Svensk fisknäring Nr 1 2023

Page 1

Blå mats unga forskare Elena Costa Prado sid 10-11 Trendspaning 2023 sid 8 Polyfluorerade alkylsubstanser – kort om PFAS sid 27 Mats Ingemarsson – Insjöfiskets starke man lämnar över rodret sid 16-17 Nordic Seafood Summit sid 4 Svensk Fisknäring. Årgång 7. Nr 1. 2023. Pris: 65kr TEMA: FORSKNING PÅ GÅNG Hallå där Peter Kullgren sid 13

Forskning, innovation och produktutveckling

Årets nummer av Svensk Fisknäring tar avstamp i forskning, innovation och produktutveckling och vi inleder med temat forskning på gång. I det här numret startar vi upp en serie presentationer av Blå Mats unga forskare. Först ut är Elena Costa Prado på sidan 10-11. Vi gör även en sammanställning av ett par av de forskningsprojekt som är på gång inom branschen. Läs om både havssallat, röda signalsjögurkor och resursfisk

3.0 på sidan

6-7.

Den nya branschmässan Nordic Seafood Summit har sett dagens ljus och genomfördes för första gången 19e till 20e januari i år på Stockholm Waterfront Congress Centre. Vi är många som varit nyfikna på hur detta första försök skulle tas emot, att skapa en branschmässa där alla delar i fiskbranschen kan mötas. Även om alla utvärderingar inte är klara så kändes koncept och genomförande bra för oss som var på plats. Många bra och intressanta möten med personer och företag inom branschen varvades med föreläsningar och presentationer på scenen. Generaldirektör Jacob Granit pratade bland annat om Sveriges fiskeriförvaltning och fick samtidigt svara på kritiska frågor om både beståndsuppskattningar och spårbarhetssystemets komplicerade uppbyggnad. Nästa år är det tänkt att mässsan kommer till Göteborg och vi ser redan fram emot en späckad agenda och mässhallar fyllda med intressanta utställare. Läs mer, och ta del av mingelbilder från evenemanget på sid 4-5

Mat, och i synnerhet sjömat, är alltid spännande och intressant. Svensk Fisknäring gör en trendspaning inom matvanor och sjömatskonsumtion för att se vad som är nytt och hett. Läs mer på sidorna 8-9.

Vi tittar också närmare på RE:OCEAN och deras stora projekt kring landbaserad odling av lax i Säffle. En spännande framtid med många utmaningar, läs mer på sid 18-19.

Avslutningsvis hoppas vi på ett stabilt och bra sjömatsår där vi kan

fortsätta att utveckla vår näring så att fler kan njuta av nyttig och god mat från hav och sjö.

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna.

Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar

HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se

ICES = Internationella havsforskningsrådet

FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org

MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org

RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se

SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se

Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se

WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se

FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se

GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se

SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se

SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se

HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se

SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund

SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se

SVoS = Svenskt Vattenbruk och Sjömat

Demersalt fiske = fiske som sker nära botten

Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten

Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur

Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland

Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad

MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)

TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)

RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING

ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se

ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 2
Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se OMSLAGSBILD Fiskodling med AI. Foto: Torbjörn Johansson, IVL
LEDARE
Håll koll på vädret.
Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Innehåll, nr 1 2023

Sid.

4 Succé när Nordic Seafood Summit genomfördes för första gången

6 Forskning på gång

8 Trendspaning 2023

10 Blå mats unga forskare

12 Så kan sjömatsnäringen utvecklas

13 Hallå där Peter Kullgren

15 Kvotförändringar för fisket under 2023

16 Mats Ingemarsson – Insjöfiskets starke man lämnar över rodret

18 Optimala förhållanden för lax i Säffle

20 Hajar spåras med telemetri

21 Dött korallrev får liv igen

22 Dryckestips – Prisvärda vintips

25 I säsong just nu

26 Forskare lyssnar på fiskar för att förbättra odlingsteknik

27 Polyfluorerade alkylsubstanser – kort om PFAS

30 Saxat & På gång

3 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
YRKESFISKE
ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR
www.sfpo.se 6 16 10 25
Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå.

Succé när Nordic Seafood Summit genomfördes för första gången

För första gången genomfördes Nordic Seafood Summit, en mässa för hela den blå näringen. Under ett och samma tak på Stockholm Waterfront Congress Center samlades allt från fiskare och odlare till grossister och producenter men också andra viktiga aktörer inom branschen. Det blev en blandning av intressanta montrar, nätverkande samt ett spännande scenprogram med intressanta talare. Första dagen avslutades med ett mingel arrangerat av MSC och därefter en gemensam middag för utställarna.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 4
Louise Söderqvist, Fiskhallen Sorunda, bjöd på smakprov på bland annat regnbåge från projektet 5 ton grön fisk i disk. Jan Persson, Savolax, Jörgen Karlsson och Hans Persson, Vänerlöjrom. Amanda Gustafsson, Fiskekommunerna och Madeleine Johansson, BRG. Tobias Andersson, Sofia Åström och Daniel Östman, Guldhaven Pelagiska. Jonatan Gerrbo, Nordic Seafarm. Ola Nyström, Sterling och Christian Von der Lancken, Sjöson. Ett spännande samarbete i montern för GastroSea bjöd på kobbar (bullar) av mussel-, sill- eller sjöpungsfärs. Pontus Båth, Feskhandlarn. Kom som representant för Göteborgs fiskhandlarförening. Lillemor Lindberg, Innovatum och Jeanette Forsell, Insula AS. Richard de Man Lapidoth, Fisk Idag, Roger Västkustfisk,Skymne, Mats Eriksson, SIC, Johansson,MagnusSmögens fiskauktion.

Initiativtagarna Pelle Lindquist Omberg, EKO fisk, Peter Sjöholm, Västkustfisk och Joachim Petersén, Finnvacum tackades av Lillemor Lindberg på Innovatum för en väl genomförd mässa.

MSC bjöd på trevligt mingel före kvällens middag

Näringens aktörer om dagens fiskepolitiska situation

– Går näringen en ny framtid till mötes? Vad är de stora utmaningarna?

Citat från paneldebatten dag 2

”Vi måste få hjälp att lära konsumenten att äta våra produkter”, Teija Aho

”Vi behöver nyrekrytering. Behörighet och expertis inom fisket saknas”, Johannes Claesson

”Vi är en vital del av den svenska livsmedelsförsörjningen.

Vi har något att erbjuda”, Krishan Kent

”Vi behöver få korrekta beståndsuppskattningar på de arter vi inte fiskar kommersiellt på idag som t.ex. lake och braxen”, Mats Eriksson

”Vi behöver fler kvinnor inom den traditionellt mansdominerande branschen”, Linnéa Engström

Alla var överens om att det behövs nyrekrytering inom fisket och att det saknas beståndsuppskattningar, mer datainsamling behövs, det är myndigheternas ansvar och en förutsättning för att öka den svenska livsmedelsförsörjningen.

5 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
Krishan Kent, FR, Peter Sjöholm, Västkustfisk och Linnéa Engström MSC under MSCs mingel. Under dag 2 samlades aktörer inom näringen för att diskutera dagens fiskepolitiska situation, framtid och utmaningar. Från vänster: Moderator Claes de Faire, Kekst. Krishan Kent, FR, Johannes Claesson, Fiskeri AB Ginneton, Mats Eriksson, SIC, Teija Aho, Guldhaven Pelgiska AB och Vice ordförande SFPO samt Linnéa Engström, MSC. Lillemor Lindberg, Innovatum, Teija Aho, Guldhaven pelagiska och Linnéa Engström, MSC. Cecilia Öster, Livsmedel i Fokus och Susanne Ekstedt, Innovatum. Niklas Warwas, doktorand GU, Kristina ”Snuttan” Sundell, Blå mat, Franziska Sperling, Blå mat och Johan C Thorburn, Blå mat. Roger Skymne, Västkustfisk tillsammans med Jonas Köhler, Menigo. Henrik Nilsson, Kekst och Gert Wingårdh, Wingårdhs. Magnus Andersson, departementet, Marie Gidlund, Sweden Food Arena och Anders Engström, AGFO. Peder Lodahl, Danske fiskeauktioner, Mattias Johansson och Magnus Johansson, Smögens fiskauktion och Cajsa Torell, Kobb AB. Dennis Bergman, fiskare och representant för PO Kustfiskarna Bottenhavet. Linda Frithiof

Forskning på gång

Det finns en stor utvecklingspotential inom sjömatsindustrin idag. Forskningen kring sjömat är grunden för att vägleda branschen mot en hållbar utveckling. Hur odlar man sjömat på ett hållbart sätt? Hur smakar det och vad vågar vi äta? Vilka resurser finns som vi kan nyttja? Här följer ett axplock av de forskningsprojekt som är på gång just nu.

Uppfödning av röd signalsjögurka för användning inom cirkulärt vattenbruk

Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Detta är ett av sex projekt som fått forskningsbidrag från Formas.

Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Kristineberg berättar att man i projektet kommer att bland annat utforma ett protokoll för uppfödning av arten, röd signalsjögurka. Utöver det har projektet två syften. Det ena är att se hur arten funkar i ett integrerat multitrofiskt vattenbruk, där flera arter i näringskedjan odlas tillsammans. Kan den här arten ta hand om fekalier och eventuella foderrester från andra arter?

Därtill vill man också titta på om man kan restaurera marina miljöer där arten kraftigt minskat eller helt försvunnit och där de skulle kunna fungera som havets dammsugare.

Ellen efterfrågar också sjögurkor som kommer upp som bifångst i fisket. Du hittar kontaktuppgifter och mer om projektet här https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/ellenschagerstrom

Ökad självförsörjning av sjömat med hjälp av växtbaserade sidoströmmar – SEASIDE

Livsmedelsvetenskap, Chalmers Tekniska högskola Sverige exporterar nästan 85% av sina fiskråvaror för produktion av fodermjöl/-olja, främst sill och skarpsill. Samtidigt importerar vi 74% av all konsumerad sjömat, vilket ger en mycket låg självförsörjandegrad och ett sårbart livsmedelssystem. Händelser i vår omvärld, liksom flera svenska strategier, påkallar nu en snabb förändring där svensk sill och skarpsill i stället integreras i lokala värdekedjor. I SEASIDE är målet att utvärdera antioxidantrika juicepressrester från lingon som ett nytt naturligt koncept att hämma fettoxidationen i sill och skarpsill, som dessa arter är känsliga för. Projektledare är Ingrid Undeland, Chalmers och projektet kommer att titta på hur och på vilket sätt detta bör ske för att ge ett så bra resultat som möjligt utan att det påverkar produkten. Projektet knyter samman såväl blå som gröna värdekedjor samt flera tidigare Formas-projekt med målet att skapa en ny generation hållbara sjömatsprodukter.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 6

En första handbok för användning av hållbara marina resurser – Bestämning av odlingspotentialen och kommersiellt relevanta föreningar av havssallad längs den svenska kusten

Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet

Även detta är ett projekt som fått finansiering från Formas. Havssallat, eller släktet Ulva, är ekonomiskt och ekologiskt viktiga grönalger med en växande potential inom den svenska och europeiska vattenbrukssektorn på grund av sin höga produktivitet, breda miljötolerans samt lämpliga näringsegenskaper.

Fram till nu är den skandinaviska artmångfalden okänd och artberoende skillnader i högvärdiga föreningar (t.ex. proteiner, fettsyror, kolhydrater) har aldrig undersökts i detalj.

Sophie Steinhagen, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet kommer i detta projekt bedöma havssallat-arternas mångfald med moderna molekylära metoder och kommer att fokusera på artberoende egenskaper inom vattenbruk. Hon kommer till exempel att undersöka hur skillnader i högvärdiga föreningar varierar under förändrade odlingsförhållanden för att underlätta valet av högproduktiva stammar lämpliga för vattenbruk.

Kommunikation med intressenter, beslutsfattare och mer specifikt vattenbruksnäringen är av yttersta vikt. De erhållna resultaten bör göras tillgängliga som så kallade handböcker för vattenbruksnäringen. Där man kan få ta del av forskningsresultaten om var de olika arterna växer bäst, vilka odlingsförhållanden som är gynnsamma för att få högkvalitativ biomassa, men också vilka arter som kan vara bäst för livsmedels- eller biomaterialsektorn och vilka faktorer som avgör biomassans värde. Tanken är att på ett begripligt sätt överföra kunskapen direkt dit den behövs för att stödja och möjliggöra ett hållbart tångvattenbruk.

