Svensk fisknäring Nr 1 2024 by Billes

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Blå mats unga forskare Sara Kurland sid 10-11 Svensk Fisknäring. Årgång 8. Nr 1. 2024. Pris: 65kr

TEMA: SJÖMATENS ROLL

Sjömatspriset & årets Guldfiskar

Nordic Seafood Summit 2024 sid 4-5

sid 8-9

Hallå där Anna Lindstedt Sveriges Havsambassadör sid 24

Trendspaning Ny serie: Lär dig mer om - Sjömaten i Sverige sid 14

sid 6-7

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

LEDARE

Branschtermer och förkortningar HaV – Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se

Mer blå mat på tallriken

ICES – Internationella havsforskningsrådet FAO – FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org

Ja tack, det vill vi gärna, men hur skall det gå till? Enligt Norges Sjömatråds shopperstudie så vill 7 av 10 svenskar äta mer fisk, framför allt för att det är gott, nyttigt och hälsosamt. Dessutom kan hälften av oss svenskar tänka oss att byta ut ett annat protein till fisk. Men ett stort hinder bland svenska konsumenter är att sjömat är för dyrt, man känner sig osäker och vet inte vad man skall laga. Samtidigt strävar vi i Sverige efter att öka den nationella konsumtionen. De nya nordiska näringsrekommendationerna rekommenderar 300 – 450 gram fisk per vecka, varav 200 gram från fet fisk. Och enligt en rapport från Jordbruksverket skulle betydligt mer sjömat kunna hamna på tallriken. I dag blir endast 15% av den totala volymen som tas upp i Sverige till mänsklig föda. Sjömaten har alla förutsättningar att kunna öka. Inom branschen pågår många projekt med att ta fram nya produkter som både är hållbart producerade, smakar gott och gör att vi får i oss mer blå mat. Förhoppningarna är att en del av dessa kommer vara intressanta för storkök, framför allt i skolor. Att barn och unga får i sig bra mat under sin skoldag är oerhört viktigt för att må bra

och orka prestera i skolan. Fisk är hälsosamt och innehåller viktiga näringsämnen såsom bra fett, vitamin D, selen och jod men också den viktiga ”köttfaktorn” som gör att vi kan ta upp mer järn från maten. Under det här året kommer vi beröra sjömaten i storkök på olika sätt. Vi vill både dyka ner i de offentliga kökens värld men också lära ut och visa vad Sverige har att erbjuda av blå proteiner. I det här numret är temat ”Sjömatens roll i den svenska livsmedelsförsörjningen” och nytt för i år är att vi märkt ut sidorna så att de är lättare att hitta. Dessutom startar vi en ny serie, ”Lär dig mer om”, vilken kommer att guida dig genom hur sjömaten i Sverige fiskas, odlas och plockas. Först ut är en översikt om sjömaten i Sverige som du hittar på sidan 14. Och såklart hittar du också en hel del från årets upplaga av Nordic Seafood Summit i detta nummer och precis som i förra årets första nummer kör vi en trendspaning inom sjömatskategorin på sidan 6-7. Nu ser vi fram emot våren och hoppas att detta är året då sjömat blir ett ord i Svenska Akademiens ordlista. Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

MSC – Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE – Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU – Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv – Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF – Världsnaturfonden www.wwf.se FR – Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA – Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO – Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO – Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO – Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC – Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund SIC – Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se SVoS – Svenskt Vattenbruk och Sjömat Demersalt fiske – fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske – fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk – odling av fisk eller skaldjur Landning – den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa – den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY – Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC – Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC – Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se OMSLAGSBILD Sjömatsfrämjandet

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här ﬁnns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Innehåll, nr 1 2024 Sid. 4 Nordic Seafood Summit

6 Trendspaning 2024 8 Kämparna i Ellös fiskade hem Sjömatspriset 9 Triss i hållbarhet – här är årets Guldfiskar 10 Blå mats unga forskare – Sara Kurland 13 Snittpriser 2023 14 Lär dig mer om: Sjömaten i Sverige

15 Mer sjömat på tallriken: ”En jättepotential” 16 Reportage: Nya Ginneton 17 ”Det krävs politisk vilja och tydliga mål” 22 Dryckestips – Alkohol, behövs det? 26 Replik på kommentar till RISE rapport 30 Saxade nyhet & på gång

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Fullt hus på Eriksberg när årets mässa gick av stapeln

Om förra året var en succé så var det här en verklig fullträff. Över 70 utställare och 800 deltagare som besökte mässan som i år höll till i Eriksbergshallen i Göteborg. Under mässans två dagar samlades allt från fiskare, vattenbrukare, fiskhandlare, grossister och producenter men också myndigheter och organisationer. Ett fullproppat scenprogram med intressanta programpunkter såsom Nytt kring sjömat och Hur ökar vi svensk humankonsumtion. Dessutom bjöds alla in att delta i uppstarten av en gemensam Sjömatskampanj för att lyfta blå mat. Dag ett avslutades med att det nyinstiftade Sjömatspriset och MSCs pris Guldfisken delades ut innan alla bjöds på en god mingelmiddag arrangerad av MSC.

Anders Drottja, politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren, inledningstalade.

av MSCs pris De tre vinnarna entrum i Göteborg, oc Ek . . Guldfisken Krishan Kent, FR Feldt’s fisk och

samt ordförande Krishan Kent, FR jury och Lillemor ts för Sjömatsprise tum, delade ut Lindberg, Innova Sjömatspriset.

lsson och Peter Ronelöv O Marika Nilsson, på SFPO hade det skönt Fredrik Lindberg i sin monter.

Magnus Johansson, Jonas Köhler, Menigo och Mats Eriksson samtalade i Svenska Fiskauktioner monter.

Många spännande programpunkter på scenen. Jessica Hjerpe Olausson var moderator under programpunkten Hur ökar vi svensk humankonsumtion.

n, fiskebloggen Anders Svensso där. t lar såk r va Njord

Joakim Andersson och Stefan Bengtsson från Klädesholmen Seafood bjöd på goda sillar.

Varmt välkomna till årets upplaga av Nordic Seafood Summit hälsar Susanne Ekstedt, Innovatum.

Samtal, möten och nätverkande blandat med en mängd intressanta utställare gjorde mässan till en riktig höjdpunkt.

Sweden Pelagic med Martin Kuhlin tog hem det nyinstiftade Sjömatspriset.

Erika Axelsson, H Lennerthsson oc anna Sallén h Länsstyrelsen H Ingrid Lervik från alland.

Linnéa Sjögren, Catxalot stod i montern Ny sjömat tillsammans med bland annat författarkollegan Karolina Martinsson, Algblomman.

Kim Rydeheim oc hängde med gäng h Carl Dahlman världens första M et i Fisky Business – SC-märkta food truck.

Sidoeventet dag 2 med guidad tur på Göteborgs Fiskauktion började spännande med polisavspärrning och översvämning men slutade i succé.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Roger Skymne, Västkustfisk och Roger Thilander, Göteborgs Fiskauktion.

Charlotte Rapp, Norges Sjömatråd, Mari Widov, FR, Johan Gref, Leröy och Mette Gemzöe, FR.

Pelle Lindquist Omberg, entreprenör och en av initiativtagarna till mässan och Anders Rudefors Berg på Ekofisk.

Jonas Ragnhage, Marenor, Joakim Petersén, Finnvacum och Mads Okkels, Sweden Seafood.

Anna Henning Moberg och Veronica Öhrvik på Axfoundation samtalade med Gunilla Muszynski Musselbaren (i mitten).

Kjell Axbäcken och Lars Uno Bryngeldsson, Pelagic Seafood, Janne Bark, Musselbaren, Dan Börjesson, Pelagic Seafood och Caroline Nilsson, Pelagic Seafood.

Kristian Ekström, Skillinge Fisk-Impex,Jonas Lundberg, Klädesholmen Seafood, Krishan Kent, Fiskbranschens Riksförbund.

Fredrik Borgvind, Marenor och Kerry Hellström, Göteborgs Fiskauktion hade trevligt tillsammans på minglet.

Runt bordet sitter från vänster: Tomas Fredriksson, Christian von der Lancken, Jan Persson, Anna Martinsson, samtliga från SJömat och Mats Dahlöf, Gamvik.

er i Goda smakprov s od afo Se ter wa ld Co . ter on m

Blå mats unga forskare Elena Costa och Abigayil Blandon, Kristina ”Snuttan” Sundell presenterade idéer om en gemensam svensk sjömatskampanj. PhD student at Stockholm Resilience Centre and Stockholm University.

Ola Öberg, Recirkfisk PO och Hans Olsson, Scandinavian SilverEel stod i samma monter.

Kerstin Eriksson och Marie Gidlund, Sweden Food Arena.

Ilona Miglavs och Micke Larsson, Bröderna Hanssons.

aten. Nytt kring sjöm n, sso Gunilla Martin ien. Skolmatsakadem

Laetitia Rosing och Sarah Blank, ASC.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Trendspaning 2024

Vad vi äter och dricker påverkas av konjunkturens vågor. I den pågående dalgången med finansiell oro och uppmaningar om att förbereda sig för kris blickar vi tillbaka mot tryggare tider. Vi njuter av ”comfort-food” och barndomens maträtter till vardags samtidigt som vi unnar oss och firar extra när tillfälle bjuds. Det visar Food & Friends Trendrapport för 2024. Vi gör en djupdykning i hur det påverkar sjömatskonsumtionen. Den svenska ekonomin befinner sig i en lågkonjunktur som fördjupas under 2024, meddelade Konjunkturinstitutet i december. Hög inflation och höjda räntor har slagit hårt. Under 2024 förväntas lönerna stiga snabbare än priserna och tillsammans med en lägre styrränta kommer det ge både hushåll och företag ökat utrymme för konsumtion och investeringar. Men trenderna från 2023 håller i sig. Snabbmat, konserver och ”no waste” är grejen även 2024.

till en ny nivå- ”the Old new”. Trygga säkra produkter utvecklas med nya ingredienser, smaker och influenser från andra länder. Helt rätt i tiden är Sillenbergaren, en Wallenbergare på svinnsmart sillfärs och åkerböna. Ät den på Urban Deli eller beställ på Middagsfrid, enkelt och bekvämt. Kanske får vi också återupptäcka varianter av sillbullar i korintsås, havsafricana och räkcoctail? Sjömat förhöjer glädjestunderna

Basic vardag

Ekonomiska utmaningarna gör att vi drar ner på matutgifterna. Vi byter ut varumärken och väljer billigare alternativ så som kampanjvaror och livsmedelskedjornas egna varumärken. Konservtrenden håller fortsatt i sig om man får tro Food & Friends rapport. Enligt Norges sjömatråds Shopperstudie upplever vi att fisk är gott, känns nyttigt och hälsosamt men tyvärr för dyrt. Detta är största barriären och många av oss väljer bort hela sjömatskategorin och väljer i stället andra billigare proteinkällor. Vad blir sjömatens falukorv?

Fiskbullar, fiskpinnar och torskblock var 80-talets trygga basvaror. Blir det svinnsmarta sillbullar, fish n´chips och dragspelslax som blir årets? Vi tar husmanskosten

Vi väljer bort det hälsosamma och blir allt fetare till fördel för den mat som ger tröst och glädje. Trots rekommendationer om att vi bör öka konsumtionen av sjömat gör vi tvärt om. Köttkonsumtionen ökar men vi väljer billigare alternativ. Sjömat väljs bort förutom när det skall firas. Då unnar vi oss lyx såsom räkor, löjrom och hummer. Preppat i restaurangköken

Många bytte bransch när restauranger tvingades skära ner och stänga under pandemin. Brist på utbildad arbetskraft och dyrare livsmedlen resulterar i att man förenklar i köken och på menyn. Precis som inom fast food köper man in färdigpreppade råvaror och en konserv med boquerones blir till en exklusiv förrätt tillsammans med gott bröd och något grönt. Kommer vi få se en blå charkbricka i år?

