Visionsboken by Billes

"Det finns ett enormt behov av individuell och differentierad information... ...som endast v책r teknik kan tillgodose!"

Visutech grundades 1988 med en vision om en nära förestående transformering av den grafiska branschen. En vision om vad som komma skulle och kanske viktigast vad som i nt e komma ska och resultatet av det. Detta dokumenterades och resulterade senare i denna visionsbok. Den här upplagan är i sitt original och är inte korrigerad sedan 1996. Trevlig läsning! Jan-Olof Jungersten, Visutech

INLEDNING Under de kommande åren kommer företagets hantering av trycksaker och annan information att förändras radikalt. Innehåll, utformning och livslängd kommer att påverkas, liksom det sätt på vilket de produceras, distribueras och används. Drivkraften bakom förändringen är de vinster i alla former som väntar genom att producera tryckt material vid behov, "Print-on-demand". Ekonomiska vinster, tidsvinster, kvalitetsvinster, effektivitetsvinster, konkurrensfördelar... Det senaste årtiondet har allt fler företag skaffat sig resurser för att själva sköta vissa delar av den grafiska produktionen och den förändring som nu kommer innebär att man skördar frukterna av denna process. Mer av produktionsprocessen kommer att förskjutas till de som betalar för och använder sig av det färdiga materialet. Det betyder inte alltid att företaget producerar saker och ting själv, men det blir en knutpunkt för ett rakare, snabbare och mera kostnadseffektivt arbetsflöde. Det har blivit mycket enklare och billigare att göra jobbet själv – möjligheten att skapa trycksaker i elektronisk form tillsammans med prisbilliga och bra scannrar och digitala kameror, användarvänliga program för att göra layouter, ökade utskriftsmöjligheter i färgkopiatorer och digitala tryckpressar... Den viktigaste orsaken till att det växer fram nya strategier och arbetssätt är de dramatiskt förändrade förutsättningarna för industriell verksamhet: Kortare produktlivcykler, fler produktvarianter, ökad globalisering och heterogena marknader. Detta innebär naturligtvis inte att den grafiska branschen kommer att dö ut, utan vi kommer att få se en mångfald av lösningar anpassade efter var och ens förutsättningar och behov.

FÖRÄNDRADE INDUSTRIELLA VILLKOR Det är inte länge sedan industriföretaget tillverkade sina produkter och la dem på hyllan. Den besvärlige kund som inte fann vad han sökte bland de få produktvarianterna fick vackert söka sig till en annan leverantör. Idag har företagen slutat stansa ut långa rader identiska produkter som ingen har beställt. Honnörsordet heter "kundorderstyrd produktion" möjliggjord av nya logistiska metoder och framtvingad av insikten att köparen är beredd att betala bara han kan få den produkt som bäst svarar mot hans verkliga eller upplevda behov. Detta produktionssätt leder till att varje produktvariant görs i kortare serie, i extremfallet ett enda exemplar. Även de allt kortare produktlivcyklerna leder till kortare serier. Det är inte länge sedan en Europatillverkad bilmodell förväntades finnas kvar på marknaden i 6 - 8 år. Idag introducerar tom. Volvo tre, fyra nya modeller om året. Ericsson och Nokia presenterar en ny mobiltelefon varannan månad. När det gäller vissa kapitalvaror är kundens direkta inflytande en realitet, vid andra typer av produkter handlar det om en ökad ambition att ta reda på och leverera det som marknaden vill ha. Det här ställer krav på lyhördhet men samtidigt skaffar man sig också en bättre beredskap för de svängningar som alltid präglar en fri marknad. Det finns också en pekuniär aspekt. Genom att producera mot order och se till att komponenterna inte anländer förrän de behövs minskar företaget kapitalbindning och räntekostnader.