SensAlg – En sensorisk kunskapsgrund för ökad konsumtion av svenska makroalger

Ett Formasfinansierat samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet, Chalmers, Göteborgs universitet och Axfoundation samt ett flertal företag (Fisk Idag, Nordic Seafarm, Veg me)

Syftet är att utvärdera den sensoriska kvaliteten hos tre arter av svenskodlad tång, havssallad (Ulva), sockertång (Saccharina) och söl (Palmaria), samt dess potential för utveckling av livsmedel för barn och ungdomar. Tångodling har visats ha potential att bli en mycket lönsam industri i Sverige, men för att denna potential ska förverkligas krävs dock mer kunskap om tångens sensoriska egenskaper och konsumenters preferenser. Att förse en växande global befolkning med hälsosam mat från hållbara livsmedelssystem är en akut utmaning. Att växla upp potentialen hos tång som livsmedelsråvara är ett sätt möta denna utmaning. Vi gillar att äta det vi är vana vid, och att tidigt erbjuda och vänja barn vid nya smaker är en nyckelfaktor för främjande av nya hållbara livsmedel. I SensAlg strävar vi särskilt efter att utveckla goda och hälsosamma livsmedel med tång som kan serveras i skolor.

SensAlg är ett tvärvetenskapligt projekt som möjliggörs genom ett starkt team av nationella och internationella experter inom olika vetenskapliga discipliner samt partners både inom livsmedelsindustri och privata icke-vinstdrivande aktörer. SensAlg kommer att bidra med en helt ny sensorisk kunskapsgrund för hur tång bör odlas, processas och inkluderas i livsmedel för maximerad acceptans och konsumtion hos barn och ungdomar både i Sverige och i Europa.

Resursfisk 3.0 – strömmingen och skarpsillens återkomst på var persons tallrik

Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med SLU och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, SIC Länsstyrelsen i Stockholms län drar igång ett nytt projekt i slutet av april där man skall jobba i hela kedjan för att utforska möjligheterna att en större andel av den fisk som fångas i det småskaliga yrkesfisket idag kan bli mat på våra tallrikar.

– Det gör vi genom att utforska skonsamma fiskemetoder, lämpliga förädlingsmetoder och rätt marknader som tillsammans stärker det småskaliga yrkesfisket och dess värdekedjor, berättar Jonatan Fogel på Enheten för landsbygdsutveckling, Länsstyrelsen i Stockholm.

– Genom ett brett samarbete med aktörer i närområdet och med hjälp av deras erfarenheter vill vi ta vara på de beredningserfarenheter som yrkesfiskare längs ostkusten besitter sedan många generationer tillbaka och tillsammans med de tongivande kockar som vi samarbetar med, ta fram nya rätter av våra traditionella fiskar. Projektet kommer löpa under cirka 2 år.

7 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen! 031-704 30 60 | info@rakexport.se 0346-71 57 57 • info@korshags.se • Rökt och gravad lax • Rökt makrill • Såser och röror •

Trendspaning 2023

”Never let a good crisis go to waste”. Citatet av Winston Churchill inleder Food & Friends Trendspaning för 2023, och menar på att det är kriser som får oss att tänka nytt och göra annorlunda. Vad kommer här näst? Vi kikar närmare på vilka trender vi ser inom sjömaten under 2023.

Hur påverkas våra måltider i en lågkonjunktur? Vilka trender ser vi inom sjömatsindustrin? Hur äter vi? Och vad kommer vi handla? Kriser gör oss mer prismedvetna och vi väljer mat därefter. Enligt Food & Friends trendspaning är det den heliga tre-enigheten som kommer stå stadigt på menyn; pizza, pasta och hamburgare.

Billig mat ”Cucina povera” – fattigmansmat

Sillburgare ligger helt rätt i tiden. Sillen har varit livsavgörande för svenskarnas överlevnad under tidigare krisperioder. Det och dessutom i form av en burgare kommer göra den till en vinnare. Pelagic Seafood har under många år experimenterat för att få fram en riktigt god sillburgare. I samarbete med Sweden Pelagic Ellös och Ingrid Undelands forskarteam på Chalmers har man fått fram en produkt med bra hållbarhet och smak.

Sill har dessutom ett lågt koldioxid-fotavtryck. Endast 0,8 CO2e/Kg.

Ladda upp i skafferiet med fiskkonserver

Sardiner, sardeller, tonfisk, ansjovis och sill. Små fina firrar till ett gott rostat bröd eller som förgyller din pasta är också helt rätt i tiden. Det gäller inte enbart billiga fiskkonserver att bunkra med i kristider utan håll

till lördagsmiddagen och låta de sista räkorna som blev över toppa söndagens pizza.

även utkik efter de lite mer lyxiga varianterna som blir allt vanligare i fiskbutiker och delikatessaffärer.

Don’t waste it!

Bli mer svinnsmart och tänk att hela råvaran skall användas, oavsett om det är på restaurang eller hemma i köket. Den tillagade fisken som blev över kan till exempel mixas samman med ägg och kryddor och stekas till små fiskbiffar eller stoppas i en fiskpudding. Orkla FoodSolutions skriver i sin trendrapport om deras nya svinnutbildning som bland annat innehåller det de kallar för en trestegsraket. Där en rätt blir till en ny rätt som i sin tur blir till en tredje. Ett utmärkt sätt att tillämpa detta är att av fredagsräkornas skal koka en god förrättssoppa

Ät hela fisken – Tittar vi tillbaka en generation i tiden var kokt torskhuvud ingen ovanlighet på middagsbordet. Från att kunna filea fisken själv och ta hand om hela fisken har vi gått till att endast äta filén. Helst helt benfri. I och med att priserna stiger är vi mer villiga att prova nya delar av fisken. Ugnsbakat fiskhuvud kan du beställa på Bar Bulot i Saluhallen i Göteborg. Givetvis kan du fråga din lokala fiskhandlare om du vill prova själv. Då kan du njuta av torskkind och torsktunga (det kött som sitter under hakan på fiskhuvudet).

Sharing

Istället för en klassisk trerättersmeny går trenden mot fler

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 8
Foto: Bar bulot

”Never let a good crisis go to waste”

rätter. Många restauranger erbjuder en stor variation av små och mellanrätter som du med fördel delar med ditt sällskap. 2-3 små rätter istället för en varmrätt brukar rekommenderas. Du får prova flera olika smaker men måste inte köpa hela rätter. Trevligt, gott och bra för plånboken. Funkar också som en modern form av knytkalas.

Umami sätter smaken

Enligt Food & Friends är andelen vegetarianer i Sverige konstant. Däremot har andelen flexitarianer ökat. När vi lagar mer vegetariskt ökar intresset för smaken umami. Umami hittar vi framför allt i proteinrika livsmedel som kött, skaldjur, alger, ost och svamp. Man ser därför en trend av att tillsatser som innehåller umami ökar. Garum, liquamen och muria är olika namn på samma sak – fermenterad fisksås. Kanske tänker du på den asiatiska fisksåsen vi nu kan hitta på mataffären? Garum härstammar från det antika, främst romerska köket och påminner om den asiatiska fisksåsen. Ordet kommer från grekiska γαρόν (garon) som var namnet på den fisk vars inälvor man först använde. Såsen bereddes av fiskrens, mestadels från makrill. Renset blandades med salt, vinäger och örter i ett lerkärl som ställdes i solvärmen för att jäsa. Används som smakförstärkare i såser och maträtter.

1. Norður Garum Isländsk fermenterad fisksås gjord på höstmakrill från Breiðafjörður.

2. Ciona Umami Fond

Gjord på fermenterad sjöpung. Rik på umami och kokomi (sägs vara vår sjätte smak som skall ge en känsla av en rund, fyllig och långvarig smak i munnen).

Scary Seafood och bortglömda fiskar

Trenden går inte bara mot att äta fler delar av fisken utan att också prova nya eller snarare bortglömda arter.

Projektet Scary Seafood gick ut på att utmana oss och se var gränsen går. Vad upplever vi som okej att äta och vad tycker vi upplevs som äckligt. Vad sägs om friterade ryggben från sill, sjögurka eller sjöpungsfärs? Under samma tid har Kålrotsakademins projekt Bortglömda fiskar tittat närmare på vilka andra arter, framför allt sötvattensarter som vi skulle kunna äta mer av. Arter som vi tidigare ätit men lite glömt bort.

Sjömat – Den ätbara mångfalden i havet – boken visar på oanade möjligheter under havsytan. Varför inte testa en liten blåmanet på rostmackan? Gratis och dessutom till stor glädje för havsbadarna.

Fiskrom

Kaviar, stenbitsrom och löjrom

känner de flesta till men har du provat gäddrom, marulksrom eller mörtrom? Ur ett hållbarhetsperspektiv bör man kanske fiska fisken då den inte bär rom men det är inte så enkelt att du kan välja vad du får i näten. Mycket fisk kommer med som bifångst och klarar sig inte alltid och har den en kvot får den inte heller slängas tillbaka i havet. Att ta hand om hela fisken och inte låta något gå till spillo

är då det bästa. Rom från torsk och långa säljs oftast separat men i plattfisk kan du ibland få med rommen då den sitter längs buken på fisken och blir kvar när fisken rensas. Du kan dessutom hitta hel insjöfisk, vilken säljs orensad precis som makrill och sill. Stek rommen försiktigt i rikligt med smör eller prova att laga Mentaiko eller Tarako pasta. En enkel japansk ”spagetti”-rätt som traditionellt görs på saltad rom från alaska pollock eller torsk blandat med gräddmjölk och toppad med finstrimlad nori och shiso. Mentaiko är en lite mer ”spicy” version av Tarako som görs på färsk saltad rom. Gör en svensk variant med saltad torskrom och strimlad sockertång. Recept hittar du på bland annat justonecookbook.com

Laga mat utomhus

Under pandemin har många upptäckt hur härligt det är att äta och laga mat ute i det fria. Att grilla eller steka över öppen eld eller att bara ta med sig maten ut i mattermos. Spritkök och kokkaffe möjliggör allt från frukost till middag i naturen. Fånga din egen fisk, fyll med örter, enbärsris eller linda i tång och halstra direkt över glöden.

Dryck från havet

Under de senaste åren har också allt fler drycker med marina inslag dykt upp på marknaden. Sjöpungstonic, tånggin och rökig gin med destillat av ostron. Även öl smaksatta med olika tångsorter finns att hitta.

Blå mats unga forskare

Ny sjömat bemöts ofta med skepsis, rädsla och rynk på näsan. Varför?

– Vi är ganska konservativa när det kommer till matkällor. Det finns till exempel tusentals skaldjursarter i världen, men i Sverige konsumerar vi mest fyra huvudarter, säger Elena Costa Prado som studerar konsumentbeteende och är Blå-mat-doktorand vid Göteborgs universitet och RISE.

Det finns en ovilja att prova ny mat från havet

COSTA PRADO

Elena Costa Prado vill förändra konsumentens beteende

Sjömat är en nyckelkomponent i en hälsosam kost: en mångsidig livsmedelskategori med lite fett, mycket protein, mikronäringsämnen och omega 3-fettsyror. Dessutom erbjuder den massor av klimatsmarta alternativ till landbaserade animaliska livsmedel. Ändå äter vi mindre sjömat än vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Elena berättar att vår konsumtion är begränsad till väldigt få arter – det är mest lax, sill, torsk och räkor som hamnar på tallriken. Det finns flera anledningar till att vara ovillig eller osäker till att prova ny mat, till exempel rädslan att man inte kommer gilla smaken eller att man kan bli sjuk av den. Rädslan eller motviljan att prova ny mat kallas ”matneofobi”. Vi styrs också av intryck från våra sinnen, förväntningar och känslomässiga faktorer. Råvarans utseende, doft och namn spelar roll. Hur är konsistensen? Om vi inte är så vana vid att laga sjömat är de naturligt att välja livsmedel vi på förhand vet hur vi ska tillaga. Allt detta tillsammans gör att vi väljer bort många livsmedel, innan vi ens har provat dem.

– Jag vill ta reda på vad som motiverar och

begränsar våra val, och identifiera strategier för att övervinna dessa hinder. Forskningen ska ge kunskap om konsumentbeteende, med målbilden att öka och diversifiera konsumtionen av sjömat i Sverige. Denna kunskap kommer också att hjälpa industrin att utveckla sjömatsprodukter som är både hållbara och näringsrika, säger Elena.

