Sveriges Historia under 1000 år by bonnierpublications

SVERIGES HISTORIA

Populär

GUSTAV VASA

under 1000 år

Kuppmakaren som blev landsfader

LÜTZEN 1632 Gustav II Adolfs misstag kostade honom livet

GÖTA KANAL Grävdes av ryska krigsfångar

R E S L E D N Ä H A K S I T A DRAMvikingatid till 1900-tal Från

MARGARETA Kalmarunionens mäktiga drottning

ÅDALEN 1931

Militär sköt skarpt mot demonstranter

Från forntiden till 1900-talet

år det att fånga Sveriges historia i en enda tidning? Nja, det är naturligtvis en svår utmaning. I denna specialutgåva av Populär Historia har vi dock samlat en rad artiklar som tar upp viktiga händelser och personer, vilka under de senaste tusen åren på olika vis har format landet.

Vi tar aVstamp med ena foten i forntiden, med vikingarna, och berättar om äventyrliga nordbor som reste iväg på långväga handelsfärder i österled. Historielektionen fortsätter med en beskrivning av hur Sverige under medeltiden successivt etablerades som kungarike. Det är konfliktfyllda århundraden då en lång rad regenter avlöste varandra. Stabilare blev det med Magnus Eriksson, som regerade hela 44 år, och med drottning Margareta, som samlade hela Norden under sin spira. En ny Era i svensk historia tog vid med Gustav Vasa 1523. Vi berättar om hur han förstärkte kungamakten, förändrade landet i grunden och banade väg för en långvarig familjedynasti. Med Gustav II Adolf inleddes Sveriges stormaktstid – läs bland annat om slaget vid Lützen 1632, drottning Kristinas abdikation, de långvariga krigen mot Danmark och Karl XII:s uppgång och fall. Via fördjupningar om bland annat Lovisa Ulrika, Gustav III, krigen mot Ryssland och en viss Jean Baptiste Bernadotte närmar vi oss raskt det moderna Sverige. Tusen år av historia i en enda tidning – det går ju faktiskt. Trevlig läsning!

jacob w iberg a nsva r ig r eda ktör

VIKINGAR I

De sökte lyckan som slavhandlare Svenska vikingar färdades långt österut på ryska floder. Ända till Särkland, som nordborna kallade de muslimska länderna. Där sålde de slavar och fick arabiska silvermynt som betalning. Många blev också elitsoldater hos kejsaren i Konstantinopel. Text DICK HARRISON

Nordbor på resa i österled säljer en slavinna till persiska köpmän. Amerikansk målning från mitten av 1900-talet.

ÖSTERLED och soldater

Vikingakrigare klädd efter fynd som gjorts vid Birka i Mälaren, och med en hjälm som hittats i Ryssland.

A NDER S K VÅ L E RU E /NOR DIC IM AGE

T O M LO V E L L / N AT I O N A L G EO G R A P H I C S T O C K

Vikingar i österled

HER M ANUS WILLEM KOEK KOEK

lavinnan förs fram till en portal där hon lyfts upp tre gånger. Varje gång, sades det, kunde hon se in i De dödas rike. Sedan hon yttrat några ord sätts hon åter ned på marken. Därefter räcker man en höna till henne, som hon skär halsen av. En grupp män för upp henne på det skepp där deras avlidne hövding vilar. Slavinnan får stora mängder öl att dricka och leds, kraftigt berusad, in i den dödes tält. Männen slår med stavar på sina sköldar för att dölja ljudet av kvinnans skrik, ty det som nu

Vikingen Rurik pekas i rysk historieskrivning ut som Rysslands grundare.

följer är vidrigt. Sex män går in i tältet och våldtar henne, en efter en. Därefter lägger de henne bredvid den döde. Två män griper tag om händerna och två om fötterna medan en gammal kvinna som kallas Dödsängeln slår ett rep om hennes hals. Två män drar åt repet. Dödsängeln stöter en bredbladig kniv mellan slavinnans revben samtidigt som de män som håller i repändarna stryper henne. Människooffret fullbordas genom att den döde hövdingens närmaste frände tänder eld på skeppet med en fackla. På en timme slukar elden skepp, tält, hövding, slavinna och samtliga offergåvor. Under de dagar som följer lägger folket jord över den askfyllda platsen, så att en stor hög bildas. Mannen som bevittnade människooffret och redogjorde för det i skrift på detta sätt var arab och hette Ahmad Ibn Fadlan. I början av 920-talet färdades han till Bulgar, volgabulgarernas huvudstad. Han var utsänd av kalifen al-Muqtadir i Bagdad för att undervisa stadsborna i islam, men när han ändå var på plats tog han tillfället i akt att notera främlingarnas sedvänjor. Allra mest fascinerades han av de »ruser« från det fjär�-

ran Norden som begravde sin hövding på ovannämnda blodiga vis. Ruserna, skriver Ibn Fadlan, är Allahs smutsigaste varelser. De tvättar sig inte efter att ha uträttat sina behov, inte heller efter intimt umgänge och måltider. De försörjer sig på slavhandel. »De har med sig sköna slavinnor, avsedda för slavhandlarna. Den ene har umgänge med sin slavinna medan kamraten tittar på. Ofta beter sig en hel mängd av dem på det sättet, i varandras närvaro. Kommer det en köpman in för att köpa en Myntfynd vittnar slavinna av en av dem om vikingarnas kontakter med och finner honom i Särkland. samlag med henne, så fortsätter denne tills han tillfredsställt sitt behov«, berättar Ibn Fadlan. Bakom termen »ruser« döljer sig handelsmän från Norden. Sannolikt är ordet besläktat med de uppländska termerna »Roden« och »Roslagen«, men vi kan inte utesluta att även resenärer från sydligare och västligare delar av Skandinavien – dagens Danmark och Norge – återfanns i rusernas skara. Ruserna färdades österut under den period vi kallar vikingatiden (cirka år

Osäkert om nordbor grundade Ryssland ●●Den mest mytomspunna av alla vikingar i österled är Rurik. Enligt Nestorskrönikan, som skrevs i Kiev i början av 1100-talet, var Rurik en nordbo som omkring år 862 inkallades av slaviska stormän för att styra över deras land. I rysk historieskrivning har Rurik hyllats som Rysslands grundare och tsarernas anfader. Men stämmer det? Nestorskrönikan går i bästa fall tillbaka på uppteckningar från mitten av 1000-talet. Det gör den till en för sent tillkommen källa för att anses pålitlig. Trots det har

många identifierat Rurik med Rörik, en dansk viking som härskade i Frisland. Rurik ska alltså ha gjort karriär i västerled för att senare rekryteras som härskare av östslaver. Eftersom det är belagt att Rörik levde i Frisland på 870-talet har man gissat att han slutligen återvände till Västeuropa. I själva verket är det sannolikt att Rurik och Rörik är två olika personer, och att 1800- och 1900-talens historiker slagit ihop dem till en och samma hjälte för att skapa sammanhang i en dunkel vikingahistoria.

Vikingarnas expeditioner i österled tog dem längs floder som Volga och Dnepr ända till Kaspiska havet och Medelhavet.

Birka

Paris Par Par Pa aris is

rna

Desna

petjeneg

str

e lp

e Dn

NKERRIKET

Karp

Aeifor

Aralsjön

Vol g

Könugård (Kiev)

(KIEVRUS) Dnepr

Dona

Don

Sarkel

r a r e Itil az

Tana Azovskasjön

Venedig

Kaukasus

Sinop

Trabzon

Baku

Kura

ta havet Svar

Berda’a armenier

Miklagård (Konstantinopel)

hav

KRIKLAND

( BYSANTINSK A RIKE T )

Rom

RISK GA L BU RIKET

till Bukhara, Samarkand och Kina

Medel

GÅRDARIKE

till Kina

Ur al

Shestovitsa

né

Prypjats

r Dnep

Wisła

Bulgar

VOLGABULGARERNAS RIKE

Gnjozdovo

VENDLAND

A FR

Volga

Moskva

Dvina

Vikingarnas färdvägar Traditionella handelsvägar

Murom

Holmgård (Novgorod)

SA AX XLAND

VALLAND V VAL VA A AL LLAN LAN LA AND

Staraja Ladoga

S VA N T E S T RÖM

Onega

Ladoga

Gorgan

Tabriz

Mosul

Arbil

SÄ

BLÅLAND

N LA

500km

Bagdad

800–1050). Samtidigt utgick andra, betydligt mer ryktbara, handels- och krigståg från Skandinavien mot England och Frankrike. Ruserna reste längs floderna i nuvarande Baltikum, Ryssland, Vitryssland och Ukraina i riktning mot Svarta havet och Kaspiska havet. De nådde fram till de bysantinska kejsarnas rike, som de kallade Krikland, det vill säga Grekland, och till islams länder, som de kallade Särkland.

Spåren efter vikingarna i Ryssland är många. På utgrävningsplatser som Gnjozdovo, utanför Smolensk, och Staraja Ladoga, norr om Novgorod, har stora begravningsplatser och stadsanläggningar kommit i dagen. I Gnjoz dovo, som blomstrade på 900-talet,

har det funnits 4 000–5 000 gravhögar. Ingen ort var dock mer imponerande än Kiev, dagens ukrainska huvudstad. Enligt den tyske skriftställaren Thietmar av Merseburg (död år 1018) fanns det fler än 400 kyrkor och åtta marknadsplatser i staden. Befästningsvallen var mer än 3 kilometer lång och omkring 14 meter hög. En av kejsarna, Konstantin VII Porfyrogennetos (död 959), lät själv sammanställa en bok, → NICHOL AS ROERICH

Många vikingar återvände hem efter att ha gjort affärer i österled, men vissa blev kvar i öster permanent. Tillsammans med allierade östslaviska stormän byggde de upp ett vidsträckt politiskt och kommersiellt nätverk med flodstäder som Novgorod (»Holmgård«) och Kiev (»Könugård«) som centra. Det slutliga resultatet var Kievrus, det första ryska riket. Nordborna själva kallade landet Gårdarike (»de befästa orternas rike«), eller rentav »det stora Svitjod«, det vill säga Stor-Sverige. Även efter det att ruserna övergått till att tala ett östslaviskt språk och blivit ortodoxa kristna ömmade de länge för goda relationer med Norden. Ännu

på 1100-talet var det inte ovanligt med äktenskapliga allianser mellan skandinaviska och ryska furstehus.

Vikingaskepp skildras ofta som stora krigsfartyg. Men vanligtvis var de små för att kunna bäras eller dras förbi forsar längs floderna.

Lämningar efter befästningsverk vid Birka på Björkö i Mälaren.

Birka en bricka i kungens maktspel

»Birkakrucifixet«, där Jesus är klädd i tröja och långbyxor, hittades i en kvinnograv från 800-talet.

Vid den fjärde och farligaste forsen, Aeifor, måste de se upp för petjenegerna, ett asiatiskt nomadfolk som kontrollerade stäppen och lurpassade på resenärer. Vaktposter bytte av varandra medan övriga drog eller bar båtarna till lugna vatten. Om nordborna hade med sig slavar till försäljning leddes de – enligt den bysantinske kejsarens skrift – i kedjor längs en väg på land. En gotländsk runsten, rest inte långt från Slite, berättar om Ravn, en gute som färdats just till denna fors och uppenbarligen mött sitt öde där. Enligt kejsar Konstantin VII Porfyrogennetos skrift var vikingarnas nästa

anhalt på färden öarna vid Dneprs mynning. Här offrade nordborna fåglar åt gudarna, varefter de fortsatte sjöresan längs Svarta havets kust. Hela resan från Kiev till Konstantinopel tog omkring sex veckor. Sedan hade nordborna någon månad på sig att göra affärer i staden, innan de måste bege sig hemåt senast i början En rysk målning av hur vikingen Rurik kommer till Staraja Ladoga.

V IK TOR MIK H A ILOV IC H VA SNE T SOV

●●Birka var långt ifrån en vanlig handelsplats, utan bör i stället ses som en symbol för kunglig makt och organisationsförmåga under vikingatiden och tiden strax före. Någon gång under 700-talets andra hälft, kom en kung ut till Björkö och bestämde att här skulle staden ligga. Samtidigt byggde han en kungsgård på grannön Adelsö, för att få perfekt uppsyn över handeln. Förebilderna till Birka fanns i dagens Frankrike, Nederländerna och Danmark, där liknande städer anlagts några årtionden tidigare. För kungen var syftet med staden att skaffa sig en trogen skara av män som stödde honom. Och dem vann han med dyrbara gåvor som kom från dåtidens tre stormakter: frankerriket, det bysantinska riket och det arabiska kalifatet. Men om kungen skulle ta tributer från handelsmännen i form av varor så gällde det att ge något i utbyte. Hela makt hierarkin var nämligen uppbyggd kring tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor, och Birkakungens del i det hela var att beskydda handeln. Kristina Ekero Eriksson

→ De administrando imperio (Om att styra riket), med en utförlig skildring av rusernas resrutt. Skandinaverna, som i den grekiska skriften kallas rhos, började sin resa på olika platser i norr, bland annat i Novgorod, och sammanstrålade i Kiev. Slaver tillverkade båtar och forslade dessa till Kiev, där nordborna köpte dem och utrustade dem inför färden. I juni for de söderut mot de fruktade forsarna i Dnepr. Författaren räknar upp både de skandinaviska och de slaviska namnen på sju av de nio forsarna. När nordborna nådde fram till en fors gick de flesta iland och lastade ur båtarna, medan de dugligaste gick ned i vattnet och förde fram farkosterna med hjälp av stakar.

Vikingar i österled

av september för att hinna fram före likhet handelsmän. De sålde slavar, vintern. Kommersen i Konstantinopel slavinnor, pälsverk och andra produkblev på 900-talet så omfattande att den ter till araber, volgabulgarer, bysantiresulterade i skriftliga handelsavtal. nare och khazarer. Flera sådana har noterats i den ryska Som betalning fick de silver. SamNestorskrönikan. I avtalet från år 907 manlagt över 85 000 silvermynt från isstipuleras att bysantinarna ska skänka lams länder har hittats i Norden, varav ruserna förnödenheter under de 95 procent i Sverige. Antalet lär stiga månader de vistas i staden, gibetydligt eftersom nya fynd ständigt vetvis under förutsättning görs. Det hittills största svenska att de har tagit med varor skattfyndet gjordes så sent för försäljning. som 1999 i Spillings, GotRuserna slipper beland. tala tull, men i gengäld får de inte bruka våld Det hände även att och måste hålla till i nordborna genomförde Sankt Mamaskvarhelt egna krigiska expeditioner i österled. Men teret, utanför Konstantinopels murar. sådana plundringsDe får bara gå in i statåg var farliga och den genom en enda kunde sluta illa. port, alltid obeväpSå var fallet med nade och åtföljda av den resa som oren bysantinsk officer. ganiserades av Flertalet vikingar den svenske storFlera runstenar vittnar om färder som färdades i öster- österut. Den här står vid Gripsholms mannen Ingvar led var med all sanno- slott, 5 mil väster om Stockholm. någon gång under

❞Resan från Kiev till Konstantinopel tog omkring sex veckor.❞ 1000-talets första hälft. Resan gick genom Ryssland mot Kaukasus och Kaspiska havet, men få kom hem från äventyret. Än i dag minner omkring 25 runstenar vid Mälaren om de olyckliga ynglingar som dog i strid eller av sjukdomar under resan i österled. På en av dessa stenar, i dag placerad framför Gripsholms slott i Södermanland, berättar Tola om sonen Harald och hans kamrater. Här läser vi följande versrader om det öde som väntade den viking som inte hade lyckan med sig: »De for manligen fjärran efter guld och österut gav örnen föda. De dog söderut i Särkland.« ph

W E R N E R F O R M A N U I G /A L A M Y/ I M AG E S E L E C T

Två barhuvade väringar, nordiska krigare, står på båda sidor om den bysan tinske kejsaren Theofilos (cirka 812–842).

Tidiga kungar

Blodig kamp om tronen Sverige blev ett kungarike ungefär när vikingatiden övergick i medeltid. Men länge pågick blodiga strider mellan asatroende och kristna, inom stormanssläkter och kungaätter. Här är några av konflikterna under de fyra första, oroliga seklen i landets historia. Text ÅKE STEINWALL

slänningen Snorre Sturlasson, som på 1200-talet skrev om nordisk historia, påstod att det alltid funnits en sveakung. 1400-talsbiskopen Nicolaus Ragvaldi hävdade att Sverige var urhemmet för alla gotiska folkslag som bidragit till romarrikets fall. Hans kollega Johannes Magnus, som blev den siste svenske katolske ärkebiskopen, utsåg Noas sonson Magog (som omnämns i Gamla testamentet) till alla svenskars stamfader. Mer seriösa historiker brukar räkna Erik Segersäll (kung 970–95) som Sveriges första historiskt belagda regent. Enligt berättelserna var han dock son till en kung i Uppsala. Han stred senare

framgångsrikt vid Fyrisvallarna mot sin brorson Styrbjörn, trots att denne fick stöd av den danske kungen Harald Blåtands män. Konflikten med danskarna fortsatte och år 991 ska Erik ha drivit bort Blåtands son Sven Tveskägg och tillfälligt tagit kontrollen över Skåne. Rivaliteten mellan de nordiska kungahusen skulle komma att fortsätta i århundraden. Men lika vanligt var det med inbördesstrider inom svenska kungafamiljer och mellan olika regioner i landet. När vikingatiden under 1000-talet övergick i medeltid präglades Norden ännu av den utdragna kampen mellan asatron och den nya kristendomen. ph

❞Erik Segersäll brukar räknas som Sveriges första regent.❞

A NDER S K VÅ L E RU E /NOR DIC IM AGE

Regenter i Sverige år 970–1364 1100

1150

Em un St en d Ga ki ls m so le Ha n ls –E Ste 105 te rik n 0– n 61 St He kil 1 en dn 06 ki in 1– ls ge 6 s 6 H A on n 1 In åka nu 10 066 ge n nd 67 de Rö 10 –7 n d 7 0 Bl äld e 1 0–7 ot re 07 5 Er -S 1 5– ik ve 07 79 År n 1 9– In ge sä 08 84 ll 4– de 10 8 n 87 7 äl –8 dr e 8 10 87 –1 11 0 Ra Ing gn e d F e il v M ald n y ip 1 n 1 ag K nu na gre 10– 11 18 s d ph en övd 10– st e 1 25 ar 12 ke 5 Sv 11 –2 er 25 6 ke –3 rd 0 en äl dr e E 11 M rik 30 ag de –5 nu n h 6 s e Ka He lige rl nri Sv ks 115 er so 0– ke n 60 rs 11 so 60 n –6 11 61 1 –6 7

Er ik

10 22 –5 0 Ja ko b

An un d

O lo fS kö tk on un g

Er ik

1050

99 510 22

År 1000

Se ge rs äl l9 70 –9 95

Ibland regerade flera kungar samtidigt. Vissa samregerade, andra styrde varsin landsända.

Blot eller dop – det var frågan

En tidigmedeltida riddare och en bondesoldat.

●●Redan Erik Se gersäll lär ha låtit döpa sig i bö rjan av 990-taÅr let men strax dä refter ska han 990– ha återgått till as atron. Hans son 1095 Olof Skötkonung är dock känd för eftervärlden som landets förste kristne kung och styrde främst öv er Västergötland. I det mer hedniska Svealan d lyckades han aldrig bli acce pterad. År 1066, samma år som England in vaderades av både norm ander och vikinga r, pågick en långdragen st rid mellan två sv enska kungapretenden ter – Erik Hednin gen och Erik Stenkilsson. Den sistnämnde var, en ligt Adam av Bremens krön ika, son till den kr ist ne kungen Stenkil och eftert rädde sin far i Västergötland m edan svearna före drog den andre Erik, en ät tling till den känd e danske vikingen Björn Jä rnsida. Konflikten slutade oavgjord eftersom bå da kungarna dog i slutstriden. Knappt tjugo år se nare ställdes sake n på sin spets igen när ku ng Inge avsattes av svearna efter att ha vägr at leda det hedn iska blotet, en offerrit till asagudarna som han som krist en inte ansåg sig kunna utföra . Då ska, enligt Hervarasagan, en man som kal�lades Blot-Sven, ha erbjudit sig att leda offret om han fick bli svearnas kung. Så blev det, men några år senare to g Inge, enligt samma kä lla, en blodig hämnd, dödade Bl ot-Sven, brände ner hedn atemplet i Uppsala och befa llde att alla svenskar skulle kr istnas. Så Olof Sköt lätt gick det dock inte. Det konung anses skulle dröja lång vara Sveriges tid innan alla spår av asatron va första kristna r borta. kung.

År 1350

13 19 –6 4

1300

M ag nu sE rik ss on

1250

K Sv nu er t E ke r r K iks ar son ls so 116 n 11 9–9 96 6 Er –1 Er ik ik 20 K J oh Er nu 8 ik ts ss an S s on on ve Kn rk 12 (lä er 08 sp ut ss –1 e H on Er oc ol 6 ik m h 1 21 Er ge ha 6 ik rs lte –2 ss so )1 2 on n 22 Lå (lä 2– ng s 29 pe Bi e 12 rg oc er 29 h –3 Ja ha rl lte 4 (re )1 ge 23 ra 4– nd Va 50 e ld r ik em s ja ar rl) Bi 12 rg 48 er –6 ss on 6 12 50 –7 5 M ag nu sL ad ul ås 12 75 –9 Bi 0 rg er M ag nu ss on 12 90 –1 31 8

1200

Källa: Sveriges kungar och drottningar under tusen år av Gunnar Hedin (2002)

Tidiga kungar

Ulfhild – kvinnlig maktspelare så in i Norden ●●l början av medel tiden var de nordiska År rikenas gränser ännu 10 95– flytande. Däremot 11 30 fanns det täta band mellan rikenas sty rande familjer. Äkten skap har sedan urminnes tider varit ett sätt att mäkla fred mellan olika kungaätter. Oftast var det fäder eller bröder som bestämde vilken roll en dotter eller syster skulle spela men vissa kvinnor var själva maktspelare av rang. Ulfhild Håkansdotter (1095– 1148), född i en norsk stormans släkt, var gift med tre olika kungar. Hon beskylls i vissa källor för att ha fått sin förste make, Inge den yngre, att mörda sin medregent i Sverige, kung Filip. Senare ska hon också, tillsammans med sin älskare, stormannen Sverker Kolsson, ha låtit giftmörda Inge. Därefter gifte hon sig med den danske kungen Niels Svendsen och påstås ha tagit initiativ till mordet på Knud Lavard som utfördes av Niels son Magnus den starke för att undanröja en konkurrent om Danmarks tron. Mordet följdes av ett inbördes krig och Ulfhild flyttade tillbaka till Sverige där hon nu övertygade sin älskare Sverker om att han skulle bli erkänd som svensk kung om han gifte sig med henne som redan varit gift med två kungar. Så skedde också. Som Sverkers drott ning är Ulfhild inte känd för några intriger utan främst för att hon med sin man lät grunda klostret i Alvastra. En schack pjäs från 1200-talet visar hur en dåtida drottning kan ha varit klädd.

Sju kungar dödades i utdragen släktfejd

●●När Sverker den äldre blivit svensk att säkra sin makt såg Knut till att kung i början av 1130-talet stod maktSverkers söner, Kol och Burislev, som kampen främst mellan två ätter med hyllats som kungar i Östergötland, bas på var sin sida om Vättern. också dödades. Under ett knappt sekel dräptes sju 7 När Knut Eriksson dog år 1195 bytte hans närmaste man, jarlen Birger kungar: Brosa, sida och lät den mördade Karl 1 Sverker den äldre mördades på väg till julottan år 1156. Sverkerssons son Sverker Karlsson, Enligt en dansk krönika var det som gömts undan i Danmark, Magnus Henriksson, en dansk utropas till svensk kung. Det arrangättling till den tidigare kungen emanget accepterades dock inte av År Inge den äldre, som hade beställt kungasonen Erik Knutsson, som 1130– med norska trupper försökte ta mordet. 1222 makten. Sverker Karlsson vann 2 När den uppländske stormannen Erik Jedvardsson slaget vid Älgarås 1205 men besegraistället för Magnus Henriksson des tre år senare vid Lena i Västergöterkändes som svensk kung seglade land. Erik Knutsson grep makten och Magnus med en flotta till Uppsala behöll den trots att påven Innocentius och dödade honom. Erik blev senare III uttalade sitt stöd för Sverker Karlsson känd som den helige på grund av år 1209. Året därpå dödades Sverker några mirakel som påstods ha ägt Karlsson under strider. rum vid hans död. För att försona sig med Sverkersättens mäktiga danska släktingar valde 3 År 1161 samlade den mördade Sverker den äldres son Karl en här Erik Knutsson den danska prinsessan som dödade hans fars mördare, Rikissa till brud. När Erik Knutsson dog Magnus Henriksson vid Örebro. Han år 1216 utsågs den minderårige Johan blev sedan själv kung. Sverkersson till kung. Då han dog ung utslocknade den sverkerska ätten och 4 5 6 Erik den heliges son Knut Eriksson ansåg dock att han borde Erik Knutssons sexårige son Erik Eriksärva tronen. År 1167 dödades Karl son fick bli kung. Sverkersson i sin borg på Visingsö. För

Birger jarl styrde bakom tronen

År 1222– 1250

sätra. Hädanefter kallades han Birger Erikssons uppväxt styrdes jarl och var landets de e Sverige av ett riksråd beståen verklige makthavare. Han ledd ckSto av biskopar och stormän. En av de nda gru , korståg i Finland tion rela dem, Knut Holmgersson, avsatte ets land ade holm, förbättr 1229 den 13-årige kungen och Birger jarl med katolska kyrkan och främjade han intog själv tronen. Den behöll kung handeln med kontinenten. När då riks are sen år fem död sin till s Birfram ade lyck 0 125 år nlös Erik avled bar vända kung rådet tillät den unge Erik att åter ny till vald r ema Vald son ger få sin till sin tron. son till med motiveringen att han var på När Knuts son gjorde anspråk . förre kungen Därmed östgötske en syster till den makten år 1247 ställde sig den i praktiken kunde Birger jarl fortsätta att på kung 6. stormannen Birger Magnusson 126 död styra Sverige fram till sin vid SparrEriks sida och segrade i slaget

●●Under den unge kungen Erik

Kung Birger Magnusson kastade sina bröder i en fängelsehåla år 1317.