FLER KUNDER KRÄVER MER OCH MER Sedan Sverige gick med i EU består "hemmamarknaden" för många företag av 15 länder med närmare ett 20-tal språk (varav 11 officiella), och fler länder kommer snart till. Nations gränserna kanske håller på att försvinna men det finns andra gränser vars ställning enligt politiska beslut skall stärkas: Språkgränser, etniska gränser, kulturella och religiösa gränser, regionala gränser. Vid den konferens som EU höll i Amsterdam i mitten av maj -97 "Regions and cities - pillars of Europe" gavs många bevis för de "osynliga gränsernas" allt större betydelse. De företag som vill vara med och slåss om köparna på denna brokiga karta måste anpassa sin kommunikation till de nya villkor som gäller. Anpassningen till marknaderna måste ske samtidigt som många andra strategiska, administrativa och produktionstekniska förändringar slår igenom. Om man utsträcker sina aktiviteter till utanför EU så kan det bli ännu mer komplicerat. En biltillverkare råkade ut för en ordentlig kulturkrock när man gav ut en broschyr om säkerhet i ett muslimskt land. De avbildade försöksdockorna var nakna! Man fick dra in hela upplagan och trycka en ny variant med världens första påklädda krockdockor. Språkversioner - lokala produktvarianter - kulturella hänsyn - frekventa produkt lanseringar kundorderstyrd produktion - decentralisering... att anpassa tryckt material i den omfattning som vore önskvärt är omöjligt med traditionella metoder. Att uppdatera det så ofta som man borde är inte att tänka på...

VAR LIGGER FÖRETAGET? Det är inte längre självklart att administration, produktion, forskning och utveckling, marknadsföring och andra funktioner ligger på samma ort eller ens samma världsdel. Istället styrs lokaliseringen av var de mest expansiva marknaderna finns, var råvarorna utvinns eller förädlas, var den bästa kompetensen, billigaste arbetskraften eller produktionsresurserna finns eller andra faktorer. Företagets olika delar ses som fristående funktioner och lokaliseras till platser där de har optimala förutsättningar. Många operationer håller på att bli i verklig bemärkelse globala. Nyligen kunde vi höra talas om ett högteknologiföretag som planerade tre utvecklingscentra. Ett i Europa, ett i USA och ett i Asien. Forskningsprojekt skulle därmed kunna rotera runt jorden i takt med dagsljuset, arbetet skulle aldrig avstanna, man skulle bli färdiga före konkurrenterna och man skulle få kulturellt betingade infallsvinklar på olika frågeställningar. En förutsättning för denna utveckling är tillgång till goda telekommunikationer. Intranettrafiken mellan olika enheter kommer att föregå på alla sätt: elektronisk post, telefon och bildtelefon, fax och fasta uppkopplingar för dataöverföring. Företagen kommer också att kommunicera trycksaksfiler mellan sig. Tex. informationsmaterial som idag produceras centralt men som i morgon skapas på en plats men trycks där de skall användas.

KAN GÅRDAGENS TEKNIK TILLFREDSSTÄLLA MORGONDAGENS MARKNAD? Behovet att ta kontroll och att styra arbetsflödet gjorde att desktop publishing växte fram. Det ledde till stora förändringar i den traditionella grafiska branschen och det är en omställning som fortfarande pågår. Sätterierna har försvunnit och det förberedande arbetet (prepress) har delvis flyttat in på tryckerierna. Många av dem kämpar desperat för att få ekonomi i de korta upplagor som blir allt mer efterfrågade. Idag kan man gå direkt från datorskärmen till offsetfilmen eller -plåten, filmerna levereras utskjutna vilket eliminerar behovet av manuell filmmontering osv. Digitala original ersätter pappersoriginal, allt fler fotografer levererar sina bilder digitalt och on-line-överföring av trycksaksfiler ersätter de fysiska transporterna. Professionell utrustning som nyss kostade professionella pengar är idag överkomlig för vem som helst, vilket påskyndar tyngdpunktsförskjutningen. Traditionell grafisk produktion är storskalig och miljöproblematisk och pressarna tar tid att ställa om varje gång ett nytt jobb skall in. Hos gårdagens tryckare "lönade det sig inte" att beställa mindre än tusen exemplar och det synsättet sitter fortfarande djupt rotat hos både kunder och leverantörer.