I kombination med att göra litteraturundersökningar genomför hon konsumentstudier, så som intervjuer, smaktester och observation av människors köpbeteende. Projektet är inne på andra året av fem.

– Jag vill tillhandahålla ny kunskap om konsumenten, vilket kan hjälpa till att utveckla nya produkter som är både hållbara och nyttiga. Det finns tusentals arter, både odlade och vildfångade, men i dagsläget äter vi ett mycket begränsat antal av dessa. Det är inspirerande att se vilka möjligheter som finns. Resultaten från studierna kan ge oss värdefull information om hur vi kan diversifiera sjömatskonsumtionen, alltså hur branschen kan guida kunden att välja fler sorters sjömat, säger Elena.

Väljer det som är bekant

– Det finns strategier vi kan använda för att hjälpa människor att övervinna rädslan för att prova ny mat. Ett sätt att öka acceptansen för nya råvaror är att få dem att likna mat vi är vana vid, vilket gör det första steget mindre ”läskigt”. I Sverige köper vi ofta fiskfilé, och det kan göra nya fisksorter lättare att introducera jämfört med annan sjömat, eftersom det känns bekant, säger Elena.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 10
Provsmakning
Elena Costa Prado forskar på vårt konsumentbeteende.
ELENA
NAMN Elena Costa Prado ÅLDER 32 år BOR I Göteborg FRÅN Madrid, Spanien YRKE Filosofie doktor i konsumentbeteende
av ostron på olika sätt: råa, burgare, crêpe och soppa.
”Jag vill ta reda på vad som motiverar och begränsar våra val och identifiera strategier för att övervinna dessa hinder”

Trots att svenskarna gillar ostron, äter vi dem bara vid särskilda tillfällen. Elena menar att vi skulle kunna äta ostron oftare och på olika vis. Till exempel som i New Orleans, där ostron tillagas på många sätt, exempelvis stekta och grillade. I en studie har Elena och hennes kollegor serverat ostron som burgare, i crêpes och soppa, för att visa på råvarans bredd, öka dess acceptans och komma ifrån den enformiga användningen. I projektet har de hittills haft hundratals provsmakare, bland annat vid en foodtruck, med syfte att kartlägga attityd och åsikter.

– Sedan har vi lax, som konsumeras året runt både hemma och på restauranger. Lax är den mest populära sjömaten, medan knappt någon äter sjöborre i Sverige. För några år sedan visste jag inte heller att sjöborre gick att äta, men det är gott! Du kan exempelvis äta den rå, tillagad med pasta eller i en paté, säger Elena. Namn och rykte kan påverka acceptansen av den nya råvaran – ett namn med negativa associationer kan begränsa dess efterfrågan. En av Elenas kollegor har stött på detta bekymmer i samband med undersökningar om sötvattensfisken mört, som hon säger har ett dåligt rykte i Sverige trots att fisken har stora möjligheter. Vid provsmakning trodde några att det var makrill.

– När man utvecklar nya sjömatsprodukter är det viktigt att utvärdera namnen och se till att de är tilltalande för konsumenterna, säger Elena.

Ett hållbart val

– I en studie har jag låtit matbutikens kunder bära specialglasögon som registrerar ögonens rörelser. De användes för att mäta vad konsumenter tittar på medan de väljer sjömatsprodukter i affären. På det sättet kan jag se vad de fokuserar på medan de handlar. Resultaten visar att även om konsumenter är intresserade av att göra hållbara val inte alltid agerar därefter i butiken. Man bör hitta bättre sätt att

kommunicera hållbarhetsinformation, så att det blir enklare att göra ett val som är hållbart i längden.

Ett sätt att locka människor att prova ny blå mat är att utveckla och kunna erbjuda halvfabrikat baserad på fisk, skaldjur och annan sjömat samt rätter som är färdiga att äta – det kan minska motståndet att prova ny mat, särskilt för de som har låg matlagningsförmåga. Det blir bekvämt och enkelt att tillaga och äta.

– Å andra sidan finns risken att kunderna nobbar den nya sjömaten om den uppfattas som för processad, eftersom den kan ses som onaturlig, konstgjord eller för bearbetad, så det är lite knepigt att på förhand veta vilken väg som är bäst att gå, säger Elena.

Vi exponeras dagligen för diverse informationskällor, reklam och nyheter från influencers m.m. Det är TV-kockar, stjärnrestauranger och kändisar i sociala medier. Frågan är om dessa kanaler kan bidra med inspiration för att öka medvetenheten och acceptansen för ny sjömat.

– Om man litar på dem kan kändisar fungera som förebilder för andra, och stimulera trender som ökar viljan att prova ny sjömat. Men vi har inte undersökt detta ännu när det gäller diversifiering av sjömat, säger Elena.

Har du hittat någon egen favorit bland all ny sjömat?

– Många! Även om jag är från Spanien och vi är storkonsumenter av fisk och skaldjur, provade jag ostron för första gången i Göteborg när jag började min doktorandtjänst – det blev en favorit. Som en del av min forskning får jag smaka på ny sjömat, och det har öppnat mina ögon för hur många arter man kan äta, och hur gott det är. Jag är faktiskt chockad över hur stort utbudet är, och kan exempelvis nämna sjöpung, sjöborre och slutligen havstulpaner, som är en delikatess!

är Blå mats tredje verksamhetsår. Våra snart tio unga forskare har kommit igång ordentligt med sina projekt. Under året kommer du att kunna läsa om deras arbete här i Svensk fisknäring. En artikelserie att se fram emot.

Blå mat finansierar också så kallade satellitprojekt som ska stimulera behovsbaserad forskning och samverkan mellan företag, forskare och myndigheter som är parter i Blå mat. När den här texten skrivs har totalt fyra satellitprojekt beviljats medel och när du läser tidningen har vi hoppeligen blivit klara med 2022 års sista utlysning och kunnat bevilja ytterligare två projekt. Följ Blå mat på Linked in eller gå in på webbplatsen www.bluefood.se så ser du hur det gått.

Vi genomför tre satellitutlysningar varje år och de hakar i varandra. När en utlysning är stängd och vi påbörjar arbetet med att bedöma ansökningarna öppnar nästa utlysning. Sista datum för att söka är i år 28 februari, 1 maj och 1 oktober.

I satellitutlysningarna kan också Blå mats unga forskare söka resestipendier. En del av dessa kommer att användas för konferensen International Seaweed Symposium som håll i Tasmanien i Australien 19 till 24 februari. Dit åker ett halvdussin av Blå mats forskare och unga forskare för att presentera egna resultat och ta del av nya rön. Odling av alger är en snabbt växande näring i Sverige men vi är fortfarande mycket små i jämförelse med algodlingar i Asien och Oceanien. Där finns alltså mycket att lära och Blå mat kommer att få ett kunskapstillskott av resan.

Ett annat lyckat evenemang för Blå mat var Nordic Seafood Summit, en branschmässa som samlade stora delar av den svenska sjömatsnäringen och som genomfördes för första gången 19 och 20 januari. Inte minst var det ett bra tillfälle att träffa både näringen och tjänstemän från den politiska sfären. Vi ser fram emot nästa upplaga av mässan, som ska genomföras i Göteborg 2024.

11 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
Katarina Schläger Foto: Elena Costa Prado Kartläggning av attityder och åsikter om sjömat. Undersökning i livsmedelsbutiken, där deltagaren bär glasögon som registrerar ögonens rörelser.
BLÅ MAT 2023
Kristina Snuttan Sundell, Fredrik Gröndahl, Ingrid Undeland, Lillemor Lindberg & Johan C Thorburn

Så kan sjömatsnäringen utvecklas

Sverige har goda förutsättningar att utveckla produktion och förädling av sjömat. Men det krävs ökade satsningar på näringen. Därför har Sweden Food Arena och Innovatum Science Park kartlagt näringens behov av innovation och forskning.

Kartläggningen genomfördes under 2022 med syfte att identifiera sjömatsföretagens behov av ny kunskap och innovation för att stärka näringens konkurrenskraft, skapa nyetableringar och täppa till glapp i förädlingsledet.

– Sjömaten har stor potential att bidra till omställningen, och vi har försökt hjälpa utvecklingen framåt genom att identifiera behov och möjligheter för att kunna öka den svenska produktionen, berättar Kerstin Eriksson, Sweden Food Arena.

Kerstin Eriksson poängterar betydelsen av att öka intresset för sjömaten, att nya produkter utvecklas och de positiva effekter det kan få för såväl hälsa som välmående och livsmedelsförsörjning.

– Vi har pratat med hela värdekedjan och har en helhetsbild på övergripande nivå

av vad som krävs. Nu efterfrågar vi fortsatt ökade satsningar på sjömaten, men även en samordning av insatser längs hela värdekedjan, fortsätter hon.

Susanne Ekstedt är innovationsledare inom blå bioekonomi på Innovatum Science Park och bekräftar Kerstin Erikssons bild av vad som behöver till.

– Det finns ett glapp i förädlingsledet som vi behöver täta. För att sjömaten ska finnas på var mans bord behöver vi lära oss att äta nya produkter av nya råvaror, säger hon.

– Men de nya produkterna behöver också skapas och produceras. Tång av olika slag, sjöpung, musselfärs och varianter av ostron. Det finns också nya, spännande arter som har stor utvecklingspotential, liksom att använda hela fisken och inte bara filéerna.

Men hur ska utvecklingen gå framåt, snabbare?

– Samtliga aktörer i kedjan måste göra mera. Handeln behöver utveckla kommunikationen, exempelvis med fler recept, så att yngre konsumenter med spänning och förväntan väljer att tillaga sjömat och lyckas i köket. Förädlingsleden behöver mer kunskap kring produktionsprocessens betydelse för bevarande av näring, innehåll och sensorik. Näringen har också behov av två olika skalor

av processkunskap. Dels det småskaliga och diversifierade, då man har en råvarubredd som man behöver testa på marknaden, dels kunskap om uppskalning av populära produkter, säger Kerstin Eriksson.

Susanne Ekstedt tror att ett produktionshotell skulle kunna vara en del av lösningen för en snabbare utveckling.

– Det vore fantastiskt att ha ett ställe där små serier kan produceras och testas på marknaden, säger hon. Vi kan fånga frågorna och få det att hända, men branschen behöver investeringar för att öka tillväxten – inte bara privat riskkapital, utan också investeringar från både regioner och staten.

Kerstin Eriksson poängterar att Sweden Food Arenas hela syfte med projektet är att skapa uppmärksamhet, fler insatser och ökat engagemang att innovera kring sjömaten med målet att företagen producerar och utvecklar nya hållbara och smakrika produkter som når konsumentens tallrik.

– När vi lyckas med det får vi dessutom hälsa och livskvalitet på köpet, säger hon.

Framtagen i samarbete med tidningen Livsmedel i fokus

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 12
Susanne Ekstedt. Kerstin Eriksson.
”Men de nya produkterna behöver också skapas och produceras. Tång av olika slag, sjöpung, musselfärs och varianter av ostron”

HALLÅ DÄR!

Peter Kullgren

Du är ny landsbygdsminister sedan slutet av november förra året. Berätta lite om din bakgrund och relation till näringen. Jag är värmlänning med bakgrund som kommunalråd med samhällsplaneringsansvar och sedan har jag arbetat som partisekreterare för Kristdemokraterna. Fiskenäringen är en anrik näring i Sverige som jag ser fram emot att få arbeta med att främja som landsbygdsminister.

Hur ser du på den blå näringen och vad som behöver göras för att öka tillväxten inom svensk sjömat med tanke på livsmedelsstrategin?

Tillgången till fisk- och skaldjursråvaror samt områden att kunna fiska och odla i är avgörande för svenska fiskeriföretags överlevnad och lönsamhet. Livsmedelssektorn skapar en viktig länk mellan stad, lands- och kustbygd. Bättre förutsättningar för livsmedelskedjan, där fiskenäringen ingår, ger bättre förutsättningar för fler jobb och ökad hållbar tillväxt som bidrar till att hela Sverige ska fungera. Forskning och innovation är ett mycket viktigt område för fiskerinäringarnas utveckling och framtidstro där satsningar på hållbara livsmedelssystem, blå bioekonomi samt forskningsprogrammet för hav och vatten skapar möjligheter för en bred utveckling av de blå näringarna.

Vilka satsningar inom den blå näringen kommer att genomföras under mandatperioden?

