Svensk fisknäring Nr 3 2023

TEMA: PROCESSAD SJÖMAT

Tillstånd ges till två nya vindkraftsparker

AquaFoods patenterade teknologi skapar möjligheten att producera mer mat från mindre mängd fisk sid 14

Blå mats unga forskare

Kristina Bergman sid 10-11

Svensk Fisknäring. Årgång 7. Nr 3. 2023. Pris: 65kr

LEDARE

Blå, blå vindar och vatten

En textrad från den somriga låttexten av Tomas Ledin får inleda. Lustigt nog heter låten Blå, blå känslor. Vilket precis som de inledande orden passar utmärkt in i detta nummer av tidningen. För fiskets del har våren till stor del kretsat kring havsbaserad vindkraft. Utredning för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft kom tätt följt av beslut i mitten av maj och oron är stor inom yrkesfisket. Läs mer om Regeringens beslut att bevilja två havsbaserade vindkraftparker och hur de kommer påverka fisket på sidorna 8 - 9. Läs också Havsrapport på sidan 13 som också den belyser ämnet.

Under våren har ett flertal artiklar berört ultraprocessad mat och nyheten om att svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU fick stort mediautrymme. Men påståendet om att all ultraprocessad mat skulle vara ohälsosamt fick mycket kritik bland forskare. Vad menar man egentligen med ultraprocessat? All mat vi äter är på något sätt processad och en del hårt processade livsmedel bör vi faktiskt äta mer av. Att processa livsmedel handlar om allt från att filéa en fisk till att bereda en fiskbulle. I detta nummer fördjupar vi oss i processad sjömat och besöker bland annat Abbas fabrik i Kungshamn där man producerar den välkända fiskbullen. Läs reportaget på sidorna 16 - 18.

En inblick i den globala sjömatsvärlden med allt från hela fiskar till olika processade sjömatsprodukter och en hel avdelning med maskiner och tekniska lösningar fick vi på Seafood Expo Global och Seafood Processing Global i Barcelona, sidorna 4 - 5. Ett smakprov från ett par dagar som gav inspiration till nya uppslag. Håll utkik i kommande nummer.

För att skapa en djupare förståelse för vilka positiva sidor processade livsmedel kan ha har vi pratat med Oliver Östensen på AquaFood vars teknologi skapar möjligheter att producera mer mat från en mindre mängd fisk. Artikeln hittar du på sidorna 14 - 15.

Nu kommer sommaren och trots att det just i dag känns som att sommaren regnar bort hoppas vi på att kommande månader bjuder på både sommar och sol. Vi bjuder i detta sista nummer före som-

marledighet på en somrig grillmeny med goda dryckestips till av Niklas på sidorna 22 - 23.

Nu vill vi önska er en riktigt fin och underbar sommar!

Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna.

Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar

HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se

ICES = Internationella havsforskningsrådet

FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org

MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org

RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se

SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se

Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se

WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se

FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se

GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se

SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se

SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se

HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se

SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund

SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se

SVoS = Svenskt Vattenbruk och Sjömat

Demersalt fiske = fiske som sker nära botten

Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten

Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur

Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland

Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad

MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)

TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)

RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING

ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se

ANSVARIG UTGIVARE

ANNONSER

Roger Thilander 070-562 40 19

Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD AquaFoods krokett på hälften potatis och hälften laxprotein. Foto: AquaFood

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Innehåll, nr 3 2023

Sid.

4 Seafood Expo i Barcelona slog alla record

6 Hållbar användning av restråvaror i fokus

8 Tillstånd ges till två nya vindkraftsparker

10 Blå mats unga forskare – Kristina Bergman

12 Pigghaj - God matfisk som idag går på export

14 AquaFoods patenterade teknologi skapar möjligheter

16 Kulturarv, mattradition och familjeklassiker

19 Förändringar i arbetet med spårbarhet

21 Hallå där – Peter Linder

22 Konsten att kombinera mat och dryck

25 Sjömat i säsong

26 Sjömatsdagen 2023 och årets Guldfiskar

30 Saxat och på gång

Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

Seafood Expo Global i Barcelona slog alla rekord

Den 25-27 april ägde världens största handelsmässa för sjömatsindustrin rum i Barcelona, Seafood Expo Global/ Seafood Processing Global. Årets mässa som var den 29e i ordningen slog alla rekord, både gällande utställningsyta, antal utställande företag och totalt antal närvarande.

Seafood Expo Global startade 1993 under namnet European Seafood Exposition och har fram tills 2019 arrangerats i Bryssel. Seafood Processing Global startade ett par år senare, 1999, under namnet Seafood Processing Europe. Anledningen till flytten har framför allt berott på att både Barcelona som stad men också mässhallen Fira Barcelona Gran Via Venue har större kapacitet att ta emot besökare. Mässan bestod i år av 4 mässhallar varav en utgjorde Seafood Processing Global, en hall full med olika tekniska lösningar, maskiner och förpackningar.

Samarbete med Barcelona Food Bank

Seafood Expo Global samarbetar med Barcelona Food Bank för att samla in sjömat som donerats av utställarna. Över 50 frivilliga gick igenom mässan för att samla in sjömatsprodukter i kylda vagnar. Banc dels Aliments, är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att minska mängden matsvinn och i stället dela ut till folk i nöd, uppskattar att man kunnat ta hand om cirka 15 000 kg sjömatsprodukter.

2078 utställande företag från 87 olika länder och totalt 34 000 personer som besökte mässan

Trots att lax, tonfisk, skaldjur och liten pelagisk fisk dominerade gavs en stor variation i produktutbudet. Ett par exempel av det som stack ut kan nämnas El jamón del mar, lufttorkad tonfisk gjord på den lite fetare toron (buken), Krabbenchips – räkchips i olika smaker, Snack a fish – ett MSC märkt mellanmål eller topping till lunchsalladen. Trots att vi hittade roliga Pocket Seaweed Snack var det ovanligt lite tång på mässan, utöver nori.

En gemensam svensk monter – en möjlighet till nästa års mässa

Seafood Expo är en enormt stor mötesplats för sjömatsindustrin globalt sätt och många intressanta möten ägde rum. Bland de svenska deltagarna diskuterades bland annat möjligheten att skapa en gemensam svensk monter under nästa års mässa.

Seafood Processing Global bjöd utöver en hel del avancerad teknisk apparatur på en del förpackningslösningar och gav oss inspiration inför kommande nummer av tidningen med tema förpackningar.

Konferensen med ett fullspäckat program bjöd på flera intressanta företagspresentationer.

Bland talarna fanns Martin Kuhlin, Sweden

Pelagic och Ingrid Undeland, Chalmers. Läs mer om projektet på www.waseabi.eu

Hållbar användning av restråvaror

från

Sjömatsindustrin i fokus på

europeisk konferens

Tekniker för att sortera, stabilisera och omvandla restråvaror från sjömatsindustrin till nya livsmedelsingredienser stod i fokus när konferensen ”Get more value form your seafood sidestreams” hölls i Barcelona 24 april, dagen före Seafood Expo Global. Bland talarna fanns Martin Kuhlin, Sweden Pelagic och Ingrid Undeland, Chalmers Tekniska Högskola representerade.

Konferensen som organiserades av Food & Bio Cluster Denmark, samlade 75 representanter inom fiskbranschen som kom för att lyssna på de olika presentationerna. Konferensen bygger på resultat från det europeiska projektet waseabi, som har pågått i snart fyra år. Det bjöds både på olika lösningar för hur man på ett hållbart sätt kan utveckla högvärdiga produkter från de restråvaror, så kallade sidoströmmar, som genereras hos sjömatsföretagen men också på en hel del inspiration.

En utmaning att få maten att räcka till Konferensen som hölls på Hotell Miramar med fantastisk utsikt över medelhavet inleddes av waseabi projektkoordinator, Charlotte Jacobsen från DTU, Danmarks Tekniske Universitet. ”Vi måste utnyttja våra akvatiska resurser bättre så att vi kan producera mat till 10 miljarder människor år 2050” sa Charlotte Jacobsen bland annat i hennes öppningstal.

Därefter presenterade Grethe Hyldig från Danmarks Tekniske Universitet, konsumentoch branschinsikter. Grethe berättade bland annat om hur viktig kvalitén på det man åt var. 59% tittar på kvalitén före priset. Av de som jobbar inom sjömatsindustrin trodde 95% att vi i framtiden behöver äta hela fisken, inklusive biprodukter och svinn/spill/sidoströmmar/ restströmmar.

Under konferensen presenterade projektpartnerna olika tekniker och metoder som har använts för att utveckla:

• Bioaktiva peptider från bifångst av kummel – Nutrition Sciences & AZTI

• Smakämnen från lax – Barna & AZTI

• Smakämnen från torsk – Royal Greenland & DTU

• Salta föreningar från musselkokvatten – Pescados Marcelino & AZTI

• Protein och fosfor från torsklake – Jeka Fish & DTU

• Nya proteinberikade ingredienser från sillprocessvatten och sorterade stabiliserade sidoströmmar från sillfiletering – Sweden Pelagic & Chalmers Tekniska Högskola

Sistnämnda och enda svenska partner i waseabi är ett bra exempel på resultatet av de utvecklade lösningar som tagits fram i waseabi-projektet. Sweden Pelagic kan nu sälja en färs gjord på innerfilén av sill – den del som blir kvar på ryggbenet när resten av filén skärs ut. Färsen används för att till exempel göra nya sillburgare, som bland annat har serverats på flera skolor i Göteborg med stor framgång. Detta är en lösning som har tagits fram i nära samarbete med Chalmers.

Linda Frithiof

Mer information om projektet och vetenskapliga publikationer hittar du här: https://www.waseabi.eu

Hanterad med kärlek från hav till bord

Mycket behöver bli rätt för att fisken ska hållas färsk hela vägen från hav till bord. Speciellt viktig är en förpackning som håller kyla. EcoFishBox™ är en klimatvänlig fiskförpackning för alla typer av fisk och skaldjur. Den är till största del tillverkad av förnybart råmaterial. Den tar lite plats, är enkel att hantera och att återvinna vilket bidrar till minskad klimatpåverkan, i hela leveranskedjan.

Läs mer om EcoFishBox: www.storaenso.com/sv/ecofishbox

Nu är beslutet fattat – Tillstånd ges till två nya vindkraftsparker

Regeringen har nu beslutat ge tillstånd till Galene och Kattegatt Syd. – Vi ger nu grönt ljus för bygget av två nya vindkraftsparker till havs längs västkusten, utanför Varberg och Falkenberg. Totalt rör det sig om ett hundratal vindkraftverk som kommer bidra med fossilfri el i en region med stark tillväxt och stort behov av ny och ren energi, säger statsminister Ulf Kristersson i ett pressmeddelande från Regeringskansliet den 16 maj.

Utbyggnad av vindkraft till havs behöver påskyndas, anser regeringen. Elkraft behövs i samhället och idag kommer enbart ett fåtal procent från svensk sjö- eller havsbaserad vindkraft*. Men många slåss om utrymmet till havs. Samtidigt strävar vi mot att skapa en större självförsörjningsgrad i Sverige med ökad livsmedelsproduktion, tillväxt och sysselsättning. Ingen vet hur fiskbestånd och miljö påverkas av storskalig havsbaserad vindkraft och fiskets producentorganisationer känner stark oro inför framtiden

Möjligheter och förutsättningar för samexistens utreds i rapport I februari 2022 fick Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och Statens energimyndighet (Energimyndigheten) uppdraget att göra en kunskapssammanställning om möjligheterna och förutsättningarna för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Det regelverk som tillämpas vid etablering av havsbaserad vindkraft idag är omfattande och komplext, i synnerhet när det gäller reglering av dess miljöeffekter. Samtidigt saknas det regler som uttryckligen tar sikte på samexistens med andra verksamheter. I rapporten presenteras argument för ett ändrat etableringssystem med starkare statlig styrning av var havsbaserad vindkraft får lokaliseras.

