transport Pontus de Laval, CTO SAAB Group 2005–2019.

• Informationsdelning • Informationssäkerhet • Informations- och kommunikationstjänster Som förste programansvarig rekryterades Bosse Norrhem från Ericsson. Arbetsmodellen har varit fältstudier och forskning, med fokus på nya tekniska lösningar, men också på beteenden. Exempelvis hur vi människor agerar och förhåller oss till att dela information. Just idén att överföra arbetet med nätverksbaserat försvar till civil krishantering har inte utmynnat i kommersiella produkter. Däremot präglas de nya riktlinjerna från MSB av resultat från studier och forskning som skett inom Security Arenas regi. Något som visar hur Lindholmen Science Parks arenor och program bidrar med samhällsnytta. Såväl på kort som längre sikt. – Lindholmen Science Parks arbetsmodell fyller en viktig funktion som möjliggör för myndigheter att samverka med industrin i tidiga faser. SAAB har inom ramen för Lindholmen Science Park drivit en rad projekt under åren där den främsta fördelen i de projekten har varit den täta dialogen med slutanvändarna, i vårt fall ofta offentliga aktörer, säger Pontus de Laval, tidigare CTO SAAB Group.

Andra exempel på större projekt och studier som drivits ligger i gränslandet mellan transport och informationsdelning. Bland annat rörande hantering av farligt gods. Grundambitionen har varit att öka säkerheten genom att ena transportslag och aktörer till att skapa ett gemensamt system där farligt gods deklareras enligt modell av typen: vilket är godset, var, hur och av vem transporteras det? På så sätt kan räddningsinsatser och myndigheter snabbare få fram relevant information i akuta krislägen. Vid brand ombord på en färja skulle de snabbt kunna få fatt i vilken last som finns ombord och var på fartyget. På så vis skulle risker kunna hanteras bättre och rätt insatser sättas in från början. Security Arena har deltagit i ett antal EU-projekt och programmets laborativa studier har också lett till att flera produkter tagits fram och lanserats. Framför allt inom informationssäkerhet och kommunikationstjänster. • Inom informationssäkerhet kan framför allt nämnas Ericssons satsning på en tjänst som syftade till att ytterligare öka säkerheten vid mobilanvändning. Via en innovation kopplad till simkortet krypterades vad som sades eller skrevs. • Inom kommunikationstjänster ledde samverkan inom Security Arena till att Ericsson utvecklade en mobil basstation för att enkelt kunna etablera nät och kommunikation där någon form av händelse eller katastrof helt slagit ut befintliga möjligheter till kommunikation.

Arenan har finansierats av KBM och senare MSB i tre treårsperioder: 2007–2009, 2010–2012 och 2013–2015. Sedan 2016 befinner sig verksamheten i pausläge.

Nya möjligheter för svensk fordonsindustri Om hur ett besök i bilindustrins vagga, Detroit, sådde fröet till nya test- och demonstrationsmiljöer som stärker svensk fordonsindustri. Till exempel AstaZero. 2006 var Business Region Göteborg (BRG) på delegationsresa i USA. Destinationen var bilindustrins huvudstad Detroit och där bilvärldens största mässa. Ett givet event för den som behövde knyta och underhålla kontakter med branschens inflytelserika aktörer. Även Mats Karlsson och Niklas Wahlberg från Lindholmen Science Park besökte mässan. Fordonsindustrin var, då som nu, en mycket viktig svensk näringsgren. Dessutom var industrin som sådan inne i en kritisk omställning och i Detroit fanns som sagt ”alla” viktiga kontakter. Vid ett tillfälle under besöket träffade Karlsson och Wahlberg Sven-Erik Söder, statssekreterare hos näringsminister Thomas Östros och Per Eriksson, generaldirektör för Vinnova. Kvartettens samtal kretsade av naturliga skäl kring bilindustrins utveckling, nationellt som globalt. Hemma i Sverige hade regeringen bjudit in till samtal med alla branscher, vilket bland annat resulterade i skriften Fordonsindustrin – en del av det innovativa Sverige. Den innehöll en lång lista med framtidsområden varav Testmiljöer och Aktiv säkerhet var ett. Begreppet var nytt. Ingen hade en glasklar definition eller förklaring.

”

Mats Karlsson föreslog att detta kunde vara något för Lindholmen Science Park att arbeta vidare med. Marken var på sätt och vis redan beredd. Styrelsen hade resonerat om Lindholmen som en lämplig plattform för att göra Västsverige till ett svenskt centrum för testmiljöer. Och fordonsindustrin, dess resurser och behov fanns ju bokstavligen runt knuten, liksom relevant forskning. Förslaget föll i god jord.

Ingen hade en glasklar definition eller förklaring. En plan och budget togs fram i dialog med Regeringskansliet och Vinnova fick uppdraget att förverkliga forskningsoch utvecklingsprogrammet Test Site Sweden med Lindholmen Science Park som värd. Syftet var att etablera samverkan inom fordon och transport och från 2013 ingick även miljöteknik. Sedan 2019 är programmet inte aktivt då både test- och demoverksamhet har tagits vidare av flera andra program, bland annat det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden (läs mer på sidan 96). Det parterna inom Test Site Sweden gjorde i praktiken var att initiera och utveckla test- och demonstrationsmiljöer. Annan verksamhet var att främja och ligga i yttersta framkant av hållbara transporter.

Bild: Volvo Cars.

Bild: Volvokoncernen.

Etableringen av testcentret AstaZero skildras ofta som en av Lindholmen Science Parks allra mest fysiskt tydliga framgångssagor.

Det sker idag omfattande satsningar på demonstrations- och provningsmiljöer globalt och Sverige är en part i det internationella utbytet. Ambitionen är även att samverka med annan testverksamhet. Ur Test Site Sweden skulle snart också jättesatsningen AstaZero, testanläggningen för Aktiv säkerhet i Hällered mellan Alingsås och Borås, växa fram. Etableringen av testcentret AstaZero skildras ofta som en av Lindholmen Science Parks allra mest fysiskt tydliga framgångssagor. Därför väcker berättelsen givetvis nyfikenhet och det var under de här åren som arbetet pågick som mest intensivt. Hur gick resan till och vad var Lindholmen Science Parks avgörande insats?

Två saker kan avslöjas direkt: Tillkomsten var allt annat än en enkel resa. Den var heller ingen solokörning av Lindholmen Science Park. Bolagets avgörande insatser låg framför allt under förförstudien och under den efterföljande förstudien. Det var under den senare som det slutliga underlaget för upphandlingen knådades fram. Tack vare Lindholmen Science Park fanns den neutrala plattform där projektet kunde planteras och där de första fröna fick chans att slå rot. Det var nämligen inom ramen för Test Site Sweden som behovet av en framtidsanpassad testanläggning blev än mer tydligt. Allra först via Volvo Cars, en av Test Site Swedens huvudpartners. Bolaget efterlyste helt nya ytor för att testa aktiv säkerhet. Det vill säga ett av de nyckelbegrepp som blev upprinnelsen till Test Site Sweden som samlande arena. Det identifierade behovet var i grunden konsekvensen av en strukturell förflyttning inom bil- och fordonsindustrin: Från åtgärder som skyddade när en krock väl inträffat till preventiva lösningar för att i möjligaste mån helt undvika kollisioner och olyckor. Volvo Cars inspel mötte gott gensvar. Fordonsindustrins utvecklingschefer var involverade i programmets arbete och beslut togs om att starta en förförstudie. Uppdraget var att göra en grov behovsanalys. Volvo Cars ledde projektet och forskargrupper från SAFER – Chalmers trafiksäkerhetscenter på Lindholmen Science Park – var en essentiell kompetensresurs. Liksom nyckelmedarbetare inom Volvo Cars eget säkerhetsarbete. Ett viktigt spår i förstudien var att testanläggningen skulle vila på scenariobaserad provning. Så en del i framväxten var också metodutveckling.

Enkelt kategoriserat innehöll förförstudien tre fokus: • Rama in vilket innehåll framtidens testbanor kräver. • Specificera en ungefärlig bild av vad etableringen skulle kosta. • Utse lämplig operatör, det vill säga vem ska driva anläggningen? AstaZero skulle, precis som Lindholmen Science Park, vila på samverkan mellan just akademi, näringsliv och myndigheter. Öppen för tillverkare, underleverantörer, myndigheter, universitet, högskolor och tekniskt profilerade institut. Både med nationell och internationell hemvist.

Peter Öhman, COO Lindholmen Science Park.

Frågan var vem som skulle driva verksamheten och var anläggningen skulle ligga? Både halkprovningsbanan på Stora Holm norr om Tuve och Volvos befintliga testanläggning i Hällered lyftes fram som tänkbara alternativ, men föll bort av olika skäl. När det gällde finansieringen sneglade man på en modell från etablering av en så kallad EMC-kammare (elektromagnetisk kompatibilitet) i Borås. Det konceptet byggde på att industrin agerade medfinansiär genom att garantera beläggning. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med huvudkontor i Borås (sedan 2016 en del av RISE), föreslogs som operatör. Men vem, eller vilka, skulle vara beredda att satsa det omfattande kapital som krävdes? Fordonsindustrin skrev hur som helst på önskemålet. Såväl Volvokoncernen och Volvo Cars som Saab och Scania. Som anekdot kan nämnas att Scanias koncernchef Leif Östling, när han lade fingerspetsarna på bläckpennan, lär ha sagt: – Det är inte ofta Leif och jag skriver på samma papper… Han syftade förstås på sin motsvarighet inom Volvokoncernen, Leif Johansson.

Peter Öhman, Lindholmen Science Parks huvudrepresentant i projektet, ägnade en väsentlig del av 2008 och 2009 åt täta besök på Näringsdepartementet i Stockholm. Men ansträngningarna utmynnade inte i en enda krona. – Perioden präglades oavbrutet av två steg framåt och ett bakåt. Även fordonskrisen – som finanskrisen förstärkte – var emot oss. Upprepade gånger tänkte vi att nu lägger vi ner det här, säger Peter Öhman. En person som bidrog till att vända processen var regionutvecklingsdirektör Bertil Törsäter. Han såg både industriell och regional nytta. Han representerade också tålamod och skulle våga ta ekonomisk risk. Västra Götalandsregionen sa senare ja till att gå in som finansiär. Statens Provningsanstalt fick ta emot förstudien. Den utgjorde också upphandlingsunderlag för själva byggandet. Hans Folkesson, ordförande i Test Site Sweden och bland annat teknisk direktör för både Volvo Lastvagnar och Volvo Personvagnar, blev en viktig spelare i den delen av processen. Hans Folkesson och Test Site Sweden drev arbetet med att samla de högsta ledningarna inom fordonsindustrin och berörda generaldirektörer. Den direkt avgörande insatsen blev att hitta samstämmighet när projektets digra önskelista behövde bantas för att nå en rimlig investeringskostnad. När underlaget var klart växte konsortiet. Även Chalmers klev in tidigt och bolaget AstaZero bildades. Projektledaren Pether Wallin från SP trädde fram som nästa nyckelperson. Nu var det andra med honom i spetsen som axlade de avgörande insatserna ända in i slutspurten. Lindholmen Science Park fanns fortfarande med, men bara som stöd i bakgrunden.