Regeringens arbete kommer kräva ett helhetsperspektiv för att företagen inom den blå näringen ska kunna växa längs hela värdekedjan, från fisket, vattenbruket, till beredningsindustrin samt samtliga förädlingssteg till marknad och konsument. Det handlar om att skapa bra förutsättningar för att kunna landa, odla och bereda fisk men även att skapa möjligheter för konkurrenskraftiga företag. Genomförandet av Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet är därför ett viktigt redskap för att kunna skapa mervärden för samhället och stimulera utveckling mot mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara och konkurrenskraftiga företag inom fiske, vattenbruk och beredning.

Regeringen har tidigare undersökt vilka möjligheter som finns för att häva EU-förbudet mot handel med sälprodukter. Kommer frågan att fortsätta drivas och i så fall på vilket sätt? För närvarande tillåter Sverige, Danmark, Finland och Estland hållbar småskalig jakt på säl och fler länder funderar, givet ökade sälpopulationer och ökad interaktion med fiske, på att införa jaktkvoter på säl.

Det finns en bred enighet i riksdagen om att EU-förbudet mot handel av sälprodukter i första hand bör hävas och i andra hand bör kompletteras med ett allmänt undantag för sälprodukter som kommer från hållbar och djurskyddsvänlig jakt.

Hur ser din egen relation ut till fiske?

Jag har när jag var ung deltagit som junior i distriktsmästerskapen för isfiske/pimpling. Har även spenderat en hel del tid med att flugfiska i Värmland i min ungdom.

Om du får välja, vilken är godaste sjömatsrätten?

Torskrygg med kokt potatis, brynt smör, kapris, pepparrot och bacon.

Bäste läsare!

Vi har nu ett nytt år och med det nya möjligheter; låt oss hoppas och tillsammans verka för att 2023 ska bli ett bättre år än 2022. Yrkesfiske kan karaktäriseras som företagsamhet på naturens och förvaltarens villkor. För att fisket ska kunna förvaltas på ett bra sätt krävs kunskap om huvudsakligen beståndens status. Saknas sådan kunskap är det vanskligt för förvaltaren att fastställa hur mycket som kan och får fiskas.

ICES är den internationella organisation som tillhandahåller forskning och råd så att beslutsfattare ska kunna fatta kloka beslut. Det är utifrån ICES råd som fiskemöjligheterna fastställs på EUnivå. SFPO anser att råden från ICES ska respekteras och följas. Samarbetet mellan fiskeriforskningen och fisket lämnar utrymme för förbättring, något som varit till gagn för alla. Fiskeriforskningen fyller en nödvändig roll för att kunna säkerställa vårt gemensamma mål om ett långsiktigt hållbart fiske. I den bästa av världar hade råden varit mer tidsmässigt aktuella när de presenteras (denna tidsmässiga förskjutning är dålig då den leder till ett för litet fiske när bestånden ökar och ett för stort fiske när de minskar).

Men det är inte alla arter som omfattas av det arbete som ICES utför. Då blir nationell forskning nödvändig. SLU Aqua tillhandahåller nationella råd till bland annat Havs- och vattenmyndigheten som har att beställa de råd som behövs. Verksamheten kostar pengar och det är anledningen till att det inte finns underlag i en sådan omfattning som hade varit önskvärt.

SFPO påtalade för några år sedan att situationen med avseende på pigghaj inte var sådan att den borde vara en förbjuden art som den varit från 2017. SFPO framförde önskemål om att Havs- och vattenmyndigheten skulle anlita SLU Aqua för att undersöka situationen – ingenting hände, men nu har helt plötsligt Sverige en kvot på pigghaj om 793 ton i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Många unga som vill bli yrkesfiskare söker licens hos Havsoch vattenmyndigheten och anger att man vill fiska krabba. Samtidigt som man är överens om behovet av nyrekrytering av fiskare, mot bakgrund av den höga genomsnittsåldern, beviljas inga sådana licenser, eftersom man inte har någon vetenskapliga data på krabba. Mer eller mindre alla vet att det finns gott om krabba i Västerhavet, men eftersom vetenskapliga data saknas och Havs- och vattenmyndigheten inte beställer någon sådan data så tillämpar man försiktighetsprincipen som resulterar i frånvaron av en nödvändig föryngring i branschen.

Låt oss tillsammans göra 2023 till ett bättre år än 2022!

13 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 FISKEAKTUELLT
Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

Hanterad med kärlek från hav till bord

Mycket behöver bli rätt för att fisken ska hållas färsk hela vägen från hav till bord. Speciellt viktig är en förpackning som håller kyla. EcoFishBox™ är en klimatvänlig fiskförpackning för alla typer av fisk och skaldjur. Den är till största del tillverkad av förnybart råmaterial. Den tar lite plats, är enkel att hantera och att återvinna vilket bidrar till minskad klimatpåverkan, i hela leveranskedjan.

Läs mer om EcoFishBox: www.storaenso.com/sv/ecofishbox

Pigghajsfiske åter möjligt och förhoppningar om en hög räkkvot

Kvotförändringar för fisket under 2023

ICES råd för räkfisket är högt och från och med i år finns det även en kvot för pigghaj efter 13 års fiskeförbud. Torskbestånden har gått uppåt men i Kattegatt råder fortfarande fiskestopp. I Östersjön är förändringarna också stora, vissa kvoter ökar medan andra minskar. Vi pratar med Bart Adriaenssens, utredare på Fiskeregleringsenheten, Havs och vattenmyndigheten för att reda ut årets kvotförändringar.

Pigghajsfiske tillåts

Sedan 2010 har ett riktat fiske efter pigghaj varit förbjudet men beståndet har återhämtat sig något och en ökad kunskap om pigghajens beståndsstatus och geografiska utbredning har lett till ändrade regler för yrkesfisket. Enligt ICES, Internationella havsforskningsrådet ser beståndssituationen för pigghajen bättre ut och kuststaterna i Nordostatlanten har kommit överens om att begränsa fiskemöjligheter i linje med ICES vetenskapliga rådgivning. I förhandlingar mellan EU och Storbritannien har man enats om regler för det yrkesmässiga fisket i bland annat Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Kvoten för Skagerrak och Kattegatt för 2023 är satt till 1130 ton varav Sverige har 790 ton. För att få fiska pigghaj behöver du vara yrkesfiskare och ha kvot för pigghaj. Det införs även en maxlängd på pigghaj på 100 cm vilket syftar till att bevara och skydda de könsmogna honorna från riktat fiske. Maxstorleken innebär att individer som är 100 cm eller större ska återutsättas skyndsamt och inte komma till skada . Detta gäller både för honor och hanar. I de områden som omfattas av fiskekvot gäller landningsskyldighet för pigghaj för exemplar som är 100 cm eller mindre. Exemplar som är 100 cm eller mindre ska registreras, landas och räknas av kvoterna, i alla typer av fisken. Fritidsfiske av pigghaj har varit förbjudet sedan 2011 men Havs- och vattenmyndigheterna kommer att se över dessa bestämmelser med anledning av pigghajens förbättrade beståndssituation.

Årets räkkvot förväntas öka

Förhandlingarna för nästa års fiskekvoter har till största delen gått i mål. Men inte för räkfisket som förhandlas i pågående förhandlingar mellan EU och Norge. De flesta kvoter sätts på årsbasis från 1 januari till sista december. Men det finns undantag såsom räkfisket som baseras på ett provfiske i februari då sammansättningen i beståndet är fördelaktigt för att kunna göra en beståndsuppskattning.

– Internationella havsforskningsrådet har dock preliminärt rekommenderat att det under 2023 får fiskas 11 646 ton räkor totalt i Skagerrak, Kattegatt och norska rännan, förklarar Bart Adriaenssens. Detta är en 50-procentig ökning från 2022. Kvoten beslutas preliminärt på halvårsbasis, vilket innebär 5882 ton för området. Just nu baseras den svenska preliminära tilldelningen för 2023 på förra årets kvot och är en fjärdedel, det vill säga 252 ton, av 2022 års kvot på 1009 ton. Det beror på att Norge och EU ännu inte har klarförhandlat ett avtal för fiske under 2023. När förhandlingarna väntas vara avslutade är inte klart än.

– Vi hoppas att vi kommer att få till ett avtal snart, svarar Bart Adriaenssens.

Ett nytt provfiske för räka sker årligen i slutet av februari och ICES förväntas då publicera sin rådgivning inför nya förhandlingar med Norge om slutliga räkkvot för 2023. kvoten uppdateras sedan innan sommarn.

Ökade bestånd av kolja och torsk

Det är inte bara räkbestånden som ökat utan även en del andra bestånd för fisk. Vi frågar Bart hur det ser ut för torsk och kolja.

– Rådgivning för båda Nordsjötorsk och kolja har ökat, något för torsk, och koljabeståndet är nu på historiskt höga nivåerna, förklarar Bart.

– Skillnaden är att beståndens storlek för torsk fortfarande är under de referensvärden som ger ett produktivt och hälsosamt bestånd, medan koljabeståndet ligger över referensvärdet. En utmaning är dock att fiske efter kolja bidrar till ökad fiskeridödlighet för torsk, och därför har EU, Norge och UK beslutad en kvot för kolja under MSY-rådet (Maximum Sustainable Yield) från ICES, för att skydda torsken.

Torskkvoten i Skagerrak (3.a.20) har ökat till 433 ton från förra årets 265 ton. Även kvoten för kolja i Skagerrak och Kattegatt (3.a.20 och 3.a.21) har ökat med ca 80 ton. Kattegatt-torsk är fortfarande i mycket bekymmersamt läge, och där råder fångstråd från ICES, 0 ton, berättar Bart.

Förändringar i Östersjön

I Bottenhavet (område 30-31) har kvoten för sill/strömming minskat med 28% medan kvoten i Centrala Östersjön (område 25-27, 28.2, 29, 32) ökat med 32% från förra året till 23 686 ton. Även kvoten för rödspätta har ökat i Östersjön (område 22-32) med 25% och är i år 611 ton.

– Sillfångst i Skagerrak och Kattegatt innehåller traditionellt både Nordsjösill liksom sill från västra beståndet i Östersjön. För att minska fiskeridödlighet för sill från västra beståndet i Skagerrak och Kattegatt får endast en låg andel av sillkvoten fiskas i Skagerrak och Kattegatt (403 ton för Sverige), resterande andel får däremot fiskas i Nordsjön. Anledning till de här åtgärderna är den allvarliga beståndssituationen för sill i västra Östersjön, avslutar Bart.

15 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 3.d.31 3.d.30 3.d.32 3.d.29 3.d.27 3.d.28.2 3.d.26 3.d.25 3.d.24 3.b.23 3.c.22 3.a.21 3.a.20 3.d.28.1
Fångstområden i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Bild: Havs- och vattenmyndigheten.

Mats Ingemarson

Insjöfiskets starke man lämnar över rodret

Mats Ingemarsson är en flitig krönikör i tiningen under vinjetten Insjönytt. Denna gång har vi valt att intervjua krönikören, som under många år hållit i rodret på Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC).

Under 1980-talet behövde Mats återvända för att hjälpa till med gårdens fastigheter och kom då i kontakt med fisket igen, om än i annan roll. Av en tillfällighet blev han tillfrågad att verka som lekmannarevisor inom Sveriges Fiskares Riksförbund. Det är en tid som han tänker tillbaka på med stor glädje.

– Det var nog den roligaste tiden i mitt liv, jag lärde känna så många engagerade och trivsamma människor inom fiskets organisation under den här tiden. Det var ganska väsensskilt från ”risiga krediter” som jag sysslat med tidigare och mer socialt, jag skulle vilja beskriva tiden som en känsla av ett enda stort lyckorus.

Jag når Mats när han sitter och polerar några gamla tänger i sin snickarbod på Tjust-Lunnagård som ligger på ön Bolmsö, i den småländska sjön Bolmen.

– Egentligen ganska märkligt att renovera gamla verktyg fastän jag aldrig lärt mig hantera dem. Men det är kul och avkopplande, man kan sitta i flera timmar med olika grovlekar på sandpapper, det rensar huvudet och det räcker gott.

Till sommaren fyller Mats 70 år och lämnar över stafettpinnen som Verkställande direktör till sin efterträdare Per Pettersson, som kommer från lantbruksorganisationen, närmast från LRF i Mälardalen.

– Det känns väldigt bra att lämna över till en sådan erfaren person, han har lett 15 000 medlemmar och har goda kontakter inom politiken och den gröna näringen, så det blir kanon.