Lät bröderna svälta ihjäl på Nyköpingshus ●●Valdemar Birgersson blev fadern dog och stormannen aldrig någon särskilt stark kung. Torgils Knutsson blev hans förÅr 1250– Några år efter att fadern Birger myndare. När Birger blivit vuxen jarl dött försvagades Valdemars lurade hans bröder Erik och 1364 ställning av en otrohetsaffär Valdemar honom att Knutsson som slutade med att han planerade en kupp. Knutsson tvingades åka på botgöringsresa till avrättades och bröderna bjöd sedan in påven i Rom. När han hade återvänt Birger till Håtuna gård där han fängshem utmanades han av sina bröder lades och tvingades avstå två Erik och Magnus. Bröderna fick tredjedelar av kungariket till stöd av den danske kungen sina fångvaktare. Birger Erik Klipping och Valdemar återinsattes som kung avsattes. och levde under en tid Brodern Magnus tog i fred med sina bröder över och blev för eftervärlsom styrde i var sin del den känd som Magnus Laav landet. dulås eftersom han stiftade Hela tiden ruvade han lagar som skyddade bönderna dock på hämnd och julen Kung Birger mot övergrepp från resande. 1317 slog han till. Bröderna Han styrde landet fram till sin Magnussons sigill. bjöds in till julkalas på slotdöd 1290 och beskrevs efteråt tet Nyköpingshus. När de som en »älskad konung«. Kung Magnus gått till sängs efter festen lät kung äldste son Birger var bara tio år när Birger ta dem till fånga och spärra in

dem i slottets fängelsehåla där de fick svälta ihjäl. Men därmed hade inte Birger säkrat sin makt. Brödernas anhängare gjorde uppror, Birger tvingades fly till Danmark och hans endast treårige brorsson Magnus Eriksson valdes till ny kung.

En nyckel som hittades i ån utanför Nyköpings hus sägs ha gått till fängelsehålan.

Släkten störtade korstågskungen Redan som treåring ärvde han tronen i både Norge och Sverige. Trots korståg, pest och släktfejder höll han sig kvar vid makten i drygt 44 år. Ändå gick Magnus Eriksson till historien som en svag kung. Text BO ERIKSSON

Med hugg och slag förde angriparna folket mot stadens torg där den svenske kungen väntade. På torget skipades gudomlig rättvisa. Även om de tillbad samma gud räknades de rysk-ortodoxa på andra sidan gränsen vid staden Viborg i Karelen som otrogna. Nu skulle de omvändas. Kung Magnus beordrade soldaterna att raka av männen deras skägg och prästerna att döpa folket. Det som ägde rum i Nöteborg den 6 augusti 1348 var inget vanligt krig, det var ett korståg. Soldaterna som angripit stadens skräckslagna befolkning tjänade två

No Nidaros Bömlaorden

SVERIGE

BottenLadoga NO RG E Viborg havet Bergen Fin lan d Oslo n vike Nöteborg Stockholm Tønsberg ska Novgo rod Fin

HO LST EIN

Lübeck

Ös

DA NM AR K Köpenhamn

Skåne

S K jön A O

Visby

Nordsjö

❞Vid tre års ålder valdes han till Sveriges kung.❞

FIN NM ARK

S VA N T E S T RÖM

Magnus Eriksson efterträdde sin farbror i Sverige och sin morfar i Norge.

esa skrik på hjälp. Män som bad om nåd på sina bara knän. Kvinnor med småbarn i famnen sprang i panik när de svenska riddarna på sina stora krigshästar slog omkring sig med svärden. Våldsberusade fotsoldater beväpnade med spjut och armborst slet gamlingar, sjuka och barn ur husen.

LITAU EN 300 km

När Magnus Erikssons rike var som störst ingick Norge, Sverige, Finland och Skåne. N AT I O N A L M U S E U M

mäktiga herrar. Den ena var Kristus, Guds son; de var soldater i Kristi tjänst. Den andra herren var korstågets ledare Magnus Eriksson, kung över Sverige, Norge och Skåne. Men alla otrogna behövde inte bekänna sig till katolsk tro. De ryska soldater som kommit från Novgorod för att försvara staden fick köpa sig fria

för silver och guld. Samma sak gällde för de ryska ambassadörer och befälhavare kungen tillfångatagit. Istället för att eliminera det ryska hotet och avrätta de tillfångatagna ambassadörerna och soldaterna lät Magnus Eriksson dem gå. När Nöteborg omvänts till katolsk tro lämnade Magnus Eriksson en garnison kvar i staden och reste hem till

Sverige. Statens finanser var urusla och riksrådet klagade över kungens kostsamma korståg. Magnus Eriksson var son till hertig Erik av Södermanland (som i sin tur var son till den tidigare kungen Magnus Ladulås) och den norska prinsessan Ingeborg Håkansdotter. Tre år gammal valdes han 1319 till kung över Sverige →

Heliga Birgitta fördömde kungen som svag ●●Klostergrundaren och hel gonet Birgitta Birgersdotter föddes 1303, sannolikt på storgården Skällnora i södra Uppland. Hon var medlem av en fin uppländsk släkt. Hen nes morfar var kusin till kung Magnus Ladulås (svensk kung 1275–90) – och hon var således släkt med dennes sonson Mag nus Eriksson. Sex år gammal fick hon sin första uppenbarel

se: hon vaknade på natten och såg ett altare och en kvinna i skinande kläder. De gudomliga budskapen och synerna följde sedan Birgitta under hela hennes liv. Man tog tidigt hennes uppen barelser på stort allvar. Men det var först när hon blivit änka år 1344 och barnen blivit stora som hon verkligen kunde ägna sig åt sitt gudomliga kall. Hen

nes uppenbarelser innehöll budskap riktade till kända personer i hennes krets och avslöjade ofta pinsamma detaljer och brottsliga gär ningar. Hon kallade Magnus Eriksson »kung smek«, vilket inte, som man länge trott, betydde »homo sexuell«, utan en som låter sig styras och är lättlurad.

Birgitta Birgersdotter.

F I N L A N D S N AT I O N A L G A L L E R I

Svenskt kungligt följe vid Viborgs slott i Finland. Målning av Severin Falkman från 1886.

A L B E R T E D E L F E LT/ H E R I TA G E / T T

Magnus Eriksson

Drottning Blanka blev mor till Norges kung Håkon IV.

→ vid Mora stenar. Samtidigt ärvde han Norge av sin morfar Håkon Magnusson. I väntan på att den lille prinsen skulle mogna till man styrdes landet av riksrådet. Stormännen i rådet fortsatte dock att lägga sig i regerandet av Sverige även efter att Magnus Eriksson blivit myndig 1332. Historien om Magnus Eriksson berör inte bara Sverige och svensk historia utan alla nordiska länder. På 1300-talet blev nämligen Sverige en nordisk stormakt som innefattade inte bara Sverige-Norge i personalunion utan också Skånelandskapen. Under hans regeringstid och via giftermål – han gifte sig 1335 med grevinnan Blanka av Namur i nuvarande Belgien – kom dessutom Sverige

i besittning av Bohuslän, Jämtland, Härjedalen, Island, Färöarna, Shetlandsöarna, Orkneyöarna, sydvästra Finland, Bottenhavets kuster samt, och för en liten tid tack vare korstågen, områdena vid Novgorod. Skånes väg in i det medeltida Sverige var en lika märklig historia som kungens korstågsprojekt. Holstein var ett grevskap som låg söder om Jylland och hade stort inflytande på Danmark tack vare att den danske kungen Erik Menved hade pantsatt så gott som hela landet till grevarna av Holstein. När Eriks efterträdare Kristofer II avled 1332 blev det i praktiken de holsteinska grevarna som styrde Danmark. I Östdanmark (dagens Skåne), bad stormännen istället det svenska rådet och den

nytillträdde kungen Magnus Eriksson att ta över landsdelen. Förhandlingar inleddes som slutade med att Holstein sålde stora delar av Skåne till Magnus Eriksson för en summa av 34 000 mark silver. Lite senare lyckades Valdemar Atterdag med våld – och genom kohandel med dels Tyska Ordens stormästare i Baltikum, dels Hansan i Lübeck – bryta de holsteinska grevarnas makt över Danmark och själv bli kung. Valdemar sålde sedan 1341 de återstående delarna av Skåne och södra Halland till Magnus Eriksson. Magnus Eriksson kallade sig nu rex Sveciœ, Norvegiœ et terrœ Scaniœ (»kung av Sverige, Norge och landet Skåne«). Men köpet av Skåne hade tömt den svenska statens kassa. Det tyckte inte riksrådet om. Nu började Magnus Eriksson få alltfler fiender i rikets mäktiga kretsar. En av dem var en svensk högadelsfru som senare skulle bli känd som den heliga Birgitta. Birgitta hade för vana att gärna uttrycka sina bestämda åsikter om kungens och drottningens agerande i olika frågor. Hon hetsade dessutom Magnus Eriksson till korståget 1348. Men Magnus Eriksson drog också ut på korståg för att han ville vinna prestige, rikedom och territorier. Något han behövde för att kunna fylla på den uttömda statskassan. Med Nöteborg besegrat hade kungen slutfört sitt uppdrag. Men Birgitta var inte nöjd. Han hade gått alldeles för skonsamt fram, tyckte hon. Nöteborg föll åter i ryska händer i februari 1349. Efter detta genomfördes inga större operationer från svensk sida. En anledning var pesten som började grassera i Norge från augusti 1349. Året efter kom digerdöden även till Sverige och Skåne, så Magnus Eriksson fick andra saker att tänka på. Vid det laget hade även Birgitta lämnat landet för att bege sig till Rom. Pesten gjorde en redan usel situation ännu värre. Kungen kunde inte längre betala ut lön till sina soldater eftersom statens skatteintäkter ständigt

Digerdöden slog hårt mot Magnus Erikssons rike. Tusentals norrmän och svenskar dog i epidemin.

Margareta I föddes som dansk prinsessa år 1353.

krympte på grund av den fruktansvärda epidemin. År 1351 lånade påven ut pengar till nya korståg. Men kors tågen i öst utvecklades till meningslösa gränsstrider i trakterna omkring Viborg. Kriget blev ett stort misslyckande och år 1355 krävde påven de utlånade pengarna tillbaka. Året därpå startade ett inbördeskrig i Sverige. Det var Magnus Erikssons äldste son Erik Magnusson som tillsammans med ett antal rådsmän gjorde uppror. Vid kungens sida stod hustrun Blanka och hans andra son Håkan Magnusson, sedan 1343 kung över Norge. Man kom slutligen till en uppgörelse som innebar att landet delades upp mellan far och son. Sedan dog Erik plötsligt 1359. Det viskades om att han blivit giftmördad men troligen smittades även han av pesten. Efter Eriks död fick Magnus åter kontroll över hela riket. Men då dök nästa problem upp: Valdemar Atterdag. 1360 återtog Valdemar Skåne och året därpå erövrade han Gotland. Efter förhandlingar enades de båda kungarna i ett avtal 1363. Stormännen i Riksrådet var dock

inte nöjda med uppgörelsen och gjorde uppror mot sin kung. De kallade in den tyske hertigen Albrekt av Mecklenburg, en systerson till Magnus Eriksson, och valde honom till kung. Ett nytt krig utbröt 1364 men trots att Magnus återigen fick stöd från sin son i Norge besegrades han av sin tyske släkting och sattes i fängelse. Efter att ha suttit fången i sex år frigavs Magnus Eriksson mot löften om en lösesumma och reste då till Norge. Där styrde den åldrade korstågskungen tillsammans med sin son Håkan över Norge, Värmland, Dalsland och Västergötland. För att kunna betala lösesumman tog de ut en extraskatt. Håkan och det norska riddarskapet reste runt i Norge och visade upp »gamlekongen«: i april 1372 besökte de Nidaros (nuvarande Trondheim), på sommaren samma år for de till Bergen och i början av hösten Tønsberg. Mest uppehöll han sig i Bergen.Där skötte Magnus Eriksson sina affärer med Island och utsåg ämbetsmän på ön. Kungen avled den 1 december 1374 i en drunkningsolycka under en sjötur på Bömlafjorden i Hordaland när han skulle till Tønsberg för att fira jul. ph

❞Trots stöd från sin son blev han satt i fängelse.❞

Nordens makt – en familjeaffär ●●På 1300-talet blev de tre nor diska rikena Danmark, Norge och Sverige förbundna med varandra genom släktskap och ingiften. Magnus Eriksson ärvde Norge av sin morfar Håkon och Sverige efter sin farbror Birger Magnusson (svensk kung 1290–1318). Genom sitt giftermål med Blanka av Namur ingick Magnus Eriksson i en vi dare förnäm krets av utländska furstedynastier. Äktenskapet och det faktum att han styrde över en personalunion gjorde honom till en av Europas mäktigaste män. År 1343 utsåg han sonen Håkan till kung över Norge. Denne gifte sig den 9 april 1363 med den danska kungen Valdemar Atterdags dotter Margareta. Margareta blev senare drottning av Dan mark och Norge. Läs mer om henne på nästa sida. Magnus Erikssons syster Eufemia var dessutom gift med en tysk mäktig hertig vid namn Albrekt av Mecklenburg den äldre och år 1364 valdes deras son Albrekt den yngre till svensk kung vid Mora stenar.

MARGARETA ENADE

Hon gjorde systersonen till unionens N AT I O N A L M U S E U M

Drottning Margareta lyckades ena Sverige, Norge och Danmark i Kalmarunionen år 1397. Hennes efterträdare, systersonen Erik av Pommern, var inte lika framgångsrik. Text ÅKE PERSSON & MAGNUS VÄSTERBRO

öndagen den 17 juni 1397 var en speciell dag i Kalmar. Förväntansfulla människor trängdes i fönstergluggar, dörrar och salubodar längs vägen mellan det mäktiga slottet och Nikolaikyrkan. Luften surrade av olika språk: svenska, danska, norska och tyska. Knektar klädda i harnesk och beväpnade med lansar var utposterade på strategiska ställen för att upprätthålla ordningen. Inne i slottet hade 67 adelsmän, biskopar och andra stormän från Sverige, Norge och Danmark samlats. Där hyllade de den blott 15-årige Erik av Pommern som ny kung över de tre rikena och lovade honom livslång trohet.

Efter ceremonin lämnade den förnäma samlingen slottet och färdades i procession till kyrkan, där Erik skulle krönas. Och nu kom det som alla ute på gatan väntat på. Medan fanfarer ljöd och färggranna fanor lyftes mot himlen sträckte folket längs kortegevägen på sina halsar för att få en skymt av de höga herrarna som paraderade förbi i sina glänsande rustningar. Men det egentliga dragplåstret, den de alla samlats för att titta på, var ingen lång och ståtlig riddare utan en ganska kortväxt kvinna: Margareta, hon som enat de tre rikena och som från och med nu var den verkliga härskaren över dem alla. För även om Erik var kung på

Erik av Pommern var unionens kung, men först efter Margaretas död fick han den verkliga makten.

papperet, så var det Margareta som i praktiken styrde över unionen och dess folk. Det gjorde henne till Europas då mäktigaste kvinna. →

NORGE Bergen Oslo

Nordsjö

PER IDBORG

Unionen ingicks formellt på Kalmar slott.

DANMARK SLESVIG Flensburg

Kiel

HOLSTEIN

Lübeck

200km

NORDEN

Enligt unionsbrevet från 1397 skulle samma härskare styra Nordens tre riken.

kung – på papperet FINNMARK

Bottenhavet

FINLAND

SVERIGE

Åbo

Uppsala

Fin

Stockholm

LIVLAND

Gotland

1427 1428 Stralsund P N OM MER Stettin MECKLEN-

Riga

R D

n jö

KURLAND

Kalmar

Köpenhamn

Reval

ESTLAND

Visby

1389

Danzig

S Y USSEN

T PRE

LITAUEN

BURG

BRANDENBURG

N AT I O N A L M U S E U M

Falköping

ik av

❞Margareta var den verkliga härskaren över dem alla.❞

E N

Kalmarunionen omfattade de vita områdena på kartan, samt Island.

POLEN

K A R TA : S V A N T E S T R Ö M

Drottning Margareta arbetade hela sitt vuxna liv för ett enda mål: att ta makten i Norden.

Kalmarunionen

D RA RE LO KO Y/ TT GE

OLEMUSEUM

Tyska legoknektar stred mot Margaretas här.

→ Hennes väg till den triumfartade dagen i Kalmar hade dock varit lång och snårig. Fylld med blodiga krig och personliga tragedier. Margareta föddes 1353, bara några år efter det att den hemska pestepidemin digerdöden dragit fram över Norden. Hon var dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag, han som intog Visby och sedan enligt sägnen brandskattade staden – det vill säga tvingade invånarna att lämna ifrån sig sina värdesaker mot att han lät bli att bränna ner deras hus. Vid tio års ålder blev Margareta bortgift med kung Håkan av Norge, dit hon så småningom flyttade. Där uppfostrades hon av den heliga Birgittas dotter, Erik av Pommern kröns till unionens kung år 1397. Märta Ulfsdotter. Hon lär ha varit en mycket sträng kvinna som gav den lilla Margareta stryk så ofta hon kunde.

ANSEN/DANSK SK

●●År 1389 hade drottning Mar gareta, dotter till danske kung Valdemar Atterdag, besegrat den svenske kungen Albrekt av Mecklenburg. Hon kunde därmed utropa en union mellan Danmark, Norge och Sverige (även dagens Finland och Island) år 1397. Ett av syftena med Kalmar unionen var att bryta det tyska inflytandet i Norden, särskilt det nordtyska handelsförbundet Hansans kontroll över importen och exporten över Östersjön. Unionen präglades redan från början av en spänning mellan kungamaktens centrala styrning och de lokala eliternas försök att försvara sin ställning. Huvudstad var hela tiden Köpenhamn. Kalmarunionen bestod under olika former till dess att Gustav Vasa utropades till svensk kung år 1523.

R ASMUS CHRISTI

Margareta ville minska Hansans makt

❞I samtida källor beskrivs han som Margareta lät sig dock inte brytas ned av den hårda uppfostran. Hon en vacker man.❞

växte tvärtom upp till en stark och självständig kvinna som tidigt visade prov på klokhet och politiska ambitioner. När Margareta var 17 år födde hon sitt första och enda barn – Olof. Han skulle bli det redskap som Margareta behövde för att nå sitt mål: makten över Norden. Först lyckades hon genom list och envishet se till att den minderårige Olof blev utsedd till kung i Danmark, och senare även i Norge. Margareta mötte dock också stora motgångar. Med några års mellanrum avled både hennes make kung Håkan och sonen Olof. Detta var två personliga tragedier som skulle ha knäckt vem som helst. Men inte Margareta. Som den flexibla realpolitiker hon var visste hon att utnyttja situationen. Hon övervann sorgen och tog själv över styret i Norge och Danmark. Nu hade Margareta en maktbas för sitt nästa mål: herraväldet över Sverige. Där var Albrekt av

Mecklenburg kung. Hans ställning var dock svag och hans tyska fogdar allmänt hatade. Margareta fick kontakt med några missnöjda svenska adelsmän. Hon lovade att hjälpa dem att kasta ut Albrekt på villkor att de hyllade henne som »Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde«, det vill säga som Sveriges drottning. Sagt och gjort. Margareta skickade en dansk här till Sverige och i närheten av Falköping drabbade den samman med Albrekts tyska legoknektar. Slaget stod i februari 1389. Albrekt försökte sig på en krigslist genom att leda ut sin armé i ett fruset kärr, för att på så sätt kunna gå runt sin motståndare och anfalla denne i ryggen. Men den tunna isen brast under de tungt utrustade riddarna som därmed blev ett lätt byte för Margaretas dansksvenska här. Före slaget hade Albrekt och Margareta hånat varandra så gott de kunde.

N Ü R N B ERGK RÖ N IK A N (1493)

Den tyska Hansan dominerade handeln i Östersjön. Koggen var Hansans vanligaste fartygstyp.

På medeltiden förväntades kvinnor vara underdåniga och hålla en låg profil i offentliga sammanhang. Albrekt sägs därför ha kallat Margareta för »Kung Byxlös«. Han lär även ha skickat henne ett bryne, en sorts slipsten, med den underförstådda uppmaningen att hon borde stanna hemma och vässa sina synålar istället för att lägga sig i styret av Sverige. Efter slaget, där Albrekt och en av hans söner togs tillfånga av Margaretas trupper, ska drottningen enligt legenden ha hämnats genom att klä ut Albrekt i narrkåpa innan hon kastade honom i fängelse. Trots segern i slaget vid Falköping dröjde det flera år tills hela Sverige var i Margaretas hand. Medan hon krigade med den tillfångatagne Albrekts anhängare planerade hon för framtiden. Hon adopterade sin systerdotterson Bogislav, som raskt fick det mer nordiskt klingande namnet

Erik. Sedan lät hon alltså kröna Slesvigs rättmätige regent. honom till kung i Kalmar I domen hette det att om1397. rådet genast borde upptas i den nordiska unionen. Själv levde Margareta i ytterligare 15 år, till den Kung Erik befann sig 28 oktober 1412. När hon själv vid Sigismunds hov då Albrekt av Mecklenburg. insjuknade och dog på ett domen föll – och han mötte beskedet med jubel. fartyg i Flensburg, var hennes fosterson Erik 30 år gammal och I samtida källor beskrivs han som en vacker man, ovanligt högväxt nu fick han äntligen ta över styret över och bredaxlad. Han hade lång hals, sitt stora nordiska rike. bildskönt ansikte och guldgult hår. En Tolv år senare var triumfens ögonkrönikör påstår att han var så stilig att blick inne för Erik av Pommern. Vid alla kvinnor vid det tyska hovet drogs 42 års ålder stod han på höjden av sin till honom »med älskogs trängtan«. makt. I mer än tio år hade han stridit med den sydliga provinsen Holstein Även på andra sätt imponerade Erik om kontrollen över Slesvig, danska på sin omgivning. Han var atletisk Söderjylland. Kampen hade inte gått och ridderlig, snabbtänkt och väl att avgöra med militära medel och därtalig. Han kunde både tala och skriva för hade tvistefrågan skickats vidare latin obehindrat. Samtidigt hade Erik till den tyske kungen för att låta honom döma. Nu kom äntligen det besked Erik också vissa svagheter. Han hade ett häftigt humör och fattade många av Pommern så länge hoppats på. gånger beslut i vredesmod. En gång Beskedet från kung Sigismund gick ska Erik ha skällt ut förhandlare från → helt Eriks väg. Erik förklarades vara

Kalmarunionen M I K H A I L M A R K O V S K I Y/ S H U T T E R S

Drottning Margareta dog av pest 1412. Hennes grav finns i Roskilde domkyrka i Danmark.

M A RY E VA NS/R I T Z AU SC A NPIX

Där togs han emot med pompa och ståt och hyllades i en gondolfärd genom staden under ledning av Venedigs regent, dogen. Erik var ju kung av Norden, härskare över tre riken, en man av stor internationell betydelse. När han till sist nådde Jerusalem dubbades Erik till riddare av den Heliga gravens orden. Man skulle mycket väl kunna betrakta detta ögonblick som Det tyska köpmansförbundet Hansan motarbetade Erik av Pommerns kontroll av Östersjön. Här ett sjöslag vid Stralsund 1428.

höjdpunkten i Eriks liv. Därefter skulle allt komma att gå emot honom. Som nordisk kung hade Erik drivit en ambitiös politik för att skapa ett imperium runt Östersjön. Han ville få till stånd ett effektivare styre av sitt vidsträckta rike och överbrygga de gamla motsättningarna mellan danskar, svenskar och norrmän. Dessutom hade han på allvar tagit upp kampen

med unionens främsta rivaler, särskilt de tyska städerna som var förenade i handelsförbundet Hansan.

Eriks politik hade också nått vissa framgångar. Gotland hade till exempel blivit en del av unionen. Genom sitt äktenskap med prinsessan Filippa av England hade han också skapat en betydelsefull allians med öriket i väster. Men när Erik återvände från Jerusalem 1426 hopade sig problemen. Furstendömet Holstein tänkte inte alls finna sig i den tyska kungens dom utan hävdade envist sin rätt till Slesvig. Krig bröt därför ut igen och Holstein fick övertaget i striderna. Samtidigt gick Hansan till angrepp mot den nordiska unionen. Till att börja med vann Erik flera stora segrar, som visade att Hansan inte alls var oövervinnerlig. Inte minst vann han ett stort sjöslag utanför TOCK

→ den tyska Hansan i »ordalag som inte bör återges«, enligt ett vittne. En annan gång ska han ha befallt ett påvligt sändebud att äta upp det brev som denne just hade överlämnat. Men i triumfens ögonblick spelade detta ingen roll. För att fira den tyske kungens besked gav han sig av på vallfärd till Jerusalem. På vägen besökte Erik Venedig, som var en av Medelhavets viktigaste städer.

SUECIA ANTIQUA E T HODIERNA

Återkommande uppror skakade unionens kungar

Erik av Pommern uppförde fästningen Visborg i Visby på Gotland.

Köpenhamn, den 11 juli 1427. Det var för övrigt den första kända striden i Norden där fartygskanoner spelade en viktig roll. Strax efteråt kunde Erik dessutom lägga beslag på 36 stora hanseatiska handelsfartyg, fullastade med värdefullt salt. Men i det långa loppet var dessa båda krig förödande. Framför allt eftersom krigsviljan var begränsad både i Norge och i Sverige. Varför skulle man skicka soldater till krig som mest tycktes vara danska angelägenheter? Till saken hörde också att adeln i dessa länder var missnöjd med Margaretas och Eriks försök att skapa en stark centralmakt. De svenska stormännen ville inte släppa makten till de danska och tyska fogdar som tillsattes från Köpenhamn. Även i Danmark var adeln skeptisk till den allt starkare kungamakten i unionen. Krigen förde också med sig ekonomiska svårigheter, som bland annat drabbade järnbruken i svenska Bergslagen. Där växte ett starkt missnöje

fram. I Sverige ledde protesterna till Engelbrektsupproret år 1434. I Norge gjorde folket uppror två år senare. På kort tid vände sig adeln emot honom i land efter land, och under åren 1439–42 avsattes han som kung. Erik sökte då sin tillflykt till Gotland, där han låtit bygga den starka fästningen Visborg. Med ön som bas ägnade han sig åt att kapa och plundra Hansans fartyg – den forne storkungen hade med andra ord blivit en sjörövare. Samtidigt fortsatte han att intrigera för att ta sig tillbaka till tronen, men inga av hans planer gick i lås. Till sist, år 1449, tvingades han överlämna Gotland till Sverige och istället flytta tillbaka till Pommern. Där regerade han till sin död tio år senare. ph

❞De svenska stormännen ville inte släppa makten till de danska och tyska fogdar som tillsattes från Köpenhamn.❞

●●Att unionskungarna satt i Köpenhamn var inte populärt i Sverige. I samband med den svenske bergsmannen Engel brekts uppror mot Erik av Pom mern valdes Karl Knutsson Bonde till svensk kung. Han avsattes vid två tillfällen men återtog makten och styrde fram till sin död 1470. Då tog Sten Sture den äldre över som riksföreståndare och året därpå segrade hans styrkor mot Kalmarunionens här i slaget vid Brunkeberg (en plats som i dag ligger mitt i Stockholm). I slutet av 1490-talet försvaga des dock Sten Stures ställning så mycket att unionskungen Hans kunde återta makten i Sverige. Denne danske kung utmanades i början av 1500-talet av Sten Sture den yngre (som dock inte var släkt med sin äldre namne). Upproret slogs till slut ned av kung Hans son Kristian II år 1520. Hämnden för upp roret blev gruvlig. Senare samma år dödades om kring hundra personer ur den svenska stormanna eliten vid Stockholms blodbad. En händelse som bäddade för Gustav Vasas maktöver tagande tre år senare.