– I förförstudien var vi inne till 100 procent, under förstudien till 50 och när upphandlingsunderlaget var klart nästan inte alls, säger Peter Öhman. Det var en gradvis och helt logisk nedtrappning. 2014 stod anläggningen till slut klar. Före projektets deadline och till lägre kostnad än budgeterat. – Utöver förstärkt innovationsförmåga har Lindholmen Science Park också varit viktig för aktörers förmåga att genomföra framsynta strukturella utvecklingsprojekt. Den tillit som växt inom mötesplatsen var avgörande för att överbrygga utmaningarna och framgångsrikt genomföra elbussarnas genombrott i Göteborg, ElectriCity, och den världsunika testbanan för aktiv säkerhet, AstaZero, säger Karin Markides, rektor Chalmers 2006 –2015. Nästa utvecklingssteg där Lindholmen Science Park blev en aktiv aktör var kopplat till bilindustrins och samhällets successiva implementering av autonoma fordon. Eller på vardagssvenska, självkörande bilar. – Det är tack vare vår neutralitet som Lindholmen Science Park fått den nya rollen. Aktörerna som samverkar inom centret vet att vi inte talar i egen sak, säger Peter Öhman. En annan betydelsefull satsning är fordonsoch trafiksäkerhetscentrumet SAFER, som startades 2006. Det var den första verksamheten inom Lindholmen Science Park med inriktning på multidisciplinär trafiksäkerhetsforskning. Företag, forskningsinstitut och flera universitet deltar i verksamheten för att bidra med nya säkerhetssystem och lösningar för att eliminera antalet döda och skadade i trafiken. Nollvisionen – det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av

Forskare på SAFER har tagit fram en prototyp på en kvinnlig krockdocka, som ett komplement till de manliga varianter som vanligtvis används vid krockprovning. Bild: SAFER.

trafikolyckor i Sverige – är den övergripande ledstjärnan och sedan kompetenscentret startade har över 400 projekt genomförts, över 900 vetenskapliga publikationer publicerats och närmare 60 doktorer examinerats. Chalmers tekniska högskola är värd för centrumet. – Den övergripande idén är att tillsammans skapa värde och kunskap bortom vad en enskild part kan göra på egen hand. Miljön här på Lindholmen Science Park, det är ju Sveriges nav för framtidens mobilitet, har sedan starten varit den naturliga mötesplatsen för att utveckla forskning och kunskap inom hållbar trafiksäkerhet, säger Magnus Granström, föreståndare för SAFER.

Magnus Granström, föreståndare för SAFER sedan 2018. Bild: SAFER.

Samarbetet inom SAFER har under åren genererat en av världens största databaser med kördata. I projekten har videoinformation från olika trafikmiljöer över hela världens samlats in för att skapa förståelse för körsituationer och beteenden hos trafikanter. Informationen är ett ovärderligt underlag och bidrar till att SAFER är en självklar part i många stora internationella samarbeten. Själva arbetsmodellen för centrumet har även utgjort inspiration för liknande satsningar, bland annat i Japan, USA, EU och Kina. SAFER har tillsammans med parterna tagit fram en av världens mest avancerade modeller av en människa som används i krocksimuleringar. Modellen är skalbar för att efterlikna alla typer av kroppsformer och finns i en kvinnlig och en manlig variant. Modellen används för att förutsäga skador vid utvärdering av till exempel nya skyddssystem i fordon. Dessutom finns nu en modell för att simulera förarbeteende, vilken bidrar till utvecklingen av framtidens säkerhetsteknik, till exempel i självkörande bilar. 85

Effektivare vård och effektivare transporter Många intressenter och en ambition att göra saker och ting på ett effektivare sätt. Det är de gemensamma nämnarna för några av de största samverkans- och innovationsprogram som genomförts med Lindholmen Science Park som värd. 2010 etablerades två nya samverkans- och innovationsprogram. Under våren startades TUCAP (Tekniskt utvecklingscentrum för ambulansoch prehospital sjukvård) med inriktning på informations- och kommunikationsteknik som ökar effektiviteten inom alarmeringstjänster. Under hösten startades CLOSER, vars fokus också är effektivitet, men inom godstransport. Bakgrunden till TUCAP var att programmets huvudaktör – SOS Alarm – vann upphandlingen för ambulansdrift inom Västra Götaland. Ett kontrakt villkorat med kravet att bidra till starten av ett tekniskt utvecklingscentrum inom just alarmeringstjänster. Det vill säga konkret hitta innovativa hjälpmedel som ger bättre och effektivare vård. I hög grad handlar det om informations- och kommunikationsteknik som utvecklar larmhantering och sjukvård före ankomst till sjukhus. Framstegen inom IT och mobilitet skapar kontinuerligt nya förutsättningar. Målet var högt ställt: • Svensk alarmering på världsledande nivå. • Öka människors trygghet tack vare säkrare och effektivare åtgärder vid nödsituationer.

• Stärka svenska bolag i den internationella konkurrensen. • Stärka Sverige som forskningsoch innovationsmiljö. Drivande i TUCAP var SOS Alarm och Lindholmen Science Park. Tidigare har även Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket varit huvudpartners. Projekten har främst utvecklat funktioner och tjänster för bild- och videoöverföring. Ett exempel är den laborativa miljö i Östersund som avslutades under våren 2017. Under den har personer som kontaktar SOS Alarm uppmanats att fotografera de aktuella skadorna med sina mobiltelefoner och via ett verktyg skicka bilderna till operatören på SOS Alarm. Tack vare bilderna kan bättre bedömningar göras direkt. Både kring vilka insatser som krävs, alternativt inte krävs, vilket i sin tur möjliggör att ambulanser skickas dit de verkligen behövs. Kort sagt en smartare allokering av gemensamma räddningsresurser. Andra exempel på projekt har varit att via studier öka sannolikheten för att ambulanser är preventivt lokaliserade. Genom att studera alarmens geografiska mönster har ambulansverksamheten kunnat agera på förhand. TUCAP är för närvarande inte aktivt, men ett närliggande program som också drivs av Lindholmen Science Park sedan 2015 är PICTA, Prehospital ICT Arena, där ett stort antal aktörer deltar för att säkerställa att IT och e-hälsa används på bästa sätt inom den prehospitala sjukvården. De första stegen till det som skulle komma att bli PICTA togs 2011. Bengt Arne Sjöqvist, med lång erfarenhet av forskning, innovation, entreprenörskap, företagsbyggande och internationell företagsled-

Bengt Arne Sjöqvist, programansvarig, PICTA, 2015-2020.

ning inom medicinteknik och e-hälsa, konstaterade att nyttiggörandet av ny teknik i sjukvården går för långsamt och att det inte beror på teknikbrist. När Vinnova lanserade programmet Utmaningsdriven Innovation (UDI) öppnades en möjlighet att få ekonomiskt stöd för att undersöka hur tekniken skulle kunna användas på ett effektivare sätt. Medel beviljades och genom medverkan från ett 30-tal organisationer samt tilläggsfinansiering från Vinnova fanns 2014 ett underlag för etablering av en samverkansarena. Det fanns också ett forum för kunskapsutbyte på plats, Metis Forum. Frågan var nu var arenan skulle ha sin hemvist? Efter moget övervägande föll valet på Lindholmen Science Park, vars bärande idéer om neutral samverkan, innovation och nyttiggörande i mycket stämde med PICTAs. Sedan 2015 är PICTA en del av Lindholmen Science Park. Samtidigt kom VGR Regional Utveckling in som delfinansiär. Som ett exempel på PICTAs testverksamhet kan nämnas utvecklingen av beslutsstöd i ambulanser för att strokepatienter ska få optimal vård. Med hjälp av kameror i ambulansen kan ambulanssjuksköterskorna utföra video-konsultation med en stroke-expert. Initiativtagare till CLOSER var bland andra Vinnova, Trafikverket, Volvo, DB Schenker och Västra Götalandsregionen. Arenan har vuxit till Lindholmen Science Parks personellt näst största, efter AI Sweden. CLOSER fokuserar på transporteffektivitet. Strävan är att utveckla transporter och logistik så smart som möjligt från flera perspektiv: resurs- och energiförbrukning, miljö och ekonomi. Det innebär att arenan samtidigt stöttar flera samhällsmål som ökad hållbarhet, god tillväxt och stärkt konkurrensförmåga.

CLOSERs strävan är att utveckla transporter och logistik så smart som möjligt från flera perspektiv. Bild: Anna Liljedal.

Lindholmen Science Park erbjöd sig 2010 att bli värd, vilket gjorde att visionen kunde bli verkstad. Jerker Sjögren från Näringsdepartementet utsågs till ansvarig och under första halvåret kickstartade satsningen i projektform. Hösten 2011 – ett år efter starten – fattade Trafikverket och Vinnova beslut om att finansiera en långsiktig arena. Lindholmens viktigaste bidrag var bolagets neutralitet och beprövade arbetssätt. Det senare blev helt avgörande för att skapa konkret projektinnehåll. Den största utmaningen var att parter och personer hade olika bilder av arenans roll. CLOSER kämpade därför inledningsvis med en intern identitetskris, ungefär som när en tonåring ska hitta sina vuxna jag. Tydligaste skiljelinjen gick mellan dem som ville utveckla CLOSER till ett institut med egen forskning och dem som menade att den till arenan kopplade forskningen skulle fortsätta ske inom akademin. På sina håll fanns en oro för konkurrens. Den rädslan kunde avdramatiseras och den akademiska modell som CLOSER praktiserar blev samverkan. All forskning sker inom universitet och högskolor. En viktig framgång, vilket kan tyckas basalt, var när organiserade arbetsgrupper bildades. Då kunde arenan på allvar formulera och fokusera på gemensamma utmaningar. Lättast och snabbast gick det inom High Capacity Transport (HTC) där Trafikverket valde att lägga forskningsprogrammet inom ramen för CLOSER. Inom HTC fanns ett starkt samlande incitament eller win-win om man så vill: att genomföra skarpa demo- och forskningsprojekt med målet att trafikera vägnätet med större och effektivare ekipage. Den mest värdefulla effekten av arbetsgrupperna var att de mest angelägna frågorna började filtreras fram. Detta gjorde i sin tur aktörerna väl motiverade att delta och investera i projekten. 90