Uppväxt vid skog och sjö

Att Mats skulle ägna så många år åt fiskerifrågor var dock ingen självklarhet trots sin sjönära uppväxt. Efter skolan lämnade han Bolmsö för att studera, vilket ledde till ett långt yrkesliv i ekonomins tjänst. Men uppväxten hemma på gården, där familjen ägnat sig åt skogsbruk och yrkesfiske har ändå starkt präglat Mats ”innersta hörn i själen” som han själv uttrycker det. Fast han medger att det kunde bli lite väl mycket gädda i perioder.

– Vissa tider på året kunde det bli gädda till frukost, middag och kvällsmåltid vilket blev lite enformigt. Ska jag vara riktigt ärlig har jag aldrig varit en storätare av fisk. Men jag äter gärna abborre, gös och braxenfärs.

Under den här tiden och in på det kommande decenniet fanns en ljus framtidstro och en mycket stark gemenskap mellan fisket och staten menar Mats. Både politiskt och näringsmässigt, fisket hade en framträdande roll som en areell näring. Det fanns också utrymme för mycket upptåg och skämtsamma practical jokes mellan till exempel ostkust- och sydkustfiskarna. Men det får vi i ett annat sammanhang, det skulle fylla halva tidningen menar Mats, som dock frikostigt bjuder på en personlig fadäs från den här tiden.

– I samband med en bolagsstämma i Göteborg skulle vi gå upp i Sjömanstornet med sin ikoniska Göteborgsstaty ”Kvinnan vid havet” (som i folkmun kallas sjömanshustrun). Jag är fruktansvärt höjdrädd och fick ett spel redan vid trottoarkanten innan vi skulle gå in i tornet. Men jag tog mig i kragen och besteg alla 194 trappsteg upp till utsiktsplatsen, det var väldigt fint. Men sen bar inte benen längre så brandkåren fick rycka ut och hjälpa mig ner.

Förändrat samhällsklimat på gott och ont Vårt samtal går vidare till vår tid och om hur samhället har förändrats. En avgörande skiljelinje som förändrade fisket, menar Mats, är EU-inträdandet i mitten av 90-talet.

– Allt i samhället har accelerat upp, blivit lite hårdare och på många sätt blivit lite knepigare. Men det finns mycket som också har förbättrats, som att vi har blivit mer medvetna om vår vattenmiljö och åtgärder som behöver vidtas för hotade arter. Det är frågor som våra medlemmar är väldigt engagerade i.

Genom SIC’s dotterbolag Insjöfiskarenas AB, driver insjöfiskarerna olika utvecklingsprojekt tillsammans med sina medlemmar. Till exempel ”Trap and transport” som påbörjades under 2010talet och som bidragit till att ålbeståndet har fått en chans att återhämta sig. Projektet går ut på att man fångar och flyttar blankål förbi vandringshinder vid vattenkraftverk, vilket sker i ett gott samarbete med engagerad personal från Vattenkraft och Statkraft,

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 16
Mats på kansliet bland sina 5000 böcker.

Fakta

Svenska Insjöfiskarenas

Centralförbund (SIC) har

150 aktiva medlemmar som bedriver insjöfiske i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, samt även i flera mindre vatten. Trots en förhållandevis liten uppfiskad kvantitet av allt svenskt yrkesfiske (ca 15 %) står insjöfisket för ett stort ekonomiskt värde och bidrar till ett levande mathantverk och landskapsutveckling. Fisket sker oftast med nät, kräftbur eller bottengarn. Försäljning sker till auktioner, uppköpare, restauranger eller lokala marknader. I landets övriga insjöar finns ett stort antal företag som bedriver kommersiellt fiske med stöd av enskild rätt efter bl.a. signalkräfta och gös. Ofta handlar det om en kombination av både småskaligt konsumtionsfiske och gårdsbaserad fiske- eller upplevelseturism.

samt transportören Serjbo & Son.

– Det har varit mycket framgångsrikt, vi ser att glasålsinvandringen ökar vilket är oerhört glädjande för oss inom SIC.

MSC-certifieringen av gösfisket i Hjälmaren var år 2006 världens första certifiering av gösfiske, Vänern och Mälaren kom med lite senare. SIC har under senare år haft kontakt med ursprungsbefolkning i Kanada som vill försöka certifiera sitt gösfiske.

– Vi bistod så gott vi kunde, det är roligt när vårt arbete ger ringar på vattnet.

Nu slås våra certifikat ihop (Hjälmaren och Vänern) och vår förhoppning är att insjön också ska kunna erbjuda MSC-certifierad brax, kräfta och gädda.

Men det är dålig ordning på bestånden i de stora sjöarna berättar Mats. Problemet med bristande beståndskunskap i statens förvaltning är en utmaning inom insjöfisket och gör det svårt för unga fiskare som vill ta över eller få en licens.

– Det är synd att detta blir ett hinder. Sedan 2011 har antalet fiskare i Vänern halverats trots att många ungdomar står i kö. Det är ett klart brott mot den livsmedels- och fiskestrategi som fastställts. En annan stor utmaning är PFAS, vilket påverkar vatten och fisk. Den kemiska strukturen gör att de är både vatten- och smutsav-

stötande vilket har lett till stor användning i många produkter och varor sedan 1950-talet. Som till exempel i impregnering av textilier och pappersförpackningar, som komponent i rengöringsmedel, färger, skidvalla, kosmetika samt i vissa typer av brandsläckningsskum.

– PFAS kemikalier och mikroplast är bekymmersamt för staten och är ett stort problem för framtiden. Det gäller även läkemedelsrester som det saknas kännedom om. När det gäller miljögifter som till exempel kvicksilver tycker jag att det skett förbättringar, så vi har ingen större oro för detta idag.

Tid att läsa och jobba med skogen

Att ge sig ut på sjön och fiska överlåter Mats till andra.

– Jag har presenterats som ”Sveriges meste fiskare” ingen har någonsin lagt så många timmar per kilo fisk, skrattar Mats. Men det kommer bli svårt att släppa fiskefrågorna, det har verkligen betytt mycket för mig. Det har aldrig känts betungande eller jobbigt om folk ringt sent på kvällen eller så. Tvärtom, det har alltid varit trevliga samtal som jag kommer att sakna väldigt mycket. Men min tid i förbundet är snart ”over and out”, vilket är både tråkigt, men också bra då jag får tid över till annat.

Nu finns det tid att återupprätta skogen, han älskar att vara ute ”mitt i myllan” men tiden att sköta sin skog har inte riktigt räckt till. Ett annat stort intresse som Mats nu ser fram mot att ägna sig mer åt är den stora boksamlingen, som främst består av historia och biografier (för er som följt Mats krönika är hans historiska kunskaper ingen överraskning).

– Jag har närmare 5 000 böcker som stirrar på mig i bokhyllan, det ska bli härligt att hinna läsa mer.

Vårt samtal börjar rinna ut, det är middagsdags så Mats ska lägga undan verktygen och gå in i huset

– Det blir nog en braxenburgare idag med, de är jättegoda. Det är roligt att den välsmakande braxen som oftast har ratats för sin benriklighet, nu i större utsträckning kan bidra till en hållbar fiskeekonomi.

Mats med 1-åriga Jack Russeln Tyras, döpt efter en av Otto von Bismarcks hundar. Kallas ibland för Misfit på grund av sin framtoning gentemot katterna. Den andra heter Seppo, också en Jack Russel och är 15 år gammal.

17 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
Nenne Jacobson Granath Foto: SIC’s bildarkiv

Optimala förhållanden för lax i Säffle

Hållbar landbaserad fiskodling siktar på 10 000 ton per år

Ett landområde stort som åtta fotbollsplaner, god vattentillgång och närhet till kundernas centrallager är riktigt bra förhållanden för landbaserad fiskodling, och anledningen till att RE:OCEAN valde att bygga i Säffle.

– Dessutom är Säffle kommun otroligt behjälpliga och positiva, och här finns en laxtradition med Gullspångslax, en stolthet och kunskap kring förädling och rökeriverksamhet. Om Gullspångslaxen trivs i Vänern är vi trygga med att vår lax också ska må gott här, säger Benjamin Ajo, CCO på RE:OCEAN.

ISäffle är det full aktivitet – parallellt med att el, vatten och avlopp kommer på plats säkerställer man den sista finansieringen innan bygget tar fart efter sommaren.

– Att vi har fått 530 miljoner från EIB, EU:s klimatbank, hjälper oss en god bit på vägen. Det är en femtedel av hela investeringen på 2,5 miljarder och även en kvalitetsstämpel som ger oss god fart in i diskussion med övriga finansiärer. Alla känner till att om ett projekt är backat av EIB, har man gjort en ordentlig kontrollprocess, säger Benjamin.

Bolaget har idag ett 40-tal privata finansiärer, bland annat Mattias Kamprad, Björn Rosengren och Pelle Törnberg. Värdefullt är också att livsmedelskedjorna är positiva och vill sälja produkten. Försäljningsstart är beräknad till 2026, efter att de första romkornen kläckts två år tidigare och utvecklats till stora laxar. Då bör fullskalig produktion vara igång, med ett hundratal anställda i anläggningen.

Fördelar med landbaserad odling

– Vår produktion genererar inget negativt spill, utan restprodukterna kan användas till biogas och näring. Vår slogan att ”Vi ville låta haven vila, så vi byggde ett eget” säger mycket. I stället för att öka belastningen i havet lyfter vi upp odlingen på land.

Ambitionen är att förädla allt större andel avskär till högvärdesprodukter, inte bara använda det till djurfoder. Benjamin

berättar att man just nu diskuterar utvinning av proteiner för att tillvarata mer av de näringsämnen som finns.

– Det är ett väldigt stort steg att lyfta laxen från hav till land, bli av med rymningsproblematiken, antibiotikahantering och laxlus med mera. Dessutom behövs det färre transporter eftersom vi ligger närmare marknad och distribution. Vi kan öka och sänka vattenströmningen, reglera ljus och efterlikna havsförhållanden – ge fisken optimala förhållanden, säger Benjamin.

Prismässigt nära norsk lax 90 tankar i varierade storlekar kommer att härbärgera laxen, som ska flyttas från tank till tank utifrån tillväxt. Anläggningen kommer också att rymma kläckeri, yngel-

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 18
Skiss över framtida anläggning. Benjamin Ajo är CCO, dvs marknads- och försäljningschef, på RE:OCEAN.

produktion, slakteri, förädling med filetering, rökeri och packeri.

– Vi har fått kritik kopplat till energiförbrukning, men vi kommer själva att bli en producent av hållbar el. Sedan är det foderbiten man kan ha åsikter om, men där har branschen gått från 90% marina råvaror till ungefär 20% idag. Huvudingredienserna i fodret är vete, soja, fiskmjöl och fiskolja. På sikt vill vi ersätta marina ingredienser med näring från alger och insekter med mera, men utvecklingen måste ske med högsta fokus på att laxen mår bra av fodret, säger Benjamin.

RE:OCEANs ambition är att sälja sin produkt för ungefär samma pris som den norska laxen har. Efter att Norges regering föreslår laxskatt – en grundskatt på 40%, samt 22% resursskatt – kan vi förvänta oss en prishöjning på norsk lax. Enligt RISE var Sveriges årskonsumtion 2017 hela 34 000 ton laxfilé; mestadels norsk odlad lax. RE:OCEANs mål är att ta cirka 20% av marknaden.

– Den norska laxskatten ger oss nya förutsättningar att nå vårt mål. Även om vi har en helt ny produkt med landbaserad, hållbart odlad svensk lax ska vi försöka matcha priset. Generellt sett är man ofta beredd att betala lite extra för en hållbar produkt, men det får inte ligga långt ifrån. Med vår framgång tror vi att det kommer att följa fler anläggningar, och vi välkomnar kollegor i branschen inom landbaserad fiskodling, säger Benjamin.

Man har ingen egen lax än, men Benjamin har smakat på landodlad lax och tycker att den är väldigt krispig och god. Lite fastare i konsistensen och mindre fet än annan odlad lax. Näringsmässigt blir det i stort sett detsamma.

– Dessutom är det viktigt att öka den svenska självförsörjningen, att producera hållbar mat nära konsumenterna. Kortrest, närodlat och hållbart i alla dimensioner. Vi tycker det är hög tid att stärka Sverige som sjömatsnation och odla vår egen lax.