LJUS FRAMTID FÖR NYTÄNKANDE Den grafiska branschen är fortfarande en nischbransch med specialiserade leverantörer. Den är sidoställd det raka informationsflöde som marknadskrafterna forcerar fram och saknar i många fall mental förberedelse för flexibla, snabba och kundanpassade lösningar. Det positiva med detta är att det finns stora rationaliseringsvinster att göra. Ett steg i rätt riktning är färgkopiatorns förvandling från kontorsmaskin till tryckpress och de digitala pressarna som möjliggör en helt digital produktionskedja. Det stora intresse som företagen ägnar Internet är inget annat än ett uppdämt behov av nya lösningar som nu finner utlopp. Hurra, all information behöver inte tryckas på papper, det man publicerar kan ögonblickligen läsas i Sydney likaväl som i Åmål och texter och bilder kan förändras utan större besvär eller kostnader. Framtidens höga krav på informationsprocessen - snabbhet, flexibilitet, tillgänglighet, decentralisering - innebär också ett stort behov av lösningar som underlättar systematisering, överblick, uttag, förändring, lagring, transporter och slutligen presentation på olika typer av media.

DET ELEKTRONISKA TRYCKSAKSARKIVET Visutechs koncept kallas "DiamondPress", i teknisk mening en programvara som omvandlar PostScript (ett språk för att beskriva grafiska objekt) till en fil som kan tolkas och skrivas ut i olika typer av utskriftsenheter. Mjukvaran finns i en dator, "rip", som kan installeras mellan arbetsstation och utskriftsenhet. Men en DiamondPress-rip är något mer. Den är ett helt trycksaksarkiv. Det enda man be-höver, eftersom det är både enklare och billigare att arkivera trycksaker elektroniskt än på en hylla! Till DiamondPress återvänder man och fixar fram fler exemplar av trycksaker som tagit slut med en knapptryckning. När något ändrats eller det finns en ny återförsäljare att lägga till är det enkelt att uppdatera. DiamondPress-arkivet ger användaren valfrihet. En och samma grundfil kan användas till flera olika slutprodukter. Den kan tryckas i allt från ett enda till tusentals exemplar på papper, film, folie, plast, självhäftande etiketter eller andra bärare. Den kan användas vid framställning av de filmer eller plåtar som man behöver för att köra i vanlig offset. Trycksakerna kan tryckas på kontoret eller någon annanstans efter att ha kommunicerats online eller transporterats fysiskt på något transportmedia. Ja, det man har i DiamondPress-arkivet kan tom. publiceras på Internet. DiamondPress pekar ut den nya riktning som många söker: Större inflytande, nya möjligheter i en förändrad omvärld, flexibilitet, ett enklare sätt att jobba, rak kommunikation. DiamondPress erbjuder systematisering, överblick och möjlighet att göra uttag av fritt valda delar av en datalagrad informationsmassa. Teknologin är användbar i alla sammanhang där man vill göra individuellt strukturerad information tillgänglig för en större krets.

EN TITT UNDER SKALET Kärnan i DiamondPress är de algoritmer (matematiska beräkningsmodeller) som Visutech utvecklat i samarbete med det amerikanska företaget ColorAge, och som bla. svarar för den komprimering av filerna som gör att de blir mera lätthanterliga, tar mindre plats att lagra, kortare tid att processa och transportera i nätverk osv. DiamondPress tar hänsyn till om filen avser ett fotografi, grafik, text eller bara enfärgade ytor. All data komprimeras optimalt utan kvalitetsförluster vilket innebär att skärpa, upplösning och färger inte försämras när objekten åter "packas upp" och skrivs ut. Vi kallar det "objektorienterad" och "icke-förstörande" komprimering. DiamondPress kan hantera enskilda sidor i en fil, det är viktigt. I en nära framtid kommer det att kunna hantera enskilda objekt. Det innebär att en bild, en rubrik, en textspalt på sidan kan förändras eller bytas ut utan att omgivningen berörs. DiamondPress öppnar för "blanksproduktion", dvs. att enkelt kunna kombinera text- och bildfiler och på så sätt skapa de "smala" men viktiga trycksakerna, anpassade till en specifik målgrupp, ett visst språk, en lokal produktvariant, en testmarknad eller något annat.