En hämsko under de första åren var dock den tidsmässigt begränsade basfinansieringen. Situationen framkallade närmast ett kontinuerligt behov av att ägna värdefull arbetstid för att säkra fortsatt existens. Vändningen kom 2014 i och med Vinnovas krav på en extern utvärdering, som skulle sätta arenans verkliga nytta under luppen. Ett antal viktiga förbättringsåtgärder genomfördes, vilket gjorde att Trafikverket ökade sina in-kindinsatser och finansiering. CLOSER fick basfinansiering till och med 2018 och därmed en efterlängtad horisont. Om vi ånyo backar något i tiden. Ett förhållandevis pionjärt projekt var Go:smart inom området Urban Mobility. Nästan 100 hushåll i Göteborgsområdet testade och utvärderade en resemäklartjänst. En tjänst som våren 2015 blev internationellt prisad vid OECD:s International Transport Forum i Leipzig och tilldelades utmärkelsen Promising Innovation. Under ett halvår prenumererade de deltagande hushållen på en mix av kollektivtrafik, bilpool, hyrbil, taxi och cykelpool för vardagsresande och efter utvärderingen ville 80 procent fortsätta med tjänsten. Sommaren 2013 fick CLOSER ett större EU-projekt beviljat: att leda SwiftlyGreen, vilket innebar urpremiär för Lindholmen Science Park i en ledande EU-roll. SwiftlyGreen skulle skapa förutsättningar för hållbara transporter och gröna logistiklösningar inom nio strategiskt viktiga transportkorridorer genom Europa. Projektet baserade sitt arbete på den mellan Helsingfors och Maltas huvudstad Valletta. Deltagare från Sverige var förutom Lindholmen Science Park också Trafikverket, NTM och Trelleborgs hamn. Efter drygt två år presenterade projektet en verktygslåda med 130

”

åtgärder för att sänka utsläpp av växthusgaser och främja utveckling av transportkorridorer. Verktygslådan innehöll både förslag riktade direkt till enskilda aktörer och mer allmänna förslag. – Vi lärde oss mycket på att driva projekten. Vi ville ju också snabbt visa att CLOSER gjorde nytta och skillnad. Baksidan var att vi hade

CLOSER är idag en etablerad och viktig aktör inom det svenska innovationssystemet kopplat till transport och logistik. svårt att hinna med den kunskapsuppbyggande delen, säger Sofie Vennersten, programansvarig för CLOSER mellan 2014 och 2018 och numera ansvarig för Drive Sweden. Med facit i hand får man nog ändå säga att även den delen av arbetet gick bra. För utöver de uppnådda effekterna med nationell samling, spetsigare projekt och ihopkopplandet av akademins insatser har CLOSER levererat en unik kunskapsbank. 2017 startade processen med att definiera CLOSER 3.0, inför nästa fas. Utgångspunkten var att spinna vidare på den lyckosamma arbetsmodell som funnits med från start. – Skillnaden är att antalet aktörer och nischer har breddats och fortsätter breddas, säger Sofie Vennersten. Vid årsskiftet 2018/2019 fick CLOSER förnyad finansiering för fem år,

och i och med denna nya programfas har även arbetssätten och hur verksamheten struktureras omarbetats något. – CLOSERs verksamhet drivs i den nuvarande programfasen i huvudsak inom fyra olika temaområden: långväga multimodala godstransporter, urban mobiliy, digitaliserad & uppkopplad logistik samt energiförsörjning & logistik, säger Lina Moritz, nuvarande programchef för CLOSER. Verksamheten fortsätter alltjämt att utvecklas och växa, dels i relevans men även rent personellt och innehållsmässigt. Under de senaste åren har stora projekt och strategiskt viktiga satsningar initierats inom CLOSER såsom en större godssatsning inom ramen för Regeringens Samverkansprogram, det nationella innovationsprogrammet kring Geofencing, flertalet satsningar på omställning mot fossilfrihet genom pilotprojekt med biobränslen och elektrifiering men även stora internationella projekt med fokus på multimodala godstransporter samt digitalisering. – CLOSER är idag en etablerad och viktig aktör inom det svenska innovationssystemet kopplat till transport och logistik. Vårt mål är att hängivet bidra till att utveckla nya godstransportlösningar som ska försörja ett hållbart samhälle. Behoven bara ökar – och det gör det väldigt roligt att verka inom CLOSER, säger Lina Moritz.

Lina Moritz, programchef CLOSER.

Elektrifiering, uppkoppling och automatisering Större delen av alla samverkansprojekt inom Lindholmen Science Park handlar idag om transporter. En sektor där fyra starka trender driver utvecklingen framåt. Det handlar om automatisering, elektrifiering, uppkoppling och nya affärsmodeller för till exempel delade tjänster. Många aktörer inom både industri, akademi och samhälle satsar stora resurser på forskning kring och utveckling av lösningar för morgondagens transporter. Lindholmen Science Parks roll är att skapa de plattformar som behövs för ett fruktbart samarbete och maximal utväxling. 2013 inleddes samarbetet med ElectriCity i Göteborg. Syftet var att utveckla, testa och demonstrera nya lösningar för elektrifierad kollektivtrafik. I samarbetet ingick ursprungligen Volvokoncernen, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Energimyndigheten och Vinnova med Lindholmen Science Park som sammanhållande kitt. 2015 startade trafiken med eldrivna bussar på linje 55 mellan Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park. Under de år som gått sedan dess har fler aktörer gått med och trafiken med eldrivna färdmedel utökats. Bland annat pågår arbetet med att etablera en marin demonstrationsarena som ska testa eldrivna färjor i pendeltrafik och en demonstrationsarena för elektrifiering av anläggningsmaskiner. ElectriCity har fått stor internationell uppmärksamhet, tilldelats en rad prestigefyllda utmärkelser och lockat intresserade besökare från städer och regioner världen över. Den framgångsrika testtrafiken med 94

Under Volvo Ocean Race 2018 fick besĂśkarna se hur elektrifierade bussar och andra tunga fordon kan bidra till en mer hĂĽllbar stad. Bild: Volvokoncernen.

eldrivna fordon har också direkt resulterat i Göteborgs storsatsning på en fortsatt elektrifiering av busstrafiken med över 170 nya elbussar. – Att bygga framtidens Göteborg, med hållbar mobilitet och goda stadsmiljöer, kräver innovativa lösningar och starka samarbeten. ElectriCity är ett utmärkt exempel på vad vi gemensamt kan åstadkomma i staden, säger Malin Andersson, avdelningschef på trafikkontoret i Göteborg. Sofie Vennersten, programchef Drive Sweden.

Jan Hellåker, ordförande Drive Sweden.

Samma år som ElectriCity initierades fick Lindholmen Science Park också i uppdrag av Vinnova, Formas och Energimyndigheten att leda en nationell agenda för automatisering av transportsystemet. Uppdraget att bli nationell värd för strategiska innovationsprogrammet (SIP) Drive Sweden blev ett viktigt steg för Lindholmen Science Park som en motor för svensk konkurrenskraft. Tillsammans med bland andra CLOSER bidrar programmet till att utveckla nästa generations transportsystem, med syfte att skapa samhällsnytta. Drive Swedens vision är att Sverige tar en ledande roll i att skapa framtidens mobilitetssystem för människor och gods som är hållbara, säkra och tillgängliga för alla. Drive Sweden bidrar till en sådan utveckling genom att testa, demonstrera och bidra till möjligheter att implementera effektiva, uppkopplade, delade och automatiserade transportlösningar. Under 2015 satte Drive Sweden sin ursprungliga vision, uppdrag och nödvändig infrastruktur för att kunna rivstarta in i 2016. Rekryteringen av partners påbörjades och redan första året växte skaran till ett 50-tal organisationer inom triple helix-spektrat. Programmet lyckades snabbt sätta Sverige på ”transportkartan” och bara under ett år besökte transportministrar från Österrike,

5G-teknologin är en nyckelfaktor i utvecklingen av mobil dataöverföring och uppkopplade fordon och här har Ericsson en ledande roll. Bland annat har man på Lindholmen byggt en antennmätsträcka som används i utvecklingen av Ericssons 5G Radio Access Network-produkter. Antennmätsträckan är en kontrollerad miljö som används för att validera antennens effektutsändning. Här Ericssons antennlabb vid ett besök av Börje Ekholm, vd för Ericsson. Bild: Ingela Claesson.

Norge och Nederländerna Lindholmen Science Park. Drive Sweden har också bjudits in till globala tankesmedjor som World Economic Forum i Davos och OECD/ITF. 2016 fick Drive Sweden en nyckelroll i regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter. Under de senaste åren har samarbetet utökats och i maj 2020 har man 148 partners som tillsammans bidrar till programmets mål. – Det stora antalet partners från så olika sektorer visar på komplexiteten i mobilitetssystemet och vikten av att samarbete behövs för att utvecklingen ska gå framåt, säger programchef Sofie Vennersten. Förutom ett stort antal strategiska projekt och utlysningsprojekt inom ramen för Drive Sweden, drivs ett omfattande programarbete

Invigning av MobilityXlab 2017 med Katarina Brud, MobilityXlab, Martin Lundstedt, Volvokoncernen, Niklas Wahlberg, Lindholmen Science Park, Niklas Heuveldop, Ericsson, Håkan Samuelsson, Volvo Cars och Jan Carlson, Autoliv tillsammans med närings- och innovationsminister Mikael Damberg samt kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson och Dennis Nobelius, Zenuity. Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park

inom fem temaområden: Digital infrastruktur, Policy och regelverk, Affärsmodeller, Samhällsplanering och Allmänhetens engagemang. Dessutom sker specifika satsningar på bland annat internationalisering, SME:er samt inom AI. – Det är mycket glädjande att Sverige så tydligt satsar på framtidens mobilitet, ett område där vi internationellt sett redan ligger långt framme, och vi ser alla fram emot att arbeta vidare med att bidra till transportlösningar där tekniken sätts i ett samhällsperspektiv, säger Jan Hellåker, ordförande för Drive Sweden. I november 2016 presenterade Geely och CEVT inte bara första bilmodellen av nya märket Lynk & Co. De meddelade också att verksamhet-

ens hjärta ska vara i Lindholmen Science Park och att inriktningen ska vara uppkopplade fordon, eller connectivity som det heter i fordonsvärlden. Knappt ett år senare invigdes MobilityXlab. Ett resultat av samverkan mellan Autoliv/Veoneer, CEVT, Ericsson, Volvo Cars, Volvokoncernen, Zenuity samt Lindholmen Science Park som värd och med stöd från VGR och Vinnova. Från de stora företagen finns en drivkraft att utveckla nya sätt att samarbeta med startup-sektorn och MobilityXlab ger unga företag med visionära ideer möjlighet att växa genom strategiska partnerskap med dessa globala spelare inom mobilitet och uppkoppling. Invigningen förrättades av dåvarande näringsminister Mikael Damberg, kommunstyrelsens tidigare ordförande Ann-Sofie Hermansson och de medverkande parternas verkställande direktörer. – Startups har skapat några av vår tids mest lyckade idéer och företagskoncept, delvis tack vara deras förmåga att snabbt anpassa sitt sätt att arbeta. Större bolag som Volvo Cars kan dra nytta av sättet dessa nya, lovande företag tänker och agerar på. MobilityXlab möjliggör ett närmare samarbete med startups och hjälper hålla Volvo Cars i framkant av den globala bilindustrin, sade Håkan Samuelsson, vd för Volvo Car Group i samband med invigningen. Även MobilityXlabs styrelseordförande, Magnus Gunnarsson, var entusiatisk. – MobilityXlab är resultatet av en unik partnerskapsmodell som ger startups ett snabbspår till inte bara ett, utan sex världsledande företag. Det är spännande att se de innovationer som MobilityXlab bidrar till. I juni 2019 hade startup-företag från 17 länder ansökt om att få bli en del av programmets innovationshub.