Möjligheterna för samexistens mellan havsbaserad vindkraft och yrkesfiske skiljer sig åt beroende på fiskemetod, typ av vindkraftspark och de miljömässiga förutsättningarna i området.

– Man pratar om samexistens mellan yrkesfisket och marina vindkraftparker men inte ett endaste vindkraftföretag har initierat samtal med yrkesfisket innan val av lokalisering, säger Peter Ron-

nelöv Olsson, ordförande för, SFPO. Sveriges Fiskares Producentorganisation. SFPO företräder fiskare som fiskar demersalt, det vill säga bottennära, efter arter som havskräfta, räka, plattfisk och olika torskfiskar.

Vi frågar Ingemar Berglund, utredare på SFPO hur vindkraftsparkerna begränsar yrkesfisket?

– Vi har mycket svårt att se att demersalt fiske med rörliga redskap kan bedrivas i en vindkraftpark, speciellt i de flytande parker som projekteras ute i svensk ekonomisk zon. För passiva redskap som garn och burar är möjligheten större. I de diskussioner vi hittills haft med vindkraftsbolagen har vi dock inte kommit fram till några bra lösningar. Även frågor om skadeståndsskyldighet och försäkringar vid olyckor påverkar kraftigt möjligheten till samexistens, förklarar Ingemar Berglund.

Vilka konsekvenser pratar vi om?

– Energimyndigheten har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag där man pekat ut nya potentiella områden för havsbaserad vindkraft. I Västerhavet överlappar dessa områden väldigt många av de fångstområden som utgör riksintresseanspråk för yrkesfiske. Om stora delar av dessa områden byggs ut för vindkraft får det mycket stora konsekvenser för det demersala fisket och svensk produktion av sjömat. Även en mindre utbyggnad i dessa området får stora konsekvenser eftersom de är kärnområden för fiske efter räka och havskräfta.

I Östersjön gör den svåra situationen för torsken att det för när-

”I Västerhavet överlappar dessa områden väldigt många av de fångstområden som utgör riksintresseanspråk för yrkesfiske”

Vindkraft. Foto: Thomas G.

varande bedrivs ganska lite demersalt fiske men lokalt kan påverkan på det fisket bli stor. Om torsken kommer tillbaka kommer vindkraftsutbyggnaden ha stor påverkan på möjligheten att utnyttja den resursen.

Längst i norr planeras både i Sverige och Finland många vindparker i området utanför de viktigaste vildlaxälvana Torne älv och Kalixälven. Det är högst osäkert hur detta kommer att påverka laxbestånden i älvarna, svarar Ingemar Berglund.

Utredning för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft Regeringen beslutade nyligen att tillsätta en utredning för att säkerställa en ordnad prövning av havsbaserad vindkraft. Det framhölls också att vindkraften ska byggas på konkurrensneutrala villkor med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen.

Enligt Peter Ronelöv Olsson, har de inte hört ett ord från regeringen.

Regeringens utredning ska göra tillståndsprocesserna för att etablera vindkraft till havs enklare. Samtidigt menar kustfiskarna att de vindkraftsparker som projekteras kommer att vara slutet.

– Våra föregångare har fiskat här i tusen år. Med bara ett pennstreck raderar man hela fisket i Kattegatt, hela Halländska fisket och hela kustkulturen, säger Peter Ronelöv Olsson, som själv varit fiskare i 35 år.

SPF PO, Swedish Pelagic Federation, organiserar fiskare som fiskar pelagiskt efter arter såsom bland annat sill, skarpsill, makrill och tobis i den öppna vattenmassan.

Vi frågar Malin Skog på SPF hur de planerade vindkraftverken påverkar deras medlemmar.

– Vi ser två delar av problemet – dels en konkurrens om ytan till havs och dels en risk för negativ påverkan på miljön och fiskbestånden. Därför är våra medlemmar generellt negativa till havsbaserad vindkraft. Med pelagiska redskap kommer det sannolikt vara omöjligt att fiska inne i vindkraftparkerna. Med vajer och trål på släp kan ett pelagiskt ekipage vara över en kilometer långt och väga hundratals ton när trålen är full med fisk. Att väja eller stoppa för ett vindkraftverk vid exempelvis dåligt väder är omöjligt. En vindkraftpark, framför allt med flytande fundament där insnärjningsrisken är extra stor är därför för våra medlemmar att se som ett helt stängt område där vårt fiske inte kan bedrivas.

Utöver konkurrensen kring utrymmet till havs, finns en stor oro bland yrkesfiskarna för att den havsbaserade vindkraften kommer att påverka fisken i havet. Varför och vad tror ni att det kan få för påverkan på fisken?

– Mycket kunskap saknas fortfarande när det gäller vilken inverkan etablering av vindkraftparker får på den marina miljön, bland annat påverkan på reproduktion och migration för vissa fiskarter. Vindkraftparker kan medföra exempelvis ändrade strömmönster, kroniska lågfrekventa undervattensljud, vibrationer och elektromagnetiska fält runt strömkablar och dessa faktorer kan i sin tur påverka fiskens beteenden och var den väljer att uppehålla sig. Vår huvudsakliga farhåga rör lågfrekventa ljud och vibrationer då både sill och skarpsill har god hörsel och det finns vissa studier som tyder på att pelagiska arter undviker vindkraftparker. Detta är områden där mycket kunskap ännu saknas och kunskapen är begränsad till ett fåtal studier på ett fåtal fiskarter. Det är viktigt att komma ihåg att en sill inte är en torsk och att en makrill och en ål har väldigt olika biologi.

I södra Östersjön har våra medlemmar över tid som vindkraftparkerna i framför allt tyska vatten blivit allt fler, noterat att sillens vandringsmönster och beteende har förändrats. På de platser där de tidigare bedrivit sitt fiske finns inte längre någon sill och man ser kraftigt försämrad reproduktion i området, säger Malin Skog.

Fler tillståndsansökningar ligger just nu under beredning hos länsstyrelserna och två stycken är i slutskedet av beredning hos regeringen. Vi på Svensk Fisknäring kommer att fortsätta bevaka frågan i kommande nummer.

Linda Frithiof

* De två nya vindkraftsparkerna kommer, när de är fullt utbyggda, att kunna leverera upp till 6,5 TWh el per år. Det motsvarar elanvändningen för ca en miljon hushåll, eller elproduktionen från en stor kärnkraftsreaktor.

Fakta

Det svenska yrkesfisket består av cirka 1000 fartyg varav 20 procent räknas som inaktiva. Fiskeflottan består till cirka 85 procent av fartyg under 12 meter som fiskar med trål, burar, fällor och nät.

Det största fisket, mätt i vikt, sker av fartyg längre än 24 meter som fiskar med aktiva redskap, var av flera fiskar pelagiskt.

Yrkesfiskets totala landade fångst 2021 uppgick till drygt 153 000 ton i levande vikt. 60 % fiskas i Östersjön och Öresund, huvudsakligen sill/ strömming och skarpsill. Resten fiskas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt.

Yrkesfiskets landningar från sötvatten varierar mellan 1300 till1700 ton per år det senaste decenniet.

Sverige importerar 74% av den sjömat vi äter idag.

https://www.havochvatten.se/download/18.6e7a8a391867f09cba2589f0/1677683507574/ rapport-2023-2-samexistens.pdf

Mareld

Poseidon Galene Kattegatt syd

Stora Middelgrund

Kriegers flak Triton

Skåne havsvindpark

Södra Victoria

Aurora

Eystrasalt ✓ ✓ ✓

Blå mats unga forskare Sjömat hör hemma bland framtidens mat

– Vi glömmer ofta bort sjömat när vi pratar om hållbar mat. Den är inget separat sidointresse. Den har ofta ett lägre miljöavtryck och är i många fall nyttigare än kött, säger doktoranden Kristina Bergman.

Kristina Bergman är biolog i grunden och har tidigare arbetat på RISE forskningsinstitut i sex år, bland annat med livscykelanalyser. Hennes fyraåriga doktorandprojekt ska vara klart i oktober 2025. Hon bor i Göteborg och har digital kontakt med KTH i Stockholm där hon är anställd. Ibland har hon arbetsdagar på Kristinebergs marina forskningsstation på västkusten.

– Jag vill guida branschen till en hållbar riktning och vill jobba fram en ny metod för att utvärdera och jämföra sjömat. Det kan handla om ny produktion eller nya arter. Målet är att se om de bidrar till mer hållbara alternativ än tidigare typer av sjömat samt att kunna identifiera var det finns mest förbättringspotential. Det här är viktigt och har stor effekt. Jag tycker att det är en global fråga som berör många människor, säger Kristina.

Svårt att jämföra

Vissa aspekter av hållbarhet är svåra att mäta och jämföra. Biologisk mångfald är en viktig och akut utmaning där det inte finns bra metoder för att exakt kunna jämföra en produkt med en annan. Eller ett produktionssätt jämfört med ett annat. Livsmedelsbranschen har börjat titta på dessa frågeställningar för exempelvis köttproduktion men inte för sjömatsprodukter.

– Det viktigaste hotet mot biologisk mångfald från sjömatsproduktion skulle jag säga är överfiske och bottenpåverkan. Så åtminstone de två sakerna skulle jag vilja att mitt projekt kan fånga upp. Jag vill kunna jämföra kött mot sjömat och se hur stor påverkan på biologisk mångfald det ena valet jämfört med det andra får.

Hon tycker att det är viktigt att sjömat utvärderas. Att det ska bli en del i dieten överlag. När man pratar om vad vi ska ha på tallriken i framtiden måste vi kunna visa vilka miljöavtryck som kommer med sjömat på samma sätt som redan görs med annan mat. Märkningarna MSC och ASC finns förstås och visar antingen att man är certifierad eller inte. Kristina skulle vilja kunna jämföra med lite mer exakthet.

– Om du har en certifierad lax så säger det inte så mycket om vad den har för fördelar jämfört med en hamburgare. Jag vill hitta ett sätt att titta både på klimatpåverkan och ekosystemeffekter samtidigt. Så att man kan se fördelarna och nackdelarna på samma gång. Det har man inte gjort tidigare.

KRISTINA BERGMAN

NAMN Kristina Bergman

ÅLDER 32 år

BOR I Göteborg

FRÅN Linköping

YRKE Forskare och doktorand

på KTH i Stockholm

Helhetssynen saknas i dagsläget och Kristina vill fylla den luckan med sitt projekt. Hon är också intresserad av att titta på de nya typerna av sjömat som man ännu inte har studerat djupare, exempelvis landbaserad fiskodling, algodling och nya foderingredienser.

Som ett stort pussel

Idag finns 99 procent av världens totala algproduktion i Asien. Trots det är alla hållbarhetsutvärderingar, där man undersökt potential och hållbarhet, gjorda på den enda

Kristina Bergman. Foto: privat

”– Jag vill guida branschen till en hållbar riktning och vill jobba fram en ny metod för att utvärdera och jämföra sjömat. Det kan handla om ny produktion eller nya arter.”

Kristina jobbar med att ta fram en metod för att analysera, utvärdera och jämföra sjömat. Foto: iStock Getty Images

Sjömat har ofta ett lågt miljöavtryck och bör få en självklar plats på framtidens tallrik. Foto: iStock Getty Images

Idag finns 99% av världens algproduktion i Asien. Kristina studerar systemet för att se vad vi kan lära oss. Foto: iStock Getty Images

procent algodling som sker i Europa. Kristina har tillsammans med kollegor ett samarbete med en forskare i Shanghai för att få ta del av data från den kinesiska produktionen och kunna studera och utvärdera systemet. På samma sätt jobbar hon på hemmaplan när hon till exempel ska studera en fiskodling eller förädlingsprocess.

– Om jag ska utvärdera en produkt börjar jag ofta med att göra ett studiebesök eller en intervju. Jag vill se exakt hur produktionskedjan ser ut. Hur mycket el, energi och material som går åt i varje steg. Det krävs många beräkningar och tar tid att mata in den här informationen. Jag får söka i databaser och leta. Information om ursprung längre bakåt i en produktionskedja behöver jag också veta. Det är ett riktigt detektivarbete, säger Kristina.