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Take away

Sämre ekonomi leder till färre restaurangbesök och vi erbjuds att handla med oss från restaurangens egna lilla butik. Antingen är det ”fredagsmyspåse” eller ”montera-själv”-koncept. Nu är sjömaten het

Rökta blåmusslor i såsen till torskrygg och krabba. Svenskodlade alger som havssallat och sockertång serverades på Nobelmiddagen. Nobelmiddagen innehöll även klassikern kroppkaka. Kanske kan en variant med brynt smör och matjesill vara ett sjömatsalternativ under 2024?

Bohusläns landskapsrätt: musselbullar, musselsåsskum, palsternackskräm, rårörda lingon, pressat äpple och örter. Bild på bohusläns landskapsrätt. Foto: Katja Ragnstam Laga själv: https://www.vastsverige.com/mat-och-dryck/ landskapsratter/bohuslans-landskapsratt/

Under 2023 blev mussla i form av musselbullar Bohusläns landskapsrätt. Intresset är stort för det nya och produkter av sill, braxen, mussla och tång letar sig in i storköken under året. Linda Frithiof

Food & Friends Trendrapport hittar du här: https://www.foodfriends.se/wp-content/ uploads/2023/10/Trendspaning_2024_ web.pdf Förrätt: Gulbeta bakad med alger och salt samt en kräm på alger från västkusten. Serveras med kärnmjölk och krondill samt störrom från Strömsnäsbruk.

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Kämparna från Ellös fiskade hem Sjömatspriset

FAKTA

Sweden Pelagic är stolt vinnare av Sjömatspriset, för sitt innovativa arbete med att förädla havets största och viktigaste protein. – Det har varit en helt fantastisk resa med sillfärsen, säger vd Martin Kuhlin. För enastående insatser inom innovation och hållbarhet fick Sweden Pelagic ta emot det nyinstiftade Sjömatspriset 2024 under Nordic Seafood Summit i Göteborg. Enligt juryns motivering har företaget ”trott på forskningen och satsat på att omsätta en innovation till faktisk produkt, samtidigt som Sverige på detta sätt kan öka värdet på sin fiskeresurs”. – Kriterierna för Sjömatspriset är att man ska göra ett avtryck som syns i marknaden och i ett långsiktigt arbete. Sweden Pelagic har med sin sillfärs hittat en väg till vardagen genom att kombinera svensk tradition med ett rimligt pris och en skalbarhet, säger Krishan Kent, ordförande i Sjömatsprisjuryn och representant för Fiskbranschens riksförbund. Martin Kuhlin, vd för Sweden Pelagic, berättar att det från galen idé till färdig produkt har tagit drygt sju år av utvecklingsarbete: – Både att vi vinner det här priset och att marknaden trott på oss när vi har utvecklat och lanserat vår sillfärs känns som en dubbel bekräftelse. Han framhåller även att det är många personer och aktörer som varit inblandade i sillsuccén. Forskaren Ingrid Undeland – som både initierat

Martin Kuhlin.

alltihop och fungerat som blåslampa – är en av dem, liksom Pelagic Seafood, som förädlar sillfärsen till olika produkter. Förutom heder och ära består Sjömatpriset även av en prischeck på 30 000 kronor. Vad ska ni göra med pengarna? – Tanken är att göra en studieresa med all vår personal till Norge eller någonstans i Sverige, där vi kan förena nytta med nöje. Sedan har vi så klart redan firat segern här på Ellös, med prinsesstårta och cider!

• Sjömatspriset hyllar individer, företag och organisationer som bidrar till utvecklingen av den svenska sjömatsnäringen genom innovationer, projekt eller produkter som skapat genomslagskraft och konkurrenskraft för sjömaten. Detta samtidigt som de säkerställer såväl miljömässig som kommersiell hållbarhet. • I Sjömatsprisjuryn ingår Krishan Kent, Fiskbranschens Riksförbund; Teija Aho, SFPO; Tord Lundquist, Fisk idag; Filip Ekander, Svensk Dagligvaruhandel; Lillemor Lindberg, Innovatum Science Park; samt Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet. • Sjömatspriset sponsras av Ikano bank.

Agneta Renmark

Innovation som skapar revolution Sjömatspriset är ett erkännande för dem som tänker nytt och driver förändring. Övriga finalister som varit med och utvecklat sjömatsbranschen är Anna Martinsson och Gårdsfisk. En kulinarisk revolution

Anna Martinsson är kvinnan bakom Savolax och en av sjömatsbranschens verkliga eldsjälar och inspiratörer. Med respekt för såväl råvara som hantverk har hon skapat något av en kulinarisk revolution. Savolax röker, rimmar och gravar på den finaste laxråvaran: pre-rigorfilé från Bömlo. Företaget startade i Göteborgs fiskhamn redan Anna Martinsson, Savolax. 1992 och har sedan dess utvecklat sin patenterade teknologi att omfatta ett unikt dubbelrökt sortiment, som har erövrat både fiskhandlare, dagligvaruhandeln, internationella gourmetkrogar och Nobelmenyn.

Världens mest hållbara fisk

Gårdsfisk har banat väg för hållbart vattenbruk genom att låta svenska bönder föda upp snabbväxande, robusta fiskar på sina gårdar, något som har potential att revolutionera lantbruket i hela världen. Företaget grundades 2013 av marinbiologen Johan Ljungquist och civilingenjören Mikael Olenmark, med visionen att producera värlMikael Olenmark Dessalles och Johan dens mest hållbara fisk. Detta bland annat Ljungquist, Gårdsfisk. genom att använda fiskspillning som gödsel i jordbruket, producera ett hållbart foder och att förbättra fiskvälfärden. Resultatet är en imponerande värdekedja – från avel och bearbetning till attraktiva konsumentprodukter som säljs till både dagligvaruhandeln och restaurangbranschen.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Triss i hållbarhet – här är årets Guldfiskar Med utmärkelsen Guldfisken lyfter MSC fram aktörer som på ett hängivet sätt arbetar för ett mer hållbart sätt att äta och ta hand om våra vatten. – Tillsammans kan vi säkra att havens framtid blir ljus, säger kommunikationschefen Kim Rydeheim.

För nionde året i rad delar MSC ut priset Guldfisken till företag, organisationer och personer i Sverige som utmärker sig särskilt för sitt åtagande och engagemang för hållbar sjömat. – Vi hoppas att våra vinnare inspirerar andra aktörer i branschen. Inte bara för dagens konsumenter utan också för våra kommande generationer, säger Kim Rydeheim. I år gick Guldfisken i kategorin Årets blåa företag till familjeföretaget Feldt’s fisk – en av Sveriges ledande fisk- och skaldjursproducenter, som fungerade som MSC-ambassadörer redan innan MSC ens hade ett Sverigekontor. I dag har företaget 100 procent MSC-sill i sortimentet och har mer än fördubblat försäljningen av MSC-märkt i eget varumärke sedan 2020. – Vi är väldigt glada över att få ett sådant här pris eftersom vi i så många år har arbetat med miljömärkta produkter, och Guldfisken är ett bevis på det, säger försäljningschefen Erica Haglund. Guldfisken som Årets utbildare gick till Ekocentrum i Göteborg, vars uppdrag är att påskynda utvecklingen mot ett hållbart samhälle genom att arrangera utbildningar. – Vilket erkännande! Vi är en liten aktör som försöker skapa en mötesplats för komplexa frågor där vi hela tiden måste vara trovärdiga, säger verksamhetsledaren Mikaela Rosander. Årets eldsjäl blev Krishan Kent, passionerad styrelseordförande för Fiskbranschens riksförbund, som fick ta emot en guldfisk ”för sitt oförtrutna arbete med att skapa en mer hållbar sjömatsmarknad, där både industri, producent och framtidens konsument står som tydlig vinnare”. – En jättestor ära! Jag är så tacksam över att få företräda alla i branschen varje dag. Guldfisken är ett erkännande för det fina och viktiga samarbete vi har, säger han. Agneta Renmark

HAVSRAPPORT

Marknaden styr men vem styr marknaden Årets fiske i Östersjön har fångstmässigt börjat väldigt bra. Dessvärre är efterfrågan för beredning till konsumtion väldigt låg. Tre småskaliga båtar täcker i princip efter-frågan i Nogersund och tre lite större regionala fartyg täcker efterfrågan i Simrishamn där även skarpsill lossas till konsumtion. Räddningen för resterande del av fiskeflottan är den globala efterfrågan på laxfoder som gör att man även får bra betalt för Östersjöfisken till protein och olja. Detta fiske till protein och olja bedrivs för de stora fartygen huvudsakligen efter skarpsill med mindre bifångster av sill/strömming (<5%) och för de mindre samt de regionala fartygen efter huvudsakligen sill/ strömming med skarpsill som bifångst också detta till protein och olja. Även fisket i Västerhavet har startat, dock än så länge i mindre omfattning. Det fartygen fiskat i Västerhavet är främst makrill och sill i Nordsjön men nu har även fisket efter Atlantoskandisk sill påbörjats. Dessvärre har bara ett fartyg kunnat lossa mindre mängder av sin sill från Nordsjön för beredning i Sverige. Detta eftersom beredningsindustrin verkar sitta på stora lager av fisk som inte gått att sälja. I stället för en stor efterfrågan från den stora industrin för vidareförädling av sill på västkusten så ser vi i stället stora siffror på import av norsk sill på lastbil. Vi hör att Fiskbranschens Riksförbund kraftsamlar då de liksom vi inte tycker att Sverige har råd att avvara en av sina viktigaste livsmedelsresurser. Vi har samma mål att arbeta för att främja att den svenska beredningsindustrin i första hand köper svenska fångster, både från Nordsjön och Östersjön. Det var länge sedan vår ”svenska” livsmedelsindustri köpte råvara från Östersjön men kanske kan vi med gemensamma krafter tillse att hela svenska fiskeflottan har möjlighet att lossa sin fisk i Sverige och då även den från Östersjön. Annelie, Anton och Malin

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Blå mats unga forskare

”Sara kartlägger och dokumenterar livet i havet via tekniken eDNA. Genom att regelbundet samla in och filtrera vattenprov från Gotlands kust får hon ledtrådar till vilka arter som befinner sig där just då”

Kartlägger årstidsförändringar i kustens artbestånd För hållbart fiske och biologisk mångfald

Sara Kurland följer årstidernas skiftningar i havet. Foto: Katarina Schläger

SARA KURLAND NAMN

Sara Kurland

ÅLDER

34 år

BOR I

Visby

FRÅN Uppsala och New Mexico (USA) YRKE

Postdoktor på Uppsala universitet

Sara Kurland, en av Blå mats unga forskare, studerar och dokumenterar artbeståndet i Gotlands kustområde med hjälp av en eDNA-metod. Projektet syftar till att förstå vilka arter som finns i havet, när de finns och i vilken mängd, för att kunna anpassa fisket till att bli mer hållbart. – Gotland är intressant och vi har mycket kust. På så vis är det väldigt passande om man vill studera kustens ekosystem vilket jag är inriktad på i detta projekt. Jag studerar artrikedom; biologisk mångfald inom ett kustnära ekosystem och hur det förändras över tid. Hon bokför artrikedomen under ett års tid; hur det skiftar genom säsongerna. Just för vinterhalvåret finns det en kunskapsbrist. Det existerar endast sparsam dokumentation sedan tidigare. Förhoppningen är att den nya informationen ska kunna förbättra användningen av havsresurser. – Vi behöver förstå bestånden. Vad finns i havet? När finns det och hur mycket? På vilket sätt varierar arter och mängder över tid? Kan vi koppla det till miljömässiga faktorer? Om man kan upptäcka sådana trender, till exempel om en fiskart, skulle man kunna fiska den arten mer hållbart, säger Sara. Det kan handla om att låta fisket vila under en särskilt känslig tid på året, eller det motsatta: att arten under en tidsperiod finns i stor mängd och kan fiskas koncentrerat just då. Ett bra kunskapsunderlag gör det möjligt att skräddarsy fisket på ett hållbart sätt. Miljöprov visar mångfald