Engelbrekt Engelbrektsson ledde det första upproret mot Erik av Pommern.

L O R E N S PA S C H D Y/ N AT I O N A L M U S E U M

GUSTAV VASA Under sin långa regeringstid byggde Gustav Vasa upp en stark centralmakt i Sverige.

SVERIGES KUNG 1523–60

Sommaren 1523 red Gustav Vasa in i Stockholm och hyllades som kung. Han styrde sedan Sverige i närmare 40 år och förändrade landet i grunden. Men för vanligt folk blev det en tid av uppror och hårda prövningar. Text TOMAS BLOM

REVOLTÖREN SOM BLEV LANDSFADER

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Några veckor senare gjorde han sitt intåg i Stockholm.

östen 1520 flöt blodet på Stockholms gator. Den danske kungen Kristian II hade återupprättat uni onen mellan Sverige och Danmark. Upprorsmännen i Sverige, med riksföreståndaren Sten Sture den yngre i spetsen, hade besegrats. Men Kristians kröningsfest slutade i det berömda blodbadet på Stortorget, där ett stort antal inflytelserika svenskar avrättades. En av de inbjudna till »festlighe terna« i huvudstaden var adelsman nen Gustav Eriksson, senare känd som Gustav Vasa. Men Gustav tackade nej. Han hade tidigare suttit fängslad i Kö penhamn, men lyckats fly till Lübeck och sedan hem till Sverige. Nu kände han sig misstänksam mot Kristians

löfte om att stryka ett streck över all gammal osämja. Istället stannade han kvar på gården Rävsnäs utanför Grips holm. Hans far Erik Johansson deltog dock vid kröningen och kalaset, där han greps och avrättades.När Gustav fick höra om vad som hänt i Stockholm insåg han att han måste fly för sitt liv. Färden gick mot Dalarna. De som bodde där hade gjort sig kända för att ta till vapen mot tyranniska kungar. Gustav Eriksson sökte stöd för ett uppror, men dalkarlarna var till en början ovilliga att sluta upp. Enligt le genden upplevde den blivande kungen en mängd dramatiska äventyr i land skapet, innan han ensam tvingades fortsätta mot norska gränsen. På vä gen blev han dock upphunnen av några

Det hände samtidigt… l 1520 når upptäckaren Ferdinand

Magellan Stilla havet.

l 1521 blir Martin Luther bannlyst

av katolska kyrkan.

l 1536 avrättar Englands kung

Henrik VIII sin hustru Anne Boleyn.

kvicka skidåkare som kom för att med dela att dalkarlarna ändrat sig – de tänkte delta i ett uppror mot kungen som i Sverige kallades Kristian Tyrann. I början av april 1521 korsade hären Dalälven vid Brunnbäcks färja. Snart spreds oroligheterna som en löpeld över de svenska landskapen. Men kung Kristian var fortfarande överty gad om att resningen snart skulle slås →

D E A /A D A G L I O R T I /G E T T Y

0 Kung av Sverige 1923-6

Gustav Vasa

Gustav Vasa talar till dalkarlarna i Mora 1520 och manar till uppror mot den danska överheten. Målning av Johan Gustaf Sandberg från 1836.

N AT I O N A L M U S E U M

S TAT E N S M U S E U M F O R K U N S T

❞Den 6 juni 1523 valdes han till kung över Sverige och några veckor senare gjorde han sitt intåg i Stockholm.❞

Kristian II kontrollerade länge borgar och befästa städer i Sverige, bland annat Stockholm.

→ ner. Hans män höll ju alla stra Dess köpmän var sedan länge rivaler med Danmark om tegiskt viktiga slott och fäs ten. Mot dessa murar hjälpte den lönsamma handeln i Östersjön. För dem var det knappast böndernas arm lockande att stödja upp borst. rorsmannen Gustav och på Så länge borgar och be så sätt försöka spräcka Kal fästa städer som Stockholm marunionen som då styrdes från och Kalmar kontrollerades av Fredrik I. Köpenhamn. kung Kristian hade upproret inga Gustav skickade förhandlare till Lü utsikter att lyckas. Bondeuppbåd och beck och inom kort var ett avtal i hamn. enstaka förband av inhyrda legoknek I utbyte mot handelsprivilegier försåg tar förmådde inget mot stenmurar och Lübeck Gustav med fartyg, krigsfolk kanoner. Till havs dominerade dess och kanoner. utom den danska örlogsflottan. Våren 1522 fick Sverige sin första flotta. Den bestod av ett antal fartyg Men Gustav hade skaffat sig en bunds från Lübeck som tog upp kampen med förvant. Under sin flykt ur dansk fång danskarna. Sommaren 1523 föll de sista enskap hade han tagit sig till staden danska fästena i Sverige. Vid ett riks Lübeck och funnit nyttiga kontak möte i Strängnäs samma år kom frågan ter. Staden hörde till Hansan, det om kungaval upp på bordet. Det visade mäktiga tyska handelsförbundet.

Hillebard från 1500-talet. Vapnet användes av kungens soldater.

Påhittad skidfärd blev årlig folkfest ●●Historikerna är tämligen överens om att Gustav Vasa verkligen flydde från Mora mot norska grän sen vintern 1521. Enligt traditionen åkte han skidor, men just detta är högst osannolikt. Unga adelsmän kunde i regel inte åka skidor vid denna tid. Troligen fär TH INK STO CK dades han med häst och vagn till en början. Se dan fortsatte han till fots, kanske Snöskor. med snöskor på fötterna. Däremot är det mycket san nolikt att dalkarlarna skickade iväg sina främs ta skidlöpare för att hinna ikapp Gustav Vasa. Det menar bland andra historikern Dick Harrison. Minnet av Gustav Vasas flykt mot Norge fick förnyad upp märksamhet under 1800-talets nationalistiska strömningar. 1922 arrangerades det första Vasalop pet, men det gick från Sälen till Mora. Gustav Vasa hade färdats i omvänd riktning, men att ha målet i Sälen var opraktiskt, tyckte arrangörerna. Sälen saknade näm ligen järnvägsförbindelse.

RK-

S V E R I G E Dalarna Sala Västerås

Finland Uppsala StockS holm

Småland K Kalmar

Köpenhamn Lübeck

Östersjön 200km

Sveriges gränser under 1500-talet. Gustav Vasa tvingades slå ner flera uppror under sin tid vid makten.

munken hade knappast kunnat för utse vilka politiska omvälvningar som skulle bli följden av hans för sök att reformera katolska kyrkan inifrån. De nya idéerna fördes till Sverige av unga präster, framför allt av Olaus Petri. Kung Gustav höll sina re formatorer om ryggen och gav dem resurser att sprida en allt häftigare antikatolsk propaganda. Samtidigt skärpte han sina krav på ekonomiskt bistånd från kyrkan. Till en början gick kungen för siktigt fram med sitt reforme rande av kyrkan. Ändå dröjde det inte länge innan det började mullra i folkdjupet. Maktens vilja att ändra på gammal tro och gamla seder väckte mycket ont blod, i synnerhet när kungen också bör jade kräva in extra skatter av bön derna. Men vid riksmötet i Västerås 1527 knäckte Gustav kyrkans makt. Den blev av med stora delar av sin rike dom för att förbättra statens finan ser. Men ute i landet växte vreden →

Vasaloppsåkarna går i mål i Mora av praktiska skäl.

NISSE SCHMIDT

Snart insåg kungen också att den protestantiska reformationen skulle kunna bli mycket gynnsam för att stärka statens kassa. Den tyske prästen Martin Luthers kri tik av den katolska kyrkan riktade sig främst mot avarter som den växande handeln med avlatsbrev, dokument som skulle förkorta sina ägares tid i skärselden. Den tyske

DANMA

Den 6 juni 1523 valdes han till kung över Sverige och några veckor senare gjorde han sitt intåg i Stockholm. I omvärldens ögon be traktades Sveriges nye kung som en upprorsman och uppkomling. Den bilden gjorde kung Gustav allt för att utplåna. För första gången togs den rela tivt nya boktryckarkonsten i den svenska propagandans tjänst. Den nye kungen lät bland annat fram ställa den så kallade Blodbadstavlan, en detaljerad skräckskildring av Kris tian II:s framfart på Stortorget i Stock holm. Tyrannens grymhet skildrades för att rättfärdiga Gustavs uppror. Gus tavs andra stora bekymmer var att Lü beck krävde att en stor del av skulden på 120 000 mark skulle återbetalas illa kvickt. Det dröjde inte länge innan Gustav insåg hur LI V han skulle skaffa R U ST K AM sig medel. Rikets M AR EN enda riktigt för mögna institution var kyrkan. Därför »lånade« kungen kyrksilver för att klara sina akuta ut gifter.

S VA N T E S T RÖM

sig att antalet kandidater var få. Samtidigt pressade sändebuden från Lübeck på. De ville se Gustav som kung. Till slut framstod Gus tav Eriksson i princip som den ende tänkbare kandidaten. Han var inte sen att acceptera.

Gustav Vasa → mot uppkomlingen på tronen. Uppror bröt först ut i Dalarna, det landskap där Gustav själv sökt stöd för sin resning mot unionskungen Kristian II.

FR ANZ BUK AC Z /DANSK SKOLEMUSEUM

Det började med att ett par präster försökte få dalkarlarna att resa sig mot Gustav. Knappt hade kungen hunnit låta avrätta dem, innan ett nytt hot seglade upp. Det gällde en ung man som påstods vara son till Sten Sture den yngre, riksföreståndaren som stu pat i kampen mot Kristian 1520. Daljunkerns uppror kvävdes i sin linda. Den unge mannen flydde utom lands, till Rostock. Till sist lyckades dock Gustav övertyga stadens myndig heter att Daljunkern var en bedragare, varpå mannen avrättades. Nästa upp ror mot kungen såg till en början all varligare ut. Det bröt ut i södra Sverige och leddes av adelsmän och präster som stått kungen nära. Nu vände de sig mot Gustav Vasas reformation av kyr

Genom att hjälpa Gustav Vasa i kampen mot danskarna hoppades köpmännen inom Hansan kunna öka sin egen makt vid Östersjön.

På propagandaverket »Blodbadstavlan« skildras händelserna vid Stockholms blodbad 1520 ur Gustav Vasas perspektiv.

kan och »det lutherska kätteriet«. Efter mindre än en månad lyckades Gustav dock så splittring bland upprorsmän nen. Vissa blev lovade amnesti om de la

ner vapnen. Många av revoltens ledare flydde utomlands, men de som accep terade amnestin blev lurade. Istället för benådning greps de och halshöggs.

Dömde medhjälparen för förräderi

Dalkarlarna gjorde ett försök till, det så kallade klockupproret 1531. Ett tiotal år senare ubröt Dackefejden, som ut vecklades till ett blodigt inbördeskrig. De ständiga konflikterna visade att kungens ställning var osäker.

❞Nu valde han en brud ur den svenska högadeln.❞

Margareta Leijonhufvud, målad av Johan Baptista van Uther.

N AT I O N A L M U S E U M

Ett effektivt sätt att stärka denna vore att gifta sig med en person av kunglig härkomst, en riktig prinsessa. På så vis skulle han få in lite kungligt blod i sin ätt. Därför hämtade Gustav sin brud från det tyska hertigdömet Sachsen-Lauenburg. Hennes namn var Katarina. De vigdes i Sankt Niko lai kyrka i Stockholm, i dag känd som Storkyrkan. Ceremonin ägde rum i sep tember år 1532, på brudens 18-årsdag. Året därpå föddes sonen Erik. Men äktenskapet varade inte länge. Katarina blev gravid på nytt och under en livlig fest råkade hon dansa omkull. Hon insjuknade och dog dagen innan hon skulle ha fyllt 22 år. Snart gifte kungen om sig och nu valde han en brud ur den svenska hög adeln. Hennes namn var Margareta Eriksdotter av ätten Leijonhufvud och hon skulle föda sin make tio barn. Åtta av dem överlevde – och två kom att bli kungar. Gustav bestämde tidigt att makten skulle stanna inom familjen. 1544 sammankallades till ett riksmöte i Västerås där det beslöts att kungen →

SHUT TER STOCK

●●Kyrkomannen Olaus Petri blev förstod att Gustav främst hade ett av kung Gustavs viktigaste krassa ekonomiska motiv till redskap för att driva igenom att reformera kyrkan. reformationen av kyrkan. I en rad predikningar Han hade kungens öra och och skrifter började han väckte stort uppseende när kritisera den svenske han predikade Martin Luth kungen. Det hela Martin Luther ers lära. Bland annat blev han kulminerade med att den förste svenske prästen som bröt kungen anklagade Olaus Petri för förräderi. Han påstods ha känt till med katolicismens krav på celibat en plan för att ta livet av kungen, när han gifte sig 1525. Olaus Petri utan att säga något, och dömdes hade också en viktig roll i översätt till döden. Olaus Petri benådades ningen av Bibeln till svenska. Med – men tvingades betala mycket tiden försämrades hans förhållande höga böter. till kungen, kanske eftersom Olaus

Olaus Petri reformerade den svenska kyrkan.

Gustav Vasa Vasaättens sköld syns i mitten på Erik XIV:s riksvapen.

→ inte längre skulle väljas. Gustavs krona skulle i stället ärvas av hans äldste son, Erik. Sverige blev ett arvkungadöme. Det är uppenbart att Sverige under kung Gustav blev allt mer centralstyrt och reglerat. Statens makt och rikedom växte på ett dittills aldrig skådat sätt. Re surserna användes för att bygga slott och förstärka rikets militära slagkraft. Däremot fick kulturen och den and liga utvecklingen stå tillbaka. Sådant hade kyrkan tidigare haft det huvud sakliga ansvaret för. I och med Gustavs reformation för svann kyrkans resurser till utbildning, fattigvård och sjukvård. När klostren stängdes och revs förstördes mängder

tagit hennes make hårt. Han lämnades ensam med en stor barnaskara.

av medeltida handskrifter. I många fall återanvändes de till skyddsomslag för fogdarnas räkenskaper. Sensommaren 1551 avled drottning Margareta hastigt, något som tycks ha

PHOTO12/UNIVERSAL IMAGES GROUP VIA GET T Y

Gustav Vasa med sina söner. Målningen finns i Vasakoret i Uppsala domkyrka.

Det hindr ade dock inte att han inom kort gifte om sig med sin förra hustrus systerdotter, Kata rina Gustavsdotter av ätten Sten bock. Detta trots ärkebiskopens invändningar att Mose lag inte tillåter äktenskap med en nära släkting till mannens förra hustru. Kungen hävdade att Mose lag bara gällde judar och drev sin vilja igenom. Gustav sammankallade till sitt sista riksmöte vid midsommar 1560 för att få sitt testamente godkänt. Vid det laget var han en tämligen sjuk man. Men i sitt tal till riksmötet påminde han än en gång med viss kraft om hur han som Guds utvalde hade befriat landet från den danske tyrannen. ph

DE A / G. DAGLI ORTI/DE AGOSTINI VIA GE T T Y

Dackefejden hotade kungens makt

Gustav Vasa hyrde in tyska legosoldater för att slå ner folkliga resningar.

●●Gustav Vasa kom till makten genom en blodig revolt. Han är också den kung som utsatts för flest folkliga uppror. Missnöjet med kungens maktfullkomlig het, alla extra skatter och det hård hänta införandet av den protestantiska läran blev mycket stort. Den mest framgångsrika av resningarna mot kung Gustav leddes av smålänningen Nils Dacke i början av 1540-talet. Orolig heterna började i södra Småland och spreds snart till fler landskap. Nils Dacke var en vanlig bonde som uppenbarligen hade stor politisk och militär begåvning. När han lät budkavlen gå uppbådades på kort tid stora skaror män med armborst och hemmagjorda skjutvapen. De anföll fogdar och kunga

trogna adelsmän, brände och dödade. Kung Gustav skickade legoknektar mot »skogstjuvarna«, som han kallade Dack es folk. Men upprorsmännen gömde sig i skogarna, lurade in knektarna i bakhåll och massakrerade dem. Gustav var allvarligt skakad av Dackes framgångar. Han tvingades förhandla fram en vapen vila i november 1542. Samtidigt spred han propaganda mot Dacke – och fyllde på sin här med nya legoknektar. Året därpå bröt kungen vapenvilan och hans styrkor kämpade sig ner ge nom Östergötland och Småland. Under en drabbning fick Dacke bägge benen genomskjutna. Han lyckades fly, men spårades upp och dödades. Det betydde slutet för Dackefejden.

PRINSAR STRED G E O R G V O N R O S E N / N AT I O N A L M U S E U M

Gustav Vasa utsåg sin äldste son Erik till tronföljare. Hans önskan var att den svenska kronan skulle ärvas från far till son under många kommande generationer så att hans släkt blev en väl etablerad kunglig ätt. Men de yngre sönerna Johan och Karl hade andra planer. Karin Månsdotter och Erik XIV. Detalj av målning utförd av Georg von Rosen 1871.

❞Det kan ha varit vid ett besök på en krog som Erik fick upp ögonen för den vackra bondflickan.❞

Bröderna som efterträdde sin far: S

T N AL

EU M

EUL

E EN/N

AT I O N A L M U S E U M

Erik XIV

Johan III

Karl IX

OM MAKTEN Erik XIV lät kröna älskarinnan Få kvinnor i den svenska historien har gjort en lika dramatisk klassresa som knektdottern Karin Månsdotter. I juli 1568 kröntes hon till drottning av Sverige, men det accepterades inte av hennes make Erik XIV:s makthungriga bröder Johan och Karl. Därmed var striden om den svenska kronan igång.

Under fängelsetiden gjorde Erik en teckning av Karin i en bok.

Text ÅKE PERSSON

E C O R N E L I U S A R E N D T Z / N AT I O N A L M U S E U M

rik var son till den svenske kungen Gustav Vasa och en äkta prinsessa, Katarina av Sachsen-Lauenburg. Han hade fått en mycket fin utbildning och talade flera främmande språk. Dessutom hade han efterträtt sin far på den svenska tronen. Det enda vi vet om Karins pappa är att han hette Måns och jobbade som knekt, det vill säga som enkel soldat. Hennes mamma var av bondesläkt. Troligen blev Karin tidigt föräldralös och tvingades söka arbete. Det ska hon ha fått som servitris hos krögaren Gert Cantor som även brukade sjunga på slottet i Stockholm. Möjligheten finns att han tog med sig Karin till ett av sina

uppträdanden vid hovet och att det var där som kungen och Karin möttes. Endast 15 år gammal blev hon älskarinna åt den mer än dubbelt så gamle Erik, som vid den tidpunkten fortfarande var ogift, trots att han länge sökt efter en lämplig drottning. Han hade till och med friat till Englands ogifta drottning Elisabet. Som så många andra renässansfurstar hade Erik redan en hel hop frillor, en sorts officiella älskarinnor, omkring sig. Karin konkurrerade dock snabbt ut de andra kvinnorna och blev till slut kungens enda frilla. På slottet fick hon lära sig läsa och skriva, kläddes i de fi-

naste av dräkter och behandlades på alla sätt som en drottning. I slutet av december 1567 blev hon det också på riktigt. Då hade hon och Erik fått två barn, gift sig i hemlighet och riksrådet hade godkänt hennes nya ställning. Ett halvår senare, i juli 1568, gifte de sig officiellt i Storkyrkan i Stockholm. När Erik och Karin gick fram till altaret bar den stolta pappan deras son Gustav i famnen. Bakom honom tultade den tvååriga dottern Sigrid. Dagen efter bröllopet kröntes Karin, med pompa och ståt och krona →

Vasakungarna hade psykiska problem

Kung Gustav Vasa hade ett lynnigt humör.

●●Att Gustav Vasa och hans söner led av sjuklig misstänksamhet och drabbades av våldsamma vredesutbrott är omvittnat. Vi vet också att minst en av kung Gustavs söner, Magnus, förklarades psykiskt sjuk redan av sin samtid. Även Erik XIV hade psykiska problem. I samband

med de så kallade Sturemorden 1567, lät han avrätta flera adelsmän och försvann sedan till skogs. Erik skrev själv i sin dagbok att han medicinerade mot »melancholia«. Vasasläktens handlingar hade kanske delvis medicinska orsaker. Men egenskaper som aggressivitet, våldsam-

het, misstänksamhet och svekfullhet kunde också vara högst ändamålsenliga egenskaper för en härskare på 1500-talet. Detta påpekade Niccolò Machiavelli i sitt klassiska 1500-talsverk Fursten, där han hävdar att en furste inte får ta moraliska hänsyn om han ska behålla sin makt.

Gustav Vasas söner

→ på huvudet. Många av de förnämsta personerna i riket var närvarande vid ceremonin – men inte Eriks bröder. De hade tröttnat på Eriks makthunger och galna infall. Droppen som fick bägaren att rinna över var giftermålet med »skökan«, som de kallade Karin. De kunde inte smälta att en enkel flicka av folket blivit upphöjd till drottning. Ännu värre var att hennes son Gustav nu var kronprins och den som skulle ta över tronen efter Erik. Därmed såg bröderna – med den blivande Johan III i spetsen – hur den framtida makten var på väg att glida dem ur händerna. Bröderna gjorde därför uppror och bara några månader efter Karins högtidliga bröllop och kröning blev Erik XIV avsatt. Johans maktövertagande underlättades också av att Erik under

Interiörbild från Örbyhus slott i Uppland, där Erik XIV satt fängslad, och sägs ha blivit förgiftad av ärtsoppa, spetsad med arsenik.

flera tidigare perioder visat sig vara mentalt instabil. Karin kastades i fängelse tillsammans med sin man och sina barn. Efter några år skilde den nya kungen Johan III på makarna. Erik fick stanna i Sverige, medan Karin och barnen fördes över till den östra rikshalvan, Finland. Där drabbades hon av nästa stora tragedi. Johan var fortfarande rädd för att Erik och Karins son, prins Gustav, skulle kunna göra anspråk på tronen när han blivit vuxen. Därför befallde Johan att sjuåringen skulle slitas ur sin mors armar och skickas utomlands. Två år senare kom nästa personliga motgång: Erik avled på Örbyhus slott i Uppland. Vissa historiker tror att han blev förgiftad av sin bror Johan, enligt

traditionen av arsenik i ärtsoppan, men exakt hur och varför Erik dog lär vi aldrig få veta. Efter Eriks död släpptes Karin och dottern Sigrid fria. Johan – som kanske drabbats av dåligt samvete – skänkte henne pengar och en gård i södra Finland. Där levde hon ett behagligt liv och umgicks flitigt med andra adelsfamiljer i riket. 1612 somnade den 61-åriga Karin Månsdotter in för gott på sin gård, troligen i närvaro av dottern Sigrid som då hade gift in sig i den svenska adeln. Karins kista fördes till Åbo domkyrka och lades i en svart sarkofag. Karin Månsdotter är därmed den enda svenska drottning som blivit begravd i Finland, och där vilar hon än i dag. ph

Karin och Eriks son dog i Ryssland ●●Sedan den sjuårige prins Gustav skilts från Karin tillbringade han flera år i Polen, och förde därefter ett kringflackande liv. Han återsåg bara sin mor en gång, i Tallinn, i nuvarande Estland. Gustav var då utsvulten och märkt av sitt olyckliga öde. Det sägs att Karin först inte kände igen honom, men sedan

han visat upp några födelsemärken ska de ha fallit gråtande i varandras armar. Till slut hamnade Gustav i Ryssland, där tsaren försökte utnyttja honom i det utrikespolitiska spelet. Men Gustav vägrade och kastades i fängelse.Han slutade sina dagar 1607, i den lilla ryska staden Kasjin.

EINARSPETZ

❞Karin kastades i fängelse tillsammans med sin man och sina barn.❞

ST ER S SL O TT

Genom sin mor var Johans son Sigismund släkt med det polska kungahuset, och 1587 valdes han till kung av Polen. Han var dessutom fortfarande Sveriges kronprins, och allt verkade upplagt för en union mellan Sverige och Polen. Vid den här tiden var Polen i union med Litauen och en verklig stormakt i Europa. Riket sträckte sig

är Johan valde att gifta sig med den polske kungens syster Katarina Jagellonica, såg Erik XIV det som ett förräderi. Sverige och Polen konkurrerade nämligen om inflytande i Baltikum vid den här tiden. År 1563 skickade kungen sina trupper till Åbo slott och lät sätta sin bror och hans familj i husarrest. Några år senare var rollerna ombytta. Erik var störtad och fängslad och Johan hade krönts till Sveriges kung, men hans regeringstid blev orolig. Dels på grund av en långdragen konflikt med Ryssland, dels för att hans samarbete med det katolska Polen ifrågasattes av den protestantiska svenska kyrkan. Johan var teologiskt bildad och hyste sympati för katolicismen. Som kung gjorde han vissa försök att jämka ihop den gamla och den nya läran, men när han dog och hans katolskt fostrade son Sigismund intog den svenska tronen var det bäddat för strid.

Text ÅKE STEINWALL

Johan III:s giftermål med den polska, katolska prinsessan Katarina Jagellonica skapade nya konflikter bland Gustav Vasas söner.

Johan III kallades förrädare från Östersjön till Svarta havet och innefattade bland annat nuvarande Vitryssland, Ukraina och Lettland. Sigismund hade ärvt den svenska kronan, men skulle bli tvungen att tillbringa en stor del av sin tid i Polen. I hans frånvaro styrdes Sverige av riksrådet – med hertig Karl i spetsen. Utifrån sin maktställning genomdrev Karl vid ett möte i Uppsala året därpå att den lutherska religionen var den som skulle gälla. Detta tvingades Sigismund godkänna för att bli krönt till Sveriges kung.

Men Sigismund återvände till Polen utan att frågan om vem som skulle regera i hans frånvaro var löst. Han vägrade låta sin farbror ta rodret, och förbjöd hertig Karl att inkalla riks dagen i hans frånvaro. Detta struntade Karl i. Han lät sig utses till »riksens föreståndare« och kallade in en riksdag för att bekräfta beslutet. Då kände sig Sigismund tvungen att agera och skickade en här till Sverige. ph

❞Johan var teologiskt bildad och hyste sympati för katolicismen.❞

Många svenskar såg med miss tänksamhet på Johan III:s band till det polska kungahuset.