Metoder för mätning

En viktig del i doktorandprojektet är att utveckla själva metoden för analys: att ta reda på hur man kan mäta biologisk mångfald, överfiske och andra sådana aspekter på ett bättre sätt. Det ska vara en metod som kan appliceras på all möjlig sjömat och ger oss bra och tydlig information om dess hållbarhet.

– När jag är klar med det vill jag börja utvärdera fler typer av sjömatsprodukter för att kunna titta på dem med min nya ”verktygslåda”. Hittills har jag börjat kika på alger och regnbåge. Jag vill gärna studera landbaserad fiskodling. Med de metoder vi har idag är det mest nackdelar i landbaserad fiskodling man kan mäta, inte fördelar. Det blir lite skevt. Man mäter energiförbrukning, som är hög i dessa odlingar, och produkten får stämpeln ”hög klimatpåverkan”. Men fördelarna; inga fiskar på rymmen, man sprider inte sjukdomar och behöver inte behandla med medicin så ofta, det kan vi i dagsläget inte mäta. Det är mycket spännande på gång kring landbaserad fiskodling i Sverige nu, så det hade varit ett bra ”case” att testa metoden på.

Hjälpa konsument att navigera

– Mitt intryck är att konsumenter har både funderingar och rädslor kring sjömat. Att det är nyttigt, men man är rädd för överfiske och risker med tungmetaller. Vi behöver kunna titta på alla de här aspekterna samtidigt på något sätt. Det är en utmaning att försöka kommunicera eller illustrera det på ett sätt som är lätt att förstå.

Kristina tycker att vi generellt har ett bra hållbarhetstänk i både livsmedelsindustri och detaljhandel idag. Hon hoppas att det snart ska bli lättare att visa på sjömatens hållbarhet. Det är ett stort antal komplexa utvärderingar med många aspekter att ta hänsyn till.

– Jag tror att ansvaret måste ligga hos producenter, detaljhandel eller beslutsfattare. Att de måste hjälpa till att göra val, så att det som erbjuds redan har passerat någon slags hållbarhetskoll. Det är för mycket begärt att konsumenten ska kunna göra rätt avvägning. Om vi får en bättre analysmetod kan det hjälpa till att visa hur bra sjömat är och ge den en självklar plats på framtidens tallrik.

Katarina Schläger

Fäbodifieringens baksida – att

skapa hållbara

livsmedel

Det finns få ord som är så laddade för dagens livsmedelskonsument som ”process”, ”kemisk” eller ”E-nummer”. Detta gör livet minst sagt spännande för oss livsmedelskemister som omfamnar smarta processtekniker och bra tillsatser, men är främst djupt frustrerande när hållbarheten på hela vårt livsmedelssystem står på spel.

Idag pressas vi av behovet att producera tillräckligt med säker och hälsosam mat för en växande befolkning samtidigt som vi måste bevara biologisk mångfald, minimera livsmedelsindustrins klimatavtryck och försäkra nationell livsmedelsberedskap. Ovanpå detta ökar konsumentens efterfrågan på stabila bekvämlighetsprodukter parallellt med att ”fäbodifieringen” sen länge fått fäste, dvs maten ska helst komma från ladan bredvid -tillsatsfri och oprocessad. Kraven matchar illa.

Nästan all biomassa som idag är dåligt utnyttjad för matproduktion är rik på delar som är utmanande att jobba med (ben/skal/skinn/ anti-nutrienter*), påskyndar bakteriell tillväxt (vatten) eller stimulerar kemisk nedbrytning (enzymer/härskningsfrämjande ämnen). Detaljer skiljer sig såklart åt beroende på ursprung, och på den blå sidan dominerar olika fisk- och skaldjursrestråvaror ihop med hel liten fisk. Men, för att omvandla dessa komplexa råvaruströmmar till säker, näringsriktig och god sjömat anpassad för svenska konsumenter finns ingen annan väg än att processa och stabilisera. Och det finns en stor verktygslåda att plocka från, om vi bara får grönt ljus från konsumenten.

Stora framsteg har gjorts de sista 100 åren för att bland annat undvika sjukdomsalstrande bakterier i maten, bevara god smak, förstärka näringsupptag och skapa nya spännande konsistenser. EFSA och JECFA har gjort fantastiska jobb med att styra upp vad man får och inte får göra, genom bland annat införandet av Novel Foods-regleringen och E-nummer (= tillsatsämnen som passerat säkerhetstest; ofta naturligt förekommande, som vitaminer, syror, pigment). Efter ett antal mediala nedslag i mitten på 2010-talet hände dock något, och såväl ”E-nummer” som ”process” blev fulstämplade medan ”mat fri från allt” blev standard. Inte alltid en helt lyckad kombo vägt emot de globala utmaningarna, och lite ironiskt då många idag betalar stora pengar för vitamin-drycker med samma ämnen som vi ratar när de är tillsatser i maten.

Från Blå mats håll ser vi därför ett stort behov av en branschöverskridande konsumentutbildning för att öka kunskaperna om både E-nummer och processat; allt från traditionell fermentering, malning, pressning och värmebehandling till modern 3D-printing. Utan sådana redskap blir det nämligen svårt, för att inte säga omöjligt att göra mat av de råvaror som över tid ratats i västvärlden, så att vi kan spara på våra naturresurser. Och, som min kemilärare sa på högstadiet, ”allt är kemi”, även en helt vanlig fiskfilé.

*Anti-nutrienter= Ämnen som minskar näringsupptaget, EFSA = Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, JECFA = Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives, E-nummer = specifikt ID-nummer som används för beteckning av livsmedelstillsatser som genomgått säkerhetstester och godkänts för användning i Europa. E står för Europa.

Ingrid Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap, Chalmers

Stora bestånd, ökad kvot och fina fångster

God matfisk som idag går på export

Antalet pigghajar har fördubblats och den svenska kvoten har i år gått från 0 till 793 ton. Fångsterna är goda men kilopriset lågt. Lejonparten säljs till europeiska länder.

– Det är en fin matfisk med rent vitt kött och det är synd att vi exporterar nästan allt, säger yrkesfiskare Martin Axelsson, Rönnäng.

Populationen av pigghaj i Nordostatlanten har ökat under de senaste åren. Faktum är att Internationella Havsforskningsrådet uppskattar att beståndet nästan har fördubblats sedan 2010. Stammen har gynnats av att ovanligt många ungar har fötts, exempelvis år 2016 och att fisketrycket varit lågt det senaste decenniet. Christopher Griffiths är expert på fisk och fiske vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, och är specialiserad på beståndsbedömning och rådgivning med mera.

– Vi bedömer beståndet med hjälp av avancerade analytiska metoder och samlar in data om storlek, ålder, kön, fertilitet, hur tätt individerna lever och vilken betydelse det har för reproduktionen. Arten har successivt tagit sig längre norrut, från Biscayabukten och Medelhavet, i takt med att vattentemperaturen har ökat. Detta har med klimatförändringar att göra och att områden som Nordsjön har blivit mer gynnsamma för pigghajen och andra besläktade arter.

Christopher anser att beståndet är i gott skick och hållbara fångst-

nivåer bör förväntas under de kommande åren, dels beroende på att det tidigare fiskestoppet har tillåtit arten att öka stort i antal, och dels för att den inte har så stor konkurrens om maten. Födan består av sill, skarpsill och kräftdjur och delas med torsk och andra stora fiskar, men eftersom dessa har sjunkit i antal kan pigghajen äta relativt mycket.

Bättre betalt förr

Internationella Havsforskningsrådet har i uppdrag att varje år utvärdera beståndens status och under drygt tio år har man givit råd om låg fiskekvot eller ingen kvot alls. Nu anser man att beståndet har återhämtat sig mycket och är på hållbara nivåer så att det tål fiske.

Martin Axelsson är fiskare på båten Gideon i Rönnäng. Typ av fiske varierar efter säsong och han inriktar sig på kräfta, hummer, krabba, makrill och pigghaj. Han minns det tidigare fisket av pigghaj, då man kunde få bra betalt för fångsten.

– Det var periodvis ett gott tillskott. Jag har fått upp till 40 kronor för den, orensad. Det är skillnad mot idag, då priset ligger på 12, 13 kronor per kilo. Det är rätt kasst, om man säger så. Det gäller att få ut arten på marknaden, för i nuläget är det knappt lönt att fiska. Jag är jätteglad att de har öppnat fisket igen men det tar säkert tid att bygga upp efterfrågan.

Martin blev chockad när pigghajsfisket blev tillåtet igen. Han och kollegorna har länge sett att det har funnits mycket pigghaj, försökt påverka vid ett flertal tillfällen och han är mycket nöjd nu när en kvot är satt igen. Eftersom vi har haft ett långvarigt fiskestopp tror han att det finns ett motstånd mot att äta pigghaj, och han hoppas att arten ska lyftas av exempelvis TV-kockar för att snabbt komma ut på marknaden.

– Men det finns en jättekonstig restriktion som går ut på att om pigghajen är över en meter ska den tillbaka i havet. Ofta är de döda när vi får upp dem och det känns väldigt bakvänt att kasta i dem igen. Det är väl en 10-20 procent som vi får slänga på grund av det, säger Martin.

Grundar sig på vetenskap

Karin Linderholm och hennes kollegor på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, deltar som experter, bland annat i detta fall när man fastställde kvoter för Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Man har dessutom hämtat in ytterligare underlag från fiskare och forskare och fått bekräftat att det har varit ganska hög förekomst av pigghaj.

– Principen är att man utgår från EUs ramar för fiskeripolitik när man sätter en kvot. Det ska grunda sig på bästa tillgängliga vetenskap plus att man iakttar en viss försiktighet när man fastställer kvoten. I slutändan ska länder som har gemensamma vatten enas om förvaltning av pigghajen där. Det är yrkesfiskare som får fiska den än så länge. Vi ser över reglerna för fritidsfiske också. Det viktiga är att de tidigare skyddsåtgärder man har vidtagit har givit effekt och det är mycket positivt att beståndet är i så bra skick nu, säger Karin.

Christopher Griffiths, expert på fisk och fiske vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU. Foto: Privat

Martins kollega Anders med en rejäl fångst pigghaj. Foto: Privat

Martin Axelsson, fiskare på båten Gideon, Rönnäng. Foto: Privat

Linderholm,

I de nya rekommendationerna finns det en extra försiktighetsåtgärd som ska skydda könsmogna honor. Eftersom de könsmogna honorna oftast tillhör de längsta individerna får man inte ta upp en pigghaj som är längre än 100 cm. Karin har förståelse för att det finns utmaningar med regeln, men syftet har varit att skydda könsmogna honor. Christopher instämmer med Karin och belyser också en annan svårighet med pigghaj:

– De tenderar att samlas i grupper uppdelade efter kön och storlek, vilket gör att fiske i vissa områden och säsonger kan ge den kvarvarande populationen en snedfördelning mellan hanar och honor. Detta kan påverka återhämtningen och hållbarheten för beståndet. Om man fångar en större mängd stora honor i en del av kvoten kommer beståndets reproduktionspotential att påverkas oproportionerligt, vilket leder till framtida minskningar av beståndsstorleken. Det är alltså oerhört viktigt med data om individer och vilka områden de befinner sig på

Sliter på redskapen

När kvoten höjdes investerade Martin i en del nya redskap. Då visste han ännu inte vilket lågt pris fångsten skulle ge. Han fiskar med vanliga blekegarn eller med garn av lite grövre tråd. Pigghajen fördärvar redskapen och vissa delar behöver bytas ut med jämna mellanrum. Trots det tycker han att det är ett bra komplement till övrigt fiske, särskilt för kustfiskare i liten skala.

– Det är en fin matfisk med rent vitt kött och bra fetthalter. Och det är i stort sett bara ett ben i mitten så du får ut mycket mat av den. Du kan göra fish and chips, och rökt haj är väldigt gott. Det var just en kund som tackade mig och sa att den är bättre än makrill. Jag har hört att en del av fångsten går till skolmatsalar i Frankrike. Den kunde ju gått till svenska skolor som fin mat, tycker jag.