Sara kartlägger och dokumenterar livet i havet via tekniken eDNA. Genom att regelbundet samla in och filtrera vattenprov från Gotlands kust får hon ledtrådar till vilka arter som befinner sig där just då. Man kan göra dessa

Regelbunden provtagning visar på förändringar i bestånden, något som kan vara ett bra underlag för planering av fiske och skörd. Här är Sara tillsammans med Lina Mtwana Nordlund. Foto: Viktor Jacobsson

miljöprover ur jord, luft eller vatten och ur dem kan man utvinna DNA. – Levande organismer frigör små celler och DNA under sin livstid. Jag använder förstås vatten i den här studien och i filtret fastnar små strängar med en genetisk kod som jag kan

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

BLÅ MAT

Blå mat på Nordic Seafood Summit Ur vattenproverna kan man utvinna DNA och få ledtrådar till hur livet under ytan ser ut. Foto: Viktor Jacobsson

jämföra med ett bibliotek jag har. Då ser jag att ”den här lilla DNAsnutten kommer troligtvis från en gädda, en spigg” eller vad det nu kan vara. Metoden innebär att hon får en bra bild av livet under ytan utan att varken behöva fånga fisk, samla alger eller plankton. Arterna blir inte heller störda av hennes fältarbete. – Det räcker med lite vatten för att få en ganska exakt bild över vilka arter som har funnits här under senaste dygnen. Så det blir en ögonblicksbild över artbeståndet. Jag slipper dessutom att hoppa i, säger Sara och skrattar. Artbestämmer stort och smått

När man beskriver naturen på ett kontinuerligt sätt som det här, kallas det för övervakning. Saras projekt är metodutvecklande och hon får testa sig fram till hur tätt proven ska tas. Arbetssättet kommer senare att kunna användas i forskning på andra platser och sammanhang. – En av styrkorna med den här metoden är att man ser så mycket mer än fisk. Jag kan identifiera alger och små djurplankton som lever i havet. Dessa skulle man kanske inte kunna se eller artbestämma utan eDNA men nu får man liksom hela paketet. Det är bra. Det finns många fördelar med metoden men den har också sina begränsningar. En nackdel är att provresultatet gäller för en relativt liten yta och för en kort tid. Det är svårt att generellt säga hur stort vattenområde resultatet av ett vattenprov kan vara relevant för eftersom flera faktorer kan ha stor inverkan på vattnet och vilka organismer som finns däri. – Om vattnet är rörligt på grund av strömmar eller vind är vattenlivet också i ständig förändring. Havet en viktig resurs

Sara har länge varit intresserad av vilka möjligheter vi har att skydda den biologiska mångfalden. Havet ser hon som extra intressant eftersom det är en resurs som är ekonomiskt och kulturellt viktig. – Jag tycker att det är spännande och en utmaning. Kan havet vara till gagn för människan samtidigt som vi nyttjar det på ett hållbart sätt? Hon kan inte rapportera in några resultat än. Sara är fortfarande i stadiet med fältarbete. Forskningsprojektet löper över ett år och beräknas vara klart hösten 25. Om man fortsätter med kontinuerlig provtagning runt Gotland kan det ge en bra bild över förändringar över tid. – Jag hoppas att andra bevarandebiologer tycker att det här är forskningsmässigt intressant. Det kan finnas fler som vill göra ett liknande projekt någon annanstans. Resultaten kan också vara till nytta för myndigheter, till exempel kan den utökade kunskapen vara ett bra underlag för planering av fiske och skörd. Katarina Schläger

Vilka fantastiska dagar det blev på Nordic Seafood Summit! Stora delar av sjömatsbranschen samlades och presenterade nya spännande produkter, tekniker, idéer och innovationer. En genomgående kommentar från såväl Blå mats monter, som från många av de andra utställarna, var att mötena och samtalen blev just så kvalitativa och djupa som man kan önska – vilket ger möjlighet att ge både direkta och mer långsiktiga effekter. Även scenprogrammet gav oss möjligheter att sprida både aktuella resultat och nya idéer från flera av Blå mats många parter som var på plats. Här nedan kommer några exempel och vill ni veta mer kring dessa områden är det bara att höra av er! Kristina Bergman, KTH och Friederike Ziegler, RISE, föredrog om hållbarhet kopplat till storskalig tångodling och sjömaten i stort. John Axelsson, Chalmers och Oliver Östensen, Aquafood, var några av dem som berättade om möjligheterna kring att använda sido-strömmarna från sillindustrin till attraktiv mat i ny skepnad – och vi fick också smaka flera nya sill-produkter i montrarna. Vi fick även möjligheten att föra fram våra ambitioner kring att gemensamt göra en nationell sjömatskampanj med fokus på hälsa, hållbarhet och att det är just svenskproducerat. Snuttan var på scenen och berättade om detta och Elena Costa, RISE och GU samt Emma Blinge, Innovatum Science Park, intervjuade Blå mats parter på plats inför en första samskapande workshop för att planera kampanjen. Markera gärna den 16:e april i era kalendrar redan nu för att vara med från början i samskapandet av en övergripande och nationell sjömatskampanj. Då kör vi en workshop för att dra i gång arbetet.

Lillemor Lindberg

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

FÖRETAGSNYTT

Korshags stärker försäljningsteamet med ny Head of KAM för tillväxt inom hållbar sjömat Korshags, det svenska livsmedelsföretaget känt för förstklassig och hållbar sjömat, tar stora kliv framåt med rekryteringen av Malena Ekelund som ny Head of KAM (Key Account Management). Med tillträde i maj 2024 kommer Ekelund att leda företagets försäljning till kedjekunder, med initialt fokus på den svenska dagligvarumarknaden. Malena Ekelund, senast från Kavli där hon var kundchef för ICA, tar med sig en omfattande kommersiell erfarenhet med kundchefsroller från dagligvaruhandeln. Sedan i början på 2023 har Korshags nya majoritetsägare i Ocean Collective AB

som aviserat ökade investeringar och en långsiktig och ambitiös tillväxtsatsning på hållbar sjömat från befintliga och nya källor med anknytning till havet. – Mat från havet är en överlägsen proteinkälla ur både ett hälso- och håll-

Malena Ekelund.

barhetsperspektiv. Samtidigt behöver fler konsumenter hitta sin väg till kategorin då vi fortfarande äter för lite havsmat jämfört med många andra proteinslag, säger Jörgen Bergqvist, styrelseordförande i Korshags Food AB och VD för Ocean Collective.

Ny teknik och innovativ ”Sillenbergare” av sill och åkerböna gör att mer svensk fisk landar på tallriken ”Sillenbergaren” blandar mat från havet som annars skulle gå till foder med den näringsrika baljväxten åkerböna. Bakom metoden för råvaran finns Chalmers tekniska högskola och sillproducenten Sweden Pelagic, därefter har Axfoundation, Middagsfrid och Urban Deli vidareutvecklat den nya produkten. Den innovativa sillfärsen som Sweden Pelagic nyligen fick Sjömatspriset (sidan..) för under Nordic Seafood Summit är tillsammans med 50% åkerböna grunden i ”Sillenbergaren”. Åkerbönan odlas på Öland av Kalmar-Öland Trädgårdsprodukter och Sillenbergaren framställs av Urban Deli. Därmed kombineras två nytti-

Sillenbergare.

ga och hållbara livsmedel där man maximerar tillvaratagandet på råvaran till en helt ny produkt. Bara runt 15 procent av fiskfångsten i Sverige når tallriken, resten används till foder eller biogas, då vi nästan bara konsumerar renskuren fiskfilé. Det här har Chalmers tekniska högskola och den bohusländska sillproducenten Sweden Pelagic haft som grund i ett gemensamt forskningsprojekt för att konvertera sillens restråvaror till livsmedel. Genom att sortera ut ryggbenen – där sillens innerfilé sitter kvar får man fram en perfekt benfri råvara för fiskfärs. – Det är hög tid att alla led, från fiskare till konsument, tar ett större anatomiskt ansvar. Vi måste helt enkelt ta hand om hela råvaran. Så det är verkligen jätteroligt att ännu en god, näringsrik och resurssmart produkt nu når konsument. Vår förhoppning är att skala upp till en ännu bredare målgrupp och vi är övertygade om att det finns stor potential även i offentliga måltider, säger Veronica Öhrvik, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation. I smak påminner Sillenbergaren om stekt strömming och i struktur om Wallenbergare. Ett 50-tal familjer i Middagsfrids testpanel har provat Sillenbergaren och resultatet har varit positivt. Sillenbergaren kan köpas som lunch på Urban Delis restauranger tillsammans med potatismos, brynt smör och lingon. Den kan också köpas med hem eller beställas via Middagsfrids matkassar. Ett steg för att göra produkten tillgänglig för en bredare publik.

Du blir snabbt nedkyld iDu vattnet. Omedelbara blir snabbt nedkyld reaktionen kan vara att i vattnet. Omedelbara andningen helt, reaktionenlåser kansig vara att eller att du tappar om-helt, andningen låser sig dömet. börjar omdu eller attSnart du tappar förlora kroppsvärme.

dömet. Snart börjar du förlora kroppsvärme. Du kan bli hjälplös på några minuter.

Du kan bli hjälplös på några minuter.

Att alltid ha flytvästen på borde vara en självklarhet. Har du dessutom din telefon i ett vattentätt mobilfodral ökar du din chans att få snabb hjälp. Sjöräddningssällskapet medverkar i cirka 90 procent av all sjöräddning och vi gör det utan bidrag från staten. Men för att kunna fortsätta behöver vi ditt stöd. Hjälp oss hjälpa dig. Ge gärna en gåva eller bli medlem på sjoraddning.se

Att alltid ha flytvästen på borde vara en självklarhet. Har du dessutom din telefon i ett vattentätt mobilfodral ökar du din chans att få snabb hjälp. Sjöräddningssällskapet F R I V I L L I Goch A S J Övi R Ägör D D A Rdet E S Eutan D A N 1 9bidrag 07 från staten. medverkar i cirka 90 procent av all sjöräddning Men för att kunna fortsätta behöver vi ditt stöd. Hjälp oss hjälpa dig. Ge gärna en gåva eller bli medlem på sjoraddning.se

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

TEMA: SJÖMATENS ROLL I SVENSK LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

Lär dig mer om:

Sjömaten i Sverige

70% av planeten är blå men står för endast 2% av proteinproduktionen.

Sverige producerar årligen omkring 195 000 ton fisk och skaldjur, enligt statistik över 2020 års produktion, vilket utgör endast 2% av de totala landningarna inom EU. På grund av att stora mängder både importeras och exporteras, är Sverige trots detta en viktig spelare på den europeiska sjömatsmarknaden. 883 666 ton sjömat importerades till Sverige 2020, vilket utgjorde 7,6% av importvolymen och 9,8% av importvärdet inom EUländerna. I kombination med en nästan lika stor export (856 300 ton) gör det sjömat till den varugrupp inom svenskt jordbruk och livsmedel med störst omsättning. Av den importerade sjömaten kommer 45% från Norge, medan de viktigaste exportpartnerna utgörs av Danmark, Polen och Frankrike.

