Svensk Fisknäring Nr4 2024

Svensk Fisknäring. Årgång 8. Nr 4. 2024. Pris: 65kr

Blå mats unga forskare Mar Vall-Llosera Juanola

sid 22

LEDARE

Nu är det tid att njuta av höstens skaldjur

Höstens första månad har startat i en rasande fart. Det är skaldjurstider. Vilket det förstås alltid är om man jobbar i sjömatsbranschen, men just nu under hösten och fram under de kalla månaderna är skaldjuren extra fina. Fullmatade och med god rom. Kräftskivorna har redan startat och snart är det hummerfesternas tid. Mer om hur skaldjuren fiskas hittar du på sidan 12 och mer om de olika arterna på sidan 8. På sidan 24 slår vi hål på myten om att man blir dålig av skaldjur. September började med stor fest nere i Fiskhamnen i Göteborg då Göteborgs Fiskhandlareförening firade hela 100 år! Det blev en stor folkfest och dagen bjöd på det bästa vädret på nästan hela sommaren. Reportaget hittar du på mittuppslaget. Festligt var det också att få delta på Livsmedelsdagarna som arrangerades för 61a gången av Livsmedel i Fokus. Under tre dagar samlades olika livsmedelsaktörer i vackra Tylösand. Ett fullspäckat program med talare som har pratat, inspirerat och presenterat spännande verksamheter och lösningar. Jag har också haft många intressanta samtal och diskussioner med företag inom helt andra livsmedelsområden än sjömat.

Sist men inte minst skall temat för detta nummer nämnas. Den feta fisken. Att vi skall äta mer sjömat vet de flesta av oss men i detta nummer vill vi belysa vikten av att få in mer sjömat i skolan och framför allt den feta fisken. På temasidorna kan du bland annat läsa om vikten av den hälsosamma sjömaten i artikeln Blå mat är hälsokost på sidan 14, och på sidan 19 kan du läsa om vilka olika arter som skulle kunna vara bra feta sjömatsalternativ att servera i skolan.

Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet

Branschtermer och förkortningar

HaV – Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se

ICES – Internationella havsforskningsrådet

FAO – FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org

MSC – Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org

RISE – Research Institutes of Sweden www.ri.se

SLU – Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se

Slv – Svenska livsmedelsverket www.slv.se

WWF – Världsnaturfonden www.wwf.se

FR – Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se

GFA – Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se

SFPO – Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se

SPF PO – Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se

HKPO – Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se

SVC – Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund

SIC – Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se

SVoS – Svenskt Vattenbruk och Sjömat

Demersalt fiske – fiske som sker nära botten

Pelagiskt fiske – fiske som sker högre upp från botten

Vattenbruk – odling av fisk eller skaldjur

Landning – den fisk eller de skaldjur man tar iland

Lekbiomassa – den del av beståndet som uppnått könsmognad

MSY – Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

SVENSK FISKNÄRING

TAC – Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)

RAC – Regional advisory council

ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se

ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19

LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Foto: Fiskhamnens dag, Sjömatsfrämjandet

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Sid.

4 Västerhavsveckan – en fullträff för alla åldrar

6 Gott, blått & blandat

8 Skaldjurstider

9 Hummerregler

10 Blå mats unga forskare

12 Så fiskas skaldjuren

14 Tema – Blå mat är hälsokost

15 Tema – Färre feta fiskar i skolrestaurangen

16 Folkfest när Göteborgs Fiskhandlareförening firar sitt 100-årsjubileum

19 Tema – Här är fiskarna som kan ge laxen en match

21 Frågor & svar

22 Nykokta färska skaldjur och ett glas Chablis

24 Myten om maten som orsakar allergiska symptom

26 Små musslor till ett stort värde

28 Saxade nyheter & På gång

30 Magnus Svensson – fiskare från Västervik

Västerhavsveckan – en fullträff för alla åldrar

Temaveckan sätter fokus på hav och vatten genom lek och allvar under nio sommardagar. Västerhavsveckan visar upp ett makalöst brett utbud med alltifrån fågelforskning, marin matmarknad, vattenexperiment till föreläsningar, guidningar och till och med en körkonsert. Här finns något för alla och alla har något att lära.

Dagsprogrammet varierar beroende på vilken ort man besöker. Just idag gör vi ett nedslag i Smögens hamn och landar mitt i det myllrande minglet på betongkajen. Här ligger inbjudna båtar på rad och vi välkomnas att kliva ombord. Skutan Kvartsita med vajande flaggspel har för dagen både forskare och strandstädare i besättningen samt en skeppstrubadur på däck. Bredvid ligger fiskebåten Asta som minner om äldre tiders stora fiskeflotta. Här finns också röd-gul-vita sjöräddningsbåtar i olika storlekar. Och när ett fiktivt räddningsuppdrag drar igång med en smattrande helikopter är intresset stort hos både stora och små besökare. Lars Salonen, delårsboende på Smögen, och hans barnbarn tycker att det är makalöst spännande.

– Vi är mitt i lunchen när helikoptern kommer. Våra fyraåringar är så ivriga att se alltihop att de nästan hänger ut från balkongdörren på restaurangen. Vi har hela förloppet framför näsan och ser när en person blir räddad och åker iväg med helikoptern.

Lars har åtta barnbarn i åldrarna 3 till 14 år och han är fascinerad över att allihop kan hitta något som fångar intresset under Västerhavsveckan.

– De äldre tycker att det är roligt med vetenskap och olika djur och de minsta gillar att fiska i dammen. Själv blir jag stående vid den där signalballongen som blåser upp sig och stiger till ytan. Den ska förhindra att redskapet blir liggande och orsakar spökfiske. Det är

verkligen intressant.

Lars och barnbarnen har varit på Västerhavsveckan många gånger tidigare men just i år är det faktiskt en tursam slump att de hamnar här.

Katarina Rech, turistinformatör Sotenäs kommun, tillsammans med besökaren Lars Salonen. Båda njuter av ett väl genomfört arrangemang i kombination med ett sagolikt väder. Sommar, när den är som allra bäst: sol, vind och vatten! Foto: Katarina Rech

– Vi råkade få syn på sjörövarskeppet som vi kallar det, Kvartsita alltså, och så tänkte vi att det var något kul på gång. När vi kom hit ner till bryggan var det full speta på allting. Jätteroligt! Det här är verkligen lyckat; en hundraprocentig grej alltså.

Skitkul att sortera rätt

Västvatten har ställt en toalettstol i sin monter och det skapar snabbt både munterhet och intresse. Genialiskt. Uppdraget är dock helt seriöst och en riktig samtalsstartare; vad får man egentligen spola ner i toan?

Foto: Katarina Rech

av

Foto: Katarina Rech

Syskonen Stina och Tobias Handfast från Smögen tycker att uppgiften är kul; de fattar galoppen direkt. Tobias säger med säkerhet att: ”Det här är skräp”, greppar snusdosan och förpassar den raskt till papperskorgen. Därefter sorterar han och Stina toalettpapper, trosskydd och våtservetter till rätt plats.

Ett experiment som också fångar syskonen Handfasts intresse är filtertestet. Med fullt fokus följer de processen när vatten renas genom kaffefilter, sand och tvättsvamp. Den stora frågan är förstås vad som funkar bäst. För de riktigt unga lockar poolen med bajskorvsfiske. Det är ett enkelt och roligt sätt att visa vikten av vattenrening. Det är bara att ta fram håven och skrida till verket.

Många experter

Det är tätt mellan montrarna på kajen. Här hittar vi Sotenäs Marina återvinningscentral med uttjänta fiskeredskap som har samlats

– Vi är många experter, entusiaster och eldsjälar som jobbar sida vid sida och tillsammans går in i det här kollektivet som är Västerhavsveckan. Allas pusselbitar är lika viktiga, säger projektledare Gunilla Fransson Bangura. Foto: Katarina Rech

in, Kennet Lundin med sin bok om sjömat och tångdykerskan Linnéa Sjögren som kan massor om tång och strandväxter. Här finns en fotoutställning med utvalda bidrag från den undervattensfototävling som årligen arrangeras av Smögen Dyk. Är man nyfiken på att se mer av vad som finns under ytan kan man bege sig till dykcentret på andra sidan hamnen. Varje dag under hela Västerhavsveckan plockar de upp ”Dagens fångst” som kan beskådas i en balja på bryggan. Marinbiologen Klas Malmberg berättar om vad det är för marina djur han har plockat upp.

Projektledaren Gunilla Fransson Bangura summerar i efterhand temaveckan: hon har fått reaktioner från flera av medarrangörerna och de ser en ökad havsmedvetenhet hos besökarna. Folk reflekterar, diskuterar och ställer frågor.

Scanpack 2024: Nya förpackningslösningar för livsmedelsindustrin

Den 22–25 oktober arrangeras Scanpack, Nordens största förpackningsmässa, på Svenska Mässan i Göteborg. Mässan, som firar 60 år, samlar över 400 utställare från hela världen. För företag inom fisknäringen kan Scanpack vara en möjlighet att ta del av nya förpackningstrender och uppdatera sig om förpackningsteknologi och hållbarhet. På seminarieprogrammet finns 100 programpunkter och fokus ligger på kostnadsfria workshops som behandlar aktuella ämnen för livsmedelsindustrin. Mässan är också en plattform för att möta andra aktörer och utbyta idéer inom branschen.

– Och nya aktörer har tillkommit i år, exempelvis SMHI. De forskar på klimat och havsnivåer så det är högaktuella frågor för oss. Sedan har vi haft en jättefin marin matmarknad i Fjällbacka.

Hon märker också att fler kommuner engagerar sig mer än tidigare. Man ser det som en möjlighet.

– På det stora hela är jag riktigt nöjd. Jag har en väldigt god känsla av att det har gått bra och responsen från aktörerna är positiv. Västerhavsveckan har börjat bli etablerad. Vi har breddat oss och vi har smalnat av. Nu ska vi se hur vi kan spetsa till det hela.

Ytterligare en stor utmaning som Gunilla tar med sig är konsten att få alla att känna sig delaktiga.

– Vi är många experter, entusiaster och eldsjälar som jobbar sida vid sida. Jag vill att alla ska känna sig inkluderade. Din pusselbit är viktig även om den kanske är liten. Vi gör detta tillsammans!

Kort om Västerhavsveckan

• Temavecka för havsmiljön med varierade aktiviteter för besökare i alla åldrar. Ett trevligt och lättsamt sätt att skapa intresse och sprida kunskap.

• Arrangeras varje år sedan 2008 av VGR i samarbete med forskningsinstitut, kommuner, organisationer, företag och andra aktörer. I år var det 3-11 augusti.

• Gott om aktiviteter från Strömstad i norr till Ängelholm i söder samt i Trollhättan, Åmål och Läckö.

En

utmaningarna hos Västvatten: skräpet ska sorteras och hamna rätt: i toaletten eller papperskorgen.

KATARINA SCHLÄGER

Gott, blått & blandat

Kocken & fiskaren

Natur & Kultur

Kocken Mikael och fiskaren Hubbe gör en fiskeresa genom Sverige. Det som nappar och fångas lagas till med stor omsorg och känsla – från glödgrillad strömming och cajunkräftor till sashimi på öring till röding bakad i brynt smör och gäddqueneller i kräftsås.

Hur eller vad du fiskar spelar egentligen inte så stor roll, det viktigaste är att du tar dig ut. Lär dig mer om att ta tillvara på svenska matfiskar, om deras ekologi, och vilka redskap och enkla handlag som behövs för god fiskelycka. Missa inte Mikaels alla grymma såser till fisk och Hubbes allra viktigaste tips för fisketuren!

Mikael Einarsson är krögare och kock på Chez Jolie i Stockholm. Han har lång erfarenhet från de klassiska köken genom restaurang Astoria och restauranggruppen Leijontornet, Pontus in the GreenHouse och Skebo Herrgård. Han har även skrivit böckerna Expedition Mathantverk(2012), Hedonisten (2015), 30 odödliga rätter (2017) och Kocken & jägaren (2021).