Hur ska havet användas?

Havet har alltid förknippats med öppna vidder, och historiskt har fiske kunna bedrivas i stort sett överallt men med vissa begränsningar. Idag är det fler och fler verksamheter som ska samsas om utrymmena på havet, vilket kan leda till konkurrens om ytan och ett stort behov av en gemensam fysisk planering baserad på avvägningar mellan olika intressen. Hur ska havets ytor användas och av vem?

I debatten om den havsbaserade vindkraften (som är ett tänkbart användningsområde av havsytan) är det huvudsakligen två frågor som dominerar diskussionerna; samhällets ökade behov av billig och fossilfri energi och huruvida de havsbaserade vindkraftparkerna kommer att störa utsikten från land eller inte. Så länge de är utom synhåll från land verkar de flesta inte ha några större bekymmer med en storskalig utbyggnad av vindkraft till havs. Problemet är bara att det redan finns en massa verksamheter som använder sig av de ytor som nu planeras för havsbaserad vindkraft. Det som på papperet kan se ut som en tom yta på havet hyser en rad verksamheter som i större eller mindre utsträckning försöker samexistera. Det handlar om transporter/farleder, försvarsintressen, naturvårdsintressen, friluftsliv, kulturminnen… och så fisket. Men förutom försvar och natur verkar dessa intressen väga väldigt lätt vid beredning och beslut om nya vindkraftområden till havs. Vi anser att processen för placering av vindkraftparker borde fungera mer som i några av våra grannländer, en havsplanering där olika intressen vägs mot varandra. När man utifrån denna har hittat lämpliga områden för vindkraft, med så liten påverkan som möjligt på andra verksamheter, kan ett auktionsförfarande eller upphandling ta fram de bäst lämpade och mest seriösa aktörerna. Istället har vi i Sverige ett system där det står vindkraftbolagen fritt att söka tillstånd där de vill, och i många fall är det två eller till och mer tre aktörer som söker om tillstånd för samma yta. Detta genererar enorma mängder onödigt arbete och kostnader både för vindkraftbolagen själva, och för alla myndigheter och organisationer som berörs av samråd och remissförfaranden under tillståndsprocessen. Inför den förestående utbyggnaden borde det rimligen även vara relevant att ställa sig frågan vilken påverkan en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft kommer att få på växt- och djurliv, om vi är beredda att genomföra detta storskaliga ekologiska experiment utan att först skaffa oss bättre kännedom om konsekvenserna. I nuläget saknas det oerhört mycket kunskap om hur en storskalig vindkraftexploatering kan påverka till exempel fisk och skaldjur. Vi anser att denna kunskap borde finnas på plats innan man bygger stora vindkraftparker – så att vi kan vara säkra på att det till exempel inte påverkar fiskens reproduktion negativt.

Det borde även vara relevant att fråga sig om vi är beredda att prioritera energiproduktion framför produktion av livsmedel i form av svensk fisk och skaldjur, vilket kan bli konsekvensen om allt för stora ytor av det som idag är viktiga fiskeplatser tas i anspråk för vindkraftparker. Ett aktuellt exempel är de nyligen beslutade vindkraftparkerna i havet utanför Halland som tar i anspråk viktiga fiskeplatser för det demersala fisket. Förlorade ytor går inte alltid att ersätta med fiske på en annan plats och det är stor risk att många fiskare kommer tvingas lägga ned sin verksamhet.

Sammanfattningsvis önskar vi att diskussionen och beslutsprocessen använder en försiktighetsansats. Att den baseras på god kunskap om möjlig påverkan på livet i havet inför en eventuellt omfattande utbyggnad av en verksamhet s om kan påverka livet i havet och de som är verksamma på havet under en mycket lång tid framöver.

Hälsningar Anton, Annelie och Malin

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

Katarina Schläger

Pigghajen är vår minsta hajart och har en karaktäristisk pigg framför vardera av de två ryggfenorna.

Karin

utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Foto: Privat

AquaFoods patenterade teknologi skapar möjligheten att producera mer mat från mindre mängd fisk

Att processa livsmedel innebär inte enbart en förädlingsprocess utan kan även vara en del i en hållbar livsmedelsproduktion. I dag står det globala livsmedelssystemet för 33% av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som en ökande population kräver ökad matproduktion. Att förändra livsmedelsproduktionen och ta hand om en större andel av råvaran är avgörande för att vi ska kunna ta oss till en hållbar matproduktion. Detta är något som AquaFood tagit fasta på.

I fisk och skaldjursproduktion går stora mängder muskelproteiner, fetter, bindväv och polysackarider (kitosan) förlorade i de restprodukter som blir över då man endast skär ut filéer eller tar tillvara kräftstjärtar och krabbklokött. Vi har pratat med Oliver Östensen, medgrundare och operativ chef av AquaFood som inte bara ser sidoströmmarna som möjligheter till nya ingredienser utan också ett sätt att driva livsmedelssystemet åt rätt håll och säkerställa en hållbar framtid.

På vilket sätt kan ni på AquaFood ta tillvara på sidoströmmar inom sjömatsproduktionen i dag?

Genom vår patenterade process kan vi få ut minst tre värdefulla produkter: en högkoncentrerad funktionell proteiningrediens, kallpressad fiskolja och marint kollagen.

Detta från komplexa råvaror som idag inte har någon direkt marknad i västvärlden och som är svåra att förädla med mekaniska processer. Det handlar om till exempel huvuden och om kraftiga ryggben (från bland annat lax och torsk), men även om liten hel fisk som idag inte nyttjas som livsmedel. Processen vi använder bygger på extraktion av råvaran med vatten vid olika pH-värden. Vår process möjliggör med andra ord att vi kan ta tillvara på HELA fisken och därmed använda dess fulla potential!

Vilka fördelar finns det med att kunna processa livsmedel?

Det är helt avgörande för att möta konsumenternas behov av säkra och smakliga bekvämlighetsprodukter, samtidigt som vi skapar ett hållbart livsmedelssystem! Utan att processa sjömat är enda vägen att konsumenterna själva tillagar hel fisk eller alternativa styckningsdetaljer från fisken och den vanan har nästan helt fallit bort. Genom smarta processer kan man även förlänga hållbarhet och därmed minska matsvinn. Med vår process kan dessa råvaror omvandlas till ingredienser som är färdiga att använda för livsmedelsindustrin, men

som även har potential inom hälsokost- och kosmetikabranschen.

Vad använder ni för arter och vilka produkter får ni ut?

AquaFood’s teknologi har stor potential att användas på många typer av biomassa. Idag är vårt fokus på sidoströmmar från till exem-

Västerbottenostpaj med AquaFoods laxprotein fördelat i blandningen av ost samt andra ingredienser.

Oliver Östensen medgrundare och operativ chef av AquaFood.

pel laxfisk, vitfisk (torsk) och liten pelagisk fisk (sill). Här har vi till exempel visat både skalbarhet av teknologin samt produktskapande förmåga av vår proteiningrediens.

På forskningssidan har företagets grundare under årens lopp undersökt en lång rad arter, bland annat hel/ urtagen sill, romtömd siklöja, dåligt fyllda krabbor, musslor som är små och/eller krossade och ej fungerar som konsumråvara samt restråvaror från till exempel lax, torsk och sill.

Vad kan man använda slutprodukterna till?

Proteiningrediensen har en mycket hög så kallad funktionalitet; det vill säga gelande, emulgerande och vattenhållande förmåga. Detta innebär att den är enkel att arbeta med och har stor potential att användas i många olika matapplikationer. Den kan därför utgöra basen i till exempel bollar, burgare, nuggets, patéer och pastejer, men även som protein i soppor, såser och drycker. Inledande försök visar också att ingrediensen har potential för formulering med 3D-printing som kan ge helt nya texturer och former.

Den omega-3-rika oljan, vilken har en hög stabilitet eftersom de naturliga antioxidanterna finns kvar, kan användas både för att boosta olika livsmedel med marint omega-3, eller som direkt omega-3-tillskott. Det marina kollagenet, eller nedklippta så kallade kollagenpeptider, har mycket höga marknadsvärden och är attraktiva ingredienser i såväl functional foods som hälsokost och kosmetik. Kollagen har bland annat bevisats ha goda effekter på leder och hud.

Vi pratade lite om surimi. Om jag förstår dig rätt så gör ni en helt annan produkt? Ja, vår process skiljer sig helt här. Surimi görs genom att tvätta en fiskfärs upprepade gånger i vatten eller i en svagt alkalisk lösning för att tvätta ut vattenlösliga proteiner, pigment och en del fett. Därefter blandar man den tvättade fiskmassan med frys-stabilisatorer som fosfat och sockerarter och fryser den i block. För att göra surimi måste man därför först utvinna en färs. Detta göra genom att mala fiskfiléer, eller genom att använda så kallad kött-/benseparation på hel, oftast liten, fisk. Surimiprocessen är därmed väldigt vattenkrävande och innebär att man förlorar alla vattenlösliga proteiner; ofta 20-25% av fiskköttet.

I vår process kan man direkt utgå från mald råvara, även om denna innehåller skinn, ben och bindväv. Råvaran behöver därför inte ha någon viss form, storlek eller

vara en specifik del av fisken. Processen, baserar sig på att fiskproteinerna är lösliga vid vissa pH-värden, men ej vid andra. Härigenom kan man på ett smart sätt separera proteinerna från olja, ben och skinn. Man får också med sig de vattenlösliga proteinerna i slutingrediensen vilket ger högre utbyte än i en surimiprocess.

Vår proteiningrediens får därför en högre halt av vattenlösliga näringsämnen och är framställd på ett mer hållbart sätt, både på grund av den ökade resurseffektiviteten som vår process ger oss, men även därför att processen i sig kräver mindre vatten. Den möjliggör också en parallell extraktion av olja och kollagen, vilket ger en större värdeökning åt råvaran.

Det är tydligt när man pratar med Oliver Östensen att det finns enorma möjligheter med AquaFoods teknologi och deras olika

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

slutprodukter. Utöver att utvinna en större del av fisken bidrar AquaFoods teknologi till en hållbarare livsmedelsproduktion. Målet är att i framtiden kunna ta hand om 100% av fisken.

Bollar gjorda av en blandning bestående av hälften laxfärs och hälften laxprotein utvunnet med AquaFoods teknologi.

Krokett på hälften potatis och hälften laxprotein utvunnet med AquaFoods teknologi.

Linda Frithiof

Kulturarv, mattradition och familjeklassiker

Ofta hamnar sill och kaviar i rampljuset när man tänker på sjömat från Abbas fabrik i Kungshamn. Det är lätt att glömma en annan produkt som är helt rätt i tiden; helkonserv, billig och näringsriktig, dessutom snabb och bekväm att laga till. Vi pratar förstås om fiskbullen!

Allt startar i norska Bergen 1838, då köpmanssonen Christian Gerhard Ameln grundar ett företag för att bedriva handel med fisk. Några år senare flyttar hans söner verksamheten till Stockholm under namnet Bröderne Ameln. Det ombildas till AktieBolaget Bröderne Ameln 1906 och femton år senare börjar man använda varumärket Abba, bildat av bolagets initialer.

Kungshamn är hemmahamn för Abba sedan 1928 då bröderna etablerar sig i konservbranschen. I ett halvt sekel har fabriken legat just där den finns idag: på området Hagaberg i Kungshamn, på en grund av bohuslänsk granit och med en vidunderlig utsikt över Smögen och Sotefjorden. Här jobbar ungefär 200 personer.

Sedan 2014 är Abba en del av Orkla Foods Sverige.

Foto: Orkla Foods Sverige

Fin utsikt från fabriken i Kungshamn.