TRE VIKTIGA BEGREPP Tre begrepp är vanliga i diskussionerna om framtiden: Publication (eller Print) on Demand (PoD), ibland även kallat Information on Demand. Print Where You Want (på svenska distribuerat tryck) samt Push/Pull som beskriver hur framtidens konsument söker information. Publication on Demand betyder att företaget producerar information med hjälp av egna resurser närhelst behovet så påkallar. Den hittillsvarande betydelsen är att man bara trycker det antal trycksaker man behöver, när man behöver dem. Distribuerat tryck går nu mot förverkligande tack vare Internets snabba utbredning och framväxten av grafisk/elektroniska standarder, tex. transportsäkra filformat. Trycksaker som är skapade på en plats kan efter överföring förfärdigas på en helt annan plats. Tidsvinsterna är stora eftersom det bara tar minuter att överföra en trycksaksfil från tex. Europa till USA och man får med sena ändringar eftersom man har mer tid på sig. Miljöstörande transporter elimineras och användaren får större inflytande eftersom slutproduktionen sker närmare honom. Push/Pull betyder att mottagaren själv bestämmer vilken information han vill ha istället för att vara passiv mottagare. Konceptet håller redan på att förverkligas på Internet. Andra media kommer att följa efter.

ETT PRAKTIKFALL: BILFABRIKEN! Låt oss titta lite närmare på vad de här nya möjligheterna kan betyda. Som exempel väljer vi ett företag som tillverkar en av våra käraste ägodelar: bilen. Bilbranschen är ett tacksamt exempel på flera sätt. Där råder hård konkurrens och därför är man benägen att ta till sig nya metoder som förbättrar produktiviteten. Man var bland de första som anammade "just-in-time" och det är inte bara Volvo som flyttat sina underleverantörer närmare för att minska risken för störningar till följd av försenade leveranser. Alla stora bilföretag har enheter lite varstans i världen och dessutom försöker man tillgodose de flesta av köparens önskemål. Denna strategi får konsekvenser för floran av publikationer som snart kommer att kunna hanteras mycket mera kostnadseffektivt än idag.

TUR OCH RETUR ÖVER ATLANTEN Sverige har en betydande import av massaved från USA och Canada. Det är alltså inte osannolikt att de blanka, doftande bilbroschyrer som nu korsar Atlanten en gång åkte över samma vatten, fast i andra riktningen som råvara. Nåväl, nu är broschyrerna för den nya modellen på väg till den amerikanske importören. I möjligaste mån har man försökt visa och beskriva de olika modellvarianterna och tillvalen. Men med tanke på de valmöjligheter som kunden har, och alla varianter som blir möjliga, så har man bara lyckats till viss del. Kommer broschyrerna att räcka till, eller blir man tvingad till omtryckning? Kommer det rent av att bli över? Ingen vet, man har bara erfarenheten att hålla sig till och det är inte till mycket hjälp eftersom det denna gång rör sig om en länge emotsedd modell - det talar för strykande åtgång - men å andra sidan kommer den exklusiva vagnen bara att finnas hos ett litet antal återförsäljare. Att kalkylera trycksaksåtgång är näst intill omöjligt. Det finns siffror som antyder att upp emot 70 procent av alla trycksaker kastas sedan de blivit inaktuella. Och det är inga växelpengar det handlar om. Volvo, en liten tillverkare, har reklamtryck för 650 miljoner kronor liggande i USA, en enda marknad. Men snart behöver man inte ligga med stora trycksakslager som binder kapital och kostar räntor. Då går det att framställa trycksakerna i den takt de förbrukas, att uppdatera dem utan problem och att skapa alla de varianter som det finns behov av.

GÖR INSTRUKTIONSBOKEN SAMTIDIGT MED BILEN! Instruktionsboken är en av biltillverkarens viktigaste publikationer. Idag innehåller den betydligt mera text och bilder än vad som behövs och blir därmed dyrare och mer tidskrävande att göra och svårare för kunden att hitta i. Varje modellvariant måste beskrivas, liksom alla utrustningsmöjligheter. Men vem vill egentligen läsa om skinnklädseln, luftkonditioneringen, den dyra ljudanläggningen och annan lyx som man inte hade råd med...? Med Visutechs koncept kan man trycka instruktionsboken samtidigt som man bygger bilen. Och inte på något fjärran tryckeri utan direkt på bilfabriken. Man vet ju från början vilka specifikationer bilen kommer att ha och kan därför göra en individuell instruktionsbok som motsvarar varje enskild vagn: ett avsnitt om automatlådan om kunden beställt en sådan men inget om den klimatanläggning som inte finns! För att öka känslan av personlig information kan man trycka registreringsnummer och kundens namn på titelsidan och ge omslaget samma nyans som bilen. Grunden för detta produktionssätt är den möjlighet som finns i DiamondPress att skapa personaliserade trycksaker genom att kombinera olika text- och bildfiler. Resultatet är en instruktionsbok som bara innehåller det som kunden behöver läsa. Det är ungefär 10 sidor av 100, visar undersökningar. En sådan instruktionsbok blir tunnare än dagens och därmed resurssnålare men informerar bättre och är billigare att producera. Genom att den framställs parallellt får man också med de detaljändringar som alltid införs under produktionens gång.