För mer information: info@havetsskafferi.se

Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

19 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
Säffle kommun, ICA, Axfood, Coop och RE:OCEAN ser fram emot ett gott samarbete. Från vänster: Kommunstyrelsens ordförande i Säffle Dag Rogne, Affärsområdesdirektör för Inköp & Kategori på Coop Nichlas Olofsson, Sortiment- och inköpsdirektör på ICA Andreas Sbrodiglia, VD och Koncernchef för Axfood Klas Balkow, Ordförande i RE:OCEAN Katarina Klingspor och VD i RE:OCEAN Morten Malle. Produktskiss. Aktuell status på byggplatsen i Säffle. Katarina Schläger Foto: RE:OCEAN
”Vår slogan att ’Vi ville låta haven vila, så vi byggde ett eget’ säger mycket. I stället för att öka belastningen i havet lyfter vi upp odlingen på land”
Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.

Hajar spåras med telemetri

Forskare studerar beteende och effekt av marint skyddsområde

I iskallt vatten sänker Helen Sköld, akvariechef på Havets hus i Lysekil, ner en plastlåda i havet och öppnar locket. Ut simmar en småfläckig rödhaj, med inopererad sändare som gör att forskare kan följa hajens beteende i detalj.

Med finansiering från WWF med flera har man placerat ut 25 mottagare i och kring Gullmarn i Bohuslän, och försett 30 exemplar av arten småfläckig rödhaj med sändare. Gullmarn blev 1983 Sveriges första marina skyddsområde – snart kan vi se vilken effekt det har haft.

Vi har satt ett yttre märke med för att hålla reda på dem och för ev återfångster. Annars är snittet på buksidan som ju inte syns när de simmar på botten. De har gått ihop med omärkta hajar innan de släpptes ut.

Foto: Elias Neuman, Havets Hus i Lysekil

– Det är ett samarbete med Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå. De har jobbat med telemetri länge, men för oss är det nytt. Samma system används i fler projekt, så om våra hajar simmar in i någon annans område blir de detekterade där också, säger Helen Sköld.

Förutom ID-märkning får man se rörelsemönster, vilket djup och temperatur de föredrar, vandringsvägar och jaktbeteende med mera. Stannar de i fjorden, eller ger de sig iväg? Eftersom hajarna föds upp i fångenskap vill man se att de beter sig som viltfödda individer. I maj tankar man ur informationen.

– Målet från miljömötet COP15 är att vi ska skydda 30% av både land- och havsarealer. Nu har vi en infrastruktur med utplacerade mottagare, och den kan vi senare använda till studier och bevarandeprojekt för fler arter, till exempel knaggrocka, torsk, havskatt och större ryggradslösa djur. Det är väldigt viktigt att västkusten får tillbaka den stora fisken, därför fokuserar vi på toppredatorer – för ett friskt ekosystem, säger Helen Sköld.

Märkt och utsläppt småfläckig rödhaj.

Foto: Martin Stjernstedt, Havets Hus i Lysekil

Fakta Telemetri fungerar så att man utrustar hajen med en sändare som skickar ut en ljudsignal. Signalen är ID-märkt och kan fångas upp av utplacerade mottagare när hajen kommer i närheten.

INSJÖNYTT

Vårnytt från insjön

I detta nummer av tidningen görs av en outgrundlig anledning ett reportage om härvarande kåsören, innebärande att denne trodde sig kunna ta semester från nyhetsrutan. En hård och oförsonlig arbetsgivare i form av Linda Frithiof ville annorlunda. I förra numret skrevs att vi kommer att klara MSC-certifieringarna av gös med flaggan i topp, och det stämmer. Tyvärr stämmer det troligen inte med nya arter, såsom Hjälmarkräftan. Man har konstaterat att det inte finns några problem i kräftfisket och troligen inga problem med bestånden. Tyvärr är det så att förvaltaren inte sköter sina beståndsuppskattningar som de förväntas göra genom att beställa forskning hos SLU. Vi hade kunnat klara kräftcertifieringen genom att visa att förvaltaren genom regleringsbrev och processen i fiskestrategin är på väg att klara ut sina tillkortakommanden. Trots att vi talade lovsjungande väl om förvaltarens framtida förkovran, så bedömdes att förvaltaren i nuvarande form troligen inte kommer att kunna sköta sin uppgift i framtiden heller. Bra fiske och bra bestånd, men en särledes usel förvaltare i detta avseende. Tillsammans med IVL startar vi under våren utfiskningsprojekt av sik i Vänern för att se om en minskad biomassa medför minskade dioxinhalter i siken. Dioxinhalterna är lyckligtvis sjunkande, men det gör förstås inget att hjälpa naturen på rätt väg lite grand. Vi får ut en mindre mängd redan nu på marknaden genom att provtaga handelspartier, men vi hoppas på

gamla tiders fångstmängder från Vänern och Vättern i en snar framtid. Dioxinhalterna i sik är egentligen betydligt bättre än i övriga feta svenska fiskar. Problemet består endast i att ett par tjänstemän på regeringskansliet glömde föra in siken i listan för dioxinundantag till EU på Eskil Erlandssons tid som fiskeminister. Siken är således endast administrativt livsfarlig att äta, till skillnad från sillen som har högre dioxinvärden men är ofarlig att äta av samma administrativa skäl.Processlinjen som tillverkar braxenfärs har flyttat från Stockholm och får sin nya hemvist vid Smögens Fiskauktion, vilket kan innebära lägre produktionskostnader. Dom ansvariga har kämpat med att sälja in produkten, men från att ha gått trögt så är lagret tabberas tills vårfisket kommer igång. Burgare finns att köpa i frysdisken hos Axfoods butiker i hela landet. Bolagets finansiering är tryggad och marknaden ser ut att öppna sig för denna utmärkta kulinariositet.

Under våren kommer vårt förbund att fokusera hårt på att försöka få myndigheter att avveckla delar i regelverken som saknar inslag av förbättringar för fiskbestånd, men som har negativ inverkan på fiskeföretagen. Det är alldeles utmärkt med regelverk till nytta för miljön och fiskbestånden, men när regelverket används av politiska skäl att plåga näringen, ja se då har myndigheternas roll i samhället totalt missförståtts.

Simma lugnt. Mats

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 20
Katarina Schläger

Dött korallrev får liv igen

DNA-analys ska visa larvernas ursprung

Ett pånyttfött rev växer nu till sig vid Väderöarna. Men varifrån har korall-larverna kommit? Det vill Gabriella Malmqvist ta reda på. Hon gör ett masterarbete och forskar om larvernas härkomst – är de kanske från Norge?

Korallrevet levde på 1930-talet men konstaterades vara dött 1970. För tio år sedan upptäcktes nytt liv, då korall-larver har funnit den gamla boplatsen och växer på de kvarvarande lämningarna. Lokala skyddsåtgärder ger hopp om god tillväxt i området.

– Korallerna kan ta skada av mekaniska störningar som bottentrål, ankare med mera – de är hårda men ändå ömtåliga. För att reven ska bli fler och större bör de växa i fred, säger Gabriella som studerar marina vetenskaper vid Göteborgs universitet och gör forskningen vid Tjärnö marina laboratorium.

I revet, på 80 meters djup och nedåt, växer samma art som tidigare: ögonkorall. Med hjälp av undervattensdrönare kan man filma, ta prover och jämföra med Tisler i Norge, där det närmsta livskraftiga revet finns.

Gabriella tittar också på genetisk diversitet. Ett rev kan bestå av ett fåtal genetiska individer och kloner med samma

arvsmassa. Revet kan också ha blivit koloniserat mer än en gång, och innehåller i så fall flera korallindivider.

– En stor genetisk variation i en population brukar generellt sett göra den tåligare vid förändringar. Det finns en större ”verktygslåda” för att klara omställningar.

Normaltillväxten är en polyp per år, vilket motsvarar 5-10 mm. Den största uppmätta tillväxten är hittills 28 mm per år. Det finns han- och honindivider, och fortplantning sker en gång per år, då korallerna samtidigt släpper ut ägg och spermier i vattnet.

– För tropiska koraller har man hittat flera triggerfaktorer: månfas, temperatur och tidvatten, men med dessa koraller vet man inte än vad som sätter igång ”släppet”. Reproduktion kan också ske genom att en koralltopp går av och börjar växa på en ny plats – då är det en klon, säger Gabriella. Här pågår också ett EU-projekt i samarbete med Länsstyrelsen: LIFE Lophelia, med inventering av ögonkoraller, studier av

livscykel, befruktningsstadium och vad som spelar roll när de väljer boplats. Flera faktorer kan vara viktiga för att få larven att sätta sig; strömmar, goda förhållanden för mat, befintliga gamla strukturer, salthalt och så vidare.

Ett korallrev är en myllrande oas där det samlas havsborstmaskar, kräftdjur, svampdjur och fisk med mera.

– Revet är en hotspot för biologisk mångfald. Man har undersökt rev i Nordostatlanten, och räknat till 1100 arter i ett enda rev. Artrikedomen gynnar även kommersiellt viktiga fiskar som kummel och torsk.

21 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
Katarina Schläger Insamlad ögonkorall. Foto: Gabriella Malmqvist Kar med ögonkorall. Foto: Susanne Liljenström, Göteborgs universitet Akvarier med ögonkorall. Foto: Susanne Liljenström, Göteborgs universitet ROV innan provtagning. Foto: Gabriella Malmqvist

DRYCKESTIPS

Prisvärda vintips

Gott Nytt Vinår!

Vi lägger 2022 bakom oss och kastar oss in i 2023. Året som gick har utmanat oss alla, på olika sätt. Vinproducenterna brottas med global uppvärmning och stora förändringar i sin produktion. Detta dels för att geografiska zoner flyttas och därmed klimatet också.

Blomning, druvornas tillväxt och skörd förändras varje år och det går fort nu. Detta ihop med råvarubrist på material för att tillverka glas till flaskor, plast och papp till bag-in-box-lådor gör att kostnaden för att producera vin har ökat signifikant. Lägg där till kraftigt ökade transportkostnader samt en svensk krona som är försvagad mot både euron och dollarn så kommer 2023 bli ett år av kraftiga prishöjningar på vin precis som många andra handelsvaror världen över.

Från 1a januari 2023 ökade dessutom vinskatten i Sverige vilket gjort att alla viner ökade i pris med 2 kr per flaska på Systembolaget. Butiken med den gulgröna skylten har dessutom två ordinarie prisjusteringar per år. En i mars och en i september. Detta gör att från 1a mars kommer ytterligare en prishöjning för oss konsumenter på de flesta viner. Producenter och importörer ska då justera priserna för sina viner som då också skall täcka ytterligare ekonomiska utmaningar fram till 1a september då nästa prishöjning kommer. Hur agerar då vi som konsumenter när vinflaskan vi brukar köpa blir dyrare?

Under pandemin har vi generellt konsumerat mer vin i hemmamiljö än på restaurang eller på resa. Vi har då valt att uppgradera vår vinflaska lite. Försäljningen av viner över 100 kr per flaska har ökat men det har även vin i större förpackning så som bag in box. Summeringen är att vi druckit dels lite dyrare viner men även konsumerat större volym vin hemma. En del vinregioner har haft tuffa klimatutmaningar. Exempelvis Chablis har haft ett par år av kraftigt minskad skörd bland annat på grund av frost. En del producenter har förlorat upp emot 85-90 % av sin skörd. Detta har gjort att priserna på vinerna från denna region har ökat med upp emot 50 %. Hur agerar vi konsumenter då? Köper vi vår chablisflaska ändå eller byter vi vinregion/vinstil och spenderar samma summa pengar som tidigare? De flesta har nog blivit tvungna att tänka till och upptäcka nya viner.

Vad finns det då för möjligheter när man blir tvungen att ta större hänsyn till vad vinflaskan kostar? Vi har ju dessutom ett alkoholmonopol i Sverige som inte får

annonsera om alkohol, informera om rabatter, utförsäljningar eller prisvärda alternativ. För det finns rabatter och utförsäljningar på Systembolaget. Det är bara lite svårare att få information om det. De företag i Sverige som importerar vinerna har av olika anledningar viner som inte säljer som de borde göra. Ingen vill stå med kostsamma lager och ingen vill riskera att vinerna blir för gamla och måste destrueras.

De flesta vinimporterande företag i Sverige har på sin hemsida tips om fynd, partier av vin eller annan information om prisvärda viner. Det finns journalister, influencers, bloggare och även hemsidor som tipsar om vad det kan finnas för erbjudande för oss konsumenter.

Ett annat tips är att det oftast finns ett billigare alternativ till favoritvinet man brukar köpa från en annan producent, region eller land. Precis som när man köper ett par byxor, en borrmaskin eller TV så finns det varor som är lika bra som de stora berömda varumärkena men till ett bättre pris. Kanske lite svårare att veta vad när det gäller viner men de som jobbar på Systembolaget har oftast stor kunskap om alternativa viner och informationen finns ju på nätet för den som vill surfa runt och leta där. Exempelvis så gillar många de smakrika vinerna från Priorat i Spanien. De är ofta rätt så högt prissatta. Precis jämte Priorat ligger DO Montsant som gör viner i samma stil, på samma druva men till ett mycket lägre pris.

Ett annat tips är att välja viner med lite lägre alkoholhalt. Vinskatten på en flaska vin styrs av alkoholhalten på vinet. Det finns en typ av vin från norra Portugal som kallas Vinho Verde. Friska, lätta, fruktiga viner som ofta har en alkoholstyrka på 8-9 %. Vilket ger ett lägre utpris än många motsvarande viner från exempelvis Italien och Frankrike som har en alkoholhalt på 13%.

Här kommer några tips på prisvärda viner och på några viner som av olika anledningar är prisnedsatta.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 22
Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Ascot Crisp White

Artnr. 55780

Har kostat 199 kr., nu nedsatt till 101 kr. Torr riesling med smak av äpple, honungsmelon, vit persika och lime. Bra allroundvin till de flesta fisk- och skaldjursrätter.

Gazela

Artnr. 2566

Kostar 65 kr.

En Vinho Verde som håller 8,5 % och ger ett fruktigt och ungdomligt vin som är lätt pärlande. Smak av päron, äpplen och lime. Passar bra som aperitif, till räksmörgås och även till fisk och skaldjursrätter med lite asiatisk touch.

Bourgogne Chardonnay

Artnr. 74613

Kostar 121 kr.

Liknande stil som en chablis med mineralitet, gröna äpplen, smör, örter och citrus. Prisvärt alternativ istället för chablis.

Grillad lake med vispat citron- och tabascosmör

http://sjomatsframjandet.se/recept/ grillad-lake-med-vispat-citron-och-tabascosmor/

Sherrykokta musslor med jordärtskocka hasselnötter och tomat

http://sjomatsframjandet.se/recept/ sherrykokta-musslor-med-jordartskocka-hasselnotter-och-tomat/

Nudelwok med underbar lubb

http://sjomatsframjandet.se/recept/ nudelwok-med-underbar-lubb/

23 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023

I säsong just nu

4 arter inom torskfamiljen som alla leker under vårvintern. Vanligtvis brukar könsmogen fisk få en försämrad ätkvalité men eftersom torskfiskarna lagrar mycket av sin energi i levern, påverkas inte själva köttkvalitén nämnvärt.

Samtliga av dessa arter påminner om varandra, och är bra ersättningsfiskar till samma typ av rätter. Eftersom alla fyra arter saknar fett som konsistensgivare är det lätt att köttet blir torrt och tråkigt om det tillagas länge. Både långa, lake och lubb blir hopplöst fast och torrt vid för lång tillagning. Torsken har en tendens att istället bli smulig och torr.

Långa

Extra fin under våren och har ett fast kött med grov struktur. Mild smak med lågt fettinnehåll. Långan är långsträckt och har traditionellt sett torkats och beretts som lutfisk.

Lake

Fin och underskattad matfisk året om, men fiskas mest vintertid. Laken är en sötvattensfisk som förekommer i hela Sverige och längst östersjökusten. Laken har ett fast kött och lämpar sig både i soppa och på grillen.

Lubb

En väldigt god matfisk med fast kött med trådig struktur. Lubben är en djuphavsfisk som påminner om långa i sitt utseende men är kompakt och kraftigare byggd.

Torsk (skrei och odlad torsk) Skrei betyder vandra och är en torsk som tillhör ett bestånd som vandrar från Barents hav in mot nordnorges kust för att leka. Torsken är saftig med grovt och ganska mjukt kött som skivar sig fint vid tillagning. Den odlade torsken slaktas ”prerigor mortis” dvs. innan den går in i likstelhet. Den tenderar därför att bli något fastare i köttet än den vilda.

Visste du att:

4 arter, lax, torsk, sill och räkor, står för nästan 60 % av all sjömat vi äter i Sverige.

Ny energi i branschen

UTBLICK

Nordic Seafood Summit som hölls i Stockholm i januari blev precis det vi hoppades på. Mässan är den första nationella träffpunkten i sitt slag som samlar alla – från fiskaren/odlaren till grossist, förädling, dagligvaruhandel, restaurang samt beslutsfattare och myndigheter. Jag ser fram emot att detta blir ett återkommande event. Tack till er alla som arrangerade och bidrog genom ert intresse, kunskap och kärlek till vår sjömat. Efter en period av prisökningar på fisk- och skaldjur, och på odlad lax från Norge i synnerhet, har ett nytt orosmoln uppenbarat sig för den svenska och europeiska sjömatsindustrin. Det handlar om den norska regeringens nya förslag om en särskild grundränteskatt på 40 % för laxodlingar, och som förväntas leda till ytterligare prisökningar och oro på marknaden. Även om den nya skatten berör de norska odlingarna kan det få stora konsekvenser även för den svenska branschen då odlad lax från Norge är vårt mest konsumerade blåa protein i Sverige.

Faktum är att fler människor arbetar med beredning av norsk lax i EU än i Norge.

Laxskatten i Norge visar hur viktigt det är att vi skapar förutsättningar för en ökad produktion av fisk i Sverige. Markoch miljödomstolens senaste dom som nekade Smögenlax tillstånd, är ett bevis på att det krävs ett förtydligande på lokal och nationell nivå till samtliga remissinstanser att livsmedelsstrategins mål måste vara en faktor att ta hänsyn till vid beslut om nyetableringar. Vi från FR håller kontakt med Smögenlax och ska göra det vi kan för att detta nytänkande projekt för hållbar svensk laxodling ska kunna bli verklighet!

Nu laddar jag och kansliet för vår årsstämma som hålls 30 mars. Som vanligt blir det en extern del med många spännande gäster, så missa inte att anteckna datumet i kalendern.

Varmt välkomna!

25 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023
Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR) Ilona Miglavs

Forskare lyssnar på fiskar för att förbättra odlingsteknik

Hallå där, Torbjörn Johansson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet som leder ett forskningsprojekt om hållbar

industriell produktion av fisk med hjälp av artificiell intelligens, AI och avancerad dataanalys. Syftet har varit att göra industriell landbaserad produktion av fisk mer cirkulär, hållbar och lönsam.

Vad har projektet handlat om?

– Jag håller på med forskning om ljud i vatten, framför allt buller från fartyg och fritidsbåtar och hur det påverkar miljön. I det här projektet har vi jobbat med att förbättra RAS-odlingar med hjälp av ny teknik. Det

Fakta

Den första delen i projektet har varit en förstudie som finansierats av Vinnova. Projektet har koordinerats av IVL, övriga partners har varit Göteborgs universitet, Innovatum Science Park, Smögenlax och Gårdsfisk.

handlar om att lyssna på fisken och använda ljud för att exempelvis se till att utfodra fisken rätt. Vi har också använt oss av ljud för att mäta fiskens biomassa och tillväxt. Ett problem inom odling är att man ofta matar för mycket då fiskens aptit varierar en hel del på grund av temperatur eller ljus. Förutom att det innebär en kostnad blir det överblivna fodret kvar i vattnet och försämrar vattenkvaliteten. Genom att lyssna på fisken när den äter kan man sluta mata när man hör att tuggandet minskar. Vi har också satt upp en kamera ovanför odlingstanken för att se hur aktiv fisken är. Att det var intensiv aktivitet vissa perioder kunde vi se när vi analyserade videon med hjälp av AI.

Varför har ni undersökt det här? – Odlingsföretagen Gårdsfisk och Smögenlax som varit med i projektet såg utmaningar kring utfodringen och uppskattningen av biomassa. Idag är odlarna tvungna att fiska upp fisken och väga den på en våg och sen släppa tillbaka den för att se hur fisken växer till. Vi har kommit på en metod där vi använder ljud för att uppskatta biomassa. Det fungerar på liknande sätt som ett ekolod där ljud som man skickar

ner i vattnet studsar på fisken. Vi har använt höga frekvenser som inte hörs av fiskarna och genom att analysera hur ljudet ekar runt

i tankarna kan vi bestämma hur mycket biomassa det finns i tanken.

Vad har ni kommit fram till?

– Att de här metoderna verkar möjliga att implementera i en produkt för svensk industri. Vi kan erbjuda något som inte finns på marknaden idag. Själva tekniken och utrustningen har funkat väldigt bra. Vi kan använda ganska billig utrustning som kan göras tillgänglig även för små företag.

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 26
Albin Dahlin Torbjörn Johansson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
”Vi har kommit på en metod där vi använder ljud för att uppskatta biomassa. Det fungerar på liknande sätt som ett ekolod där ljud som man skickar ner i vattnet studsar på fisken”

Polyfluorerade alkylsubstanser – kort om PFAS

PFAS ingår i Livsmedelsverkets övervakningsprogram för oönskade ämnen och under 2023 startar de ett årligt kontrollprogram där ex tungmetaller, dioxiner och PFAS ingår. PFAS är ett samlingsnamn för cirka 10 000 ämnen som innehåller fluor. De har olika egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Nästan alla människor har idag PFAS-ämnen i kroppen.

Vad används PFAS till

PFAS har tillverkats sedan 1950-talet. Många PFAS är fett-, smutsoch vattenavvisande och används som impregnering av olika textilier, läder och pappersförpackningar. Många har även ytaktiva egenskaper som gör dem användbara i till exempel rengöringsmedel, färger, skidvalla och kosmetika. Mindre kända användningsområden för PFAS är i tandlagningsmaterial, medicinteknisk utrustning, smutsavvisningsmedel för byggnadsmaterial, smartphones och solceller.

PFAS i naturen och människan – är det farligt?

PFAS är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning, vilket gör att de till exempel inte bryts ner av UV-ljus, kemiska ämnen eller höga temperaturer.

PFAS-ämnen lagras inte i fettvävnad som många andra ämnen utan binder i stället till proteiner i till exempel fisk och skaldjur. De ansamlas sedan hos oss ibland annat levern och i blodet. I dagsläget saknas kunskap om hur flertalet PFAS-ämnen påverkar människor och miljö, men för vissa PFAS finns tillräcklig information för att kunna fastställa att ämnena har skadliga effekter på hälsa och miljö.

PFAS i Sverige

Den största utsläppskällan av PFAS som identifierats i Sverige är från användning av brandskum vid brandövningsplatser. Utsläpp från reningsverk och avfallsförbränning samt läckage från deponier är andra källor. Nedfall från luften bidrar också till att halterna av PFAS ökar i den svenska miljön.

Det har visat sig vara svårt att rena bort PFAS-föroreningar i vatten och i mark. När det gäller rening av dricksvatten finns det metoder som kan användas för att rena bort vissa PFAS-ämnen, till exempel rening med aktivt kol. Det är svårare att rena bort ämnen som har hamnat i marken, men det pågår forskning om detta. PFAS i fisk är en relativt ny utmaning för myndigheter och organisationer men här har till exempel det gotländska fisket redan insett att det kan vara värdefullt att orientera sig

Gotländska fiskare är nyfikna på hur det ser ut på PFAS-fronten i den lokalfångade fisken och har nyligen sänt in prover för analys. När resultaten kommit blir det intressant för oss att kunna sätta den gotländska fisken i perspektiv till andra livsmedel. Det är många parametrar som här måste tas i beaktning, bl.a. våra egna analyser, Livsmedelsverkets rekommendationer, EU:s gränsvärden men också konsumenternas skepticism gentemot fisk från Östersjön, menar Riina Nodapera, Hushållningssällskapet Gotland.

Från och med 1 jan 2023 ligger gränsvärdet inom EU för fyra PFAS-föreningar på 4,4ng per kg kroppsvikt samt summan av dessa föreningar i ägg, fisk, kräftdjur, musslor och kött.

Vi inväntar med spänning resultatet av den fisk som vi sänt in. Vi menar att vi håller oss i framkant när det gäller våra lokala fiskresurser och trygg fisk till konsumenterna, avslutar Riina.

Ilona Miglavs

Ref: www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/pfas www.slv.se

27 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023

Konferens, inspirationsdag eller företagsevent – Hyr utbildningscentret i fiskhamnen

Träffas i en genuin miljö med anor från 1900-talets början. Här finns plats för 35 personer för möten, event, utbildningar, inspirationsföreläsningar, kick-offer, företagspresentationer eller matlagningsevenemang. I lokalen finns ett fullt utrustat kök och konferensutrustning. Vi skräddarsyr efter era behov.

Sjömatsfrämjandets utbildningscenter är beläget i fiskhamnen, Göteborg.

Projekt som lär framtidens konsumenter mer om fiske och sjömat

69 76 info@sjomatsframjandet.se

Början av ett nytt år är en bra tid för att blicka framåt och planera för vad som komma skall. Vi har mycket spännande på gång, och ett av de projekt som vi jobbar med kallas Fiskaren i skolan. Detta är ett positivt och framåtsyftande projekt med syfte att sprida information till skolbarn om svenskt yrkesfiske och fiskens väg från hav och sjö till tallriken. Upprinnelsen till projektet är ett projekt som kallas Farmer Time, där lantbrukare och skolklasser ses regelbundet via videosamtal och skolbarn därigenom får en bättre inblick i lantbrukarens verksamhet och vardag. Konceptet kändes klockrent att överföra även till fisket. En arbetsgrupp skapades där Sweden Pelagic Federation, Sveriges Fiskares PO, Havs- och Kustfiskarnas PO och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund ingick, tillsammans med Hushållningssällskapet Väst som deltagit i genomförandet av Farmer Time. Finansiering för ett pilotprojekt med videosamtal mellan yrkesfiskare och skolklasser erhölls genom Västra Götalandsregionen och avgränsades därför till fiske i Västra Götaland. Under hösten 2021 genomfördes videosamtal mellan två yrkesfiskare (en pelagiker och en insjöfiskare i Vänern) och två skolklasser, dokumentation finns att se på Facebooksidan Fiskaren i skolan. Många lärdomar kunde dras från projektet, bland annat att det kan vara svårt att visa upp alla moment i fisket under ett kortare schemalagt samtal, eftersom fiskeaktiviteterna kan vara svåra att planera i tid och det kan också vara svårt för fiskaren att stå och filma/prata samtidigt som de spännande sakerna händer ombord. Utifrån dessa lärdomar genomfördes en ansökan om ett större projekt för att främja barn och ungas kunskap om yrkesfisket genom att ta fram en digital lärplattform. Denna hemsida är nu under uppbyggnad och har ambitionen att samla befintligt informationsmaterial och komplettera det med i första hand videomaterial och digitala studiebesök från olika typer av fiske i hela landet (både sjö och hav) och beredning samt utbildningsfilmer till barn och unga om hur man t.ex. hanterar, filear och tillagar fisk och annan sjömat. Under hösten gjordes flera filmer och digitala studiebesök, och några förhandstittar på dessa hittar man i Sjömatens julkalender som kom ut under december förra året (återfinns på Landsbygdsnätverkets hemsida). Sedan starten har även Sjömatfrämjandet, Göteborgs Fiskauktion, Fiskbranschens Riksförbund och Sweden Pelagic hakat på projektet. Vi ser fram emot många fler spännande filmer och intressanta uppslag som kommer genomföras under detta år och hur detta kan bidra till att utbilda framtidens konsumenter om yrkesfiske och sjömat!

Hälsningar Anton, Annelie och Malin

Annelie

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 28 Telefon 0523-380 87 Specialister på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän www.krickos.se
HAVSRAPPORT
För frågor & bokning: 070-282

HAMBURGARE, TACOS, BOLOGNESE, KÖTTBULLAR, LASAGNE!

Hej Grossist!

Vi är din leverantör av färska sillfiléer

Äntligen ett smakneutralt alternativ till köttfärs! Från

havet!

”Väldigt positivt överraskad!”

”Smakar inte fisk!”

”Jag använder den som köttfärs och ungarna älskar den!”

I ett samarbete med institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers tekniska högskola har vi på Sweden Pelagic tagit fram en MSC certifierad smakneutral marin färs från det svenska pelagiska fiskets sidoströmmar. En produkt, rik på antioxidanter, gjord från de proteinrika delarna av den svenska sillen. Vi är mycket stolta över att äntligen kunna erbjuda svenska konsumenter en prisvärd och helt igenom svensk produkt!

Kontakta oss för offert och information!

Telefon: 0304-548 75

Order: order@swedenpelagic.se

Mail: lars@swedenpelagic.se

Mobil: 072-333 36 53

Färskskalad svensk lakeräka fiskad i Skagerrak

Levereras färsk till vår kvalitetscertifierade produktionsanläggning belägen i Buas fiskeläge, Halland där den kokas, maskinskalas och packeteras.

Kan packas i valfri vikt enligt kunds önskemål.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet
www.swedenseafood.se 031-14 63 50 Ellös | Västervik | Skagen
från
både västerhav & östersjö
www.buashellfish.se 070-277 38 46

SAXADE NYHETER

Stärkt arbete för renare bottnar i sjöar, vattendrag och hav

Nu har vi goda förutsättningar för att skapa en bättre hälsa i våra sjö-, vattendrags- och havsbottnar. Ett regeringsuppdrag om att förbättra kunskapen att hantera förorenade sediment slutredovisades nyligen till Klimatoch näringslivsdepartementet, skriver Länsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Pilotförsök, en gemensam kunskapsplattform och undersökningar av sediment över hela landet är några exempel på vad som gjorts inom uppdraget.

– Vi har bland annat valt ut och undersökt sediment i ett åttiotal områden runt om i Sveriges sjöar och kustområden, berättar Jon Engström, Naturvårdsverket, som har varit projektledare för regeringsuppdraget.

Det finns stora behov av att åtgärda förorenade sedimentområden för att få en frisk vattenmiljö. Arbetet som utförts inom regeringsuppdraget ökar möjligheterna till att identifiera både källorna till föroreningarna och vilka förorenade sediment som utgör den största risken för hälsa och miljö. Det gör att vi kan sätta in effektiva åtgärder där det behövs som mest för att minska riskerna.

Uppdraget har genomförts av länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och Statens geotekniska institut.

Läs mer på webbplatsen www.renasediment.se

Stockholm

https://capitalofgastronomy.se

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Metan från Nord Stream kan ha påverkat torsken

En laboratorieanalys av fiskar som utförts av SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, på uppdrag av HaV, Havs- och vattenmyndigheten, ger nu besked: Metangasen som läckte från Nord Stream-ledningarna kan ha påverkat torsken, om än lindrigt.

Det var i oktober 2022 som SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, arrangerade en expedition med forskningsfartyget R/V Svea till havsområdet som ligger strax nordost om Bornholm. Fiskar som tagits upp nära ett av utsläppen har jämförts med fiskar som fångats utanför det påverkade området. En

fråga forskarna på SVA sökt svar på är om metanets egenskap att tränga undan syre i vattnet har påverkat fiskarna. Fiskarna har undersökts för att ta reda på om det finns tecken på att populationen av fisk kan ha påverkats.

– De torskar som provtagits närmast utsläppen har högre förekomst av en viss förändring på gälarna. Liknande men mildare förändringar har påvisats vid experimentellt orsakad syrebrist, säger Charlotte Axén, tillförordnad statsveterinär på SVA.

– Det finns därför en möjlighet att förändringarna vi ser är orsakade av att metangas ersatt syre i vattnet. Annan orsak kan inte uteslutas, men potentiellt har de fiskbestånd som provtagits påverkats lindrigt till måttligt av utsläppen. Vi kommer att följa upp detta genom att inkludera gälar i ordinarie övervakning under våren. SVA rekommenderar att torskarnas hälsa avseende gäle och njure följs upp under kommande provtagningar av torsk.

https://www.mynewsdesk.com/se/ havochvatten/pressreleases/metan-fraan-nordstream-kan-ha-paaverkat-torsken-moejliglindrig-effekt-paa-bestaand-3229233

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023 30
Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!
Europas Gastronomiska huvudstad 2023

Havs- och vattenmyndigheten föreslår regeringen att gå vidare med lagändringar

för att kunna införa överlåtbara demersala fiskerättigheter

Den 16 januari redovisade Havsoch vattenmyndigheten, HaV, ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk.

Överlåtbara fiskerättigheter finns redan inom det pelagiska fisket, det vill säga fiske efter arter som lever i den fria vattenmassan såsom sill och skarpsill.

– HaV föreslår att regeringen går vidare med förslag till ändringar i lagstiftningen som krävs för att kunna införa överlåtbara fiskerättigheter i det demersala fisket. Ett sådant system ger bättre förutsättningar för ett hållbart fiske genom att anpassa systemet till övriga verktyg i den ekosystembaserade förvaltningen för att uppnå målet att svenskt fiske ska vara attraktivt, lönsamt och bedrivas inom ekosystemens bärkraft, säger HaV:s generaldirektör, Jakob Granit. Parallellt finns fortsatta möjligheter till rumslig och teknisk reglering samt genomförande av en ekosystembaserad förvaltning för att nå miljömålet hav i balans och levande kust och skärgård vilket är ett viktigt politiskt mål.

https://www.havochvatten.se/om-oss-kontakt-och-karriar/om-oss/ regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/uppdrag-att-analysera-faktorer-attbeakta-i-ett-system-med-overlatbara-fiskerattigheter-2022.html

Nordisk rapport om tungmetaller och jod i alger

Alger kan bli ett värdefullt tillskott som livsmedel för jordens växande befolkning och för att vi ska kunna anpassa oss till mer miljövänliga matvanor, anser FN. För att kunna använda alger som mat inom Norden krävs kunskap, annars finn det en risk att vi får i oss för mycket tungmetaller. Det framgår i en ny rapport från Nordiska ministerrådet, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

De största riskerna finns i att få i sig en allt för stor mängd av ämnena kadmium, arsenik och jod. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har konstaterat att det kan finnas risker med att äta alger, ändå finns det i dagsläget ingen specifik livsmedelslagstiftning om alger inom EU. År 2020 skapades därför ett gemensamt nordiskt projekt finansierat av Nordiska ministerrådet, bestående av livsmedelsverken i Danmark, Island, Färöarna, Sverige och Norge. Det gemensamma målet var att ta fram en enad nordisk strategi för att hantera risker med alger och tång som livsmedel. Rapporten från Nordiska ministerrådet är en del av detta. Rapporten klargör att mängden tungmetaller och jod kan variera mycket både inom och mellan olika algarter.

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/ pressmeddelanden/nordisk-rapport-om-tungemetaller-och-jod-ialger?ll=1

på gång...

Tipsa oss om saker

”På gång!”

info@sjomatsframjandet.se

Kurser om framtidens mat från havet

I vår anordnar Göteborgs universitet och Göteborgs stad fyra kurstillfällen om framtidens sjömat på Folkuniversitetet. Enligt Maria Bodin, kursledare, skall kurserna ge deltagarna en ökad medvetenhet om vad hållbar sjömat är och få inspiration till att våga testa mat från havet som de inte har provat tidigare.

8 mars – Sjömat

22 mars – Algernas fantastiska värld

19 april – Besök på marina

kolonilotten Flytevi

26 april – Tång- och strandväxtvandring

https://www.gu.se/nyheter/hon-ordnar-kvallskurser-om-framtidens-sjomat

30-31 mars

Kostdagarna Malmö

https://www.kostochnaring.se/aktuellt/event/ kostdagarna2023/

25-27 april

Seafood Expo Barcelona, Spanien

https://www.seafoodexpo.com/global/?gclid=Cj0KCQiAofieBhDXARIsAHTTldodluqcv7_T2gQmZWt-ck0fVVZG4gUGdmvjal6F3oai6rIZhn78lCIaAsBlEALw_wcB

4 maj

Matdagen 2023

Livsmedelsföretagen

Stockholm

https://www.matdagen.se

24-25 maj

EMD European Maritime Day Brest, Frankrike

https://maritime-day.ec.europa.eu/index_en

31 maj - 1 juni

Nordic Future Food & Food Tech

Stockholm

https://nordicfuturefood.se

31 SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2023

Redan 1594 var Klädesholmen

utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd

delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen.

Besök gärna vår hemsida

www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.