Hubbe Lemon har gått fiskegymnasium och jobbat flera år som fiskeguide. Han driver Järinge gård i Roslagen där han också sköter jakten. Hubbe har jagat och fiskat sen barnsben och ägnar sig åt jakt och fiske under hela året.

https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-illustreradfack/kocken--fiskaren/a9ee8aff-cdf0-4b99-bc3ca97e4d20f2b3

Förebyggande arbete mot förlorade fiskeredskap

I höst kommer Sotenäs kommun och FF Norden att påbörja en storskalig verifiering av systemet SeaMe för att adressera problemet med förlorade fiskeredskap. Ett antal SeaMe-enheter kommer att delas ut kostnadsfritt till yrkesfiskare för att utvärdera systemets effektivitet.

SeaMe-systemet möjliggör lokalisering och bärgning av förlorade nät, burar och tinor genom att man fäster en tidsinställd reservboj vid redskapen. Allt för att främja hållbarhet inom fisket.

…fisk och skaldjur innehåller den så kallade ”köttfaktorn” som ökar upptaget av järn i kosten. Både det järn som finns i animaliska och vegetabiliska produkter.

Läs mer om SeaMe i Svensk Fisknäring nr 4 2023: https://issuu.com/billes/docs/svensk_fiskna_ring_nr4_2023/6

Är du yrkesfiskare och jobbar med burar eller tinor?

Då kan du få vara en del av testpanelen och testa en SeaMe-enhet.

Anmäl ditt intresse till Lina Sirén, Sotenäs kommun: lina.siren@sotenas.se eller till Christian Magnusson, SeaMe: contact@seame.net

Fira räkmackans dag 14 oktober

Beställ en räkmacka från din fiskhandlare eller gör en egen.

Klassisk räksmörgås

Ingredienser

4 portioner

• 1 kg kokta räkor med skal

• 4 kokta ägg

• Huvudsallat eller hjärtsallat

• 4 tekakor eller grova rågbröd (vad du föredrar)

• Majonnäs

• Smör till brödet

• Dill och citron till garnering

Gör så här:

Skala räkorna. Koka äggen och kyl ner. Bred smör på bröden och lägg upp på tallrikar. Lägg på sköljda sallatsblad. Skiva äggen och lägg på sallatsbladen, klicka på majonnäs. Fördela räkorna på de fyra bröden och garnera med citron och dill. Spara skalen till en god fond att göra t.ex. räksoppa på.

Fler recept hittar du på Sjömatsfrämjandets hemsida https://sjomatsframjandet.se/recept/

Seaweed Functional Protein Bars lanseras på 7-Eleven, Pressbyrån

och Pressbyrån PBX – med kraften

från havet

Seaweed Functional Protein Bars från Seeweed & Friends erbjuder ett innovativt sätt att få i sig viktiga näringsämnen genom en unik blandning av näringsrika alger och tång. Produkterna är naturligt rika på vitamin B12, jod och järn, som stöttar både energigenerering och kognitiv funktion. Med sina växtbaserade ingredienser och frånvaron av vanliga allergener som gluten och nötter, vänder sig dessa veganska bars till en bred målgrupp som värdesätter både hälsa och smak. Finns i smakerna citron-mörk choklad och hallonmörk choklad. Från och med vecka 37 hittar du dessa på 7-eleven, Pressbyrån och Pressbyråns living lab PBX.

www.seaweedbars.com

Kräftan i våra hjärtan

Det är i början av augusti detta skrivs och det är mycket lugnt på kansliet. Nästan alla fiskare är ute och fiskar signalkräfta.

Insjöfisket fångade närmare 250 ton under 2023 och det är väl rimligt att tro att vi hamnar i närheten därav även i år. Vättern är fortsatt den stora kräftsjön med över hundra ton inom yrkesfisket. Plutten i sammanhanget är Mälaren där endast 43 kilo redovisats. Men det dröjer nog inte många år innan Vänern är störst då fångsterna där ökar rejält år från år enär nyetableringen av signalkräftan fortfarande pågår. Våra myndigheter har varit något vingliga när det kommer till signalkräftan och dess förvaltning. Efter kräftpesten som slog ut flodkräftan nästan överallt så ansåg myndigheterna (och fisket) att inplantering av den mot kräftpest resistenta signalkräftan skulle ske. Så skedde under decennier varpå signalkräftan spreds över vårt land ganska okontrollerat. Så plötsligen tvärvände myndigheterna och förklarade signalkräftan för en invasiv art som helst skulle utplånas! Det ledde till att den fick fiskas nästan hur som helst. Men efter påtryckningar från fisket så har myndigheterna vänt igen. Myndigheterna har insett att det är en kommersiellt viktig art varför den måste förvaltas. Och det var nog bra det.

Hur äter man då signalkräfta kanske några kollegor på Västkusten undrar? Först och främst krävs friska tänder! Det är ena hårda rackare. Sedan krävs ett visst mått av tålamod och ett svagare öl. För det går åt ganska mycket öl för att balansera sältan. Klor och stjärt är fullt begripliga hur man äter, men man får aldrig glömma smöret i huvudet. Och efter att man tagit bort huvud, klor, stjärt och mage kan man med fördel stoppa in hela skrovet i mun och tugga runt och suga i sig. Jag är ganska mätt och nöjd efter ungefär ett kilo, då har man fransiga läppar, tandstenen är borta och man mår som man förtjänar efter en lämplig mängd öl.

Hälsar Per Pettersson i Hejsta

Per Pettersson i Hejsta

VD Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund

Skaldjurstider

Kräftsäsongen är i full gång. Krabban är fullmatad. Hummerpremiären går av stapeln. Under hösten bär många av skaldjuren invändig rom, något många uppskattar. De har ätit sig feta för att kunna producera den nya rommen och då är de fulla av mat för oss och eftertraktade som delikatesser. Detta gäller allt från räkor, till kräftor, krabba och hummer.

Nordhavsräkor

Räkan precis som övriga skaldjur smakar gott året om. Men just nu under sensommaren och fram under de kalla månaderna är de extra fina. Detta beror på att räkan under sommaren äter sig fet för att kunna producera ny rom. Från augusti och fram under hösten hittar man rommen under huvudskölden på räkan, lätt att pilla loss och god att äta. Att du hittar rom i alla räkor just nu beror på att alla färska räkor vi äter är honor. Räkan föds som hane och byter efter två år kön till hona.

Insjökräftor

Traditionellt ägde kräftpremiären rum på torsdagen efter den andra onsdagen i augusti. Burarna fick släppas i tidigast klockan fem på onsdagseftermiddagen. Kräftpremiären var den dag på året då man tidigast fick fiska och sälja kräftor. Bakgrunden till regleringen av det svenska kräftfisket var rädsla för att ett alltför intensivt kräftfiske skulle utrota den svenska kräftan. Att man inte har kvar den lagstadgade kräftpremiären beror bland annat på att när flodkräftan försvann så importerades huvuddelen av kräftorna i fryst form. Dessa gick inte att stoppa av konkurrensskäl. Vår egen flodkräfta drabbades hårt av kräftpest som orsakades av import av levande kräftor från Ryssland (eller Finland) i början av 1900-talet. De halvdöda kräftorna dumpades nedanför Munkbron i Gamla Stan varpå Mälaren var den första sjön som drabbades av kräftpest. På sextiotalet och framåt har utsättningar av signalkräftor skett på många håll, men det tog ett tag innan man förstod att signalkräftan var en motståndskraftig bärare och spridare av kräftpest. Signalkräftan klarade sig medan flodkräftan dog av kräftpesten. Numera finns flodkräftan nästan enbart på Gotland och i några Norrlandsälvar. Kräftpesten är inte farlig för oss människor. Havskräftor

Lika naturligt som det är att servera insjökräftor på kräftskivan i Sverige är det att servera havskräftor om du skulle befinna dig på Västkusten. Havskräftan har precis som räkan ingen premiär och är fina året om. Till skillnad från räkan, där alla har samma livscykel, hittar man havskräftor med rom i huvudet eller under buken i stort sett året om. Detta beror på att honorna leker vartannat år under mars–november och äggen bärs sedan i 8–9 månader innan de kläcks.

Hummer

När du har tidningen i din hand är det mitt i hummerpremiären. Du hittar mer om detta och vilka regler som gäller på sidan intill. Hummern serveras traditionellt kokt och kall, men det går utmärkt att servera den gratinerad, grillad, i en soppa, som carpaccio eller varför inte en ”surf & turf” eller som en lobster roll (hummerskagen i ett brioche-”korvbröd”). Färdigkokt hummer är lätt att hitta både i

fiskdisken, kyldisken och frysdisken på mataffären, då vanligast amerikansk eller kanadensisk. Vill du ha levande hummer att tillaga själv kan du, om du inte fiskar själv, prata med din fiskhandlare. Hummern bär rommen invändigt (obefruktad) i ungefär ett år och därefter utvändigt (befruktad) i ytterligare ett år. Under hösten när fisket pågår kan man därför få upp både honor med invändig och utvändig rom. De med utvändig rom skall återutsättas direkt medan man får ta upp honor utan synlig rom. Rommen precis som hummern är svartblå/ grön när den är okokt men blir rödorange när den är kokt.

Krabbtaska

Precis som tidigare nämnda skaldjur är det även krabbans högtid just nu. Krabban är fullmatad och i honorna hittar vi också invändig rom. Honor med utvändig rom skall återutsättas. Krabba är den av skaldjuren vi äter minst av. Däremot är de ett av de skaldjur vi borde äta mer av, i alla fall om man tittar på hur tillgången ser ut. Speciellt under hummerfisket får man också upp mycket krabba, så pass mycket att det till och med ibland blir osålt. När du köper hel krabba är det framför allt honorna du hittar i fiskdisken, ofta halverade med den goda rommen synlig. I hankrabban hittar du maten framför allt i klorna och inte i själva huvudet. Klorna är stora och kraftiga på hanen och dessa tas loss från krabban, efter att den först avlivats. Det är förbjudet att rycka klor och sedan kasta tillbaka krabban levande.

Spara skalen och koka en god soppa

Ta hand om alla skalrester och gör en god skaldjursfond eller skaldjurssoppa.

Recept hittar du här. https://sjomatsframjandet.se/i-koket/hanteringtillagning/hantering-av-skaldjur/koka-fond/

LINDA FRITHIOF

Har du tänkt fiska hummer då är det detta som gäller

Nu har precis hummerpremiären dragit i gång för i år. Första måndagen efter 20 september får man lov att gå ut och fiska hummer. Fiskestarten går av stapeln klockan 07.00. I år är det alltså måndag den 23 september. Som fritidsfiskare får du fiska fram till 30 november och som yrkesfiskare fram till 31 december. Första försäljningen, vilket också ofta kallas för hummerpremiären sker tisdagen den 24 september klockan 07.00, alltså 24 timmar efter fiskepremiären.

Göteborgs Fiskauktion Sveriges

Sedan 1910 har det bedrivits handel med färsk sjömat på samma plats i Göteborgs Fiskhamn.

Göteborgs medelpunkt

Hummerburar är enda tillåtna redskap

Hummer får endast fiskas med hummerburar eller hummertinor som de också kallas. Buren ska ha minst två cirkulära flyktöppningar på minst 60 millimeter i diameter, vilka är placerade i burens nedre kant av varje rums yttervägg. Detta är för att mindre individer lätt skall kunna ta sig ut. Får du upp hummer i andra redskap måste de återutsättas igen. Som fritidsfiskare är det tillåtet att använda sex hummerburar samtidigt. Du måste också själv vara med i båten när burarna sätts ut och tas upp. Som yrkesfiskare med fiskelicens får man ha högst 40 hummerburar.

Rymningshål

Utöver de två flyktöppningarna skall buren från och med 1 januari 2023 även vara försedd med rymningshål för att motverka spökfiske. Minst ett rymningshål skall placeras i nedre kanten av varje rums yttervägg. Hålet skall vara utformat så att en cylinder eller rör om minst 15 cm i diameter kan föras igenom hålet. En högst 3 mm i diameter tjock, enkel och obehandlad bomullstråd utan kärna skall användas för att stänga till hålet. Här kan exempelvis vanligt stekgarn användas. Lättast är att knyta ihop öppningen på buren där du vanligtvis öppnar för att lyfta ur din fångst.

Förbjudet att fånga hummer med rom Om hummern har yttre rom, det vill säga rombärande honor, måste den återutsättas direkt.

Minimimåttet är 9 centimeter

Du får inte ta upp humrar som har ett mindre carapaxmått än 9 centimeter. Du mäter från ögonhålans bakre kant till ryggsköldens bakkant. Mät parallellt med mittlinjen det vill säga carapaxlängd. Är den mindre skall den genast återutsättas. Burarna skall också märkas korrekt.

