Biz&Art nr 22

ART

BIZ&ART ® Magasinet om entreprenörskap och företagande med kulturen som drivkraft. Distribution i ABC län.

BIZ&ART 22

BIZ

En nyhet för alla som kommunicerar.

Effekt.

Med CrossMedia öppnar vi dörren för att du ska kunna ha en mer effektiv dialog med din kund. Klassiska kanaler som postala utskick kombineras med e-post, mobiler och webb, personligt riktat till varje enskild mottagare. Du kan avläsa responsen på dina insatser i realtid.

Allt blir mätbart på ett sätt vi aldrig tidigare kunnat erbjuda.

Ett mått på framgång idag är förmåga till rörlighet. Det vet vi. Att inte stå stel i förändringar utan hela tiden anpassa budskap, erbjudande och bemötande efter behov. Du kan ligga steget före.

På vår webbplats finns mer information, ett besök kan leda till smartare kommunikation. Välkommen.

Läs mer om CrossMedia på crossmedia.kph.se

# 22 VÅREN 2013

Kungsgatan 66, 018-781 81 00, www.kph.se

LYSSNERSKAN ANJA KONTOR SOLCELLSFORSKNING Gottsundabänken AV FORM US WITH LOVE REGISSÖREN FARNAZ ARBABI KLUBBKUNGEN HON ÄR KVINNAN BAKOM NORDENS BÄSTA MAT GUSTAF BROMS ÅRETS LANDSTINGsSTIPENDIAT

Omslagsbild Anja Kontor, reporter, programledare och producent Foto: Stewen Quigley

Medarbetare/redaktion Redaktion Stewen Quigley – ansvarig utgivare – stewen@bizart.se Johanna Uddén – redaktör – uppslag@bizart.se Lillemor Berg – redaktör – layout – lillemor@bizart.se redaktion@bizart.se Annonsansvar Johanna Andersson – annonssäljare – johanna@bizart.se Ulla Holmberg – layout och korrektur – ulla@bizart.se annons@bizart.se Co-Skribenter Lars Lambert – författare och filmare Gunilla Sthyr – journalist Kontakt – kontakt@bizart.se Anmälan till event – anmalan@bizart.se

Stewen Quigley

2

LILLEMOR BERG

JOHANNA UDDÉN

LARS LAMBERT

ULLA HOLMBERG

JOHANNA ANDERSSON

innehåll 5

(In)ledare

6

Anja Kontor, Soldier of love

12 Klubbkungen i konserthuset, Patric Kiraly

18 Sol in el ut, om solcellsforskning på Ångströmslaboratoriet

Ansvarig utgivare: Stewen Quigley Redaktion: Lillemor Berg, Stewen Quigley, Johanna Uddén Skribenter: Lillemor Berg, Lars Lambert, Gunilla Sthyr, Johanna Uddén, Stewen Quigley Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala Foto: Gustaf Broms: sid 46, 47. Per Helgesson: sid. 10. Anja Kontor: sid. 8.

Lars Lambert: sid. 63. Jonas Lindström: sid. 39. Trish Littler: sid. 45. Claes Löfgren: sid. 56.

Linus Meyer: sid. 24. Stewen Quigley: sid. 4, 5, 6, 12, 14, 15, 16, 18, 20, 23, 24, 25,26, 28, 29, 30, 31, 32, 36, 37, 38, 39, 40, 42, 43, 46, 47, 50, 52, 54, 56, 66.

Tomas Yen: sid. 58, 60.

Annonsering: BIZ&ART AB, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala. Tel 0705 95 41 41, vxl 018-26 26 00, Fax 018-26 26 06 annons@bizart.se, kontakt@bizart.se, www.bizart.se Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN-nr: 1654-5370 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001.

Hela produktionen inklusive distribution i miljövänlig plast är miljömärkt med Lic nr 341091.

För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras.

Citera gärna men ange källan.

ISSN 1654-5370

Vintern 2012

Annonsörer

Riktpris 75 kr

22 Farnaz Arbabi, gästande regissör

på Uppsala stadsteater

28 Tiden har sin gång hos

urmakarmästaren

33 Ta tågen till konsten!

37 Form us with love och

Gottsundabänken

42. Action, please!

Konstnären Gustaf Broms

48 QR-koder, en ny dimension

i tryckta medier

Helsida: Bolander & Co Friskis & Svettis Kaiser Bil

50 Årets Uppsalastudent,

en engagerad humanist

Klövern Kph, Länsförsäkringar

54 Konsten att koka ihop

en världsmästartitel

Uppsala stadsteater Fjärdedelssida: Forsmark Vattenfall

62 Historiebiten, Anders Strandberg

en tidig entreprenör

Musik i Uppland

64 Uppslag Åttondelsida: Bror Hjorths Hus Galleri D12, Uppsala Konstmuseum

66 Korsord

Upplandsmuseet

3

>> SMA RTA TE ATE RÄLSKARE ÄR AB ONNENTER Spara pengar. Slipp kö. Ha förtur till våra bästa platser. Bli abonnent!

Läs mer & köp på vår hemsida www.uppsalastadsteater.se

4

BILJ/INFO: 018-14 62 00 WWW.UPPSALASTADSTEATER.SE

det är kärlek Som av en händelse så ser jag nu, när reportagelistan är klar för detta nummer av BIZ&ART nr 22, att det mesta handlar om kärlek i någon form. Att kärleken blev ett tema, var vi i redaktionen inledningsvis omedvetna om.

I detta nummer får du möta Anja Kontor, en soldier of love. För den som möter Anja, går det inte att ta miste på att hennes enda vapen är en personlighet skarpladdad med äkta kärlek.

Designbyrån Form us with love har till och med kärlek i företagsnamnet. De har skapat bänken och varumärket Gottsundabänken.

Bänken är formad i betong med värmeslingor för både rygg och ändalykt.

Gottsundabänken kommer inte bara att sprida värme i Gottsunda centrum utan kommer även att gå på export över hela världen.

Gottsunda, Uppsalas egen världsmetropol, som har mycket mer av äkta kärlek än problem.

Konsten har ju alltid till stor del behandlat kärleken. Landstingets konststipendiat Gustaf Broms ger med en performance-föreställning och en filminstallation The Tree på Uppsala konstmuseum uttryck för en äkta kärlek till konsten. Läs om det spännande konstnärskapet!

En kokbok på vetenskaplig grund, Nordens bästa mat, är korad till världens bästa kokbok om det Skandinaviska köket av The Gormand World Cookbook Awards i en tävling i Paris. I Frankrike sätter man definitivt likhetstecken mellan äkta kärlek och matkultur.

Den olyckliga kärleken får i detta nummer representeras av den nygifta Hedda Gabler. Henrik Ibsens drama, Hedda Gabler, spelas på Uppsala stadsteater under våren. För regin står Farnaz Arbabi, en av Sveriges mest spännande regissörer just nu.

Att älska solen är ganska enkelt. Solen är ju förutsättningen för liv.

Det satsas stort på forskning inom området solenergi vid Uppsala Universitet. Det finns många skäl till att forska om solenergi. En av drivkrafterna är säkert en äkta kärlek till vår livsmiljö och omsorg om vår framtid.

Våren är här och kärleken tar fart i alla former.

Välkommen till ett nytt nummer av kärleksmagasinet BIZ&ART! Trevlig läsning!

Stewen Quigley ansvarig utgivare

5

6

of love

the listening soldier

av Lillemor Berg

På Anja Kontors hemsida finns ett omfattande bildgalleri. Bilderna visar Anja i alla möjliga situationer i sitt yrkesliv, i radio- och tv-studior, på reportageresor, på båtar och sportarenor, tillsammans med otaliga författare, skådespelare och allsköns andra kända och okända ansikten, i färd med något renoveringsprojekt, på en gödselhög med en grep.

På varenda bild har hon ett brett leende och en öppen blick som tränger rakt in i spegelneuronerna. Av ren reflex ler man tillbaka. Samtidigt inställer sig frågan – hur har hon hunnit med allt det här? Anja Kontors register, mångsidighet och verksamhetstakt verkar ju rent övernaturlig.

– Visst är livet som frilansare tufft och osäkert men ger i gengäld lyxen att få vara kreativ och skapande. Jag ska inte sticka under stol med att jag har jobbat hårt och gjort massor av saker parallellt. Som frilans måste du skapa mycket själv och vara ett par tre år före i tanken. Man har hela tiden tentakler i flödet, håller koll, prövar idéer. Min man brukar säga att jag skulle behöva två huvuden, berättar Anja och skrattar högt.

Nära till både skratt och allvar, oförställd och omedelbar, sådan är hon Anja Kontor. Hennes energi strålar ut i rummet

men det finns inte ett spår av oro kring hennes person.

Stabilt jordad, kan man kanske säga.

Det började med studentradion i Uppsala. När Anja Kontor kom dit sände studentradion två timmar per vecka.

Under hennes tid ökade sändningstiden till sjuttio veckotimmar. Uppsala lokalradio var inte sen att ta vara på talangen. Hon hoppade av studierna till språklärare på Uppsala universitet för att bli journalist istället.

– Beslutet kom direkt när jag fick chansen. Public Service fyller en viktig funktion, det var det jag ville jobba med. Och jag kände att jag hamnat helt rätt.

Anja Kontors insatser för utvecklingen av Public Serviceverksamheten på Uppsala lokalradio och senare även på Sveriges Radio har varit betydande. Hon var också med och byggde upp TV4 lokal-tv i Uppsala innan vägen fortsatte till SVT. Som programledare för kaféprogrammet Go´kväll blev Anja Kontor en känd och uppskattad profil för hela svenska folket. Varje kväll i tretton år lyckades hon i direktsändning skapa ett avslappnat samtalsklimat som lockade fram öppenhjärtliga berättelser av gästerna i studion. Det finns en

7

Det finns en oerhörd kraft i situationer där vi människor vågar spegla oss i varandra.

Paus under inspelningen av När livet vänder

grundmurad seriositet hos Anja Kontor som inger förtroende.

Lusten att lyssna är äkta.

– Det är helt enkelt så, att jag är genuint intresserad av människor och av hur det är att vara människa. Jag blir så lätt fascinerad, ja, fångad av människor jag möter. Och mycket av det som fångar mitt intresse i deras liv och öden blir också material för mina program, förklarar Anja Kontor, som gjort lyssnandet till sitt främsta uppdrag.

Att arbeta med människors berättelser och livsöden som material, kräver ett engagemang på djupet som ger begränsat med tid och kraft över för annat.

– Om man ska orka vara närvarande på riktigt i det här jobbet, så måste man ta ett kliv tillbaka från det privata sociala livet ibland. Men det är också nödvändigt att ta pauser från offentligheten. Jag har ett stort behov av självvald ensamhet och måste tidvis dra mig undan för att ladda om.

Tv-mediet är krävande på det viset att man blir ständigt

granskad och bedömd på ett väldigt närgånget sätt. Det tråkigaste med tv är att man måste synas. Emellanåt måste man återerövra sig själv och sitt ansikte.

Torpet på Öland är en plats för återhämtning och anonymitet. På somrarna lever Anja Kontor ett jordnära torparliv med familjen. Där får hon utlopp för sitt passionerade intresse för byggnadsvård.

– Jag har gjort allt från att bygga stenmurar till att renovera hela hus och göra inredningar, berättar en stolt Anja, som också gjort tv av sitt främsta fritidsintresse, ett inredningsprogram för SVT. När Anja Kontor valde att kliva av Go´kväll, steg hon rakt ut i ovissheten utan att ha något annat jobb på gång.

– I dagens ganska ytliga mediala värld är det inte så lätt att våga hålla sig kvar på den smala vägen. Men, med åren har jag blivit bättre på att sovra, våga vänta in det som känns mest angeläget.

Det kom ett förslag från SVT som ville att Anja Kontor skulle gör en intervjuserie om lite allvarligare delar i olika kändisars liv. Hon blev naturligtvis oerhört glad över att bli tillfrågad för ett sådant hedrande och prestigefyllt uppdrag.

Samtidigt såg hon en lite annorlunda vision av hur programidén skulle kunna utvecklas och bestämde sig för att ta upp ett resonemang med SVT om andra ingångar.

– Jag ställde mig frågande till varför allt måste röra sig kring kändisar. Visst, kända ansikten är säkra kort som drar tittare. Man är rädd för att chansa. Om något program ska handla om vanliga människor säkrar man gärna upp innehållet på något annat, som att låta en person prata om sin hjärntumör samtidigt som man bygger om hans hus eller sanerar hans ekonomi. Varför kan det inte bara få handla om vanliga medmänniskor och låta berättelsen vara navet? forts sid 10...

8

insikt

HELT NYA LEXUS IS 300h.

DAGS ATT BYTA FIL? Börjar de gamla vanliga hjulspåren kännas lite trötta? Kanske dags att provköra det allra senaste från bilmärket med Sveriges mest nöjda ägare, Lexus IS 300h.