RÄTT MANUALER HÖJER KVALITÉN PÅ SERVICEN Alla som tillverkar produkter av någon komplexitet gör också någon form av service dokumentation. I takt med att produktvarianterna blir allt fler, nyheterna kommer tätare, företaget söker sig ut på nya marknader (nya språk) och teknikinnehållet ökar (tänk på alla mikroprocessorer i dagens produkter) så ökar också kraven på servicemanualerna. Men de tillverkas på konventionellt sätt vilket innebär att det inte går att få ut dem på fältet så snabbt som man skulle vilja. Även "tilläggen" tar tid att få ut. Servicepersonalen riskerar att stå utan vägledning vilket kan leda till felaktiga åtgärder, reklamationer, oförutsedda kostnader, säkerhetsproblem och annat. Det tar vår biltillverkare minst sex månader att framställa en servicemanual på 600 sidor, en normal omfattning. Men förändringstakten i produktionen är hög, så redan innan verkstadschefen fått den nya manualen i sin hand har det hunnit komma ut ett par "servicemeddelanden" med rättelser eller tillägg. Med hjälp av DiamondPress-teknologi går det snabbare och enklare att producera och uppdatera manualerna. Tidigare utskrivna filer är sparade i rippat format, bara det en väsentlig tidsbesparing, originalaren kan bläddra sida för sida i en fil och lätt finna det han söker, endast ändrade sidor rippas om och processen kan följas i datorn osv. Kanske skall informationen istället presenteras på skärm via Intranet (globalt företagsnätverk) med utskriftsmöjlighet via servicemannens bärbara dator? Inga problem, DiamondPress stöder även sådana lösningar. Tillverkarens verkstäder är i allmänhet spridda över världen. Med distribuerat tryckkonceptet får alla sin korrekta version av manualen, på rätt språk och med de modeller som säljs i landet ifråga. Produktionen sker centralt men tryckningen sker antingen hos generalagenten, hos återförsäljaren eller hos en närbelägen "print shop" med resurser för online-överföring.

KORT REPETITION: VAD VINNER FÖRETAGET PÅ "PUBLICATION ON DEMAND" À LA DIAMOND PRESS? • Man slipper ligga med trycksaker i lager och har alltid tillgång till en aktuell version med korrekt information. • Man uppdaterar och ändrar lätt sådant som ligger i ett elektroniskt trycksaksarkiv eftersom det ständigt är tillgängligt. • Man tillgodoser enkelt behovet av versioner för språk-, produktvarianter, testlanseringar, mäss- eller specialutgåvor etc.. • Man kan tillgodose "smala" önskemål som tidigare inte gick att tillfredsställa. • Man höjer servicegraden eftersom man skaffat sig ett maximalt grepp om produktions processen. • Man får en högre beredskap för insatser och improvisationer på grund av snabbare, nära liggande produktion och kortare beslutsvägar. • Man inordnar informationsproduktionen i ett strömlinjeformat flöde och klipper av omvägar eller sidoställda processer. • Man ökar oberoendet av externa leverantörer vilket leder till bättre kontroll över budget och tidsplaner. • Man kan lägga "deadline" senare och ändå få leverans tidigare. • Man slipper lämna bort känsligt material och höjer säkerhetsnivån i företaget. • Man får fyrfärg till samma kostnader som man tidigare betalade för svartvitt. • Man får bättre kontroll över innehåll och utformning. "Det blir precis som man vill ha det". • Man har resurser att göra ett professionellt material oftare och i fler sammanhang.

• Man förhindrar spridning av inaktuella trycksaker och minskar därmed risken för missförstånd eller andra problem. • Man har största möjliga valfrihet för olika tekniska produktionslösningar. Även när man köper tryck utifrån kan DiamondPress-arkivets filer användas. • Man eliminerar kapitalbindning och räntekostnader och tillför kärnrörelsen pengar. • Man kan utveckla det snabba och resurssnåla konceptet "distribuerat tryck" och får därmed också fler leverantörer att välja på. • Man tillgodogör sig alla de interna och externa miljövinster som en övervägande digital produktionsmiljö innebär. • Man håller lättare ordning i ett elektroniskt arkiv än bland tryck som ligger huller om buller på lagerhyllan. • Man blir ett av spetsföretagen som går i frontlinjen och utvecklar produktiva och lönsamma lösningar.

VAD HAR VISUTECH UTRÄTTAT FRAM TILL IDAG? 1988 började vi arbeta på vårt koncept. Det var en tid när datorer inte användes i den grafiska industrin utom möjligen för brevskrivning och bokföring. Och vice versa, inom datorindustrin och programvaruföretagen visste man knappt något om den grafiska produktionens speciella behov. Några år senare introducerades färgkopiatorerna på marknaden. Medan de flesta bara såg en maskin där man la ner sitt original, tryckte på knappen och fick en snygg kopia, så hade vi heltandra visioner. Om några år skulle det stå färgkopiatorer på vart och vartannat kontor. Samtidigt gjorde företag och organisationer allt fler egna trycksaker, desktop-publishing-revolutionen hade rullat igång...Vi tänkte så här: om man skapade en direkt koppling mellan DTP-datorn och kopiatorn, så skulle den senare bli mer användbar. Man skulle kunna få digitala dokument utskrivna utan att lämna sin plats och köra fram hundratals exemplar istället för bara en kopia då och då. Då skulle företagen klara en del av sitt trycksaksbehov själva istället för att vara beroende av utomstående leverantörer. De som jobbade med media, som tex. tidningsförlag, reklambyråer och katalogproducenter skulle få ett nytt verktyg till sitt förfogande. Och de som arbetade professionellt med design, som arkitekter, formgivare och illustratörer skulle få ett nytt redskap att utvecklas med. Förutsättningen var förstås att det var enkelt, gick fort och att utrustningen var billig så att investeringen gick att motivera för ekonomichefen. Egenskaper som från första stund varit adelsmärken för Visutechs produkter. Resten är, som det brukar heta, historia. Den produkt vi tog fram kallas "rip", en förkortning av "raster imaging processor" och är i strikt teknisk betydelse en kraftfull dator med en speciell

programvara som vi utvecklat tillsammans med några av de mest briljanta hjärnorna i USA. Det som från början "bara" var en koppling mellan DTP och kopiator är idag ett digitalt trycksaksarkiv. Här sparar man sina digitala original så att man snabbt och enkelt kan uppdatera dem eller trycka fram fler exemplar. Det som är arkiverat kan med hjälp av olika tryckmetoder förvandlas till många olika slags slutprodukter: overhead, broschyrer, foldrar, affischer i upp till meterformat, självhäftande etiketter, dekaler... "Det är ju som vilken server som helst" kanske någon säger. Men icke. Hårdvaran är visserligen baserad på Intel eller Pentium standard, och det är det bara fördelar med, men mjukvaran är helt skräddarsydd för grafisk produktion med de filformat som används där, med färgkalibrering, sortering, utskjutning, drivrutiner och mycket annat. Hur har det då gått? Jo, här hemma har Visutech en marknadsandel på cirka 80 procent. Tre färgkopiatorer av fyra säljs med rip och även på eftermarknaden installeras allt fler "elektroniska trycksaksarkiv". DiamondPress och färgkopiatorer spelar en väsentlig roll i produktionen av Ikeakatalogen, de används vid Saabs militärflygavdelning, vid designen av Levi Strauss kläder och av en lång rad av de reklambyråer som kammade hem priserna i den senaste guldäggsutdelningen.

VILKEN ANVÄNDNING FÅR VI SE I FRAMTIDEN? Hittills har det handlat om grafiska tillämpningar. Men vi utvecklar en teknik som kan tillämpas generellt när man vill göra en informationsmängd tillgänglig för uttag med individuell profil. Låt oss fantisera ett ögonblick för att se vad den kan användas till i morgon...! Pedagogerna hyllar principen om individuellt anpassad undervisning. Men samtidigt åläggs skolorna hårda sparbeting, något som drabbar läromedlen som på många håll är både inaktuella och utslitna. Morgondagens läromedel kanske är en "nationell kunskapsdatabas" som regelbundet uppdateras och där varje klass eller elev, med utgångspunkt från vad man för dagen arbetar med, ställer samman och tar ut den information man behöver. Det är en blandning av text och färdiga sidor med bilder, ljud och videosekvenser. Det kan tas upp på dataskärmen men också skrivas ut till böcker och arbetshäften med färska och korrekta uppgifter. Varje uttag är individuellt. Det material som erbjuds kan användas in extenso, redigeras eller sammanställas från olika källor. Nationellt material kan kompletteras med lokalt/regionalt eller sådant som man skrivit ihop själv. En elev som inte har svenska som modersmål kan istället få texten på sitt eget språk vilket ökar möjligheterna till bra inlärning. Har man glömt arbetshäftet i skolan när det är dags för hemarbete? Inga problem, det är bara att logga in och tanka hem ett nytt! Ett välgjort arbetsmaterial kan skickas on-line till en annan klass eller läggas ut så att det blir tillgängligt för alla. Skrivningar rättas av databasen så att den trötte läraren får en ledig kväll. Resultatet av prov och övningar läggs in och blir till ett utvärderingsunderlag för olika skolmyndigheter. Möjligheterna i IT-revolutionen är oändliga. Det är bara att sätta igång!

MORGONDAGENS TIDNING ÄR OCKSÅ PERSONLIG Framtidens information får en individuell profil. Vi läser inte det avsändaren vill, utan det vi själva bestämt oss för. Här har vi ännu ett användningsområde för ett individuellt informationsurval. Vill jag ha morgontidningen i pappersversion eller i elektroniskt format i min e-postlåda, det är det första valet. Skall jag resa utomlands några dagar, men ändå vill ha lokalnyheterna, så ändrar jag bara abonnemanget tillfälligt till e-postutgåvan. Sedan gäller det det redaktionella innehållet. Jag bestämmer mig för kultursidorna, affärssidorna och lokalnyheterna, men avstår från sport- och utrikesnyheter för det bevakas snabbare och bättre av TV. Vidare vill jag ha artiklarna i fördjupad form istället för i kortfattad telegramform. Till affärssidorna vill jag även ha börskurserna, dom vill jag dessutom ha uppdaterade med e-post på eftermiddagen. När moster Elin kommer på besök från Argentina beställer jag parallellt den spanskspråkiga editionen och under semesterveckorna prioriterar jag sjövädret före landvädret för att kunna planera seglandet bättre. Sedan är det annonsinnehållet. Jag har visserligen valt bort en hel del av reklamen och därmed fått ett högre prenumerationspris, men vissa annonser vill jag i alla fall få. Vi är på jakt efter en billig restresa och beställer därför alla reseannonser. Vidare tänker jag byta den gamla Maxin mot något modernare och abonnerar därför på "Segelbåtar säljes" tills vidare. Däremot har jag valt bort all annonsering från butiker som ligger mer än 20 kilometer bort.

MER ELLER MINDRE INFORMATION? I framtiden kommer vi säkert att ägna lika mycket tid åt att tillgodogöra oss information. Men den tid som idag går åt till att gallra ägnar vi i morgon åt att fördjupa och förädla. En omsvängning från passiv mottagning till aktivt val. Möjligheten att själv bestämma vad jag vill ta del av finns redan på Internet: du lägger in din informationsprofil, sedan söker programmet av Nätet och tankar hem det du vill ha medan du gör något annat. De flesta medier kommer att erbjuda möjlighet till ett skräddarsytt innehåll. Din personliga version av dagstidningen, av affärs- eller golftidningen, av TV-kvällen, av radioutbudet... Konsumentens krav att få bestämma vilken information han vill ta emot kommer att bli en av 2000-talets starkaste marknadstrender. För avsändaren är detta århundradets utmaning. De gamla trubbiga vapnen har ingen effekt längre, utan för att informationen skall kunna nå fram måste den vara personaliserad och bara innehålla de texter, bilder och erbjudanden som mottagaren är öppen för.

DEN TRÖGA MÄNNISKAN Kommer det tryckta mediet överhuvudtaget att finnas kvar om ett eller två årtionden, eller läser vi allt från skärmen? Var och en får begrunda följande för- och nackdelar och själv dra sina slutsatser. Tidningen (trycksaken) kräver ingen el och inget telenät. Den kan läsas utan hjälpmedel (utom möjligen glasögon!), var som helst, närsomhelst, den har överlägsen återgivning av text och bilder, är billig att framställa, tillverkad av förnyelsebart material och återvinningsbar. Men å andra sidan kräver den fysiska transporter och ett visst råvaruuttag. Den är långsam att producera och uppdatera och bidrar till sopberget. Fast att gå ut barfota i det daggvåta gräset en solig sommarmorgon och hämta in morgontidningen. Eller slita bort emballaget från en efterlängtad facktidning... Teknikoptimisterna bortser gärna från den bevarande kraften i oss själva. Vi uppfinner ny teknik, javisst, men när det kommer till att tillämpa den... Förändringar kommer egentligen i samma takt som människor dör och nya generationer med andra förhållningssätt tar vid. En konserverande kraft finns också i olika samhällsstrukturer som kostat politisk prestige och investeringar. Det är inte länge sedan man trodde att vi snart skulle utföra en mängd ärenden med hjälp av hemdatorn: banken, biljettbokning, matinköp och annat. Det togs fram speciella terminaler som folk fick låna gratis men ändå så rann försöket ut i sanden. Nu först börjar det man förutspådde att förverkligas, men inte med hjälp av speciella datorer utan tack vare Internet. I skolan lär våra barn inte av framtida generationer (vilket hade varit det bästa!) utan av gångna generationers misstag och upptäckter. Därmed bärs förfädernas erfarenheter in i framtiden och blir en bromsande men samtidigt stabiliserande kraft. Saker och ting händer inte så fort som de skulle kunna hända. I det ligger både en risk och en trygghet.

OCH HUR BLIR DET MED INTERNET? Inget företag kan bortse från Internet i sin planering och sina framtidsvisioner. Är Internet bara en dagslända? Bara till för företagen? Bara för privat bruk? Något vi tittar på i framtidens TV istället för i datorn? Ett par franska forskare vid den ansedda handelshögskolan INSEAD i Fontainbleu, Albert Angehm och Jean-Louis Barsoux, tror sig ha funnit svaret och skissar upp en bild av Nätets utveckling som marknadsplats som stämmer förvånansvärt väl med vår egen modell. Deras skapelse kallas ICDT-modellen, där varje bokstav står för olika "rum" i den virtuella rymd där olika typer av affärer kommer att fortgå. I Informationsrummet handlar det om en gigantisk anslagstavla. Den visar vem som är vem, vad som finns till salu, hur mycket det kostar osv. Det kan finnas varierande tillträde för olika användare och är i princip ett rum med envägskommunikation. I Kommunikationsrummet erbjuds ett interaktivt forum för kontaktskapande och utbyte av idéer eller åsikter. Medlemmar av den virtuella affärsvärlden kan kommunicera med hög hastighet och till låga kostnader utan hänsyn till fysiska eller geografiska gränser. I Distributionsrummet handlar det om att leverera. Det finns begränsningar för vad som kan överbringas, det lämpar sig bara för produkter och tjänster som helt eller delvis kan digitaliseras. I Transaktionsrummet rör det sig om handel, det påminner om en aktiemarknad där det inte är varor som utväxlas utan endast köporder, avtalsförbindelser, fakturor och betalningar. Det är inte bara inuti dessa rum som det kommer att ske kommunikation utan även mellan dem. Och det är här vi är övertygade om att det kommer att finnas efterfrågan på Visutechs kunnande. Vi söker de "smala" och tekniskt kvalificerade nischerna, de breda och allmängiltiga applikationerna överlåter vi med varm hand åt världens stora IT-aktörer.