Mer om detta och samtliga hummerregler och lagstiftning hittar du på Havs och Vattenmyndighetens hemsida:

https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/regler-ochlagar/arter-regler-for-fiske-och-rapportering/hummerfiske--regler.html

Fiskhamnen, 414 58 Göteborg +46 31 42 00 85 www.gfa.se

Specialister på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän

Blå mats unga forskare

MAR VALL-LLOSERA JUANOLA

NAMN Mar Vall-Llosera Juanola

ÅLDER 32 år

BOR I Göteborg

FRÅN Girona, Spanien

YRKE Livsmedelstekniker och doktorand vid Chalmers

”Det intressanta är att undersöka hur olika behandlingsmetoder påverkar algens ätkvalitet, till exempel textur, färg, lukt, smak och näringsvärde”

Kända tekniker ger industrin stora möjligheter:

Proteinrika alger för en hållbar framtid

Mar Vall-Llosera Juanola utforskar potentialen hos marina makroalger, det vill säga tång, som hållbar råvara för livsmedelsproduktion. Genom effektiva stabiliseringsmetoder strävar hon efter att förlänga algernas stabilitet och skapa nya möjligheter för industrin. Med en passion för att inkludera alger i svensk matlagning hoppas hon bidra till nya möjligheter inom livsmedelssektorn.

– När det kommer till en hållbarhet i livsmedelsproduktion är marina alger ett mycket lovande alternativ. De är inte beroende av färskvatten, bekämpningsmedel eller gödsel, och istället för att konsumera resurser kan de rent av bidra till att ta upp näring från havet och återinföra den till livsmedelskedjan, förklarar Mar Vall-Llosera Juanola.

Dessutom kan algodlingarna bidra till en bättre hälsa för haven genom att absorbera koldioxid. En sådan odling kan också bli ett naturligt habitat för fisk och på så sätt öka den biologiska mångfalden.

Privat

En av utmaningarna med alger är dock att nedbrytningen sker snabbt efter skörd vilket ger ett begränsat tidsfönster för transport och användning i industrin. Mar fokuserar på att undersöka effektiva stabiliseringsmetoder, såsom frysning, torkning, höga tryck, fermentering och saltning, för att förlänga hållbarheten hos algerna och bevara viktiga näringsämnen.

– Jag jobbar specifikt med algen Ulva fenestrata som kallas havssallat här i Sverige. Det intressanta är att undersöka hur olika behandlingsmetoder påverkar algens ätkvalitet, till exempel textur, färg, lukt, smak och näringsvärde. Projektet startade 2021 och jag beräknar att vara färdig 2025.

Inhemska resurser och ökad självförsörjning

– Ett par fördelar med att använda havssallat som livsmedelsråvara är dess potential som en hållbar källa till vegetariskt protein och vitamin B12. Detta kan påverka klimatavtrycket positivt. Med den kunskapsbank vi bygger upp kan vi använda biomassa som finns tillgänglig i Sverige mycket mer effektivt. Havssallad växer naturligt i våra vatten och fungerar bra att odla. Genom att förbättra förutsättningarna för livsmedelsproduktion med svenska alger som bas kan vi öka vår självförsörjning, säger Mar.

Maximerar potentialen med kända tekniker I nuläget är branschens mest frekventa metoder för tillvaratagande av alger torkning och

Mar Vall-Llosera Juanola. Foto: Privat

Havssallat i saltlake. Denna alg innehåller rikligt med vitamin B12, vilket saknas i landbaserade växter. Foto: Privat

infrysning. Frysning kräver mycket energi för att bibehålla låga temperaturer under lagring och transport vilket gör det till en relativt dyr metod. Torkning kräver också en del energi men ger en platseffektiv produkt som kan förvaras i rumstemperatur men industrin efterfrågar inte alltid en torr råvara. Det är viktigt att bredda möjligheterna.

– Det finns ett behov av att utforska andra möjliga metoder som kan vara mindre kostsamma och ge olika smaker eller texturer, säger Mar.

De metoder hon testar är välkända och ger industrin en större möjlighet att använda befintliga anläggningar och den kunskap man redan besitter.

– Genom att skapa en skräddarsydd metod för stabilisering av havssallat och

andra alger kan vi möta olika behov inom industrin och skapa produkter som är attraktiva för konsumenterna.

Genom att förstå egenskaperna hos alger och använda befintlig teknologi kan vi maximera potentialen av denna marina resurs vilket öppnar nya möjligheter för svenska företag att skapa innovativa produkter.

Många timmar i labbet

Som doktorand bidrar Mar med en del undervisning men det mesta av hennes tid går åt till forskningsarbete i labbet. Hon har ett stort lager av alger, både frysta, torkade och saltade, som väntar på att skärskådas. Råvaran kommer från Nordic SeaFarm och Tjärnö marina laboratorium. Under vissa perioder analyserar Mar algerna varje dag under en veckas tid för att se vilka förändringar som sker.

Tidigare har mycket forskning gjorts på brunalger men kunskapen är inte lika stor när det gäller grönalger så hennes studier är av stort intresse.

Alger på menyn i Blå hallen

– Baserat på kunskap från sillindustrin och Sweden Pelagic kunde vi få fram ett lyckat koncept för saltad havssallat. Vi lade in den i saltlake ungefär som man gör med sill. Hållbarheten förlängdes till 78 dagar i kyla samtidigt som textur och färg behölls, säger Mar.

Det var just denna saltade havssallat som i fjol fick göra en rejäl klassresa och bli en del av Nobelmiddagen.

– Inom mitt projekt har vi ett samarbete med Nordic SeaFarm och Sweden Pelagic och vi berättade för dem om våra positiva resultat med havssallaten. Kort därefter blev de kontaktade av Nobelköket som sökte passande alger till festmiddagen. Den saltade havssallaten har en väldigt fräsch och fin färg och var ett bra val, säger Mar.

Så kom det sig att gästerna vid Nobelfesten bjöds på en mycket vacker förrätt bestående av gulbeta bakad med alger och salt samt en kräm på alger. Övriga ingredienser på tallriken var kärnmjölk, krondill och störrom. Havssallat, sockertång och tryffeltång bidrog med saltstänkta smaker från havet.

Nya innovationer väntar Att förstå hur alger reagerar på olika stabiliseringsmetoder är avgörande för att komma vidare och kunna använda dem i större omfattning i vitt skilda produkter. – Förhoppningen är att min forskning kommer att bidra till en djupare förståelse av grönalgers hållbarhet och användningsmöjligheter, vilket kan resultera i nya innovationer inom livsmedelsindustrin. Jag hoppas att alger blir vanligare i svensk matlagning och att vi alla kan inkludera dem i vår kost.

KATARINA SCHLÄGER

Årsmöte och Blå mats fortsättning

I våras sökte Blå mat fyra års fortsatt finansiering från forskningsrådet Formas och deras beslut blir klart under hösten. Oavsett vad Formas kommer fram till fortsätter vårt arbete för mer svensk hållbar sjömat resten av året.

I oktober är centrets parter välkomna till Blå mats årsmöte i Visby. Fisket i Östersjön får stor uppmärksamhet i medier och vi kommer ägna en programpunkt åt frågan. Deltagarna får också höra hur det går i satellitprojekten och de unga forskarnas projekt samt lyssna till erfarenheter och framtidsutblickar från våra externa parter. Andra teman är hälsa och de nya nordiska näringsrekommendationerna, AI & digitalisering samt en planerad sjömatskampanj, som ska främja ett proteinskifte mot ökad konsumtion av blå mat. Under året har flera av Blå mats doktorander framgångsrikt genomfört sina halvtidsseminarier. I ett öppet seminarium presenterar då doktoranden sina huvudfrågeställningar och hittills genomförda experiment samt diskuterar sina resultat, slutsatser och fortsatta planer med en sakkunnig och med publiken. Fler halvtidsseminarier är på gång, vi annonserar dem på bluefood.se och Linkedin. Varmt välkomna att vara med och lyssna och diskutera. När du läser det här numret av Svensk Fisknäring har Blå mat varit på ett möte med infrastrukturministern om en ny maritim strategi, konferensen Aqua 2024 samt på Fiskhamnens dag i Göteborg. Inom kort deltar vi i Tillväxtverkets nationella livsmedelskonferens samt konferensen Wefta 2024 i Turkiet.

Arbetet för den hållbara svenska sjömaten fortsätter!

Torkad havssallat för sensorisk analys. Foto: Privat

Algen Ulva fenestrata heter havssallat på svenska och är den alg Mar arbetar allra mest med. Foto: Privat

Blå mat

Lär dig mer om: Så fiskas skaldjuren

Vajer/Dyneema

Trålbord

Visste du att fiske efter räka och havskräfta sker med selekterande redskap? Att havskräftorna bor i hålor i lerbotten? Och att hummer endast fiskas med bur under en begränsad tid? Här får du läsa mer om hur fisket går till efter skaldjur på västkusten. Insjökräftor kommer du kunna läsa mer om i nästa nummer.

Kork-telne

Genor/linor

Sten-telne

Kombinationsrist

Kombinationsrist med fisktunnel

Fiske efter nordhavsräka

Det svenska fisket efter nordhavsräka bedrivs främst i Nordsjön och Skagerrak, med viss aktivitet även i Kattegatt. För att fånga nordhavsräka används olika typer av trålar, eftersom räkan lever på havsbotten tillsammans med många andra arter. För att minimera bifångsten, det vill säga fångst av andra arter än räka, måste räktrålarna utrustas med specifika anordningar. I Skagerrak och Kattegatt krävs att trålen har en så kallad rist, som är en gallerkonstruktion som gör att fisk kan sorteras ut. Ristens spalter är breda nog för att räkor ska passera igenom, men för smala för att de flesta fiskar ska fångas. Är trålen försedd med kombinationsrist kan den även sortera ut de minsta räkorna som på så sätt blir kvar i havet. Detta görs genom

att risten har olika spaltbredd i den övre och undre delen.

Om fiskefartygen även har kvot för fisk får de i Skagerrak och Nordsjön, (ej Kattegatt) ta med fisk som bifångst (max 20% av fångsten får bestå av torsk, kolja och sej). Om detta är önskvärt monteras en extra fångstpåse, kallad tunnel, på trålen. Tunneln placeras där fisken normalt skulle släppas ut och har en övre del med större fyrkantsmaskor för att de minsta och yngsta fiskarna ska kunna slippa ut. Detta gör att både räka och olika fiskarter fångas i trålen.

Tidig morgon sätts trålen i och dras sakta fram i ett par knop över botten. Trålborden gör att trålen hålls på rätt nivå och att öppningen hålls isär. Tillsammans med de flöten (kork-telne) som sitter i

hugget och tyngder (sten-telne) i understället hålls öppningen öppen. Efter ett par, upp till 10 timmar, tas trålen upp och fångsten tas om hand. Räkorna sorteras i olika storlekar. De lite större kokräkorna kokas och kyls ned medan de mindre råräkorna isas för att sedan skickas för ångkokning och maskinskalning i Bua utanför Varberg. De allra minsta som kallas lus blir kvar i havet med hjälp av kombinationsristen. En fisketur varar mellan 1-3 dygn. Under en fisketur hinner trålen sättas ett par gånger innan det är dags att återvända till hamnen.

Fiske efter havskräfta

Havskräftor fiskas antingen med bottentrål likt räkfisket som beskrivs ovan, alternativt med kräftburar. Fisket sker endast

Hugget

Rist Lyftet

på lerbotten där havskräftorna bor i hålor nere i botten. När under dygnet som kräftorna kommer upp ur sina hålor beror på många olika faktorer. Årstid, fiskeplats, väder, strömförhållanden och om det är måne eller inte är faktorer som påverkar. Det gäller att hänga med i svängarna för att lyckas fånga kräftorna.

Precis som i räkfisket används en rist för att undvika bifångst av andra arter. Risten består av spalter som är så pass breda att kräftan går igenom spalterna och in i trålpåsen medan större fiskar sorteras ut genom ett fiskutsläpp. Ett alternativ till att fiska med rist är att använda seltratrål (SELektiv TRAwl), ett redskap som används mycket av de danska kräftfiskarna. Seltratrålen har en panel på ovansidan av trålen som är gjort i lite större fyrkantsmaska där det är möjligt för fisk att ta sig ut. Att panelen är på ovansidan av trålen beror på att fisken genom sitt flyktbeteende gärna simmar uppåt och på så sätt kan den ta sig ut ur trålen. Utvecklingen av seltratrålen gjordes som en åtgärd för att skydda torsken i Kattegatt. Selektiviteten är större då man använder rist jämfört med seltratrål.