Antal svenska fiskebåtar Totalt fanns 990 fiskefartyg 2022 varav 160 i våra sjöar 90 procent av den totalt landade volymen från svenskt fiske utgörs av pelagisk fisk såsom sill, skarpsill, blåvitling och tobis. Top 10 vanligaste arterna

Import

Vi importerar 74% av sjömaten som konsumeras i Sverige.

Lax är den fisk vi äter mest av

De tio vanligaste arterna står för hela 75% av konsumtionen i volym.

”4 arter står för 54% av all sjömat vi äter” Lax, sill, torsk och räka, samtliga huvudsakligen importerade från Norge. Under 2023 såldes totalt 85 olika arter på våra auktioner i Sverige.

99% av laxen vi äter i Sverige importeras från Norge. Resterande 1% är huvudsakligen vildlax från Östersjön, Vänern och Atlanten. Lax står dessutom för 65% av svensk import och 63% av svensk export och är därmed den viktigaste sjömaten även ur ett handelsperspektiv. 2019 låg konsumtionen i Sverige på 30 000 ton (filé/ätlig del). RISE rapport: Svensk konsumtion av sjömat

https://www.diva-portal.org/smash/ get/diva2:1603845/FULLTEXT02.pdf

Konsumtion • •

I snitt äter vi 39 gram sjömat per dag (motsva- • rande 273 gram per vecka), enligt Livsmedelsverkets egen kostundersökning Riksmaten (SLV 2011). • Enligt de nya Nordiska näringsrekommendationerna bör vi äta 300-450 gram fisk per vecka varav minst 200 gram fet fisk.

Mistra Food Futures Report #17: 7 av 10 svenskar vill äta mer sjömat – framför Sverige och sjömaten - idag och imorgon allt för att det är gott, nyttigt och hälsosamt. 50% av svenskar kan tänka sig att byta ut något protein mot fisk, enligt Norges sjömatråd.

Linda Frithiof

https://www.diva-portal.org/smash/ get/diva2:1819827/FULLTEXT01.pdf

TEMA: SJÖMATENS ROLL I SVENSK LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

Mer sjömat på tallriken: ”En jättepotential” Hållbar, hälsosam och god. Den blå maten har egentligen alla förutsättningar att öka och trygga den svenska livsmedelsförsörjningen – men är i stället vår största outnyttjade livsmedelsström. Betydligt mer sjömat skulle kunna hamna på tallriken, enligt en rapport från Jordbruksverket. Av de totalt 200 000 ton fisk som varje år tas upp i Sverige blir inte mer än 15 procent mänsklig föda. En del av fisken som hade kunnat bli mat kastas tillbaka i havet eller används inte på grund av låg efterfrågan och att regleringar gör det olönsamt att låta fisken gå till livsmedel. Stora mängder fisk går även till foderindustrin, bland annat på grund av miljögifter i Östersjön. Det här är något som både myndigheter, forskare och branschen vill ändra på. – Den blå näringen har en jättepotential. Vi behöver öka den nationella konsumtionen och hitta fler avsättningsmöjligheter, inte minst genom offentlig måltidsverksamhet. Det finns även stora exportmöjligheter, säger Lina Waara, fiskeripolitisk utredare på Jordbruksverket. – Vi behöver även titta mer på möjligheten att utnyttja hela råvaran och olika restströmmar. Arter som sill, skarpsill, tobis och karpfiskar skulle vi kunna äta i högre grad, likaså torskrom och köttet från siklöja. Ökad konsumtion kräver fler arter

Siffror från RISE visar att vi i nuläget importerar tre fjärdedelar av all blå mat vi äter. Vad gäller den odlade fisken står importen för 90 procent av konsumtionen. Det vi äter mest är odlad lax, vildfångad torsk, sill och räkor, vilka tillsammans står

för 54% av all sjömat vi äter i Sverige. Enligt Örjan Östman, samverkanslektor i ekologi om kust och hav på SLU, ligger många vilda fiskebestånd på historiskt låga nivåer. För att kunna öka konsumtionen av svensk fisk på kort sikt behöver man därför bredda med fler arter. – Lokalt skulle man kunna fiska mer abborre, braxen, id och skrubbskädda – det är sådant vi har ätit tidigare men som nu fallit i glömska. Vi skulle kunna öka detta avsevärt mer om fiskarna bara får bättre betalt för den typen av produkter. Vi kan även bli bättre på att ta hand om biflöden och restströmmar inom fiskindustrin. Nivåerna av tungmetaller är enligt Örjan Östman på väg ned i Östersjön, på vissa håll ligger exempelvis dioxininnehållet i feta fiskar redan under Livsmedelsverkets gränsvärden. – Ska jag vara hoppfull så gissar jag att det bara handlar om fem, kanske tio år innan vi åter kan äta strömming från Östersjön utan restriktioner, men vi får se. Sverige saknar odlingskultur

Anders Kiessling, professor vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd på SLU, menar att det finns en stor potential att öka mängden mat från inhemskt producerad fisk. – Vi skulle kunna producera allt vi själva äter plus exportera lika mycket. Spelfältet är öppet, vi sitter inte fast i industriella lösningar. Sverige kan bli ett föregångsland

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

när det gäller att producera fisk på ett hållbart sätt, säger han. Just nu pågår ett femårigt forskningsprogram i samarbete med producentorganisationen Matfiskodlarna, där man undersöker hur Anders Kiessling. röding och öring kan odlas på ett uthålligt vis i norrländska kraftverksdammar. – Kvalitetsmässigt är den outstanding. Jag har tagit svenskodlad röding och regnbåge från fjällmagasinen och Lina Waara. låtit inköpare inom livsmedelsindustrin testa och de säger att de aldrig har smakat en så god fisk! Utmaningen vad gäller odlad fisk är att det saknas en stark svensk odlingskultur. – Den blå näringen är inte prioriterad. Örjan Östman. Hade detta handlat om en ny potatissort så hade vi redan varit världsledande. Det är också viktigt med förbättrade förutsättningar för inhemsk produktion av hållbart fiskfoder. – Vi måste komma bort från soja och matfisk till foder och öka cirkulariteten. Det finns mycket spännande som händer inom det området just nu, inte minst möjligheten att använda restprodukter från livsmedelsindustrin som omvandlas till foder med hjälp av insekter och fermentering, säger Anders Kiessling. Agneta Renmark

FAKTA Mer sjömat för både hälsan och miljön • I de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR, framgår det tydligt att blå mat är framtidens mat. Men i Sverige äter vi bara 11 kilo sjömat per person och år. • Enligt kostrekommendationerna bör vi äta fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. I själva verket äter vi bara hälften så mycket: 1,4 gånger per vecka. • I fisk finns inte bara fullvärdigt protein utan

även essentiella fettsyror och en lång rad vitaminer, spårämnen och mineraler, såsom omega 3-fetter, vitamin D, vitamin B-12, jod och selen. • Dessutom innehåller fisk precis som kött den så kallade ”köttfaktorn” som ökar upptaget av järn. • Fisk är dessutom den råvara som har bland det lägsta avtrycket på miljön när det kommer till animaliskt protein,

både gällande koldioxidutsläppen och vattenanvändning.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Miljöeffektiva lösningar och trygga arbetsförhållanden i fokus på nya Ginneton

Den 2 december döptes familjen Claesons nya fiskebåt som är designad och konstruerad på Karstensens skibsvaerft i Skagen. Premiärturen gick till Göteborgs hamn där den visades upp under mellandagarna. I februari går hon sin första arbetsresa till Östersjön.

Philip Claeson, Jacob Clason och Jonathan Claeson Chamoret på Fiskeri AB Ginneton. Foto: Nenne Jacobson Granath

Fiskeri AB Ginneton och Gifico ApS (det danska bolaget)äger och bemannar idag tre stycken fiskefartyg. Företaget har sitt säte i Fiskebäck som ligger strax beläget utanför Göteborg. Familjen har jobbat i fiskerisektorn sedan 1977. Idag drivs företaget utav Kurt och Thor Claeson ihop med sina respektive söner Philip, Jonathan, Jacob och Johannes. Foto: Karstensens Skipbsvaerft A/S

Det var en fin och vindstilla dag i Skagen när redarfamiljen i tre generationer, svärföräldrar och besättning med sina respektive var samlade för att fira att den nya båten var sjösatt. Under 45 år har Fiskeri AB Ginneton haft ett nära samarbete med skeppsvarvet i Skagen med ombyggnationer och reparationer, men den här decemberlördagen var en extra stor dag, med leverans av den första nybeställningen på över 20 år. – Det var så roligt att vi alla kunde samlas för den här efterlängtade dagen, det blev en riktig kanondag säger Jacob Claeson, den yngste av Kurts tre söner. Katarina Claeson, brödernas mamma, fick äran att svinga iväg dopflaskan och önska henne lycka och välgång på de stora haven. I flaskan var det champagne, men eftersom doptraditionen av fartyg är uppemot 5 000 år gammal har ceremoni och flaskinnehåll varierat över tid. Under 1500-talet skålade man med en silverbägare

som sedan kastades överbord. Gissningsvis blev det för dyrt i längden, så från slutet av 1800-talet tog champagnen över, efter att allahanda starka drycker förkastats. Nu börjar fler att gå över till flaskor av is (som inte sällan innehåller champagne) för att undvika nedskräpning. Gamla Ginneton såld till Island

Firandet har nu gått över till vardag och bröderna Philip, Jonathan och Jacob möter upp på kontoret i Fiskebäck. Utsikten över hamnen är frostig och ljus med små guppande isflak mellan båtarna. Ginneton ligger återigen i Skagen, det finns inte kajplats för en så pass djupgående båt i Göteborgs hamn. Jonathan kommer ta premiärturen till Östersjön. – Jag hoppas komma i väg och fiska under nästa vecka, det återstår bara lite pappersarbete. Pappa följer med och en besättning på 6 personer, det ska bli väldigt

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

FAKTA

GG 203 GINNETON Mått Längd Längd pp Bredd Djup Bruttoton

63,80 m 60,20 m 13,50 m 7,70 m 1826 GT

Kapaciteter RSW (Tankar) Diesel UREA Färskvatten

1550 m 419 m3 17 m3 32 m3

Class Motor Propeller Aux motorer Sidopropellrar Hydraulik Trålwinch Tråltrumma Fiskpump Vaccumsystem Kylsystem

DNV +1A FV E0 ICE-C Wärtsilä 8L32 4640 kW Wärtsilä 3800 mm Mitsubishi S6R 600kW Brunvoll 700 kW Karmöy Winch 80 t 80 t Macgregor/Rapp Elektrisk 20” Önnereds PTG/Frio Nordica 2x845kW 2x727 kCal/h

Foto: Karstensens Skipbsvaerft A/S 3

spännande, under de första turerna får vi se vilka praktiska justeringar som behövs. För två år sen körde han över den ”gamla Ginneton” till Island där den nu används till loddafiske. – Det var en fantastisk resa som gick över Västmannaöarna och Färöarna. Motorn var nyrenoverad i Rönnäng och hon gick som en klocka. Det kändes fint att lämna över henne till de nya ägarna, det är en båt som vi har starka band till efter alla resor vi gjort tillsammans. Byggplanen startade för 10 år sen