– Vi vill hitta de bästa lösningarna och innovationerna för framtidens mobilitet och söker efter startups och tillväxtbolag över hela världen. Då märker vi vilken stark attraktionskraft fordonsklustret på Lindholmen Science Park har. Vi har varit i kontakt med bolag som säger att de vill etablera sig någonstans i Europa – och då tittar de på Lindholmen. Det säger någonting om vårt fordonsklusters attraktivitet, säger Katarina Brud, chef för MobilityXlab.

Maria Oscott, programansvarig för Triple F, Lindholmen Science Park.

Charlott Andersson, projektledare Triple F, Trafikverket.

100

Utvecklingen av morgondagens hållbara transportlösningar tog ytterligare ett viktigt steg 2018. Då startade Triple F (Fossil Free Freight), Trafikverkets program för forskning och innovation för ett fossilfritt godstransportsystem. Programmet har två övergripande mål. Det första är att bidra med resultat i form av forskning och utveckling av innovativa lösningar som innebär tydliga steg mot en omställning till ett fossiloberoende godstransportsystem. Det andra är att skapa en plattform för att både utveckla och sprida kompetens mellan aktörer och branscher och regioner. Bakgrunden till Triple F är att Sverige siktar på att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer genom att 2045 få bort alla utsläpp av växthusgaser. Ett viktigt delmål är att utsläppen ska reduceras med 70 procent till år 2030. – Transportsektorns omställning är en nyckel för att vi ska nå våra högt uppsatta klimatmål, säger Maria Oscott, programansvarig och samordnare av samarbetet från Lindholmen Science Park. – Inrikes transporter står för omkring en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen har minskat men takten måste öka för att vi ska uppnå målen. Triple F är en viktig plattform där aktörerna gemensamt tar fram, testar och implementerar nya lösningar som hjälper godstransportsektorn att bli fossilfri. Klimatet kan inte vänta, säger Charlott Andersson, projektledare för Triple F, Trafikverket.

Triple F visar vägen för omställningen till en fossilfri transportsektor.Bild: Casey Horner/Unsplash.

101

Nationell kraftsamling för AI ”Det är en spännande dag för både Sverige och Göteborg. Vi presenterar nu en stor svensk kraftsamling inom AI. Det kommer att stärka svenska företag och svensk konkurrenskraft inom många områden. Genom samverkan mellan akademi, företag och staten tar vi ett avgörande steg för att Sverige ska vara en internationell aktör och ett land som är attraktivt för de skarpaste hjärnorna att verka i.” Dagen är den 16 maj 2018 och orden kommer från dåvarande digitaliseringsminster Peter Eriksson som presenterar planerna på en nationell satsning på praktiskt tillämpad artificiell intelligens (AI). Nio månader senare invigdes AI Innovation of Sweden vid Lindholmen Science Park av Peter Erikssons efterträdare Anders Ygeman. Redan från start var över 40 organisationer och företag med i samarbetet. Regeringens beslut att satsa på en nationell samverkansmiljö för AI, baserades på uppfattningen att de länder som kan tillvarata, tillämpa och realisera nyttan med AI kommer att ha en stor fördel i den internationella konkurrensen. Dessutom såg man stora möjligheter för AI som ett viktigt bidrag till en mer effektiv och relevant offentlig sektor. AI Innovation of Sweden, numera AI Sweden, fungerar som en motor i det svenska AI-ekosystemet. Fokus ligger på att skynda på tillämpningen av AI genom delning av kunskap och data, samlokalisering och samarbetsprojekt, allt med ett starkt fokus på etik, transparens och säkerhet. AI Sweden etablerar gemensamma resurser, till

102

Maria Fuxborg, Lindholmen Sci ence Park, Peter Eriksson, digitaliseringsminister 2016 –2018, Mats Nordlund, Zenuity, Stefan Bengtsson, Chalmers och Anders Holmén, AstraZeneca. Bild: Thomas Johansson/Göteborgs-Posten.

exempel den ”Data Factory”, som ska tillgängliggöra data på ett nytt sätt, och flera geografiska noder runt om i Sverige, där målet är att öka samarbete, kunskapsdelning och förmågan att attrahera talang. Förutsättningarna för att applicera AI är många gånger likartade inom industri och offentlig verksamhet, och tekniken är ofta densamma oberoende av tillämpningsområde. AI Sweden driver framförallt

103

Martin Svensson, Co-director, AI Sweden, Lindholmen Science Park

Darja Isaksson, generaldirektör, Vinnova.

104

projekt inom horisontella områden som accelererar implementeringen av AI i stor skala inom svensk industri och offentlig sektor. Exempel på ett område som skapar sådana förutsättningar är språkteknologi för svenska, ett annat är hur AI-lösningar kan utvecklas samtidigt som människors integritet bibehålls. – Det enorma engagemang vi har mött från industrin, akademin och offentlig sektor ger oss möjlighet att etablera en substantiell och värdefull resurs för Sverige och svensk industri, säger Martin Svensson, Co-director, AI Sweden, Lindholmen Science Park. Idag har antalet intressenter som medverkar i AI Sweden vuxit till över 70. – Sverige behöver kraftsamla på forskning och innovation inom AI för att stärka vår långsiktiga konkurrenskraft och våra möjligheter att utveckla nya lösningar som möter viktiga behov i samhället, säger Vinnovas generaldirektör, Darja Isaksson.

AI Sweden finansieras av Vinnova, Västra Götalandsregionen, industrin, offentlig sektor, forskningsinstitut och akademin. Intressenter från dessa områden är inbjudna att bli partners för att hjälpa till att bygga upp betydelsefulla resurser för att långsiktigt stärka svensk industris konkurrenskraft och svensk välfärd. Formell värd för satsningen är Lindholmen Science Park AB.

Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park. 105

Många av de samarbeten och projekt som drivs inom Lindholmen Science Park har fått stor medial uppmärksamhet.

TIDNING BORÅS ti 2018 augus Tisdag 21

Beta tycker att Kuhnke ice Bah ojektet. nister Al t forskningspr kratimi tig och demo nande och vik Kulturän sp är ett Tidning

Borås Borås på

S 6 / BORÅ

” ent på BT im r e p x e de ”Spännan rtrar och k med repo i samsprå Kuhnke

r bakom finansiäre

s. t Beta Borå sprojekte forskning

t för ett r att kär sedan star liceras ”Jag tro listiducerats pub ? i journa sansedan iva nå unga halvår Kvalitat å nan ik för att söka an i Borås. ocks journalist att kärn på Beta ken, att r görs grankan på– Jag tror n, att söka utvärderinga pper. borgare gen och bere, ska a fokusgru 30 nin nalistike hur med munen till kthava och gran - av tre olik t pågår till I jour grupp n ska ma sam ingen men ig mål verka kom ad riktning. ekte den orte sann vikt ma Proj att är rapp önsk are, rds reoerhört riskerar er. Slut decem- är densam slut i att väga makthav fallet inle annars i septemb jag tror att vägarreporsenare istern. som vi enteras yngre ma men rtrar säger min berättade det aget med att ska pres jag tror nå den nå den BORÅS a repo tappa, port i centrala na för att na över ut- ber. yra ung självna för att lgruppen Reportrar att de har valt tern kör runt d jakt efter pen beh som en beTEXT nat målgrup Därför tarbetar N förtvivla ats. experime s bland ann ande inrik kraftigt. yngre måutvecklas som i PARVIAINE Borås i vecklas ständig Borå eringspl ktioner HANNELE le.parviainen ga i folkbild r nde park reda inom ar hanne mån g en öve n vi irera r @bt.se ktio beh höve Beta pröv s, med hur ledi Det var insp , eftersom tell reda 07 11 t.” – nder allt likhet med inte vet Beta Borå meto- ning 033-700 . kraftig de anvä k, gruppen Tidning, r. fungerar FOTO att ser hurg bild, Faceboo pröva nya locka mål samarnya väga itiken . En s är ett syfte att att ERSSON lokalpol (MP) fungerat ifrån rörli och humorn s TidBeta Borå för JAN PETT tersson Kuhnke m . del av lo- Receptet har s mest lästa jan.pet der lan Borå engance Alice Bahdemokratiminister @bt.se Instagra ingar ta . nen för att bete mel en Scie 25–35-år 07 33 rnalistik redaktio om vad som verktyg kultur- och i det de ning, Lindholm högskola 033-700 hällsjou be- av lar är en text rns niskor kal sam måndagen gör. artik påverkas Park, Södertö gera män chefen demoractive. rka och Under kommun ur- och kan påve Borås, säger Ali- och Rise Inte som har prokult Bah är e e pel lt i sökt let ister AlickningsMateria ade exem pre- av loka nke. kratimin ) fors Andra lycknterande Bah Kuh speciell typ av ce (MP en rime Kuhnke Krävs det tunga ämn t. är expe ar ation av planer och projekte regering aktionen e sent bemånga översikts – Beta-red de pågåend mer att g som nan en som över kom i. Och diser krin att nå ett spän kunskap sprids, fram nt för stera ningens r inte som experime höva inve mation rna pågå desinfor nätet. kussione land, man upp i pelvis via lla bara i vårt t samma hot dlar om r- exem säkerstä från exak haft han allti t över r har om beh leve ”De dine dlar – Vi er. Jag desinfo na är koor sammina – Det han desinformation andra länd ier och dveten antiinsatser r med n en om medvi arbe- att att man inte gör fak- me ussione urministerokratiska medvete från , kunskap antidem splittra disk man mation atiska kan tion, hur desin- rade iska kult från r och att det utreda hur hur vi informa som vill vi nord veten okr ma sake å når ut med om gen ska stärkas att ter enmed erin dem vill ker eger Reg stär Bah ocks ta gem tar mot de som som vill de kraf till koll arna kan r Alice a arbe s tiskt n och mer oss, och medborg medveten deskrafter gör, säge tande tillit in- fortsätt att få ännu formatio och , i vårt land bris man öja i ha oss ade orna våra sig ska ier och i att avsl samt för invester ta till människ splittra att vi ska stiken och Kuhnke. ion i med eter att ll för journali n. informat värdera möjligh er. be- utfa gar. debatte som vill nde tillit ska en utre tion och e Bah entestitution gen ska fatta skedet samhälls ftet är en kraftpen informa Alic n ska pres I första lägga vad som ha brista Regerin avsätter säger Utredare ort i oktober – Huvudsy ökad källkrikart listiken.” onen den, valet och utför rapp ex- dare redan idag. Persatt le- till journa slut före miljoner till r kultur- Kuhnke. samling ra sin två görs t arbetar kap, säge drag . initialt nister Alike (MP) tisk kuns I dagsläge digheten för får också i upp till regern. nke 2020 okratimi Bah Kuhn inister. Myn lag dredninge och dem nke. e Bah Kuh nka ko- Alice demokratim ra förs N empelvis och bere föra PARVIAINE Enligt Alic sskydd n- vere var det fortsatt be- kultur- och en ELE bt.se häll desi ce Bah Kuh n HANN sam ska iainen@ vete lembild sittande ingen arbetet ske i hannele.parv 00 07 11 är prob öjade den skap mot med ra myndig033-7 nerade samtliga en Hon avsl det ska dign. And il- ordi n. rad hos BORÅS. satsning as, ifall formatio ldar och fortb myn i riksdage en fråga de lära driv n befintlig partier är komman k på Borås Tid- heter utbi ny inatt de kan besö t någo – Det här en helt förmid- dar lärare så vid ett eller i källkritik måndags io- het s. elever ning på sina mande an bibl stan kom med reatt mer med ande, lkdagen. Syftet kort kom ut om tänk utgör arena för ngöka befo – Inom blir att n befolkni ta ett besl åtgärder rar teke vuxna geringen re koordine nå den bätt dighehur vi en. olika myn många te med att öka ters arbe

Alice Bah

ritik om källk kunskap la för öka m sa ft n vill kra Regeringe

106

Ekonomi

Jobbannonserna hittar du på sidan 19

Veckans Tema: Innovation

Söndag 10 mars 2019

Så får unga tjejer koll på aktiesparandet

t håll är man helt Marie Kennedy: Från politisk gigantiska framtidsfrågor förbryllande tyst om dessa oss2 påverka var enda en av Sidan som i stort sett kommer att

A 8 HÅ LLBAR

Söndag 18 juni 2017

REPOR TAGE | Företaget

· Företaget · Mina pengar | Startup · Näringslivsprofilen

har startat Mina pengar: Unga Aktiesparare Handelskvinnor. separata möten för unga är en av initiativstudenten Karin Carlsson tagarna.