Trålen sätts i i aktern på båten. Man kan antingen fiska med en större eller två mindre trålar samtidigt. Trålen blåser upp sig som en påse när den kommer ner i vattnet. I ändan på trålen hamnar fångsten. När fångsten tas upp sorteras den i olika storlekar. Kräftor sorteras i två storlekar industrikräfta (klass 2), vanlig kräfta (klass 1) där de största individerna från respektive fiskare sorteras i separata lådor, ofta kallade XL-kräfta.

Bur för fiske av kräfta, krabba och hummer Olika typer av burar kan användas för att fiska havskräfta, hummer och krabba. Eftersom man i yrkesfisket använder många burar underlättas arbetet genom att de är länkade med varandra. Burarna är fästa till länken med 15 meters mellanrum med en flaggboj i vardera ändan. Burarna är försedda med flykthål, i lite olika storlek beroende på art, där mindre exemplar skall kunna ta sig ut. Krabba och havskräfta får fiskas året om med både bur, och krabba även med garn medan hummerfiske sker enbart med bur från hummerpremiären fram till sista december för yrkesfisket.

Burarna agnas vanligtvis med saltad sill eller makrill.. Från och med 1 januari 2023 finns även regler om rymningshål. Mer om detta hittar du på Havs- och vattenmyndighetens sida.

*Landningsskyldigheten innebär att kvoterade arter skall tas upp och räknas av kvoten. Havskräfta är undantaget landningsskyldigheten och får släppas tillbaka pga den höga överlevnadsgraden.

Hummerbur

Stundande kvotförhandlingar

Som vanligt på sensommaren riktar vi nu blickarna framåt mot höstens kvotförhandlingar. Först ut är förhandlingarna om Östersjökvoterna, där rådgivningen för sillen i centrala Östersjön skulle innebära en ökning av kvoten på nästan 140 procent, om än från en låg nivå. Kommissionen och vi tycker dock att man kan gå lite försiktigare fram med en höjning på strax över 100 procent för sill/strömming och följa den långsiktiga förvaltningsplanen. För strömmingen i Bottenviken har ICES skjutit upp datumet för rådgivningen till den 16 september, men indikationen är en uppgång även för den kvoten.

Senvårens garnfiske efter sill av våra medlemmar i södra Östersjön var fantastiskt. Långa avstånd till fabrikerna och dålig infrastruktur runt fisket kostar dock på och gör det också svårt att upprätthålla kvalitén. Kusttrålarna som varit i gång och fiskat konsumtionssill under sensommaren har även de haft ett oerhört bra fiske med fin fet fisk. Deras största problem är att WWF:s rödljus för sill/strömming från Östersjön hämmar lokal och regional försäljning av deras fisk så att marknaden är mer begränsad än vanligt.

Samtidigt fortsätter märkligt nog debatten i media att huvudsakligen handla om att det inte finns någon sill/strömming, att den är utrotningshotad och att fisket är ohållbart. Vi kan bara konstatera att både yrkesfiskare och fritidsfiskare i många områden rapporterar rekordmycket kustnära sill och att debatten därmed i stor utsträckning verkar sakna grund.

Blickar vi lite längre fram under hösten så drar även de internationella förhandlingarna om nästa års kvoter för makrill, blåvitling och Atlantoskandisk sill (även kallad NVG-sill) i gång. För makrillen har Norge, Färöarna och UK nått en egen överenskommelse, som utelämnar EU och Island och som sannolikt innebär ett ohållbart högt nyttjande av beståndet. Överenskommelsen mellan dessa länder ska även gälla kommande två år. Utifrån denna bakgrund kommer höstens förhandlingar för makrill sannolikt inte bli särskilt fruktsamma, och risken är att förhandlingsklimatet även för de två andra arterna påverkas. Det kommer rapporter om att den svenska beredningsindustrin köper mer svensk landad sill. Detta ser vi som mycket positivt, dessutom är denna sill från Nordsjön, MSCmärkt.

Hälsningar Anton, Malin och Annelie

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog

Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

LINDA FRITHIOF

Blå mat är hälsokost

Sjömat är sprängfyllt med nyttigheter och spelar därför en viktig roll i framtidens hållbara och hälsosamma måltider. Det menar näringsforskaren Ann-Sofie Sandberg.

Fisk och annan sjömat har oerhört stor betydelse för hälsa och välmående, enligt Ann-Sofie Sandberg, professor i mat och nutrition på Chalmers.

– Förutom högvärdigt protein och bra fetter innehåller fisk en hel palett av olika mikronutrienter, såsom järn, zink, selen, jod och vitamin D, säger hon.

Precis som kött innehåller fisk hemjärn, en form som kroppen har lätt att ta upp. Fiskens muskelvävnad innehåller även den så kallade ”köttfaktorn” som stimulerar upptaget av icke-hemjärn under en måltid.

– Detta är inte minst viktigt med tanke på det gröna proteinskifte som just nu pågår. Av klimatskäl är det bra att äta mer vegetarisk mat men samtidigt är biotillgängligheten av såväl järn som andra mikronutrienter väldigt låg i den typen av livsmedel. Om kroppen inte kan ta upp nyttigheterna spelar det ingen roll hur mycket av dessa som finns i ett livsmedel.

Flera positiva effekter

Fisk har en skyddande effekt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, tack vare innehållet av långkedjiga omega-3-fettsyror. Orsaken är att fettsyrorna har en antiinflammatorisk effekt i kroppen och minskar blodets koaguleringsförmåga, påverkar fett- och kalciumomsättningen och minskar risken för åderförkalkning.

– Det gäller inte bara fet fisk, även mager fisk innehåller en del sådana fettsyror.

Ett nytt och spännande forskningsfält är att man just nu undersöker hur de här fleromättade fettsyrorna påverkar kognitiva funktioner, såsom hjärnans utveckling hos barn, och om de kan fördröja demenssjukdom hos äldre.

– Hjärnan består till 50 procent av fett så det är egentligen inte konstigt att rätt sorts fettsyror kan ha de här effekterna, säger Ann-Sofie Sandberg.

Ytterligare en positiv effekt med fisk är att den

kan påverka aptitreglering och kroppsvikt. Det finns flera studier som visar att fet fisk kan öka mättnaden vid en kalorisnål diet, och att mager fisk ökar nedbrytningen av fett i kroppen.

Fisk är nyttigt men många arter hotas av överfiske.

Vad ser du för lösning framåt?

– Dels tror jag att vi kommer att äta mer odlad fisk i framtiden. Dels finns det flera underutnyttjade fiskarter som vi kan bli bättre på att ta vara på, såsom sill och skarpsill som finns här på Västkusten och som har en väldigt bra näringssammansättning. Vi kan även bli bättre på att ta vara på alla delar av fisken, inte bara filéerna.

Ann-Sofie Sandberg påpekar att av all den vildfångade fisk som tas upp av svenska fiskebåtar så är det bara 17 procent* som sedan hamnar på tallriken.

– Merparten exporteras för att bli djurfoder, vilket är en oerhörd skandal! Samtidigt finns det alltså stora möjligheter att ta vara på mer innan vi snackar om ”brist på fisk”.

* Utöver den del som går till djurfoder försvinner en hel del genom livsmedelsförluster såsom rens (inälvor, huvud, skinn och ben) men en del förluster beror också på skador på fisken orsakade av bland annat säl och fågel.

AGNETA

RENMARK

NNR

Enligt de nya Nordiska näringsrekommendationerna, NNR, bör vi äta cirka 300 till 450 gram fick per vecka, varav minst 200 gram är fet fisk. Fisken bör även komma från hållbart förvaltade bestånd.

Näringsforskaren Ann-Sofie Sandberg.

Färre

feta fiskar i skolrestaurangen: ”Bekymmersamt”

Att servera fisk i skolan har blivit en tuff utmaning i spåren av inflation och kostnadsökningar under de senaste åren. Det gäller särskilt fet fisk.

Under de senaste åren har det varit stora prisökningar på mat i Sverige. Enligt Statistiska centralbyråns konsumentprisindex är just fisk en av de kategorier som ökat allra mest i pris. Sedan 2021 har färsk lax ökat med 66 procent och djupfryst fisk med 55 procent.

Det här är något som märks tydligt i offentlig måltidssektor, och som gör det svårt att leva upp till de nationella riktlinjerna för måltider i skolan, som säger att fet fisk bör serveras varannan vecka.

– Det är en superaktuell fråga, de höga priserna gör det i princip omöjligt att servera en annars populär fisk som lax i skolan. Det är något som bekymrar kostcheferna i vårt regionala nätverk men egentligen i alla kommuner, säger Gunilla Martinsson, verksamhetsledare på Skolmatsakademin – ett kunskapsnätverk inom Västra Götaland som vänder sig till alla som är verksamma inom skola och skolrestaurang.

Stora minskningar

Enligt Jordbruksverkets databas SILO har det offentligas inköp av lax och laxprodukter minskat med cirka 19 procent mellan 2022 och 2023, mätt i volym. Vad gäller kostnaden ligger minskningen på cirka 11 procent.

– Det är tydligt att priserna för den feta fisken stigit, då kostnaderna inte har sjunkit lika mycket som mängden, säger Eva Sundberg, projektledare på Jordbruksverket.

Emelie Elin, projektledare för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för mat i skola, vård och omsorg, märker också att många kommuner fått allt svårare att köpa in fet fisk, som lax.

– Det är bekymmersamt om kommuner av ekonomiska skäl har svårt att nå näringsrekommendationerna. Och det är en av flera aspekter vi har med när vi, med stöd av

forskningen, tar fram de nya nationella riktlinjerna för måltider i skola, som ska lanseras våren 2025. De ska ju även gå att omsätta i praktiken, säger hon.

Just fisk är ett av få livsmedel där det finns tydliga rekommendationer kring frekvens av serveringar i riktlinjerna för måltider i skolan. I nuvarande skrivning är det fisk en till två gånger i veckan som gäller, och fet fisk helst varannan servering.

Produktutveckla tillsammans

För att ändå kunna fortsätta att servera fet fisk i skolan är det viktigt att fiskbranschen och livsmedelsindustrin tillsammans utvecklar nya produkter och recept, så som man exempelvis gjort med sillfärsen och musselfärsen.

Gunilla Martinsson tror på vad hon kallar ”hybridprodukter”, som att till exempel blanda spillbitar av lax med grönsaker till en pastasås och på så vis få en prisvärd måltid.

– Jag hoppas även mycket på att vi bättre kan ta vara på restströmmar, som exempelvis siklöjan, säger hon och nämner att det just nu pågår ett sådant projekt, som RISE driver i samarbete med fiskeproducenter och Skolmatsakademin.

Från Riktlinjerna för måltider i skolan:

”Barn och ungdomar som äter fisk ett par gånger i veckan, och varierar mellan feta och magra sorter, har lättare att få i sig de näringsämnen de behöver för att må bra. Feta fiskar som sill, lax och makrill är särskilt rika på fleromättade fetter och D-vitamin som många barn får för lite av. Livsmedelsverket rekommenderar att strömming/sill eller annan fet fisk från Östersjön och Bottniska viken inte serveras i skolan.”

Kontorslokaler uthyres i Fiskets hus på Fiskhamnsgatan 33. Flera olika lokaler/rum i olika storlekar finns lediga. Tillgång till fullutrustade möteslokaler, lunchrum samt fiberuppkoppling. Flexibel kontraktslängd. Lediga kontorslokaler i Fiskets hus

https://vfisk.se/lediga-lokaler/

AGNETA RENMARK

Eva Sundberg.

Gunilla Martinsson.

Emelie Elin.

Folkfest när Göteborgs fiskhandlareförening firade sitt 100-årsjubileum

Stämningen var på topp när Fiskhamnens dag firades och närmare 20 000 personer hade tagit sig ner till fiskhamnen i ”hjärtat av Göteborg” för att njuta av mat från havets salta skafferi och ta del av allt skoj som hände denna soliga söndag.