Foto: Mattias Schläger

Cirkulärt, hållbart och näringsriktigt Sedan 2014 är Abba en del av Orkla Foods Sverige. I hela 185 år har man stolt vårdat kulturarv och mattraditioner när det gäller mat från havet, och man kallar sig själva för

fisknördar. Från

fabriken kommer

anrika varumärken som Kalles, Ejderns, Abbas sill och Grebbestads ansjovis i den klassiska rosa burken. I sortimentet finns bland annat stenbitsrom, musslor, stuvningar, makrill och pastej. Och så fiskbullarna förstås! Tonfisk köps in från extern fabrik. En stor anläggning kräver också ett hållbart tänk, och miljöfrågan väger tungt för Orkla. På Hagabergsfabriken i Kungshamn samarbetar man kring hållbarhetsfrågor tillsammans med biogasanläggningen Renahav för att genom ett cirkulärt flöde omvandla avfall och restprodukter från fabriken till något bra och användbart. Processavloppsvatten, spill och slam blir i slutändan biogas, gödsel till lantbrukare i området och planer

Abbas storsäljare: fiskbullar i hummersås. Fiskbullar är ett utmärkt sätt att ta tillvara på det fiskkött som finns kvar efter att filéerna skurits bort. Fiskbullar i buljong är en bra start på många kreativa rätter. Foto: Orkla Foods Sverige

finns att återstoden av spillet ska kunna gå till fiskfoder.

Sjömatens falukorv

Både matproducenter och konsumenter har fått tänka om under de senaste åren eftersom varken priser eller tillgång på råvaror följer gamla mönster. Fler och fler kunder tittar efter billigare alternativ i matbutiken. Köttbullar och falukorv hamnar allt oftare i kundkorgen, men vad är sjömatens motsvarighet till dessa?

Förmodligen och förhoppningsvis får vi se en mängd nya innovationer på matmarknaden inom kort, men en produkt som faktiskt redan finns passar perfekt in på ovan nämnda beskrivning: fiskbullen. En burk av denna produkt innehåller färdiglagad benfri fiskfärs i ovala bollar. Rebecca Örtengren, Brand team manager för Abbas produkter på Orkla Foods Sverige, berättar att det är en verkligt hållbar produkt, där man tar tillvara på allt fiskkött som är kvar på fisken efter att filéerna skurits bort. Ibland används hel fisk, men ganska ofta är det så kallad ”slagfisk”, alltså det som är kvar av fisken när filéerna är bortskurna, som hamnar i färsen. Allt för att ta hand om hela fisken.

– Det är inga restprodukter av dålig kvalitet – tvärtom! Fiskbullar är ett utmärkt sätt att ta tillvara på filékött som lämnats kvar. Men däremot förekommer aldrig några

restprodukter i form av ben, skinn, inälvor och dylikt i fiskbullesmeten, säger Rebecca.

Fiskbullens historia

Enligt Jordbruksverket nämns fiskbullar redan 1844 och i Iduns kokbok från 1911 kan vi läsa om hur koljan ska rensas och malas till fin färs i köttkvarnen. Därefter kryddar man, tillsätter ägg, mjöl, mjölk och smör och formar fiskfärsen till små, runda bollar med hjälp av ett par matskedar. Bollarna tillagas i den buljong man tidigare har kokt på skrovet. Receptet avslutas med att man serverar rätten tillsammans med kräftsås, så det är ganska likt dagens produkt.

Om vi återgår till Abba, så började man göra fiskbullar i Uddevalla 1973 och sedan 1989 tillverkas de i Hagaberg, Kungshamn. Förmodligen hade företaget en produktion även innan perioden i Uddevalla, men på vilken ort är lite oklart. Vad som dock är klart är att produkten fiskbullar har funnits länge, och har sett relativt likadan ut under alla år. Sortimentet består av fiskbullar i burk med olika såser, eller i buljong om man vill göra egen sås eller tillaga fiskbullarna på något annat sätt.

Man blir lite nyfiken på hur produktutvecklingen har sett ut under fiskbullens långa historia. Finns det några smaksättningar som inte har gått hem i stugorna? Vi frågar Rebecca.

– Jag kan berätta om några festliga förslag som aldrig sett dagens ljus, utan fastnat på idéstadiet genom åren. Exempel på detta är såser såsom fiskbullar i pizzasås, tomatketchupsås, taco & cheesesås och sourcream & onionsås.

Det är smidigt att ha några konservburkar hemma på skafferihyllan, både för

preppers och andra som vill vara beredda när hungern slår till. Fiskbullar är en riktig favorit bland bunkringsvaror. Den håller i hela 1095 dagar, det vill säga tre år, eftersom den är helkonserv och upphettad till 121 grader efter att den blivit förpackad i sin konservburk.

Kanske minns du när Sveriges Radio under pandemin rapporterade om en kraftig ökning av försäljning vad gäller matkonserver? Vid det tillfället noterade man minst en femdubblering för försäljning av just fiskbullar, vilket fick fabriken i Kungshamn att hastigt ställa om och anställa mer personal. Rebecca bekräftar att försäljningen av fiskbullar har fått ett uppsving under de senaste åren, dels i samband med pandemin men också efter krigsutbrottet i Ukraina som ett bra, billigt och gott alternativ med lång hållbarhet.

– Det verkar som om en del har upptäckt eller återupptäckt produkten i samband med detta, för den positiva trenden håller i sig, till viss del. Det är nog den av våra produkter som ligger närmast tillhands när vi ska tänka vad sjömatens

motsvarighet till köttbullar

Fiskbullar – sjömatens motsvarighet till köttbullar och falukorv. Foto: Katarina Schläger

I hela 185 år har Abba vårdat kulturarv och mattraditioner. Foto: Orkla Foods Sverige

Rebecca Örtengren, Brand team manager för Abbas produkter på Orkla Foods Sverige. Foto: Privat

Tänk utanför boxen. Laga till fiskbullarna på ett nytt sätt. Foto: Katarina Schläger

och falukorv är. Vi jobbar alltid med att utveckla vårt sortiment utifrån de trender och den efterfrågan som råder. Andra prisvärda och goda alternativ som vi tillhandahåller i ett brett sortiment är tonfisk och sill, som bra alternativ till exempelvis lax och torsk, säger Rebecca.

Smart kodsystem på burken – Abbas fiskbullar består av fiskkött av kolja, torsk, sej och guldlax. Vi använder endast fisk och skaldjur från MSC-certifierade bestånd i våra fiskbullar, vilket gör att hela produkten är MSC-märkt. Fisken som ingår i fiskbullen varierar i sammansättning beroende på råvarutillgång, säger Rebecca.

Vilken råvara som används i just din burk, och var det aktuella fångstområdet är kan man få reda på genom att titta på burkens undersida. Där finns ett kodat system som kan avläsas med hjälp av följande lista:

K = Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

T = Torsk (Gadus morhua)

S = Sej (Pollachius virens)

G = Guldlax (Argentina silus)

1 = Barents hav

2 = Norska havet

3 = Skagerack och / eller Kattegatt

4 = Nordsjön

5 = Havet kring Färöarna och Island

Hummerkött (Homarus americanus) – Nordvästatlanten

Snabbt och enkelt

Abba säljer över 1000 ton fiskbullar per år i Sverige, vilket betyder att det äts en av deras fiskbulleburkar var femte sekund. Företaget står för största delen i kategorin som totalt omsätter knappt 1300 ton. Fiskbullar tilltalar en bred målgrupp men är extra populär hos barnfamiljer.

– Förklaringen är gissningsvis kombinationen milda, goda smaker och nyttig fisk som går snabbt och enkelt att slänga ihop en stressig vardagskväll. Rätterna går dessutom att variera. Vår klart mest populära produkt är Fiskbullar i hummersås, följd av Fiskbullar i dillsås, säger Rebecca.

Hon vill inte kommentera när vi frågar om varför Abba inte satsar mer på att lyfta fram och utveckla fiskbullarna. Kommer det kanske några nya smaker framöver? Vi hoppas på att snart få se lite nytt på fiskbullehyllan.

Ta ut svängarna – tänk råvara

På Abbas hemsida får vi tips om att tänka utanför boxen. Fiskbullar behöver inte serveras på traditionellt vis med sås och potatis eller ris. Det finns så oändligt många fler sätt att äta denna fiskprodukt. Ge den en asiatisk touch genom att pankopanera, steka och smaksätta med sesamolja, chilisås och koriander och servera med nudlar. Eller varför inte göra en mustig gryta med saffransdoftande tomatsås, toppad med créme fraiche. Eller gör en snabb förrätt genom att gratinera fiskbullarna med en blandning av västerbottenost, rödlök och ströbröd. Toppa med hackad persilja och servera. Vi kan summera det hela: fiskbullar är inte bara en rätt. Det är en grund till massor av rätter. Man kan se på produkten som en råvara och variera maträtterna efter egen fantasi, eller googla sig fram till andras kreativa receptförslag. Rebecca understryker att fiskbullen är en produkt som bidrar till hållbarhet och minskat matsvinn samtidigt som den innehåller fiskkött av hög kvalitet.

– Min egen favoritfiskbulle är faktiskt samma sort som är vår storsäljare: Fiskbullar i hummersås.

Katarina Schläger

”Visste du att 91 stycken, nära hälften av världens kommersiella

tonfiskfångster är nu MSC-certifierade

Källa: MSC

”

Abba säljer över 1000 ton fiskbullar per år i Sverige. Foto: Orkla Foods Sverige

Spårbarhetssystemet

Förändringar i arbetet med spårbarhet för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter

I april 2023 meddelade Havs- och Vattenmyndigheten att man, i det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget om att analysera och förbättra spårbarhetssystemet för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter, överväger att ändra inriktning från en centraliserad till en decentraliserad modell.

Vad innebär detta i praktiken? Med en decentraliserad modell skulle inrapportering i HaV:s digitala system enbart göras av förstahandsmottagare. Därefter ansvarar varje led i kedjan för att lagra korrekt information, för att kunna överföra den till nästa led och till ansvariga myndigheter på begäran. Tanken är att fältkontroller ska utföras integrerat i Livsmedelsverkets befintliga arbete med livsmedelskontroll. Berörda myndigheter har nu en intensiv dialog med branschen kring hur detta skulle kunna göras. Formellt beslut om genomförande kan preliminärt fattas i början av juli, varefter den nya ordningen skulle kunna börja implementeras under hösten 2023.

Vi har pratat med Niclas Törnell, avdelningschef på Havs och Vattenmyndigheten om möjligheter och utmaningar med den nya inriktningen.

– Bakgrunden till vårt val av ny inriktning är behovet av att hitta en balans mellan å ena sidan kontrollnytta och å andra sidan börda för berörda aktörer och myndigheter. Med den nya inriktningen, där HaV inte längre har direkt tillgång till spårbarhetsinformationen, förlorar vi en stor del av kontrollnyttan. Men däremot ser vi en potential till minskad administrativ börda för berörda aktörer och minskade kostnader för oss på HaV. Livsmedelsver-

ket får ett nytt uppdrag med ansvar för fältkontroller i det nya kontrollsystem vi nu utformar. Där finns en potential till samordningsvinster med SLV:s befintliga kontrollverksamhet, säger Niclas Törnell och fortsätter:

– Den stora utmaningen ligger i att kraven i EU:s kontrollförordning kvarstår. Det kommer krävas en strukturerad hantering av informationen till varje parti och en noggrann dokumentation av vad man gör med partierna även i fortsättningen. Vår analys är att en stor del av bördan för branschen beror på dessa grundläggande krav och de kommer att finnas kvar även med den nya inriktningen.

Nu arbetas det intensivt Branschaktörernas dialog med myndigheten sker genom Fiskbranschens Riksförbund. Fyra arbetsgrupper har inrättats för att ta tillvara olika aktörstyper och olika storlek på företag. Arbetet samordnas av Mette Gemzöe på kansliet, som själv har erfarenhet av praktiskt arbete med spårbarhetssystemet från sin tid på Lerøy.