Med IS 300h har Lexus nu fem fullhybrider på programmet. Alla med en suverän kombination av prestanda och strålande bränsleeffektivitet. Plus naturligtvis Lexus inbyggda kärnvärden; kvalitet, komfort och pålitlighet.

Men IS 300h har dessutom något annat som appellerar till helt andra sinnen än förnuftet. För det här är en bil som i grunden är konstru-

Lexus Stockholm Norr Ytterbyvägen 14-18, Täby.

Lexus Stockholm Söder Bolmensvägen 51, Årsta. www.kaiserbil.se

erad för att ge föraren snabba, distinkta svar och maximal kontroll, begrepp som brukar sammanfattas i ordet körglädje. Med körlägesväljaren är det dessutom lika lätt att ytterligare vässa de sportiga vägegenskaperna, som att välja Eco-läget för maximal bränsleekonomi och minimala CO2-utsläpp (från endast 99 g/km).

Lexus IS 300h kommer i juni. Vill du ha en så snart som möjligt är det hög tid att beställa nu. Flera har redan gjort det. Vill du provköra först kan du boka provkörning på www.kaiserbil.se, så ser vi till att du blir en av de första att göra det. Välkommen till Kaiser Bil och upplev skillnaden.

Tel 08-501 610 00.

Tel 08-501 610 00.

Bränsledeklaration blandad körning: IS 300h 4,3-4,7 l/100 km. CO 2 99-109 g/km. 223 hk. Miljöklass Hybrid (ger reducerat förmånsvärde). Bilen på bilden är extrautrustad.

SVERIGES MEST NÖJDA BILÄGARE.

9

Det tråkigaste med tv är att man måste synas.

Teamet under inspelningen av När livet vänder

SVT lyssnade på Anja Kontor. Hennes vision vann gehör och hon fick klartecken att göra en serie utifrån sin egen idé. Det resulterade i programserien När livet vänder, som visats i SVT med början i februari 2013. Serien omfattar åtta delar med åtta människor som berättar om det allra svåraste, om död, sorg och saknad.

– Det är som att alla vägar jag gått pekat hit. Men, det här kunde jag inte gå in i som programledare. Jag måste gå in i det som människa. För mig handlar inte det här projektet bara om en tv-serie, det är en hjärtesak. Det finns en oerhörd kraft i situationer där vi människor vågar spegla oss i varandra.

När livet vänder är gjord på väldigt kort tid, med ett minimalt team och med små resurser. Av hänsyn till de medverkade har Anja Kontor axlat ett stort ansvar för

10

produktionen i sin helhet. Därför har hon medverkat med en stor del av arbetet i varje moment av produktionsprocessen, inklusive pressarbetet och efterbehandlingen samt skött alla kontakter med de medverkande och deras anhöriga.

– De medverkande är ju inga medievana personer. Ändå ska de prata om det svåraste som hänt dem i livet inför en kamera. Det kräver ett intimt sammanhang utan alltför många inblandade. Jag ville inte ha ett stort team med massor av kameror och ljus, förklarar Anja, som också var noga med att inte släppa kontrollen över materialet vid redigeringen.

– De litar ju på att jag tar deras liv på allvar och tar ansvar för hur de och deras berättelser framställs.

Långa tagningar, ett lugnt tempo med pauser av tystnad var målsättningen. Det är en stil som är ovanlig i dagens glimrande tv-värld, där man gärna ser snabba växlingar och helst klipper bort all tystnad för att förtäta. Därför ville Anja medverka vid klippningen.

– Jag var tvungen att stå upp för min vision. Det finns aspekter av verkligheten när tystnaden är det enda som får plats.

Programserien När livet vänder har verkligen berört tittarna och fått enorm respons. Efter varje sändning har Anja Kontor sammanställt ett urval av alla reaktioner som kommit in på mail, twitter, facebook och i brev.

– Jag är ödmjukt överrumplad av resultatet och den respons programmet fått. Att en serie om allvarliga existentiella villkor väcker så mycket gensvar inger mig hopp.

Människor har verkligen omfamnat det här programmet med en innerlighet och en förtrolighet som jag sällan upplevt. Då har jag ändå gjort Karlavagnen i fem år och där får man väldigt mycket post och reaktioner.

Anja Kontor hoppas få göra fler produktioner av liknande slag som När livet vänder. Hon känner sig hemma i allvaret.

Ett av hennes favoritord är livsmod.

– För att till fullo uppskatta livets glädjeämnen måste man också våga vara på djupet av sitt mörker. Det är väl det som är livsmod. Det är människors livsmod jag vill förmedla.

Lyhördheten för det outtalade och lusten att frigöra berättelser kan ha sin grund i uppväxten, tror Anja Kontor.

Hennes föräldrar kom till Sverige som flyktningar efter att deras familjer splittrats under andra världskriget. Sedan kom Berlinmuren som skilde familjemedlemmarna åt ännu en gång.

– I hela min barndom har jag upplevt undertonen av känslor som längtan, saknad, sorg och utanförskap. Jag har alltid känt att det funnits en knuta av sorg hos mina föräldrar, även om de aldrig pratat om det. Jag kände mig tvungen att försöka pilla hål på det där skalet och ta fram deras historier i ljuset. Till slut gjorde jag det, men vet fortfarande inte allt.

För att kommunicera med släktingarna bakom järnridån utvecklade familjen ett speciellt kodspråk, eftersom Stasi läste och lyssnade på precis allting. Att besöka det färglösa landet där man pratade i koder var en absurd upplevelse för en ung flicka från Uppsala.

– Som tonåring tyckte jag att mina släktingar bakom Berlinmuren var pinsamma. De såg ut som rollfigurer i Gudfadern allihop, svartklädda små allvarliga tanter med gråa knutar. Jag önskade att de skulle vara som tanterna i

Bullerbyn, baka plättar och bullar i stället för att vara svåra och djupa. Men nu känner jag att de varit en enorm tillgång i mitt liv. Jag lärde mig väldigt tidigt att läsa av människor, anpassa mig för att inte kliva fel.

Anja Kontor är ovan vid att berätta om sig själv och brukar sällan göra det. Hennes roll är att lyssna, inte att framträda.

– Jag vill inte ställa mig själv i vägen för det som är mitt livsprojekt. Min utmaning i livet är att lyfta fram människor som har en historia att berätta. Det är inget man gör i syfte att ställa sig själv i rampljuset.

Just nu har Anja Kontor dragit sig tillbaka från tv-rutan för att skriva, närmast ett personporträtt på konstnären och författaren Lars Lerin. Annorlunda människor som går utanför normen eller självmant ställt sig utanför samhället på ett eller annat sätt utövar en speciell dragningskraft.

– Jag tror vi har mycket att lära av människor som står starka i sig själva och lever på sina egna villkor.

Kanske har dragningen till otillgängliga platser och människor som lever i dessa karga trakter samma rot i ett sökande efter det nakna och äkta. En dröm som Anja Kontor haft länge, är att göra film om de fem mest otillgängliga fyrarna i världen.

– Egentligen är jag nog en soldier of love som kämpar för att människor ska lyssna på varandra och älska det de hör. e

Välkommen till Forsmark

- en upplevelse för hela familjen

www.visitforsmark.se

Kostnadsfria aktiviteter

11

klubbkungen i konserthuset av gunilla styhr

12

Han spelar själv inte ett enda instrument – men har både musiköra och känsla för vad som är gångbart i Uppsala. Patric Kiraly har målmedvetet jobbat för att komma dit han ville, som musikproducent vid Uppsala Konsert- och kongress.

Det blev en riktig klassresa och det kunde lika gärna ha gått käpprätt åt skogen.

13

– Mitt mål är att alla Uppsalabor ska hitta hit innan de fyllt trettio år, så att det inte blir som jag som besökte Helsingborgs konserthus i mellanstadiet men sen dröjde det tjugo år innan jag satte foten i ett konserthus. Det måste finnas musik för alla smaker. Vi har i snitt 550 besökare per konsert, så vi får mycket tillbaka från Uppsalaborna, säger Patric Kiraly, musikproducent på UKK, Uppsala Konsert- och kongress.

Han gillar Uppsala som stad. Och han gillar Uppsalaborna. Den respons han mött från publiken, sedan starten hösten 2007, har bara sporrat till nya satsningar.

Kvaliteten på artisterna har varit hög, så även svansföringen av musikutbudet. En medveten satsning på kända såväl som mer okända artister för den breda allmänheten.

– Uppsalaborna har kommit ändå, man tycks ha litat på vår kvalitetsstämpel och det känns fint.

14

Själv har Patric sitt stora intresse i undergroundmusik och indiekultur och hans samarbetspartner Stefan Holmström är specialist på klassisk musik, medan konserthusets konstnärliga ledare Magnus Bäckström, har sitt musikaliska ursprung i folk- världsmusik. En oslagbar trio med andra ord, för ofta rör det sig om gränsöverskridande musik.

Ett exempel är Volt, festivalen där digital interaktiv konst möter elektronisk musik och som sedan starten för fyra år sedan hyllats av både besökare och press, även internationellt.

Den 8 juni är det åter dags för en Volt-festival med bland annat elektronikaexperimentalisten Kyoka från Japan, the Godfather of Techno, Juan Atkins (Model 500) från Detroit.

– Det roligaste är att sätta en konsert. När man jobbat i månader på det, kanske år, och får ett mejl som bekräftar ”we can confirm the show”. Det känns otroligt kul när man kan offentliggöra att det blir av. Och årets Volt blir en mycket stark festival.

– Vi jobbar just nu med Sacred Music Festival, som jag även är projektledare för. Andra festivaler i huset är Gitarrfestivalen med den outtröttliga Klaus Pontvik som projektledare. Sen finns ju även Oktoberstämman, när hela konserthuset översvämmas av spelmän Det ligger väldigt mycket tid och kraft bakom en festival, men huset och organisationen är liksom gjord för en festival, menar Patric. Den klassiska musiken är bara en del av all musik som framförs på konserthuset .

– Under åren har jag upptäckt hur mycket bra klassisk musik som finns och idag lyssnar jag lika självklart på Monteverdi som på Animal Collective.

Patric har också upptäckt en musikskatt i persisk och arabisk musik, något han vill beteckna som närmast livsomvälvande.

– Jag hade faktiskt aldrig hört sådan musik, men blev så drabbad att jag till och med har börjat läsa arabisk persisk poesi, oerhört fascinerande.

Han är ständigt på jakt efter ny musik och älskar att söka efter nya spännande artister.

När humaniorastudenterna vid Uppsala universitet håller sina humanioradagar den 3–4 april, så kommer Patric att vara en av talarna. Han ska då berätta sitt livs historia, en resa som lätt kunde ha slutat annorlunda än i rollen som musikproducent vid en av Uppsalas finaste institutioner.

– Jag blev så glad och stolt när jag fick frågan om jag ville föreläsa på humanioradagarna. Jag kommer från en oakademisk familj och hade en stökig uppväxt i Helsingborg och Ängelholm. Det kunde ha gått käpprätt åt skogen eftersom min livsstil bara resulterade i usla betyg och en del småbrott, berättar Patric.

Men där fanns en mormor som älskade att ta sitt barnbarn på konstutställningar och en morbror som bidrog till att vidga vyerna för den unge grabben, och så småningom kom Patric själv till insikten att om han inte bröt med det livet så skulle det gå åt helvete rent ut sagt.

– Jag ville bryta helt med mitt gäng. Efter att ha läst upp mina betyg så sökte jag till kurser i konsthistoria vid olika universitet och valde Umeå. Minns att jag och mamma satt med kartboken för att se hur högt upp i landet det låg, och fick panik; så långt upp! Det var ju långt redan till Stockholm, tyckte jag.

Han skrattar gott åt minnet.

– Men jag kom att älska Umeå. Jag läste flera humanistiska ämnen på universitetet och sögs direkt in i kulturvärlden och det var där jag fann min identitet.

I Umeå började också hans bana som ”klubbkung”. För musiklivet i staden var inspirerande och Patric hann med att starta en house-klubb innan han flyttade ner till Uppsala för att skriva sin C-uppsats – men också för att dra igång ännu mer klubbverksamhet.

– Det fanns ett väldigt starkt undergroundklimat i Uppsala vid den här tiden, i mitten av 90-talet, med många vanliga klubbar och, så kallade, svartklubbar. Men helt plötsligt la alla intressanta klubbar ner, det går liksom i cykler, om ett antal nyckelpersoner försvinner, förklarar han.

Nu är Patric en företagsam person så det dröjde inte länge innan han 1997 startade en alldeles ny klubb på Kalmar nation, Cuba, som hann bli omåttligt populär under de år den fanns. Samtidigt började han, tillsammans med en god vän, att introducera klubbkonceptet hos en mängd krogar i stan; som Fredmans och Sten Sture.

– Vi hade ett mycket bra samarbete med dem och andra ställen i Uppsala och i Stockholm, där man anlitade oss för att ordna klubbkvällar. Uppsala är ju internationellt känt som en live-stad – vilka Uppsalabor minns inte Rackis, Barrowiak och Musikforum? Vi hade inga som helst problem med att få hit Dj:s från Europa och USA. Vid ett sådant tillfälle kunde vi ha upp till 800 besökare till en klubbkväll.

Patric Kiraly skulle gärna se fler klubbar i Uppsala, för han menar att all musik berikar och förstärker varann, det gäller också för antalet musikställen i Uppsala.

– Vi konkurrerar inte alls med varandra, tvärtom. Jag menar, det finns musik som inte alls passar att framföra på konserthuset utan ska framföras i en mer intim lokal. Alltför riviga rockkonserter passar inte heller i det här huset i dess

15

16

avskalade form. I varje lokal finns en känsla att bejaka. Allt behöver ju inte arrangeras i ett konserthus; man måste beakta rummet och attityden i huset när man planerar en konsert.

Men vi har faktiskt haft en Black Metal-konsert här, gruppen Watain. Det var en upplevelse för mig personligen som gillar musiken – men kändes kanske inte helt rätt i det här huset, erkänner han med ett skratt.

Det är spännande att ta del av Patrics berättelse om sina år som framgångsrik klubbarrangör och sedan hur han som arbetslös, efter några år i reklambyråvärlden, lyckades med konststycket att få in en fot i konserthusets innersta krets. Det var när han i lokaltidningen läste att Musikens hus var klubbat som han omedelbart kände att där ville han jobba.

Sagt och gjort; inspirerad satte han sig ner och skrev en egen verksamhetsbeskrivning om hur han ville fylla huset med musik. Därefter försökte han få till ett möte med den nye VD:n Magnus Bäckström. Och det gav resultat. Personkemin funkade och tillsammans med en engagerad arbetsförmedlare så lyckades han få arbetspraktik på konserthuset, innan han kvalificerade sig till en musikproducenttjänst.

– Jag hade jobbat så hårt för att få det här jobbet och 2006 fick jag tjänsten som jag längtat efter att få!

Idéerna tycks aldrig sina, inte heller artisterna. Vissa minnen är oförglömliga, menar Patric och berättar om året 2008 när den otroliga Miriam Makeba, 76 år, fick köras runt i sin rullstol ända tills hon skulle in på scenen. Då reste hon sig plötsligt ur rullstolen och höll en show med sång och dans i ett högt tempo.

– Det var kanske det sista framträdandet som hon gjorde.

Två månader senare var hon död, berättar Patric.

Hans egen husgud amerikanen Arthur Rusell, en förebild inom disco och avantgarde, fick han däremot aldrig träffa eftersom denne ikon dog under tidigt 90-tal. Däremot kunde han producera en konsert med Rusells musik, efter att ha kontaktat hans musiker.

– När de sex musikerna äntligen kom för att ge en konsert, kändes det personligen jättestort även om det inte blev något publikrekord. Men ibland måste man våga satsa även på den smala musiken.

– Såväl som vi bygger relationer mellan oss och våra artister, så vill vi fortsätta bygga relationer mellan oss och Uppsalapubliken.

Det är superviktigt, säger Patric Kiraly. e

17

sol in

18

el ut s

torslam till Uppsalas solenergiforskare! Så löd rubriken på en pressrelease från Uppsala universitet för ett tag sedan. Där berättades om ett anslag från Energimyndigheten på 80 milj kronor, den största enskilda satsningen någonsin i Sverige på solenergiforskning.

Bra att det satsas på området alternativ energi, tänker man. Och man blir nyfiken på vad som händer inom forskningen och vad pengarna betyder. Kan det vara så, att satsningen kan hjälpa till med att snabbare öka andelen förnyelsebar energi i det svenska energisystemet? Någon på Ångströmslaboratoriet borde kunna svara på det.

Marika Edoff leder en grupp som forskar om tunnfilmssolceller. De har fått 17 miljoner av Energimyndighetens kaka.

– Energimyndigheten har stöttat vår forskning under många år. De pengar vi nu får kan ses som en fortsättning på en lång räcka av anslag, förklarar Marika.

Storslam är kanske att ta i lite i överkant då, undrar man?

Men, nej det vill nog Marika Edoff inte mena.

– Alltså, anslaget är stort med svenska mått mätt men kanske inte så jättestort vid en internationell jämförelse. Det räcker för vår del till för att fyra eller fem forskare kan försörja sig på sin forskning. Men vi får också pengar från andra håll, till exempel från universitetet och Vetenskapsrådet.

Marika Edoffs forskargrupp består av sexton personer, att

av lillemor berg

jämföra med kollegor inom samma område i Berlin som samlar femtio forskare i sin grupp. Men, trots att gruppen i Uppsala är ganska liten, ligger den i frontlinjen av forskningen inom sitt område.

– Vi är definitivt bland de tio bästa i världen. Om man tittar på vad vi åstadkommer i verkningsgrad och resultat skulle jag tro att vi ligger bland de fem bästa, säger en stolt Marika Edoff.

Forskningen kring tunnfilmssolceller syftar till att få fram material som fungerar lika bra som kisel, det vanligaste materialet i de solceller som finns på marknaden idag.

Det finns hur mycket kisel som helst i naturen men för att det ska bli användbart måste man få fram högvärt rent kisel Problemet är att detta kräver en process som drar en hel massa energi. Fördelen med tunnfilmssolceller är att det går åt mycket mindre energi för att tillverka dem.

Tunnfilmssolceller är en teknik som redan används och som blir alltmer konkurrenskraftig. Det finns bland annat ett företag som sprungit ur forskargruppens arbete som producerar solceller i Tyskland.

– Så vi har redan visat att vår forskning leder till industri och kommersiellt gångbara produkter. Men vi arbetar på att utveckla tunnfilmssolcellerna så att de ska bli ännu mer effektiva och billigare att framställa. När det gäller tunnfilms-

19

solceller är det jättenära mellan forskning och tillämpning i stor skala. Nya forskningsresultat och förbättringar kan implementeras direkt.

Marika visar en bunt små kvadratiska glasplattor och förklarar, att på ytan av dessa ligger flera extremt tunna skikt av aktiva substanser som från ovansidan ger en mörk hinna men som från sidan inte syns med blotta ögat. Alla skikten är tillsammans endast tre mikrometer tjocka.

– Skikten är så tunna, att om man staplar tjugo av dem på varandra så får man tjockleken av ett hårstrå.

Det går alltså åt väldigt lite aktivt material för att tillverka tunnfilmssolceller. De består mest av glas.

Anslaget från Energimyndigheten fördelas på tre forskargrupper med olika inriktningar. Tunnfilmssolceller är bara ett av områdena. Nanostrukturerade solceller är ett annat. Här handlar det om ett annat sätt att absorbera ljus och de tillverkas på ett annorlunda sätt än tunnfilmssolceller, som består av tunna, kompakta skikt. Nanosolceller har porösa, fluffiga skikt som består av t ex titan och zinkoxid.

20

Sedan fyller man porerna i skiktet med ett färgämne.

Elektronerna i färgämnet får så mycket energi av ljuset att de kan hoppa ur molekylen och skapa en ström mellan två elektroder. Tekniken är både enkel och billig men än så länge är man inte lika långt framme som med tunnfilmssolcellerna när det gäller verkningsgrad och stabilitet.

Det tredje området som satsas på är artificiell fotosyntes, ett spännande men ganska futuristiskt område som än så länge har lång väg till utbredd tillämpning. I princip försöker man sig på att härma naturens sätt att ta till vara solenergi genom att omvandla den till kemisk energi. Man modifierar alger så att de ska tillverka vätgas istället för att använda sin energi till att föröka sig. Man tittar också på hur man kan tämja molekyler till att tillverka vätgas. Det finns mycket att lära om alla möjliga processer genom forskning om artificiell fotosyntes. I framtiden kan man förhoppningsvis göra alternativa bränslen med de här metoderna.

Idag är det vattenkraft och kärnkraft som står för den största delen av energiförsörjningen i Sverige. Men det finns teknik och möjligheter att redan nu ersätta en ganska stor del av försörjningen med förnyelsebar energi.

– Cirka 10 procent av elen skulle vara möjlig att ersättas med solkraft. Sol- och vindkraft kompletterar varandra bra, menar Marika Edoff.

Problemet med solkraft är att den är svår att lagra. Marika Edoff utvecklar problematiken med ett konkret exempel.

– Om du täcker ditt tak med södervända solceller, kan du på årsbasis få in lika mycket el som du använder. Du kan alltså tillverka din egen el men det mest kommer att tillverkas på sommaren under dagtid. Problemet är att du vill utnyttja din el även på vintern och på natten och då måste det finnas ett vettigt sätt att lagra elen. Det funkar inte så bra att ha huset fullt av batterier. Men ett smidigt system vore om du kunde sälja din el under sommaren till elnätet för att sedan köpa tillbaka den igen under vinterhalvåret. Det allra bästa vore om du kunde få din elmätare att gå baklänges under sommaren.

En investering i solcellspaneler, som håller i ungefär 25 år, vore en lönsam affär för dig om du på detta sätt kunde sälja och köpa. Men det får man inte i Sverige idag. Om du vill sälja din el under sommaren får du av de stora elbolagen spotpriset minus ett avdrag på fyra öre. I praktiken ger detta bara sexton öre per kilowattimme och inte drygt en krona som du själv betalar för en kilowattimme.

Om en omläggning till mer förnyelsebar energi ska ske, beror det mest på den politiska viljan. Forskningen är redan långt framme. 4

Musik i Uppland & Väsen presenterar

FOLKMUSIKGAL AN 2013 Márta Sebestyén Ungern

120 sekunder Marika Edoff

Väsen Sverige

Martin Hayes & Dennis Cahill Irland

USA

LÖRDAG 13 APRIL 18.00 Uppsala Konsert & Kongress Biljetter: ticnetombud, www.ticnet.se, 077-170 70 70, Uppsala Konsert & Kongress 018-727 90 00 www.miu.se 21

En av Sveriges mest efterfrågade unga regissörer är tillbaka på Uppsala Stadsteater. Hon heter Farnaz Arbabi och har, trots att hon är relativt ung, gjort sig känd för en mängd spännande arbeten i ett brett register. Hon har regisserat både nyskrivna pjäser och klassiker, radioteater, opera och musikal. Men det var faktiskt på Uppsala stadsteater som karriären började ta fart.

fokus på identitet § sociala rollspel av lillemor berg

– Här hade jag mitt första riktiga teaterjobb som regiassistent till Birgitta Englin, berättar Farnaz Arbabi, som nu är frilansande regissör och glad över att jobba i Uppsala igen.

Uppsala Stadsteater är en lagom stor teater med god och familjär stämning, tycker hon.

– Och så finns det en stor kompetens på alla poster här.

Alla jobbar hårt och ambitiöst på en hög nivå.

Som namnet antyder har Farnaz Arbabi ursprung i en annan kultur än den svenska. Hon är född i Iran men kom till Sverige med sina föräldrar redan som tvååring. Uppväxten i gränssnittet mellan olika kultursfärer har försett Farnaz Arbabi med en skarp blick för hur sociala spel inverkar på människors syn på både sig själva och andra. Omdömena om henne beskriver en regissör, som med stor konstnärlig kraft, humor och intelligens placerar dagsaktuella frågor om språk, tillhörighet och identitet på teaterscenen.

– Om man ska sätta en rubrik på mina arbeten så är det identitet. Jag är intresserad av sociala rollspel, av hur snara människor är att låsa in varandra i begränsade fack och givna roller som skaver. Mina arbeten handlar mycket om fördomar.

Förra gången Farnaz Arbabi gästade Uppsala Stadsteater var 2009. Då gjorde hon en högst egenartad dramatisering om Drottning Kristina, en minnesvärd föreställning fylld av upptåg och humor som samtidigt rörde vid allvarsamma frågor om norm, identitet och könsrollsproblematik. Avklädd sin politiska och historiska drottningmantel blir Kristina, i Farnaz Arbabis iscensättning, ett bortskämt men mycket ensamt och vilset barn som tvingas förhålla sig till eftervärl-

22

dens skiftande bestämningar av vad som är hennes sanna jag.

Nu har Farnaz Arbabi tagit sig an Henrik Ibsens drama Hedda Gabler. Hedda Gabler brukar beskrivas som ett psykologiskt drama om en kvinnas oförmåga att finna sig tillrätta i en hämmande kvinnoroll. Rollfiguren Hedda Gabler har genom åren tolkats på väldigt olika sätt. Dramat skrevs 1890 och dåtidens recensenter såg antingen på kvinnoporträttet som onaturligt eller som en gestaltning av en ond, hänsynslös och destruktiv varelse. Ur ett modernt perspektiv, i synnerhet med utgångspunkt i en feministisk diskurs, blir det mer självklart att uppfatta nyanser i bilden av Hedda Gabler som rör frågeställningar kring könsrollsmönster och strukturellt förtryck.

– I pjäsen Drottning Kristina var utgångspunkten en kvinna som uppfostrats till man men som inte kände sig hemma i någon av rollerna. En liknande problematik finns i Hedda Gabler, menar Farnaz Arbabi och utvecklar vidare sin syn på rollkaraktären.

– Det förväntas att hon ska hålla sig till villkoren och uppfylla kvinnorollen. Jag förstår Hedda som en person som inte fått möjlighet att leva ut sin fulla potential, eller ens hitta den. Hedda Gabler är också en person som alla har förutfattade meningar om men bilderna som andra har av henne skaver. Ingen vet vem den riktiga Hedda är, kanske inte ens hon själv. Av alla roller i dramat är det henne man får veta minst om. Hennes personlighet är liksom i det fördolda, oförlöst på något sätt.

Farnaz Arbabi berättar, att under de inledande samtalen

23

Igenkännandet är min utgångspunkt. Det måste hända när jag läser pjäsen. Om det inte gör det, så är det inte min pjäs.

Traditionella iscensättningar av gamla klassiker som understryker den historiska kontexten med dräkter och sekelskiftesmiljöer är inte hennes grej.

– Jag vill att publiken ska vara här och nu, inte distanseras av att handlingen utspelar sig i ett förflutet. Riktigt bra klassiker har alltid en universell problematik. Jag tycker inte att det är så svårt egentligen, att vaska fram det universella och förse det med en omgivning som känns igen som samtiden. Jag försöker ta fasta på kärnan i pjäsen och sedan rensa bort allt som känns otidsenligt eller oväsentligt så att detta inte ställer sig i vägen för själva kärnberättelsen. Jag har gjort det när jag jobbade med Måsen på Backa teater i Göteborg och gör detsamma nu med Hedda Gabler.

Samarbetet med teamet – ensemblen, scenografer, ansvariga för ljud och ljus – betyder väldigt mycket för Farnaz Arbabi. Rollen som demonregissör vill hon helst slippa. Hon försöker jobba med en öppen arbetsprocess där det ska kännas tillåtet för alla att komma med idéer och förslag.

– Jag går igång på den kollektiva processen och inspireras av det som skådespelarna och andra medarbetare tillför. För mig känns det viktigt att alla är med på tåget, att man arbetar med lust och inte av plikt. Men visst kan jag peka med hela handen om det är nödvändigt och nog driver jag igenom min

om pjäsen med ensemblen kom det fram tankar om paralleller med Marilyn Monroe.

– Fascinerande hur hon anpassade sitt yttre. Hon bytte liksom skepnad för varje ny man i sitt liv! Det finns släktskap i försöken till anpassning hos alla som på något sätt står utanför normen.

Som Farnaz Arbabi ser det, handlar Hedda Gabler mycket om utanförskap. Hon är exkluderad ur den värld hon måste leva i, männens värld, men är oförmögen att sätta ord på sin känsla av brist på tillhörighet.

– I många uppsättningar ställs Hedda i centrum och framställs som en väldigt utagerande person. I min version står hon nästan hela tiden lite vid sidan av som en betraktare.

Hon försöker men släpps inte in i sammanhanget.

Tankarna på Marilyn Monroe har påverkat teamet i processen med att skapa ett visuellt koncept för pjäsen.

Scenrummet påminner om en tv- eller filmstudio, något som avser att förstärka känslan av Hedda Gablers liv som en konstruktion, en iscensättning där hon spelar en given roll.

Samhälls- och rättvisefrågor är något som alltid engagerat Farnaz Arbabi. Hon menar att teatern utgör ett suveränt forum för att driva aktuella frågor och gjuta liv i företeelser som diskuteras eller borde diskuteras i det offentliga samtalet.

– Det som gör att jag tar mig an en pjäs är att rollkaraktärerna griper tag i mig, att jag känner igen mig i dem.

24

25

120 sekunder Farnaz Arbabi

vision. Men jag hoppas att jag är lyhörd. Jag har i alla fall ett stort behov av att bolla mina idéer med andra.

Farnaz Arbabi regisserade sin första pjäs som nittonåring.

Den hade hon skrivit själv. Lusten för teater väcktes tidigt i barndomen av barnverksamheten på en liten förortsteater men ingen i hennes familj och ingen hon kände under sin uppväxt jobbade med teater eller kultur överhuvudtaget.

– I min familj har det alltid varit viktigt med studier. Det fanns en stark vilja, särskilt från mormor och mamma, att jag skulle studera till något vettigt som läkare eller advokat.

Efter gymnasiet läste Farnaz Arbabi teatervetenskap men kände pressen att skaffa sig en examen som ledde till ett yrke.

Hon började på journalisthögskolan men fortsatte samtidigt att söka efter en öppning in till teatervärlden.

– Jag gick på journalisthögskolan när jag blev kallad till intervju på Dramatiska Institutet efter att ha sökt dit. Det var en enorm kick för mitt självförtroende. Först då kändes det som jag var inbjuden att ta steget in i teatervärlden. Innan dess hade jag nog en bild av att människor som arbetar med konst och kultur på något sätt var en särskild sort, att jag i vart fall inte var som dem.

Numera har Farnaz Arbabi, som inte räds stora utmaningar i scenkonstens tjänst, etablerat sig på en given plats inom

26

teateretablissemanget. Till och med mormor tycks vara nöjd, om inte med yrkesvalet så i alla fall med äran och berömmelsen som kommer till uttryck när barnbarnet figurerar i media. Farnaz Arbabis talang hör hemma på teatern och genom teatern har hon en säregen förmåga att kanalisera sitt samhällsengagemang.

– Jag känner att jag har mycket kvar att göra. Det är så otroligt roligt att regissera! e

Hedda Gabler av Henrik Ibsen har premiär på Uppsala stadsteater den 23 mars, Lilla Scenen. Översättning och bearbetning: Farnaz Arbabi och Kristian Hallberg Regi: Farnaz Arbabi Dramaturg: Kristian Hallberg Scenografi: Jenny Kronberg Kostym: Johanna Mårtensson Mask & peruk: Per Åleskog Ljusdesign: Johan Sundén* Musik/ljuddesign: Anna Haglund* Medverkande: Anna Carlson, Göran Gillinger, Mathias Olsson, Bahar Pars, Louise Ryme, Francisco Sobrado

To Be Frank

roligaste

Vårens nöjesprogram

På Friskis&Svettis får du vårens roligaste träning. Välj din favoritträning från Uppsalas i särklass största träningsutbud. Vi erbjuder inte mindre än 30 träningsformer och över 200 pass i veckan.

Varför inte prova våra nya danspass med inspiration från gator och klubbar?

Inga svåra koreografier, bara lekfullt och svängigt. Och hur kul som helst.

Vi finns på tre platser i Uppsala. Passa på och besök vår nyrenoverade och fräscha anläggning i Ultuna. Gymmet har blivit dubbelt så stort och är nu ett 1 300 kvadratmeter stort nöjesfält på två plan.

Varmt välkommen till en ny vår med Friskis&Svettis Uppsala.

Ekeby Bruk, Väderkvarnsgatan 16 och Ultuna Tel 018-55 84 90 www.uppsala.friskissvettis.se

27

tiden

28

har sin gång hos urmakarmästaren av Gunilla Sthyr

– Jag trivs med livet, det är viktigast. Det här är både mitt jobb och min hobby och det kräver en hel del logiskt tänkande och tålamod. Men ska man bli rik, ja då ska man nog välja ett annat yrke, säger urmakaren Veikko H Tähtinen, den ende i Uppsala som även renoverar klockor.

– Varje jobb är en utmaning och jag ger inte upp frivilligt! säger Veikko och småskrattar där vi sitter i hans lilla källarlokal på S:t Olofsgatan i Uppsala.

Det är inte alldeles lätt att upptäcka var Antikurmakare – Glas & Ur renovering håller hus. En förhållandevis anonym skylt utanför dörren tycks ändå inte ha hindrat kunderna från att hitta hit, men det är nog mest personliga kontakter som visat vägen.

Ett kliv innanför dörren och man stannar till; bordsur, engelska golvur, guldpendyler, armbandsur, stationsur, kronometrar i olika skick möter besökaren och ett hemtrevligt

tickande av alla sortens klockor som Veikko tagit sig an. Golv, hyllor och bord, överallt finns delar av urverk; små kugghjul, kedjor, urtavlor eller träornamentik tillsammans med verktyg av olika slag. Uppställt mot väggen tronar vackra golvur som tävlar med vägguren om att slå var och varannan kvart.

Det känns som att kliva in i en verkstad från en svunnen värld, som trots att man omges av tid, ändå känns lugn och tidlös och långt ifrån stressig.

Urmakaren själv, Veikko, har förstås satt sin prägel på verkstaden som i snart tjugo år funnits på samma ställe här i Höganäs. Med intresse och lyhördhet har han tagit emot sina besökare och hans skicklighet på området har lett till en stadig kundkrets.

– Idag har jag många unga kunder, en skillnad mot tidigare. Hit kommer människor som är specifikt intresserade av klockor, kvalitetsklockor, som man vill renovera. En del

29

har hittat sin gamla konfirmationsklocka som man vill få igång, berättar Veikko och får under intervjun besök av en ung man som vill laga flickvännens klocka. Mannen passar också på att få några armlänkar bortknipsade på sin egen Omegaklocka, vilket Veikko gör med några enkla handgrepp.

Den unge mannen verkar vara en trogen kund.

– Hit kommer också damer som vill ha igång vägguret därhemma. De vill att klockan ska märkas, ticka och slå, säger han och man funderar över om det bidrar till känslan av kontinuitet i livet, att höra en klocka som går och slår.

Guldpendylen är populär och minst en sådan per vecka renoverar vår urmakare.

– En kvalitetsklocka ska man renovera, det betalar sig verkligen. Den har en utsökt precision. När du har plockat isär en sådan klocka så går det väldigt snabbt att sätta ihop alla delar igen, allt kuggar i varann, passar perfekt. Det är skillnaden mot en kopia där man kan få bruka våld för att få ihop klockan igen.

30

Så länge Veikko kan minnas har han varit intresserad av klockor – en hobby som påverkat hela hans livsstil. Uppvuxen i Finland, var det i Björneborg och Åbo som han utbildade sig i fordon- och maskinteknik, för sisådär 40 år sedan, för att tjugo år senare komma till Uppsala och jobba inom glasindustrin. Den bakgrunden visade sig vara användbar.

– Jag lärde mig att hantera och bearbeta alla sorters material och att tillverka alla verktyg själv. Det är nog det bästa jag lärt mig. För många klockor så finns inga reservdelar att få tag på längre, så jag måste tillverka dem själv, säger han stolt om sitt breda hantverkskunnande.

Veikko kan inte bara renovera ur i hanterlig storlek, han är också mästare på att renovera gamla klockor i torn; till exempel tornuret vid Österbybruk slott, som han restaurerade 2010 till urspungligt skick men med ny elektrisk uppdragning.

Tornuret vid Skokloster är ett annat exempel på ur som han renoverat, likaså klockorna vid Örbyhus slott och vid Polacksbacken i Uppsala. forts sid 32...

31

– Det är fascinerande att klättra upp i tornen, inte bara för att undersöka uret, utan också för att se hur själva tornet är byggt. Ibland ser jag ju att man fuskat och gjort fel, säger Veikko och skrattar lite.

Han ingår i föreningen Gamla urens vänner som bland annat ger ut en tidskrift där man delger varandra allt som finns att berätta om dessa gamla tornur.

På frågan vilka klockor som är de mest komplicerade att renovera, svarar Veikko: – Reseväckarklockan! Den var vanlig bland rika människor under 1700-talet och den har en mycket komplicerad konstruktion med väckning och repetition varje minut, kvart, eller timme. Men dom är fina, dom uren!

Fickur kan också vara komplexa i sin konstruktion – och kronometrar. En kronometer användes förr i tiden, bland annat i engelska stationsur, vars sinnrika konstruktion gjorde att man alltid fick rätt tid för tågen.

32

Men det är inte enbart klockor som upptar Veikkos tid, ett annat stort intresse är att renovera gamla bilar och han äger ett antal cittror, bland annat en Citroen B11 och en 2CV, renoverade och fina.

Ibland går dessa båda intressen hand i hand och en historia gäller en bil, en 2 CV, som han ville köpa av en man i Polen, vilken också ägde en attraktiv Omegaklocka som Veikko var intresserad av. Men ägaren ville inte sälja bilen till honom. Först när Veikko bestämde sig för att köpa klockan av mannen – då fick han även bilen!

I ytterligare ett par år räknar Veikko med att hålla igång sin renoveringsverksamhet i den lilla källarlokalen, men han låter lite bekymrad över den skrala återväxten av urmakare som även klarar att renovera klockor.

– Arbetet kräver mycket tålamod – och det verkar vara en bristvara idag, konstaterar han. e

stockholm

Ta tåget till konsten!

Moderna, Fotografiska eller Liljevalchs – det kanske är ställen du besöker för att få en konstupplevelse. Och det är bra ställen.

Men har du koll på andra spännande konstscener i Stockholm?

Den här sammanställningen är gjord för att du ska kunna hitta något nytt, något annorlunda, något överraskande. Är du det minsta intresserad av bra samtidskonst, snygg arkitektur, roliga kaféer och sjysst design, besök något av de här ställena nästa gång!

Johanna Uddén

33

Anna Witt, videostill

Marabouparken En relativt ny konsthall i det ombyggda kakaolaboratoriet i Marabouparken i Sundbyberg. Visar alltid spännande nationell och internationell konst och har en varierad programverksamhet med konserter, diskussioner, workshops mm. Parken, som ursprungligen var rekreationspark för de anställda är en pärla för barnfamiljer, med stora gräsytor och plaskdamm.

Dessutom finns en butik och restaurang/kafé Parkliv med brunch, fika och god mat!

Karin Hansson. Foto: Johanna Uddén

Sven-Harrys Byggherren Sven-Harry Karlsson lät bygga den här fina konsthallen, ritad av Nyréns arkitektkontor, i Vasaparken 2011. Konsthallens tema är guld – guldfasad och genomgående gulddetaljer i inredningen. Det är stiligt och roligt.

På taket finns en extravåning där planritningen är en kopia av Sven-Harrys tidigare hem, 1700-talsgården Ekholmsnäs på Lidingö. Här visas hans egen konstsamling permanent och den kan man besöka tillsammans med guide vissa klockslag. I konsthallen visas aktuell samtidskonst, nu senast en uppiggande samlingsutställning sammanställd av Karin Mamma Andersson.

Lite flottare restaurang finns i huset och i konsthallens reception finns en exklusiv designbutik.

Huvudman Stiftelsen Parken med stöd av Sundbybergs stad samt sponsorer Webb marabouparken.se Adress Marabouparken Löfströmsvägen 8, Sundbyberg Öppet tis–sön kl 11–17, ons kl 11–20 Entré 50 kr

Huvudman Byggmästare Sven-Harrys Konst- och Bostadsstiftelse Webb svenharrys.se Adress Eastmansvägen 10 (Vasaparken), Stockholm Öppet ons–fre: kl 11–19, lör–sön kl 11–17 Entré konsthallen 70 kr Entré konsthallen och Sven-Harrys hem 120 kr

Artipelag Grundarna av BabyBjörn, Björn och Lillemor Jakobson, har låtit bygga Stockholms snyggaste konsthall på Hålludden i Värmdö. Liksom Sven-Harrys är den här konsthallen ritad av Nyréns arkitekter och den öppnade i somras.

I stora utställningshallar med en överväldigande skärgårdsutsikt samsas klassisk konst och samtidskonst under olika teman. Här finns en enklare servering med kafé och buffé. En tjusigare à la carte-restaurang finns också, liksom en fin designbutik. Man kan ta sig till Artipelag med bil, buss eller båt (1 timme från Nybrokajen). Det är väl värt ett besök. Och blir du kissnödig – inga problem. Här finns 47 toaletter. Snygga dessutom!

Henrik Ekesiöö

Färgfabriken Inrymd i Beckers otroligt fina fabrikslokaler på Liljeholmen ligger den här roliga konsthallen med utställningar och aktiviteter inom konst och arkitektur. Här kan du alltid se roliga utställningar, bl a Beckers årliga stipendiater. Färgfabriken arrangerar ständigt debatter och seminarier kring konst, samhällsutveckling och arkitektur. Här finns också en trevlig shop där du kan köpa trycksaker och multiplar. Färgfabrikens Kafé har brunch, gott fika och lunch.

Foto: Charlie Bennet

Huvudman Stiftelsen Färgfabriken AB med stöd av Stockholms stad, Kulturrådet, Svenska institutet samt sponsorer Webb fargfabriken.se Adress Lövholmsbrinken 1, Liljeholmen Öppet ons–sön kl 11–16 Entré 40 kr 34

Huvudman Artiepelag AB Webb artipelag.se Adress Artipelagstigen 1, Gustavsberg Öppet ons–sön: kl 11–17 Entré 200 kr

Magasin 3 Den här sevärda konsthallen ligger i Frihamnen. Finansmannen Robert Weil grundade Magasin 3 1987 och konsthallen har sedan dess varit en av Sveriges viktigaste konstscener. Här visas konstnärer av mycket hög internationell klass. Magasin 3 äger en fin samling på 600 verk, som visas regelbundet. Här ordnas även föreläsningar och visningar. I konsthallen finns ett enkelt men fint kafé och ett bibliotek.

Huvudman Proventus AB Webb magasin3.com Adress Frihamnen, Stockholm Öppet tor kl 11–19, fre–sön 11–17 Entré 60 kr (inkluderar säsongskort)

Mika Rottenberg, videostill

Tensta konsthall Artipelag, David Svensson. Foto: Johanna Uddén

En mer sympatisk konsthall får man leta efter.

Tensta konsthall är inrymd under centrumkomplexet i Tensta och i entrén ligger ett trevligt kafé/ lunchställe. I konsthallen visas alltid utställningar med aktuella frågeställningar. Tensta konsthall och kaféet, med gratis internet, fungerar också som mötesplats för individer, arbetsplatser, föreningar och andra organisationer.

Huvudman Stiftelsen Tensta konsthall med stöd av Stockholms stad, Kulturrådet och Stockholms läns landsting Webb tenstakonsthall.se Adress Taxingegränd 10, Spånga (Tensta centrum) Öppet ons kl 11–21, tor–fre kl 11–18, lör–sön kl 12–17 Entré frivillig Sture och Charlotte Johannesson. Foto: Johanna Uddén

Bonniers konsthall, Sterling Ruby. Foto: Johanna Uddén

Bonniers konsthall Bonniers konsthall har sitt ursprung i Maria Bonnier Dahlins Stiftelse som bildades 1985 av Jeanette Bonnier till minne av dottern Maria.

Konsthallen från 2006 är smart och vacker, ritad av Johan Celsing på en spetsig tomt i Vasastan.

På Bonniers konsthall visas alltid aktuella utställningar med såväl svenska som internationella konstnärer. De arrangerar roliga program, såsom familjevisningar, performancekvällar och konstnärssamtal. Här finns en fin shop med modernt utbud och en trivsam restaurang/ kafeteria.

Huvudman Bonniergruppen med stöd av sponsorer Webb bonnierskonsthall.se Adress Torsgatan 19, Stockholm Öppet ons–fre kl 12–19, lör–som kl 11–17 Entré 80 kr

Temporära konsthallen. Foto: Johanna Uddén

Fler bra konstscener • Temporära konsthallen, ett fräscht koncept. Just nu i Danvikens hospital.

• Konsthall C ligger i en tidigare tvättstuga i Hökarängen.

• Hudiksvallsgatan 8, ett gallerikomplex med bl a Andréhn-Schiptjenko.

Dessutom finns fler gallerier i kvarteren omkring.

e

35

36

design + kärlek = Gottsunda

av Johanna Uddén

Listan på utmärkelser och priser är lång. I år har de bland annat fått utnämningen Årets designer av Elle Interiör. Förra året blev de utnämnda till ett av världens femtio mest betydelsefulla designföretag. Och nu har de ritat Gottsundabänken! En presentation är på sin plats.

Designstudion Form Us With Love har sin lokal på Sankt Eriksgatan i Stockholm. Det är ett sånt där coolt ställe där jag går igång totalt. Det vore schysst att jobba där, helt enkelt!

Ett stort skyltfönster ut mot gatan ger total insyn i en ganska liten lokal med rejält högt i tak. Där står ett stort mötesbord och över det hänger deras nya ljudabsorberande och avskärmande armatur. Under en finurligt tillbyggd övervåning som rymmer åtta arbetsplatser finns studion, full med skisser och prototyper. Där finns också ett provexemplar av Gottsundabänken. Oooo, den är fin.

– Det fanns givna förutsättningar som vi var tvungna att förhålla oss till. Det tyckte vi var spännande. Beställningen

från Uppsala kommun var tydlig med att det skulle vara bänkar som värms upp av spillvärme. Och det skulle vara betong, säger John Löfgren, en av grundarna av Form Us With Love.

En workshop tillsammans med ungdomar som bidrog med idéer gav underlag till en antracitgrå välkomnande bänk med strama former. Dekoren är hämtad från linjerna i ett element, en smart detalj som gör att funktionen, alltså värmen, även syns utanpå. John Löfgren berättar hur de tänkte.

– Vi ville tydligt kommunicera att bänken inte var som vilken bänk som helst, utan varm och speciell. Det känns jättebra med interaktionen, att människor känner på den.

När vi var i Gottsunda senast såg vi att folk satt på bänkarna, trots snålblåsten. Så det verkar funka.

Att kommunen ville ha varma bänkar har sin upprinnelse i bronsskulpturen Jona av Kajsa Mattas. Varma gubben, som den kallas, är en otroligt populär sittplats. Och landskapsarki-

37

38

Hexagon

tekten Sari Lindwall skrev sitt examensarbete på SLU om varma sittplatser, med Jona som utgångspunkt. Hon tog kontakt med olika experter på området för att få fram ett sätt att använda spillvärme från fjärrvärmeverket.

– När vi också vände oss till Vattenfall för att höra oss för om möjligheterna tände man helhjärtat på projektet. Detta var något som Vattenfall ville stödja. De satsar stort på hållbar energi och har därför varit med och sponsrat tekniken kring installationerna, berättar Lisen Hessner som är projektledare för den senaste konstnärliga gestaltningen i Gottsunda.

Gottsundabänken finns hittills i tre exemplar som har installerats på prov. Placeringen ska nu ändras – bänkarna ska

flyttas ut längre från väggen så att deras skulpturala kvaliteter kommer fram och dessutom ska alla kopplingar till värmen göras osynliga. Ytterligare bänkar kommer att finnas såväl i centrum som på det nya torg som ska anläggas i närheten.

Form Us With Love tänker sig att bänken kommer att kunna finnas på andra platser också, inte bara i Gottsunda.

– Bänken har fått namnet Gottsundabänken. Och vare sig vi tillverkar den för Barcelona eller Milano kommer namnet att följa med och sätta Gottsunda på kartan, berättar John Löfgren.

Han grundade Form Us With Love 2005 tillsammans med studiekamraterna Petrus Palmér och Jonas Pettersson. De drog igång direkt efter utbildningen i Kalmar och etablerade

39

sig inom möbel- och belysningsbranschen. Både svenska och internationella producenter efterfrågar nu deras design.

– På senaste möbelmässan i Milano bjöd vi in till midnattsmiddag i vårt tillfälliga showroom hos Verger. Cappellini kom, DePadova kom, alla kom! Det var mycket lyckat.

Och har man någon gång besökt Salone del Mobile förstår man hur viktigt det är att sticka ut i floden av montrar och showrooms. Under den svenska möbelmässan nu i vintras lanserade Form Us With Love sin senaste armatur Hood för Ateljé Lyktan, den som också sitter över mötesbordet. Och dessutom visade de handtuftade mattor som den belgiske producenten Jov tillverkar i Portugal. Att formge mattor var något som var helt nytt för dem. Men det märks att inget material eller område är främmande för dessa designers.

I sin lokal har de monterat ett snyggt mönster av olikfärgade sexkantiga plattor på väggen.

– De är gjorda i Träullit som ljudabsorberande takplattor brukar göras av. Vi behövde dämpa ljudet i vår egen studio och kollade upp materialet. Det är både snyggt, prisvärt och miljövänligt.

Det lilla företaget Träullit är den enda producenten av träullsplattor i Sverige och de var villiga att testa nya former och färger. Och nu finns Hexagon på marknaden under det nya varumärket Träullit Dekor.

Typiskt Form Us With Love. e

Film om träullit 40

npp-reklam.se

Bonusar är jättebra.

Så länge de går till mig.

Sebastian Diaz Personlig assistent Tierp

Vill du också ha en egen bank?

Gå in på dinegenbank.nu

41

action, please! av johanna uddĂŠn

42

e

n konstnär som bränner all sin konst och bosätter sig högst uppe på ett berg på gränsen mot Tibet. Och som tio år senare lämnar Sverige till fots, vandrar österut utan mål och hamnar i Odessa. Det är klart att en sådan person är intressant!

Jag träffar Gustaf Broms över en lunch. Det är alltid lika spännande att se hur han ser ut. Gustaf Broms är för tillfället kortsnaggad och klädd i en lila långskjorta, en indisk kurta.

Men han skulle lika gärna kunna ha sammetsrock, långt hår och en lustig hatt. Eller yvigt skägg och kostym …

En sak är säker – Gustaf Broms är konstnären som alltid får mig att tänka till. Dels för att han har en kombination av andlighet och skarp närvaro. Dels för att han överrumplar med sina många samhällskritiska performance.

– Men jag började egentligen med porträttfotografi. Jag hade ända sedan barnsben en längtan till Tibet. Kan det ha varit Tintin? Jag åkte i alla fall dit när jag var tjugo år och hade med mig en kamera. Den blev som en nyckel till andra människor. Jag fick komma in i deras privata sfär och fotografera dem.

Efter två år i Tibet och Kina åkte Gustaf Broms till USA. Den store amerikanske fotografen Richard Avedon blev hans mentor och tog emot honom som lärling 1988.

– Jag lärde mig mycket i USA, men kände efter några år att jag ville komma djupare, under ytan. Det tvådimensionella kändes trångt. Jag började jobba ensam och övergick till att arbeta med objekt. Men min längtan att komma ut i naturen var stor.

Än en gång reste Gustaf Broms till Asien. Men för att kunna börja från scratch, brände han först all sin konst. Han fick hyra en nedlagd gammal mattfabrik på toppen av ett berg i Indien, mot gränsen till Tibet och Nepal.

– Naturen blev mitt material. Jag gick långa promenader och plockade det jag kunde hitta. Vid ett tillfälle hittade jag en människoskalle med rester av hår. Jag kände att objekten hade en egen kraft. Det blev ett slags uppvaknande för mig.

Från sitt boställe högt uppe i bergen såg han ner på dalarna omkring, som under monsunen var helt molntäckta.

Känslan av att befinna sig mitt i luften var överväldigande.

– Jag kände att jag var en del av de fyra elementen. Så jag började arbeta med det. Jag fotograferade luften där uppe i bergen.

Han reste sen till Irland för att arbeta med idén om vattnet, till Vendel för jorden och till öknen i Australien för att arbeta med elden. 2004 resulterade arbetet i utställningen Ex Silentio (Ur tystnaden) i ett bergrum vid Renstiernas gata på Söder i Stockholm.

– Jag arbetade med idén om att människan, medvetandet, är det femte elementet. Det är kroppen i de olika platserna. Så tänkte jag då och det är fortfarande min utgångspunkt.

Och för den som såg Gustaf Broms under förra årets performancefestival Friktioner här i Uppsala var det tydligt.

Huvud, fötter, händer – alla kroppsdelar blev ett med elementen.

Gustaf Broms är uppväxt i Stockholm och tillbringade somrarna i Vendel. När föräldrarna gick bort tog han och

43

hans partner, Trish Littler, över hyreskontraktet på sommarstället. Vendel blev också startpunkten när de för åtta år sedan lämnade Sverige på grund av materiell utmattning.

– Jag arbetade med 5 faiths for a brave new world, ett arbete som utforskade idén om tro. Jag försökte komma åt den moderna tron, tron på skönhetsindustrin, mediciner, vetenskap. De tar sig alla uttryck på ett närmast religiöst sätt.

En av skulpturerna, eller gudarna, var gjord av tallrikar och den blev så otroligt tung. Jag kunde inte lyfta den alls. Jag drabbades av en trötthet när det gällde det materiella och jag längtade efter att undersöka det formlösa. Jag ville komma närmare kärnan där endast kommunikation stod kvar. Det materiella stod i vägen för det.

Paret köpte var sitt par vandringskängor (Gustaf Broms lyfter upp sin fot och pekar på ett par stadiga italienska

44

kängor). De vandrade iväg utan mål. Det enda de bestämt var att de skulle gå österut på kontinenten. Vandringen var en konstaktion som de kallade A walking piece och den ledde dem via Ystad till Wroclaw i Polen. Det blev kallt och mycket snö, så de stannade till där i tre månader. När våren kom gick de vidare, över Karpaterna och slutligen till Odessa. Men här kom tvivlet över dem.

– När man vandrar i naturen blir man väldigt inåtvänd.

Man ser efter hur man sätter ner fötterna till exempel. Istället för att vara ”därute” så insåg jag hur mina sinnen tog in information som mitt medvetande översatte och det var det som gav mig upplevelsen Då kändes plötsligt den fysiska ansträngningen meningslös.

Efter ett år och 500 mils fotvandring ville Gustaf Broms fördjupa sig i hur han kunde använda sin kropp som ett

45

46

verktyg. Varje dag under ett år, från ett vintersolstånd till nästa, satt han med korslagda ben på golvet i gången mellan Centralstationen och T-Centralen i Stockholm. Han filmade sig själv och resultatet blev videoverket The Sittning från 2007. Det visar en absurd bild av stressade människor som passerar en mediterande man i kostym och med mer och mer hår och skägg, ju längre tiden går. Genom aktionen hamnade han i performancevärlden. Det är en ganska liten värld där många känner varandra.

– Performance blev en stark rörelse inom konsten på 60-talet som en reaktion mot den kommersiella konstvärlden.

Därför tror jag att det är så fin känsla av samhörighet bland oss, en känsla som inte finns i den materiella konstvärlden.

Ingen behöver positionera sig.

Gustaf Broms är inbjuden till olika performancefestivaler i hela världen. Nu senast var han i Mexiko på festivalen Performance o morir. Han är också med på en festival i Bergen i vår. Men han menar själv att han trivs bäst att inte jobba i så ordnade former som en festival innebär.

– Det bästa är att jobba utanför konstinstitutionerna. I stadsrummet finns en öppenhet, kommunikationen går åt två håll. Det är en aktion från en människa till en annan. Så som

när jag gjorde en install-action i stallet på Örbyhus slott under Konst på väg förra året. Jag hade byggt upp en installation med föremål från stallet och så låg jag själv i en spilta och sa ord, ord, ord i en megafon.

Nyligen belönades Gustaf Broms med landstingets kulturstipendium och man kan ju fråga sig hur en performancekonstnär får tillvaron att gå ihop ekonomiskt. Gustaf Broms förklarar att konstnärerna är bokade och får betalt för sin akt under en festival. Dessutom brukar han sälja sina foton, som ofta är skisser till hans performance.

– Men under den sista tiden har jag i och för sig mest arbetat med video och performance. Jag har kanske målat in mig i ett finansiellt mörker. Men samtidigt har jag aldrig gjort så spännande grejer!

Hans senaste verk The Tree kunde man se på Uppsala konstmuseum under mars månad. Det är ett videoverk som skildrar vår sociala utveckling genom årstidsväxlingarna hos en stor björk. Och tiden är ett tema som är genomgående i Gustaf Broms konst.

– En central sak i de fem elementen, vandringen och sittandet är tiden. Tiden går inte att diskutera med. Den har sin gång. e

47

abcdefghijklmnopQRstuvxyzåäö av stewen Quigley

Q och R kommer att vara de viktigaste bokstäverna i alfabetet för tryckta medier i framtiden. Kanske till och med räddningen. Hur då? Det är en berättigad fråga.

För den som vet vad QR-koder är och använder dem kan sluta läsa här.

Men för dig som fortfarande undrar vad man skall ha de små kvadraterna till, som dyker upp lite överallt, bör nog ta tillfället i akt och läsa på, för detta är kanske lika stort och självklart i framtiden som att vi idag har nästan fullvärdiga kameror i mobiltelefonerna, och vem förutspådde det för tio år sedan?

Användandet av QR-koder växer lavinartat. I USA använder över 20 miljoner människor QR-koder dagligen.

Själva QR-koden (Quick Response) fungerar ungefär som en streckkod. QR-koden utvecklades i Japan på 90-talet. Den användes av bilindustrin för att hålla reda på produktionen.

Förenklat kan man säga, att det bara är en länk ut mot webben. Själva QR-koden har inget värde om den inte är länkad mot någon www-adress på nätet.

För att läsa en QR-kod behöver man ladda ner en gratis applikation en så kallad app som läser QR-koder. Det tar några sekunder, sedan har man den i sin mobil för alltid.

Nokia har redan den förinstallerad i några av sina nya smartphones.

När man efter nedladdning klickar på appen, kopplas den mot kameran i din smartphone. Sikta med kameralinsen och skanna koden och nästan direkt så har du en film, eller vad det nu kan vara, som är länkad mot QR-koden.

Capito? Bra! Då kommer vi till det intressanta för tryckta medier.

Låt oss säga att vi på BIZ&ART skriver om musik. Med en QR-kod kan du skanna och lyssna av den musik vi skriver om. Eller, om det gäller ett reportage om en konstnär. Då kan QR-koden innehålla en intervju, ett besök på ett galleri eller en konstutställning där du kan se mer av konsten som inte fick plats i magasinet.

48

Museér Musik

Utställningar

Kultur

Gallerier

20 aprIl – 2 jUNI

NorbyvägeN 26, Uppsala 018-56 70 30 www.brorhjorthshUs.se

SVENSKA FORMREBELLER Svensk design under 1960- och 70-tal 14 juni – 10 november 2013

Upplandsmuseet hittar Du i Akademikvarnen. Mitt i Fyrisån.

Fyra våningar med utställningar!

Program, butik och café.

Öppet tisdag – söndag 12-17 S:t Eriks torg 10, Uppsala 018-16 91 01 www.upplandsmuseet.se

www.gallerid12.se

Foto Carl Johan De Geer

QR-koden möjliggör fördjupning och skapar mervärde för dig som läsare. Magasin med QR-koder blir i ett enda slag en portal ut mot webben och det är du som väljer vad du vill se.

Nu är det bara fantasin som sätter begränsningar för vad QR-koder kommer att var länkade till. Här några exempel.

– Reklam, jo då, naturligtvis, men igen, det är du som väljer om du är intresserad.

– En levande kyrkogård? På Uppsala gamla kyrkogård ligger Moltas Erikson begravd. När man står där, skulle jag inte ha något emot om det fanns en QR-kod, diskret placerad, med ett avsnitt ur Mosebacke Monarki. Hur många unga har koll på Moltas liv och bedrifter?

– Kulturkontoret i Uppsala använder QR-koder på sina utplacerade skyltar, kulturella spår, som vi skrev om i BIZ&ART nr 15. Det är kända personer som fått skyltar uppsatta på platser där de bott och verkat. På skyltarna har man lagt en QR-kod där man kan få mer information.

– I kyldisken på ICA kan det finnas en QR-kod på nötfärsen med en film från gården och en intervju med den närproducerande bonden, och du kan själv se att det inte finns en enda häst i närheten.

– Lyft på motorhuven på din bil och via QR-koden kan du få veta vad för slags olja du ska använda, och se en film om hur du gör när den ska bytas.

– Fairtrade, på kaffepaketet får du följa med till en kaffeplantage.

– Skanna QR-koden på vinflaskan och träffa vinodlaren.

– Dammsugarpåsar beställer du via QR-koden på dammsugaren.

– På det platta möbelpaketet kan det sitta en QR-kod som leder till en film som visar hur du sätter ihop det hela.

Man kan hålla på hur länge som helst, det finns inga begränsningar på vad en QR-kod kan var kopplad till.

När det gäller BIZ&ART så tar vi det här med QR-koder på fullt allvar. Vi ser möjligheten för både annonsörer och läsare att få ett mervärde.

Här till höger har vi producerat två filmpresentationer om Uppsala konstmuseum och Bror Hjorts hus som exempel på korta budskap, 120 sekunder, via QR-koder.

Så när du ser en QR-kod i magasinet, upp med din smartphon och skanna. e

JOHAN PETTERSON 6–21 APRIL 2013

Öppet: Lördag–söndag 12–16 • Drottninggatan 12 • Uppsala

Ps. kolla denna smarta unge man, hur han "boostar" sin CV.

49

Anders Walls Stiftelser har sedan 1981 delat ut cirka 50 miljoner kronor i stipendier och bidrag till unga och kreativa begåvningar inom naturvetenskaplig forskning, ung företagsamhet och musik. År 2000 instiftades ytterligare en kategori, Årets Uppsalastudent. Detta stipendium går till en person som utmärkt sig för särskilt kreativa insatser till stöd för andra studenter inom kår- och nationsliv eller för att de utvecklat ett entreprenörskap med koppling till studierna vid Uppsala universitet.

Årets Uppsalastudent 2012 en engagerad humanist

Å

rets Uppsalastudent koras i samband med de årliga Anders Wall-föreläsningarna om entreprenörskap i Uppsala universitetsaula.

Denna både festliga och högintressanta tillställning bjuder generöst på den absoluta eliten av föreläsare och drar i snitt en publik om drygt 2 000 personer. Bland deltagarna syns studenter, forskare, entreprenörer, representanter från näringsliv och, de senaste två åren, också från kungahuset. Årets Uppsalastudent, Johan Gärdebo, mottog utmärkelsen av Prins Carl Philip.

– Jo, vi fick tillfälle till ett litet samtal över en kopp te i pausen, berättar Johan Gärdebo.

Jag insåg att det nog är en ganska speciell tillvaro att vara prins. Det är ju faktiskt hans

50

s

av Lillemor Berg

jobb att åka runt på prisutdelningar, att dag för dag sätta sig in i massor av skiftande ämnen och försöka förstå det väsentliga. Det blir mycket att hålla reda på.

Johan Gärdebo har också mycket att hålla reda på, något han själv sett till. I hans CV ingår studier i språk, retorik och pedagogik men huvudämnet är historia med inriktning på naturresursfrågor. Vid sidan av studierna har Johan Gärdebo dessutom bedrivit ett ambitiöst arbete med att utveckla studenternas möjligheter, i början, såväl som i slutet av utbildningen genom mentorsverk samheter samt relationsbyggande gentemot arbetslivet.

– Det är vanligt att studenter inom humanoria har

svårt att se vad utbildningen kommer att leda till.

Många ser därför forskning eller läraryrket som de

enda alternativen. Att bara acceptera ett sådant begränsat synfält på möjliga sysselsättningar tror jag är ett misstag.

Johan Gärdebo har varit en drivande kraft bakom Humanistiskt Initiativ, en förening knuten till Uppsala universitets studentkår.

– Det vi intresserade oss för är vad som händer med studenterna efter examen. Vi ville se en kontaktyta där studenter och olika arbetsgivare kunde mötas och visa upp sina respektive resurser och, att det i förlängningen, kunde öppna möjligheter för att skapa praktikplatser.

Ett resultat av arbetet inom Humanistiskt Initiativ är det årliga arrangemanget vid Humanistiskt Centrum i Uppsala som kallas Humanoriadagarna. Under några dagar får studenter inom humanoriaområdet möjlighet att komma i kontakt med olika företag och organisationer. Det hålls även workshops, föreläsningar och debatter.

– I början var det inte så många som fattade varför det var bra med en arbetsmarknadsmässa för humanister. Vi fick övertala studenterna att det var viktigt att gå eftersom det skulle komma arbetsgivare dit. Till arbetsgivarna sa vi att det kommer att komma en massa studenter som är intresserade av dem.

Humanoriadagarna har blivit ett forum också för att diskutera värdet av humanoria, hur de humanistiska ämnena ska kunna anpassas till olika områden inom arbetslivet och generera sin egen försörjning genom företagssamhet.

– Tanken är att vi studenter själv måste ta ansvar för hur vi ska bli anställningsbara. Vi måste tänka på de här frågorna under utbildningens gång. Det handlar om hur vi ska lägga upp våra studier och hur vi kan projektera våra kunskaper på ett sätt som kan attrahera olika branscher i näringslivet.

Numera har Humanoriadagarna blivit en institution som rullar på år efter år. Johan Gärdebo och de andra som grundade evenemanget har alla gått vidare och är nu bara med som mentorer till den nya styrgruppen. Just rollen som mentor har han arbetat med tidigare genom mentorsprojekt för humanoriastudenter.

– Det är viktigt att ta hand om nya studenter direkt när de börjar en utbildning. Mentorskap uppkommer ofta spontant men försvinner ofta när de engagerade personerna går vidare i studierna eller karriären.

Johan Gärdebo tror, att arbetet med mentrorsskap har haft stor betydelse för den utmärkelse han erhållit. Han har jobbat mycket med formen för en samordning av mentorsverksamheten på universitetetsnivå för att bibehålla kontinuiteten.

Det har resulterat i en modell som spridit sig till andra institutioner.

– Att arbeta med med min egen och mina medstudenters utbildning är nog det som varit mest utvecklande under studietiden. Och jag tror att fler skulle ha glädje av att

51

52

fortsätta det arbetet, framför allt för att det utvecklar generiska färdigheter som kommunikation, ledarskap och kritiskt tänkande. Sådana färdigheter bidrar med mycket om du vill vara anställningsbar. Även om Johan Gärdebo inte sett sig själv som entreprenör, så har han på vägen skaffat sig färdigheter som rimmar väl med de egenskaper ett entreprenörskap kräver.

– För mig måste det finnas en annan motivation än profit.

Det som driver mig är, att åstadkomma något bra som kommer samhället och människorna till del. Det är alltid visionen och idéerna som gjuter liv i dina projekt. Utan visionen har jag svårt att se hur man ska kunna utveckla en bra produkt eller ens orka med att driva ett projekt ända fram, menar han.

Snart är Johan Gärdebo klar med sin utbildning och siktar på att forska vidare, så han tror inte att han kommer att ha så mycket tid att lägga på egen projektverksamhet inom den närmsta framtiden.

– Jag har ett stort behov av att hitta nya sysselsättningar, samtidigt som forskningen kräver mitt odelade engagemang.

Tillsvidare får stipendiepengarna vila. Men avsikten med stipendiet är just att stimulera till fortsatt arbete snarare än att berömma tidigare bedrifter, och det är ett förtroende jag ämnar leva upp till.

Som ny i walumniernas krets har Johan Gärdebo endast hunnit med några få sammankomster, men det han sett hittills imponerar.

– Det som förvånar mig mest är, att det är en extremt heterogen grupp med enormt många olika kompetenser. Jag känner några av dem sedan tidigare, som man först inte skulle tro passar in, vilket är hedervärt. Det finns verkligen ingen likriktning i urvalet av stipendiater.

Mångsidighet är aldrig en nackdel. Johan Gärdebo har något av en karriär som musiker också i det heta studentbandet Skansen, som nyligen släppt en skiva. Och så älskar han att cykla. Han brukar cykla långt och har bland annat cyklat på hisnande serpentinvägar genom hela Norge. Strax efter att han fått meddelandet om stipendiet gav han sig ut på en träningsrunda. Anders Wall bor cirka fem mil från Uppsala, så Johan tog en sväng med cykeln dit för att personligen lämna sitt tackbrev.

Efter att ha avslutat sina studier, funderar Johan Gärdebo på att göra en kombinerad cykel- och reportageresa runt Europa.

– Det finns så mycket data på att miljön har förändrats men ingen sammanhängande bild av hur människor upplever förändringarna i sin egen närmiljö. Det handlar alltid om toppmöten och statistiska modeller men aldrig om den nära verkligheten och konsekvenserna för de enskilda människorna. Jag tycker det skulle vara intressant att cykla mellan små orter, prata med människor och samla information om deras intryck och erfarenheter. Och det här är ett projekt som jag tror kräver många cyklisters deltagande, så känn dig välkommen, säger Johan Gärdebo med ett skratt. e

53

Konsten

54

Hon har stått bakom svenska landslaget i längdskidåkning under sju världsmästerskap och två olympiader som kostansvarig. Nu har Viola Adamsson själv blivit världsmästare, korad i Paris av The Gormand World Cookbook Awards för att ha gjort den bästa skandinaviska kokboken i världen. Boken heter Nordens bästa mat (ICA Bokförlag) och bygger på gedigen vetenskaplig forskning, som visar att bra sammansatt kost med nordiska råvaror ger samma hälsoeffekter som Medelhavskosten.

att koka ihop en världsmästartitel Av Lillemor Berg

– Åh, jag är så trött efter Paris! Det var en sådan urladdning.

Jag blev så adrenalinstinn av det här priset, alltså, jag var hög i flera dagar. Nu har luften bara gått ur mig.

Glädjen strålar om Viola Adamsson, en strålglans som döljer att hon är helt utpumpad efter upplevelserna på prisgalan i Louvren. Evenemanget Gormand World Cookbook Awards är stort. Totalt hade juryn att bedöma 27 000 kokböcker!

– Det var ju bara hur oväntat som helst att bli belönad med ett pris i ett sådant här sammanhang. Jag var bara glad att vara nominerad och få chansen att åka till Paris en långhelg. Fast vid ett par tillfällen infann sig en magkänsla att det kanske skulle gå bättre än förväntat.

Någon dag före prisgalan märkte Viola Adamsson att hennes bok flyttats från kategorin Hälsa till kategorin Best Scandinavian Cuisine. När hon råkade träffa på vicepresidenten för The Gormand World Cookbook Awards passade hon på att fråga varför, och han svarade att det varit den internationella juryns beslut.

– Hoppsan! tänkte jag då och kände ett litet pirr i magen.

De har uppmärksammat Nordens bästa mat bland alla de 27 000 andra! Men jag hade ju sett alla de andra böckerna i kategorin Best Scandinavian Cuisine, jättefina produktioner och bakom upplägget på många böcker låg berömda restauranger. Om min bok skulle ha en chans, tänkte jag då, var det för att den bygger på forskning med inriktning på hälsosam vardagskost.

Senare lyssnade Viola Adamsson på en föreläsning av Edouard Cointreau, själva grundaren av The Gormand World Cookbook Awards, som förklarade att nästa kokbokstrend handlar om hälsa.

– Ja men, det var väl inget nytt, tänkte jag. Det har jag ju jobbat med under hela min yrkeskarriär som kostansvarig och forskare, inte dieter men allmänt nyttig vardagskost.

Trots indikationerna på att Nordens bästa mat kunde ligga bra till i konkurrensen, ramlade inte polletten ner ens vid middagen under den stora prisgalan. När boken nominerades bland de fem bästa i sin kategori kände Viola Adamsson mest förvåning. Men så fortsätter konferenciern med and the winner is...

– Tänk, att jag skrek rakt ut!

Viola Adamsson och forskningsgruppen i hennes projekt på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet var först ut med att publicera forskningsresultat om den nordiska kostens hälsoeffekter. Senare har fler studier gjorts i ämnet som visar åt samma håll, att nordiska råvaror som till exempel lax, sill, rotsaker, baljväxter, bär, frukt, rapsolja och fullkornsprodukter baserade på korn, havre och råg, samt en mindre mängd magert kött och magra mjölkprodukter, sänker kolesterolet och blodtrycket, minskar kroppsvikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet.

Forskningsresultaten, som Viola Adamsson först ställde samman i en bok med strikt näringsberäknade recept, rönte ett stort intresse, inte minst från flera förlag som såg potentialen för en anpassning av det vetenskapliga materialet i en mer publik kokbok. Ett förslag från ICA Bokförlag ledde till ett samarbete mellan Viola Adamsson, matkreatören Katja Palmblad och fotografen Tomas Yeh. Resultatet blev Nordens bästa mat som nu alltså utsetts till den bästa skandinaviska kokboken i världen.

– När lyckoruset lagt sig får man lite distans, alltså, det här är ju inte nobelpriset. Men, ändå känner jag att jag fått en

55

välförtjänt belöning, så som jag har krigat för min forskning.

Vägen in i universitetsvärlden har inte varit helt rak för Viola Adamsson, som hoppas bli klar med sin doktorsexamen inom ett år. Många börjar med att doktorera för att sedan göra yrkeskarriär. För Viola Adamsson är det tvärtom. Hon hade ett långt yrkesliv bakom sig när hon sökte anslag för att inleda sin akademiska forskarbana. Med sig in i forskningsprojektet tog Viola Adamsson hela sin samlade erfarenhet som kostexpert.

– Det känns fantastiskt bra att få sina forskningsinsatser bekräftade och extra roligt är det, att jag nu också får uppmärksamhet inom universitetsvärlden. e

Nordens bästa mat (ICA Bokförlag) finns i bokhandeln eller kan beställas på Viola Adamssons hemsida, violaadamsson.se Där kan man också läsa mer om forskningen och beställa Lilla Grötboken som ger förslag på hur man kan pimpa sin gröt.

På följande sidor bjuder Viola Adamsson på några recept ur Norden bästa mat.

56

Smaklig måltid!

Se film om Life Science Se film om Life Science

Se film om Life Science

I Uppsala Business Park erbjuder Klövern unika lokaler med laboratorier, renrum och olika pilotanläggningar för läkemedelsproduktion. Lokalerna är utrustade med de mediaanslutningar som krävs, som till exempel kyla, ånga, gaser, tryckluft, sprinkler, övervakningssystem och olika vattenkvaliteter. Inom området finns även kontor, datahallar och klimatrum för uthyrning.

I Uppsala Business Park arbetar över 2 100 personer i cirka 70 olika företag. Dessa personer träffas kring de naturliga mötesplatserna restaurang, cafeteria och konferensanläggning för interaktivt utbyte.

Kontakta oss på Klövern: tel 018-490 30 84 eller e-post henrik.lindley@klovern.se www.klovern.se 57

58

Ur Nordens bästa mat

det

n y t t i g a

n ordi ska

ska f f eri et

MJÖLKSYRADE ROTFRUKTER Att mjölksyra rotfrukter är en gammal tradition och en utmärkt metod som bevarar C-vitaminer och antioxidanter. Bäst resultat blir det med ekologiskt odlade rotfrukter av god kvalitet. Smaksätt gärna med olika kryddor och testa även att riva ner äpple. Det är ett gott tillbehör till vinterns stekar eller en grillad fläskkarré.

 syrade

rotfrukter – 1½ kg

1 liter filmjölk 1 kg morötter i olika färger 250 g gulbetor 250 g palsternacka 2 lagerblad 2 kvistar rosmarin 2 msk salt ½ msk svartpeppar från kvarn 2 äpplen s a lt l ag

1 dl vatten 1 krm salt

Häll filmjölken i en handduksklädd sil över en bunke. Låt stå i kylskåp och rinna av över natten. Den avrunna vasslen ska användas men spara även färskosten som är god att smaksätta.

Skala och riv rotfrukterna och äpplena grovt. Varva dem med kryddorna i ett rent kärl. Häll över vasslen och lägg på en tyngd så att innehållet ligger i press. Blanda till saltlagen och tillsätt den om inte vasslen täcker.

Tänk på att inte fylla kärlet helt då rotfrukter och äpplen kommer att släppa ifrån sig vätska efter ett par dagar.

Ställ kärlet i kylskåpet i 12 timmar och låt sedan stå i rumstemperatur, 18–20 °C, under en vecka. Häll över innehållet inklusive lag i mindre burkar och förvara i kylen. Efter cirka 4 veckor är det dags att smaka.

64 h n o r d e n s b ä s t a m a t

59

K R

F e r



3 2 1 s v 1 c s



6 1 2

p

3 4 1 s

S m s

V

n

60

Ur Nordens bästa mat

det

n y t t i g a

n ordi ska

ska f f eri et

KRISPIG SEJ MED ROTMOS OCH PERSILJA Fisken blir härligt krispig när den toppas med pumpakärnor och linfrö. Det smakar också gott med mandelspån eller solrosfrön om man vill variera sig. Ugnsbaka sejen eller stek den försiktigt i lite smör. Servera med ett lent rotmos och persiljevinägrett.

 rotmos

– 4 port

300 g potatis 200 g morot 100 g kålrot salt vatten 1 msk smör ca 1 dl varm kycklingbuljong alt kokvattnet salt och vitpeppar från kvarn

 krispig

sej – 4 port

600 g sejfilé, benfri 1 dl pumpakärnor 2 msk linfrö persiljedressing

3 msk hackad persilja 4 msk kallpressad rapsolja 1 msk pressad citron salt och svartpeppar

Skala alla rotsakerna. Eftersom kålrot och morot har längre koktid än potatis är det en god idé att dela dessa i mindre bitar. Koka dem mjuka i saltat vatten. Häll av kokvattnet men spara eventuellt lite till moset. Vispa ner smör och buljong med en elvisp och smaka av med salt och peppar.

Värm ugnen till 175 °C. Olja in botten på ett ugnsfast fat. Salta fisken lätt och vik ihop den till portionsbitar.

Vänd den sedan i pumpakärnor och linfrön. Ugnsstek i 8–10 minuter.

Stöt persiljan i en mortel tillsammans med oljan. Blanda med pressad citron och smaka av med salt och nymalen svartpeppar.

n o r d e n s b ä s t a m a t h 97

61

Den farligt sköna Marika Stiernstedt. Foto Alfred Dahlgren, 1898.

Strandberg på 1920-talet. Foto, Gunnar Sundgren.

HISTORIEBITEN av lars lambert anders strandberg tidig entreprenör Efter historiebitar om ett universalsnille, en drottning och en författarinna – dags för en entreprenör.

A

nders Strandberg var urtypen för vad som på sin tid kallades en self-made man eller sin egen lyckas smed, som började med två tomma händer och genom hårt arbete och affärsbegåvning skapade sig ställning och förmögenhet.

Son till en mjölnare i Skåne vandrade han i början av 1870-talet som elvaåring genom landet upp till Stockholm, där en äldre bror etablerat sig som skomakare. Denne visade sig emellertid vara en alltför hård herre och Anders fortsatte efter två år till Uppsala. Här fick han först plats som betjänt i en hökarebod, sedan hos en tyghandlare och var därmed i sitt rätta element. Som en av flera Anderssöner ändrade han namn till Strandberg.

Vid tjugotre års ålder startade han med ett sparkapital på sjuhundra kronor en första manufakturbutik med adress Kungsängsgatan 2 vid Stora torget, där han också fann och

62

gifte sig med Augusta Söderbom som arbetade i Gauffins glas- och porslinsaffär på andra sidan gatan. Omsättningen växte snabbt och vid sekelskiftet hade Anders Strandberg tre butiker kring torget, men också dessa utrymmen visade sig med tiden otillräckliga. Företaget hade vuxit till ett av de största i landsorten i sin bransch. Till det ursprungliga sortimentet av sybehörs- och metervaror lades efterhand mattor, textilier, reseffekter och en fullständig avdelning för damkonfektion. År 1900 köpte Strandberg den gamla Swedbergska gården i hörnet av Drottninggatan och Stora torget och uppförde där 1905–06 sitt eget affärspalats, det Strandbergska huset, med moderna butikslokaler. Det var det första i staden med hiss, centralvärme och elektrisk ström och står där än idag med hörntorn och smidesbalkong med upphovsmannens monogram.

Sitt sommarnöje hade Strandberg ute i Marielund, där burgna uppsalabor sedan Lennajärnvägen tillkommit lät uppföra sommarvillor med badhus och bryggor vid sjön Trehörningen.

Strandberg verkade också kraftfullt för Uppsalas utveckling. Han såg till att elverket kom till stånd och var under många år ordförande i Akademiska sjukhusets direktion.

1909–12 var han drivande vid anläggandet av det nya varmbadhuset vid Gamla torget, sedermera Centralbadet, som han 1930 donerade till Uppsala stad. Han innehade också ett stort antal kommunala förtroendeuppdrag, var stadsfullmäktig i

Strandberg med familj vid sommarstället i Marielund omkring år 1900. Foto, Henri Osti.

Strandbergshuset vid Stora torget. Foto, Lars Lambert.

Strandberg med familj i Ostis ateljé år 1908

Strandberg med döttrarna Kaja och Ruth framför en av sina tre butiker vid Stora torget 1898.

Foto, Alf Dahlgren.

över trettio år och under mer än tio år verkställande ledamot av drätselkammaren, vad som idag motsvarar finanskommunalråd.

Vid en resa till Skåne drabbades han av ett slaganfall och dog sextioåtta år gammal. I en dödsruna stod följande att läsa: Med sin livliga intelligens, vakenhet, sitt medfödda naturliga goda omdöme samt oegennyttiga uppoffring i handhavandet av stadens angelägenheter var Strandberg en idealisk drätselkammardirektör. e

63

uppslag av johanna uddén

Sven-Harrys konsthall. Foto: Jean-Baptiste Béranger

SU-EN

4

Seriemässa i Uppsala (2) Söndagen den 14 april bjuder Uppsala comix in till en heldag i seriernas tecken. Det blir releaser, signeringar, föreläsningar och workshops. Bland annat presenteras boken Berättelser från Engelsfors, gjord utifrån de populära böckerna Cirkeln och Eld. Tecknarna Kim W Andersson och Karl Johnsson samt författaren Sara Bergmark Elfgren presenterar boken. Hela mässan är förlagd till Grand med start klockan tio. Läs mer på uppsalacomix.se eller på facebook.

64

2

1

K.R.O.P.P (1) Visst behövs det en dansscen i Uppsala! Men istället för att vänta på det arrangerar SU-EN Butoh Company projektet K.R.O.P.P som presenterar nutida dans i ett mindre format.

Medarrangör är vårt samtidsorienterade konserthus. Till det här andra tillfället har curatorn SU-EN bjudit in till samtal med dansikonen Margaretha Åsberg som startade Moderna dansteatern, Dans av Nordic Dumplings, SU-EN och Hiroko Tsuchimoto. Söndag 28 april kl 15.00 på Uppsala Konsert & Kongress.

Omslag till Berättelser från Engelsfors

Bigert & Bergström

Videokonst för hela slanten (3) Videogud är ett samarbete mellan landstingen i Gävleborg, Uppsala och Dalarna. Förutom videovisningar i landstingens lokaler arrangerar de varje år videkonstfestivalen Videogud med konstnärspresentationer, tävlingar och screening.

I år är det Uppsalas tur och här kan du höra Bigert & Bergström berätta om sin konst och visa sina videoverk. Dessutom visas verk av Makode Linde, Nathalie Djurberg, Magnus Wallin, Tejal Shah och flera andra. Festivalen Videogud kan du besöka den 19 april på Slottsbiografen kl 13.30–18.30. Fri entré. Detaljerat program hittar du på videogud.se eller facebook.

3

Konstens Hus (4) För att få en bild av hur ett nytt konstmuseum på stan skulle kunna se ut har Föreningen Konstens Hus Nu på eget initiativ utlyst en arkitekttävling.

Med tävlingen hoppas de skapa opinion för ett nytt konstmuseum och de hoppas även att kommunen utlyser en internationell tävling.

Förslagen ställs ut i Uppsala Konsert & Kongress under vecka 14 och lördagen den 6 april kommer juryn att offentliggöra och ge kritik på förslagen.

Förslagsställarna närvarar och allmänheten är välkommen att delta med synpunkter.

Dessutom arrangerar föreningen två offentliga föreläsningar under våren. 22 april kl 18.30 kommer Sven-Harry och berättar om sin konsthall i Vasaparken i Stockholm. Den 21 maj kl 18.30 kommer Ann-Sofi Noring från Moderna museet.

Båda programmen hålls i gamla Tingshuset på Storgatan 11.

Foto: Luis Leal

7

5

Gunnel Wåhlstrand Walk. Foto Björn Larsson

copyright Triart.se

Personliga mästerverk (6) Ladysmith Black Mambazo (5) Alla har hört dem! Det är kören som samarbetade med Paul Simon på albumet Graceland på 1980-talet. Albumet sålde 16 miljoner exemplar och gjorde Ladysmith Black Mambazo till en av världens mest kända körer. Det väckte ett intresse för den sydafrikanska musiken vilket i sin tur medverkade till att omvärlden ytterligare fick upp ögonen för situationen i Sydafrika. Ladysmith Black Mambazo har en överväldigande meritlista med priser, stora internationella samarbeten och filmmusik. Gå och lyssna, bara. 9 maj kl 19.30 på Uppsala Konsert & Kongress.

Efter flera års förberedelser kan Uppsala konstmuseum äntligen presentera Gunnel Wåhlstrand. Familjen var bosatt i Uppsala under Gunnel Wåhlstrands första levnadsår och det är familjens fotoalbum som ligger till grund för hennes tuschlaveringar i stort format. Hon skildrar inte bara en familjs fritidsaktiviteter och porträtt, utan även en förestående katastrof – hennes pappa tog sitt liv när han var 30 år. Gunnel Wåhlstrand har fått stor uppmärksamhet sedan hon gick ut konsthögskolan 2003, då hon också belönades med Maria Bonnier Dahlins stipendium. Utställningen pågår hela sommaren med öppning 25 maj.

Renoir på bio (7) På Fyrisbiografen har den franska filmen Renoir premiär den 3 maj. Filmen är regisserad av Gilles Bourdos och avslutade Cannes-festivalen förra året. Renoir handlar om konstnären Auguste Renoirs sista år 1915–19, då han levde i Cagnes-sur-Mer på franska rivieran. För mig som gillar både fransk film, riviera och konst är filmen ett måste!.

65

6

Korsordsmakare:Hans Svensson

Krysset nr 22 Skicka in rätt svar till korsord@bizart.se senast den 14 juni 2013. Vinnaren får ett exemplar av kokboken Nordens bästa mat. Rätt svar på kryss nr 21: VINTERTID 66

67

ART

BIZ&ART ® Magasinet om entreprenörskap och företagande med kulturen som drivkraft. Distribution i ABC län.

BIZ&ART 22

BIZ

En nyhet för alla som kommunicerar.

Effekt.

Med CrossMedia öppnar vi dörren för att du ska kunna ha en mer effektiv dialog med din kund. Klassiska kanaler som postala utskick kombineras med e-post, mobiler och webb, personligt riktat till varje enskild mottagare. Du kan avläsa responsen på dina insatser i realtid.

Allt blir mätbart på ett sätt vi aldrig tidigare kunnat erbjuda.

Ett mått på framgång idag är förmåga till rörlighet. Det vet vi. Att inte stå stel i förändringar utan hela tiden anpassa budskap, erbjudande och bemötande efter behov. Du kan ligga steget före.

På vår webbplats finns mer information, ett besök kan leda till smartare kommunikation. Välkommen.

Läs mer om CrossMedia på crossmedia.kph.se

# 22 VÅREN 2013

Kungsgatan 66, 018-781 81 00, www.kph.se

LYSSNERSKAN ANJA KONTOR SOLCELLSFORSKNING Gottsundabänken AV FORM US WITH LOVE REGISSÖREN FARNAZ ARBABI KLUBBKUNGEN HON ÄR KVINNAN BAKOM NORDENS BÄSTA MAT GUSTAF BROMS ÅRETS LANDSTINGsSTIPENDIAT