Regnet dröjde tills dygnet slog om till måndag, så fjäder i hatten till jubileets projektteam som lyckats spika den sista heta dagen under högtrycket, vilket skapade en riktigt härlig sommarstämning nere vid hamnom-

rådet. Temperaturen visade på smått otroliga 28 grader, man fick gnugga sig i ögonen för att förstå att det här var andra veckan i september och inte mitt i högsommaren. När styrelsen i GFF, Göteborgs Fiskhandlareförening, bestämde sig för hur man skulle fira sitt 100-årsjubileum ville man göra det tillsammans med sina kunder och folket. Så när man lyckats engagera tillräckligt många av sina medlemmar kändes fiskhamnen, platsen där det i mer än 100 år har bedrivits fiskhandel, som ett naturligt val.

Fokus på skaldjur

Systrarna Kristina och Tova är här för första gången och har precis slagit sig ner med var sin skaldjurstallrik. De tycker att det är bra att staden öppnar upp för den här typen av folkfester. Förra helgen besökte de Ringödagen där lokala bryggerier presenterade sig, de försöker hålla koll på den här typen av evenemang.

– Vi hörde på radion i veckan om Fiskhamnens dag och tyckte att det lät roligt att

få en chans att se hur det såg ut här nere. Jag är ganska nyinflyttad i Majorna och uppskattar att Göteborgs Fiskauktion öppnar upp på det här sättet, säger Tova. – Ja och räkorna är supergoda, säger Kristina.

Skaldjurstallriken lyste rött hos var och vartannat sällskap, men det bjöds på många olika smaker från havet och en hel del provsmakningar. Kajutan Saluhallen hade dukat upp en stor ostronbar och några av fiskhamnens grossister tillsammans med ett gäng sjömatsföretag sålde sina produkter längs hamnplan. Det fanns också foodtrucks som erbjöd allt från välkryddad västafrikansk mat, till klassisk fish and chips från en engelsk dubbeldäckare. Den blå näringen, som arbetar med miljörelaterat perspektiv var också på plats med information och kön vid provsmakningen av tångsalladen ringlade lång.

En kallsup för vissa

Robin, en kille i 9-årsåldern, håller ett ostron i handen som han ska prova för första gången. Storebrodern ger smakupplevelsen tummen upp, men Robins grimas avslöjar hans första intryck. Men som talesättet säger;

Robin testar ostron för första gången.

“friskt vågat, hälften vunnet” och med inspiration från sin familj kanske blir han en ostronälskare så småningom och minns tillbaka när han för första gången smakade ett nere i fiskhamnen. Att ostron och champagne gifter sig är ju ingen hemlighet så kombinationen med parallella SM-tävlingar i ostronöppning och champagnesabrering var ett populärt inslag och drog en stor och entusiastisk publik. Bästa handstyrkan och den åtråvärda mästartitel i ostronöppning togs hem av Johan Malm, en göteborgsveteran med flera tidigare vinster och på dryckessidan vann Laila Bergenblock, även hon tidigare SM mästare i sabrering (flaskorna öppnas med en sabel och glasen ska fyllas så jämnt och snabbt som möjligt). Nere vid kajen låg fiskebåten Grace, GG 173 som välkomnade besökare ombord. Systrarna Maja, Signe och Alma var här med sin farmor Nettan som tyckte det var kul att fiskhamnens dag har återkommit efter en ganska lång tids frånvaro. När småflickornas mamma var liten var hon också här och det är kul att barnbarnen också får samma upplevelse menar deras farmor. I skuggan vid en lastkaj sitter väninnorna Lilian och Sherif som tycker att räkorna är ”görgoa” och prisvärda, ja rent av billiga! Fint att vara här och uppleva stämningen i fiskhamnen tycker de båda.

En fiskdisk som stimulerar vetgirigheten och köplusten

När man fått nog av den gassande solen kunde man gå in och svalka sig i Göteborgs Fiskauktion, Sveriges största i sitt slag. Härinne var en spektakulär fiskdisk uppdukad i samarbete mellan Thomas Cruz Kollberg, projektansvarig för jubileumsfirandet, Magnus Gustafsson

(grossistföreningen), fiskhandlarna Mattias Österberg (bröderna Österbergs fisk, Landvetter) och Johan Jervander (fiskvagnen i Linné). En riktig ögonfröjd som även stimulerade vetgirigheten med poängpromenadsfrågor vid olika fisksorter. Stora fiskar fileades på plats och allt var till försäljning. Marulken med en hel citron i munnen fängslade både stora och små, intresset att beskåda fiskarna och lära sig mer om de olika sorterna var stort och konstant. Personalen som jobbade bakom disken höll ett glatt och högt tempo.

– Den här kön skulle man ha vid sin butik, skrattar Mattias.

Thomas står inte still många sekunder, men jag lyckas haffa honom i farten.

– Vår ambition var att visa upp kraften och rörelsen som finns i hamnen på ett naturligt sätt, det tycker jag att vi har lyckats med så det är jätteroligt att så många har tagit sig hit idag.

Sjömatsfrämjandet och Göteborgs fiskhandlareförening hade representanter på plats för att berätta om sina verksamheter och de yngsta fick napp i en uppskattad fiskdamm. Göran Eriksson är

Lilian och Sherif njuter av de färska skaldjuren.

Många njöt av den skaldjurstallrik som gick att köpa i fiskdisken.

Fiskebåten Grace ligger vid fiskhamnspiren.

Det var en glad Thomas Cruz Kollberg, projektledare för Fiskhamnens dag.

Göran Eriksson ordförande i Göteborgs Fiskhandlareförening och har haft egen fiskbutik i 46 år.

Göteborgs fiskeriförenings arkiv.

ordförande i fiskhandlareföreningen sedan år 2000 och har i 46 år haft en egen fiskbutik, Klyftans fisk på Radiotorget.

– Det är väldigt roligt att få så mycket fin respons från människorna som är här idag. Tror att den här dagen har varit efterlängtad, det var ju 14 år sedan vi hade en sådan här stor festaktivitet i fiskhamnen. En stor anledning till att vi kunde genomföra den i år och få med oss branschen är att vi la den på en söndag, tidigare har det ju varit lördagar men det är en svår dag för fiskhandlare. En auktionshall måste ju ha en fiskauktion så varannan timma klev auktionsförrättaren Kerry Hellström eller Lars Erlandsson upp med sin klubba. Idag var lådorna utbytta mot ett mer individanpassat sortiment. En lycklig vinnare lyckades ropa hem en färsk hummer och en påse räkor för 400 kronor. Auktionsmästaren, Lars Erlandsson lyckades riva ner många skratt bland både stora och små. Fiskhamnens dag börjar gå mot sitt slut och känslan är att många göteborgare fick uppleva och påminnas om stadens starka koppling till fisket och havet, en viktig del av Göteborgs historia. Igenkänning hos den äldre publiken och kanske en nyhet för en och annan yngre besökare.

Grattis på 100-årsdagen!

Göteborgs Fiskhandlareförening är ett samarbetsorgan för Västsveriges fiskhandlare och består av ett 80-tal medlemmar som är delägare (25 %) i Göteborgs Fiskauktion. Det är blandat av fristående butiker, fiskvagnar och fiskdiskar i dagligvaruhandel. Föreningen bildades den 4 februari 1924 i dåvarande Arbetarföreningens lokaler vid Järntorget. Mycket har hänt sedan föreningen startade och frågorna har ändrats över tid. En gemensam satsning på en samlande förening ansågs nödvändig, då många arbetade under primitiva villkor och med mycket stor konkurrens. Många idkade gatuförsäljning direkt från kärror eller stånd på torgen. Så de första arbetsuppgifterna bestod till stor del av att lösa problemen med den ambulerande försäljningen och få ordning på fiskförsäljningen nere i hamnen. Allt för att höja fisken status som ett fullvärdigt och säkert livsmedel. Under 50 år, från 1950-talet och fram till 2006 var Göteborgs Fiskhandlareförening starkt engagerade i livsmedelsmässan ”Dagens Hushåll”, som med sina demonstrationer, provsmakningar och dragplåster av kända artister och sportstjärnor lockade en stor publik och var en viktig kampanj för att öka intresset för fisk och skaldjur i de svenska hemmen. Idag har miljöfrågor kring fisket och havet seglat upp som en viktig överlevnadsfråga för framtiden och begreppet sjömat har breddats. I Sjömatsfrämjandets utbildningslokal bjuds Göteborgs skolbarn på en spännande upplevelse och får besöka Fiskauktionen en tidig morgon, se hur man rensar och filear fisk och sen laga till den färska fisken tillsammans.

Källa: Göteborgs fiskhandlareförening 1924–2014, Kerstin Lorentsson

NENNE JACOBSON GRANATH

Här är fiskarna som kan ge laxen en match

Vad har svenskodlad regnbåge och röding egentligen gemensamt med vildfångad skarpsill och pigghaj?

Jo, de är alla mer eller mindre feta fiskar som med rätt förutsättningar kan konkurrera med den importerade laxen.

Som vi nämnt i tidigare nummer under året har den nya sillfärsen blivit en populär produkt i många skolrestauranger. Men det finns ju även andra feta fiskar att variera med, såsom svenskodlad regnbåge och röding.

– Sedan kan priset så klart innebära att de av ekonomiska skäl kanske inte kan serveras lika ofta som fisk med ett lägre inköpspris, men det offentliga har ett stort ansvar när det gäller att stödja svenska primärproducenter, säger Wenche Hansen, vd på Matfiskodlarna Sverige.

Hon tycker även att detta fyller en pedagogisk funktion:

– Det är viktigt att våra barn och unga får möjligheten att både äta svenskodlad fisk, som att lära sig mer om svensk primärproduktion.

Även sett ur ett beredskapsperspektiv är det viktigt att skattefinansierade måltidsverksamheter köper svenskt redan i dag, och tar höjd för den extra kostnaden.

– Stödjer man inte svenska primärproducenter i dag så kommer det absolut inte att finnas mat till oss den dagen vi får en allvarlig kris eller i värsta fall krig med stängda gränser och svårigheter att importera mat.

Prisvärda sidoströmmar Hur det ser ut med försäljningen till kommunerna i dagsläget är lite oklart i och med att merparten av försäljningen till foodservice går via de stora grossisterna.

– Men jag vet att några kommuner har berättat om att nästa gång de upphandlar ska de lägga till svenskodlad fisk på anbudet, säger Wenche Hansen.

När det gäller att ta vara på sidoströmmar så jobbas det med detta, framför allt för regnbåge, där Guldhaven har tagit fram en prisvärd regnbågsfärs.

– Det är dock inga stora volymer än och det återstår en hel del jobb kring att exempelvis bygga en infrastruktur för att kunna utnyttja den här typen av resurser på ett bättre sätt. Efterfrågan måste även finnas hos kunder och konsumenter. Många av fiskodlarna säljer i dag huvuddelen av produktionen som rundfisk, vilket innebär att sidoströmmarna uppstår hos deras kunder.

Bortglömd art med potential

En halvfet art som mer eller mindre fallit i glömska är pigghaj, med en fetthalt på omkring fem procent. Det är en så kallad broskfisk som lever i stim och som väger upp mot tio kilo. Under tolv år var det fiskestopp på pigghaj, för att arten behövde återhämta sig. Sedan 2023

Wenche Hansen, vd på Matfiskodlarna Sverige.

Roger Thilander, vd för Göteborgs Fiskauktion.

Friterad skarpsill.

Pigghaj.

finns det dock kvoter att förhålla sig till, och i år ligger den svenska kvoten i Skagerrak/Kattegatt på 816 ton. För att få ett hållbart fiske återutsätts alla pigghajar över en meter, där man oftast hittar de äggbärande honorna.

– Men fiskarna tar bara upp en bråkdel av kvoten. Av 2023 års kvot på 793 ton togs endast 7 procent upp, 54 ton. Av detta går i princip allt på export till bland annat Spanien och Frankrike, där det finns en tradition av att äta pigghaj, säger Roger Thilander, vd för Göteborgs Fiskauktion.

Orsaken till att det mesta exporteras är att det inte finns någon marknad här i Sverige.

– Det är en jättefin matfisk som är vit och fast i köttet, men kunskapen hur den ska tillagas har tappats bort. Därför behöver vi i branschen skapa förutsättningar genom att ta fram recept och förmedla olika möjligheter. Pigghajen är till exempel en utmärkt fisk för skolköken, då den dessutom saknar ben.