N AT I O N A L M U S E U M

Gustav Vasas söner

Karl IX lurade I slutet av 1500-talet blev Johan III:s son Sigismund kung över både Sverige och stormakten Polen. Då startade hans farbror, hertig Karl, ett uppror. Vid Stångebro utanför Linköping lyckades Karl överrumpla sin brorson med en svekfull krigslist. Text TOMAS BLOM

n tät dimma ligger över fälten utanför Linköping på morgonen den 28 september 1598. Helt nära staden flyter Stångån, och på dess västra sida har ett väldigt tältläger rests. Det tillhör kung Sigismunds armé som består av mellan 5 000

Hertig Karl (IX) kontrollerade stora delar av Sverige redan innan han blev kung.

och 8 000 man: svenskar och utländska legosoldater. I gryningen har kungens soldater korsat ån på de båda broarna, lilla och stora Stångebro. De har ställt upp på åns östra sida i väntan på att hertig Karl, Sigismunds farbror och hans rival om makten, ska låta sin armé gå till anfall. Men ur dimman stormar inga soldater fram. I stället infinner sig en delegation från hertigen, som föreslår nya förhandlingar. Sigismund accepterar förslaget. Han har med stor motvilja dragit ut i krig. I den första kraftmätningen, ett par veckor tidigare, hade hertigens styrkor drabbats av svåra förluster. Kanske hade kung Sigismund kunnat avgöra kampen då. Men han hade gett order

❞Uppenbarligen visste Sigismund inte vilken svekfull och skrupelfri motståndare han hade att göra med.❞

M N AT I O N A L M U S E U

sin brorson S VA N T E S T RÖM

och 12 000 man i leden var hans styrkor överlägsna kungens i antal. Sigismunds soldater blev fullständigt överrumplade när två kolonner av fotfolk och ryttare bröt fram ur dimman och anföll broarna. I det längsta försökte de hålla emot och hindra fienden från att komma över på andra sidan Stångån.

Slaget vid Stångebro den 25 september 1598. Hertig Karl lyckades här besegra sin brorson kung Sigismund.

Sigismunds styrkor försöker fly via den smala bron över Stångån efter att de överraskande anfallits av hertig Karls här.

Sigismund valdes till kung i Polen och när hans far Johan III dog 1592 ärvde han även den svenska tronen. Hans rike sträckte sig från Nordkalotten till Svarta havet.

C ARL WAHLBOM

om eld upphör, för att inte skada och döda fler av sina svenska undersåtar än nödvändigt. När Sigismund nu fick ett erbjudande om nya samtal beordrade han sin här att återvända till lägret på andra sidan ån. Uppenbarligen visste han inte vilken svekfull och skrupelfri motståndare han hade att göra med. I skydd av dimman ryckte nämligen hertig Karls armé fram mot broarna över Stångån. Med mellan 8 000

Till slut slog Sigismunds armé till reträtt, ryttare och fotfolk trängdes i panik för att ta sig tillbaka över Lilla Stångebro. Många hamnade i vattnet och drunknade. Sigismund hade inget annat val än att be sin farbror Karl om vapenstillestånd. Vi vet inte säkert hur många som stupade vid Stångebro, enligt hertig Karls uppgifter skulle 2 000 av Sigismunds män ha fallit, jämfört med 40 av hans egna. Efter nederlaget vid Stångebro tvingades Sigusmund återvända till Polen. Året därpå blev han avsatt som svensk kung. Hertig Karl, som i praktiken redan styrde landet, lät sig krönas till kung först 1607. ph

Slaget vid Lützen

HJALTEKUNGEN Klockan tio på morgonen den 6 november 1632 lyfte Gustav II Adolf sin värja mot himlen. Med stridsropet »mot Lützen!« manade han sina soldater att gå till attack mot de kejserliga trupperna. Några timmar senare låg den svenske kungen död på slagfältet. Text BO ERIKSSON

en tyske fältherren Albrecht von Wallenstein reste sig från sin sjukbädd i den lilla staden Lützen. Med en ils ken gest viftade han undan läkarna som ville få honom att lägga sig ned igen. Trots att gikten gjorde det svårt för den store krigaren att ställa sig upp, ville han ändå försäkra sig om att det förhöll sig som den utmat tade ryttaren sa. Wallenstein öppnade fönstret. Jodå, han hörde kanonmull

BRIDGEMAN/RITZ AU SC ANPIX

❞Wallenstein drog efter andan – Gustav II Adolf tänkte gå till attack.❞

Gustav II Adolf leder ett kavallerianfall vid Lützen. Svenskarna vann till slut slaget, men då hade kungen redan stupat.

ret. Han drog efter andan; kung Gustav sin general Gottfried von Pappenheim. II Adolf tänkte gå till attack. Det Dagen innan hade denne skickats var den 5 november år 1632, iväg några mil bort till staden och mörkret som just fallit Halle, för att där gå i vin tervila med sina soldater. skulle snart ersättas av en »Måtte bara budet hinna tät dimma. Wallenstein var en sjuk fram i tid«, tänkte Wallen man. En långt gången sy stein och beordrade kuri ren att rida i sporrsträck till filis hade gett honom både hjärtsvikt och ledvärk. Svag Pappenheims läger. heten till trots agerade han Natten blev hektisk. I lyktors Albrecht von snabbt. Han skrev ett brev till Wallenstein. sken ställde Wallenstein upp

S VA N T E S T RÖM

STUPADE

SVERIGE DANMARK

TYSKLAND

Lützen 200km

Staden Lützen ligger nära Leipzig i östra Tyskland.

Berlin POLEN Leipzig TJECKIEN

sin armé utanför staden. Skytte gravar grävdes och vallar lades upp. Den tyske fältherren hade bestämt sig: ville svenskkungen ha strid skulle han också få det. Några kilometer därifrån vilade Gus tav II Adolf och hans soldater ut efter en ansträngande marsch. Fälttåget hade inte gått enligt planerna. Tanken hade varit att han skulle överraska →

Slaget vid Lützen → Wallenstein. Men allt hade särskilt över de tyska små av landsvägen som gick mellan Lützen försenats vid övergången av och Leipzig – märkte soldaterna hur stater, som formellt hörde ån Rippach. Strider hade ut det stack i näsborrarna. Som en extra till riket, men i praktiken brutit och kanonskott av styrdes av protestantiska försvarsåtgärd hade Wallenstein tänt fyrats. Det var de skotten furstar. Stridigheter mellan eld på staden. Att nå hans trupper, som protestanter och katoliker befann sig norr om landsvägen, via som Wallenstein hört från sin sjukbädd. hade blossat upp flera gånger staden Lützen, gick alltså inte. Ferdinand II, Det blev tidig morgon och sedan Martin Luther bröt Wallenstein ställde upp 10 000 man tysk-romersk Gustav II Adolf ställde upp sin med påven i början 1500-talet. infanteri och 6 900 ryttare, samman kejsare 1619–37. armé: 12 800 man infanteri och Även Gustav II Adolf såg sig lagt omkring 2 000 färre soldater än på 6 200 ryttare. Sammanlagt en styrka den svenska sidan. Men om Pappen som protestanternas försvarare men på 19 000 man. Målet var att knäcka heims förstärkningar kom i tid skulle svenskarna hade också intresse över Wallenstein och vinna kriget. En tät Wallenstein få det extra att få kontroll över viktiga nordtyska dimma lade sig över de frosttunga fäl stöd han så väl behövde. hamnar vid Östersjön. ten, vilket försenade uppmarschen. Med ett fruktansvärt Från landstigningen på ön Usedoms Gustav II Adolf hade dån, som en åska som nordvästra udde, Peenemünde, den 26 vunnit slaget vid Brei fick marken att skälva, Kejserlig flagga juni 1630 och fram till Lützen hade det tenfeld den 7 septem började striden. Kanon från slagfältet. bara gått drygt två år. Den svenska ber 1631 på ett mycket kulor skar genom dim invasionen hade rullat på med förvå övertygande sätt. De slöjorna och föll ned protestantiska fur nansvärd lätthet. På bara ett år hade eller kom rullande Sverige etablerat sig som en stormakt i starna hade då allie som helvetesklot mot den konflikt som senare skulle bli känd rat sig med den segervisse oskyddade soldater. som trettioåriga kriget. Gustav Adolf. Ett ben, nederdelen Hösten hade inte varit lika fram av en kropp eller en arm slets itu vid Konflikten gällde makten i det tyskgångsrik så nu ville den svenske minsta kontakt. Slakten hade börjat. romerska riket. Rikets katolske kej kungen vända krigslyckan igen. Medan Vrål av smärta hördes från båda sidor. saren i Wien, Ferdinand II, ville den svenska armén ställde upp sina Svenskarnas första linje började av öka sin makt, trupper i slagordning – på södra sidan ancera. Fanorna slog i vinden och de

Gustav II Adolf (1594–1632)

Kärlekskrank krigare och språkgeni

Gustav II Adolf lade grunden för Sveriges stormaktsställning. UR SVENSK A KUNGAR OCH DROT TNINGAR

●●Kung Gustav II Adolf var son till Karl IX. Eftersom modern, Kristina av Holstein-Gottorp, var tyska blev Gustav Adolf tvåspråkig. Som vuxen lärde han sig tala flera andra språk: holländska, franska, italienska och latin. Han förstod även spanska, polska, ryska, grekiska, engelska och den skotska dialekten, men kunde inte tala de språken. När han var ung blev han blixtförälskad i en adelsfröken som hette Ebba Brahe. Men hon var inte ett tillräckligt gott parti för en blivande kung, tyckte hovet. Han fick istället gifta sig med Maria Eleonora av Brandenburg. Från det han tog över tronen 1611 och fram till sin död krigade han med flera länder: Danmark, Ryssland, Polen och Tysk-romerska riket.

Slagfältet vid Lützen. Till höger står staden i lågor medan svenskarna anfaller uppför sluttningen mot den så kallade Kvarnhöjden, främst i bilden.

❞Som en extra försvarsåtgärd hade Wallenstein tänt eld på staden.❞

Så gjorde man också på svenskarnas högra flank, som kommenderades av kungen – ridande i spetsen för sina trupper. Den vänstra flygeln leddes av hertig Bernhard av Weimar. Wal lenstein däremot bars omkring i en stol bakom sin slaglinje. Omkring klockan tolv, när slaget varat drygt en timme, anlände Pap penheim med sina förstärkningar. Han hade ridit hela natten och morgonen och var helt slutkörd. Men Pappenheim

Infanteri Kavalleri Artilleri

Pappenheim

till Leipzig

Gustav II Adolf Wallenstein

Brahe

Lützen ben

M ü h l g ra

unga trumslagarna bankade takten. Men i skyttegravarna stod Wallen steins musketerare dolda. De sköt av sina salvor. Små kulor gjorda av alle handa skrotmaterial visslade genom luften. Ibland träffade kulan sitt mål. Då föll en ryttare eller en soldat kvi dande till marken. Man tog inte hand om sina sårade kamrater under strid, så de fick ligga där de fallit. Infanteriet i mitten, elitstyrkan Gula brigaden, leddes av Nils Brahe. Han var bara 28 år men redan ett erfaret befäl. Tillsammans med några andra svenska enheter tog sig Gula brigaden över landsvägen som ledde till Leipzig.

Bernhard

1000 m

På förmiddagen den 6 november 1632 inledde svenskarna sitt anfall mot Leipzigvägen nära Lützen. När Pappenheims förstärkningar attackerade den svenska högerflanken valde Gustav II Adolf att gå till motanfall.

skärpte tanken och fick snart kontroll på läget. Därefter lät han 4 600 ryttare, lite över 1 500 kroater och 150 muskete rare gå till anfall mot svenskarnas hö gra flygel. Den bestod bara av cirka 3 000 ryttare och 1 000 musketerare.

I den villervallan befann sig Gustav II Adolf. Pappenheims kroater anföll »med skrik och raseri«, som ett sam tida vittne senare berättade. Pappenheim var precis på väg att kasta sig in i striden när han träffades av en kula från en så kallad falkonett, →

❞Plötsligt ryckte han till. Ett skott hade gått in i vänstra överarmen och krossat benpipan.❞

→ en artilleriprojektil, som krossade skuldran. Dödligt sårad bars Pappen heim iväg från slagfältet. Han placera des i en vagn för iltransport till Leipzig men dog under färden. I mitten av slagfältet befann sig den Svenska brigaden i hårda duster. Dessa strider var de hårdaste och blodigaste under hela slaget. Som en het kniv ge nom smör skar kejsarsidans ryttare sönder svenskarnas led. Kungen fick reda på att fotsoldaterna höll på att massakreras av det bepansrade fiende kavalleriet. Något måste göras. Någon måste fatta ett beslut. Och det omgå ende. Denna någon var Gustav II Adolf

och det ödesdigra beslutet togs den 6 november 1632, ungefär klockan ett på dagen. Eftersom fiendens anfall pressat till baka Smålands och Östgöta ryttare till den södra sidan av landsvägen fanns nu dessa rikssvenska skvadroner till gängliga för kungen. Han bestämde sig för att sätta in en kraftig motattack. Vid skyttegravarna längs landsvä gen låg liken i högar. Men det fanns en liten passage som svenskarna kunde använda för att korsa vägen. Smålänningarna var först över. Efter övergången ställdes förbanden i ord

ning igen. Cirka 200 meter därifrån kämpade svenskarna i slagfältets mitt för sina liv. Det var nu som Gustav Adolf gjorde sitt stora misstag, det misstag som skulle kosta honom livet: kungen gick till anfall med Smålands ryttare innan Östgöta ryttare hunnit passera landsvägen och ställt sig i stridsord ning. Det olyckliga inträffade nämli gen att östgötatrupperna tvingades tillbaka över landsvägen. Så kvar mitt ute i krutröken och dimman befann sig Gustav II Adolf med sina småländska ryttare, utan något understöd. Gustav II Adolf omringades snabbt av fiender. Han vred och vände på huvudet för

Dog med Wallensteins brev innanför jackan ●●Det första Wallenstein gjorde när han förstod att Gustav II Adolf var på väg till Lützen, var att skriva till sin general von Pappenheim. Samma dag hade han nämligen beordrat Pappenheim att ta sina trupper till staden Halle, cirka tre mil från Lützen, för att stanna där under vintern. Generalen hann precis nå stadsporten då Wallensteins bud nådde honom: »Fienden marscherar hitåt, herrn, låt

allt stå och ligga, och förflytta sig hit med allt folk och alla stycken så att han [Pappenheim] kan vara hos oss tidigt i morgon.« På grund av mörkret – det var mitt i natten – och de fruktade svenska soldaterna, red han en längre sträcka tillbaka. Brevet från Wallenstein har bevarats. Eftersom Pappenheim bar det innanför sin jacka när han dog av skadorna han fick på slagfältet är brevet blodigt.

N AT I O N A L M U S E U M

Carl Wahlboms berömda målning från 1855 av den döende Gustav II Adolf.

att skaffa sig en överblick över situa tionen. Kungen kisade med ögonen (han var närsynt) för att kunna skilja vän från fiende. Plötsligt ryckte han till. Ett skott hade gått in i vänstra överarmen och krossat benpipan. Kungen tvingades släppa sin värja och tog med höger hand ett tag om hästen Streiffs tyg lar. Så hände det igen: pang! En kula avlossad från nära håll gick in i ryg gen, under det högra skulderbladet. Närstrider uppstod mellan fienden och de svenska ryttarna. Kungen var vid det här laget medvetslös. Troligen förde hans häst honom i fel riktning och kungen träffades igen: två kulor, en i livet och en i huvudet. Gustav II Adolf föll nu av sin häst och släpades längs marken med ena stö velns sporre fast i stigbygeln. Streiff löpte till slut sin väg och lämnade sin herre kvar. Kungen låg döende på den leriga marken. Gustav II Adolf fick ett sår av en pan sarstickare i bröstet. Högst sannolikt gav en fiende honom också ett nåda skott i tinningen. Han plundrades på sina kläder och värdeföremål. Man till och med högg i liket med värjor, men troligen var det ingen av fiende soldaterna som kände igen den fallne kungen. På den svenska sidan var det inte heller många som visste att Gustav II Adolf hade stupat. Hertig Bernhard av Weimar nåddes dock så småningom av nyheten. Han tog befälet och lyck ades göra en del betydelsefulla fram stötar. Men med mörkret avstannade striderna. Förlusterna på svensksidan upp skattas till 3 000–3 500 döda, och 1 600 sårade. Förlustsiffrorna var störst för regementena i mitten och på den högra flygeln, den som hade letts av kungen. Förlusterna på kejsarsidan uppskattas till 3 000–4 000 man. Ändå räknades svenskarna som seg rare eftersom de var de sista att lämna slagfältet. Men kriget var inte över. Det skulle mullra och dåna i många år till. ph

De viktigaste befälhavarna Albrecht von Wallenstein (1583–1634)

Neurotiker övergav protestantismen ● Wallensteins föräldrar dog tidigt

och den unge Albrecht växte därför upp hos förmyndare. Han hade två systrar men de dog också tidigt. Eftersom han ofta hamnade i slagsmål fick Wallenstein avbryta sina universitetsstudier. Då tog han värvning i den kejserliga armén och stred i Ungern. För att få tjänsten omvände han sig till katolik. I fält drabbades han av »ungersk sjukdom och pest«, som en samtida

Den tyske fältherren Wallenstein mördades.

krönikör beskrev saken – men överlevde. Senare i livet led han av könssjukdomen syfilis och tidvisa ångest-attacker. Han mördades 1634, under oklara omständigheter.

Gottfried Heinrich von Pappenheim (1594–1632)

Girig men respekterad härförare ● Pappenheim var av gammal

båda sidorna. Pappenheim tysk adels- och krigarsläkt. ansågs som en av trettioLiksom Wallenstein var åriga krigets bästa härföhan född protestant men rare. Många soldater ville gick över till katolicismen. därför tjäna hos honom. Som privatperson var Hans elitregemente var Pappenheim girig – han det bästa och starkaste Pappenheim. försökte tjäna snabba pengsom fanns under kriget. ar på skumma godsaffärer – Wallenstein och Pappenheim men som krigare var han uppskathatade varandra men ställde ändå tad och respekterad av soldater på alltid upp när det gällde. Nils Brahe (1604–32)

Påläggskalv som stupade vid Lützen ● Efter studier i Uppsala och en

förlusterna). Nästan var tredje tid vid hovet tog adelsmannen Nils soldat dog i striderna. Själv fördes Brahe tjänst som överstelöjthan dödligt sårad tillbaka till nant vid Svea Livgarde 1627. staden Naumburg. Vid makens Han följde med kungen på sida på dödsbädden satt krigstågen i Polen och hans gravida hustru Anna Tyskland. Gustav II Adolf Margareta Bielke. Kort uppskattade sin krigaefter Brahes död den re mycket och gav ho21 november – han nom befälet över det blev 28 år – födde finaste regementet hon en son som – den så kallade Gula också fick heta Nils. brigaden. Vid Lützen Med sig hem tog hon Nils kommenderade Brahe makens blodiga tröja. Brahe. centern (det mittparti Den finns i dag bevarad som led de största på Skokloster.

Beskedet som chockade Sverige 1654:

"Jag avgår" 1654 lämnade drottning Kristina tronen och reste utomlands. Ett år senare briserade nästa bomb – hon hade övergivit protestantismen, blivit katolik och bosatt sig i Rom. Text ÅKE PERSSON

Kristina i samspråk med sin kusin Karl (X) Gustav, som tog över tronen efter henne.

N I C L A S L A F R E N S E N D Y/ N AT I O N A L M U S E U M

❞Hjältekungens dotter hade gått över till fienden.❞

Ex-drottningen hos påven Alexander VII i Rom, där hon bosatte sig 1655 under namnet Kristina Alexandra.

B O D I L K A R L S S O N / N AT I O N A L M U S E U M

n dag i juni 1654 klev drottning Kristina för sista gången upp för den lilla trappan till den svenska tronen. Hon var klädd i en mantel av hermelin och på hennes huvud glittrade en gyllene krona. Den 27-åriga drottningen svepte med blicken över rikssalen på slottet i Uppsala. Stämningen var spänd av stundens allvar och några av riksdagsledamöterna grät helt öppet. Snyftningarna tilltog när Kristina lyfte kronan från sitt huvud, som ett tecken på sin abdikation. Sedan tog hon av sig manteln och endast iförd en enkel, vit linneklänning höll hon sitt avskedstal. Bara några dagar efter abdikationen lämnade Kristina Sverige, där hennes kusin Karl X Gustav reför Kristina att som omvänd dan hade utsetts till ny kung. Gustav II Adolf, katolik sitta kvar på tronen Fortfarande var det ingen som Kristinas pappa. i det strängt protestantiska Sverige. riktigt förstod varför hon hade avsagt sig tronen. Själv hade Kristina Nja, det där med att hon blivit katolik var nog bara ett svepskäl för att kunna inte lämnat någon bra förklaring. abdikera med gott samvete, menar anNyheten som briserade drygt ett år dra historiker. Den verkliga orsaken till senare kom därför som en ännu större att Kristina klev ner från tronen var att chock: Kristina hade övergett proteshon ville lämna det inskränkta tantismen, flyttat till Rom och blivit katolik! Dottern till Gustav II Adolf – hjältekungen som gett sitt liv för protestantismen då han stupat i slaget vid Lützen – hade gått över till fienden. Detta var något fullständigt häpnadsväckande för samtidens människor. Unge fär som om någon av döttrarna till USA:s förre president George W Bush plötsligt skulle konvertera till islam och bosätta sig i Teheran. Inte så konstigt kanske att Kristina blivit Sveriges mest omskrivna monark. Det har författats operor, romaner och pjäser med henne som huvudperson, men framför allt hyllmeter med avhandlingar. Alla försöker de hitta svaret på gåtan varför hon gjorde som hon gjorde. Kristina styrde Sverige i tio år. En av de många teorierna går ut Här avbildad på på att det faktiskt var av äkta religiös monarkens symbol: övertygelse som hon abdikerade. Det en stegrande springare. skulle nämligen ha varit helt omöjligt

och isolerade Sverige. Istället längtade hon efter att ge sig ut i Europa för att kunna ägna sig åt sitt stora intresse: kultur i alla dess former. Under sin tid som drottning hade Kristina försökt få fart på kulturlivet i den nya stormakten Sverige. Hon bjöd in mängder av framstående utländska konstnärer, författare och musiker. Mest känd av dem är filosofen Descartes. Den olycklige fransmannen hann dock inte få så mycket uträttat innan han drabbades av lunginflammation och hostade ihjäl sig i de vinterkalla →

N AT I O N A L M

Drottning Kristina

N I L S F O R S B E R G E F T E R P I E R R E - L O U I S D U M E S N I L D Y/ S T O C K H O L M S A U K T I O N S V E R K

Drottning Kristina vid bordet till höger (i svarta kläder), tillsamans med filosofen René Descartes.

→ salarna på Stockholms slott. Till slut fick också Kristina nog av den kulturella kölden i Sverige och bestämde sig för att lämna landet. Omvändelsen till katolicismen skulle då fungera som en fribiljett in i de finare kretsarna i södra Europa, menar de som tror att det var därför hon abdikerade och sedan konverterade. Andra forskare hävdar att Kristina helt enkelt inte orkade regera längre, att hennes längtan efter frihet blev för stark. Att hon inte stod ut med alla de regler som en kvinnlig monark tvingades leva efter på 1600-talet. Därför gav hon sig av.

det var hennes motvilja mot män som fick henne att abdikera. Som drottning skulle hon förr eller senare bli tvungen att gifta sig och sedan föda en arvinge till den svenska tronen. Dessa spekulationer bör dock betraktas med viss skepsis. Det är visserligen oklart om Kristina någonsin hade en sexuell relation med en man. Däremot är det omvittnat att hon i sin ungdom hyste varma känslor för den svenske greven Magnus Gabriel De la Gardie, och under åren i Rom var mycket fäst vid den italienske kardinalen Decio Azzolino. I många av de brev som Kristina skrev till kardinalen framkommer det tydligt att hon älskade honom, och när hon dog var det Azzolino som fick ärva henne.

Men de teorier som fått mest uppmärksamhet har att göra med drottningens kön och sexuella läggning. Det sägs att Kristina var Det har också funnits alldeles hårig när hon föd- Magnus Gabriel De des och att hon skrek med la Gardie var Kristinas de som på allvar trott att mörk röst, vilket gjorde att ungdomskärlek. Kristina rent kroppsligt man först trodde att hon var var en blandning mellan en pojke. Även som vuxen hade hon ett en kvinna och en man – att hon alltså »manligt« utseende och betedde sig var intersexuell, eller hermafrodit som också ofta som en man. Dessutom hade man sa förr i tiden. hon en mycket nära och kärleksfull reDen tesen motbevisades dock när lation till den vackra hovdamen Ebba ex-drottningens kista öppnades för drygt 40 år sedan. Undersökningen av Sparre. Detta har lett till spekulationer om att Kristina var lesbisk, och att hennes kvarlevor, som hade legat där

Avrättade sin hovstallmästare ●●Efter abdikationen försökte Kristina spela en storpolitisk roll på kontinenten. Hon smidde bland annat planer på att bli drottning av Neapel. Kristina förråddes dock av sin hovstallmästare Monaldesco och gav order om att avrätta honom. Han bönade och bad för sitt liv, men höggs brutalt ihjäl av drottningens livvakter. Avrättningen väckte avsky över hela Europa och ledde till en förtalskampanj mot Kristina, som redan var en av kontinentens mest omtalade kvinnor.

sedan den högtidliga begravningen 1689, visade att hon medicinskt sett varit kvinna. Så varför valde Kristina att abdikera, och att konvertera till katolicismen? Ja, troligast är väl att det var flera orsaker som samverkade, men det slutgiltiga svaret på gåtan lär vi aldrig få. Det vilar för evig tid tillsammans med drottningen själv, i hennes kista under koret i Peterskyrkan i Rom. ph

1658–1720

KAMPEN OM Vintern 1658 stod Sveriges kung Karl X Gustav med sin armé på den danska halvön Jylland. Då bestämde han sig för att tåga rakt över isen mot Köpenhamn. Marschen blev ett av historiens mest vågade anfall. Text ANDREAS MARKLUND

idigt på morgonen den 30 ja nuari 1658 började en lugg sliten svensk armé att treva sig fram över det isbelagda sundet mellan Jylland och Fyn. Utskrivna svenska och finska soldater var uppblandade med lego

knektar från olika delar av Europa. Merparten var ärrade krigsveteraner med lappade vapenrockar och frost skadade ansikten. Mitt bland krigarna syntes kungen, Karl X Gustav. Han var en fetlagd liten man med bulliga kinder och hängande underläpp. På

bilder av ismarschen ses han ofta till häst. Från sadeln blickar han ut över vinterlandskapet som en fältherre. I verkligheten låg han väl nedbäddad i tjocka pälsar i sin kungliga släde.