Sidan 12

TRA NSP ORTER

starena Frihamnen te nde oe b t för hållbar nya borg ska det byggas i centrala Götebo 000 personer. Det är I Frihamnen mheter för 30 städer och verksa litet Ystad eller Varberg. ett om inte jämförbart med risk att staden korkar igen nya innova– Det finns en med hjälp av viseras Lina effekti aktörer, säger transporterna rkan mellan olika DenCity som samlar tet tioner och samve tledare för projek gheter för att ta fram Olsson, projek in och myndi näringslivet, akadem ingar. ortlösn hållbara transp

e från ett av de kommand porterna till och i centrala Göteborg, bostadsområdena lösas. Frihamnen, kan

för att bli en testarena mrådet i er på transporto olika innovation utvecklas. Göteborgs n ska bli takt med att området om att Frihamne stad har en vision

Frihamnen kommer

till här.

Bild: Nicklas Elmrin

All service ska finnas nära. Det ska vara nära

, Norr om till förskolan industrimark. lastbilar till mataffären susar bilar och projektområdet en. I söder ligger och det ska vara förbi längs Lundbyled sidan av den finns andra möjligt att jobba Göta älv och på och köpcentret Nordstan. hemifrån. cenGöteborgsoperan on som förbinder I öster står GötaälvbrGöteborgs innerstad. med det inom trala Hisingen hamnpirar ska och På dessa gamla bo 15 000 personer något decennium sina arbetsplatser här. ha och 1 000 lika många ska ska 1 000 bostäder Redan till 2021 vara färdiga. transporarbetsplatser a för att minska är att En av åtgärdern r i Frihamnen terna med personbila få parkeringsplatser finnas det kommer att mål i planarbetet är att Ett för de boende.

ska snabba på innovation

och forskning inom praktiskt

i början av februari.

OLOGISK INDUSTRIELL PRODUKT

27 ÅB -28 YM M ÄS AR SA S N

KOSTNADSFRI ENTRÉ PÅ UPPGE KOD: 1043

2017-09-28

9-A-008-A.indd

UTVECKLING!

COUNTDOWN

MÄSSORNA FÖR HÖGTEKN

advancedengineering.se&

Tove Ahlgren och Gustav

Björklund är några av

deltagarna i The Game

Incubators program

på Lindholmen.

att markbland annat hjälp med fram en nadsanpassa sin idé, ta kapital. affärsplan och söka externt Fredrik Och det stödet kan behövas. och Örneblad ser både utmaningar möjligheter på dagens spelmarknad. en – Spelindustrin var längemen få, med industri liten väldigt monopol. stora, aktörer som hade har detta I takt med digitaliseringen har växt, luckrats upp. Marknaden spelare. och aktörer antalet i både Den globala digitala spelindustrini dollar miljarder 99,6 till Sci- uppgick förvänär ett samarbete mellan Gothia försäljning under 2016 och miljarder i år. Sveence Park i Skövde och Lindholmen funnits tas passera 100 land att det inte Science Park. Konceptet har litet invigdes i rige är ett så bara på i Skövde sedan 2004 och räcker att lansera ett spel måste Du Göteborg i januari 2016. för den svenska marknaden. – Det finns en enorm potential . nå ut globalt direkt, säger han. entreprenörer inom spelindustrin spelcomIncubator Game THE Det har funnits ett stort FÖR ingen INTRESSET munity här i Göteborg men säger har varit stort redan från starten och dem, inkubatorsi företag uppsamlande punkt för 16 deltar dag i av deltagarna är Fredrik Örneblad. In- programmen. En som jobbade på Genom att delta i The Game deltagarna Pontus Lindgren, cubators program får

Spelpionjärer får hjälp att växa på Lindholmen

att kunna bortse från. ingen bransch kommer på AI – ett område som olika områden, bland annat satsar man bland annat jobba med utveckling på firar snart 20 år, och nu Här ska ett 40-tal partners Lindholmen Science Park Sidan 6 Sweden i vetenskapsparken. centret AI Innovation of Nu finns också det nyinvigda inom bilindustrin och läkemedel.

med.

AKIP-2017092

SPELARE. David Hamilton,

Reportage:

BILD

Nya täta stadsdelar, det är syftet med som projektet DenCity och Magda Collado Lina Olsson arbetar

tillämpad AI, och invigdes

s AI Framtidens teknik stava

AI Innovation of Sweden

I dag är det ödslig

N K E /A I JOHAN FLA

möjligt att är att göra det . Syftet med DenCity nya täta stadsdelar och planera och bygga med utveckling ösLina Olsson arbetar av effektiva transportloch demonstration en science park ningar vid Lindholm forskningsinär forskare på DenCiMagda Collado, Inom projektet stitutet Rise Viktoria. ns med hur transty arbetar de tillsamma

med innertät blandstad en hållbar och del av stadskvaliteter. tidigare en viktig Frihamnen var annat alla Hit kom bland Göteborgs hamn. till Sverige och importerades la bananer som till och från Newcastle passagerarfärjor

inkubator som är Göteborgs första The Game Incubator entreprenörer spelindustrin. Här får är helt inriktad mot förverkliga sina idéer. coachning för att kunna

elektronikmassan.se

våra deltagare är extremt i praktiken. Många av en omsätta sina affärsidéerdag Sveriges duktiga spelutvecklare men har Fredrik Örneblad tar emot på och bygga – Spelindustrin är i Vår svårt att sälja sin produktÖrneblad. trappa upp i ett beige tegelhus största kulturexportnäring. säger Fredrik den här utveck- sitt bolag, Lindholmen. Han är affärsutvecken uppgift är att främja The Game Incubator finansieras stötta entreprenölare på The Game Incubator, ionen och entre- lingen genom att av Västra Götalandsreg spelområdet. inom spelinkubator som hjälper att rer och startups prenörer inom spelindustrin

09:52

MÅNDAG 18 DECEMBE

8 e

R 2017

LT onsdag 30 maj 2018

8 | Nyheter

TEMA: VISION

Trafikverket och Scania visade upp geofencing

VÆST

Lägenheterna Göteborg.

i Karlatornet får

vidsträckt utsikt

över

EN UTVECKLING

Foto: KARLASTAD

Södertälje Efter atten-

tatet på Drottninggatan startades flera insatser för att förhindra att tunga fordon kan användas i terrordåd. Geofencing är en av de tekniska lösningar som ska hindra lastbilskapningar. På tisdagen visade Trafikverket upp tekniken som Scania varit med och tagit fram.

med levande stadsdel tänkt att bli en BoendeKarlastaden är kontor och skola. restauranger, både hyres- och både bostäder, blandade med den. och äldreboen formerna ska vara AB TEX studentlägenheter EN UTVECKLING bostadsrätter, Foto: KARLASTAD

Efter terrordådet på Drott ninggatan i Stockholm där fem personer dog, fick Tra fikverket i uppdrag av reger ingen att genomföra projekt med geofencing i urbana

yggs Runt Karlatornsetat dbsdel det en helt ny EN UTVECKLING

Foto: KARLASTAD

Karlastaden med

Karlatornet på

AB TEX

Lindholmen.

rätter, student KarHyres- och bostads äldreboenden. helt lägenheter och men blir en lastaden på Lindhol blandad bebygny stadsdel med rgs nya landmärke gelse runt Götebo – Karlatornet. r och 245 meter Den 73 våningaska rymma 590 pan s höga skyskra området planera lägenheter. I hela r. tige totalt 2 000 bostäde

miljöer. Syftet är att försvåra och på så sätt motverka nya våldshandlingar med for don. Tekniken gör det möj ligt att styra fordonets has tighet och användning av drivmedel. Arbetet med geofencing görs i samver kan med flera olika aktörer, däribland Scania. På tis dagen var det dags för de monstration av tekniken och LT var på plats. HansÅke Danielsson, pressansvarig på Scania, berättar att det är tekniskt möjligt att med geofencing styra så att enbart behöriga fordon kan köras inom ett visst geografiskt område.

bygger ska stiftelsen hyror. reboenden. Dickson som ska ha lägre är plahyreslägenheter och förskolor Även kontor, skolor Live. Johan nerade, säger

lyxlägenheter Både ettor och storavåningar och rym-

73 Karlator net får allt från ettor på 25 ter, mer 590 lägenhe 300 kvadratmeter stora till i huset. kvadratmeter eter högst upp penthouselägenh ritad av amerikanska Skyskrapan är & Merrill som också byggnad, Skidmore, Owings världens högsta terna och ligger bakom Lägenhe Dubai. i arkitektBurj Khalifa skapats av flera inredningen har arkitekter och Andreas KUB som kontor, er. Martin-Löf Arkitekt