– Genom att noggrant kartlägga de olika värdekedjorna och tillsammans med aktörerna identifiera behov och problem i varje led så hoppas vi kunna hjälpa Havsoch Vattenmyndigheten att uppnå förordningens syften, samtidigt som den adminis-

trativa bördan minimeras, säger Mette.

– Det ska vara lätt att göra rätt, helt enkelt!

Vad återstår?

De frågor som engagerar i arbetsgrupperna är till exempel i vilka led kontroller kan komma att ske, utifrån vilka principer och när i tid. Samt självklart hur olika led i kedjan ska hantera information och informationsöverföring rent praktiskt. Den nuvarande ordningen har inneburit omfattande investeringar i IT, vilket också återspeglas i flera företags reaktioner.

En stor branschaktör kommenterar så här:

– Det är stora resurser som har investerats för att leva upp till tidigare inriktning och det är viktigt att de tekniska lösningar som nu finns på plats kan användas utan ytterligare utveckling. Även om den nya inriktningen inte är helt fastställd än, är vi positiva till steget som är taget. Tommy Strömberg på Nogersundsfisk är delvis inne på samma spår.

- Om den nya inriktningen är att förstahandsmottagaren ska fortsätta anmäla ursprungpartier till HaV, så blir skillnaden inte så stor för oss. Men kan det underlätta för senare led så är det en väldigt positiv sak. Utmaningen ligger möjligen i hur kunden vill ha informationen, men det löser vi.

Även Niclas Törnell betonar själva lagringen och överföringen av spårbarhetsinformationen: – Först och främst så behöver vi, tillsammans med branschen, tydliggöra själva ramverket för informationshanteringen. Vilken information ska finnas, hur ska den delas, hur ska tillgängligheten till informationen se ut för HaV och SLV och så vidare. Det var tydligt på vårt arbetsmöte med branschens aktörer den 4 maj att dessa grundläggande frågor är centrala för det fortsatta arbetet, säger han och avslutar:

– Sen finns det frågor som rör myndigheternas gemensamma arbete som också behöver utredas ordentligt.

Vi kan konstatera att både myndigheter och fiskbranschen har några spännande och intensiva månader framför sig.

Peter Linder

Genomförande enligt plan

Beslut om fortsatt inriktning och genomförandeplan Rapportering till regeringen

Niclas Törnell, Avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten. Fotograf: Natalie Greppi/HaV

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Dina kunder tittar efter mÄrket nÄr de handlar!

Fött & uppfött i Sverige

Odlat i Sverige

Förädlat i Sverige

Förpackat i Sverige

Kontrollerat i Sverige

Visste du att ursprungsmärkningen Från Sverige även kan användas för svensk sjömat? Kriterierna som gäller hittar du på Företagssidan på frånsverige.se under Regler & avtal. Med märket Från Sverige möter du dina kunders efterfrågan på ursprungsmärkta svenska produkter. Från Sverige-märkningen är välkänd med 86% kännedom och 4 av 5 konsumenter har högt förtroende för märkningen.

Läs mer på frånsverige.se

Hallå där Peter Linder

Hej Peter! Du är ny verksamhetsansvarig och kommunikatör på Fiskbranschens Riksförbund, FR, sedan början av mars 2023.

Du har jobbat inom reklambranschen, berätta lite mer om din bakgrund. Från början är jag civilekonom och hamnade på en reklambyrå av ren slump. Jag har arbetat på olika kommunikationsbyråer i Göteborg och London som projektledare, strategikonsult och VD. Nu senast kommer jag från Welcom i Göteborg där jag hanterade uppdrag för exempelvis Garmin och Svenska Hus. Men också strategiuppdrag för Västra Götalandsregionen och påverkansuppdrag tillsammans med konsulter på Rud Pedersen Public Affairs.

Har du någon koppling till fisk eller fiske?

Främsta kopplingen till fisk är att jag älskar att laga mat. Min koppling till fiske är svagare. Jag gillar det, men måste skamset erkänna att jag förmodligen är en av världens allra sämsta fiskare. Jag utgör inget hot mot några bestånd, om man säger så...

Har du kommit in i din nya roll?

Efter ungefär två månader så börjar jag få grepp på de viktigaste frågorna, tycker jag själv åtminstone. Men fiskbranschen är väldigt komplex så det gäller att vara både nyfiken och ödmjuk. Det som slår mig är hur många otroligt kunniga människor som arbetar i branschen och hur generösa de är med sin kunskap. Det underlättar självklart när man är ny och ibland varken vet ut eller in.

Vad jobbar du med just nu?

Självklart är arbetet för ny systematik kring spårbarheten en stor fråga som tar upp mycket tid för många av oss. En annan fråga som engagerar mig mycket är hållbarhetskriterier i offentliga upphandlingar. Nu senast är det Göteborgs Stad där politiken skrivit in ett köpstopp för bottentrålad fisk i sin budget. Vilket i sin tur påverkar en planerad upphandling av färsk fisk. Eftersom 70 – 80 procent av efterfrågan från beställarna utgörs av sej så får ju detta väldigt stora konsekvenser. Risken är stor att man helt enkelt slutar servera färsk fisk i skolor och på äldreboenden – och det tycker jag personligen är helt oacceptabelt. Det är väldigt olyckligt när man fattar viktiga beslut utan fakta i frågan och utan förståelse för följderna.

Har du någon oanad talang, hobby eller superkraft?

Som talang eller superkraft är den kanske lite klen, men jag är skapligt bra på franska. Efter många resor till och i Frankrike bestämde jag mig för några år sedan att det kunde vara kul att förstå vad de säger också. Så det blev Komvux och vidare till universitet med distanskurser. Eftersom franska fiskhandlare är lika bra på att ”tjôta” som sina kollegor i Göteborg, så blir det ändå lite roligare när man kan käfta emot åtminstone någon gång…

Om du själv får välja, vad äter du helst för sjömat?

Svårt att välja något enskilt. Men just nu har jag snöat in på fiskköttbullar enligt recept av Leif Mannerström. Fiskfärs – gärna med lite lax i – stekt lök, ägg, ströbröd och mosad kokt potatis. Och så steker man precis som köttbullar. Väldigt gott med remouladsås eller en röra på gräddfil, salladslök och kaviar.

Linda Frithiof

Oupplysta människor

Winston Churchill har lämnat efter sig en skatt av kända citat. Ett av dessa träffar mig rakt i hjärtat och lyder: Det är bra för oupplysta människor att läsa citatböcker. Som oupplyst hittar man också ett Churchillcitat som kan åklistras den svenska fiskenäringen och som lyder: Förspill inte möjligheterna som uppkommer i en rejäl kris.

Fisket har i vår generation i högsta grad hamnat i en rejäl kris. Exempelvis är Östersjöfisket totaldött med avseende på alla arter. Utom säl och skarv förstås. Den nya regeringen har tillsammans med myndigheten sett till att inte förspilla möjligheterna genom att ta sig an problemen med licensgivningar och bristande beståndsuppskattningar som varit fiskeripolitiken anlupet ända sen fiskeriverkstiden. Efter kris kommer möjlighet. Bra jobbat av den färska regeringen liksom av numera flintstensvasse Granit på Hav! Det börjar redan synas i välvillighet mot den nya generation som är på väg in åtminstone i insjönäringen. Eller som Churchill sa: Amerikaner gör alltid rätt – efter att de först provat allt annat.

Två saker är högaktuella i insjön. Det ena är resultatet av hårt (slav)arbete med MSC-omcertifiering av insjöns gösfiske. Bli klart i början av juni. Vi har även satt MSC i arbete för att se om våra småsjöar med god förvaltning kan få sitt fiske certifierat. Det andra är säsongsstart av Trap och Transport av ål förbi kraftverken i Göta Älv, Lagaåsystemet och de mäktiga floderna i Östergötland. Tror att insjöns fiskare under åren räddat bortemot en kvarts miljon ålhonor förbi vattenkraftens turbiner. Med tanke på att en ålhona producerar nån eller ett par miljoner ägg, så är potentialen mångahundrafemtio miljarder ålyngel. Tänk om bara en enda promille tar sig tillbaks till Europa för att växa upp. Vi förspillde verkligen inte möjligheterna när ålen var i kris! Kraftverksägare och ett par tjänstemän på Hav skall vid sidan av insjöfiskarena också ha en eloge för engagemang för denna verksamhet. Vi får se hur de nya vindkraftverken i västerhavet påverkar ålen mitt i vandringsleden. Alla läsare skall veta att härvarande krönika skrivits i eftertanke på ett annat känt Churchillcitat: Vi är herrar över de ord som inte lämnat munnen, men slavar för de ord som vi låtit slinka ut (Tidningen Svensk Fisknäring åsyftades givetvis).

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

Konsten att kombinera mat och dryck

När man ska välja dryck till maten så finns det en del grundregler att förhålla sig till. Det handlar egentligen bara om att matcha grundsmakerna. Fast här kan man välja om grundsmakerna ska anpassa sig till varandra för att lyfta smakerna eller om man vill utmana smaklökarna och försöka få något oväntat att hända.

Förr sa man alltid exempelvis att fet fisk så som lax kräver ett smakrikt och fylligt vin, gärna med ekfatskaraktär för att dem ska matcha varandra. På samma sätt som man sa att kraftiga kötträtter kräver mulliga och kraftiga viner. Detta stämmer självklart fortfarande oftast. Fast det kan vara spännande att tänka lite nytt och ibland göra

Sommarmeny

https://sjomatsframjandet.se/recept/en-pase-skaldjur-tack/

Klassiskt: Inycon Chardonnay, Sicilien Italien

Art.nr. 12418, kostar 89kr.

Fruktigt vin med inslag av tropisk frukt så som ananas, honungsmelon med inslag av päron, kryddor och citrus.

”Utanför boxen”: Alvarinho Contacto, Vinho Verde Portugal

Art.nr. 6707, kostar 127kr.

Fruktig och frisk med smak av päron, vit persika, krusbär, lime och med liten örtig ton.

Alkoholfritt: Kronenbourg Blanc 0,0, Frankrike

Art.nr. 1197, kostar 14,50

Alkoholfri veteöl som har bra balans på sötma, beska och syrlighet. Brödiga toner med inslag av honung och citrus.

tvärtom. Kanske vill man att maten ska få spela huvudrollen och vinet bara ska finnas där som en lätt smakkompanjon utan att ta plats. Ibland vill man att det ska vara tvärtom, ett fantastiskt vin ska få ta all plats och maten ska bara spela andrafiolen.

Grundregeln är ändå att finns det syra och friskhet i maten så

https://sjomatsframjandet.se/recept/grillad-kummel-med-citrontimjanglaze-och-grillade-gronsaker/

Klassiskt: Penfolds Max´s Chardonnay, Adelaide Australien

Art.nr. 90035, kostar 150kr.

Fyllig klassisk fatlagrad chardonnay med smöriga vaniljiga ekfatstoner som varvas med tropisk frukt.

”Utanför boxen”: Bourgogne Vieilles Vignes de Pinot Noir Albert Bichot, Bourgogne Frankrike

Art.nr. 5470, kostar 179kr.

Bärigt och mjukt vin med inslag av hallon, körsbär och örter. Mjuka röda viner går oftast bra till stekt och grillad fisk.liten örtig ton.

Alkoholfritt: Leitz Zero Point Five, Tyskland Art.nr. 1947, kostar 36kr. + pant, burk 25 cl. Bärig och fruktig med inslag av jordgubbar, blåbär, örter, kanel och pomerans.

https://sjomatsframjandet.se/recept/grillad-nektarin-medpistagecreme-och-sabayonne/

Klassiskt: Château Grillon, Sauternes Frankrike

Art.nr. 4115, kostar 129kr.

Sött vin med smak av apelsin, saffran, honung och apelsin.

”Utanför boxen”: Moscato d´Asti G. D. Vajra, Piemonte Italien

Art.nr. 90166, kostar 149kr.

Pärlande sött vin med smak av päron, honung, ananas, vit persika och fläder.

Alkoholfritt: Ingrid Marie Äppelmust, Sverige Art.nr. 1993, kostar 25kr. Söt must med smak av äpplen, honung, pomerans och med kryddigt avslut.