När den svenska förtruppen nådde fram till fienden satte kungen fart mot frontlinjen för att leda landstignings operationen. Han lämnade släden och steg upp till häst. Kort därefter hör des ett olycksbådande brak när isen under släden gav vika. Både kusk och draghästar drogs ner under isen och försvann. Där hade historien om tåget över Bält kunnat sluta. Men Karl Gustav

❞Kyrkklockornas dån förkunnade för skräckslagna danskar att arvfienden kom över isen.❞

Det hände samtidigt… l 1649 blir Oliver Cromwell diktator

i England.

l 1664 blir Nya Amsterdam eng-

elskt och byter namn till New York.

l 1703 grundar Peter den store sin

nya huvudstad Sankt Petersburg.

N AT I O N A L M U S E U M ( 2)

SKÅNE S VA N T E S T RÖM

befann sig vid sidan av vaken och över Jylland levde med blotta förskräckelsen. Det Själland var dock inte bara den kungliga slä FrederiksKöpenodde den som slukades av havet den dagen. Middelfart hamn Roskilde Tybrind vik Under ryttaranfallet mot de danska Fyn Nyborg strandtrupperna brakade två svenska Assens Stora kavalleriförband igenom isen och Brandsö Bält drunknade. Lilla Bält Ändå fortsatte huvudarmén framåt Falster Langemot den vinterfrusna ön. Luften fyll Land Lolland des av kyrkklockornas dån som för 40km kunnade för soldater och skräckslagna Tåget över bält – den svenska danska öbor att arvfienden kom vand armén gick från Jylland över rande över Lilla och Stora Bält. bälten via Fyn, Langeland Tio år tidigare hade trettioåriga och Lolland-Falster till kriget avslutats. I Danmark hade den Själland. långa ofreden medfört svåra lidanden →

På J P Lemkes målning övervakar Karl X Gustav från hästryggen truppernas marsch över isen. I verklig heten åkte kungen släde.

Karl X Gustav ägnade större delen av sin tid på den svenska tronen åt olika krig på kontinenten.

Kämpade om kontrollen över Östersjön 1648 Trettioåriga kriget 1655 Sverige avslutas. Kristian IV dör och går i krig Fredrik III blir ny dansk kung. med Polen.

1650 1654 Drottning Kristina abdikerar och Karl X Gustav blir kung av Sverige.

1658 Tåget över Bält. Vid freden i Roskilde förlorar Danmark stora områden till Sverige.

1660 1657 Danmark förklarar Sverige krig. Den svenska armén invaderar Jylland och erövrar fästningen Frederiksodde.

→ och förluster av både landområden och politisk prestige. Men för Sverige hade vindarna blåst i motsatt riktning. Tack vare sin starka krigsmakt hade landet blivit en europeisk stormakt. De mili tära framgångarna kröntes med nya besittningar i Nordtyskland, bland an nat Vorpommern och Bremen-Verden. När Sveriges regent, drottning Kris tina, abdikerade 1654 övertogs kro nan av hennes ambitiöse kusin, den 32-årige tyske fursten Karl Gustav. Tronskiftet i Sverige skapade oro i Danmark. Karl X Gustav var praktiskt taget född på slagfältet och allmänt känd för att föredra militära lösningar på politiska problem. Rädslan för ett svenskt anfallskrig stillades något i juni 1655. Då gick Karl Gustav i stället i krig mot Polen. Men en kommande storkonflikt med Sverige sågs ändå som oundviklig. Våren 1657 började

Danmark mobilisera sina styrkor. Den 5 juni samma sommar red ett kungligt sändebud in i Halmstad och överläm nade den officiella danska krigsför klaringen. När Karl X Gustav fick besked om krigsutbrottet befann han sig vid det svenska arméhögkvarteret i Polen. Meddelandet kom som en skänk från ovan. Den danska krigsförklaringen innebar nämligen att Karl Gustav kunde avbryta det misslyckade fält tåget i Polen utan att förlora ansiktet. Han satte genast sin krigserfarna armé om cirka 17 000 man i rörelse västerut genom Tyskland. Redan den 20 juli 1657 gick de första förbanden över gränsen till Danmark. Offensi ven avstannade dock vid fästningen Frederiksodde. Svenskarna inledde en belägring som varade i flera måna der. Den 24 oktober 1657 stormade de

Strider även i Skåne och Bohuslän ●●De avgörande händelserna riksgränsen, men de stanna de av efter Frederiksoddes 1657–60 utspelade sig på fall i oktober 1657. Jylland och de danska öarna, Samtidigt pågick ett men kriget nådde också våldsamt gränskrig i andra delar av Danmark väster som fått namnet och Sverige. Sommaren Per Brahe. »Krabbe-fejden« efter den 1657 bröt en mindre svensk danske befälhavaren Iver armé under riksdrotsen Per Krabbe. Gränsbefolkningen Brahe den yngre in i Skåne och kom som vanligt i kläm och trak hamnade i strid med både regul terna kring norska Bohuslän och jära danska styrkor och snapp haneförband. I månader böljade det svenska Göteborg drabbades striderna fram och tillbaka över hårt av de militära härjningarna.

1660 Karl X Gustav dör. Ett nytt fredsavdrag undertecknas.

1670 1659 Svenskarna misslyckas med att inta Köpenhamn och förlorar slaget vid Nyborg.

Danske kung Fredrik III till häst. Efter nederlaget 1660 gjorde han sig själv till enväldig härskare i Danmark.

slutligen fästningen. Händelsen sände chockvågor genom hela Danmark. Fre deriksodde hade varit låset mellan Jyl land och de danska öarna. Nu var det bara havet som hindrade svenskarna från att slå till mot kungarikets hjärta. Paniken steg till nya nivåer när Karl X Gustav trotsade havet och sände sina soldater över isen. Trots att kungen tagit hela Jylland var situationen kritisk. Om huvudarmén låstes fast i Danmark skulle Sverige ligga öppet för samordnade angrepp. Dessutom måste trupperna flyttas till nya områden för att kunna försör jas genom plundring av landsbygden. Ett snabbt och definitivt avgörande i kriget var därför nödvändigt om ar mén och det svenska stormaktsväldet skulle överleva. 1600-talets vintrar var strängare än i dag och det var långt ifrån ovanligt

1680

Minnesmedalj från år 1700 efter stormningen av Köpenhamn.

1697 Karl XII blir kung av Sverige, och 1699 blir Fredrik IV dansk kung.

1690

1700 1700 Karl XII attackerar Köpenhamn och tvingar Fredrik IV till fred.

❞Ett snabbt och definitivt avgörande i kriget var därför nödvändigt.❞

Svenska landförvärv 1658

FINNMA RK FINNMARK

Områden som återgick till Danmark 1660 Svenska landförluster efter stora nordiska kriget

Bottenviken

Bottenhavet

Oslo

Älvsborg

Jylland

Helsingborg 1710

Altona

Sankt Petersburg

LITAUEN

Slesvig

Køge bugt 1677

PREUSSEN

Wismar Hamburg

Vorpommern

S VA N T E S T RÖM

LIVLAND

Karlskrona Lund 1676 Bornholm Ö

BremenVerden BRANDENBURG 200km

s ka ESTLAND

Gotland

Skåne Blekinge

Nyborg 1659

HOLSTEINGOTTORP

Fi n

e vik

Köpenhamn 1659 och 1700 Frederiksodde 1657

Nystad Åbo

Ösel

Bohuslän

Viborg

Stockholm

Fredriksten 1718

e el

R I G E E V S Finland

NORGE

DANMARK

Tr o

Norska havet

Elb

Den 6 februari 1658 tågade en min dre svensk arméenhet om några tu sen man ut på isen och korsade havet. Överfarten skedde via Langeland mel lan Fyn och Lolland. Den 11 februari tog sig kungen vidare över isen till Själland med en förtrupp om cirka 600 ryttare. Här möttes Karl Gustav och hans följe av en skräckslagen förhandlingsdele gation från den danska statsledningen. Fredsförhandlingarna inleddes på prästgården i Høje-Taastrup samtidigt som den svenska huvudstyrkan ryckte →

1710 Svenskarna återerövrar Helsingborg.

RYSSLAND

1676 Kristian V ockuperar Skåne. Karl XI vinner slaget vid Lund. Den danska invasionen stoppas.

att sunden mellan de danska öarna frös till is. I december 1657 började svenska spaningspatruller undersöka isförhål landena längs den jylländska kusten. I mitten av januari kom den efterläng tade köldknäppen. De utspridda trup perna drogs ihop och gjordes redo för den farofyllda marschen. Omkring 7 000 man satte sig därefter i rörelse över isen via Brandsö mellan Jylland och Fyn. Det danska motståndet på Fyn var förvirrat och hela ön intogs på min dre än ett dygn. Den svenske kungen gav sig emellertid ingen tid att hämta andan. Patruller sändes ut för att un dersöka isläggningen över Stora Bält – det breda havssund som öppnade sig mellan svenskarna och den danske kungens residensö Själland.

1710

sjö

1675 Danmark anfaller svenska besittningar i norra Tyskland.

Dansk partisan, ett vapen som användes vid försvaret av Köpenhamn 1659.

PO LE N

De återkommande krigen mellan Sverige och Danmark ritade om kartan kring Östersjön.

Svensk-danska krig

Men Karl X Gustav var inte färdig än. Bläcket hade knappt hunnit torka på fredsdokumenten då krigarkungen åter började slå på sin trumma. Den 7 augusti 1658 chockerade han en hel om värld genom att ännu en gång landsätta trupper på Själland. Hans vision var att Danmark skulle förvandlas till en provins i det svenska stormaktsväldet. Det svenska angreppskriget var ett uppenbart brott mot alla existerande

Fartyg ur den neder ländska flottan bröt den svenska belägringen av Köpenhamn 1658.

avtal och folkrättsliga idéer. Detta blev avgörande för händelseutvecklingen. Ett flertal europeiska stater gav Dan mark sitt stöd, bland annat den ledande sjömakten Nederländerna. I oktober

1658 kunde en stark nederländsk flotta öppna sjöförbindelserna till den be lägrade danska huvudstaden. Köpen hamns hårt prövade invånare försågs med både förnödenheter och truppför

FREDERIKSBORGSMUSEET

→ fram genom snön mot Köpenhamn. Fredsavtalet skrevs under i Roskilde den 26 februari 1658 och blev det värsta i Danmarks historia. Hela det rika och bördiga Östdan mark hamnade i den svenske kungens ägo – Skåne, Blekinge och Bornholm. Halland hade övergått till Sverige 1645 för en period på trettio år, nu blev det svenskt för all framtid. Dessutom an slöts de norska länen Bohuslän och Trondheim till det växande riket.

När Karl X Gustav oväntat avled i lunginflammation den 13 februari 1660 blev det fart på fredsförhand lingarna. Ett nytt avtal underteck nades i Köpenhamn den 27 maj 1660. De västeuropeiska stormak terna var inte intresserade av att låta danskarna få fullständig kon troll över Öresund igen. Därför blev gränsdragningarna i allt väsentligt en bekräftelse av Roskildefreden. Men Bornholm och Trondheims län blev åter danska. Nederlaget 1658 skapade en enorm revanschlusta i Danmark. Vid flera tillfällen passade Danmark på att gå till anfall när det svenska stormaktsväldet utmanades av

andra fiender. Målet för de återkom mande invasionerna var ett och det samma: Skåne måste bli danskt igen. Efter Karl X Gustavs död tog en förmyn darregering över makten i väntan på att hans son Karl XI skulle bli myndig. Den svenska statsledningen slog in på en försiktig kurs. Erövringarnas dagar ansågs vara över och målsättningen blev nu att bevara de landområden som erövrats och undvika nya krig. När både Nederländerna och den tysk-romerske kejsaren förklarade Sve rige krig 1675 såg den unge Kristian V av Danmark sin chans. Snart drev danska trupper ut svenskarna ur både Bremen-Verden och Wismar, samtidigt som brandenburgarna gick till anfall mot Svenska Pommern. Men huvudmålet för den danske en våldshärskaren var att återta Skåne. I juni 1676 landsteg han i spetsen för cirka 15 000 man vid fiskeläget Råå → FREDERIKSBORGMUSEET

❞Natten mellan den 10 och 11 februari 1659 gjorde svenskarna ett försök att storma den danska huvudstaden.❞

Fredrik III, på vit häst, ledde försvaret av Köpenhamn under det svenska angreppet i februari 1659.

FREDERIKSBORGMUSEET

stärkningar. Natten mellan den 10 och 11 februari 1659 gjorde svenskarna ett försök att storma den danska huvud staden. Men operationen slutade i ett blodigt fiasko.

Corfitz Ulfeldt hade arbetat för sin svärfar Kristian IV. Men när han hamnade i onåd erbjöd han sina tjänster till svenskarna.

Kungens svåger bytte sida i kriget ●●En av de mest kontroversiella figurerna i Danmarks historia är den elegante adelsmannen Corfitz Ulfeldt. Han gifte sig med Leonora Christina, Kristian IV:s favoritdotter, och upphöjdes 1643 till Danmarks rikshovmäs tare. I denna befattning fung erade han länge som landets egentliga ledare. Sedan Kristian IV dött 1648 hamnade han i onåd hos den nye kungen Frederik III, som var Ulfeldts svåger. Han tvingades lämna Danmark och gick i svensk tjänst. Under de kritiska fredsför handlingarna efter tåget över Bält 1658 fungerade Corfitz Ulfeldt som en av Sveriges chefsförhandlare. Det var inte populärt i Danmark och har kraftigt bidragit till att han blivit ihågkommen som landsför rädare. Ulfeldt blev sedan även ovän med sina svenska välgörare och lämnade landet. Efter många turer dog han jagad och utblot tad i en båt på floden Rhen i februari 1664.

Svensk-danska krig

Eldvapen dominerade striderna Trepundig regementskanon

Mörsare

●●Tung artilleripjäs ut

vecklad under 1300-talet. Blev ett viktigt vapen vid 1600-talets belägringar för att skjuta projektiler i en starkt krökt bana över murarna.

●●Lätt artilleripjäs. Understöd åt

Hjullåsvapen

●●Eldvapen som laddades från mynningen. Fanns som pistoler, karbiner och musköter. Avfyrningsmekanismen fungerade ungefär som en cigarettändare med ett roterande stålhjul som drogs upp med en nyckel.

DAVID K LÖCK ER

WUCHTER

S/FREDER

AT I O N A L M U S E U M

IKSBORG M

USEUM

EHRENSTR AHL/N

ABRAHAM

Danmarks kung Kristian V (till vänster) försökte återta Skåne från Sveriges unge regent Karl XI.

→ utanför Helsingborg. Snart var hela landskapet utom Malmö i danskar nas händer. Många skåningar hyllade Kristian V som sin befriare. I början av kriget fick danskarna hjälp av lokala bonde uppbåd och organiserade friskyttar eller snapphanar – ett slags gerillastyr kor som rekryterades på den skånska landsbygden. Slaget vid Lund den 4 december 1676 blev den stora vändpunkten. Det var en ovanligt förvirrande och ursinnig drabbning som böljade fram och till baka i närmare åtta timmar. Men till slut lyckades den unge svenske kungen Karl XI leda sitt kavalleri till seger. Slaget räknas som en av de blodi gaste drabbningarna i Nordens his toria, med cirka 6 000 döda danskar och 3 000 svenskar. Efter slaget av

stannade de danska erövringarna. Men Danmark var fortfarande över lägset till sjöss. Den 1 juli 1677 led den svenska flottan ett förödande nederlag i Køge bugt, söder om Köpenhamn. Positionerna i kriget var nu fastlåsta. Fred kunde bara uppnås genom ut ländsk medling. Efter skånska kriget införde Karl XI kungligt envälde i Sverige. Han fort satte den försiktiga utrikespolitiken och genomförde en lång rad viktiga reformer som stärkte krigsmakten. Bland annat grundade han den nya flottbasen Karlskrona i Blekinge. Dessutom infördes indelningsverket. Det innebar att ett antal bönder fick gå ihop för att hålla en soldat med ett torp och jord att bruka. Reformen innebar att Sverige kunde ha en stående armé även i fredstid. →

kavalleri och infanteri. »3-pundaren« var Gustav II Adolfs nya fältartilleri och en viktig del av krigsmaskinen.

Slaget vid Lund 1676 anses vara en av de blodigaste drabbningarna i Nordens historia. I bakgrunden syns stadens domkyrka.

Handgranat

●●Sprängvapen. An

tändes med lunta och kastades mot fienden i närstrid. I bruk sedan slutet av 1500-talet. För att hantera den utbildades en ny typ av soldat – grenadjären.

Flintlåsvapen

Bajonett

eldhandvapen. Ersatte luntlås- och hjullåsvapnen under andra halvan av 1600-talet. Förblev sedan vanliga i Europa fram till början av 1800-talet.

trängde den bajonett försedda musköten undan piken från de europeiska slagfälten och blev fotsoldaternas viktigaste närstridsvapen.

●●Mynningsladdade

●●I slutet av 1600-talet

N AT I O N A L M U S E U M

❞Det var en ovanligt förvirrande och ursinnig drabbning som böljade fram och tillbaka i närmare åtta timmar.❞

Ryttarvärja

●●Värjan var det viktigaste vapnet inom det svenska kavalleriet. De var något längre och kraftigare än fotsoldaternas och användes till både hugg och stöt.

Gerillakrig i Skåne och Bohuslän ●●I både Skåne och Bohuslän kunde danskarna under kriget 1675–79 dra nytta av de starka sympatier som delar av lokal befolkningen ännu hyste för danskarna. I början av kriget hände det ibland att bönderna själva organiserade rena bondeuppbåd för att delta i striderna. Men det vanligaste var att danskarna upprättade friskyttekompanier där lokala förmågor blandades med erfa ret krigsfolk. En tredje gruppering i gerilla kriget utgjordes av kringströ vande rövarband som lika gärna kunde attackera lokala bönder som svenska soldater. Svenskarna gjorde dock ingen skillnad på de olika grup peringarna, utan fördömde samtliga som »snapphanar« – ett annat ord för stråtrövare. De förföljde dem med en ofta utstuderad grymhet och de skånska landsvägarna var periodvis kantade av upphäng da lik. Under en straffexpedi tion i april 1678 jämnades hela Örkeneds socken med marken på Karl XI:s order.

K R I G S A R K I V E T, K O L O R E R I N G : S V A N T E S T R Ö M

Svensk-danska krig

Den svenska sidans övertag i artilleri och kavalleri blev avgörande under slaget vid Helsingborg 1710.

→ I Danmark drömde Kristian V fort farande om Skåne. Han hade också problem med Holstein-Gottorp, be läget strax söder om Jylland. Hertigdömets nära förbindelser med det svenska kungahuset var en källa till ständig oro. Redan 1697 hade Karl XI oväntat dött i cancer. Hans fjortonårige son Karl XII ärvde tronen. Den danske kungen började söka efter allierade och snart anmälde sig två villiga kumpaner: Au gust den starke av Sachsen och Polen samt den nye ryske tsaren Peter den store. De räknade med att ett koordi nerat trippelangrepp mot det svenska stormaktsväldet skulle tvinga fram en fred. Kriget inleddes under vårvintern 1700 med att danska trupper ryckte in

Karl XII.

Peter den store.

i Slesvig. Men någon snabb seger blev det inte. I stället kom kriget att pågå i mer än 20 år och blev känt som stora nordiska kriget. I juli 1700 landsteg Karl XII med 10 000 man norr om Köpenhamn. Sam tidigt bombarderades staden och ör logsflottan av svenska, engelska och holländska krigsfartyg. Danmarks nye kung, Fredrik IV, blev ordentligt

uppjagad och ingick ett panikartat fredsavtal. Chocken fick Danmark att hålla sig utanför stora nordiska kriget i närmare tio år. Först i november 1709 gick ännu en dansk armé i land vid Råå. Men till skillnad från 1676 fick danskarna nu ett tämligen ljummet mottagande av skåningarna. Trots dansk propaganda lyckades man inte rekrytera nya snapp hanar. Ändå var situationen kritisk för svenskarna. Landet saknade i stort sett ett fungerande försvar. Snart låg större delen av Skåne under danskt herra välde. I januari 1710 korsade danskarna gränsen till Blekinge och brandskat tade Karlshamn. Vid det laget hade dock en ny svensk armé redan börjat samlas i småländ

Fältherren Magnus Stenbock fick hjältestatus efter segern vid Helsingborg.

ska Växjö, under ledning av generalen Magnus Stenbock. Den 28 februari 1710 drabbade hans styrkor samman med danskarna i de frusna kärren utanför Helsingborg. Måndagen den 28 februari 1710 låg en gråkall morgondimma kring Helsing borg. Någonstans därute befann sig svenskarna. Ändå menade den danska överbefälhavaren Jörgen Rantzau att risken för ett anfall var liten, sikten var för dålig. Rantzau hade cirka 14 000 soldater i tälten utanför stadsmurarna, men han såg ingen anledning att göra dem redo för strid. Vid tiotiden bröt svenska förtrup per plötsligt ut ur skogen vid Pilshult, strax nordöst om staden. Varnings skotten dånade från Helsingborgs mu rar och omtöcknade danskar rusade ut

från tälten för att inta sina positioner. Tungt artilleri släpades upp på en höjd i närheten. Medan danskarna ställde sig upp till strid marscherade den svenska hu vudstyrkan ut ur skogen. Den svenske befälhavaren Magnus Stenbocks sol dater formerade sig i två parallella lin jer, ackompanjerade av pukor, pipor och vajande fanor. I manskap var hans krigshär jämnstark med den danska, men han hade fler ryttare och kanoner. Överraskningsmomentet var på Sten bocks sida, men Rantzaus positioner var starka. Den danska fronten skyd dades av delvis isbelagda våtmarker, och slätten som svenskarna måste ta sig över var översållad av djupa diken och låga stenmurar.

Strax före tolvslaget började den svenska framryckningen. Marschen ge nom kärren blev svår. Stenbock skrev i sin rapport efter slaget att »isen bar någorlunda, dock inte alldeles«. Både mannar och hästar trampade igenom. Hela tiden intensifierades den danska artilleribeskjutningen. Svenskarna föll i drivor och det moddiga vattnet fylldes med sönderskjutna kroppar. Det blodiga fältslaget slutade med svensk seger. En av orsakerna var att den danske överbefälhavaren Jörgen Rantzau personligen kastade sig ut i ett ursinnigt kavallerianfall i stället för att samordna sina trupper. Några dagar senare fick den svårt sårade Rantzau lämna Skåne tillsam mans med spillrorna av den danska armén. ph

Snön hjälpte Sverige att segra vid Narva

en 20 november år 1700 stod Slaget vid Narva år 1700 Sveriges kung Karl XII på en var Karl XII:s första stora höjd och blickade ut över stastrid. tiotusen trötta och den Narva i den östligaste delen av nuvarande Estland. hungriga svenskar anföll Han var bara 18 år, men hade redan tre gånger fler ryssar. Det varit kung i drygt tre år. Det som nu hade kunnat sluta med en väntade den unge regenten var hans katastrof. Men ett plötsligt hittills största utmaning. snöoväder ändrade allt. Tidigare samma år hade Polen, DanText BJÖRN LUNDBERG

Karl XII var bara 18 år när Sverige hamnade i krig med Ryssland, Danmark och Polen.

O TI

mark och Ryssland tillsammans gått i krig mot Sverige. Många trodde att Sverige skulle tvingas till en snabb fred, men Karl XII var full av självförtroende och den svenska krigs-

Slaget vid Narva den 20 november år 1700 blev ett blodbad. De anfallande svenskarna miste endast 700 man, mot nästan tiotusen stupade ryssar.

makten väl förberedd. Först hade svenskarna landstigit utanför Köpenhamn och tvingat danskarna till att sluta fred. Sedan hade Karl XII vänt blicken Carl Gustaf Rehnskiöld österut. Rysslands tsar Peter den store hade nämligen belägrat staden Narva – en strategiskt viktig garnison i svenska Ingermanland. Den officiella krigsförklaringen gick bland annat ut på att svenskarna vägrat avsätta postmästaren i staden Riga – trots ryska påtryckningar. Men detta var förstås bara ett svepskäl. Den verkliga anledningen var att Peter den store

I full stridmundering hade soldaterna marscherat flera mil om dagen på leriga vägar genom Estland. Vädret hade varit uselt. Svenskarna blev genomblöta, frusna och hungriga. Våldsamt hungriga. Brödet de haft med sig hade möglat. Nu såg de ingen annan utväg än att anfalla, trots att det tycktes vara en ren självmordsaktion. Karl XII beordrade att armén skulle göra sig klar för strid. Några officerare försökte få kungen på andra tankar, men han avfärdade deras invändningar. »I krig kommer segern från Gud, och han kan lika lätt giva den åt de få som

Narva Stockholm Ingermanland

RYSSL A ND

DA NM A RK

S V E R I GE

S VA N T E S T RÖM

ville utvidga sitt rike och få tillgång till Östersjöns kust. När svenskarna nådde fram till Narva såg läget inte särskilt ljust ut. Ett par kilometer bort bredde det befästa ryska lägret ut sig kring den belägrade staden. Där fanns omkring 30 000 ryska soldater. De var mer än tre gånger fler än de 10 000 man – främst svenskar och finnar – som Karl XII kom tågande med.

P O LE N När svenskarna angrep det ryska lägret utanför Narva (i dagens Estland) riktades anfallet mot två punkter. Den ryska försvars linjen delades på mitten och panik utbröt.

åt de många«, sa han. En vansinnig inställning, kan tyckas. Men just denna dag skulle taktiken faktiskt lyckas. Även på den ryska sidan var stämningen orolig. Föregående dag hade Peter den store plötsligt lämnat över befälet till sin närmaste medhjälpare, hertigen av Croy. Tsaren hävdade att

han måste ge sig av för att välkomna en grupp turkiska diplomater som var på väg för att besöka Moskva. Den verkliga anledningen till tsarens plötsliga avresa var troligen att han helt enkelt hade blivit rädd. En tillfångatagen svensk officer hade nämligen lyckats lura i den ryska →

❞De såg ingen annan utväg än att anfalla, trots att det tycktes vara en ren självmordsaktion.❞ A L E X A N D E R VO N KOT Z E B U E

Slaget vid Narva

Svenskarna erövrade fler än 170 ryska fanor vid Narva.