kommunfullmäk I juni i år antog nen för Karlastaden men. Efter i Göteborg detaljpla net på Lindhol anmed Karlator har flera överklag hotell att beslutet fattades byggprojektet lämStordalen öppnar jättestort intresse för ett den mot det enorma – Det har varit 000 intressepå ett nats in. Vi har haft 14 procent av läget att vi väntar stolägenheterna. 75 – Vi är nu i det och redan sålt mark- och miljödomLive, anmälningar från en rar Johan Live. Johan klarteck ska en ny levande a ligger, säger bostäder na, konstate avtal med norska företagsområde ON: OKIDOKI len där ärenden nadbolaget Foto: ILLUSTRATI . I nordöstra Högsbos vid entrepre Seneke har också Stordalen som ska Västra Frölunda pressansvarig Petter gata, hotellmagnaten Hotell med drygt 300 kri- Olof Asklunds fram, Södra Änggården. Serneke. 100 meter höga. a Clarion växa at har bland annat varav två är runt och bostadsrät- driva ett planeras innehåll De som överklag att byggnaderna ska- stadsdel byggas Hotellet på gym pan hyrest för äld- rum i tornet. nger, barer och även – De blir både Förutom skyskra högtiserat projekte vid älvens mynning och trygghets- och bostadsformer. hittills flera restaura blir Nordens skulle öka. dar stadsbilden ter, studentbostäder, egregationen 245 meter, som och spa. andra höga hus för att bostadss turens hus tycker sta byggnad, ska flera på tio år Föreningen Arkitek skulle dominera 53 000 bostäder ökar på många håll i negativt i Göteborg t Även två och skada att skyskrapan nde byggprojekt ger och kaféer. för allt framtid BostadsbyggandeGöteborg få 53 000 nya handel, restauran stadens siluett Här är tre komma . 2 000 bostäder totalt ska sbild. står och anläggas tskontoTorg ska stan landskap ll, fastighe gs nya parker Götebor Selma Lagerlöfs år enligt en skola, idrottsha är H Selma stad. bostäder på tio ten ng. planeras, liksom påbörjats en stor omvandli med bland annat förskolor. Byggstar beräk-Högsbo rets prognos. Markarbeten har de på att vi har en inför stad p-hus och tre Askim-Frölunda bostä2018 och området Här byggs Selmaidrottshall, stadsdelsStadsdelarna planerad under , få 10 000 nya t. Just nu – Vi hoppas fortfaran 2021 och framåt. 800 nya bostäder . Byggstarten av hansamma t före årsskifte och Lundby kommer nas vara klart fabriksmartill 2026. Under eten, säger officiell byggstar På den gamla ska 1 100 hus och parkstråk hus har påbörjats. ande markarb der vardera fram även mycket nytt i H Fixfabriken. pågår förbered n det ugård/Sandarna dels- och stadsdels 000 nya ken i Kungslad Planerad byggstart är period byggs vara klart sommare bygghera som får 6 Johan Live. Parkstråket ska fortskrider som stå klart bostäder byggas. beräknas vara klart Örgryte-Härland EVA ROGSTEN Om projektet a Högsbos 2019. 2018 och området ska Karlator net gata. Nordöstr bostäder. ren Serneke vill stadsdelen Karlastaden H Olof Asklunds ska bli en levande stadsoch framåt. 2021 , företagsområde 2021 och hela n – med bostäder 2024. del – Södra Änggårde vara utbyggd r området som beskrive typer av Johan Live med flera olika en blandstad

Foto: Marion PalM

– När bilen går in i en sån

reporter fick provåka en Scanialastbil zon kan man digitalt över LT:s vaka hur mycket bränsle som går åt och till exempel när det ska gå över till el. Om det står att det är en hastighetsbegränsning på på 10 kilometer i timmen Storgatan i Södertälje är det upp till föraren att följa has tigheten. Med geofencing tekniken sätter man in tek niska begränsningar så att det inte går att köra fortare, säger han.

som har tekniken geofencing.

Scania har varit med och tagit Foto:tt fram tekniken.

p Vad är geofencing?

Enligt Trafikverket kan

transporter effektiviseras, begränsas, hastigheter växthusgasutsläpp och tra fikbuller minska, utomhus luften förbättras och trafik säkerheten öka med geo

fencingteknik. Clara Wallin är ansvarig för hållbara transporter på Scania och var på plats under tisdagens demon stration i Stockholm. – Syftet är att tekniken ska vara ett stöd för föraren så att han kan köra på ett håll bart och säkert sätt. Hur skiljer sig geofencing mot hur ni använder tekniken i dag? – Det blir en betydligt mer

Infrastrukturminister Tomas Eneroth. avancerad teknik när man styr fordonen så att de kan styra sig själv när det är i den här zonen. Det blir ju ett steg i den automatisera de fordonsflottan kan man säga, säger hon.

Arbetet med att ta fram

tekniken är ett samarbete som leds av Trafikverket och görs i samverkan med Stockholms kommun, Göte borgs kommun, Scania AB, Veoneer, AB Volvo och Vol vo Personvagnar AB. Redan

Foto: Karolina Önnebro

”

Syftet är att tekniken ska vara ett stöd för föraren så att han kan köra på ett hållbart och säkert sätt. Clara Wallin, Scania

Trafikverket visade upp den nya tekniken.

Foto: Marion PalM

dra utmaningar vi ser är att få bra underlag. Data vi får in och styr mot måste också hålla hög kvalitet. Det är att de zonerna stäm Clara Wallin på Scania be viktigt med verkligheten. rättar att det finns många mer den här tekniken säkerhetsaspekter att ta Är sätt att stå emot hänsyn till innan lansering, ett som hon trots det tror kan terrorattentat? – Den här tekniken kommer göras under året. helt kunna förhindra – Säkerhetsaspekterna aldrig men den måste vi hela tiden ta hän terroraktivitet, absolut försvåra att syn till. Vi vill ju inte att kan fordon används i ter obehöriga ska kunna få sty våra ra fordon. Där måste man rorsyfte. Marion Palm sätta upp säkra system. An

under året kommer nya for don i Stockholm stad an vända sig av tekniken.

n Geo-stängsel, eller geofencing, är ett virtuellt staket som skapas med programvara och sätter villkor för fordon inom ett begränsat område. n Exempel på användning är: Bara tillåtna fordon kan köras inom ett begränsat geografiskt område Hastighetsreglering, till exempel 10-20 kilometer per timme, gäller inom ett geografiskt begränsat område. Källa: TrafiKvErKET

107

Film, visualisering och media Lindholmen Science Park hade tidigt ambitionen att inkludera kulturell verksamhet. Tanken var och är att stimulera nätverkande mellan människor som vanligtvis verkar i helt skilda professionella miljöer, till exempel ingenjörer och kreatörer. En kreativ gren som med åren blivit alltmer etablerad inom Lindholmen Science Park är film, tv och rörlig bild. Redan 2003 inleddes en relation med Film i Väst och 2007 öppnade bolaget kontor på området. Film i Väst ägs av Västra Götalandsregionen och har huvudkontor i Trollhättan. Året efter erbjöds även entreprenörsdrivna Gothenburg Studios nya lokaler vid Agas gamla gasfabrik. Affärsidén var att hyra ut produktionsutrustning. – Det fanns ett enda lunchställe i närheten och maten där kunde inte med bästa vilja i världen kallas delikat, säger Paul Blomgren DoVan, ägare och en av företagets grundare. Tämligen kvickt adderade Gothenburg Studios fler affärsidéer. Idag är bolaget leverantör av samlad infrastruktur kring film- och tv-produktioner. Utöver uthyrning av utrustning ingår studior, produktionskontor och andra resurser. Parallellt har ett mindre kluster av fåmansbolag inom branschen vuxit fram. Var för sig genererar de egna uppdrag, men tack vare den fysiska närheten fungerar bolagen också som ömsesidiga uppdragsmagneter. 108

Effekten är i mångt mycket densamma som dna:et i Lindholmen Science Park: Det är mellan människor utveckling sker. Historiskt har Göteborgs filmvärld varit fragmentiserad. Paul Blomgren DoVans bedömning är att aktörerna saknat en samlande kontext. Idag är ett 40-tal bolag aktiva på Lindholmen. Merparten sysselsätter en eller två personer, några få har upp till tio anställda. Totalt handlar det om 75 personer som dagligen livnär sig på arbete med film. Vid större inspelningar är området betydligt mer livaktigt. Periodvis dubbleras antalet verksamma. – I grunden är drivkraften att åstadkomma bestående värden. Konstnärligt, kunskaps- och näringslivsmässigt. Kort sagt att främja Göteborg som filmstad, säger Paul Blomgren DoVan. Filmområdet omfattar även utbildningar och ett näraliggande initiativ är Studiocaféet, som drivs av Gothenburg Studios Development. Västra Götalandsregionen med flera stöttar finansiellt och kaféet erbjuder – inte minst filmbegeistrade ungdomar – en fysisk plats att hänga och inspireras och lära i. – Mycket är eldsjälsdrivet, men det har definitivt underlättat sedan Lindholmen Science Park som bolag kommit in och avlastat oss i fastighetsfrågor och liknande, säger Paul Blomgren DoVan. Gothenburg Studios samarbetar med Göteborgs internationella filmfestival kring två återkommande arrangemang: GoKinema, en mötesplats för nordiska filmindustrin och för filmentusiaster, samt festivalens invigningsfest. Det sägs att varannan nyproducerad svensk film numera har koppling till Lindholmen. Det finns också starka indikationer på att svensk filmhistorias navelsträng leder till stadsdelen. Paul Blomgren DoVan har med egna ögon sett en platta i Slottsberget med texten ”Här stod svensk films vagga”. – Idag är den dessvärre borta. Jag har åtminstone inte hittat den igen, säger han.

Paul Blomgren DoVan, Gothenburg Studios.

109

”

En av pionjärerna var Georg af Klercker. Han jobbade för Hasselblad och etablerade 1916 Sveriges första filmstudio i Göteborg. Under de tre år han bodde i staden producerade han hela 25 filmer. – Deras arbete då går att jämföra med dagens spelutvecklare, säger Paul Blomgren DoVan.

Här stod svensk films vagga. En jämförelse som väl hänger samman med hur filmkvarteren på Lindholmen har expanderat. Sedan 2016 ingår spelinkubatorn The Game Incubator i den kreativa utvecklingsmiljön. En annan aktör är statliga forskningsinstitutet RISE Interactive, tidigare Interactive Institute. På uppdrag av Göteborgs Stad etablerade Lindholmen Science Park 2014 en arena för branschutveckling och innovationer inom rörlig bild, främst film och tv. Innan dess var Göteborgs filmengagemang indirekt en del i Film i Väst. Film och tv befinner sig, precis som mediesektorn i övrigt, i snabb förändring. Digitaliseringen designar om produktion, distribution, konsumtion. Nya plattformar och globala tjänster konkurrerar med bio och traditionell tv. Lindholmen Science Park stöttar framtagandet av vassare lokala och regionala idéer. Det handlar om manus och format för att skapa större möjligheter till framgång internationellt och öppna för berättelser från vår del av världen och stärka kultur, samhälle och näringsliv. – Även helt nya tekniker och affärsmodeller testas, säger programansvarig Martin Svensson.

110

Tv-serien Hashtag sändes på SVTPlay 2016. Bild: SVT.