God tillgång på skarpsill

Malin Skog på Swedish Pelagic Federation PO menar att skarpsill är en utmärkt matfisk med bra näringsinnehåll. Dessutom är tillgången väldigt god.

– Fiskprodukter i form av färs och burgare är ett bra sätt att nå ut till skolrestaurangerna och få unga matgäster att vilja och våga smaka. Men än så länge finns ingen infrastruktur för att förädla skarpsill i Sverige, säger hon.

Merparten av den skarpsill som fiskas blir fiskmjöl eller fiskolja men en del exporteras för humankonsumtion till bland annat Öst-

europa, Finland och Baltikum.

– I Sverige finns ingen tradition av att använda skarpsill till annat än anjovisinläggningar, och det är svårt att sätta en helt ny produkt på marknaden. Det måste finnas en efterfrågan för att det ska bli produktion.

Makrill är ju också en fet fisk, kan den funka i storkök?

– Jag tror att det skulle vara ganska svårt att sälja in till skolrestauranger eftersom den har en så kraftig och lite speciell smak. Dessutom är säsongen ganska kort och sammanfaller delvis med sommarlovet, säger Malin Skog.

Däremot tror hon stenhårt på sill och strömming:

– Man skulle behöva göra mer detaljerade analyser och nyansera råd och riktlinjer kring strömming från Östersjön. Dioxinhalten varierar jättemycket beroende på tidpunkt och geografisk plats men en stor del av den strömming som fiskas skulle definitivt kunna serveras i offentliga kök.

Vem ansvarar egentligen för att det ska bli mer fet, svensk fisk på tallriken?

– Många! Som producentorganisation jobbar vi mycket med den här frågan och driver flera projekt. Men det behövs engagemang från både politiken och myndigheter som Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Det här handlar ju ytterst om ett att förbättra nyttjandet av resurser i en tid när vi faktiskt behöver bygga upp vår livsmedelsberedskap.

AGNETA RENMARK

* Swedish Pelagic Federation PO – Producentorganisationen för det pelagiska fisket. Pelagiskt fiske är fiske i den fria vattenmassan efter stimlevande fiskar såsom sill, skarpsill, makrill, tobis och blåvitling.

För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Malin Skog på Swedish Pelagic Federation PO.

Frågor & Svar

Är det vita maskar jag hittat i huvudet på kräftan?

Det inte är vita maskar du hittar i sötvattenskräftorna. Under romperioden då kräftorna utvecklar invändig rom bildas sädesledare hos hanarna. Dessa ser ut som ett vitt nystan och kan misstas för mask. Det är helt naturligt och inte farligt. Ju längre fram i säsongen man köper kräftor ju större risk för att de hunnit bilda sädesledare men tidpunkten kan variera beroende på temperatur och kan därför förekomma redan i juli. Samma sak gäller även de turkiska och kinesiska kräftorna du hittar. Oftast undviker man att fiska under den perioden men det kan ändå vara så att några hunnit utveckla sädesledare.

i bilden. Under ser du rommen till vänster och sädesledaren till höger.

Räkan är svart i huvudet, är den dålig?

Nej, räkan är inte dålig. I oktober/november leker räkan. Då tömmer den huvudskölden på rom och lägger ut rommen under buken. Äter räkan nu mörka plankton, är det det som syns i huvudet (det är alltså magsäcken vi ser). Den mörka färgen är alltså bara en konsekvens av räkans livscykel. Under den här perioden byter också räkan skal och kan då vara mjuk och svår att skala.

Yrkesfiskarnas arbetsplats

Alla är överens om att våra hav är viktiga. De producerar en stor del av det syre som finns och bidrar till matförsörjningen med mera. Att vi har ett långsiktigt hållbart fiske är en självklarhet som SFPO försöker bidra till att säkerställa, men våra hav utsätts för mycket som de egentligen inte borde utsättas för. Det första är den förestående etableringen av havsbaserad vindkraft som är ett storskaligt biologiskt experiment med hela det marina ekosystemet. Ingen vet vilka effekter som etableringen kommer att få kumulativt och över tid. Om vindkraftsparker placeras på de viktigaste fiskeplatserna hotas basnäringen yrkesfiske. Vi känner en mycket stor oro. De nyligen tillståndsgivna parkerna Kattegatt Syd och Galene borde inte medgetts tillstånd och det gäller även de planerade parker som Västvind, Poseidon, Mareld och Vidar.

Det andra är dumpningen av muddermassor. Man skulle kunna tro att det är förbjudet att dumpa ofta förorenade muddermassor i havet, men det är det inte. I Miljöbalken finns en undantagsmöjlighet som nyttjas alltför ofta. Ett exempel är Göteborgs hamn som nu ska muddra hamnen. Muddermassorna som erhålls ska dumpas vid Nya Vinga. Det handlar om enorma mängder muddermassor. Göteborgs hamn anser att det endast kommer att medföra en kortvarig och övergående påverkan. Det är en uppfattning som inte borde ha vunnit gehör, men det har den. Dispensmöjligheten i Miljöbalken borde rimligen, om havsmiljöpolitiken ska vara seriös, omedelbart tas bort. Ett tredje problem är utsläpp av avloppsvatten som innehåller föroreninar och smittämnen. Det var länge sedan det fanns rikligt med fisk kustnära. För att säkerställa en god kustnära havsmiljö borde det inte vara tillåtet att släppa ut orenat avloppsvatten. Något förbud finns dock inte och de flesta kustnära kommuner bräddar. Bräddning är utsläpp av orenat avloppsvatten som sker när ett ledningsnät eller reningsverk blir överbelastat. Det kan ske vid kraftiga regn eller höjda vattennivåer, desto allvarligare är att många kustkommuner endast har kapacitet att rena för den bofasta befolkningen – sommartid innebär turister. Bräddning borde givetvis ha varit förbjudet för länge sedan. Utöver havsbaserad vindkraft, dumpning av muddermassor och bräddning utsätter vi våra hav för mycket annat som de inte borde utsättas för, exempelvis näringsämnesläckage från jordbruket, oljeutsläpp och läckage från inte bärgade vrak. I stället för att på allvar adressera dessa frågor diskuterar politiken millimeterstorlek på fiskeredskap och det ska inrättas skyddade områden mer eller mindre överallt där den enda åtgärden är att förbjuda fiske. Det är inte yrkesfisket som är problemet, problemet är en otillräcklig havsmiljöpolitik.

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

Honan har en bredare sköld över stjärten än hanen och syns till vänster

Foto: Anna Vesper Gunnarsson

Nykokta färska skaldjur och ett glas Chablis

Skaldjurstider med kräftor och hummer är av de flesta efterlängtat. Våra fantastiska svenska skaldjur är delikatesser som ska avnjutas med god dryck och tillsammans med goda vänner. En kall pilsner med en kyld snaps därtill fungerar ju alltid men det finns ju även härliga viner som passar utsökt till skaldjuren. Ett klassiskt val är Chablis.

Ordet klassisk kan för en del ha lite tråkig klang. Synonymer för ordet klassisk är bland annat ren, tidlös, anrik och traditionell. Med

andra ord innebär det att det är beprövat, fungerar alltid och man har en tradition att göra så. Varför då ifrågasätta det? Självklart

CHABLIS VIEILLES VIGNES SAINTE CLAIRE J M BROCARD

Art.nr. på Systembolaget 5595, kostar 229 kr.

Generös fruktig smak från druvor som växt på gamla stockar. Ger tydlig smak av honungsmelon, gula äpplen, ananas, citrus, örter och mineral.

Kika gärna in på denna kod, och se zonerna för Chablis

är det alltid kul att prova nytt, testa nya kombinationer och se om det finns något annat som fungerar lika bra eller bättre. Att Chablis är en klassisk rekommendation till skaldjur finns det en anledning till. Distriktet Chablis ligger i norra delen av Bourgogne i Frankrike. Jordmånen är gammal sjöbotten full med mineral av skal från skaldjur och inslag av kalksten i jorden. Detta lämnar en tydlig mineralitet i vinerna och även ett slags sälta, precis som det man får i smaken från skaldjur.

Området Chablis

Chablis detta franska vinområde som för de flesta innebär lite lyx, något extra och verkligen något klassiskt när man talar om

DOMAINE DES MALANDES 1ER CRU VAU DE VEY

Art.nr. på Systembolaget 95092, kostar 349 kr.

Fruktigt vin med smak av citrus, äpplen, mineral och päron.

CHABLIS GRAND CRU LES BLANCHOTS ALBERT BICHOT

Art.nr. på Systembolaget 76111, kostar 1070 kr.

Komplext och elegant vin med smaker av ananas, apelsinblomma, citrus, mogna päron och med en mineralitet som ger toner av flinta och rök.

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

vin. Vinerna härifrån är alltid gjorda på 100 % av druvan chardonnay. Vinerna kan vara friska och fräscha och bara jästa och lagrade på ståltank. De kan även vara riktigt fylliga i stilen med generösa smöriga toner och tydliga inslag av ekfatslagring.

Området är uppdelat i olika kvalitetsnivåer vilket också ger en indikation vilken stil det är på vinet. Chablis olika områden är Petit Chablis, Chablis, Chablis 1er cru och Chablis Grand Cru. Stilen på Petit Chablis och Chablis är oftast lite lättare och fruktigare. De har aldrig eller sällan fått någon påverkan av fatlagringen. Därav passar de också mycket bra till naturella skaldjur och prisnivån på dem är också rätt så överkomlig.

ZENO ALCOHOLLIBERATED WHITE

Art.nr. på Systembolaget 11905, kostar 99 kr.

Druvigt vin med smak av päron, fläder, persika och lime.

Vinerna från 1er cru och Grand Cru är oftast lite mer komplexa, de är mer påverkade av jordmånen från där de kommer. Lite eller viss fatlagring förekommer oftare här och det ger otroligt smakrika viner men med lite mer unik och speciell karaktär vilket kan ge kraftigare och mognare fruktstil, smak av svamp, rökig ton från mineral i marken och en smörigare stil. Både 1er cru och Grand cru är dessutom indelat i massa underregioner som alla har sin stil baserat på jordmånen just där.

Så med andra ord är det inte bara att ta ett glas Chablis.

Priserna på Chablis har tyvärr gått upp rätt så kraftigt de senaste åren. De har haft väldigt

PETIT CHABLIS LA CHABLISIENNE

Art.nr. på Systembolaget 5585, kostar 169 kr.

Fruktig och frisk med smak av gröna äpplen, citrus, krusbär, örter och tydlig mineralitet

Alkoholfritt:

tuff påverkan av klimatet som har gett frost vid fel tillfälle och vissa producenter har flera år i rad förlorat upp mot 80 % av sin skörd. Detta ger priser på vinerna som ibland kan smärta men vinerna är fortfarande helt fantastiska och svårt att hitta något att ersätta dem med.

Nedan följer tips på några olika chablisviner i olika stilar och prislägen samt alkoholfria alternativ som passar utmärkt till nykokta skaldjur av olika slag. Det är svårt att rekommendera de alkoholfria vinvarianterna som alternativ till ett chablisvin då de ofta har en tydlig restsötma i sig.

SÅ HÄR KOKAR DU KRÄFTOR

https://sjomatsframjandet. se/i-koket/hantering-tillagning/ hantering-av-skaldjur/ kraftor/

LERVIG NO WORRIES GRAPEFRUIT ALCOHOL FREE

Art.nr. på Systembolaget 83659, kostar 17,90 + pant 1 kr.

Fruktig IPA med bra beska och smak av grape, blodapelsin, ananas och ljust bröd.

Skaldjur & alkohol – Myten om maten som orsakar

allergiska symptom

Nu när skaldjursfesterna är i full gång, och långborden dignar av läckra skaldjur, lagrade ostar, bubblande drycker och jordgubbspyntade efterrätter, är det lätt att ryckas med i firandet. Men för vissa kan njutningen bytas ut mot obehagliga symptom som liknar allergiska reaktioner eller matförgiftning. Vad många kanske inte tänker på är att det inte alltid är en allergi som spökar – det kan vara biogena aminer som ligger bakom.