Kriget gällde Östersjöhandeln ●●Slaget vid Narva var den första stora drabbningen i den konflikt som gått till historien som stora nordiska kriget. Sverige ville med alla medel bevara kontrollen över Östersjöhandeln och provinserna

Ursinnigt högg svenskarna omkring över det öppna fältet, men höggs ner sig. Rykande varmt blod blandades med av svenska ryttare. Samtidigt började snögloppet i en sörja på marken. Den de svenska och finska soldaterna inne i det ryska lägret att plundra hejdlöst. svenska anfallsplanen lyckades. Ryssarnas styrka delades på mitten och Särskilt spritförråden länsades snabbt. trängdes ihop mellan skyddsvallarna I takt med att promillehalten steg sjönk och floden Narvas iskalla vatten. stridsförmågan drastiskt. Karl XII bevittnade de svenska I det tilltagande mörkret hamnade framgångarna på vänsterflygeln. Sesvenska regementen till och med i strid dan beslöt han sig för att rida ner med varandra. Under natten ebGO D på öppna fältet tillsammans bade striden ut och de ryska styrkorna kapitulerade. Ett med sin kammarherre. De fastnade dock båda två i stort antal officerare togs en djup gyttjegrav och till fånga. De flesta soldater kunde inte ta sig loss på fick däremot ge sig av sedan Tsar Peter lämnade Narva egen hand. Kungen räddade lämnat ifrån sig sina vainnan striden des av några finska soldater pen. Svenskarna hade nämbörjade. som hjälpte till att dra upp ligen ingen möjlighet att ta honom, men ena stöveln blev så många krigsfångar. De ryska kvar i leran. Under tiden steg paniken matförråden behövde man själv. inne i det ryska lägret. Förutom mat och ammunition togs Stora skaror försökte fly så gott de kunde. Ett stort antal ryska soldater också 170 kanoner och 24 000 vapen i retirerade över Narvafloden på en träbeslag. Den svenska segern var alltså bro. Men bron brast under soldaterförkrossande. Omkring tiotusen rysnas tyngd och många drunk-nade i sar hade stupat. På den svenska sidan det iskalla vattnet. Andra försökte ta hade »bara« cirka 700 man omkommit. sig till skogarna genom att springa På kort sikt innebar framgången vid

i Baltikum – stora delar av dagens Estland och Lettland. Denna mål sättning hotades av Ryssland, vars ambition var att lägga beslag på samma handel och samma land områden.

❞För tsar Peter var nederlaget givetvis ett stort bakslag.❞

ELL

Narva att hotet mot Sveriges gränser hade avvärjts. I ett längre perspektiv fick den överlägsna segern dock allvarliga konsekvenser. Svenskarna började nämligen underskatta sina ryska motståndare. För Peter den store var nederlaget givetvis ett stort bakslag. Den ryska krigsmakten hade visat att den inte höll samma standard som Europas övriga stormakter. Förutom förlusterna i människoliv, vapen och ammunition hade en stor del av rikets krigsledning tagits till fånga. Men Peter den store skulle lära sig sin läxa. Han tvingades bygga upp armén på nytt och göra den modern. Att han lyckades med detta arbete skulle visa sig nio år senare, utanför staden Poltava i Ukraina. Läs mer om händelserna där i nästa artikel. ph

N AT I O N A L M U S E U M

→ krigsledningen att Karl XII:s här bestod av fler än 30 000 man. Klockan två på eftermiddagen var den svenska armén redo för anfall. Befälhavare var generalen Carl Gustaf Rehnskiöld. Hans plan gick ut på att rikta anfallet mot två punkter längs den långa ryska belägringsvallen. På så sätt skulle försvararnas linje delas på mitten. I samma stund inträffade något som ställde alla förutsättningar på ända. Det började snöa häftigt. Västanvinden fick snön att piska de ryska soldaterna i ansiktet. Sikten gick från måttlig till helt obefintlig. Svenskarna anföll med vinden och snön i ryggen. Inga trumvirvlar hördes, inga skott avfyrades. Tysta ryckte soldaterna fram i skydd av snöovädret. Först när de befann sig på 30 meters håll blev de upptäckta av ryssarna. Med full kraft vräkte den svenska anfallsvågen fram över vallarna med värjorna i högsta hugg.

Akut: Nödläge i Ukraina!

Scanna QR-koden eller swisha ett nödpaket till 123 129 5021. Just nu flyr barn och familjer i Ukraina för livet undan striderna. Läget är desperat och oförutsägbart. Liv står på spel. Trots osäkerheten stannar UNHCR kvar, ger skydd och delar ut livsviktig nödhjälp.

Nu behöver vi ditt stöd för att hjälpa fler. Swisha en gåva till 123 129 5021 eller scanna QR-koden med Swish-appen i din mobil. 370 kr kan räcka till ett nödpaket. Varmt tack för din gåva!

Slaget vid Poltava

STORMAKTENS En sommardag 1709 drabbade 19 000 karoliner samman med en dubbelt så stor rysk armé vid Poltava, i dagens Ukraina. Slaget slutade med seger för tsar Peter – en av de viktigaste i Rysslands historia. Karl XII tvingades fly. Text BO ERIKSSON

A ON

id tiotiden på morgonen den 28 juni 1709 befinner sig den ryske tsaren Peter den store med sin stab ett par kilometer från staden Poltava. Han och hans följe har slagit läger på en kulle. Nedanför dem på slätten står ryska trupper uppställda i slagordning. Tsaren höjer kikaren.

De små figurerna som syns genom tubens suddiga lins bekräftar vad adjutanten nyss meddelat honom: svenskarnas huvudstyrka anfaller, trots att det i det läget av slaget går fem ryssar på varje svensk soldat. Tsar Peter söker vidare med kikaren. Han noterar att karolinerna inte ens har något artilleri. Tsaren skakar

Karl XII Karl XII:s fälttåg mot Ryssland var ett led i stora nordiska kriget, 1700–21.

❞Redan vid den första salvan visar sig stora hål i leden av blågula figurer.❞

F I N E A R T I M A G E S / H E R I TA G E I M A G E S /G E T T Y

UNDERGÅNG S VA N T E S T RÖM

oförstående på huvudetta mål beslutade Stockholm det och beordrar eldden svenska krigsledMoskva givning. Redan vid den ningen att invadera första salvan ser han Ryssland. Poltava hur stora hål visar sig De svenska soldaKiev i leden av blågula fiterna var dåligt rustade för att möta det gurer. Den svenska UKRAINA bistra klimat som stormakten börjar Svarta 500km falla samman. Slaget rådde där; särskilt havet vid Poltava var en del vintern 1708–09 var Poltava ligger i den östra av den kraftmätning extremt kall. Både delen av dagens Ukraina. som kallas stora nordkrigsfolk och häsiska kriget. Huvudaktörer under en tar dukade under i den bitande kystor del av konflikten, som utspelades lan. På bara några månader dog 1700–21, var Sveriges kung Karl XII och uppemot 3 000 man av förden ryske tsaren Peter den store. frysningsskador eller blev Svenskarnas främsta mål under invalider för livet. kriget var att bevara kontrollen över Så småningom handeln i Östersjön. För att uppnå kom dock våren, och →

DUNC AN WALKER

Peter den store Slutskedet av slaget vid Poltava med ryska trupper i förgrunden. Målningen beställdes av Peter den store efter segern.

Segern vid Poltava brukar betraktas som den ryske tsaren Peter den stores största militära framgång.

Slaget vid Poltava

Nederlaget var början till slutet ●●I och med nederlaget vid Poltava 1709 vände allt till det sämre för den svenska stormakten. Karl XII tvingades fly till Osmanska riket, dagens Turkiet. Stärkta av de svenska motgångarna ingick Danmark, Sachsen och Ryssland en ny angreppspakt. Danmark attackerade Skåne, ett anfall som dock slogs tillbaka. Karl

XII stannade fem år i Turkiet. Efter den så kallade kalabaliken i Bender 1713 lyckades kungen så småningom lämna landet och begav sig på en snabb och farlig ritt till nordtyska Stralsund, som då var svenskt territorium. 1713–14 erövrade ryska trupper Finland och Åland, som ockuperades. Ryssland var nu den nya stormakten

→ med den en allt intensivare jakt efter de ryska trupper som dittills gäckat svenskarmén. Ryssarna hade framgångsrikt använt sig av samma taktik som de skulle komma att tillämpa mot Napoleon hundra år senare: retirera, undvika direkt strid och bränna allt av värde bakom sig så att den avancerande fienden fick problem med försörjningen.

förråd med mat och ammunition som tagit slut under vintern. Medan man hämtade krafter för att kunna utmana ryssarna behövde man Poltava som bas. Problemet var bara att det fanns omkring 4 200 ryska soldater i garnisonen. Och fler var dessutom på väg. Den 16 juni korsade ryska trupper under befäl av general Alexandr Mensjikov floden Vorskla och slog läger i närheten av Poltava. När Karl XII dagen efter rekognoscerade utanför ryssarnas läger träffades han av ett skott i foten. Eftersom skottskadan inflammera-

Karolinerna, som soldaterna i den svenska armén kallades, skulle dock få kontakt med ryssarna till slut. Man fann dem vid en liten by – eller snarare en garnison – som hette Poltava, intill floden Vorskla i Ukraina. Svenskarna hade begett sig dit för att bygga på de

ningen på slagfältet var bättre än den svenska.

Infanteri kavalleri Framryckning

Ryska huvudfästet la

● Ryssarna var

2 km

Vo r s k

S VA N T E S T RÖM

● Den ryska led

Svenska trupper

Infanteri kavalleri

Redutter

numerärt överlägsna svenskarna. ● Ryssarnas ut

byggnad av redutt linjen överraskade karolinerna.

Uppmarschplats

● Svenskarna

POLTAVA Svenska lägret

des drabbades han av feber och bars omkring på bår. I det tillståndet var det svårt för kungen att leda styrkorna, så Carl Gustaf Rehnskiöld övertog befälet. Svenskarna led nöd på proviant och var rastlösa. De försökte locka ut de ryska trupperna genom att ställa sig i slagordning och utmana till strid. Men ingenting hände. Stämningen i svensklägret var nu mycket dålig. Fältmarskalken Rehnskiöld grälade öppet med befälhavaren Adam Ludvig Lewenhaupt. Mellan det ryska lägret och Poltava började samtidigt ryska soldater bygga så kallade redutter, en sorts skyttevärn.

❞Svenskarna led nöd på proviant och var rastlösa.❞

Därför segrade ryssarna vid Poltava: Ryska trupper

i Östersjöområdet.På hösten 1718 drog Karl XII igång ett fälttåg mot Norge. Syftet var att erövra landet från Danmark. Vid Fredrikstens fästning i Fredrikshald, nuvarande Halden, dödades den svenske kungen av ett skott den 30 november 1718. Sveriges drygt hundra år långa tid som stormakt var nu definitivt slut.

saknade tillräckligt understöd av artilleri och kavalleri.

Från redutterna, en typ av skyttevärn, kunde ryssarna beskjuta karolinerna i flanken när de skulle utmana den ryska huvudhären.

Den 26 juni anlände tsar Peter med sina trupper och slog läger vid byn Jakovtsi, cirka fem kilometer från Poltava. Ryssarna var nu samlade i full styrka och de numerärt underlägsna svenskarna inringade. Dagen efter tsarens ankomst diskuterade Karl XII med fältmarskalken Rehnskiöld, kanslichefen Carl Piper och översten Gustav Henrik von Siegroth vad man skulle göra. Situationen såg allt annat än ljus ut. En reträtt var otänkbar, det skulle de uthungrade soldaterna aldrig klara, och några förstärkningar var inte att vänta. Kungen och hans rådgivare bestämde sig därför för att satsa allt på ett kort. Det hade ju fungerat förr; en mindre karolinsk styrka hade flera gånger segrat över en numerärt överlägsen fiende.

F I N E A R T I M A G E S / H E R I TA G E I M A G E S /G E T T Y

Man kom överens om att svenskarna ten har ryssarna byggt ut reduttlinjen. skulle överrumpla ryssarnas reduttSkansarna bildar nu ett farligt T (allinje. Medan överste Siegroth anföll ternativt ett L, exakt hur reduttlinjen redutterna skulle resten av armén såg ut är oklart) där den lodräta linställa upp sig på fältet, som låg jen i T:et pekar hotfullt mot de anbortom skansarna, för att utnalkande svenska trupperna. mana den ryska huvudhären. Det är en veritabel dödsInga andra än kungen fälla. För att komma till det och dessa tre herrar öppna fältet, där man ska kände till stridsplanen i slåss mot tsar Peters husin helhet. Det skulle visa vudarmé, måste svenskCarl Gustaf sig bli ödesdigert. arna alltså först passera på Rehnskiöld. båda sidor av en pålspärr, varifrån ryssarna kommer att Den 28 juni, några timmar efter midnatt, inleds den händelseöverösa dem med ett dödligt kul- och kedja som ska utmynna i det som har granatregn. Som varje befäl vet utgör kallats den största katastrofen i svensk eld i flanken bland det farligaste som militärhistoria. I skydd av nattens mörhans trupper kan utsättas för. ker marscherar svenskarna iväg från sitt läger. De lämnar kvar artilleriet Ryssarnas taktiska grepp under natvid trossen, för att kunna rycka fram ten skapar inte bara oordning i den snabbt och tyst. När svenskarna komsvenska armén. Rehnskiöld ryker dessmit en bit på väg möts de dock av en utom återigen ihop med Lewenhaupt obehaglig överraskning: under natoch stämningen är överlag dålig. De

båda officerarna bråkar om hur trupperna ska ställas upp. Och var håller det svenska kavalleriet hus? Först klockan kvart i fyra på morgonen anländer de beridna trupperna – som har ridit vilse – och anfallet kan påbörjas. Men solen är nu redan uppe och det går inte längre att diskret och snabbt ta sig förbi skansarna för att sedan attackera den ryska huvudstyrkan. Ryssarna har vid det här laget också fått klart för sig att svenskarna är på väg. De första kanonkulorna börjar falla över karolinerna. Medan soldaterna sprängs i bitar fortsätter befälhavarna att käbbla, om man ska retirera eller anfalla. Till slut bestämmer man sig för det senare. Trumpetarna blåser strids signalen och till takten av trumslag börjar svenskarna avancera. Generalmajor Carl Gustaf Roos infanteri attackerar redutterna. Men von Siegroth, som varit med och utarbetat krigsplanen, →

Svenskt och ryskt kavalleri drabbar samman under slaget. Målning av den franske konstnären PierreDenis Martin (1663–1742).

Slaget vid Poltava

Kapitulerade vid Perevolotjna ●●Adam Ludwig Lewenhaupt (1659–1719) ville egentligen inte alls bli krigare. Han drömde om att bli diplomat, men övertalades att ta värvning och strida ett par år utomlands. Vid Poltava ledde Lewenhaupt infanteriet och fick efter slaget befälet över de svenska kvarvarande trupperna. Istället för att ansluta sig till Karl XII i söder, som planen var,

→ stupar innan han hinner informera Roos. Därför vecklar Roos in sig i en onödig strid om redutterna, istället för att passera dem. Medan fotsoldaterna i Roos regemente kämpar för sina liv, skär ryssarna skickligt av deras kontakt med den svenska huvudarmén.

J E A N - M A R C N AT T I E R

I september 1708 förlorade en svensk armé under Adam Ludwig Lewenhaupt ett slag mot ryssarna vid Lesna, i Vitryssland.

kapitulerade han till svenskarna mycket väl numerärt underlägsna hade kunnat vinna en ryska styrkor vid byn sådan drabbning. Vad Adam Ludwig Lewenhaupt. Perevolotjna 1 juli 1709. det skulle ha lett till, förKungen förlät honom aldrig utom ännu fler dödade och för det. Lewenhaupt blev därlemlästade människor, är dock för aldrig utväxlad utan avled i rysk oklart. I långa loppet är det dessutfångenskap. Lewenhaupts beslut att om svårt att se hur Sverige skulle ha kapitulera istället för att ta strid har kunnat stå emot ett expanderande kritiserats hårt. Kritikerna menar att Ryssland med stormaktsambitioner.

valleri fram, i Jesu namn!« Men det är en trång passage och det dröjer innan generalmajor Carl Gustaf Creutz ryttare kommer fram. De lyckas dock jaga undan Mensjikovs kavalleri. Efter detta tar sig den svenska huStriderna om redutterna blir mycket vudarmén till en sänka för att samla hårda. »Gå på! Gå på!«, manar ihop trupperna. Klockan är nu Roos sina soldater, som inte omkring sex på morgonen. är utrustade för att inta redÄven ryssarna samlar sig utter och därför blir lätta vid sitt läger. byten för ryssarna. Borta vid redutterna Snart tornar högar av sitter en förtvivlad Roos Alexandr lik upp sig runt skansarna. fast i den ryska klämman. Mensjikov. Bakom redutterna möter den Av en trupp på 2 600 man avancerande svenskarmén finns endast 400 man kvar vid framstormande ryskt kavalleri. liv när klockan blivit nio. BlodRopen fortplantar sig bakåt i de lukt blandas med den sura doften svenska leden. »Kavalleri fram! Kaav urin och svett som kommer med

dödsångesten och paniken. Stanken från uppsprättade magar och sönderskjutna kroppar sticker lika fränt i näsborrarna som krutröken. Skrik och tjut hörs överallt. Mellan ryssarna och de svenska soldaterna i sänkan ligger ett dödens väntrum på cirka 800 meter. Klockan blir tio och svenskarna inleder sitt huvudanfall. De vrålar »Med Guds hjälp!« och avancerar mot den ryska huvudstyrkan. Fanor vajar i vinden och trumpojkarna slår sina virvlar. Förmiddagssolen, och skräcken inför det som väntar, får männen att svettas. Det är nu som tsar Peter beordrar sitt artilleri att spela. Brinnande klot och flygande skrot, så kallade kartescher, lemlästar både människor och djur. Soldater stupar »såsom gräset för lien«, som Lewenhaupt efteråt har beskrivit soldaternas marsch mot undergången. De svenska bondsoldaterna har under sträng disciplin fått lära sig att inte avfyra sina musköter förrän de är precis inpå fienden. Den taktiken har hittills fungerat bra, när det funnits ett artilleri som givit dem stöd och ett kavalleri som gått till anfall. Vid Poltava saknas kanonerna och de svenska ryttarna är upptagna på annat håll och kan därför inte hjälpa infanteriet. När svenskarna befinner sig cirka 50 meter framför de ryska ställning-

❞Kavalleri fram! Kavalleri fram, i Jesu namn!❞

AT L A N T I C F I L M

Svenskt kavalleri anfaller. Scen ur filmen Slaget vid Poltava (2007).

arna avlossar ryssarna en muskötsalva. 10 000 kulor sätter sig i de blågula uniformerna och sliter upp kropparna. Trots den mördande elden fortsätter svenskarna disciplinerat sin marsch mot fienden. Först på 30 meters avstånd besvarar svenskarna elden. Nu är det ryska soldaters tur att få huvudet genomskjutet eller fingrarna söndertrasade.

av svensk dominans på det militära området är över. Nu är det Sveriges tur att vara den jagade, och Ryssland har seglat upp som norra Europas nya stormakt. ph

Blev krigarkungen lönnmördad? ●●Samma år som den 15-årige Karl XII kröntes till kung, 1697, brann slottet Tre Kronor. Det togs som ett dåligt omen. Eld och motgångar skulle följa den unge regenten, menade olyckskorparna. Från år 1700 och fram till hans död 1718 befann sig också mycket riktigt Sverige i krigstillstånd. Karl XII anpassade sig till krigets villkor. I fält gick han klädd som en enkel soldat. Det påstås att när en utländsk ambas-

Karl XII blev skjuten i foten före slaget, och bars sedan runt på en bår.

sadör, som inte visste hur Karl XII såg ut, skulle uppvakta den svenske kungen hälsade han på en av de kungliga adjutanterna istället. Karl XII:s död vid Fredriksten (nuvarande Halden) den 30 november 1718 har varit mycket omdiskuterad. Somliga menar att han lönnmördades, andra att det var en kula från den norska sidan som dödade honom. I dag lutar de flesta åt det senare.

G U S TA F C E D E R S T R Ö M / S T O C K H O L M S A U K T I O N S V E R K

Därefter böljar striden fram och tillbaka. »Stå! Stå!«, manar de svenska befälen när soldaterna plötsligt slänger sina vapen och flyr i panik. Vissa lyder, stannar och fortsätter att slåss, men till ett fruktansvärt pris i människoliv. Av till exempel Upplands regemente på 700 man återstår bara 14 när striden är över. Efter mindre än en timme, när klockan är runt elva, är svenskarna nedkämpade och tsar Peter sträcker hatten i vädret som ett segertecken. Rehnskiöld och flera andra karoliner tas till fånga ute i skogen. Karl XII, som under striden befunnit sig på den högra kanten av slagfältet, har fått sin bår sönderskjuten. Han sätts på en häst, och rider mot gränsen till osmanska riket. Några dagar senare kapitulerar Lewenhaupt och återstoden av den svenska armén vid byn Perevolotjna. Av en total styrka på 19 000 man har svenskarna förlorat 9 700 i döda

och tillfångatagna. Nästan varannan svensk har alltså blivit dödad eller tillfångatagen vid Poltava. Ryssarnas armé på 53 000 man har »bara« förlorat cirka 3 600 i döda och sårade. År

Drottningen som planerade en kupp Hon var syster till Preussens kung Fredrik den store och kunde inte tåla att hennes man, kung Adolf Fredrik av Sverige, inte hade något inflytande över hur landet styrdes. Därför pantsatte Lovisa Ulrika sina kronjuveler för att stödja en revolt mot regeringen.

Text TOMAS BLOM

UPPSAL A UNIVER SITE TSBIBLIOTEK

Men det som var mest frustrerande för dolf Fredrik, som från börden ambitiösa unga prinsessan var jan var furstebiskop av att kungamakten i Sverige enligt 1720 Lübeck, hade utsetts till Sveriges tronföljare redan års regeringsform var helt satt ur spel. 1743. Året därpå gifte han sig Svenskarna hade tröttnat på att stymed Luise Ulrique, dotter till Preusras av enväldiga kungar som offrade både mänskliga och ekonomiska sens kurfurste Fredrik Wilhelm. Hon hade fått en mycket god resurser i förödande krig. Nu uppfostran och umgicks med utövades makten av riksrådet, ett galleri av tidens intellekden regering som utsågs av riksdagen. tuella storheter, bland andra Adolf När Adolf Fredrik blev kung filosofen Voltaire. Fredrik. Väl i Sverige lät kronprinssan 1751 försökte Lovisa Ulrika geförsvenska sitt namn till Lovisa nast att få sin make att visa vem Ulrika men visade tydligt redan från det var som bestämde i landet. Men han nöjde sig med att förhala underteckförsta början att hon var missnöjd med nandet av rådsbeslut som han ogillade, sitt nya fosterland. något som ledde till att regeringen helt Kontrasten var stor mot hennes sonika började »underteckna« skrivelser med en stämpel som avbildade den hemland, den kulturellt framstående kungliga namnteckningen. militärstaten Preussen. Sverige höll fortfarande på att komma på fötter ekonomiskt efter den I riksdagen fanns två partigrupper utarmande stormaktstiden som stod emot varandra och kom att och framstod i jämförelse kallas hattar och mössor. För att hävda majestätets intressen lanserade Lovisa som ett kulturellt bakvatten.

Lovisa Ulrika pantsatte 44 briljanter från sin kröningskrona.

Ulrika en tredje gruppering, ett hovparti. Politiskt hade det ingen större framgång, utan fungerade mest som en plattform för allt mer våghalsiga planer på en våldsam revolution för att återinföra enväldet. I spetsen för intrigerna stod några av rikets främsta adelsmän. Drottningen stödde dem helhjärtat, bland annat genom att pantsätta kronjuvelerna utomlands för att skaffa medel för kuppen. Den skulle äga rum vid midsommartid år 1756 med stöd av både köpta huliganer och kungatrogna militärer. Men det hela blev ett fiasko. En av sammansvärjningens marginella figurer, värdshusvärden Ernst

Lovisa Ulrika tog revansch som fredsmäklare ●●År 1757 förklarade Sverige krig mot Preussen, en av samtidens starkaste militärmakter. En av orsakerna till kriget var Sveriges allians med Frankrike, Preussens fiende. En annan orsak var att ständerna gärna ville straffa

ADOLPH VON MENZEL

Drottningen var van vid ett rikt hovliv med sin bror Fredrik den store (i mörkblått) och Voltaire (i lila).

Angel, röjde planerna för fel person och inom ett par dygn var upprorsmännen fängslade. De underkastades tortyr och skvallrade på varandra. Den 22 juni fick även kungaparet veta att kupplanerna var avslöjade.

inte haft så mycket med det hela att göra, fick i nåder behålla sin krona – men bara på villkor att han höll sig i skinnet i fortsättningen! Den tioårige kronprins Gustav, ett brådmoget barn, var sannolikt väl medveten om vad som skedde och bör ha dragit lärdom inför framtiden. 1771 avled Adolf Fredrik och redan året därpå hade Gustav III genomfört sin statskupp. Till skillnad från moderns dito slutade den med att han satt säkert i sadeln som »upplyst despot«. Lovisa Ulrika gjorde till att börja med vad hon kunde för att få sonen att dela med sig av sin makt. Men det hade hon inget för. ph

maskinen. Nu tvingades regeringen be drottningen, som hållits utanför allt inflytande efter kuppen, om hjälp. Genom hennes medling kunde Sverige behålla landområdena i Pommern. Det blev drottningens revansch.

Lovisa Ulrika var missnöjd med kulturklimatet i Stockholm.

ANTOINE PESNE

För utredarna tydde mycket på att drottningen varit synnerligen inblandad i kuppen mot regeringen. Sju av de ledande upprorsmännen halshöggs, bland dem några av rikets högsta adelsmän och drottningens nära vänner och förtrogna. Själv fick hon foga sig i att bli regelrätt uppläxad av ärkebiskopen. Hennes make, som förmodligen

drottning Lovisa Ulrika ytterligare för det misslyckade kuppförsöket genom att dra i krig mot hennes bror, Preussens kung Fredrik den store. Det skulle snart visa sig att armén blev ett lätt byte för den preussiska krigs

Kungafamiljen flyttade in i Stockholms slott när det stod färdigt år 1754. Två år senare avslöjades drottningens kupplaner.

Slaget vid Svensksund

Små kanonbåtar avgjorde striden Två gånger drabbade den svenska och den ryska flottan samman vid Svensksund i Finska viken. I det första slaget hösten 1789 blev den svenska flottan illa tilltygad. Sommaren därpå ville Gustav III ha revansch. Text ÅKE STEINWALL

å morgonen den 9 juli 1790 var den svenska flottan tillbaka i Svensksund, inne i Finska viken. Nu skulle Gustav III få sin hämnd för det nesliga nederlaget på samma plats två år tidigare. Den nyligen uppstigne kungen kunde själv från sin skonert Amphion bevittna hur den svenska flottan po-

sitionerade sig enligt skeppsbyggaren Fredric Henric af Chapmans planer. Skärgårdsfregatterna placerades på linje så att sundet spärrades av. Mellan fregatterna roddes galärer på plats och på flyglarna fanns de små, lättrörliga kanonsluparna. Så kom signalen att göra klart för strid. 12 578 man stod redo med lad-

dade handvapen på skärgårdsflottans 195 fart yg. Men den ryska flottan var större och nu gick den till attack. Konflikten med Ryssland hade inletts två och ett halvt år tidigare. Gustav III behövde ett krig för att stärka sin ställning i riket och dessutom ville han återta områden som ryssarna erövrat på 1740-talet. Genom en statskupp 1772 hade Gustav III ökat sin makt på adelns bekostnad men den regeringsform han själv genomdrivit gav honom ändå inte rätt att inleda anfallskrig.

Svenska skärgårdsfregatter skjuter intensivt mot ryssarna.

❞De ryska fartygen bordades, sänktes, brändes eller drev redlöst mot kusten.❞ Flaggorna signalerar »Forcera fiendens linje och gör ert bästa att förgöra honom«. Under det andra slaget vid Svensksund år 1790 lyckades den mindre svenska flottan tvinga ryssarna till reträtt.

När budet om att den svenska flottan hade mobiliserats nådde den ryska ledningen, uppstod nästan panik i Sankt Petersburg. Den 17 juli 1788 kryssade den svenska flottan vid ön Hogland i Finska viken. De svenska skeppens utkiksposter såg det ena ryska seglet efter det andra dyka upp vid den dimmiga horisonten. Så snart skeppen befann sig inom skotthåll gav fartygsbatterierna eld. Trots beskjutningen lyckades ingen av parterna förbättra sin position. Krigsledningarna →

Gustav III – en enväldig reformkung ●●Gustav III besteg den svenska tronen år 1771. Från början gjorde han sig känd som en upplyst monark. Han reformerade rättsväsendet och förbjöd bland annat användandet av tortyr vid förhör och begränsade antalet dödsstraff. Även i religiösa frågor var kungen tolerant: trots motståndet från kyrkan tillät han år 1782 judar att bosätta sig i vissa svenska städer. Kungen visade också stort intresse för kultur, särskilt teater, arkitektur och inredning. År 1786 instiftade han Svenska Akademien. Han skaffade sig dock tidigt fiender inom den politiska eliten när han genom en kupp år 1772 avskaffade riksrådet, begränsade adelns inflytande och samlade det mesta av makten Gustav III i sina egna händer. Motståndet regerade mot kungens envälde växte Sverige snabbt i samband med 1771–92. ryska kriget 1788–90.

Svenska flottan använder kanonbestyckade roddbåtar.

N AT I O N A L M U S E U M

De ryska fartygen har trängts samman och blir beskjutna från flera håll.

L O R E N S PA S C H D Y/ N AT I O N A L M U S E U M

Med arrangerade gränsstrider försökte han därför få det att se ut som om Ryssland var den anfallande parten. Därmed kunde Gustav III få stöd för att mobilisera armén och flottan och i juni 1788 fördes trupperna från den svenska rikshalvan till Finland. Målet var att besegra den försvagade ryska flottan ute till havs och därefter erövra Sankt Petersburg och Kronstadt med armén.

Svensksund

Officersmyteri och förräderi ●●Efter de inledande nederlagen i ryska kriget samlades i augusti 1788 en grupp officerare på Anjala gård i sydöstra Finland. I en skrivelse krävde de att kriget skulle avslutas och den svenska riksdagen inkallas. Vissa officerare tog också kontakt med Katarina den stora och det förekom planer på att med rysk hjälp frigöra Finland från Sverige. Även kungens bror, hertig Karl, stödde kravet på fredsförhandlingar. I det läget förklarade Danmark krig mot Sverige vilket Gustav III snabbt utnyttjade för att stärka sin ställning. I sin propaganda manade han folket till uppslutning i kampen mot ärkefienden i söder. Samtidigt arresterades de ledande inom Anjalaförbundet och en av dem, Johan Henrik Hästesko, avrättades.

→ på båda sidorna förstod att på ammunition. Gustav III:s ambition att landsätta styrkanonduellen inte skulle resultera i något annat kor i Sankt Petersburg hade misslyckats. än förstörda skepp, om slaget fick fortsätta som det börjat. Samtidigt körde marBortsprängda flikoffensiven i Finland fast. Inom den svenska sor från master och officerskåren växte fartygsinredning flög Katarina den stora missnöjet med Gustav omkring på däck och av Ryssland. III:s krig. Den svenske orsakade svåra skador. Kanonernas dån och de såkungen lyckades dock berade männens skrik skapade en hålla greppet om makten tack vare ett skickligt propagandamaskimardrömslik atmosfär ombord. På det nedre kanondäcket gjorde krutröken neri. Under 1789 utkämpade den svenska det nästan omöjligt för besättningen flottan nya misslyckade eller resultatatt andas. Klockan 22 på kvällen upphörde lösa sjöslag mot ryssarna vid Öland i juli och vid Svensksund i Finska viken i kanonaden. Ryssarna hade förlorat ungefär dubbelt så många man som augusti. Men Gustav III var inte beredd svenskarna. Ändå hade de lyckats föratt sluta fred. Eftersom alltfler svenska hindra en svensk genombrytning av adelsmän ville begränsa hans makt var den ryska flottans försvarslinje. han beroende av en militär framgång Kungens bror, storamiral hertig Karl, för att behålla sin maktställning. utropade trots det den svenska flotÅret därpå trotsade Gustav III sina tan som segrare, eftersom ryssarna rådgivare och lät både örlogsflottan inte fortsatte kampen på morgonen. och skärgårdsflottan angripa Viborg. I praktiken var dock den svenska flotOm staden kunde intas skulle vägen mot Sankt Petersburg ligga öppen tan tvungen att dra sig tillbaka i brist

Galärer och kanonslupar i skärgårdsflottan var lättmanövrerade även i grunda farvatten.

N AT I O N A L M U S E U M

S VA N T E S T RÖM

Helsingfors 50km

Hogland

Finska

Viborg Sankt Petersburg

»Viborgska gatloppet« – när svenska fartyg lyckades ta sig förbi en rysk belägring.

en v i k Kronstadt

l Far

Vindriktning

Kotka

SVENSKA FLOTTAN

Musalö

Kutsalö

RYSKA FLOTTAN Svensksund

1000m

Flera gånger under krigen 1788–90 drabbade ryska och svenska flottan samman i Finska viken.

för den svenska hären. Istället blev den svenska flottan med kungen ombord, instängda i Viborgska viken. Den ryska belägringen varade under hela juni månad innan större delen av flottan lyckades bryta sig ut genom den svårnavigerade skärgården under häftig beskjutning. Mot alla odds hade svenskarna slingrat sig ur det ryska greppet. Den avvärjda katastrofen gav kungen hopp om nya framgångar. Några veckor senare var den svenska skärgårdsflottan tillbaka i Svensksund. När de svenska fartygen bildat en spärr i sundet gick den ryska flottstyrkan till attack. Men den tilltagande vinden förde ryssarna farligt nära de svenska linjerna. Även om den svenska flottan var mindre än den ryska hade de fler små, lättrörliga kanonbåtar. Avgörandet i slaget kom när en grupp av dessa lyckades ta sig runt och anfalla ryssarna i ryggen. De besköts nu från tre håll med hård kanoneld och när ett ryskt fartyg vände söderut för att möta det nya hotet uppfattades det av andra befälhavare som en order om reträtt. Snart började det ena efter det andra av de ryska fartygen dra sig ur striden. De ryska fartygen bordades, sänktes,

❞Flottan lyckades bryta sig ut genom den svårnavigerade skärgården.❞ brändes eller drev redlöst mot kusten. När striderna avslutades den 10 juli var ryssarnas förluster enorma: 9 000 män, 52 större fartyg och otaliga mindre båtar. Sveriges förluster var minimala i jämförelse: endast ett fåtal fartyg och ett par hundra döda. Segern i det andra slaget vid Svensksund gav Gustav III möjlighet att förhandla om fred. Den 14 augusti 1790 slöts freden i Värälä, dock utan de gränsförändringar som Gustav III hade hoppats på när han startade kriget. Den svenska segern väckte stor uppmärksamhet i Europa, eftersom få bedömare hade trott att Sverige skulle kunna mäta sig med det militärt överlägsna Ryssland. Men

även om Gustav III hade stärkt sin personliga makt genom avslutningen av kriget så hade striderna under åren 1788–90 varit väldigt kostsamma för landet. Uppskattningsvis stupade 20 000 svenska män i sin bästa arbetsålder. Många dog i de härjande epidemierna eller av den bristfälliga vården av sårade i fält. Trots segern hade kung Gustav III fortfarande många fiender inom den svenska adeln, där en sammansvärjning växte fram i hemlighet. Två år senare omringades kungen under en maskeradbal på Operan. ph

Med intensiv kanoneld vände svenskarna slaget vid Svensksund.

I TH

N AT I O N A L M U S E U M

Fredrikshamn

Svensksund

Sammansvurna mördade Gustav III A L E X A N D E R R O S L I N / N AT I O N A L M U S E U M

I mars 1792 blev Gustav III skjuten i ryggen under en maskeradbal på Operan i Stockholm. Kungen över levde men avled senare i sin säng på slottet. Mördaren, Jacob Johan Anckarström, dömdes till grymmast tänkbara straff. Text LARS ERICSON WOLKE

Gustav III avled den 29 mars 1792.

et var sent på kvällen den 16 mars 1792. Stämningen hade höjts under maskeraden på Operan i Stockholm. Orkestern spelade och på scenen uppförde dansande en långdans i olika turer. Kung Gustav III rörde sig bland de många gästerna i stora salen. I trängseln fanns också minst 16 sammansvurna, klädda i svarta kläder så att de skulle känna igen varandra bakom maskerna. De svarta slängkapporna skockades allt tätare kring kungen och blockerade hans väg. Klockan var nu omkring tjugo minuter i tolv på kvällen. Plötsligt trängde sig Jacob Johan Anckarström bakifrån tätt inpå kungen. Han drog fram en pistol ur fickan och tryckte upp den mot kungens ryggslut. Mynningen var så nära att kungens jacka svärtades av krutstänk när skottet brann av.

avståndet. Gustav III ryckte till och sade till hovstallmästaren von Essen: »ay, ay, je suis blessé« (aj, aj, jag är sårad), medan han fattade tag i von Essens axel för att få stöd. Musiken fortsatte att spela och ytterst få av de närvarande tycks ha märkt vad som hände. En viktig förklaring är att kungen bara sårades och dessutom mirakulöst nog behöll fattningen, samtidigt som musiken dränkte ljudet av skottet.

Det hade länge cirkulerat rykten om en sammansvärjning mot Gustav III:s liv, men kungen själv hade nonchalerat dem alla. Många inom adeln hade stötts av hans enväldesstyre, som gick ut över deras politiska inflytande. Andra hade influerats av franska revolutionens radikala idéer som spreds i Europa. Vid årsskiftet 1791–92 fanns det ett ganska stort nätverk av sammansvurna med den gamle generalen Carl Fredrik Pechlin som den drivande. Vid hans sida I samma ögonblick vände fanns bröderna Johan och sig Gustav III något åt höger Jacob von Engeström. De för att prata med sin stabsvar ämbetsmän som stannat Jacob Johan adjutant Carl Fredrik von Poli karriären och var brinnande Anckarström. anhängare av styrelseskicket let. Det gjorde att skottet inte träffade direkt i ryggslutet, utan istälunder frihetstiden, perioden från Karl let trängde in i ryggen något ovanför XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772 då ständerna och inte kungen vänstra höften. Sannolikt var också Anckstyrde Sverige. Johan, som var den arström rejält nervös och yngre av dem, hyllade i en uppsats tydarrade på handen, så rannmordet. att träffsäkerheten Jacob å sin sida, utarbetade ett förslag till författning där kungen gjordes minskade ytternäst intill maktlös. En fjärde person ligare. Därmed var Thure Bielke, en högadelsman vars blev inte skottet direkt dökarriär fastnat på kanslistnivån. I kretdande trots sen kring Pechlin fanns också några det korta yngre män. Carl Pontus Lilliehorn var →

SCHMID

På den väst som Gustav III bar på maskeradbalen ses fortfarande blodfläckar runt skotthålet.

GÖR AN

❞Han drog fram en pistol ur fickan och tryckte upp den mot kungens ryggslut.❞

T/ L I V R U STKAM MAREN

Mordet på Gustav III enligt ett engelskt samtida kopparstick.

HISTORISK BILDBYR Å

G Ö R A N S C H M I D T/ L I V R U S T K A M M A R E N

Mordet på Gustav III

Jacob Johan Anckarströms vapen: två flintlåspistoler och en kniv preparerad med hulling infilad i eggen, samt hans egen mask.

överstelöjtnant vid Livgardet och Carl Fredrik Ehrensvärd löjtnant vid samma regemente. Precis som Ehrensvärd var Adolf Ludvig Ribbing och Claes Fredrik Horn engagerade frihetsdyrkare och tyrannhatare. Historiker har visat att läran om motståndsrätt mot tyranner och tyrannmord som en yttersta utväg var minsta gemensamma nämnare hos alla sammansvurna. Till denna krets värvades den

30-årige före detta kaptenen Jacob Johan Anckarström. Han hade missnöjd lämnat det militära redan 1783 och nu skyllde Anckarström sina privata tillkortakommanden på kungen. Detta parat med en upprördhet över att en av ledarna för det misslyckade Anjalaupproret (en sammansvärjning mellan adliga officerare mot kungen under det rysk-svenska kriget) avrättats 1790 gjorde att Anckarström redan på hösten 1790 fattat ett beslut om att mörda kungen.

Efter att vid flera tillfällen ha närmat sig kungen utan att finna det rätta tillfället att skjuta denne, yppade sig möjligheten vid maskeradbalen den 16 mars. Men eftersom Gustav III överlevde skottet kom den planerade militärkupp som skulle följa och föra de sammansvurna till makten aldrig att genomföras. De sammansvurna i sina svarta masker och kläder försökte direkt efter skottet skapa panik på Operan, för att obemärkta kunna smita iväg. Men det misslyckades; militären stängde dörrarna och polismästaren Henric Liljensparre i egen hög person anlände för att identifiera alla närvarande. Därefter fick gästerna lämna Operan. Då hade den sårade kungen redan fraktats hem till sin säng på slottet. Mordvapnet hittades snabbt och redan under natten kunde polisen få pistolen identifierad av en pistolsmed som nyligen lagat den. Ägaren namngavs: Anckarström. På morgonen den 17 mars greps han av polisen och sattes under stark bevakning av soldater ur Livgardet. Nu gick allt väldigt snabbt. Delar av komplotten nystades upp och alltfler inblandade greps för förhör. Folk började ange varandra. Thure Bielke valde

Gustav III dog i sin säng på slottet ●●En vecka efter attentatet blev Gustav III allt sämre. På morgonen den 29 mars tillkallades den tidigare livläkaren Nils Dalberg. Han försökte lindra kungens andningssvårigheter, som berodde på det slem som anhopades i strupen. Kungen led nu av både lunginflammation och blodförgiftning. Dalberg var den förste läkare som talade öppet med kungen om situationens allvar: »Ers majestäts tillstånd är inte alls tillfredsställande.« »Är det farligt?«, frågade kungen. »Ja, ers majestät«, svarade Dalberg, »mitt samvete och min heder

tillåta mig inte att dölja det.« »Hur många timmar kunna återstå mig?« frågade kungen. »Fem eller sex timmar«, svarade Dalberg, »och jag besvär ers majestät att använda dem för att tänka på sin själs välfärd och sitt rikes lugn, om ännu några befallningar återstår att ge.« Gustav III gjorde en behärskad kalkyl: »Det skulle således vara slut klockan halv elva.« Flera ämbetsmän kallades in och fick sina instruktioner medan Växjöbiskopen Olof Wallquist gav kungen bikt och nattvard. Däremot

hindrades drottning Sofia Magdalena att komma in till sin döende man. Kungen övertalades att ta emot sin familj, men först ville han vila. Strax efter kunde Dalberg konstatera: »Det är slut.« Armfelt såg på kungen och sa: »Han sover.« »Ja«, svarade Dalberg, »den eviga sömnen.« Klockan var elva på förmiddagen. Sin hustru och sina barn hann Sofia Gustav III inte Magdalena. träffa.

❞De sammansvurna i sina svarta masker och kläder försökte direkt efter skottet skapa panik på Operan.❞ att ta arsenik innan polisen hann fram, medan expeditionsauditören (ett slags militärjurist) Lars Öhrner hängde sig i sin cell i häktet vid Riddarhustorget. Båda kropparna fördes under skymfliga former på bödelskärror till galgbacken vid Skanstull. När Gustav III avled av sina skador den 29 mars, knappt två veckor efter skottet, blev brottsrubriceringen kungamord. Men landets nya härskare, Gustavs bror hertig Karl (som var kung 1809–18 under namnet Karl XIII) och hans rådgivare Gustaf Adolf Reuterholm hejdade den fortsatta polisutredningen. Då fanns det uppgifter om kanske upp till 150 sammansvurna. De ledande fick sina dödsdomar lindrade, i några fall till landsförvisning.

Anckarström pryglas inför en stor skara åskådare på Riddarhustorget.

Endast den åldrige ledaren Pechlin hann avlida i fängelse på Varbergs fästning år 1796. Denna dramatiska kursomläggning har fått forskarna att misstänka att hertig Karl på något sätt känt till komplotten mot brodern, även om han inte nödvändigtvis var aktivt inblandad. Den ende som inte kom undan var gärningsmannen själv. Den 27 april fördes Anckarström till galgbacken vid Skanstull där bödeln halshögg honom, samtidigt som en bödelsdräng högg av högerhanden, den som hållit i pistolen. Anckarströms kropp delades i fyra delar och spikades upp tillsammans med huvud och högerhand. Så slutade dramat som sex veckor tidigare börjat så festligt med en maskerad på Operan. ph

Piskades inför publik ●●Den 16 april 1792 dömdes Anckarström till döden, vilket skulle föregås av tre gångers offentlig spöslitning. Tre dagar senare släpades han ut till schavotten på Riddarhustorget. Här fick han först stå i halsjärn inför en stor åskådarmassa. Därefter hängdes han i handklovar i pålen med armarna över huvudet, varpå bödelsknekten slog honom på ryggen med ett spö 15 gånger, vilket tog ungefär en kvart. Två dagar till upprepades proceduren på Hötorget och på Nytorget på Söder. Först den 27 april, på galgbacken utanför Skanstull, befriades Anckarström från dessa plågor när bödelsbilan skilde hans huvud från kroppen.

Cronstedt gav Sveaborg till ryssarna

ST O

UPPL ANDSMUSEET

kanonerna tystnat. Vintern behåller sitt grepp och snötäckt is omger Sveaborgs sju öar. Strax utanför Vargö, där huvudfästningen ligger, står en liten grupp män, två i rysk uniform och två i svensk. De tycks vänta på något – eller någon. Och nu öppnas en port i fästningsmuren och ytterligare en man kommer ut på isen. Det är kommendanten själv, viceamiral Carl Olof Cronstedt, och blotta det

tre dygn har de ryska kanonerna dånat och vräkt kulor och granater över Sveaborgs murar. Fästningen har oupphörligt besvarat elden, men de belägrande trupperna tycks inte ha lidit någon nämnvärd skada. Hotet om stormning har tvingat fästningens manskap att vara vakna och beredda dag och natt. Oro och trötthet börjar sprida sig. Men på morgonen den 21 mars 1808 hade

Text TOMAS BLOM

Fästningen Sveaborg skulle skydda Finland mot rysk invasion. Men efter några månaders belägring överlämnade den svenske kommendanten Carl Olof Cronstedt den till ryssarna i maj 1808. Därefter kunde Sverige inte längre försvara sin östra rikshalva.

Carl Olof Cronstedt (1756–1820).

faktum att han lämnar sin belägrade fästning är ett klart brott mot reglementet, som förbjuder en fästningskommendant att göra just detta. Det var efter Sveriges nederlag i kriget mot Ryssland år 1743 som beslutet fattades att stärka den östra rikshalvans försvar genom att bygga en fästningsanläggning på Vargskären strax utanför Helsingfors. Mannen bakom projektet hette Augustin Ehrensvärd, och hans tanke var att sjöfästningarna Sveaborg och Svartholm, som

»Svensken Öfverlämnar Sveaborg åt Hans Ryska Kj. Magists Troppar«, lyder bildtexten på denna samtida illustration.

Arbetet med att bygga fästningen Sveaborg utanför Helsingfors pågick under åren 1748–91.

låg längre österut, utanför Lovisa, skulle kompletteras genom att också städerna i land försågs med starka försvarsanläggningar. Bygget påbörjades 1748 och Sveaborg betraktades som i stort sett färdigt inför 1788–90 års krig. Men trots att enorma resurser lagts ned på murverk och kanoner var sjöfästningen fortfarande sårbar från landsidan, eftersom pengarna inte hade räckt för att befästa Helsingfors.

Suomenlinna var fångläger för de röda ●●Under inbördeskriget mellan »vita och röda« (borgerliga och vänstersympatisörer) våren 1918 blev Sveaborg för en tid fångläger för krigsfångar från den förlorande »röda« sidan. Som mest satt där cirka 6 000 fångar. Samma år ändrades fästningens namn av det

självständiga Finland till Suomen linna (Finlands borg), något som väckte vrede både i Sverige och bland finlandssvenskar. Nu finns fästningen på UNESCO:s världs arvslista och är ett välbesökt turistmål med museer, utställ ningar, restauranger och ett eget bryggeri.

Sveaborg är ett av Helsingfors

av fästningen. Cronstedt befann sig under en allt hårdare press och ingick en lätt bisarr överenskommelse med fienden: vapenstillestånd skulle råda till den 3 maj. Om inte en svensk undsättningseskader om minst 5 linjeskepp anlänt dessförinnan, skulle Sveaborg överlämnas till fienden tillsammans med skärgårdsflottans fartyg. Kurirer skulle genast sändas till Stockholm för att underrätta om överenskommelsen och behovet av undsättning. Men kurirerna kom inte fram till Stockholm förrän den 3 maj och samma dag kapitulerade Sveaborg. Svenskarna marscherade ut och den ryska flaggan hissades över fästningen. Chanserna för Sverige att på sikt behålla den »östra rikshalvan« hade plötsligt blivit mycket små. ph THINK STOCK

främsta turistmål. År 1805 anslöt sig Sverige till den tredje koalitionen, som under ledning av Storbritannien, Ryssland och Österrike med gemensamma krafter försökte besegra Napoleon. Detta misslyckades totalt, och för Sveriges del blev följderna katastrofala. När Napoleon, vid ett möte i Tilsit 1807, slöt fred med sin tidigare fiende, den ryske kungen avsatts och att en väldig franskdansk armé ryckt in i södra Sverige. tsaren Alexander, gav han honom fria händer att angripa Finland. När förhandlingar med ryssarna I februari 1808 bröt ryska styrkor in över gränsen, Helsingfors erövrades inletts den 21 mars blev mönstret tydsnart och blev utgångspunkten för ligt – hot om stormning, plundring och massaker på kvinnor och barn varvades en belägring av Sveaborg. Den ryske överbefälhavaren, general Friedrich med löften om ekonomisk kompensaWilhelm von Buxhoevden, var fast tion och goda villkor för de svenskar besluten att ta fästningen – med alla som var beredda att ge upp motståndet medel. Cronstedt lär ha fått förfalskade och träda i rysk tjänst. Samtidigt fortsatte det intensiva bombardemanget dagstidningar där han kunde läsa att

N AT I O N A L M U S E U M

Finska kriget 1808–09

Katastrofen klöv Sverige på mitten Efter ett fredsavtal med Napoleon hade tsar Alexander I fått fria händer i Norden. Några månader senare gick den ryska armén in i Finland, som ännu var en del av det svenska riket. Text ÅKE PERSSON & ÅKE STEINWALL

D S VA N T E S T RÖM

e svenska trupperna ställde upp på två led, med laddade musköter och bajonetterna stridsklara. Sedan började de marschera över åkermarken som skiljde dem från de ryska linjerna. Trummorna markerade takten och kanonerna mullrade medan svenskarna närmade sig de ryska eldställningarna. Det var en

brokig skara som avancerade över åkern. Några av de svenska knektarna var iförda den gamla blåfärgade fältuniformen från slutet av 1700-talet. Andra hade fått den nya, som var grå. En del bar den svarta cylinderhatten med den gula ståndaren i ullgarn på vänstra sidan av brättet. När det bara var hundra meter kvar fram till ryssarna avlossade dessa en

To rn eä

Gräns 1808. Ryska arméns framryckning februari 1808 till augusti 1809. Svenska undsättningsexpeditioner augusti till september 1808. Svenska motanfall augusti 1809. Svenska landförluster.

mi älv

Kalix

Torneå

Västerbotten Piteå

Uleåborg

Bottenviken

SVERIGE Ratan Sävar Umeå

Härnösand

Revolax Virta bro

Lochteå Jutas Oravais Vasa Lappo

Kuopio

Karelen Sortavala

Kristinestad

Bottenhavet

Tammerfors Björneborg Nystad

Åland Grisslehamn Stockholm

Åbo

Helsingfors

Borgå Sveaborg

en vik a k s Fin

Ladoga Viborg Fredrikshamn S:t Petersburg

RYSSLAND 300 km

Sveaborgs kapitulation och slagen vid Jutas, Oravais och Sävar var några av de viktigaste händelserna i kriget.

salva druvhagel som slet upp stora hål i de svenska leden. De soldater som träffades skrek till av smärta och sjönk ihop på marken. Därefter svarade svenskarna med en likadan beskjutning, som fick de grön- och vitklädda ryssarna att falla som furor. Trots att de svenska soldaterna vid det här laget var minst lika skräckslagna som ryssarna fortsatte de disciplinerat sin marsch framåt, gjorde halt efter femtio meter och fyrade återigen av sina musköter. Fler ryssar stöp, samtidigt som deras oskadda kamrater sköt tillbaka mot svenskarna som nu hade ökat takten i framryckningen till språngmarsch. Svenskarna var desperata, de insåg att detta antagligen var sista chansen att vända det stundande nederlaget i kriget till seger. När de sprang fram där över åkern utanför den lilla byn Oravais i finska Österbotten sänkte de därför sina bajonetter, ropade »hurra« och rände rakt in i de ryska linjerna där fiendesoldaterna försökte parera attacken med sina egna bajonetter. Slaget böljade fram och tillbaka, i anfallsvågor liknande den här, i över 15 timmar. Framåt eftermiddagen såg det ut som om de svenska trupperna på sammanlagt 5 000 man, de flesta av dem från den del av riket som utgjordes av Finland, skulle vinna slaget. Men när mörkret föll visade det sig att alla svenska uppoffringar hade varit förgäves – ryssarna stod till sist som segrare. Kvar på slagfältet låg över tusen döda svenskar och finnar. Kriget hade börjat den 21 februari 1808, då den drygt 20 000 man starka ryska armén vällde in över gränsen i

Trots att von Döbeln och hans mannar segrade vid Jutas förlorade den svenska armén kriget, något som blev startskottet för det moderna Sveriges framväxt.