Fiskebäcksrederiet har alltid strävat efter att ha en någorlunda ny flotta. Men det kom att ta 25 år innan en nybyggd båt levererades. En förklaring är att man köpte den tidigare Ginneton 2013 (som först hette Ceton). En annan orsak är att man har haft större fokus på förändrade kvotregler och lagt mer tid på att skaffa underlag att fiska. Under tiden har de ritat många båtar, men det var alltså först nu under 2020-talet som det blev verklighet. – Nu när det dröjde lite längre än beräknat, är jag ändå glad att vi väntade eftersom miljöfördelar, kvalitet och design har utvecklats till vår fördel. Den pågående lågkonjunkturen har också gett oss bra kostnadsbesparingar, säger Philip. Det konkreta ”spadtaget” togs i februari 2021 och byggprojektet har skett i nära dialog och med stor lyhördhet från det danska varvet. För att få en stabil och mindre stötig gång i hård sjö har Claesons valt en skrovdesign med rak stäv. Fartyget är utrustat med värmeåtervinning från alla motorer, noxreducerande utsläpp av kväveoxider och extra stor propeller för att spara bränsle.

fokus på besättningens säkerhet. – Vi har övervakningskameror på däck och alla i besättningen bär hjälm, flytväst och AIS sändare. Man blir glad när man ser gubbarna jobba, säger Jonathan. Som fartygsbefäl har bröderna viss sjukvårdsutbildning och har iordningställt ett särskilt sjukrum för förvaring av sjukvårdsutrustning och medicin. Här kan man koppla upp sig till Radio Medical och få medicinsk rådgivning av jouren på Sahlgrenska om något allvarligt skulle hända. – Vi kan ge intravenösa dropp och har övat på att förlösa barn under vår utbildning, men det var inget som direkt liknande en riktig förlossning, skrattar Jonathan. Bekvämligheten är inte bara viktig utan även en konkurrensfördel. Alla har egen hytt och den digitala uppkopplingen fungerar perfekt vilket gör föräldraskapet smidigare menar Jonathan. – Ja nu kan man hjälpa till med läxorna via facetime. Alla är eniga om att matstunderna ombord är en av dagens höjdpunkt när man ligger ute. Kök och kabyss är välplanerade och båda besättningsteamen har varit delaktiga i planeringen och diskussionerna har varit viktiga. – Ja man vill ju inte ha en sur kock som skäller i efterhand, säger Jacob med ett leende. Det fanns önskemål om en musikstudio och golfsimulator, men vi landade i ett gym och ett TV-rum med gemensamt häng. Det är en stor båt men ändå med begränsade utrymmen. En sista fråga till befälhavarna på Sveriges största fiskebåt (bruttomässigt) är hur stor del av fångstens värde som går till bränsle? efter en stund enas bröderna om att en rimlig resa när det gäller skarpsill är 600 ton och då landar man på 7–8 % till bränslet. – Som vi ser det är det mer miljöeffektivt att göra en resa i stället för fler när det gäller bränslepåverkan på miljön. Värt att veta är att vi trålar fisken i den fria vattenytan, mitt emellan botten och vågorna. Vi gör den här investeringen för att vi tror på fisket, havet och framtiden, säger Philip. Nenne Jacobson Granath

Vi tummar inte på säkerheten

Arbetsytorna ombord är alltmer inbyggda för att skapa tryggare arbetsförhållanden. Men allt kan ju hända till sjöss, trots stort

Foto: Karstensens Skipbsvaerft A/S

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

TEMA: SJÖMATENS ROLL I SVENSK LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

”Det krävs politisk vilja och tydliga mål” Sjömaten har alla möjligheter att ta en betydande roll i den svenska livsmedelsförsörjningen. Svensk Fisknäring har talat med forskare, intressenter och andra experter för att reda ut hinder och lyfta möjligheter. Med hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och flera hundra mil kuststräcka med kringliggande hav har Sverige goda förutsättningar för både fiske och vattenbruk. – Vi behöver bli bättre på att utnyttja vår fiskeresurs i hela kedjan. Tyvärr har vi inte tradition att prioritera svensk livsmedelsförsörjning, den tanken vaknade först under pandemin och med störda handelsströmmar i samband med kriget i Ukraina, säger PePeter Linder. ter Linder, verksamhetsansvarig för Fiskbranschens Riksförbund. Inte minst behöver statusen på det svenska fisket höjas; att man börjar tala om svenska mervärden på samma sätt som man gör med det svenska köttet. – Fisket till humankonsumtion sker på ett hållbart sätt och svenskt fiske jobbar mycket med redskapsutveckling för att det ska bli ännu mer skonsamt, säger Peter Linder. Möjlighet till ökad beredningskapacitet

Inom fisket och beredningsindustrin finns uttalade behov av djuphamnar och ökad mottagningskapacitet för landningar från det pelagiska fisket. – Att vara i sillbranschen är som att slåss mot väderkvarnar, säger Martin Kuhlin, vd för Sweden Pelagic som direktbereder all svensk sill som sedan går vidare till konservindustrin. Martin Kuhlin. – Fabriken är byggd för att hantera 200 ton helsill per dag. Men fiskeflottan växer samtidigt som båtarna

blir allt större, vi skulle därför gärna hantera det dubbla. Det som begränsar är kvoter för de svenska sillfiskarna, och miljötillstånd som gör att fabriken inte kan gå upp till tvåskift. En annan utmaning är att få svenska konsumenter att äta mer sill. En nyckel till detta är att utveckla nya förädlingstekniker och produkter från annat än filéer, något som den omtalade sillfärsen är ett gott exempel på. – Det är en fantastiskt fin produkt som vi är väldigt stolta över att ha varit med och utvecklat. I år räknar vi med att producera 100 ton men kapaciteten är minst tio gånger större. Odling med stor potential

Även inhemsk matfiskodling har en stor potential. Men för att etablera företag och växa krävs flera olika tillstånd, processer som både tar tid och kostar pengar. När man söker miljötillstånd räknas inte värdet i produktion som ett plusvärde, vilket hämmar vattenbruket. Enligt Wenche Hansen, vd på Matfiskodlarna, har mängden svenskodlad fisk minskat något under det senaste året. Men några av medlemsföretagen har fått utökade tillstånd nyligen så produktionen kan förväntas öka något om några år. Det är röding Wenche Hansen. och regnbåge som står för de största volymerna. I dag ligger produktionen av dessa arter på cirka 10 000 ton per år. – Med rätt förutsättningar skulle vi kunna odla det tiodubbla. I Norge odlas över hundra gånger så mycket. För att lyckas krävs inte bara fler odlingar och ökad produktion på befintliga utan även fler slakterier och utbyggd förädlings-

verksamhet. – Sårbarheten i primärproduktionsledet sprider sig vidare genom hela värdekedjan. Såväl förädlingsföretag som dagligvaruhandel vill veta vilka volymer de kan köpa över tid. Wenche Hansen känner sig dock hoppfull: – Vattenbruksnäringarna är en del av lösningen för att tillgodose livsmedelsbehovet i Sverige och viljan finns definitivt hos företagen. Även Ingela Skärström, ordförande för Svenskt Vattenbruk och Sjömat, menar att de finns stora möjligheter att öka den inhemska produktionen av sjömat runt om i hela landet. – Musslor, ostron, sjöpung och fisk utgör de mest resurseffektiva proteiner vi har och även proteinet i tång kan vara viktigt, säger hon. Utmaningarna är dock flera. En av dem handlar om tillstånd för att odla där strandskydd, Natura 2000 områden, naturreservat, friluftsliv och turism ofta prioriteras högre Ingela Skärström. än produktion av livsmedel. Ingela Skärström önskar sig därför ökad tydlighet kring vad politiker och andra beslutsfattare vill med vattenbruket. Hon har stora förhoppningar på Strandskyddutredningen som nyss blev klar och ska ut på remiss. Det innehåller bland annat förslag om att utvidga undantaget från strandskyddet till att även omfatta vattenbruk. – Jag hoppas att det med enklare tillståndsprocesser blir fler entreprenörer som vill satsa på vattenbruk. Det måste finnas möjlighet att nå lönsamhet och att göra bra affärer.

TEMA: SJÖMATENS ROLL I SVENSK LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING Viktigt att förenkla byråkratin eller Viktigt med förenkling av lagar och regler

Markus Langeland, forskare på RISE som arbetar med hållbar sjömat, tror på ökad sjömatsproduktion genom ett diversifierat vattenbruk. Men det är viktigt att branschens aktörer jobbar tillsammans och att man inte ställer olika typer av vattenbruk mot Markus Langeland. varandra. Ökad produktion är en stor utmaning, inte minst på grund av omfattande och krångliga regelverk: – Vi ska värna om vår miljö och ha en hållbar expansion av vattenbruk, men många bolag har fastnat i en tillståndsprövning som sätter krokben och man kan undra om vissa instanser tror på vattenbruk över huvud taget, säger Markus Langeland och tillägger att inte minst de korta, tidsbegränsade tillstånden håller nere såväl investeringsvilja som innovationslust. Lina Waara, fiskeripolitisk utredare på Jordbruksverket, håller med om att krångliga regelverk och segdragna tillståndsprocesser hämmar utvecklingen. – Det är ett jättehinder som vi nu försöker råda bot på, säger hon. För att öka den svenska livsmedelsförsörjningen behöver myndigheterna stärka insatserna för att främja utveckling och innovation – en förflyttning som kräver betydligt mer samverkan mellan myndigheterna gällande förenklingar och tolkningar av Lina Waara. regelverk. Det håller Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena, med om. – För 50 år sedan föddes det upp mer lax i Sverige än i Norge. De hämtade hem kunskap och satsade medan vi gjorde tvärtom. Nu planerar norrmännen att femdubbla sin produktion till år 2030 och investerar över en miljard på forskning, medan vi snarare ser fiskodling som ett miljöproblem. I stället borde man se möjligheterna med ökad blå livsmedelsförsörjning, att det handlar om näringspolitik som driver utvecklingen av landsbygden, skapar jobb och bättre beredskap. – Vi är ett ingenjörsland som kan utveckla en massa smarta lösningar där vi exempelvis Marie Gidlund. omvandlar industriella restströmmar av energi till odling av sjömat. Mat är makt, mat är energi och mat är fundamentet för överlevnad och tillväxt i en nation. Vad krävs för att lyckas? – Först och främst politisk vilja och uttalade målsättningar. Den nya livsmedelsstrategin måste innehålla satsningar och mätbara mål som övriga departement och myndigheter levererar på. Vi måste även få en enhetlig tolkning av regelverk över hela landet. Då kommer företagen att våga investera. Agneta Renmark

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

HALLÅ DÄR

Hallå där Anders Drottja politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren.

Anders Drottja.

Vilken plats har sjömaten i den nya livsmedelsstrategin?

– Den blå näringen har definitivt en plats. Regeringen har redan gett i uppdrag till Jordbruksverket att ta fram en handlingsplan för att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas till livsmedel i Sverige. Vi vill även göra det enklare att driva vattenbruk. Hur ser uppdraget till Jordbruksverket ut?

– Myndigheten ska i nära dialog med berörda näringar ta fram en handlingsplan med förslag på långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige avseende pelagiska arter. Arbetet ska utgå ifrån samtliga hållbarhetsdimensioner och syfta till att mer av fiskemöjligheterna ska kunna landas och beredas till livsmedel i Sverige. Och hur ska det bli enklare att driva vattenbruk?

– Regeringen har nyligen tagit emot Fiske- och vattenbruksutredningens delbetänkande för ett hållbart vattenbruk, som innehåller en rad intressanta förslag för att underlätta möjligheterna att bedriva vattenbruk. Den ska ut på remiss, därefter kommer förslagen och remissynpunkterna att hanteras enligt gängse processer. När är livsmedelsstrategin 2.0 klar?

– Ambitionen är att den ska presenteras någon gång under vårvintern 2024. Vi vill att det ska vara en genomarbetad strategi som inte bara regeringen utan alla riksdagspartier kan stå bakom.