Just processen kring ideér och manus har ett särskilt fokus. Bakgrunden är publikens stigande efterfrågan på längre serier. Att skriva maratonserier är inte lika görbart för soloskrivare som det är med film; arbetssätten måste utvecklas och anpassas. Därför startade Manusfabriken 2016. Konceptet samlar välrenommerade lokala manusförfattare under ett tak. En mötesplats uppstår, författarna kan utveckla varandra och engageras som mentorer till mindre erfarna film- och serieskapare, som söker stöd via Lindholmen Science Park. Idén är att coacha och vässa talangfulla manusförfattare och skrivande regissörer från Västsverige. Ett gott kvitto är framgången för webbtv-serien Hashtag, ett tidigt projekt med utvecklingsfinansiering från Lindholmen Science Park. 2016 började Hashtag, som delvis baseras på händelserna kring det så kallade Instagramupploppet i

111

Göteborg 2012, att sändas på SVT Play. Därefter visade även norska NRK och finska YLE serien. Det stora antalet streamingtjänster som vuxit fram under de senaste åren förändrar också produktions- distributions- och konsumtionslandskapet. För bolagen i Göteborg, som traditionellt jobbat mest med film, är det både en möjlighet och en utmaning. Målsättningen för Lindholmens film & tv-arena är att få fira att flera av de finansierade projekten får kontrakt med aktörerna i den globala distributionens toppskikt: Amazon, Apple, HBO eller Netflix. Ett lyckat exempel på den nationella streamingmarknaden är den politiska thrillerserien Den inre cirkeln, producerad av Göteborgsbaserade Fundament film, som hade premiär på Viaplay under 2019. Sedan 2013 bedrivs också samarbete med Göteborgs internationella filmfestival. Grunden är den årliga omvärldsrapporten Nostradamus, som Johanna Koljonen författar. Den första släpptes till festivalen 2014 och därefter har Nostradamus vid återkommande tillfällen rönt internationell uppmärksamhet. Bland annat i Cannes. Lindholmen Science Park har även blivit en viktig och relevant mötesplats för yrkesverksamma inom film, tv och rörlig bild genom framgångsrika publika arrangemang som Audiovisual Days (tidigare Västsvenska filmdagarna). Efter att göteborgska börsbolaget Prosolvia gick i konkurs 1998 ledde Business Region Göteborg (BRG) under flera år ett nätverk inom visualisering. Nätverket – Center of Vizualisation – var ett slags respirator för upprätthålla och sprida ny kompetens och utveckling inom genren. Prosolvias specialitet var visuell datorsimulering. Efterhand skedde en uppväxling. Det var främst via satsningar från

112

KK-stiftelsen och tack vare akademiska kopplingar till Chalmers och Göteborgs universitet. Bland annat arrangerades en årlig konferens och lunchseminarier. 2008 var målet att etablera Media Arena Lindholmen. Sveriges Radios och Sveriges Televisions flytt till området 2007 var en bidragande injektion. Arenans inriktning skulle vara rörlig bild och visualisering där visualiseringsklustret inom IT-universitetet sågs som en värdefull jackning till Chalmers och andra delar inom Göteborgs universitet. Den planen höll dock inte. Media Arena Lindholmen blev visserligen verklighet. Men det tog sin tid. Istället inledde BRG och Lindholmen Science Park 2010 en annan dialog om framtiden för visualiseringsspåret. Detta samtidigt som Göteborgs Stad intensifierade arbetet på stadsutvecklings- och infrastruktursatsningarna i Älvstaden och det så kallade Västsvenska paketet. Förarbetet pekade på ett behov av att jobba ”digitalt” med stadsutveckling. Gick spåren att förena; nätverkets framtid och stadens behov? Lindholmen Science Park hade en vision som Niklas Wahlberg fick möjlighet att presentera för kommunstyrelsen och berörda tjänstemän under en konferens i Varberg våren 2011. Även Andreas Göthberg, chef för Center of Vizualisation, Göteborgs Stad, deltog. Niklas Wahlberg målade upp bilden av ett framtida center där Göteborgs Stad skulle ha full tillgång att jobba med modern teknik. Samtidigt skulle Lindholmen Science Park – som värd – kunna erbjuda akademin och mindre företag tillgång till både teknik och en fysisk plats för att bedriva forskning och utveckling. Kommunstyrelsen gillade konceptet. Under sommaren klubbades en budget på 15 miljoner kronor över fem år och bara nio månader

113

Inom projektet Virtual Gothenburg Lab samverkar akademi, näringsliv och offentlig sektor för att bidra till att utveckla användbarheten av Virtuella Göteborg - Göteborgs digitala tvilling. Genom projektet skapas en unik möjlighet att testa och utveckla arbetssätt, verktyg och metoder för visuellt, digitalt och virtuellt arbete. Bild: Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.

114

senare, i mars 2012, invigdes Visual Arena av kommunstyrelsens dåvarande ordförande Anneli Hulthén. Under årens lopp har nya finansieringsomgångar säkrats och finansiärer är fortsatt Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen tillsammans med Chalmers och Göteborgs universitet. Genom utvecklingsmiljön och i samverkan med partners samlar Visual Arena kompetens, driver projekt, tillgängliggör teknik och sprider kunskap. Här sker utveckling av visuella och virtuella lösningar för att förhöja användarupplevelser, stärka arbetet för ett hållbart samhälle och göra det enklare att förstå, analysera och arbeta med data och information. – Det är väldigt stimulerande att Visual Arena kan skapa innovationskraft genom att höja visualiseringsförmågan, vilket bidrar till nya sätt att arbeta för en hållbar framtid, säger Åsa Andblad, programansvarig Visual Arena.

AVD - Architectural Visualization Day på Visual Arena är en årlig mötesplats för arkitekturvisualiserare, 3D-grafiker och andra som är intresserade av visuell realism, konstnärligt skapande och visualiseringsteknik. Bild: Lindholmen Science Park.

115

Efter flera års förarbete etablerades 2017 samverkansplattformen Medier & demokrati, vars utgångspunkt – att stärka mediers innovationsförmåga i samspel med demokratiorienterad forskning – är den historiskt snabba omvandlingen av medielandskapet. Inom ramen för samarbetet undersöks hur den dramatiska utvecklingen påverkar journalistiken, medierna, medborgarna och demokratin. Det faktum att yttrandefrihet, journalistik och fria medier är hörnpelare i en vital demokrati gör medie- och demokratiutveckling till en oerhört viktig framtidsfråga. Internationella index visar också på ett starkt samband mellan demokratiutveckling och välstånd. Medier & demokrati är en neutral utvecklingsmiljö där medieaktörer, akademier, samhällsinstitutioner och medborgare tillsammans driver innovation och forskning. Samverkan sker framför allt i experimentellt utformade projekt. Aktuella finansiärer är Västra Götlandsregionen, Vinnova, Riksbankens Jubileumsfond och medieföretag. Satsningen stöds också av bland andra Sveriges kommersiella medier inom Tidningsutgivarna (TU), public servicebolagen Sveriges Television och Sveriges Radio, och av landets ledande medieakademier. Uppmärksammade projekt och engagemang belyser bland annat vilken samhällsjournalistik som attraherar yngre vuxna, hur det digitala medielandskapets framväxt påverkar lokala och regionala valrörelser och hur nyskapande journalistisk kan minska segregation och öka integration. I december 2019 startade en ny prioriterad inriktning: Data- och AIbaserad innovation. Här länkar Medier & demokrati samman medieaktörer med AI Sweden för att accelerera medierelaterad teknikutveckling med fokus på just data- och AI-driven innovation.

116

Jonathan Oscarsson Dahlén, Kristoffer Lidén, Madeleine Bengtsson och Frida Dam Bergstedt. Bilden tagen på Beta Borås-redaktionen på Borås Tidning. Bild: Martin Holmberg

Programmet har även etablerat relationer med nya aktörer och finansiärer, vilket attraherar mer externa medel och investeringar till regionen för forskning och innovation. – Programmet har en katalyserande funktion i ett snabbt växande nätverk och skapar dessutom bryggor och samverkan kopplat till den övriga programverksamheten, säger Lindholmen Science Parks vd Tord Hermansson.

117

Krisernas betydelse Hösten 2020 har vi ännu inte sett de fulla och långsiktiga effekterna av coronakrisen. Men med all säkerhet kommer de att påverka Lindholmen Science Park på ett eller annat sätt, liksom tidigare kriser gjort. Faktum är att området Lindholmens tillväxt kan beskrivas via tre samhällsekonomiska kriser: • Bank-, finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet. • It- och telekomkrisen tio år senare. • Internationella finanskrisen 2007 och åren närmast därefter. I praktiken har de alla, paradoxalt nog, lett till positiva effekter. Samtidigt som de naturligtvis skapade oro och osäkerhet när de pågick. – I kristider är Lindholmen Science Park en gemensam möjlighet för i första hand samhälle och näringsliv. Samhället kan indirekt stötta näringslivet genom att allokera kapital till oss eftersom vårt fokus är framtida kunskap och konkurrenskraft. Vi blir en perfekt sluss; att på samma sätt stötta enskilda bolag är omöjligt, säger Tord Hermansson, vd på Lindholmen Science Park. När fastighets- och bankkrisen under tidigt 1990-tal slog till dränerades byggboomen på kraft. För Lindholmen innebar tvärniten en tid av vakuum. Direkt efter varvskrisen 15 år tidigare hade Göteborgs och samhällets högsta prioritet varit att hantera och mildra arbetslösheten. En tuff uppgift som, sett till utmaningens omfattning, ändå löste sig förhållandevis väl. 118

– Ja, ganska snabbt hade de flesta som förlorat sina arbeten fått nya, säger Mats Karlsson. Även om den geografiska förnyelsen tappade tempo på grund av bank- och finanskrisen gick den dock aldrig helt i stå. När krisen läkte ut och vändningen i ekonomin kom 1996 var processen snabbt igång igen. Fortfarande var arbetet mer ett stort stadsutvecklingsprojekt än start av det som blev Lindholmen Science Park. Ericssons etablering på Lindholmspiren hösten 2002 blev ett fundament för utveckling av både området och bolaget Lindholmen Science Park. Men det fanns ett växande hot. Redan i mars 2000 hade luften börjat pysa ur den globala IT-bubblan som hade en stark exponering mot Sverige. Övervärderade IT-bolag föll fritt och även om väsentliga delar av aktiemarknaden ändå stod emot förhållandevis väl rasade generalindex med 70 procent tills botten nåddes i oktober 2002. Precis när Lindholmen Science Park skulle flyga ur startblocken kollapsade världens aktiemarknader, inte minst i Stockholm. Nyckelbranschen IT sjönk finansiellt – inte industriellt – ihop som en sufflé. Efterhand smittades även Ericsson allvarligt och aktiekursen sjönk som en sten. Telekomjätten tvingades kämpa för sin överlevnad. Tillståndet framkallade mycket oro och kraftiga nedskärningar på personalsidan. Ändå blev resultatet på Lindholmen ändå positivt för Ericsson: Fler personer jobbade på piren efter krisen än före. Lindholmen Science Parks första utvecklingsfas sträckte sig grovt indelat till och med 2007. Det innebar att fas två drabbades av en minst sagt turbulent inledning. Den globala finanskrisen, som utlöstes 2007, fick under 2008 en mer påtaglig spridning till Sverige. Sverige drabbades visserligen inte alls lika hårt som USA. Men illa nog,

119

vilket kan illustreras av Stockholmsbörsens kursfall på 58 procent mellan juli 2007 och oktober 2008. För svenskt, västsvenskt och göteborgskt vidkommande var det när två världsledande bilkoncerner, Ford och General Motors, försattes i akuta krislägen som påverkan blev som allvarligast. Chockvågor sändes över Atlanten eftersom Ford sedan 1999 var ägare till Volvo Cars och sedan år 2000 var också GM ensam ägare till Saab Automobile i Trollhättan. De båda svenska varumärkena sveptes obönhörligen med i biljättarnas kriskarusell. Branschen i sig befann sig dessutom redan i en djup svacka på grund av att nybilsförsäljningen dalat rejält. Nu, när kredittillgången för bilköp ströps, försvann efterfrågan och därmed marknaderna nästan helt. För Lindholmen Science Park blev den historiska händelseutvecklingen en startsignal. Återigen skulle en kris visa behovet av bolaget som nod för samverkan och utveckling. Lindholmen Science Park tog initiativ och blev, parallellt med ordinarie verksamhet, en efterfrågad facilitator för en uppsjö av aktiviteter och möten som syftade till att att hitta strategier ur och bortom krisen. Hela fordonsindustrin anslöt och Lindholmen Science Park blev plattform för nationellt samlande samtal om de möjligheter och satsningar som låg på bordet. Det handlade i huvudsak om säkerhet, miljö, kommunikation samt framtidens batterier och alternativa bränslen. 2007 nåddes offentligheten av rykten om att Ford ville sälja Volvo Cars och att tyska BMW var en het spekulant. Tre år senare köptes

120

Volvo Cars av kinesiska Geely. Affären slutfördes i augusti 2010 och därefter gick Volvo Cars starkt, tvärtemot många initiala spådomar, För Saab Automobile blev utvecklingen den motsatta och i januari 2010 begärde GM att Saab Automobile skulle likvideras, men i slutet av månaden såldes Saab till nederländska sportbilstillverkaren Spyker. I december 2011, efter ytterligare ett synnerligen turbulent år, försattes Saab Automobile i konkurs. Varumärket för personbilar övertogs efter Saabs konkurs av National Electric Vehicle Sweden AB (NEVS), som köpte konkursboet 2012. För Lindholmen Science Park betydde turerna fortsatt fokusering på fordonsindustrin. Ett tydligt tecken på krisens magnitud var hur dess effekter sög upp både personer och andra resurser. Sommaren 2009 beslutade Västra Götalandsregionen om programmet InMotion. Orsaken var finanskrisens akuta konsekvenser. Inte minst för den för regionen så viktiga fordonsindustrin. Injektioner ansågs nödvändiga för att stimulera konkurrenskraft, både i ett kort och i ett längre perspektiv. Målet var att bidra till utvecklingen av Västra Götaland som en av Europas ledande regioner inom miljö, energi- och transportinnovation. InMotion innebar att 250 miljoner kronor satsades och i december 2010 hade totalt 32 projekt, 20 förstudier och ett ramprogram för forskning- och utveckling i små och medelstora företag beviljats pengar. För Lindholmen Science Park AB innebar tillskottet framför allt: • Möjlighet att växla upp Lindholmen som mötesplats. • Resurser att initiera och leda fler satsningar.

121

Pengarna blev, rakt på sak, extra värdefulla för bolagets projektprofil. Det öppnades också möjligheter med nödvändiga förstärkningar. Den mer omfångsrika verksamheten krävde mer resurser inom ekonomi och kommunikation. Tack vare InMotion stärkte Lindholmen Science Park sin position nationellt. Bolaget var på skiftande vis involverat i en flora av initiativen och satsningarna ovan. – Det allra mest konkreta som InMotion-pengarna gick till – nästan en femtedel om jag minns rätt – var ändå investeringen i AstaZero, säger Niklas Wahlberg. Även till det yttre var Lindholmen Science Parks utveckling en diametral motsats till den grasserande finanskrisen. 2008 startade nämligen nästa stora utvecklingsfas av huvudbyggnaden. En expansion som innebar ytterligare 20 000 kvadratmeter kontor plus moderna konferensutrymmen och en konferenshall med kapacitet för upp till 600 gäster. I anslutning planerades också för ett parkeringshus och hotell och 2009 inleddes själva byggandet av de båda projekten. Lindholmen Science Parks nya huvudbyggnad stod redo för inflyttning i augusti 2010. Tio år senare möts vi av ytterligare en större kris – coronapandemin – med stora globala konsekvenser. På vilket sätt detta kommer att påverka verksamheterna i och runt Lindholmen Science Park vet vi som sagt ännu inte. Men erfarenheterna visar att ur varje kris uppstår nya möjligheter och att Lindholmen Science Park hittills haft förmågan att ta vara på dem.

122

Bild: Robin Aron/Lindholmen Science Park.

123

Samverkansmiljö som väcker intresse I maj 2016 besökte Chiles president Michelle Bachelet Lindholmen tillsammans med det svenska kungaparet och infrastrukturminister Anna Johansson. Fokus för dagen var innovativa och klimatsmarta transportlösningar i stadsmiljö.

Under kampanjen Silent Bus Sessions 2015, framförde några av Sveriges hetaste artister, däribland Seinabo Sey, sina låtar för resenärerna på de elektrifierade bussarna på linje 55.

Mikael Damberg, dåvarande närings- och innovationsminister, under ett av sina besök på Lindholmen Science Park, i maj 2018. Bild: Jonas Lindstedt/Göteborgs-Posten. 124

Kroatiens president Kolinda GrabarKitarovid, på besök i mars 2017. Här flankerad av Maria Fuxborg, Lindholmen Science Park och Lisbeth Schultze, tf landshövding och chef för Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

I maj 2011 fick Kinas transportminister Li Shenglin möjlighet att se Lindholmen Science Parks samverkansmiljö och kompetens inom fordonsoch transportområdet. Här tillsammans med bl a Hasse Johansson, Anita Bengtsson Schachtschabel och Niklas Wahlberg från Lindholmen Science Park.

Drive Sweden Forum februari 2017. På Ericsson Studio deltog dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m), infrastrukturminister 2010-2014 och tidigare ordförande för Drive Sweden.

Österrikes transport-, innovations och teknologiminister Jörg Leichtfried, under ett besök på Lindholmen Science Park i september 2016.

I mars 2020 besökte Margrethe Vestager, EU-kommissionär för digitalisering, Lindholmen Science Park. ”Teknik med ett syfte” var temat.

125

Framgångssaga byggd på partnerskap Ett tydligt behov och syfte, modiga gränsöverskridande beslut och ett långsiktigt engagemang från politiker, beslutsfattare inom näringslivet och framstående aktörer inom akademin är Lindholmen Science Parks främsta framgångsfaktorer. Konceptet och ekosystemet Lindholmen Science Park förutsätter att bolaget med samma namn kan agera på ett inkluderande och öppet sätt för att främja samverkan. Lindholmen Science Parks mål är att arbeta med de främsta aktörerna inom respektive område oavsett var de har sin hemvist eller var ett projekt bäst genomförs ur ett resultatperspektiv. Verksamheten här ska ge mervärde för partners och ägare. Att skapa en känsla av samhörighet på många plan är centralt. Studenter, forskare, företagare och offentligt anställda ska känna sig som en självklar del av Lindholmen Science Park. Att bolaget Lindholmen Science Park är neutralt och saknar vinstintresse är en stor fördel för alla. Det är våra partners verksamheter som står i fokus och ska utvecklas, skapa sysselsättning och bli nya produkter och tjänster. En av de senaste årens större satsningar, den nationella AI-arenan AI Sweden, är ett tydligt exempel på Lindholmen Science Parks utvecklade förmåga att arbeta med bredd för att få spets. Vid starten fanns förväntningar på 30 partners efter första verksamhetsåret. Resultatet blev drygt 70 stycken som representerade industrikon126

Jonas Wilhelmsson från Ericsson, fick utmärkelsen Årets samverkare 2019 i Sverige. Bild: Per Wahlberg/ Lindholmen Science Park.

cerner, konsultbolag, startups, lärandeorganisationer, akademi och myndigheter. Två år senare har satsningen skapat noder med medarbetare och nya samverkanspartners på ett stort antal platser runt om i Sverige. För att möta det växande behovet av en neutral koordinator och facilitator av breda nationella samverkansprojekt är Lindholmen Science Park idag också etablerat med kontor i Stockholm. För att synliggöra betydelsen av samverkan instiftades 2019 utmärkelsen Årets samverkare. Priset delades för första gången ut i samband med evenemanget Lindholmen Open Day. 2019 års pristagare blev Jonas Wilhelmsson, Global Engagement Director på Ericsson, som fick priset med motiveringen: ”Jonas får på ett inspirerande sätt saker att hända, långt bortom sitt vardagliga ansvar. Hållbarhet är en ledstjärna, såväl professionellt som privat.”

127

Med en gemensam målsättning har Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, akademin med Chalmers och Göteborgs universitet, samt det internationella näringslivet i Sverige tillsammans investerat, möjliggjort och målinriktat utvecklat en oerhört spännande innovationsmiljö. Tillsammans med myndigheter har de år efter år haft stora förväntningar på Lindholmen Science Parks bidrag till samhällsutvecklingen. Utan deras långsiktiga och breda engagemang hade Lindholmen Science Park helt enkelt inte blivit den framgångssaga det är.

Evenemanget Lindholmen Open Day 2019. Bild: Per Wahlberg/ Lindholmen Science Park.

128

129

Med siktet framåt Du har nu läst berättelsen om hur Lindholmen Science Park skapades och under 20 expansiva år utvecklats som innovationskraft för Sverige, berättad utifrån ett antal specifika händelser. En utvecklingsresa som väldigt många har anledning att känna stolthet över och som gör Lindholmen Science Park väl förberedd för 20 nya år i framtidens tjänst. Sveriges behov av innovations- och konkurrenskraft avstannar inte. Tvärtom. Vi är stolta, men inte klara, och efterfrågan på samverkan och innovation mot ett mer hållbart samhälle, en mer inkluderande arbetsmarknad och stärkt internationell konkurrenskraft förblir stor. – De gångna 20 åren har tydligt illustrerat värdet av en neutral samverkansarena för akademi, samhälle och näringsliv. Lindholmen Science Park skapar med all vår erfarenhet värde genom nya kontaktytor och nätverk som bygger relationer, energi och skapar insikter som stimulerar innovation. Detta är och förblir därför kärnan i vår vision, säger Tord Hermansson, vd Lindholmen Science Park. De aktuella utmaningarna är många. Den accelererande digitaliseringen, transportsektorns omställning till elektrifiering, artificiell intelligens (AI) påverkan på samhällsutvecklingen, ett medielandskap i historiskt snabb förändring och, i ett vidare perspektiv, hur skärningspunkten mellan nya teknologier och kommunikation utgör både möjligheter och hot för vårt demokratiska system. Bara för att nämna några exempel.

130

Bild: Robin Aron/ Lindholmen Science Park.

Den i skrivande stund pågående coronapandemin har plötsligt och konkret skakat om behovet av nytänkande. Gamla sanningar och invanda mönster har ställts på ända och krav på alternativa lösningar har blivit akuta. Med denna erfarenhet och dess nya lärdomar som utgångspunkt är Lindholmen Science Parks målsättning att fortsätta utvecklas och verka för ett kreativt innovationsklimat i Sverige. I samverkan går vi vidare efter kriser.

131

Bokens innehåll baseras på många olika källor och medverkan från ett stort antal personer. Utöver alla som låtit sig intervjuas vill vi särskilt uppmärksamma Martin Holmberg, programansvarig för Medier & demokrati och Anita Bengtson Schachtschabel, tidigare kommunikationschef på Lindholmen Science Park, för deras stora insats kring textinnehållet.

Redaktör: Anna Hafström Kováts, Lindholmen Science Park AB Byråpoduktion: Where is my pony AB Tryck: Billes Tryckeri AB