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

är det bra om det också finns i vinet. Är maten fet och kraftig så behöver vinet vara lite smakrikare och fylligare. Finns det krydda och hetta i maten så ska det absolut inte finnas syra och friskhet i vinet, då krockar grundsmakerna. Hettan i maten blir påtagligare och det kärva och kryddiga i vinet förstärks och blir till en brännande känsla i munnen. På samma sätt är det med sötma. Finns det sötma i maten, oftast desserter, så behöver vinet också ha sötma. Då anpassar sig grundsmakerna i munnen och sött plus sött gör att det upplevs mindre sött. Sötma är lite lurigt för många saker innehåller sötningsmedel eller uppträder plötsligt sötare än vad man tyckte från början. Ketchup, bbq-såser och många andra halvfabrikatstillbehör har en tydlig sötma i sig. När man tillagar rotfrukter och även lök i ugn så blir även de sötare i smaken. Så plötsligt har en råvara som man trodde var på ett speciellt sätt ändrat sin smakprofil. Lurigt när man ska kombinera med ett vin. Det har även blivit väldigt populärt att pickla allt möjligt. Ett tag på restaurangmenyer så var det picklade tillbehör till alla rätter. Lök, gurka, paprika och alla möjliga slags grönsaker. Gott men plötsligt har maträtten fått ett tillbehör som både har syra från ättika och socker i sig.

Därav när man ibland läser en beskrivning, att ett vin passar bra till torsk eller kanske lamm så beror det ju verkligen på hur man

tillagat just den råvaran samt tillbehören. Är fisken eller köttet kokt, stekt, grillat, genomstekt eller medium. Många saker att tänka på som ändrar grunderna. Därav också roligt att testa och se vad som händer och vad man själv gillar. När man exempelvis äter en kraftigare och fetare fisk så som lax och med rejäla tillbehör som en hollandaisesås, grillad sparris och ugnsbakad potatis så är det säkra kortet ett fylligt, runt och kraftigt vin så som en chardonnay från USA som orkar stå upp mot att allt det feta och kraftiga. Men jag personligen tycker det behövs ett lättare vin med lite syra för att lätta upp den kraftiga maten så det inte blir så tungt och stabbigt. Jag väljer gärna då en smakrik sauvignon blanc från Nya Zeeland eller en bättre riesling från Rheingau.

Så till sommarmenyn här lägger jag först ett lite mer klassiskt tips och ett lite utanför boxen för dig som kanske vill prova en ny kombination samt ett alkoholfritt alternativ.

Smaklig spis och ha en fantastisk sommar!

Allt börjar här

Sjömat i säsong

Här presenteras fyra av de arter som finns i säsong just nu. Men givetvis är även makrillen och näbbgäddan delikata just nu.

Salicornia, Salicornia bigelovii

Sjökorallen är en liten ört, som blir ca 30 cm hög. Växten användes förut när man framställde soda. Den brukar ibland kallas för glasört på svenska enligt svenska botaniker, men inom handeln benämner man den salicornia. Salicornia smakar salt och grönt krisp och kan ätas både rå och tillagad. Den är härlig att fritera, blanda i sallader eller i nykokt pasta. Den bör förvaras i kylskåp.

Salicornia växer allmänt vid kusterna i Europa och Medelhavsländerna. I Sverige finns den sparsamt längs kusten, från Bohuslän till Norrbotten och Artdatabanken betraktar den som ”nära hotad” men den som förekommer i handeln är oftast odlad. Säsongen är lång och sträcker sig från april-november.

Gös, Sander lucioperca

Gös är en abborrfisk som leker i mars - juni. Köttet är mycket magert (ca 0,2% fett) och fast i sin struktur. Fisken är eftertraktad under hela året men räknas som smakligast under våren innan vattnet eventuellt hunnit sätta ”insjösmak” på köttet. Konsistensen på den tillagade fisken är spröd och muskelbuntarna tydliga. Smaken på det magra köttet gifter sig med de flesta tillbehör, alltifrån rödvinssås och svamp till jordgubb och basilika. Utmärkt fisk på grillen.

Kummel, Merluccius merluccius

I Nordsjön leker kummeln i januari - juli men längre söderut i Atlanten kan man finna könsmogen kummel året runt. Fiskens kött är magert och vitt och behåller sin struktur genom leken.

Trots att kummeln tillhör ”torskfiskarna” har köttet en annorlunda textur än torskens och är mer finstrukturerat och inte så skivigt som torskens. Men det är mjukt och behagligt så byt gärna ut din torsk eller kolja mot kummel. Kummeln blir fast när den tillagas och kan både användas i grytor men också med fördel grillas.

Långa, Molva molva Fisken leker i Nordsjön och Atlanten i mars - juli och det är en mager fisk med ca 0,7% fett i köttet. Den lägger sin upplagsnäring framför allt i levern och själva köttstrukturen är därmed densamma över året. Fisken betraktas som en delikatess året om och uttrycket ”vårlånga” är känd i fiskarekretsar. I vissa sammanhang betraktas långan som en släkting till torsken men den är mer besläktad med lubb och lake.

Den används som färsk men traditionellt har den använts i Sverige till lutfisk. Den används också i hela det katolska Europa till ”kabeljo” eller ”bachalao”, dvs. torkad och/eller saltad fisk.

Ilona Miglavs

UTBLICK

Det rör på sig i Myndighetssverige

Tidigt i våras presenterade Jordbruksverket sin rapport Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill. Redan titeln låter lovande, även om mycket återstår för att nå dit. Minst lika positivt är Havs- och Vattenmyndighetens nya inriktning avseende spårbarhetssystemet för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter. Nu börjar vi ett intensivt arbete för en ny systematik som både uppfyller kontrollförordningen och fungerar i vardagen.

Jordbruksverket konstaterar i sin rapport att Sveriges beredskap när det gäller mottagning och beredning av främst sill och skarpsill är svag. Den viktigaste förutsättningen för beredskap i krig är såklart livskraftiga företag i fredstid. Och på den punkten går utvecklingen åt helt fel håll, inte minst på ostkusten. Värdefulla arbetstillfällen i kustsamhällen går förlorade och den svenska beredskapen blir allt sämre.

Jag har talat med flera branschaktörer som samtliga berömmer Jordbruksverket för ett mycket gediget utredningsarbete. Men de få kvarvarande företagen kämpar för sin överlevnad, samtidigt som oron är stor vad gäller bestånden av sill och skarpsill i Östersjön. Allt pekar på att uttaget måste reduceras väsentligt med risk för minskade landningar till humankonsumtion som följd.

Mer sill på matborden

Från Fiskbranschens Riksförbund ser vi positivt på alla initiativ för ökad humankonsumtion av svensk råvara. Frågan är naturligtvis väldigt komplex, men vi ser det som viktigt att:

• Fördelningen av godkänd kvot tydligare kopplas till mottagnings- och beredningsindustrins behov,

• Fisk som fångats på svenska kvoter av svenska fartyg och landats i svensk hamn får märkas med Från Sverige,

• Kostråden avseende dioxin i östersjösill/-strömming inte utgår från hela Östersjön utan från de delområden som har fångster över satta gränsvärden.

Ny systematik för spårbarhet

Nyligen presenterade Havs- och

Vattenmyndigheten en ny inriktning för spårbarhet av vissa fiskeri- och

vattenbruksprodukter. Detta är starten på ett stort arbete, som du kan läsa mer om arbetet på sidan 19.

Jag vill passa på att tacka alla medlemmar och samarbetspartners som oförtröttligt under många år bidragit både finansiellt och med er tid. Nu skall vi ta det här i mål också!

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

Sjömatsdagen 2023 och årets Guldfiskar

Den 3e maj var det åter dags för Sjömatsdagen. Dagen arrangeras gemensamt av MSC och ASC på Teaterskeppet i Gamla stan i Stockholm. Presentationer av MSC och ASC följdes av lunch av avslöjandet om vilka som blev årets Guldfiskar, för i år var priset utökat till tre olika kategorier.

En rigorös marknadsöversikt

Linnéa Engström presenterade arbetet med deras marknadsöversikt och bekräftade det som det flesta av oss redan vet: svenskarna älskar lax, torsk, sill och räkor. Tillsammans står dessa arter för 60% av all sjömatskonsumtion i Sverige enligt Sjömatsrapporten 2021 från RISE. Den mest betydande ökningen har skett för tonfisk, som har ökat från ~ 500 ton 2017 till över 2500 ton som prognostiserad försäljningsvolym 2022.

MSC-märkt torsk är volymmässigt den art som har störst betydelse för den svenska marknaden med en försäljning på över 9000 ton. Majoriteten av torskprodukterna säljs som frysta och enligt undersökningen Sjömat i Sverige (2022:17) från Norges sjömatråd, äter vi svenskar fisk helst på onsdagar. Räkor är den artgrupp som växer snabbast sett till antalet MSC-märkta produkter som säljs till svenska konsumenter. Det är framför allt fryst och kylt. Även om fredagsräkan är välkänd på västkusten är det runt om i landet oftast på lördagar vi äter räkor enligt samma undersökning från Norges sjömatråd.

Ökat antal MSC-märkta produkter

Engagemanget från dagligvaruhandeln är stort och antalet MSC-märkta produkter har ökat sedan 2017. De största ökningarna har genomförts av ICA, som har vuxit från att vara det fjärde största svenska varumärket i antalet MSC-märkta produkter 2017 till det största 2022, genom att bli det första svenska varumärke att märka över 100 produkter 2018 och växa till över 170 stycken år 2021.

Certifierade kräftor

ASC berättade bland annat om arbetet med certifieringen av odlad kräfta. 98% av alla insjökräftor är idag certifierade och ligger under ASCs räkstandard. Den 27 april certifierades den första odlingen i Kina och det finns ett stort intresse från dagligvaruhandeln.

Årets tre guldfiskar

Efter lunchen som bestod av svenskarnas favorit, MSC-märkt torsk, presenterades årets guldfisk. I år delades tre priser ut i kategorierna; Årets vågbrytare, Årets tonfisk och Årets Guldklocka.

Guldfisken 2023 i kategorin Årets vågbrytare

Priset gick till Lidl med motiveringen: De konsumenter som vill ha certifierad sill Har i dagsläget inte många företag att vända sig till

Vi vill lyfta fram dem som inte gör som alla andra

Utan sin egen väg vandra

Lidl bryter vågen och säljer MSC-märkt sill inlagd i dill

Guldfisken 2023 i kategorin Årets tonfisk

Priset gick till Axfood med motiveringen:

Precis som tonfisken så simmar Axfood snabbast i klassen

Och vi märkte att ni inte legat och latat er i vassen

MSC har lyfts i hylla, kampanj och på burk

Och säkerställt att tonfisken inte är fångad av en skurk

Tack Axfood för att ni hjälpt konsumenten att lägga certifierad tonfisk i kassen

Guldfisken 2023 i kategorin

Årets Guldklocka

Priset gick till Findus med motiveringen:

MSC-Hooki lanserades 2003

Det var en stor succé

Efter 20 år i branschen

Har många andra arter fått chansen

Findus visar att 100% certifierad sjömat är en riktigt god idé.

Teaterskeppet i Gamla stan var arena för Sjömatsdagen.

Martin Söderström, finsk mästare i ostronöppning och bronsmedaljör i europeiska mästerskapen, bjöd på ostron.

Årets tre Guldfiskar.

Linda Frithiof

* Källa: Svensk konsumtion av sjömat, Hornborg, Bergman och Ziegler RISE rapport 2021:83 Forskningsrapport, fd SP-rapport (diva-portal.org)

ska såklart toppa förra årets NSS”

På Nordic Seafood Summit möts sjömatsproducenter från yrkesfiske till tångodling till handel, restaurang, beslutsfattare, innovationsstödsaktörer och alla där emellan Målsättningen är att gemensamt stärka och utveckla den svenska sjömatsbranschen. Miljömärkningsorganisationen MSC, var med från starten och ser fram mot att sponsra ett ännu större och bättre event i Göteborg i januari.