Agneta Renmark

Fött & uppfött i Sv

r e t f e r a itt t r e d n u Dina k ! r a l d n a h e d r Ä n m Är k et

Visste du att ursprungsmärkningen Från Sverige även kan användas för svensk sjömat? Kriterierna som gäller hittar du på Företagssidan på frånsverige.se under Regler & avtal. Med märket Från Sverige möter du dina kunders efterfrågan på ursprungsmärkta svenska produkter. Från Sverige-märkningen är välkänd med 88% kännedom och 4 av 5 konsumenter har högt förtroende för märkningen.

erige

Odlat i Sverige

Förädlat i Sverige

Förpackat i Sverige

ige Kontrollerat i Sver

Läs mer på frånsverige.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

INSJÖNYTT

Specialister på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän

www.krickos.se Telefon 0523-380 87

Hälsning från insjön Det är isfiske som gäller i de svenska sjöarna just nu och det verkar kunna hålla på ett gott tag till, åtminstone i de stora sjöarna. Kan noteras att siklöjefisket gått utomordentligt bra. Flera fiskare kroknade innan perioden var till ända i mitten av december. Få se om det blir något siklöjefiske kvar om några år när Vänern kommer att bli nedlusad av vindkraftverk. Arma sjö! Trots gott vinterfiske längtar åtminstone viss i fisket involverad person efter vår och islossning. Islossning har det sannerligen blivit i fiskeripolitiken i och med det regleringsbrev som utgått till den myndighet som förvaltar de stora sjöarna. Tack ministern för att det kanske möjligen och högst eventuellt blir ändring i de mest vansinniga reglerna som rör insjöfisket, men även kustfisket. Ett par exempel: Regeringen har redan i förra brevet uppmanat förvaltande myndighet att se till att beståndsuppskattningarna i stora sjöarna skötes på ett korrekt sätt. Det borde egentligen myndigheten förstått själva, men när det inte bidde så, så blev det klartext uti regleringsbrevet för 2023. Blev klart vid årsskiftet enligt order eventuellt möjligen kanske. I år skall myndigheten verkställa ett system för överlåtelser av åltillstånd. Det är utmärkt, men det borde ha tillagts en instruktion om att utreda de många gånger större predatorerna som tydligen alla fullständigt har glömt. Det numera marginella svenska ålfisket är så att säga ett piss i oceanen jämfört med de glömda farorna för ålbeståndet. Det finns ytterligare besinningslösa regler såsom tvånget att åltillståndsinnehavaren alltid måste vara med ute i båten vid vittjning. Tur att inte samma regel med överlåtelseförbud gäller för aktiebolaget Volvo. Tänk om Gyllenhammar än idag innehaft tillståndet för biltillverkning och fortfarande tvingats närvara vid bandet. I fisket har vi ett par personer i samma ålder som faktiskt är tvungna att lämna rullatorn och få hjälp ner i båten. Personer med sjukdom är i samma dilemma. Ingen inkomst och ingen sjukpeng förrän åltillståndet hunnit dras in. Blir du sjuk så får du byta jobb! I de sjöar som har fler än tre kraftverk och där ålen därför inte klarar att ta sig ner till havet, där är fisket tillåtet. Denna regel är sund. Om ålen ändå dör i turbinerna så ökar givetvis inte skyddet för beståndet med ett förbud och då kan man lika gärna dra nytta av maten på bordet. Däremot får ålen inte säljas, eftersom det av någon outgrundlig anledning är till större skada om en död ål säljs än om man sportfiskar den. Skillnaden mellan en död ål som inte säljs och en död ål som säljs har inte kunnat förklaras av ansvarig myndighet. Och det går inte att förklara på annat sätt än att det är av större ideologisk skada för ålbeståndet om den döda ålen är såld. Om den ofiskad blir mald i kraftverken är den ideologiska skadan på ålbeståndet på något konstigt sätt mindre än en ändå död ål, men bara om den säljs. Detta är inget annat än dumheter. Kvalificerade dumheter! Tack ministern för regleringsbrevet! Du är ideologiskt tvivelaktig när det gäller ålregler, men besitter inte så lite sunt förnuft, åtminstone i insjöfiskefrågor! Allt gott, Mats Mats Ingemarsson Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

DRYCKESTIPS

Alkohol, behövs det?

Om någon idag hade skickat in till Patent & Registreringsverket att de uppfunnit en toppengrej, kallat alkohol som smakar gott och ger ett härligt rus, så är det inte helt klart att det blivit godkänt och registrerat. Vi känner ju alla till baksidan med alkohol om den konsumeras för ofta och i för stora mängder. Idag ökar trenden med alkoholfria alternativ och vi ställer oss frågan om vilket syfte alkoholen fyller. Berusningsdrycker har en lång historia Alkoholhaltiga drycker har tillverkats i över 8000 år och utöver berusningseffekten har vi människor sett andra fördelar med alkoholen. Alkoholen ger en dimension till drycken som kopplas samman med livsnjutning, djupa smaker och som dessutom ger en lugnande effekt. Alkoholen frisätter dopamin och endorfin, hormoner som dämpar oro och nervositet och istället fyller oss med lyckokänslor och välmående. Trots detta går trenden idag mot alkoholfria alternativ eller dryck med lägre alkoholhalt både till måltiden och som sällskapsdryck. Alkoholen är en smakbärare Läsk, juice, fruktdrycker och teer som i sig själva är alkoholfria är det inga konstigheter med. Svårigheten blir när man tillverkar en alkoholfri variant av en dryck som normalt innehåller alkohol och som vi är vana vid smakar på ett visst sätt, så som gin, vodka, öl och vin. Om ett vin innehåller 14 % alkohol så består det också av 86 % vatten. Tar man då bort alkoholen eller minskar på den så blir vinet utan smak och blaskigare. Ett alkoholfritt vin med ca 0,5% alkohol innehåller så mycket som 99,5 % vatten. För att det då ska smaka något behöver man tillsätta socker, smakförhöjare eller sötningsmedel i någon form för att det inte ska bli obalans och en smakfattig dryck. Man skulle kunna säga att för vissa drycker är alkoholen vad salt är i matlagningen. Det behövs en liten del med för att de andra smakerna ska komma fram och för att smakupplevelsen ska få en bra balans. Alkoholfritt ökar bland yngre Ett kommunikationsföretag för dryckesbranschen som heter Meininger har listat några trender för 2024. Ett av dem är att yngre konsumenter bryr sig inte så mycket om vad det är för typ av dryck de konsumerar. Om det är vinbas, ölbas, spritbas eller alkoholfritt spelar inte så stor roll bara det smakar bra. Dessutom vill man också gärna ha insyn i ursprung, ingredienser och tillverkningssätt. Trenden med alkoholfritt förstärks. Idag räknar man med att alkoholfri dryck omsätter 11 miljarder dollar, år 2032 räknas omsättningen ha ökat till 34 miljarder dollar. Att hälsotrenden ökar kan också ha en viss påverkan, vi blir mer måna om vår hälsa och vad vi konsumerar. Alkoholens negativa effekter på hälsan gör också att många söker AMERICANO STOCKHOLMS BRÄNNERI alkoholfria alternativ. Art.nr. på Systembolaget 19049 Ett växande sortiment Utbudet av alkoholfritt växer enormt och många spännande drycker finns i våra butiker idag. Under många år har trenden med mikrobryggerier och lokala gintillverkare vuxit. Antalet små lokala, duktiga tillverkare av smakfulla och roliga alkoholfria alternativ ökar hela tiden. Källsjö Bryggeri & Smaksmedja är ett sådant litet guldkorn. De tillverkar bland annat ett slags mousserande

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

kostar 22,80 + pant

Kryddig och bitter smak av blodapelsin, malört, körsbär, tranbär och kanel.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

ekologiskt och KRAV-märkt kultiverat te. Drycken är gjord på kombucha-bas, vilket är ett te som får fermentera och blir ett syrligt och friskt alkoholfritt alternativ. Källsjös Sencha Cultured Tea var också det alkoholfria alternativet till förrätten på senaste Nobelmiddagen 2023. Alkoholfria drycker och drinkar Utöver olika färdigblandade alkoholfria drycker så kan det även vara roligt att experimentera och blanda till goda cocktails och drinkar på olika juicer och drycker som finns. Nedan finns förslag på några bra alkoholfria drycker samt drinkrecept som man kan blanda ihop själv.

Franca Sp

ritz

✓ 6 cl Fr ✓ Tonic W anca Aperitif ater eller S odavatten ✓ Apelsin z es t Fyll ett vin glas med m yck och toppa upp glaset et is, häll i Franca med tonic Garnera m eller soda. ed apelsin zest.

Sparkling Y uz ✓ 5 mynta u Mojito blad

SENCHA CULTURED TEA 2023

Art.nr. på Systembolaget 92424 kostar 109:Nyanserad smak av äpplen, mandelblom, grönt te, örter och vita vinbär med viss sötma.

✓ lime ✓ 1 tsk rå socker Kimino Sp a rkling Yuz (Systembo u alkoholf laget art.n ri r . 8 3 4 3 3 kostar 2 Krossa my 4,90) ntabladen ihop med i ett Old Fa socker och shionglas, limefrukt fyll upp m ed Kimino Yuzu.

ISH LIME DAIQUIRI NON ALCOHOLIC COCKTAIL

Art.nr. på Systembolaget 1917 kostar 23,90 + pant Kryddig och fruktig smak av lime med viss hetta och sötma.

FRANCA NORDIC APERITIF

Art.nr. på Systembolaget 1944 kostar 195:Kryddig och bitter med liten sötma med smak av lingon, rabarber, blodgrape, malört och chili.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

HALLÅ DÄR

Hallå där Anna Lindstedt Sveriges Havsambassadör, UD

Hej Anna! Kan du berätta om hur en havsambassadör arbetar? Vilka frågor bevakar du?

Hej Katarina! Mitt jobb är både brett och omväxlande. Jag följer med och håller koll på allt som handlar om hav, klimat och biologisk mångfald. Alltifrån havsbaserad energi, fiske, akvakultur, blå mat, havsturism, sjöfart med mera. Jag sitter på UD i Stockholm; Enheten för utvecklingsbanker, hållbarhet och klimat. Jag arbetar nära havskollegor i andra delar av Regeringskansliet, men också med myndigheter, näringsliv och civilsamhälle och med kontakter utomlands. Vid det senaste klimatmötet, COP28 i Dubai, var blå mat ett centralt tema. Vi har inlett förberedelserna inför FN:s tredje havskonferens i juni nästa år. Sjömatens roll i den svenska livsmedelsförsörjningen är en aktuell fråga just nu. Vilka möjligheter och hinder ser du?

Jag är som lyckligast i eller vid havet, säger havsambassadören Anna Lindstedt. Foto: Mattias Schläger

”Jag älskar all sorts sjömat. Inte minst alger, men här skulle jag önska att utbudet vore större. Tångkaviar äter jag var och varannan dag, men längtar efter att kunna laga kelppasta”

Hållbart producerad blå mat är viktigt för klimat och biologisk mångfald, men också för Sveriges och världens livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning. Möjligheterna är enorma. Sjömat är gott, nyttigt och bra för planeten – förutsatt att den är hållbart producerad. Till utmaningarna hör invanda föreställningar om vad vi bör äta och långa tillståndsprocesser. Hur ser din bakgrund ut när det gäller hav, miljö och fiske?

Jag är diplomat och har arbetat med miljö, klimat och grön omställning under större delen av min karriär. På ambassader ute i världen har jag arbetat med främjande av svenska lösningar för en hållbar värld, men också med internationella förhandlingsprocesser. Som chefsförhandlare och klimatambassadör under fem år var jag med och förhandlade fram Parisavtalet. Vilken sjömat är din favorit?

Jag älskar all sorts sjömat. Inte minst alger, men här skulle jag önska att utbudet vore större. Tångkaviar äter jag var och varannan dag, men längtar efter att kunna laga kelppasta. Musslor är suverän mat som går att variera i all oändlighet. Under åren utomlands provade jag sjögurka, sjöborre, makalösa skaldjur, snäckor av olika slag och alla upptänkliga fiskar.

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Katarina Schläger

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Frågor & Svar

UTBLICK

Oftast ser man att fisken från havet är rensad medan insjöfisken inte är det. Varför tas inte all fisk ur direkt när den fiskas upp? – Varför vissa fiskar rensas och andra inte beror på flera olika saker. Över lag kan man säga att det bästa för kvalitén är att rensa fisken direkt. Då får man bort mag-tarm-paketet som är rikt på bakterier. Att man gör olika med havsfisk jämfört med insjöfisk beror

till viss del på tradition men också på att man tänkt lite olika. Inom insjöfisket är det vanligt att vit fisk inte rensas. Fiskens kött är sterilt till dess att man sätter kniven i fisken, det gör att man inte får någon bakteriell påverkan på fiskköttet om man låter bli att rensa fisken, vilket är positivt. Men att ha mag-tarm-paketet kvar innebär andra risker. Om fisken ligger med buken neråt mot isen kan bukinnehållet ”sprängas” om det fryser och bakterier kan då läcka ut och skada fiskköttet. Vänder man på fisken och lägger buken uppåt är risken mindre för att detta sker, förutsatt att isen ligger under fisken. Om det däremot finns is ovanpå fisken är risken att skadan blir ännu större om mag-tarm-paketet går sönder. Då läcker bakterierikt innehåll ut och påverkar hela ryggpartiet på fisken. Att fisk från havet rensas beror inte bara på att man tycker att det är bra att få bort bakterierna utan även på att vissa parasiter (förekommer naturligt eftersom fisken lever vilt) som kan finnas i mag-tarm-paketet på vildfångad fisk (här skiljer det en del mellan olika arter) i havet vandrar in i köttet när fisken dör. Genom att rensa fisken så snart som möjligt minskar man chansen att parasiterna hamnar i fiskköttet. Att fet fisk som sill, skarpsill och makrill inte rensas beror på att dessa fiskar snabbt faller i kvalitet när de kommer i kontakt med syre. Framför allt beror detta på att dessa fiskar är rika på blod som reagerar med syret i luften och gör att fisken snabbt försämras i kvalitet. Fler frågor och svar hittar du på www.sjomatsframjandet.se Linda Frithiof

Jag hoppas att 2024 fortsätter som det började! När detta skrivs har vi just avslutat Nordic Seafood Summit 2024. Där samlades sjömatsindustrin, akademien, fisket, politiken, organisationer och myndigheter i Eriksbergshallen i Göteborg. Fiskbranschens Riksförbund var medarrangör och vår monter rakt framför scenen fungerade som en naturlig mötesplats för massor av deltagare. Från politiken hördes att vi måste öka produktionen av livsmedel från den svenska fiskeresursen och att våra tillståndsprocesser måste stödja inhemsk produktion. Låt oss hoppas att sjömaten nu hamnar tillräckligt högt på agendan för att Sverige äntligen kan gå från ord till verkstad! På scen presenterades data som visade på volymtapp och stigande priser i konsumentledet. Diskussionen om konsumenternas priskänslighet och utmaningar inom handeln gav värdefulla insikter från bland andra Axfood, Lidl och den specialiserade fiskhandeln. Men trots allt visade statistik från Norges Sjömatråd att 7 av 10 svenskar önskar äta mer sjömat, vilket ger framtidshopp. Hela evenemanget präglades av tusentals möten mellan deltagarna. Eller som en av våra medlemsorganisationer uttryckte saken: ”Att tussa ihop branschen gav oss både lösningar och möjligheter som kanske skulle ha tagit år att få till. Jag ser fram mot nästa år!” Vem kan säga emot? Som juryordförande var det en stor glädje att dela ut Sjömatspriset 2024 till Sweden Pelagic. Med Martin Kuhlin i spetsen är de en viktig och inspirerande aktör för hela sjömatsindustrin. Därefter delade MSC ut sitt årliga pris Guldfisken till tre pristagare: Ekocentrum, Feldt’s Fisk samt undertecknad som Årets eldsjäl. Gissa om det var ärofullt att stå i det sällskapet och få ta emot priset… När jag stod där tänkte jag på första mötet med MSC för 20 år sedan. Vi har kommit långt tillsammans sedan dess. Och tänk att få vara med och bidra till detta! Nu fortsätter arbetet med nystart för spårbarhetssystemet samt implementering av såväl ny kontrollförordning som det nya EES-avtalet med Norge. Och en massa annat också förstås! Uppåt och framåt! Krishan Kent Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Replik på kommentarer till RISE rapport

Strömmingens roll för norsk laxodling 15 november 2023 publicerade RISE en rapport: ”Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön?”. Här följer RISE replik på de kommentarer som inkommit. På uppdrag av Fiskbranschens Riksförbund (FR) utredde RISE kopplingen mellan svenskt strömmingsfiske och norsk laxodling. Rapporten kom fram till att det är förvaltning och politik som har förändrat förutsättningarna för både fisket och kedjan på land, och är därmed viktigast för fiskets utveckling – inte norsk laxodling. Norskt laxfoder består av mindre än 1% av sill/strömming från riktat fiske, främst från andra fiskevatten – landningarna efterfrågas dock av en global marknad för fiskmjöl och -olja till djurfoder där vattenbrukssektorn i stort är viktig. Reaktionerna på rapporten har varit många. En lärdom är att det viktigt att vara nyanserad i sina budskap när

resultaten kommuniceras. Vi kunde inte visa att svensk strömming inte hamnar i norskt laxfoder och efterlyser därmed full transparens för ökad trovärdighet av laxindustrin. Många uppföljande frågor har rört just var strömmingen faktiskt hamnar. Kopplingen mellan strömmingskrisen och norsk laxodling har gjorts så ofta att den har blivit en allmänt vedertagen sanning. Men är verkligen den viktigaste frågan var exakt strömmingen hamnar? Hade den oro som finns kring strömmingens situation försvunnit om den gick till svenskt vattenbruk eller kyckling – eller till direkt humankonsumtion? Det är uppenbart att det finns många käpphästar i denna debatt. Generellt har responsen varit att rapporten är mycket intressant och bra, med följdfrågor som söker nyansera och driva frågan vidare. En kommentar sticker ut – en misstroendeförklaring från det pelagiska fiskets producentorganisation vad gäller forskarnas slutsatser och oberoende.

För att vara mer lösningsorienterade kvarstår i vår mening två huvudfrågor: • Vem tar ansvar? Om man står fast vid att det är just laxodlingen som driver fisket kan det tolkas som en friskrivning av ansvar. Oavsett användning behöver livskraftiga bestånd säkerställas, och om samhället strävar efter ökad humankonsumtion behöver hinder för detta minimeras. • Det behövs ökad tilltro till forskning. Låg tilltro till forskning bidrar antagligen till att man inte heller vill agera mer på de alarmerande beståndsuppskattningarna. Rapportens slutsatser stöttas av data, samtidigt som det finns många frågor att gå vidare med som nästa steg. Vi avslutar därmed med en uppmaning: Det är dags att sluta skylla på andra och i stället ta ansvar för utvecklingen själv – politiker, förvaltare av fisket såväl som industri! Rise, Sara Hornborg, Anna Axelsson och Friederike Ziegler

Rapporten ’Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön?’ finns att läsa i sin helhet här: https://ri.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1812050&dswid=9350

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

031-704 30 60 | info@rakexport.se

Lediga kontorslokaler i Fiskets hus Kontorslokaler uthyres i Fiskets hus på Fiskhamnsgatan 33. Flera olika lokaler/rum i olika storlekar finns lediga. Tillgång till fullutrustade möteslokaler, lunchrum samt fiberuppkoppling. Flexibel kontraktslängd.

https://vfisk.se/lediga-lokaler/

Hela denna sida är en annons från Nordic Seafood Summit.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

”Man bli ju lycklig” Det blev ånyo succé när sjömatsbranschen möttes på Nordic Seafood Summit. Eventet lockade över 70 utställande företag, 800 deltagare och en bred samling av aktörer från hela den nordiska näringen till Eriksbergshallen i Göteborg. – MSC var med redan från början i Stockholm. Den här upplagan av Nordic Seafood Summit är ännu bättre – som det ska vara när den växer, säger Kim Rydeheim, från MSC. Mat och matchmaking

Från start till slut myllrade det under balkarna i den gamla varvsverkstaden. Utställare och besökare snackade, Kim Rydeheim, MSC. smakade, smidde planer och mejslade ut ny samverkan för framtiden. – Det är väldigt skoj. Superfint! Bara att vi är tolv personer här från min lilla by, Träslövsläge, eller Lejet, måste ju betyda att ni gjort något rätt, säger Björn Bladh från Hansson fisk. Björn Bladh, Bröderna Hanssons.

Oliver Östensen, Aquafood.

– Det är fantastiskt. Många som kommer och är nyfikna på vad vi gör, Oliver Östensen från Aquafood. – Det är alltid trevligt att träffa folk i fiskindustrin. Vanligt vis åker vi till den största sjömatsmässan globalt, i Barcelona, men det här är mycket mer intimt och det finns mer tid att prata med människor, säger Mari Heikkilä, Kalanuevos.

Sidoeventen om tekniklösningar för marina sidoströmmar och den guidade Mari Heikkilä, Kalanuevos. visningen av Göteborgs fiskauktion, lockade fulla hus och en uppsjö av möten skedde under eventets två dagar. – Matchmakingytan var full under hela eventet. Sådana tillfällen är jätteviktiga för att få kontaktytor som din verksamhet behöver för att innovera och utvecklas, säger Sonja Andrén från Innovatum Science Park.

”Fin plattform”

Scenprogrammet bjöd på det senaste från sjömatsbranschen och ett pärlband av inspel kring en mer hållbar bransch med ökat vattenbruk, tillvaratagande av sidoströmmar och hållbarhetsmärkning. Politikerpasset diskuterade den brännande frågan om livsmedelsberedskap och vad som krävs för en ökad produktion och konsumtion av svensk sjömat. – Det vi har här är en dialog som grundar sig på fakta. Och när hela branschen – politiskt sakkunniga, myndigheter och aktörer från hela värdekedjan – samlas, så får vi olika Krishan Kent, FR. perspektiv på allt från hållbarhet, till hur vi når konsumenternas hjärtan. Så det är en väldigt, väldigt fin plattform som vi vill fortsätta att arrangera, säger Krishan Kent, styrelseordförande i Fiskbranschens riksförbund. Sjömatspris och Guldfiskar

Upp på scenen kom också prisvinnande Sweden Pelagic och vd:n Martin Kuhlin som fick det nyinstiftade Sjömatspriset för bolagets arbete med hållbarhet och tillvaratagandet av sidoströmmar från sillberedningen samt de tre mottagarna av MSCs pris Guldfisken – Feldts fisk och skaldjur, Ekocentrum och Krishan Kent från Fiskbranschens Riksförbund. Lovande inför fortsättningen

Martin Kuhlin, Sweden Pelagic.

Det är väl ingen tvekan om att Nordic Seafood Summit repriseras i januari 2025 och regionutvecklare och representant för Västra Götalandsregionen Anders Carlberg sammanfattar känslan i 2024 års event: – Man blir ju väldigt lycklig av att se alla de här fantastiska produkterna och alla människor som har samlats här. Det känns väldigt, väldigt lovande inför fortsättningen.

Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Gillar du fisk & skaldjur, tidiga morgnar? Är du serviceminded & brinner för att utbilda? Vi erbjuder en kreativ & utvecklande tjänst som ansvarig för vårt utbildningscenter

Göteborgs Fiskauktion Sveriges största i sitt slag

Sedan 1910 har det bedrivits handel med färsk sjömat på samma plats i Göteborgs Fiskhamn.

FISKEAKTUELLT

Mot lite ljusare tider I december förra året slutfördes fiskeriförhandlingarna mellan EU, Norge och Storbritannien. Det mesta blev bra och svenskt fiske fick som sig bör tillträde till norska vatten från den 1 januari. En sak som dock inte blev bra var Norges införande av förbud mot gränsöverskridande fiske i Skagerrak. Det är synd att Norge i stället för att finna gemensamma lösningar väljer att agera ensamt. Men på det stora hela ser det lite ljusare ut för 2024. Med avseende på fiskemöjligheter med ett viktigt undantag – räka, ser det positivt ut: vi kan fiska mer torsk, gråsej, vittling och kolja. Kvoten för havskräfta minskade lite, men det kommer inte att påverka fisket då kvoten på senare tid dessvärre inte har kunnat nyttjats fullt ut till följd av Havs- och vattenmyndighetens regleringar. Situationen med avseende på räka är dock inte ljusare, den är tyvärr mörk. I en situation där räkbeståndet är i gott skick fick forskningen som den önskade och kvoten minskades med hela 38 % – helt oförståeligt. Ett positivt besked för alla som tycker om ål är regeringens öppning för ett fortsatt ålfiske. Faktum är att kustfisket av ål är ett kulturarv. I Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev kan man glädjande läsa att myndigheten ska utreda förutsättningarna att tillåta generationsväxling inom ålfisket genom att möjliggöra överlåtelse av ålfisketillstånd – det var på tiden! Hoppas nu att man kan se till att det utförs en relevant forskning på ålbeståndet. Vad gäller frågan om system för fiskets bedrivande läggs för närvarande mycket tid och kraft på att bistå Havs- och vattenmyndigheten i dess fullgörande av uppdraget att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter. Vi upplever att arbetet fortskrider bra och framåt; uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 april. Kampen mot vindkraftsparker på våra fiskeplatser fortsätter oförtrutet och i medvind. Det är glädjande att fler och fler inser det orimliga i att bygga storskaliga vindkraftsparker på våra bästa fiskeplatser. Det kan inte vara i vårt lands intresse att så sker!

Göteborgs medelpunkt

Fiskhamnen, 414 58 Göteborg +46 31 42 00 85 www.gfa.se

Vi går mot ljusare tider och snart är de mörka månaderna blott ett minne. SFPO önskar alla som läst detta allt gott! Peter Ronelöv Olsson Ordförande, SFPO Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

HAMBURGARE, Hej Grossist! TACOS, BOLOGNESE, Vi är din leverantör av KÖTTBULLAR, LASAGNE! färska sillfiléer från både västerhav & östersjö

Äntligen ett smakneutralt alternativ till köttfärs! Från havet! ”Väldigt positivt överraskad!” ”Smakar inte fisk!” ”Jag använder den som köttfärs och ungarna älskar den!”

I ett samarbete med institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers tekniska högskola har vi på Sweden Pelagic tagit fram en MSC certifierad smakneutral marin färs från det svenska pelagiska fiskets sidoströmmar. En produkt, rik på antioxidanter, gjord från de proteinrika delarna av den svenska sillen. Vi är mycket stolta över att äntligen kunna erbjuda svenska konsumenter en prisvärd och helt igenom svensk produkt!

Kontakta oss i dag!

Kontakta oss för offert och information!

0304-548 71 order@scandicpelagic.se

Telefon: 0304-548 75 Order: order@swedenpelagic.se Mail: anna.andreasson@swedenpelagic.se Mobil: 079-142 90 76

Ellös | Västervik | Skagen

Färskskalad svensk lakeräka fiskad i Skagerrak Levereras färsk till vår kvalitetscertifierade produktionsanläggning belägen i Buas fiskeläge, räkor, hummer &och krabbklor! HallandHavskräftor, där den kokas, maskinskalas packeteras.

Vi utför även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Ångkokta skaldjur av högsta kvalitet

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se

Kan packas i valfri vikt enligt kunds önskemål.

www.buashellfish.se 070-277 38 46

031-14 63 50

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!

20 miljoner till stärkt beredskap för livsmedelsproduktion I Jordbruksverkets regleringsbrev för 2024 avsätter regeringen 20 miljoner kronor för att utveckla förslag på åtgärder som stärker Sveriges beredskap inom primärproduktion av livsmedel. – Det försämrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat behovet av att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige, där primärproduktionen är en kritisk del av kedjan, säger landsbygdsminister Peter Kullgren. I början av december redovisade Jordbruksverket sitt uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen inom primärproduktionen av livsmedel i Sverige. Jordbruksverket får i regleringsbrevet för 2024 ett uppdrag för att utveckla förslagen som bland annat handlar om ändamålsenlig rådgivning och en finansieringsmodell för investeringsstöd samt ett kompetensutvecklingspaket där aktiviteter kombineras för att stärka primärproduktionens förmåga i det civila försvaret. För uppdraget är 20 miljoner kronor avsatta under 2024. Läs pressmeddelandet från Regeringen här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/20-miljoner-till-starkt-beredskap-for-livsmedelsproduktion/

Svensk Fjällröding AB beviljas fortsatt odlingstillstånd I en avgörande dom för både den svenska fiskodlingsindustrin och nationell matförsörjning, har Svensk Fjällröding AB beviljats fortsatt produktionstillstånd i 15 år av Mark- och miljööverdomstolen. Detta beslut är en bekräftelse på vårt engagemang för hållbarhet, kvalitet och innovation, och har en långtgående positiv inverkan på en rad områden. Domen har ännu inte vunnit laga kraft men sannolikheten för resning i högre instans bedöms vara mycket liten.

En ny era för Svensk Fjällröding AB

Med detta nya tillstånd ser vi på Svensk Fjällröding AB fram emot att fortsätta vår verksamhet med förnyat fokus och energi. Beslutet är en viktig milstolpe i vår historia för Svensk Fjällröding AB. Det ger oss den stabilitet och förutsägbarhet vi behöver för att investera i framtida innovationer och hållbarhet. Framsteg och utveckling i lokalsamhället. Svensk Fjällröding AB:s fortsatta drift innebär stabila och säkra arbetstillfällen för invånarna i regionen. Läs mer på Hushållningssällskapets sida: https://hushallningssallskapet.se/hushallningssallskapet-vasternorrland/regionala-verksamheter/svensk-fjallroding/ansok-om-tillstand-for-fiskodling/

Nationella mål föreslås för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat. Våra matvanor ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärtkärlsjukdom och olika cancerformer. På uppdrag av regeringen föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nationella mål och insatsområden till stöd för folkhälso- och hållbarhetsarbetet i myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv. Mat är grundläggande för vårt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Samtidigt är dagens livsmedelskonsumtion en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. En stor del av befolkningen konsumerar för lite fullkorn, grönsaker och baljväxter och för mycket salt, charkprodukter, kött och livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring. De mål som myndigheterna föreslår till år 2035 är: • Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa • Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat. För att uppnå de föreslagna målen behöver livsmedelskonsumtionen förändras. Bland de sex delmål med de viktigaste förändringarna som behöver ske fram till år 2035 finns bland annat: • Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.

Mål och delmål ska vägleda myndigheters, regioners och kommuners folkhälso- och hållbarhetsarbete, men även näringslivet och civilsamhället. Uppdraget har genomförts i brett samråd och i dialog med andra myndigheter, livsmedelsbranschen, civilsamhället, kommuner, regioner och andra aktörer. Rapporten lämnas nu över till regeringen och finns tillgänglig på myndigheternas webbplatser.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/ contentassets/587bca1720974b9a99b5f056d6241c78/hallbar-halsosam-livsmedelkonsumtion-aterrapportering.pdf https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/nyheter-for-livsmedelsforetag/nyheter-for-foretag/ nationella-mal-foreslas-for-en-halsosam-och-hallbar-livsmedelskonsumtion?ll=1

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2024

Klocktornet Fräkne Torr Gin Ny gin från Sveriges minsta destilleri.

Efter succér som Gin Fräkne Tång och Gin Fräkne Navy kommer nu uppföljaren Gin Fräkne Torr. Den har en kryddig smak med inslag av enbär, citrus, koriander, tång och musselskal. Finns i vissa butiker samt som beställningssortiment.

6-7 mars Stockholm Fiskeforum 2024 https://landsbygdsnatverket.se/hallbarablanaringar/ fiskeforum2024.4.7aa84a0f18cec3402f949fa.html

https://www.klocktornetdestilleri.se

Yttrande från SFPO i anledning av remiss av slutbetänkandet

”Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden”

14 -15 mars Umeå Nationella vattenbrukskonferensen https://innovatum.confetti.events/nationellavattenbrukskonferensen-2024

14-15 mars Kista Kostdagarna 2024

(SOU 2023:20), dnr LI2023/02507

https://www.kostochnaring.se/aktuellt/event/ kostdagarna2024/

Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare; föreningen fö-reträder cirka 250 fiskefartyg som är verksamma huvudsakligen inom det demersala fisket. Våra medlemmar bedriver fiske på naturens och förvaltarens villkor. SFPO har medlemmar längs hela den svenska kusten, från Koster till Kalix. SFPO står för ett långsiktigt hållbart fiske och våra medlemmar är bland de bästa när det handlar om skonsamhet, selektivitet och kvalité.

23-25 april Barcelona

Bottentrålning är den förhärskande metod som används vid fiske av fisk och skaldjur. Lejondelen av den fisk och havskräfta, samt all räka, som svenskt yrkesfiske fiskar och förser marknaden och konsumenterna med, fiskas med bottentrål. Metoden ses av somliga som något kontroversiell. De negativa effekterna av bottentrålning är inte så stora som ofta framförs i samhällsdebatten (jfr.Aqua reports 2018:7, Bottentrålning – effekter på marina ekosystem och åtgärder för att minska bottenpåverkan). I likhet med all annan livsmedelsproduktion har bottentrålning givetvis konsekvenser (yrkesfisket jobbar kontinuerligt med att minimera de negativa konsekvenserna). Bottentrålning sker ofta på samma platser – fiskets åkrar – år efter år, en omständighet som med tydlighet tillbakavisar tesen om att bottentrålning är detsamma som förstörda bottnar. Om man jämför en bondes verksamhet med en yrkesfiskares kan sägas. SFPO:s medlemmar vill fortsätta kunna leverera förstklassiga marina livsmedelsprodukter (fisk och skaldjur) som fiskats långsiktigt hållbart och utan att ha vållat några skador även i marina skyddade områden i de fall inte fisket är i konflikt med det som är skyddsvärt. Läs hela yttrandet här:

Vi önskar alla läsare en fin vår!

https://www.sfpo.se/UserFiles/Remissyttr%20skrivelser%20mm/Yttrande_fr_n_SFPO_SOU_2023_20.pdf

Seafood Expo 2024 https://www.seafoodexpo.com/global/

25 april Stockholm Matdagen 2024 https://www.livsmedelsforetagen.se/kalender/branschtraff/ matdagen-2024/

Vintergott enligt Klädesholmens Grundlag.

Grunden för riktigt god sill ligger i lagen. För egen del använder vi oss av recept som har utvecklats sedan 1594. Klädesholmens Grundlag, kort och gott.