Att särskilja dessa reaktioner kan vara knepigt. Vid allergier är det kroppens immunsystem som reagerar på ett specifikt allergen, vilket leder till att kroppen frisätter histamin genom IgE-antikroppar. Men vid en reaktion på biogena aminer bildas inga IgE- antikroppar. En viktig skillnad att notera är att om du inte alltid reagerar på samma livsmedel, är det sannolikt inte en allergi utan kan vara en känslighet för biogena aminer.

5 tips för att minska risken för reaktioner på biogena aminer

• Förvara livsmedel kallt: Se till att förvara fisk och skaldjur vid cirka 4 °C eller kallare för att minimera bildandet av histamin.

• Undvik eller minska mängden långtidslagrade produkter: Fermenterade och lagrade livsmedel som ostar, vin och öl innehåller ofta högre halter av biogena aminer.

• Konsultera läkare: Om du har födoämnesallergi, mag- och tarmproblem, högt blodtryck eller tar läkemedel, särskilt MAO- och DAO-hämmare, tala med din läkare om din kost för att undvika oönskade reaktioner.

• Var uppmärksam på symptom: Reagera snabbt om du märker tecken på rodnad, huvudvärk, påverkan i mun och svalg eller hjärtklappning efter att ha ätit vissa livsmedel.

• Håll koll på vad du äter: Försök att notera vilka livsmedel som ger dig symptom och undvik att kombinera flera aminhaltiga livsmedel vid samma måltid om du är överkänslig.

Biogena

Finns naturligt i många livsmedel

Biogena aminer är naturligt förekommande kemiska föreningar som finns i flera livsmedel och i vår egen kropp. De återfinns i allt från fisk (särskilt makrill, sill och tonfisk) och skaldjur till jordgubbar och fermenterade eller lagrade produkter som ostar, vin och öl – sådant som vi gärna konsumerar ihop och i stora mängder under skaldjurssäsongen.

I kroppen har biogena aminer olika funktioner, och mängden kan variera beroende på vad och hur mycket du ätit, ditt hälsotillstånd och om du tar vissa läkemedel kända som MAO- och DAO-hämmare*.

Allergiliknande symptom Normalt bryter kroppen ner biogena aminer med

hjälp av specifika enzymer. Men om kroppen inte hinner med det kan du uppleva symptom som påminner om allergi, ofta inom en timme efter att du ätit och som kan pågå i upp till ett dygn. Vanliga symptom inkluderar hudrodnad, nässelutslag, huvudvärk, hjärtklappning, svettningar, magknip och diarré. I svårare fall kan andningsbesvär och irritation i mun och svalg uppstå, vilket kan kräva medicinsk behandling eller sjukhusvård.

Histamin, den mest välkända av de biogena aminerna

Histamin är ofta förknippad med konsumtion av fisk och skaldjur och kan orsaka matförgiftning om livsmedlen inte hanteras eller förvaras på rätt sätt. Histamin bildas från aminosyran histidin, vilken finns rikligt i fisk. För vissa fiskprodukter finns det gränsvärden för hur mycket histamin de får innehålla. Andra biogena aminer saknar dock sådana gränsvärden i livsmedel.

Förvara rätt

Eftersom biogena aminer är värmetåliga, förstörs de inte genom upphettning, rökning eller konservering, och inte heller vid frysning. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur livsmedlen hanteras och förvaras för att undvika höga nivåer av dessa ämnen. Livsmedel som är benägna att bilda höga nivåer av histamin bör förvaras vid cirka 4 °C eller kallare.

Med dessa tips i åtanke kan du fortsätta njuta av årets kräft- och hummerpremiärer. Genom att vara medveten om risken med biogena aminer och ta till försiktighetsåtgärderna när de behövs blir skaldjurssäsongen både lång, smakrik och behaglig.

* MAO- och DAO-hämmare, påverkar enzymer som spelar en roll i kroppens kemiska processer. De kan blockera kroppens förmåga att bryta ner dessa aminer, vilket gör att du blir mer känslig för livsmedel med höga halter av dem. MAOoch DAO-hämmare hittas i vissa antibiotika, men även mediciner som används vid behandling av stress, depression, samt neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Dessutom kan läkemedel som används för smärtlindring, slemlösning och blodtryckskontroll också ha en hämmande effekt på dessa enzymer.

ANNE HAMNEBO

Nordic Seafood Summit 2025: Anmäl dig nu och lyft den nordiska sjömaten!

Efter en framgångsrik premiär för Nordic Seafood Summit i Göteborg, återvänder sjömatsbranschens främsta mötesplats till Eriksbergshallen den 22-23 januari 2025.

– Det känns både roligt och naturligt att vara tillbaka på Eriksberg 2025. Med ett nytt och större scenområde, egen lunchservering och ännu fler spännande sidoevent under NSS+ blir Nordic Seafood Summit 2025 ännu bättre, säger Pelle Lindquist Omberg, initiativtagare till mässan.

Eventet samlar en lång rad aktörer inom sjömatens värdekedja för att tillsammans möta branschens utmaningar och möjligheter.

– Vi vill skapa en infrastruktur för skandinavisk sjömatsnäring, där vi främjar bättre produkter, fler samarbeten och ökad innovation, säger Joakim Petersen, vd för Finnvacum och medinitiativtagare till mässan.

Med fokus på hållbarhet och den växande betydelsen av sjömat i offentliga kök, blir programmet för 2025 fullspäckat med spännande ämnen. Missa inte chansen att vara med och lyfta den nordiska sjömaten! Välkommen att delta som utställare, sponsor, partner eller besökare!

Nominera till Sjömatspriset!

VEM VINNER SJÖMATSPRISET 2025?

Sjömatspriset hyllar visionärer som med tyngd och långsiktighet utvecklar den svenska sjömatsnäringen och skapar förutsättningar för sjömatens genomslag.

Det kan vara genom en innovation, ett projekt eller en produkt.

Priset är ett erkännande för de som vågar tänka nytt och tar initiativ till förändring.

Nominera din favorit till Sjömatspriset 2025 nu!

Scanna QR-koden och nominera din favorit!

Pelle Lindquist Omberg och Joakim Petersen, initiativtagare till Nordic Seafood Summit.

Hela denna sida

Seafood Summit.

Små musslor med stort värde

På Ecopelag i Västervik drar man nytta av blåmusslans naturliga kretslopp för att både få ett friskare hav men också för att ta hand om den näring som finns i musslan. Att man har problem med övergödning och syrefattiga bottnar i Östersjön är ett välkänt problem. Musslor kan vara en del av lösningen för Östersjön, något som grundarna Martin Reutgard och Martin Karlsson tagit fasta på. Tillsammans med bland annat e-handelsföretaget Apotea har man bildat ett non-profit bolag vid namn Östersjöfabriken AB. Syftet är att skapa livskraftiga verksamheter med positiv inverkan på miljön i Östersjön.

Ecopelag grundades 2015 med visionen ”att genom innovation och konkreta åtgärder påskynda återhämtningen av

en livskraftig Östersjö och säkerställa ett hållbart nyttjande av dess resurser”. Redan 2016 lanserade man ”Små musslor till ett stort värde” vilket idag innefattar omkring 10 olika projekt som har som mål att i Östersjön utveckla storskalig musselodling. På så sätt vill man uppnå ett kostnadseffektivt och betydande upptag av näringsämnen med fokus på cirkularitet och hållbar tillväxt inom både de blå och gröna näringarna. Förhoppningen är att genom en ökad sysselsättning skapa en levande skärgård. Idag samarbetar man exempelvis med yrkesfiskare i Västervik för att etablera nya odlingar.

Hur många mil rep?

Musslor odlas på olika sätt världen över anpassat efter lokala förutsättningar. För att klara Östersjöns förhållanden har Ecopelag utvecklat en nedsänkt odlingsteknik som tål istäcke, är diskret och möjliggör fri passage för båttrafik. Odlingsrep av typen ”fuzzy ropes” är utprovade i pilotprojekt. De placeras ut i havet och ger på så sätt en tillgänglig yta där mussellarverna kan fästa in. Musslorna livnär sig på växtplankton som de får i sig genom att filtrera vattnet. Näringen lagras sen i själva musslan. Genom att skörda musslorna tar man upp näringsämnena upp på land och minskar på så sätt övergödningen i havet. Målet är att använda 100% av musslan.

Miljöövervakning

För att säkerställa att musslorna är säkra att använda till avsättning tas bland annat vat-

tenprover för att undersöka mängden av potentiellt toxiska alger. För att se effekter på den omgivande miljön utförs kontinuerliga provtagningar av vattenkvalitet och sediment i och utanför odlingarna.

att

Övergödning i Östersjön

samarbetar med yrkesfiskare i

ut

Det finns flera orsaker till övergödningen i Östersjön. Bland annat beror det på utsläpp av näring från jordbruk och avlopp. En annan viktig orsak till övergödningen är läckage från Östersjöns bottnar. Där har näring ansamlats från decennier av hög belastning. När syrebrist uppstår i bottensedimentet ändras kemin och näringsämnen återgår till vattnet. De ökade näringshalterna leder exempelvis till algblomning. Näringen tas då upp av växtplankton – som därför frodas i övergödda vatten.

Ecopelag

Västervik för

sätta

nya odlingsrep men också för att ta in de färdiga musslorna.

Susanna Minnhagen övervakar bandet så att inga skalrester kommer med bland de kokta musslorna.

Till odlingarna använder man ”fussy ropes” där det finns mycket yta för musslorna att fästa på.

Mussellarverna fäster in på repen som sätts ut i havet. De är små men ger ett stort värde på många sätt.

Välkommen

tillbaka!

Mängden näringsämnen i musslorna varierar över året. Prover tas kontinuerligt för att finna rätt skördetid och därmed maximera näringsupptaget.

Östersjöfabriken

Ecopelag huserar i Östersjöfabrikens lokaler i Västervik. På plats arbetar Susanna Minnhagen. Hon är marinbiolog och driver den dagliga verksamheten.

Hur mycket mussla kan man producera?

– Vi är fortfarande i en uppstarts-fas där vi försöker finna balansen i hur mycket vi kan odla för att samtidigt hinna skörda och processa musslorna. Vår processlina, som kokar musslorna och separerar skal från kött, klarar en till två storsäckar i timmen.

Vad är tanken att musslan skall användas till?

– Vi har ännu inte tillstånd att sälja musslorna från Östersjön till mänsklig konsumtion. Men vi tillverkar foder, både till sällskapsdjur och till produktionsdjur. Vi deltar i flera utvecklingsprojekt och de produkter som redan tagits fram säljs som hundgodis och till ekologiska värphöns.

Är konsumtion en möjlighet?

– Det beror på vad Livsmedelsverket beslutar i frågan om musslor från egentliga Östersjön. Problemet för oss är att det vanliga kontroll-programmet, som gäller inom hela EU, inte anses vara tillräckligt. Vi har regelbunden provtagning tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet för att övervaka förekomsten av eventuella gifter som kan dyka upp, som är typiska för Östersjön. Hittills har vi inte hittat några höga halter av de misstänkta ämnena i våra musslor, så det ser hoppfullt ut, avslutar Susanna.

Jag hoppas att du hade en fin sommar, med avkoppling och härlig samvaro. Nu har vi kommit en bit in på höstterminen och förhoppningsvis sitter lite av semestern kvar i sinnet. Själv fick vi som branschförening ett trevligt besked under sommaren när jag, i egenskap av förbundsordförande, förordnades till ledamot i Livsmedelspolitiska Rådet. Det är en del av Regeringskansliet och ett rådgivande organ. Målet är att stärka konkurrenskraften och att öka svensk livsmedelsproduktion. Rådet består, förutom av landsbygdsminister Peter Kullgren, av chefer från ledande företag inom svensk livsmedelsindustri som HK Scan och Kronfågel samt representanter från intresseorganisationerna LRF, Fiskbranschens Riksförbund, kooperativen Arla och Lantmännen. Ibland har vi ju känt oss lite bortglömda bland kött, potäter och morötter. Jag kommer speciellt ihåg att vi i Miljö och Jordbruksutskottet fick be den dåvarande landsbygdsministern om ett klargörande ifall Fiskbranschen alls räknades som del av livsmedelsstrategin. Svaret var ett tydligt ja och sedan dess har det hänt mycket, där det här förordnandet kanske är ett kvitto på branschens betydelse. Självklart är det en ära att få företräda näringen speciellt i dessa tider, men också ett stort ansvar för att stärka den svenska blå livsmedelsnäringen.

Så vad ska då Fiskbranschens Riksförbund göra i höst, förutom att prata mat i Regeringskansliet? Jo tack, en hel del faktiskt. Just nu pågår dialog om 2025 års kvoter i Östersjön där vi manar till försiktighet för ett hållbart kustnära fiske för direkt human konsumtion, som är så viktigt för våra kustsamhällen och dess livsmedelsnäring. Utöver det brinner det av aktivitet i våra arbetsgrupper, i styrelsen och på kansliet. Bland de stora frågorna under hösten utmärker sig nya branschriktlinjer, slutförandet av arbetet med en rimligare spårbarhetssystematik samt det viktiga arbetet gällande nya Kontrollförordningen. Och mycket annat förstås.

Uppåt och framåt! Krishan Kent

LINDA FRITHIOF

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

Här kommer de tvättade musslorna som sedan skall koka och skalas.

SVINNVENTERA*

[svinn-vent:erah]

Internationella matsvinnsdagen 29 september varje år.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/matsvinnsdagen

Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!

Svenska hushåll slänger mat för 14 miljarder kronor per år

Ett stort slöseri med både pengar och resurser. Enligt Livsmedelsverket slänger varje person i genomsnitt ätbar mat för 1 330 kronor årligen. För en familj med två vuxna och två barn innebär detta en kostnad på cirka 5 300 kronor per år, vilket motsvarar ungefär 140 måltider. Matsvinn definieras som mat som hade kunnat ätas men av olika skäl inte gör det. Genom att kombinera data från Naturvårdsverket, Livsmedelsverkets egna undersökningar och prisuppgifter har Livsmedelsverket tagit fram unika siffror som visar kostnaden för matsvinn.

Frukt, grönsaker och bröd är de livsmedel som oftast slängs, trots att de är fullt ätbara. Även om vi slänger mindre kött och fisk, står dessa livsmedel ändå för en stor del av den totala kostnaden för matsvinnet på grund av deras högre pris. Att minska matsvinnet är ett enkelt sätt för hushåll att spara pengar och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle. Små förändringar, som att planera måltider och förvara mat rätt, kan göra stor skillnad, både ekonomiskt och för miljön.

Livsmedelsverkets siffror visar att svinnet minskat de senaste åren, men fortfarande finns mycket kvar att göra. Fler behöver bli

Så kan havsbaserad vindkraft påverka havsmiljön

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har svenska forskare vid SMHI undersökt hur temperatur, salthalt, strömmar och skiktning i Östersjön och Nordsjön kan komma att påverkas av den potentiella utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Underlaget ska användas när havsplanerna ändras med syftet att skapa förutsättningar för mer havsbaserad vindkraft.

Resultaten visar att en omfattande utbyggnad i Östersjön kan leda till en grundare haloklin (gräns mellan vattenmassor med olika salthalt) samt högre salthalter och temperaturer i djupvattnet, på grund av minskad vind bakom vindkraftsparkerna som orsakar mindre vertikal blandning. Påverkan är dock starkt beroende av antaganden om hur vindkraft påverkar vinden vid havsytan och omfattningen av utbyggnaden.

Två scenarier har studerats: I Scenario 1 antas alla föreslagna områden för vindkraft utvecklas, medan Scenario 2 antar att endast 50 % av områdena byggs ut. Båda scenarierna representerar stora utbyggnader som förmodligen aldrig kommer att genomföras i sin helhet. Modellen kördes för perioden 1985–2016 för att uppskatta hur havet skulle ha sett ut om vindkraft byggts ut enligt scenarierna. Effekterna baseras på studier av befintliga vindkraftsparker i Nordsjön, som visar en vindminskning på cirka 8 % och påverkan upp till 30 km bakom parkerna under stabila atmosfärsförhållanden, medan påverkan är mindre vid instabil atmosfär.

medvetna om hur mycket mat som slängs och de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av detta slöseri. Den 29 september är internationella matsvinnsdagen, instiftad av FN, och Livsmedelsverket använder denna dag för att sprida information och insikter om hur svinnet kan minskas. Målet är att öka medvetenheten om vikten av att inte slänga mat och ge praktiska råd för att minska matsvinnet i hemmet.

https://www.livsmedelsverket.se/omoss/press/nyheter/pressmeddelanden/ mat-for-14-miljarder-kronor-kastas-ihushallen?ll=1

För att bedöma största och minsta möjliga påverkan har man för båda scenarierna antagit att vindminskningen antingen endast sker på sommaren (minsta påverkan) eller året runt (största påverkan). Resultaten visar att påverkan i Scenario 2 med färre vindkraftsparker är mindre jämfört med Scenario 1. Vindkraftsfundamenten bidrar också till förändringar, särskilt genom ökad friktion och blandning, men denna effekt är mindre än vindvakseffekten.

Läs rapporten här: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.209986!/ RO_77%20Hydrographic%20effects%20in%20Swedish%20 waters%20of%20future%20offshore%20wind%20power%20 scenarios.pdf

InnoEnergy och Inter IKEA investerar 25 miljoner i Nordic SeaFarm

Nordic SeaFarm, pionjär inom hållbar tångodling, har säkrat 25 miljoner SEK i en ny finansieringsrunda ledd av InnoEnergy och Inter IKEA Group. Kapitalet ska användas för att skala upp produktionen i Europa och stärka forskning och utveckling, med fokus på att möta den ökande efterfrågan på regenerativa lösningar. ”Deras stöd bekräftar vårt uppdrag att göra sjögräs tillgängligt för massorna och ger oss resurser att accelerera vår tillväxt,” säger Simon Hilmersson, VD för Nordic SeaFarm. Investeringen markerar ett viktigt steg för företaget, som vill utveckla framtidens material, ersätta syntetiska polymerer och bidra till havsrestaurering. InnoEnergy och Inter IKEA Group ser stor potential i tångens användningsområden och stödjer bolagets ambitioner för tillväxt och hållbarhet. Läs mer här: https://nordicseafarm.com/news-article/nordicseafarm-secures-25-million-sek-in-capital-with-eit-innoenergy-andinter-ikea-group-as-lead-investors/

Koka soppa på en sik!

Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar.

KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS

SNABB UPPVÄRMNING

FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN

LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

www.steeltech.se

14 oktober

Räkmackans dag

Läs mer här https://sjomatsframjandet.se/recept/ klassisk-rakmacka/

17 oktober

Offentliga måltidens dag – Mattanken

Läs mer här https://mattanken.se/mattanken/ offentligamaltidensdag.4.55169664185b310825eda083. html

14-18 oktober

WEFTA Conference, Turkiet

Läs mer här https://www.wefta2024.com

22- 25 oktober

Scanpack, Svenska Mässan Göteborg

Läs mer här https://scanpack.se

23 oktober

Tillväxtverket – Nationell Livsmedelskonferens, Digitalt

Läs mer här https://tillvaxtverket.se/ tillvaxtverket/seminarierochnatverk/evenemang/ nationelllivsmedelskonferens.6762.html

5 december

Märkningsdagen, Stockholm

Läs mer här https://markningsdagen.se

22-23 januari 2025

Nordic Seafood Summit, Eriksbergshallen Göteborg

Läs mer här https://innovatum.confetti.events/nss

7 och 14 oktober

HACCP-utbildning med fokus på sjömat (2 halvdagar), Sjömatsfrämjandets utbildningscenter, Göteborg

Läs mer här https://sjomatsframjandet.se/ utbildningscentret/utbildningar/haccp-for-sjomat/

11 och 18 november

Märkning av sjömat (2 halvdagar), Sjömatsfrämjandets utbildningscenter, Göteborg

Läs mer här https://sjomatsframjandet.se/ utbildningscentret/utbildningar/markning-av-sjomat/

Sjömatsfrämjandets utbildningar i höst

Hallå där Magnus Svensson

– fiskare från Västervik

Du är fiskare på VK 190 Skanö och VK 26 Garpen i Västervik. Vilka är det mer än du som fiskar?

– På Scanö är vi 4 i besättningen. Jag, Jörgen och Alexzander som äger båten. Sen har vi en anställd, Per. Garpen är min egen båt som jag använt till lite garnfiske, då har jag haft med mig Per.

Vad fiskar du?

– Med Scanö trålar vi sill och skarpsill i Östersjön. Vi fiskar från Landsort ner till Simrishamn. Garpen har jag ägt i två år bara. Fiskat sill med garn I Karlskrona några veckor förra våren. Jag har gjort lite jobb åt Ecopelag och deras musselodling. Då använder jag Garpen till utsättning och utbyggnad av musselodling. Det finns en odling norr om Västervik som utökats i år. Den har inte skördats än.

”Fisket har alltid varit mitt största intresse. Jag är tredje generationens trålfiskare och jag har aldrig kunnat tänka mig att jobba med nått annat”

Förr fanns många fiskare i Västervik, nu är ni de enda. Hur kommer det sig att du blev fiskare?

– Fisket har alltid varit mitt största intresse. Jag är tredje generationens trålfiskare och jag har aldrig kunnat tänka mig att jobba med nått annat.

Det har ju skett en hel del förändringar i Östersjön de senaste åren, både då man ser till bestånd och kvoter. Hur ser du på framtiden?

– Fisket har alltid gått upp och ner genom alla tider och så tror jag det kommer fortsätta. Det är en orättvis bild som målas upp i media om hur det inte finns någon sill i Östersjön. Vi har fiskat ihop i 20 år och så bra sillfiske som vi hade i våras med Scanö har vi inte upplevt sen vi började 2004.

Är fiske även ett fritidsintresse?

– Det brukar bli lite fiske på fritiden med.

Du har ju varit med i Havs- och vattenmyndighetens testprojekt med kameror och sensorer ombord, så kallat REM-system (Remote Electronic Monitoring). Hur har det gått?

– Detta var som sagt ett testprojekt för att se hur det skulle gå filma fisken. Tanken var att bara filma fisken och ingen av besättningen ombord. Den biten gick bra men vi hade en del strul med tekniken.

Tanken är att filma fångsten och bidra till ett långsiktigt hållbart fiske och utgöra en naturlig del inom fiskerikontrollen. Just nu är det dock bara ett pilotprojekt för att myndigheterna skall skaffa sig erfarenheter kring hur kameraövervakning ombord kan fungera i praktiken. I nuläget finns inga skarpa planer på ett brett införande inom hela fisket även om den nya kontrollförordningen innebär att REM-system gradvis kommer att införas inom olika delar av fisket framöver. Trots detta är många inom fisket negativt inställda till det här systemet och upplever att man kommer känna sig övervakad och misstrodd. Hur har du upplevt det?

– Det är många gånger man känner att det finns en stämpel på oss fiskare att vi är oärliga och fuskar med fångster och kvoter. Vi är redan hårt övervakade både på sjön och när vi kommer iland med vår fångst. Det måste finnas andra sätt att förfina fångstkontrollen än att ha kameror ombord.

Det är nog ingen annan yrkesgrupp som skulle vilja ha någon som filmar allt jobb man utför.

Vilken är din favoritfiskrätt?

– Det bästa är utan tvekan stekt strömming, tänk om resten av Sveriges befolkning kunde bara kunde inse hur enkelt och gott det är.

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Magnus Svensson.

LINDA FRITHIOF

Dina kunder tittar efter mÄrket nÄr de handlar!

Visste du att ursprungsmärkningen Från Sverige även kan användas för svensk sjömat? Kriterierna som gäller hittar du på Företagssidan på frånsverige.se under Regler & avtal. Med märket Från Sverige möter du dina kunders efterfrågan på ursprungsmärkta svenska produkter. Från Sverige-märkningarna är välkända med 87% kännedom och drygt 3 av 4 konsumenter har högt förtroende för dem. Märk dina varor!

Fött & uppfött i Sverige

Odlat i Sverige

Förädlat i Sverige Förpackat i Sverige

Kontrollerat i Sverige

Läs mer på frånsverige.se

Svartvinbärsill enligt Klädesholmens Grundlag.

Den kanske främsta hemligheten bakom riktigt god sill ligger i lagen.

Det är den som är själva grunden. För egen del använder vi oss av recept som har utvecklats sedan 1594. Klädesholmens Grundlag, kort och gott, som vi sedan kryddar med något extra. Svarta vinbär till exempel.