– MSC, Marine Stewardship Counsil, är världens största miljömärkning för vildfångad fisk med ett viktigt nätverk bestående av representanter från bland annat fisket, myndigheter, detaljhandeln, producenter, forskare, och kockar. Därför är det viktigt för oss att finnas med i sammanhang som Nordic Seafood Summit. Det ger ett tillfälle för alla i branschen att träffas och prata möjligheter och utmaningar, men också lösningar, säger Kim Rydeheim, kommunikationschef på MSC.

Vad tror du NSS betyder för branschen?

– Mycket. Efter mässan i Stockholm fick vi massor av positiv

feedback. Vi verkar i en bransch som har många utmaningar och då är personliga möten betydelsefulla. En mötesplats som NSS ger också inspiration. Man ser vad som händer hos både partners och konkurrenter samt att man får visa upp vad man själv gör. För oss som en miljömärkning och standardsättare, kände vi verkligen att det fanns många frågor och input, både från branschen, och från oss till de som har ett MSC-certifierat fiske eller säljer en MSC-certifierad produkt.

Vad ser du mest fram mot på Eriksberg i januari?

– Att träffa alla igen samt möta nya ansikten som inte var med i Stockholm. Vi ska såklart toppa förra årets NSS med ännu bättre innehåll och möjligheter till nätverkande och affärer. Sen hoppas vi kunna överraska lite också!

Vill du också samverka med Nordic Seafood Summit? Det finns flera möjligheter! Hör av dig till projektledare Susanne Ekstedt, susanne. ekstedt@innovatum.se

Bli en av utställarna på

Nordic Seafood Summit 2024!

I januari följer vi upp premiärsuccén och öppnar portarna för Nordic Seafood Summit. Den självklara mötesplatsen för hela den svenska sjömatens värdekedja.

Välkommen du också att knipa en utställarplats!

Säkra din plats redan idag!

När: 24-25 januari 2024

Var: Eriksbergshallen, Göteborg

Intresseanmälan: info@nordicseafoodsummit.se

Mer info: www.nordicseafoodsummit.se

Kim Rydeheim, MSC.

”Vi

Hela denna sida är en annons från Nordic Seafood Summit.

Koka soppa på en sik!

Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar.

KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS

SNABB UPPVÄRMNING

FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN

LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

Byt ut räkorna mot morötter?

Många talar varmt om havsbaserad vindkraft. Miljöpartiet, men även andra politiker, vurmar för havsbaserad vindkraft. SFPO har inget emot marin vindkraft i sig, men vi kommer att göra allt i vår makt för att säkerställa att våra bästa svenska fiskeplatser inte i framtiden blir områden för havsbaserad vindkraft.

Det är tragikomiskt om man utifrån debatten om samexistens mellan yrkesfisket och marina vindkraftsparker betänker att inte ett endaste vindkraftsföretag innan val av lokalisering initierat samtal med de som är verksamma på haven – yrkesfisket. När de nu talar om samexistens klingar det illa och falskt.

En företrädare för WWF sa för en tid sedan vid ett möte på Havs- och vattenmyndigheten att de tycker att havsbaserad vindkraft är bra för det omöjliggör bottentrålning. Om man företräder en miljö- och naturvårdsorganisation kanske man borde vara mer orolig för vad en industrialisering av haven för energiproduktion medför för kumulativa konsekvenser?

Ingen vet hur fiskbestånd och miljö påverkas av havsbaserad vindkraft i stor skala. Helt klart är att påverkan på yrkesfisket blir förödande och mycket negativ. SFPO är oroliga inför den omvälvande förändring vi står inför. Det påminner om ett storskaligt experiment med hela det marina ekosystemet. Nyligen beslutade regeringen något som borde ha beslutats för länge sedan. Man beslutade att tillsätta en utredning som ska säkerställa en ordnad prövning av havsbaserad vindkraft. Uppdraget ska slutredovisas till juli 2024. Utredningen ska analysera hur prövningen av havsbaserad vindkraft kan samlas i en lag för en samordnad, modern och effektiv prövning av vindkraftsverksamheter i den ekonomiska zonen. Vidare framhölls att vindkraften ska byggas på konkurrensneutrala villkor med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen. Man talade även om områden särskilt lämpliga för havsbaserad vindkraft.

Om de projekt som redan nu finns på västkusten blir verklighet kommer mer eller mindre allt svenskt, norskt och danskt räkfiske att omöjliggöras. Glöm räkorna på fredagskvällen och havskräftorna med. I framtiden, om det blir havsbaserad vindkraft på våra bästa och viktigaste fiskeplatser, får vi äta annat. Sverige är i nuläget självförsörjande på spannmål, socker och morötter. Vill vi i framtiden hellre äta morötter än räkor på fredagskvällarna?

Glad sommar önskar vi på SFPO.

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

www.steeltech.se

HAMBURGARE, TACOS, BOLOGNESE, KÖTTBULLAR, LASAGNE!

Äntligen ett smakneutralt alternativ till köttfärs!

Från havet!

Vi är din leverantör av färska sillfiléer från både västerhav & östersjö

”Väldigt positivt överraskad!”

”Smakar inte fisk!”

”Jag använder den som köttfärs och ungarna älskar den!”

I ett samarbete med institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers tekniska högskola har vi på Sweden Pelagic tagit fram en MSC certifierad smakneutral marin färs från det svenska pelagiska fiskets sidoströmmar. En produkt, rik på antioxidanter, gjord från de proteinrika delarna av den svenska sillen. Vi är mycket stolta över att äntligen kunna erbjuda svenska konsumenter en prisvärd och helt igenom svensk produkt!

Kontakta oss för offert och information!

Telefon: 0304-548 75

Order: order@swedenpelagic.se

Mail: lars@swedenpelagic.se

Mobil: 072-333 36 53

Färskskalad svensk lakeräka fiskad i Skagerrak

Levereras färsk till vår kvalitetscertifierade produktionsanläggning belägen i Buas fiskeläge, Halland där den kokas, maskinskalas och packeteras.

Kan packas i valfri vikt enligt kunds önskemål.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

SAXADE NYHETER

Tufft för öringen i södra Sverige

Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten –som öringen – riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar.

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare, södra delarna av Sverige. I de kallare, nordliga delarna av landet har bestånden istället vuxit. När värmeböljor och torrperioder blir vanligare behövs åtgärder som motverkar höga vattentemperaturer, säkerställer vattenflöden och underlättar fiskens vandring upp och ner i vattendragen.

–För öringens del är det särskilt oroande att längre värmeböljor och torrperioder kan bli allt vanligare och mer långvariga. Öringen tål bara mycket korta tidsperioder med vattentemperaturer över cirka 22 grader, säger Serena Donadi.

Förhöjda vattentemperaturer gör dessutom att öringen drabbas oftare och hårdare av flera sjukdomar. Långvarig torka som leder till vattenbrist i åar och bäckar är också ett allvarligt hot mot fiskens överlevnad.

https://www.mynewsdesk. com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/ tufft-foer-oeringen-i-soedrasverige-3250413

Ökningen av cyanobakterier på grund av övergödning och global uppvärmning anses ofta vara en bidragande orsak till att beståndet av fisk minskar i Östersjön. Men hur cyanobakterierna bidrar till näringsväven, alltså alla Östersjöns sammanlänkade näringskedjor, har varit svårt att mäta. En ny studie som tar hjälp av genetiska markörer visar att cyanobakterier utgör upp till 70 procent av djurplanktonens föda och att de är viktiga för fiskbeståndet i Östersjön.

– Senaste årens forskning har nyanserat bilden av cyanobakterier som enbart dåliga. Tidigare har vi trott att djurplankton inte kan äta cyanobakterier, men vår studie visar att djurplankton har många sätt att anpassa sig för att ta vara på den föda som finns tillgänglig. Därmed bidrar cyanobakterierna till produktionen av både djurplankton och fisk i Östersjön, säger Andreas Novotny, en av forskarna bakom studien och tidigare doktorand vid Stockholms universitet.

Läs hela nyheten här https://www.su.se/nyheter/algblomning-spelar-en-nyckelroll-för-östersjöns-fiskbestånd-1.654858

Hemkunskap på ett nytt sätt –Hemkunskapspodden Feeder

Med utgångspunkt i mat och dryck tar feeder upp små och stora frågor om hälsa, ekonomi, kultur och miljö. Till varje avsnitt finns en lärarhandledning med mål, uppgifter och frågeställnignar. Feeder produceras av bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.

https://hemkunskapspodden.se

Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!

Hinnkräfta. Foto: Andreas Novotny

Bottenfaunan i Bottenhavet klarar kommande algblomningar

En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. Avhandlingen kunde också visa att miljögifter som väntat överlag påverkar vitmärlorna negativt, och att de som lever i Bottenhavet verkar vara särskilt känsliga för miljögifter.

– Vi visste redan att vitmärlor från egentliga Östersjön, där cyanobakterieblomningar har förekommit i flera tusen år, kan äta cyanobakterier. Det som är nytt är att vitmärlor i norra Bottenhavet, där de giftiga cyanobakterierna inte funnits tidigare, också äter och växer bra av denna diet, säger Matias Ledesma, som författat avhandlingen vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Östersjön har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Och särskilt exponerade är de djur som lever på Österjöns bottnar. Dessa utsätts för både miljögifter som ansamlas i bottensediment och för att tillgången på föda ändras med det förändrade klimatet.

Med sin doktorsavhandling har marinekologen Matias Ledesma undersökt hur vitmärlor, nyckelarter i Östersjöns ekosystem, reagerar på förändringarna.

Läs avhandlingen här

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1737235&dswid=1487

Grebbestadostron får skyddad ursprungsbeteckning i EU

Vildfångade Grebbestadostron har fått EU:s märkning skyddad ursprungsbeteckning. Det innebär att de nu kan märkas med den rödgula ursprungsbeteckningen (SUB).

Det är levande vildfångade atlantostron (Ostrea edulis) som fångas i området Grebbestads norra och södra skärgårdar som får skyddad ursprungsbeteckning. För att få märka med den skyddade beteckningen ska fisket följa den angivna produktspecifikationen.

En mindre del Grebbestadsostron fiskas med håv av fiskare utrustade med vattenkikare och vadarbyxor. Huvuddelen av ostronen fiskas av erfarna dykare som för hand plockar ostronen utan att vidröra bottnen. Därmed rör dykaren inte upp material från bottnen utan de ostron som lämnas kvar kan fortsätta filtrera det rena klara vattnet i produktionsområdet.

på gång...

Tipsa oss om saker ”På gång!”

5-13 augusti

Västerhavsveckan

https://www.vgregion.se/ov/ vasterhavsveckan/

8e, 9e och 10e augusti. Guidade turer på Göteborgs Fiskauktion

https://sjomatsframjandet.se

28-30 augusti

Donsö Shipping Meet + Gothenburg Port Day

Donsö Fishing Meet

29 augusti

https://donsoshippingmeet.com

14 september

Scan pack pop-up

Svenska Mässan, Göteborg

https://scanpack.se/pop-up/

20-22 september

Livsmedelsdagarna, Tylösand

https://www.livsmedelifokus.se/livsmedelsdagarna/#anmalan

29 juni 13.00 – 14.30

Sveriges väg framåt för starka fiskbestånd och friska vatten – vilken roll har marint områdesskydd?

29 juni 15.15 - 16.00

Hur hanterar vi målkonflikter i Sveriges blå ekonomi?

30 juni 10.00 – 10.45

När och på vilket sätt möjliggör havsbaserad vindkraft en lösning på våra energiutmaningar?

30 juni 17.00 – 17.45

Hur kan den fysiska planeringen förbättras för att främja utvecklingen av vattenbrukssektorn?

https://program.almedalsveckan.info

På gång i Almedalen

Redan 1594 var Klädesholmen

utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd

delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen.

Besök gärna vår hemsida

www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB