republikanska föreningens medlemstidning
Reform
hovet och vapnen När Victoria Bernadotte och Daniel Westling gifte sig dånade kanonskotten över Stockholm samtidigt som 18 stridsflygplan flög över slottet. Böjelsen för det krigiska tycks vara en grundbult i monarkins symbolvärde. sidan 8
10 | DÄRFÖR REPUBLIK: Radioprataren Kim Kärnfalk om varför det är synd om Victoria Bernadotte.
12 | S-ENKÄT: Majoriteten av ordförandena i S-distrikten vill avskaffa monarkin.
14 | SVAR PÅ TAL: Retorikskola som hjälper dig att övertyga i diskussionerna kring fikabordet.
nr 1 våren 2013
ledare 03 notiser 04 kalendarium 19 krönika 20
innehåll
04
12
Notiser
Unik enkät
19 Norr till Söder
Möt författaren Jan Berggren. Nytt republikanskt nätverk. Med mera.
Majoriteten av Socialdemokraternas distriktsordförande är för republik.
Kalendarium och kontaktuppgifter till alla lokalavdelningar.
06
14
20
Svensk hederskultur
Tala för din sak
Därför är jag republikan, med Kim Kärnfalk, programledare.
Praktiska tips som hjälper dig att övertyga.
07
17
Hej förälder
Engagera dig!
Mini-enkät: Skulle du vilja se ditt barn växa upp som Estelle Bernadotte?
Koll på Unga republikaner. Snart dags för kongress!
08
18
Stridbart symbolvärde
Om kungahusets urgamla fäbless för att flörta med det militära.
Krönika
Ulrika Kärnborg kräver de kungligas omedelbara befrielse.
Notiser
Kort och gott. Röster från några nya medlemmar.
06
12
08
2 – reform
Tack, och på återseende!
N
yligen tackade filmregissören Danny Boyle, med ”Slumdog millionaire” som sin senaste succé, nej till att adlas av den brittiska drottningen med hänvisning till att han är republikan. Han är också känd som konstnärlig ledare för OSöppningsceremonin i London förra året, där både James Bond och drottningen medverkade. Boyle räknar med att monarkin kommer att avskaffas under hans livstid. Jag delar den brittiske filmregissörens uppfattning om att införandet av republik, inte bara i Storbritannien utan självklart även i Sverige, kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Vi får republik mycket fortare än många tror. Men detta kommer inte att ske av sig självt. Den republikanska rörelsen måste nu öka tempot och driva frågan offensivt. Under de senaste åren har vi skaffat kansli, anställt en generalsekreterare, börjat ge ut den medlemstidning du nu har i din hand och presenterat konkreta förslag på hur republiken kan utformas. Det finns mycket kvar att göra.
Reform är Republikanska föreningens medlemstidning och distribueras till föreningens medlemmar.
R E P U B LIKA NSKA FÖR ENINGEN Karlbergsvägen 86 B, 4 tr 113 35 Stockholm Tel: 0768-71 77 22 E-post: reform@repf.se
B LI MEDLEM Medlemskap i Republikanska föreningen kostar 200 kronor per kalenderår. www.repf.se/bli-medlem
ANSVA R IG U TG IVA R E
Efter att ha suttit Republikanska föreningens styrelse sedan 2006, först som vice ordförande och sedan 2009 som ordförande, har jag bestämt mig för att lämna över stafettpinnen till nya krafter. Arbetet måste som sagt gå vidare! Jag vill tacka för det stora stöd som jag har upplevt från både styrelsen och från alla engagerade medlemmar. Det har varit helt fantasiskt att få vara
”Vi får republik mycket fortare än många tror.” med och lyfta den republikanska rörelsen från knappt 2 500 till omkring 10 000 medlemmar. Denna fyrdubbling av medlemstalet har bidragit till att föreningen blivit en tyngre kraft och kunnat få större genomslag i samhällsdebatten. I dag är Republikanska föreningen en självklar och tydlig röst i frågor som berör kungahuset, monarkin och statsskicket i Sverige. Detta är alltså min sista ledare som ordförande i Republikanska föreningen. Jag hoppas att min efterträdare, som givetvis inte ärver uppdraget utan väljs
REDAKTION EL L PRODU KT ION Birdh, www.birdh.se Redaktör, Johan Abrahamsson
ART DI RECTION 25Ah, www.25ah.se
Helena Tolvhed Lars Jonsson Magnus Simonsson Johan Abrahamsson
Tack för ditt engagemang. För Sverige i framtiden! Peter Althin Ordförande
Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som utkommer under hösten 2013. I första hand är vi i ntresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till: reform@repf.se
I S SN 2000-9526
T RYC K Tryckfolket AB
U PPL AGA 11 000 ex
OMSL AGSFOTO Jan Collsiöö/Scanpix Sweden
Magnus Simonsson
R EDA KTION
av kongressen, blir den som tillsammans med alla medlemmar lyckas driva igenom allas vår önskan om ett mer demokratiskt och modernt statsskick. Även om jag avgår som ordförande kommer jag fortsättningsvis att delta i samhällsdebatten och tala för den republikanska saken! Jag säger därför inte farväl, utan ”på återseende”. Med alla medlemmars ambitiösa arbete, är jag säker på att jag som fyllt 70 år, kommer att få uppleva republiken Sverige under min livstid.
Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som framförs i Reform av utomstående skribenter behöver inte nödvändigtvis överensstämma med redaktionens eller Republikanska föreningens.
KONTAKTA OSS E-post: info@repf.se Telefon/SMS: 0768-71 77 22 www.repf.se www.facebook.com/repf.se www.twitter.com/repf Kansliets besöks- och postadress i Stockholm: Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 tr 113 35 Stockholm Kansliets öppettider: Tisdagar: 08:30-17:00 Torsdagar: 08:30-17:00
reform – 3
notiser
Intervju
Från härskare till estradörer Kungahuset är en rest från det gamla klassamhället. Det menar historikern Jan Berggren, författare till boken Från härskare till estradörer. – Historiskt har monarkins ställning till stor del handlat om hur medborgarna ser på monarken och hur omtyckt han eller hon är. För 150 år sedan kunde man inte ens föreställa sig det svenska samhället utan en kung, men med arbetarrörelsen och ökade republikanska åsikter har uppfattningen nyanserats, säger Jan Berggren. Utvecklingen de senaste två hundra åren har berövat kungahuset i princip all dess formella makt.
Har kungahuset fortfarande maktambitioner? – Jag tror att kungahuset, precis som alla andra innehavare av makt, har strävat efter att vidhålla sin position. Även om ställningen har urholkats så förväntas de bli bemötta med folklig underdånighet.
Hur ser du på kungahusets informella inflytande? – Det är i dag hovet som är den absoluta maktfaktorn och som ser till att värna om kungafamiljens upphöjda status. Man vill bevara den historiska mystiken och kungafamiljen görs till kvarlevande rester av det gamla klassamhället. Monarkens informella makt, som en del anser att kungen fortfarande har, beror nog på den personliga fallenhet som en kung eller drottning har. Jan Berggren föreslår att medborgarna själva ska få välja förhållningssätt till monarkin så länge den består. – Precis som du i dag kan gå ur svenska kyrkan tycker jag att du ska kunna gå ur kungahuset. Kan du välja att inte betala kyrkoskatt, borde du på samma sätt kunna avsäga dig att bidra till kungens apanage. Det borde vara frivilligt.
Alliansvänner för republik
Individens egna meriter
Följ flödet
Republikaner på Twitter Republikanska föreningens norska systerorganisation går numera att följa på Twitter. Sedan flera år finns också Republikanska föreningen där. www.twitter.com/republikkinorge www.twitter.com/repf
4 – reform
Ett nytt nätverk har skapats för att samla representanter som är för republik från de fyra borgerliga regeringspartierna. I en gemensam debattartikel, signerad fyra borgerliga företrädare, som publicerades på svt Debatt, skrev man bland annat: ”Alliansens politik vilar på ett samhälle där framgång bygger på individens egna meriter snarare än privilegier och släktskap. Det är därför vi, liksom många andra alliansvänner, inte kan stödja ett statsskick där ämbetet som statschef går i arv inom en och samma familj.”
En plan för Folkpartiet?
Unga liberaler visar vägen ”Det finns inga liberala argument för att behålla ett statsskick med odemokratiska inslag. Att låta statschefen tillsättas via konservativa kriterier snarare än demokratiska är att frångå principen om lika möjligheter.” Så skrev Liberala ungdomsförbundet nyligen i en rapport där de föreslår att Folkpartiet ska driva införandet av republik.
översikt aktiviteter
Vikande trend
Insatser för republik
Ingen Estelleeffekt
Kanske sjuksköterska...
Prinsessa eller fri individ? Eva Ek Josefsson, kontaktperson för lokalavdelningen i Sjuhärad, och Magnus Simonsson, generalsekreterare, uppmärksammade Estelle Bernadottes första födelsedag med att på en helsida i Borås Tidning fråga om hon inte borde få växa upp utan ett förutbestämt yrke. Carl den siste Gustaf 5 mars inledde Carl Gustaf Bernadotte sin jubileumsturné under vilken han ska besöka landets samtliga län för att uppmärksamma att han i höst har suttit 40 år på tronen. Samma dag publicerade Aftonbladet en debattartikel signerad Republikanska föreningens ordförande Peter Althin och vice ordförande Mia Sydow Mölleby. Artikelförfattarna menade att det inte finns någon anledning att fira att Sverige – i strid med demokratins grundprinciper – har haft samma icke-valda statschef i 40 år. Istället uttryckte de förhoppningen att vår nuvarande kung blev känd som Carl den siste Gustaf i historieböckerna. Europas sista monarkier Medlemsorganisationerna i den republikanska paraplyorganisationen Alliance of European Republican Movements (AERM) fortsätter att utbyta erfarenheter. 16–17 mars träffades representanter för republi-
kanska organisationer från Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Spanien i Bryssel för att hålla årsmöte och dela med sig av kunskap och kampanjmetoder. Kungen vill ha mer pengar "Kungen begär nu ökade anslag av skattebetalarna – men vill inte berätta vad han ska använda pengarna till." Det skrev Aftonbladet om nyligen. Republikanska föreningen uppmanar återkommande ledamöterna i Sveriges riksdag att lyfta kravet på insyn i hovstaternas ekonomi och verksamhet. Något annat är inte rimligt att kräva i väntan på republik. Frågan om republik är främst en fråga om demokrati, men så länge monarkin finns kvar är det bra att den granskas även ekonomiskt.
Mycket vill ha mer – men fortfarande utan insyn.
Statiska Centralbyrån har konstaterat att namnet Estelle inte ökade i popularitet efter att Victoria och Daniel Bernadotte döpte sin dotter i maj förra året. Tvärtom. Det har minskat. Under 2011 fick 65 flickor namnet Estelle, men bara 55 under 2012.
Storbritannien
Danny Boyle vägrar adlas Den brittiske filmregissören Danny Boyle, kanske mest känd som regissör av filmen Trainspotting och förra sommarens OS-invigning i London, har tackat nej till att adlas av drottning Elizabeth. Enligt tidskriften Live tackade han nej med anledningen att han "hellre är en jämställd medborgare än en kändis".
”Sätt hela kungahuset på 50-öringen. Den fyllde en funktion förut, men nu är den helt värdelös.” Soran Ismail
reform – 5
Därför är jag republikan
Kim Kärnfalk Kim Kärnfalk är programledare i radiokanalen Radio1 i Stockholm. Hon har även jobbat med tv-programmet Postkodsmiljonären, deltagit i Melodifestivalen och varit medlem i det numera splittrade dansbandet Friends.
Hej Kim Kärnfalk, varför är du republikan? – I samband med mitt jobb som programledare i radio insåg jag att jag hade väldigt starka åsikter i monarkifrågan, jag tycker att fenomenet i sig är otroligt omodernt och odemokratiskt. I höstas ägnade jag ett helt radioprogram åt att diskutera kungahuset, med utgångspunkt i att Victoria behövde be sin pappa och regeringen om lov för att få gifta sig med mannen hon älskar. Det är en förlegad maktstruktur som förekommer i traditionella hederskulturer, och i vårt svenska kungahus.
Vad ogillar du mest med monarkin? – Att man föds till att vara något förutbestämt. Jag kan säga till min dotter att hon kan bli vad hon vill i hela världen, allt förutom prinsessa eller kung. Victoria tvingas att säga till sin dotter att hon inte kan bli någonting annat än prinsessa, om hon inte vill abdikera och ställa till med ett jäkla väsen för att slippa.
6 – reform
– Jag motsätter mig argumentet som handlar om att vi skulle få mycket valuta för kungahusets apanage när de reser omkring och gör reklam för Sverige. Vi lever i ett informationssamhälle där det finns människor som är väldigt duktiga på marknadsföring och jag vågar påstå att en pr-firma skulle kunna göra mer nytta för samma pengar.
hur tolkar du svenska folkets bild av kungahuset? – Ämnet väcker alltid starka reaktioner. Av de som ringer in får jag både kritik och medhåll, det finns inte någon klar majoritet åt något håll. Den äldre generationen är generellt sett mer traditionsbunden och positivt inställd till kungahuset. Jag är väldigt bestämd och rak på sak när jag argumenterar och det kan nog verka provocerande för många. Kungahuset har inget affektionsvärde för mig. – Samtidigt är det inget personligt, det handlar mer om att jag tycker synd om Victoria. Hon har inte fått välja vad hon ska bli eller vilket sammanhang hon ska
”Kungahuset har inget affektionsvärde för mig.” vara en del av, utan bara blivit hjärntvättad hela sitt liv. Det är själva fenomenet som måste bort. Bara för att det varit på ett visst sätt i hundratals år behöver det inte vara hugget i sten.
Vilka samhällskrafter tror du spelar störst roll när det kommer till att avskaffa monarkin? – Jag tror det allra viktigaste är att hålla debatten vid liv och prata om de demokratiska värdena. Tänk om någon skulle säga till mig att min dotter måste bli radiopratare, bara för att jag är det. Det finns bara en familj i Sverige som har det så jäkligt. Klart att man kan abdikera men jag tror inte att det är så enkelt när man levt sig in i rollen hela livet.
Grattis, Estelle! Eller? Veckan efter att Estelle Bernadotte firade sin första födelsedag på Haga slott hade många stockholmare fullt upp med att fira sportlov på Kulturhuset. Reform begav sig dit för att fråga några föräldrar vad de skulle känna inför att sätta sina barn i vår blivande statschefs situation. Text och foto: Frida Johansson
Vad skulle du tycka om det redan var bestämt vad ditt barn ska bli när det blir stort? Cecilia Karlsson Har en dotter som är 6 månader. Emma Danielsson Har en dotter som är 2 år. – Vad det än är barnen vill göra i framtiden, så måste de få bestämma det själva. Helt utifrån sin egen person och sina egna intressen. Alla ska få göra sina egna val. Bara det att vara en offentlig person redan innan man är född känns så främmande när man ser sina egna barn.
Carola Kastman Har en dotter som är 3,5 år. – Jag är en väldigt stark förespråkare av det fria valet och att alla människor ska ha möjlighet att ta egna beslut. Mina barn ska få välja själva vad de vill bli, det är deras och alla andra barns rättighet. Jag tycker det är hemskt att det finns barn som inte får göra det, och att det får vara så. Livet är kort och man måste få bestämma själv vad man vill göra av den här tiden, det är inte mer med det.
– Det är självklart att barn ska vara fria att välja vad de vill göra i livet. Att det finns barn som har det på något annat sätt känns så klart hemskt. Jag är glad för att det inte ligger en liten Estelle i min barnvagn. S edan tror jag att de flesta formar sina barn utan att tänka på det, att man omedvetet påverkar deras inställning till att börja studera eller jobba direkt efter gymnasiet. Men det går inte riktigt att jämföra.
Daniel Siegelstrand Har tre barn som är 9, 5 och 3 år. – Jag är hissmontör och vill inte att barnen ska gå i mina fotspår, men det viktigaste är så klart att de ska få bestämma själva. Jag tror att vi svenskar är väldigt lyckligt lottade i den här frågan, allt är möjligt för barnen som växer upp i dag och vem som helst kan skaffa sig en kvalificerad utbildning. Kungafamiljens traditioner och verklighet blir en stor kontrast i ett land där vi generellt sett har väldigt stor frihet att själva bestämma över vår framtid.
reform – 7
kronans soldater
Hovet och vapnen En kortege kantad av fem tusen soldater, 18 stridsflygplan som finåkte över slottet, blänkande värjor och 21 kanonskott som dånade över S tockholm. När Victoria Bernadotte och Daniel Westling gifte sig i Storkyrkan 2010 visade Sverige upp sig från sin allra mest militärromantiska sida. Hovets böjelse för den m ilitära estetiken är p åtaglig. De krigiska referenserna tycks vara en grundbult för monarkins existens. Text: Michaela Möller
8 – reform
D
et var naturligtvis inte av säkerhetsskäl som den svenska militärorkesterkåren ställde upp sig längs med kortegevägen den 19 juni 2010. Inte ens de 18 Jas-planen som åkte i formation över staden var en säkerhetsåtgärd, även om många av de tusentals värnpliktiga som kallats in för att hjälpa polisen faktiskt fyllde en praktisk funktion. För att hitta förklaringen till varför ett modernt par som Daniel Westling och Victoria Bernadotte lät sig omgärdas med krigssymboler på sin egen bröllopsdag måste vi gå tillbaka i historien. Enligt Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet (och med kopplingar till hovet), fick militära värden en enorm statushöjning under tidig medeltid, genom en social militarisering i Europa. Grunden till utvecklingen var socioekonomisk. – När romarriket kollapsade i Västeuropa försvann även skatteväsendet och den romerska armén. I lokalsamhället blev man tvungen att skydda sig själv, ha egna vakter vid murarna och annat som var nödvändigt för att klara sig. Man gjorde en dygd av denna nödvändighet och det blev positivt att vara bra på att slåss, säger han. Värdeförändringen innebar att de som var satta att styra samhället, allt från domare till godsägare – men framförallt kungligheter – var tvungna att bli krigare. De införde riddarordnar och framträdde i rustning. – De var tvungna att personifiera den krigiska sidan av samhället. Så gott som alla officerare i Sverige på
1500-talet och 1600-talet var adelsmän. Det var överklassens plikt att träda in och skydda. Och de blev skattebefriade på grund av det, säger Dick Harrison. Tankemönstret att personerna på de högsta positionerna skulle identifiera sig med det militära levde vidare. – Det syns på porträtten från 1700-talet att många fortfarande är avbildade i uniform eller rustning, trots att man slutat att vara ute på slagfälten. Det fortsatte in på 1800-talet och 1900-talet, i den adliga överklassen hörde det till att du skulle ha en militär aspekt i din personlighet. Du skulle gå en militärutbildning, vara överste eller general eller som vår nuvarande kung,
amiral. Detta gäller i princip hela vår europeiska överklass från tidig medeltid till i dag, säger han. Dick Harrison menar att det är en kulturell eftersläpning som gör att dagens kungligheter fortfarande så tydligt anknyter till det militära. För även om den bakomliggande tanken har försvunnit, tenderar formen att stanna kvar. Men förklaringen till monarkins starka historiska koppling till militären ligger inte enbart i den sociala aspekten, med militären som statusmarkör. Militären har rent statsrättsligt haft en grundläggande funktion i legitimeringen av monarkin som institution.
”Det är en kulturell eftersläpning som gör att dagens kungligheter fortfarande så tydligt anknyter till det militära. För även om den bakomliggande tanken har försvunnit, tenderar formen att stanna kvar.” Dick Harrison
reform – 9
kronans soldater
Foto: Jan Colsiöö/Scanpix Sweden
Victoria Bernadotte under sin grundläggande soldatutbildning.
– Varför har vi historiskt haft en kung? Jo, för att han ska beskydda undersåtarna. Det är kungamaktens rationalitet, säger Jonas Nordin, docent i historia och forskare vid Kungliga biblioteket. Rättsskipning och militärt försvar är de ursprungliga funktionerna för kungamakten. Regalrättigheterna, de delar av den offentliga maktutövningen som tillkom monarken, delades under medeltiden upp i inrikes och utrikes komponenter. I de utrikes komponenterna låg rätten att starta krig och att sluta fred, att utse sändebud och att sluta förbund med främmande makt. De inrikes regalrättigheterna handlade om att stifta lagar,
10 – reform
handha rättsskipning, ta ut skatter och utse ämbetsmän. – Av dessa åtta funktioner, som i de allra flesta europeiska länder fram till 1800-talet betraktats som regalrättigheterna, är det viktigaste det som rört beskydd. Detta beskydd har utrikes utövats genom militären, inrikes genom rättskipning, säger Jonas Nordin. Trots att kungen inte längre är överbefälhavare anser hovet att det är betydelsefullt att han får inblick i den militära verksamheten. Carl Gustaf Bernadotte har fått en skräddarsydd militär utbildning. Men utan att ha gjort militär karriär är han både amiral och general. Victoria Bernadotte har fått en grundläggande inblick i det militära
försvaret. Men varför anses det viktigt att kungligheterna ännu i våra dagar får en militärutbildning? Enligt hovets informationschef Bertil Ternert handlar det både om tradition, och om en kunskap som fodras av en statschef. – Vid statsbesök i Sverige är försvarsmakten en stor del, med olika förband som tar emot. Det ingår i den statsceremoniella delen av besöken. Då är det militära inslaget alltid starkt och kungen bär uniform, säger han. Victoria Bernadottes militära utbildning var enligt Bertil Ternert en självklar del i hennes utbildning som tronföljare. – Det kräver kunskap om att ta emot ett kompani och att i olika internationella sammanhang umgås i militära miljöer i samband med statsbesök. Man ska förstå hur försvarsmakten fungerar, säger han. Enligt Dick Harrison handlar det i dag enbart om gammal militär estetik. – Den del av militären vi ofta ser i kungliga sammanhang är någon sorts galamilitär, det är inte stridsvagnar som väller fram. Det är speciella typer av regementen, ofta till häst, som har levt kvar på extremt lång övertid. Inte för att de behövs i fält, utan för att det hör till, säger han. Enligt Jonas Nordin är detta grundläggande för monarkin som i dag är en sociologisk institution, en symbol med formellt begränsad politisk makt.
”Banden mellan kungahuset och militären är starka. Att det enbart skulle handla om historisk-estetisk symbolik snarare än politik tycker jag är att blunda för fakta.”
Den kungliga truppen Carl Gustaf Bernadotte Militärtjänstgöring med två och ett halvt års utbildning i armén, marinen och flygvapnet. Avlade sjöofficersexamen 1968. Carl Gustaf Bernadotte innehar den militära graden amiral i flottan samt general i armén och flygvapnet.
Anna Ek
Victoria Bernadotte
– Symboler bygger på tradition och nedärvda föreställningsmönster. En institution som förnyar sig allt för mycket gör sig av med det som är grunden för hela dess existens, säger Jonas Nordin. Han menar att den långsamma förändringstakten är en betydelsefull del i monarkins uppfattade värde. Att rubba traditionen kan vara det största hotet mot monarkin. – Republikdiskussionen har blivit mer livaktig bara de senaste tre-fyra åren. Men jag har svårt att se att det skulle ske någon förändring från politiskt håll, det finns för närvarande ingen politisk vilja att ändra statsskicket. Men det som skulle kunna förändra inställningen till monarkin är just detta, om symbolinnehållet börjar uppfattas som allt mindre relevant, säger han. Men att relationen mellan kungahuset och militären enbart skulle handla om pynt, nedärvda traditioner och symbolik är en alltför godtrogen uppfattning, menar Anna Ek, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen: – Banden mellan kungahuset och militären är starka. Att det enbart skulle handla om historisk-estetisk symbolik snarare än politik tycker jag är att blunda för fakta. Det är inte bara så att kungen har gett sitt namn åt granatkastaren Carl Gustaf, som använts i en rad krig i världen, exempelvis i
Burma, Afghanistan, Sri Lanka och Colombia. Kungahuset är även aktiva lobbyister för svensk vapenexport och vapenindustri. Anna Ek pekar vidare på de resor som kungafamiljen regelbundet genomför tillsammans med representanter för svenska företag. – Jag tror inte det är särskilt många större vapenaffärer som har marknadsförts utomlands utan att kungahuset har varit inblandat som dörröppnare, exempelvis i länder som Brasilien, Thailand och Saudiarabien. Kungahuset är en del av den svenska vapenexportpolitiken och de satsningar på nya vapensystem som görs, nu senast Super-Jas. Det går liksom inte att missa, säger Anna Ek. Sammanflätningen med militären manifesteras gång på gång, vid statsbesök, födelsedagar, bröllop och begravningar, något som inte minst blev tydligt vid firandet av vigseln mellan Victoria Bernadotte och Daniel Westling. – Kungahuset har bröllop, då ska de finaste kronjuvelerna, även de som representeras av militären, vara med. Jag tyckte dagen kändes oerhört barock ur det perspektivet och hade nog hoppats att det inte skulle vara så mycket militärparad över det hela, säger Anna Ek. Men hur kommer det sig att symbiosen mellan hovet och vapnen fort-
Grundläggande soldatutbildning. Soldatutbildningen fortsatte 2003 med att hon genomgick några veckors grundläggande utbildning för soldater i utlandstjänst vid SWEDINT i Almnäs i Södertälje. 2004 läste Victoria Bernadotte kurser vid Försvarshögskolan i Stockholm med inriktning på statskunskap, internationella relationer och konfliktlösning.
Carl Philip Bernadotte Carl Philip Bernadotte gjorde sin värnplikt vid Amf 1 i Vaxholm och han har genomgått en utbildning till båtchef. Under åren 2001 och 2002 genomförde Carl Philip Bernadotte en officersutbildning inom Marinen. Han tog examen som fänrik i december 2002. I december 2007 fick han kaptens grad i Stockholm. Studier vid Försvarshögskolan.
sätter att få näring ännu i våra dagar? Anna Ek har en teori: – Det är inte bara en fråga om pompa och ståt, kungahuset är med i politiken via personliga relationer med andra ekonomiska storaktörer i samhället. Jag tror att kungahuset ser ett värde i att värna relationen med personer som har kopplingar till militären och vapenindustrin. Ur ett brett perspektiv tror jag att de kanske bedömer det som viktigt för förvaltningen av sina tillgångar – och därmed även sin fortlevnad. Det rör sig om tradition och ekonomi. Militären och kungahuset är beroende av varandra, var och en med sina egna anledningar.
reform – 11
s-enkät
Vad händer med Socialdemokraternas republik? En majoritet av Socialdemokraternas distriktsordförande vill avskaffa monarkin. Det visar Reforms kontakter med distrikten runt om i landet. Trots det drivs inte frågan aktivt av partiledningen.
12 – reform
S
ocialdemokraternas historia som motståndare till monarkin är lång. Redan när partiet grundades 1889 var det inskrivet i partiprogrammet. I dagsläget driver partiledningen inte frågan aktivt – detta trots att mer än hälften av partiets distriktsordförande officiellt deklarerar att de vill avskaffa monarkin. Det visar nämligen Reforms egen enkät.
För att ta tempen inför partikongressen 3–7 april kontaktades partiets 26 distriktsordföranden. Vi ställde helt enkelt frågan: ”Tycker du att Sverige bör avskaffa monarkin?” 14 distriktsordförande, av de 19 som svarade på undersökningen, svarade ja. Endast en av dem svarade nej och fyra avböjde att delta (resterande sju har inte återkommit trots upprepade kontaktförsök). De svaranden som var positivt inställda till att avskaffa monarkin fick följdfrågan: ”Vilket tycker du är det största hindret för att avskaffa monarkin i dag?” Samtliga angav alternativet ”Den svenska befolkningen vill bevara Kungahuset”, och sex utav de 13 lade dessutom till alternativet ”Partierna som vill ha en republik prioriterar inte frågan” som en bidragande faktor. Den huvudsakliga uppfattningen bland de svarande i Reforms enkät är alltså att monarkin bör avskaffas, men att bristen på folkligt stöd och partiets prioriteringsordning står i vägen. Hur kommer det sig då att frågan om det svenska statsskicket inte finns på agendan? Om så stor andel av landets
r avskaffa monarkin? Tycker du att Sverige bö ja
/ IIII IIII IIII Ja! / (14 st)
7 14
Nej! I
4 1
(1 st)
Vill ej svara: IIII
(4 st)
distriktsordförande är av samma åsikt, varför är det inte högre prioriterat inom partiet? Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren anser att Socialdemokraternas inställning till det svenska statsskicket är ett tydligt exempel på en fråga där partiets företrädare har annorlunda åsikter än vad väljarna har. Men samtidigt är uppfattningen så pass stark rent principiellt att man är ovillig att ta bort den helt. – Monarkin är ingen fråga som får Socialdemokraterna att förlora ett val, oavsett om de väljer att tona ner den eller inte, men det är heller ingen fråga som de kan vinna ett val på. Att frågan om statsskicket skulle vara något som blir aktuellt i samband med riksdagsvalet 2014, ser Stig-Björn Ljunggren som högst otroligt. Detta eftersom det är svårt att mobilisera väljare i frågan. Det skulle också ge partiets politiska
vill ej svara
Nej
de har sju ej Av 26 distriktsordföran de försök via repa upp s trot nå att t gåt e-post och telefon.
motståndare möjligheter att skrämma väljarna med vad det här okända med en republik skulle innebära. – Socialdemokratin har arbetat med att urholka monarkins betydelse och den har blivit allt mer symbolisk, vilket förstås också har gjort motståndet till monarkin mindre intressant. Dagens monark är inte samma slags figur som i början av 1900-talet. Saken i sig har blivit paradoxal, genom att avlöva kungahusets makt har man samtidigt gjort det lättare för kungahuset att finnas kvar. Trots detta vilar Socialdemokraterna alltjämt på en grund av starka republikanska principer. Vilket inte minst Reforms enkät på ett tydligt sätt visar. Resultatet understrycker att den vanligaste uppfattningen i partidistikten är att vårt nuvarande statsskick inte är det som är det mest önskvärda. Det lämnar dörren öppen för partiets republikanska krafter att agera mer aktivt.
En velig historia – i korthet Socialdemokraterna bildades 1889 och i sitt allra första partiprogram krävde man en svensk republik. Ett anspråk som några år senare skulle komma att dämpas när partiet 1920 bildade sin första regering under Hjalmar Brantings ledning. Under Olof Palmes första mandatperiod gjordes dock riktiga framsteg i frågan och 1971 slöt Socialdemokraterna den så kallade Torekovskompromissen. I konsensus med de borgerliga partierna lyckades de inte avskaffa monarkin som statsskick, kungen är alltjämt statschef, men har förlorat en stor del av sitt formella politiska inflytande. Stig-Björn Ljunggren, statsvetare.
reform – 13
retorikskola
Trimma dina argument När monarkins försvarare höjer rösten gäller det att ha svar på tal. Med vässade argument och ett kallt huvud kan du få motparten att tänka efter – och kanske byta sida. Text: Martin Genberg
14 – reform
arbetet med att föra fram argumenten för republik är varje samtal viktigt, varje fikadiskussion en möjlighet. Och det finns saker du kan göra, rent praktiskt, för att ännu bättre kunna nå fram till dina meningsmotståndare. Kutte Jönsson är doktor i praktisk filosofi vid Malmö högskola och undervisar i argumentationsanalys. För honom är det en ädel sport att diskutera – ett ärligt spel som helst utövas med silkesvantar och där ingen vinner med snärtiga oneliners, vilket annars kan vara lätt att tro när man tittar på debattprogram på tv. – Där kommer argumenten fram slängigt. Det liknar mer en form av positionering än en diskussion, säger Kutte Jönsson. Han tycker att det är viktigt att först av allt bearbeta sina egna viktigaste argument och gå till botten med motiven. Vill du få med dig andra eller är det viktigast att du får uttrycka dina åsikter? Vill du förändra samhället? Varför vill du det? – Du vänder argumentationsanalysen inåt, mot dig själv. Det här kan du också göra tillsammans med andra som delar din åsikt. Då är du inte rädd och inställd på försvar. Vill vi ha bort monarkin endast om Sverige blir republik istället? Sådana frågor kan leda till att argumenten utvecklas och fördjupas.
I
Nästa steg är att öppna dig för andras värderingar. Ta reda på mer om varför motståndarna vill ha monarki. – Då kan ni hitta gemensamma beröringspunkter och du kan till och med hålla med om vissa saker. Då brukar motståndaren, om vi nu ska använda det ordet, bli mer benägen
att lyssna på vad du har att säga, säger Kutte Jönsson. Han nämner något som kallas välvillighetsprincipen, något han själv använder i diskussioner. Enligt den ska du försöka se motståndarens argument som om de vore dina egna. – När du är konfrontativ sluter människor sig. Ett sätt att komma runt det är att själv vara öppen. I fallet med kungahuset kan du hålla med om att kontinuiteten är viktig, men samtidigt lyfta fram att även republik skulle främja kontinuitet. Att vara generös är ett sätt att få den andre att slappna av och lyssna, säger han. – Ett annat sådant, lite mjukare, sätt att argumentera är att helt enkelt ställa frågor. Är det inte så här? Kan man inte se det på det här viset?
”När du är konfrontativ sluter människor sig. Ett sätt att komma runt det är att själv vara öppen. I fallet med kungahuset kan du hålla med om att kontinuiteten är viktig, men samtidigt lyfta fram att även republik skulle främja kontinuitet. Att vara generös är ett sätt att få den andre att slappna av och lyssna.”
Det är även bra att öva sig i konsten att bena upp sina argument. I debatten om statsskicket pratas det till exempel om fjäsket för hovet,
reform – 15
kungen som symbol för Sverige samt arvsrätten om vartannat. – Om du kan avgränsa diskussionen vinner du både saklighet och tydlighet. Du kan säga till exempel ”ja, men nu pratar vi om flera saker på samma gång. Kan vi hålla oss till ett av de här ämnena tror jag det blir lättare för alla att hänga med”.
"Att förändra en hel nations inställning är ett långsiktigt arbete." Kutte Jönsson ger Republikanska föreningens egen lista med argument ett mycket gott betyg, särskilt med tanke på att argumenten hänger ihop bra och att de är byggda runt en central tanke. – Att monarkin är en odemokratisk idé är portalargumentet, som sedan demonstreras i en rad konkreta exempel, säger han.
Republikanska föreningen har hittat en värdegrund som många kan förstå och sluta upp kring, nämligen att demokrati är viktigare än till exempel traditioner, och runt denna har man sedan byggt en struktur av argument. Själv tycker Kutte Jönsson att det viktigaste i en argumentation inte är segern. Då ser han hellre en intressant diskussion. Och att man lyssnar: – I bästa fall kan du få upp ögonen för saker som du har bortsett ifrån. Det är svårt att ändra på åsikter. Att förändra en hel nations inställning är ett långsiktigt arbete. Har du fått någon att tänka efter så har du gjort ett riktigt bra jobb.
Fler argument På Republikanska föreningens hemsida finns en lista med några av de vanligaste invändningarna mot republik och hur du kan bemöta dem. Se repf.se/argument
svar på tal Fem diskussionstips från Kutte Jönsson som hjälper dig i debatten.
1
Undvik argument utan koppling till den centrala idén. Du kanske säger ”men se på omvärlden, republik är ju vanligare i västerlandet än monarki!” Det är i sig inget starkt argument. På filosofiskt fackspråk kallas detta ”argumentum ad populum” – folkets argument – och är en logisk miss.
2
Känsloargument är farliga. ”Jag tycker inte om kungafamiljen” är lika illa som att säga ”men jag gillar ju kungen”. De ses som mindre giltiga. Den som känner starkt för något kan bli förblindad och bortse från viktiga aspekter av en fråga.
16 – reform
3
Sätt nivån själv. Om ni hamnar i personligt tyckande om kungafamiljen kan du återföra fokus till den politiska nivån och demokratifrågan. ”Men om vi skapade en ny nation och höll ett val om vilket statsskick vi ska ha, hur skulle du rösta då?”
4
Anpassa dig till publiken. På fikarasten finns inte utrymme för långa debatter. Om någon säger sig gilla kungen som person kan du humoristiskt påpeka att det inte är ett stöd för monarki, eftersom kungen hade fötts till vår statschef även om han hade varit otrevlig.
Kutte Jönsson
5
Ha koll på sakfrågan. Om någon tycker att det verkar krångligt att byta statsskick kan du säga att ja, det krävs en grundlagsändring, och för det krävs två beslut i riksdagen med ett val emellan. Tipsa också om Republikanska föreningens grundlagsutredning, där en konkret plan, inklusive färdiga grundlagstexter, har presenterats.
Välkommen till kongressdagen 13 april är det dags för Republikanska föreningens kongress – den största årliga sammankomsten för oss som strävar efter ett mer demokratiskt statsskick. Peter Althin talar inför medlemmar på kongressen år 2011.
Dagens program Kl 10.00 President eller inte president, det är frågan Ett seminarium om hur Sverige kan bli världens modernaste demokrati. Mats Einarsson, som har utrett hur ett nytt statsskick kan införas, ger förslag på
hur republiken med en president som statschef kan utformas. Mats Lindberg, professor i statskunskap vid Örebro universitet, anser att det varken behövs en kung eller en president. Hur tycker du att Sveriges framtida statsskick ska se ut? Kom och diskutera! Samtalet leds av Sara Karlsson, som sitter i Republikanska föreningens styrelse.
Kl 12.30 Samtal om presidentval År 2012 var något av ett superår när det gäller presidentval. I exempelvis Finland, Island, Frankrike, USA och Slovenien valde medborgarna sin statschef. Republikanska föreningen passade på att genomföra studieresor till just dessa republiker. Vilka erfarenheter tar vi med oss i arbetet för en svensk republik? Deltagare från studieresorna berättar. Kl 13.30 kongress 2013 Varmt välkommen till Republikanska föreningens kongress! Det blir sedvanliga förhandlingar, med bland annat genomgång av verksamhet, behandling av inkomna motioner, och val av styrelse. Kongresshandlingar finns på föreningens webbplats från och med 28 mars. Under kongressen utdelas utmärkelsen Årets republikan. Anmälan: www.repf.se/kongress, tel 0768-71 77 22 När: lördag 13 april, kl 10.00–17.00. Var: Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm
Unga republikaner
Jonas Lundgren, berätta om er verksamhet? – Vi är inte ett ungdomsförbund i traditionell bemärkelse, utan en organisation som står väldigt nära Republikanska föreningen. Vår främsta arbetsuppgift just nu är att bygga upp en infrastruktur, skaffa fler kontaktpersoner i olika delar av landet och etablera en varaktig närvaro i sociala medier. Allt bottnar så klart i viljan att arbeta för en framtida omvandling av vårt svenska statsskick. Hur ser förbundets geografiska spridning ut i dagsläget? – Vi har kontaktpersoner i Umeå, Helsingborg, Göteborg och Stockholm. Förbundets första lokalförening bildades nyligen på Stockholms Universitet.
Vad ser ni för möjligheter i framtiden? – Vi har stor potential och känner att frågorna kring en framtida republik får allt högre relevans. Ungdomar söker upp oss och debatten rör sig hela tiden i nya riktningar.
Jonas Lundgren Foto: Robert Tjerberg
Att inte digga monarkin har ingenting med ålder att göra. För alla mellan 13 och 30 år finns det en ungdomsorganisation att engagera sig i. Reform har talat med Unga republikaners förbundsordförande Jonas Lundgren.
Vilka söker sig till er? – Alla som tycker att det finns en poäng med att ett demokratiskt samhälle ska ledas av legitima maktföreträdare, det tror jag att de flesta gör om de bara tänker efter. Missnöjet mot monarkin växer och strömmen av åsikter måste kanaliseras, Unga Republikaner är den självklara kanalen för det.
reform– 17
notiser
Nya medlemmar Republikanska föreningen får ständigt nya medlemmar. Fler och fler tröttnar på Sveriges odemokratiska och omoderna statsskick.
”Kungaparet besökte Arbetsförmedlingen”
Varför har du valt att gå med i Republikanska föreningen?
Ovanstående rubrik i Svensk Damtidning gav falska förhoppningar hos många republikaner.
– Jag kommer ursprungligen
På rätt väg ”70 procent av svenskarna vill behålla det nuvarande statsskicket, medan 23 procent vill avskaffa monarkin.” I januari 2013 presenterade Sifo sin senaste undersökning om svenska folkets inställning till monarkin. I den förra mätningen, som gjordes i maj 2011, var motsvarande siffror 74 respektive 21 procent. I samma undersökning framkom det att nästan var femte svensk, alltså 17 procent, upplever att deras förtroende för kungen har minskat under året som gick. Endast två procent har fått ökat förtroende.
Monarkin omstridd i HBT-samhället Efter att Victoria Bernadotte delat ut priset till Årets homo, Jonas Gardell, vid QX Gaygalan på Cirkus i Stockholm tidigare i år reagerade flera inom HBT-rörelsen. ”Få verkar resonera kring att detta stöd kommer sent och knappast är oväntat”, skrev fyra HBT-engagerade personer på QX-debatt.
18 – reform
från Storbritannien, när jag flyttade hit blev jag lite ledsen över att ha landat i ännu en monarki. Även om jag har varit en del av det svenska samhället i flera år, blev jag formellt sett medborgare först för ett år sedan och då kändes det angeläget att ta tillvara på min medborgerliga rätt att ta ställning. Jag hade följt den republikanska föreningen på Facebook ett tag och jag tycker att de har gjort ett bra jobb med att väcka frågor kring den demokratiska debatten.
Neil Ormerod, Uppsala
– Jag har i hela mitt liv haft ett starkt engagemang för samhällsfrågor och politik. Med åren har det känts allt viktigare att ta ställning för en organisation man tror på. Det svenska samhället ligger långt fram i utvecklingen när det gäller organisation och välfärd, vi har ett parlament och en fungerande riksdag sedan lång tid tillbaka och ändå har vi en statschef som inte är vald av folket. Det går inte ihop. Jag tycker att kungen bör avveckla sin relation med staten, ägna sig åt sina personliga intressen istället och förvalta familjens historiska arv. Margareta Hagren, Nässjö
– Jag tycker att vår monarki är något förlegat och gammeldags, ingenting som hör hemma i ett modernt samhälle. Att bli medlem i Republikanska föreningen var för mig det naturliga sättet att stödja en förening som delar min åsikt. Jag har alltid tyckt att vårt statsskick är ett underhållande samtalsämne, och det har länge varit en återkommande diskussion i min bekantskapskrets. Om man som jag är villig att argumentera för en sak är det naturligt att också ta ställning. Nu försöker jag, så gott jag kan, värva fler medlemmar bland mina vänner och bekanta.
Görgen Ståhl, Helsingborg
AKTIVITETER
LOKALA AVDELNINGAR
KALENDARIUM 12 april, kl 18.00 Unga republikaners kongress. Kontakt: Jonas Lundgren, 0735-357576, jonas.lundgren@repf.se Republikanska föreningens kansli, Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, Stockholm
13 april, kl 10.00 Kongressdag med seminarier på förmiddagen och kongress efter lunch. Kontakt: Magnus Simonsson, 0768-717722, magnus.simonsson@repf.se Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm
17 april, kl 19.00 Paneldebatt: Republik eller monarki – en ickefråga? Kontakt: Ulla Holm, 070-673 82 30, ulla.holm@repf.se. Studieförbundet Vuxenskolan, Kungsängsgatan 12, Uppsala
HÄR FINNS REPUBLIKANSKA LOKALAVDELNINGAR: Göteborg
Stockholm
Ordförande: Daniel Carlenfors daniel.carlenfors@repf.se, www.repf.se/goteborg
Ordförande: Erik Nordblad erik.nordblad@repf.se, www.repf.se/stockholm
Jämtlands Län
Umeå
Kontaktperson: Anny Berglin anny.berglin@repf.se
Kontaktperson: Mikael Lindbäck mikael.lindback@repf.se
24 april, kl 18.30 Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, alf.nilsson@repf.se ABF, Spånehusvägen 47, Malmö
16 maj, kl 19.00 Medlemsmöte. Kontakt: Nils Larsson, 0738-263253, nils.larsson@repf.se Folkets Hus, Kiliansgatan 13, Lund
18 maj, kl 14.00
Jönköping
Uppsala
Kampanj. Kontakt: Erik Nordblad, 070-3744399, erik.nordblad@repf.se Samling vid svampen, Stureplan, Stockholm
Kontaktperson: Helen Carlsson helen.carlsson@repf.se
Kontaktperson: Ulla Holm ulla.holm@repf.se
22 maj, kl 18.30
Lund
Värmland
Kontaktperson: Nils Larsson nils.larsson@repf.se www.repf.se/skane
Kontaktperson: Imre Randin imre.randin@repf.se
Medlemsmöte. Kontakt: Jann Verde, 0734-403545, jann.verde@repf.se Republikanska föreningens kansli, Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, Stockholm
Örebro
29 maj, kl 18.30
Malmö
Kontaktperson: John Johansson john.johansson@repf.se
Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, alf.nilsson@repf.se ABF, Spånehusvägen 47, Malmö
Kontaktperson: Alf Nilsson alf.nilsson@repf.se www.repf.se/skane
Sjuhärad Kontaktperson: Eva Josefsson eva.ek.josefsson@repf.se
östergötland Kontaktperson: Rasmus Orsén rasmus.orsen@repf.se
6 juni, kl 13.30 Kampanj. Kontakt: Eva Ek Josefsson, 070-3567996, eva.ek.josefsson@repf.se Stora torget, Borås
reform – 19
Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B 113 35 Stockholm
1 1 1 0 1 3 4 0 0
Fångarna på slottet hit och dit. Officiellt fanns hon inte. Först 1976 kunde de vigas i Drottningholms slottskapell: världens äldsta sambopar. När Lilian berättade att den långa väntan gjort att de inte kunnat skaffa egna barn, fällde svenskarna många sympatitårar. Det var den gamla sagan om mannen av börd och kvinnan av folket. Men den här folkliga förankringen är inget nytt i kungahusens historia. I de nordeuropeiska monarkierna har kungarna ofta gjort gemensam sak med folket – ofta representerat av bondeståndet – och bildat politiska allianser mot adeln. Det är därför som en känsla av att monarken ”står på min sida” lever kvar i våra samhällen. Samtidigt vet de flesta att detta inte är sant. Särskilt vår tids kungligheter lever helt separerade från deras undersåtars verklighet. De är varken fullgoda medborgare eller politiska makthavare – de har inte heller meriterat sig på vanligt sätt för sina så kallade arbetsuppgifter – och existerar därför i ett vakuum, utanför moderniteten. Faktiskt i en låtsasvärld.
Paradoxalt nog verkar folk uppskatta när kungligheterna uppför sig som vem som helst och Lilian, född och uppväxt i brittisk arbetarklass, var vanligare än de flesta. Giftermål kunde det därför inte bli tal om den där gången då den biträdande svenske marinattachén prins Bertil klev in i hennes liv. Han behöll sin lojalitet mot det svenska kungahuset och köpte en villa i S:t Maxime på Rivieran åt Lilian och sig. Underligt nog höll svensk press tyst om saken. Lilian smusslades
Kanske är det därför man så lätt känner sympati och medkänsla med dem. Som nu, när vi läser om hur prinsessan Lilians liv blev, först undangömd som en skamlig hemlighet, sedan som fånge hos hovet. Inte så konstigt att vi för varje år blir fler och fler som kräver de kungligas omedelbara befrielse.
Foto: Magnus Bergström
Jag har ofta förvånat mig över hur tätt orden folket och folklig dyker upp i medias rapportering om de kungliga. Nu senast är det ögonblicksbilderna från den populära prinsessan Lilians begravning som fångar mitt intresse. Redan långt innan ceremonin inleddes fylldes Slottsbacken av människor som samlats för att hedra prinsessan, hon som alltid beskrivits som en rejäl, spontan ”vanlig” människa som underkastade sig kungahusets regler enbart av lojalitet med prins Bertil. ”Lilian Craig gick in för reglerna för kärlekens skull”, sade biskop emeritus Lars-Göran Lönnermark när han officierade vid begravningsgudstjänsten. En folkets prinsessa alltså. Nästan som prinsessan Diana av Storbritannien, som efter sin död nästan helgonförklarades av förkrossade undersåtar och odödliggjordes i ett av premiärminister Tony Blairs allra mest inspirerade tal. Eller som drottning Kristina som i vår tid väcker så stort intresse därför att vi alla kan identifiera oss med hennes önskan att avsäga sig tronen.
”De är varken fullgoda medborgare eller politiska makthavare – de har inte heller meriterat sig på vanligt sätt för sina så kallade arbetsuppgifter – och existerar därför i ett vakuum, utanför moderniteten.” Ulrika Kärnborg Samhällsdebattör och författare.