N O R D I S K A M U S E E T/ K O L O R E R I N G P E T T E R L Ö N E G Å R D

sydöstra Finland. Anfallet var ett led i de pågående Napoleonkrigen, där tsarens Ryssland för stunden var allierat med Frankrike. Den svenska militärledningen insåg att det skulle vara svårt att slå tillbaka de välutrustade ryssarna, som till skillnad från de svenska soldaterna dessutom hade stridsserfarenhet. Istället för att gå till motattack retirerade svenskarna därför norrut. Där skulle man vänta tills isen på Östersjön gått upp så att förstärkningar kunde skeppas över från det

❞Kvar på slagfältet låg över tusen döda svenskar och finnar.❞ egentliga Sverige. Dessa förstärkningar skulle man landsätta i skydd av den mäktiga fästningen Sveaborg, utanför Helsingfors. Därefter skulle ryssarna krossas genom ett samordnat tvåfrontsanfall mellan trupperna i norr och de landsatta styrkorna i sydväst.

Så såg den svenska krigsplanen ut. Men Sveaborgs föll oväntat den 3 maj 1808 (se artikel på förra uppslaget) och därmed försvann också möjligheten att landsätta förstärkningar i området. Svenskarna inledde visserligen en motoffensiv under sommaren och lyckades vinna några mindre segrar, bland annat med hjälp av finska gerillaförband. I december 1808 tvingades svenskarna utrymma Finland. Under reträtten norrut dog tusentals soldater på bägge sidor av sjukdomar och →

»Släpp ingen djävul över bron« ●●Den finlandssvenske skalden Johan Ludvig Runeberg skildrade finska Lotta kriget i sitt starkt romantiserande diktSvärd ur verk Fänrik Ståls sägner, som gavs ut diktverket Fänrik Ståls 1848–60. Generationer av skolbarn har sägner. läst om hur von Döbeln och hans björneborgare segrade i slaget vid Jutas. Lika berömda är raderna om hur Sven

Dufva ensam höll ryssarna stången vid Virta bro, sedan han fått ordern »Släpp ingen djävul över bron«. En annan känd gestalt i diktverket är Lotta Svärd, som skötte om de sårade svenska soldaterna vid Oravais. Hon blev under 1900-talet förebild för Lottarörelserna i Finland och Sverige.

→ svält. Under vintern 1808-09 rådde det vägrade dock att godkänna den kapivapenvila. Men i de svenska förläggtulation som ryssarna tvingat fram. ningarna härjade fältsjukan, främst Istället förbereddes en ny försvarslinje tarmsjukdomen dysenteri. En fältvid Skellefteeälven. Trupperna, läkare vittnade om hur sjuka som låg i beredskap vid Skellefsoldater, förlagda i lador och teå landskyrka hade nyligen stugor, »låg badande i sina nåtts av budet om att tusenegna exkrementer«. 16 tals ryska soldater närmade mars 1809 nåddes de försvasig norrifrån. Svenskarnas gade svenska styrkorna av befälhavare, överstelöjtGustav beskedet att ryssarna sagt nant Furumark, hade låtit IV Adolf. upp vapenvilan. merparten av sina trupper retirera söderut, men lämnat De försvagade svenska trupkvar en mindre styrka för att riva perna vid gränsen erbjöds att kapitubron. Målet var att bromsa den ryska lera men ryssarnas krav var stränga. frammarschen. Alla svenska militära förråd melPlötsligt hördes skottlossning från byarna norr om kyrkstaden. Ryssarna lan Torneå och Umeå skulle övertas av den ryska armén. De svenska närmade sig snabbt och besatte omsoldaterna avväpnades och ryska rådet kring Landskyrkan och krontrupper började röra sig söderut för husbodarna. att lägga beslag på kronoförråden Soldaterna på bron drog sig tillbaka i länet. Ledningen för de svenska armétill älvens södra sida och öppnade eld styrkor som befann sig i Västerbotten mot fienden. Bron var nu i så dåligt

skick att det ryska artilleriet och kavalleriet inte kunde ta sig över. Men ryska fotsoldater ryckte fram över den ännu frusna Skellefteälven och jagade efter de flyende svenskarna. Denna kalla vår låg isen tjock även vid älvens utlopp och havsvikarna däromkring. Därför vågade den ryske befälhavaren Sjuvalov skicka 2 000 man i en kringgående manöver. Deras uppgift var att ta sig runt de retirerande svenska trupperna och anfalla söder ifrån. Efter bara ett par mil hejdades svenskarna. Då valde Furumark att kapitulera. Den svenska regeringen godkände dock inte kapitulationsvillkoren. Efter det misslyckade försvaret av Skellefteå inriktades alla ansträngningar på att tömma de övriga kronoförråden i länet innan ryssarna hann ta över dem. Den ryska framryckningen gick långsamt på grund av vårflod och dåliga vägar

samt brist på mat, hästar och vagnar. I Umeå, fjorton mil söder om Skellefteå, var tempot desto högre. Under hot om våld tvingade den nye svenske befälhavaren, general Georg Carl von Döbeln, fram drygt tvåhundra hästar som tillsammans med sina ägare sattes i arbete. Dygnet runt förde de förnödenheter till stadens hamn. Där lastades varorna på skepp som sedan fick sågas ut genom isen till öppet vatten. I juni 1809 kontrollerade ryska trupper hela kustområdet från Torneå ner till Umeå. Alla svenska ämbetsmän fortsatte att arbeta under den ryska ockupationen. Det blev deras ansvar att se till att bönderna lydde ockupanterna. De ryska trupperna var beroende av böndernas hjälp med mat och transporter. Ändå var den ryska ledningen angelägen om att ockupationen skulle uppfattas som mild. Tydligen lydde lokalbefolkningen ockupationsmakten så gott den kunde. Det finns i alla fall inga uppgifter om att ryssarna ska ha brukat övervåld. Däremot ökade dödligheten i länet dramatiskt under ockupationen. Det berodde främst på den smittsamma fältsjukan som spreds av både svenska och ryska soldater. I juli kontrollerade ryssarna den svenska kusten ner till Öreälven, fyra mil söder om Umeå. Men de hade stora problem med försörjningen av trupperna. Samtidigt planerade den svenska krigsledningen att landsätta trupper norr om Umeå, för att på så

KRIGSARKIVET

Finska kriget I Umeå tömdes och lastades matförråden på fartyg för att rädda dem undan fienden.

❞Den ryske befälhavaren skickade 2 000 man i en kringgående manöver.❞ sätt anfalla stadens ryska försvarare i ryggen. Den ryske befälhavaren Kamenskij fick nu besked om att svenska trupper landsatts vid Ratan, cirka fyra mil norr om Umeå. Han lät genast sina soldater gå till motangrepp. Styrkorna drabbade samman utanför den lilla byn Sävar. Striden blev blodig och ryssarna led större förluster än svenskarna. Ändå retirerade general Wachtmeister med sina trupper tillbaka till Ratan, där den svenska skärgårdsflottan väntade. Ryssarna följde efter och på eftermiddagen den 20 augusti 1809 inleddes det sista slaget på svensk mark.

De svenska kanonbåtarnas eldkraft var kraftigt överlägsen. Efter en ganska kort strid, som helt ödelade kustsamhället Ratan, började Wachtmeister och Kamenskij förhandla. Vid det här laget visste den ryske befälhavaren att svenska trupper även nått Umeälvens södra strand och han lovade därför att dra sig tillbaka norrut med hela sin armékår. Parallellt med striderna hade Sverige och Ryssland förhandlat om fred. En dryg vecka senare kom beskedet att ett avtal kommit till stånd. Torne älv skulle hädanefter utgöra gräns mellan Sverige och det ryska storfurstendömet Finland. PH

Var landshövdingen en förrädare? Svenskarna retirerade till hamnen i Ratan där salvor från svenska kanonslupar slog tillbaka ryssarna.

C G GILLBERG/KUNGLIGA BIBLIOTEKE T

●●Efter kriget anklagades landshövdingen i Västerbotten, Pehr Adam Stromberg, för att ha varit alltför samarbetsvillig gentemot de ryska ockupanterna. Beskyllningarna grundades bland annat på att Stromberg ska ha tagit emot gåvor av de ryska befälen. En utredning friade honom dock

från dessa anklagelser. 1810 avsattes han ändå från sitt ämbete utan pension. Orsaken var att han flera gånger tagit bönderna i försvar mot den svenska arméns hårda krav på matleveranser och transporter.

Pehr Adam Stromberg.

Gustav IV greps efter vild jakt på slottet När hela Finland erövrats av Ryssland greps kung Gustav IV Adolf av sammansvurna officerare på Stockholms slott. Kupp makarna ville förhindra ett inbördeskrig. Text ÅKE PERSSON

et hela började strax efter klockan åtta på morgonen den 13 mars 1809. Gustav IV Adolf stod och diskuterade med några av sina militära rådgivare, i lilla sängkammaren på andra våningen i Stockholms slott. Samtida illustration av hur upprorsmakarna arresterar Gustav IV Adolf i mars 1809.

Trots den tidiga timmen var han fullt påklädd, iförd uniform och med värjan hängande vid sidan. Dagen innan hade kungen fått reda på att den västra armén brutit upp från sitt läger vid norska gränsen. Nu var revoltörerna på marsch mot huvudstaden för att avsätta honom. Kungen planerade därför att lämna Stockholm och söka skydd hos lojala trupper i Skåne. Vad Gustav IV Adolf inte visste var att hans militära rådgivare på slottet bestämt sig för att göra gemensam sak med upprorsmakarna. Finska kriget var vid den här tid-

punkten i praktiken förlorat, och därmed hela Finland. Ryska trupper stod vid gränsen till det egentliga Sverige, beredda att gå till anfall. Och om det skedde, samtidigt som inbördeskrig bröt ut mellan upprorsmakarna och de kungatrogna, skulle säkert danskarna ta tillfället i akt och invadera över Öresund. Enligt envisa rykten planerade nämligen den ryske tsaren och den danske kungen – som backades upp av den franske kejsaren Napoleon Bonaparte – att helt sonika dela Sverige på mitten. Ryssarna skulle få allt land norr om Motala

❞Missnöjet hade legat och pyrt i flera år.❞

Nya regeringsformen firas 6 juni ●●Sedan Gustav IV Adolf

U R BO K EN T VÅ DYG N S OM FÖ R Ä N D R A D E S V ER I G E

innebar startskot blivit avsatt utarbetades tet för det mo en ny regeringsform derna Sveriges i rekordfart. Den slog framväxt. Den bland annat fast att nya regerings kungen skulle styra formen, som fak Gustav Vasa riket i samråd med ett tiskt gällde ända (1496–1560) antal ministrar och att till och med 1974, riksdagen skulle samman antogs den 6 juni 1809. kallas med jämna mellan Samma datum 1523 valdes rum, för att undvika kungligt Gustav Vasa till svensk kung. maktmissbruk. På sätt och vis Det är till minne av dessa båda kan man därför säga att stats händelser som Sverige firar kuppen mot Gustav IV Adolf nationaldag den 6 juni.

skilde han sig från drottning Fredrika och lämnade henne med barnen. Under namn som »Greven av Gottorp« och »Överste Gustafsson« förde han sedan ett kringflackande liv ute på kontinenten, där han bland annat ägnade sig åt att dricka sprit och besöka bordeller. De sista åren av sitt liv bodde den före detta kungen av Sverige på värdshuset Vita hästen i Sankt Gallen i Schweiz. Det var också där han avled 1837, ensam och i det närmaste ut blottad. ph

MALMÖ MUSEER

ström, och danskarna resten. åt sig en värja från en av officeMedan Gustav IV Adolf stod rarna och lyckades smita ut och talade med sina rådgigenom en lönndörr. Kungen vare öppnades plötsligt dörtog sig därefter ut på borgren och en generalmajor som gården, där han föll och skahette Carl Johan Adlercreutz dade armen. Den 30-årige Gustav IV klev in i rummet tillsammans med några andra officerare. Adolf var dock i god form och Karl XIII blev kung efter Innan kungen hunnit protessnabbt uppe på benen igen. Gustav IV Adolf. Han sprang mot högvakten tera tog Adlercreutz till orda med myndig stämma och förklarade för att söka hjälp hos soldaterna där, att han hade för avsikt att arrestera men kom inte långt förrän han blev majestätet. genskjuten av en hovjägmästare som hette Johan Ludvig von Greiff. Kungen blev rasande och drog sin Kungen gjorde ett utfall med värjan, värja. Adlercreutz svarade med att som von Greiff parerade med ena argripa Gustav IV Adolf om livet, medan men. Sedan kopplade jägmästaren ett två andra officerare vred värjan ur hans björngrepp om midjan på rymlingen. hand. Denne sprattlade och skrek, men von – Förräderi! De vill mörda mig! Hjälp Greiff var för stark. Han släpade in Gusmig från mördarna!, vrålade den tilltav IV Adolf i slottet igen, medan han fångatagne kungen. ropade åt några soldater som stod på Skriken hördes av flera personer i vakt att kungen var sjuk och behövde rummen omkring och några livdravila. banter skyndade till undsättning. Adlercreutz öppnade då dörren och Första fasen av statskuppen var försäkrade dem om att kungens liv inte därmed avklarad, och det på mindre var i fara, vilket lugnade soldaterna. än en halvtimme. Den avsatte kungSedan lämnade Adlercreutz rummet ens farbror utropades därefter till ny tillsammans med alla officerare utom svensk regent, under namnet två, som stannade kvar för att vakta Karl XIII, medan Gustav den gripne monarken. Adolf och hans familj Kuppmakarna hade dock missbetvingades lämna dömt Gustav IV Adolfs motståndsvilja. Sverige i december I ett obevakat ögonblick snappade han samma år. 1812

Gustav IV Adolf (1778–1837) var Sveriges kung 1792–1809.

GENERALEN SOM Karl XIV Johan föddes i ett enkelt hem i södra Frankrike 1763 och avled 81 år senare, som kung över unionen Sverige-Norge. Allt tack vare franska revolutionen, Napoleon, segrar på slagfältet och slumpens spel. Text TOMAS BLOM

N AT I O N A L M U S E U M

ean Bernadotte – den nuvarande svenska kungafamiljens anfader – kom från mycket enkla förhållanden. Han föddes i sydfranska Pau den 26 januari 1763 som yngsta barnet till en obetydlig jurist. Sjutton år gammal skrev Jean på för åtta års tjänstgöring i infanteriregementet Royal-la-Marine. I början av hans andra tjänstgöringsperiod hände något som i ett slag öppnade

och som i hög grad skulle komma att forma Jean Bernadottes liv. Det revolutionära Frankrike stod i vapen mot hela det övriga Europa, som slutit sig samman för att krossa hotet mot kungamakten och den etablerade samhällsordningen. Bernadotte fick snart smaka på krigets verklighet och befann sig i frontlinjen vid en rad drabbningar, helt nya möjligheter: 1789 oavbrutet befordrad till allt bröt franska revolutiohögre grader. Han var aldnen ut, adelsprivilegierna rig främmande för att leda avskaffades och plötsligt anfall i spetsen för trupvar det möjligt för alldeles perna och utgjorde en impovanliga soldatpojkar att stiga nerande syn genom sin längd Napoleon i graderna. och välbyggda gestalt, som tiBonaparte. digt gav honom smeknamnet Kort därefter blev det dessutom sergeant Belle Jambes, franska för krig, en konflikt som skulle pågå i stort »sergeant Snyggben.« sett utan avbrott mellan 1792 och 1815, 1793 röstade hans soldater, i enlighet

Jean Bernadotte gjorde en lysande karriär i den franska armén under Napoleonkrigen. Inför slaget vid Dennewitz (bilden) hade han dock bytt sida.

Fransmannen Jean Bernadotte blev svensk kung 1818, under namnet Karl XIV Johan.

med franska revolutionens ideal, fram honom till överstelöjtnant, något som tyder på att han var en populär ledare. Året efter spelade han en viktig roll för den franska segern över en österrikisk-holländsk styrka vid Fleurus i Belgien, och utnämndes på slagfältet till divisionsgeneral, den högsta graden i Frankrikes armé. Det betydde att Bernadotte nu låg före i karriären jämfört med den sex år yngre artillerigeneralen Napoleon Bonaparte. Den blivande kejsaren nådde den högsta graden först 1795, efter att ha låtit sina kanoner krossa ett rojalistiskt upprorsförsök mot revolutionsregeringen.

Snart skulle Bernadottes och Bonapartes vägar korsas. Napoleon befann sig i Italien och hotades av numerärt →

❞Ingen har gjort en karriär liknande min.❞

SAMUEL UHRDIN/SKOKLOSTERS SLOT T

BYTTE SIDA

→ överlägsna österrikiska trupper. Bernadotte fick order att komma till hans undsättning och tågade över Alperna mitt i vintern med en stor armé. Efter ett fredsslut med Österrike och ett kort mellanspel som fransk ambassadör i Wien, befann sig general Bernadotte hemma i Paris och passade på att ägna sig åt lite sällskapsliv. Det var nu han mötte sin blivande hustru, Désirée Clary, dotter till en förmögen sidenhandlare i den sydfranska staden Marseilles. Désirée hade en gång i tiden varit trolovad med ingen mindre än Napoleon Bonaparte och Désirées syster Julie var gift med Napoleons äldre bror Joseph. Men släktbanden skulle inte förbättra Bernadottes ställning nämnvärt.

S L O T T/ R O B E R T L E F ÈVRE

E R I K C O R N E L I U S / N AT I O N A L M U S E U M

DROT TNINGHOLM

●●»Säg ordet Stockholm, och jag får snuva.« Så lär hon ha sagt, Karl XIV Johans drottning som lyckades hålla sig borta från Sverige i tolv år. Hennes första besök, strax efter att maken blivit kronprins, ägde nämligen rum mitt i bistraste vintern. Förkyld och gråtande fraktades hon då i släde genom »vargarnas land«, som hon kallade Sverige. Till skillnad från sin make gjorde Désirée Bernadotte inte heller något större intryck på det svenska hovet. Under förevänd ning att hon behövde en tids vistelse på kurort, lämnade hon gan ska snart det som skulle bli hennes nya fosterland och slog sig ner i sitt älskade Paris, där hon hade nära till släkt och vän ner. Kanske var den förmögna lilla borgar flickan från Marseilles Désirée trots allt inte ämnad Clary. till att bli drottning. Men när hennes son Oscar skulle gifta sig med Jósephine av Leuchtenberg gjorde Désirée den blivande bruden sällskap till Sverige, och nu stannade hon. Desideria, som hon fick heta i Sverige, inrättade sig i en egen våning på Stock holms slott där kakelugnarna gick varma större delen av året. I likhet med sin make gjorde hon natten till dag och umgicks huvudsakligen med sin fransk talande personal. Drottning Desideria överlevde sin make med många år och hade glädjen att se den bernadotteska dynastin blomstra. Innan hon gick bort år 1860 var hon med om att döpa det lilla gossebarn som senare skulle bli kung under namnet Gustaf V och som skulle leva ända till 1950.

När Napoleon i oktober 1799 ställde sig i spetsen för en militärkupp avböjde Bernadotte att stödja kuppen. Därefter var han helt och hållet beroende av den nye ledarens välvilja.

NORGE Stockholm SVERIGE

NORDSJÖN Hannover BELGIEN Leipzig Fleurus

TYSKLAND

Paris

F R A N KRIKE

ITALIEN

Pau

Rom

M E D E L300km

H AV E T

Ponte Corvo

Jean Bernadotte föddes i staden Pau i södra Frankrike. Innan han blev svensk kung var han guvernör över Hannover och furste av Ponte Corvo.

1804 utnämnde Napoleon Bonaparte sig själv till kejsare. Den övertygade republikanen Bernadotte höll god min och försäkrade kejsaren att han skulle förbli lojal. Som belöning utsågs han av Napoleon till marskalk av Frankrike, storofficer av Hederslegionen och ut-

Erik XIV:s kungakrona från 1500-talet placeras på Karl XIV Johans huvud under kröningen i Storkyrkan i Stockholm den 11 maj 1818.

S VA N T E S T R Ö M

Desideria – en frusen drottning i »Vargarnas land«

Jean Bernadotte

Sverige hörde under Gustav IV Adolfs tid till Frankrikes motståndare. Ett tag verkade det som om Bernadotte skulle leda en invasion av landet i norr, något som antagligen hade fått hans framtid att se annorlunda ut. Men anfallet blev inte av och Bernadotte krigade vidare i kejsarens tjänst. Av olika skäl kom han på kant ordentligt med den kroniskt misstänksamme Napoleon, och 1809 beviljades Bernadotte plötsligt ledighet »av hälsoskäl« – på obestämd tid. Samtidigt hände stora ting i Sverige. Kung Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp, hans farbror hertig Karl tog över tronen som Karl XIII, och den danske prinsen Karl August utsågs i början av 1810 till tronföljare. Men under en truppinspektion i Skåne föll han av hästen och dog. En riksdag sammankallades därefter i Örebro där valet av tronföljare stod högt på dagordningen och det lutade åt

Napoleon med sina generaler före slaget vid Austerlitz 1805. Jean Bernadotte ses längst till vänster.

den hastigt avlidne kronprinsens bror, Kristian Fredrik av Danmark. Men i Paris hade Jean Bernadotte redan fått besök av en ung svensk officer, löjtnant Carl Otto Mörner som på eget bevåg kom med ett oväntat erbjudande: vad skulle marskalk Bernadotte säga om att bli utsedd till svensk kronprins? Det fanns nämligen, meddelade Mörner, en stark svensk opinion för att skaffa landet en handlingskraftig och militärt kompetent ledare. Gärna

❞Det fanns en stark svensk opinion för att skaffa landet en handlingskraftig och militärt kompetent ledare.❞

CARLE VERNET

nämndes dessutom till guvernör i den ockuperade tyska provinsen Hannover. Därmed fick Bernadotte för första gången pröva på att styra ett land, något som han visade sig ha talang för.

någon som hade Napoleons sympatier och som kunde hjälpa Sverige att ta tillbaka Finland, som gått förlorat i kriget mot Ryssland 1808–09. Bernadotte visste naturligtvis inte vad han skulle tro om detta förslag från en enkel löjtnant, men när samma förfrågan upprepades från betydligt mer officiellt svenskt håll, insåg han att det låg allvar bakom och vidtog vissa mått och steg. Det mest betydelsefulla var att han skickade ett sändebud till Örebro, en köpman vid namn Jean Antoine Four- →

HISTORISK BILDBYR Å

Karl Johan anländer till Helsingborg 1810, som nybliven kronprins.

drottning Hedvig Charlotta, som varit mycket skeptisk mot hans radikala förflutna. »Ingen som ser kronprinsen kan ana, att han ej är av furstlig börd«, skrev hon i sin dagbok.

Så är Victoria släkt med Karl XIV Johan:

Karl XIV Johan är kronprinsessan Victorias farfars farfars farfars far. N Karl XIV Johan (1763–1844) ı Oscar I (1799–1859) ı Oscar II (1829–1907) ı Gustaf V (1858–1950) Victoria. ı Gustaf VI Adolf (1882–1973) ı Gustaf Adolf (arvprins, 1906–47) ı Carl XVI Gustaf (1946–) ı Victoria (1977–)

Efter ett ganska svalt farväl till kejsar Napoleon, som förgäves försökte tvinga fram ett löfte från den nyblivne kronprinsen att aldrig bruka vapen

mot sitt gamla fosterland, begav sig Jean Bernadotte till Sverige. I danska Helsingör gick han över till den protestantiska läran, vilket var ett krav för att han skulle få sätta sin fot på svensk mark som tronarvinge. Den skröplige kung Karl XIII adopterade honom under hans nya namn: Karl Johan. Uppenbarligen gjorde kronprinsen ett gott intryck, inte minst på

→ nier, som visade sig vara en förstklassig »spin doctor« – med vår tids sätt att uttrycka saken. Från början låg dock Bernadotte illa till. En överväldigande majoritet av Hemliga utskottet, som skulle bereda frågan, röstade till en början för den danske kandidaten. Men Fournier kom med en rad frestande erbjudanden. Ett av dem var att om Bernadotte blev vald så skulle han låna ut åtta miljoner francs till den svenska statskassan, ett annat löfte var att han skulle se till att svenska köpmän med franska fordringar fick betalt per omgående. Dessutom hade Fournier med sig ett porträtt av Jean Bernadotte som visade en ståtlig krigare med sabeln redo, samt ett par eleganta miniatyrer av fru Désirée Bernadotte och makarnas son Oscar. Opinionen svängde snabbt till Bernadottes fördel och riksdagens fyra stånd valde honom enhälligt till tronföljare den 21 augusti 1810.

Karl Johan axlade snart ett stort ansvar för landets regering. Till att börja med måste han se till att Sverige hamnade på rätt sida i den slutgiltiga uppgörelsen med Napoleons Frankrike. Han manövrerade försiktigt mellan de olika stormakterna – England, Ryssland och Frankrike. Att ta tillbaka Finland var han helt likgiltig för, och bestämde sig tidigt för att Norge vore betydligt intressantare. Till slut gick Sverige med i den sista stora kraftsamlingen mot Napoleon. Karl Johan ledde själv en armékår som delvis bestod av svenskar, bland annat i det blodiga slaget vid Leipzig 1813. Vid freden i Kiel 1814 tvingades Frankrikes allierade Danmark lämna ifrån sig Norge till Sverige. Norrmännen ville dock inte gå med på uppgörelsen. De utropade ett självständigt kungarike, varpå Karl Johan invaderade Norge och drev igenom sin vilja.

Jean Bernadotte

Under flera år levde Karl Johan ungkarlsliv – eftersom Désirée i det längsta vägrade leva i »vargarnas land«, som hon kallade Sverige – men han hade i alla fall sin son Oscar hos sig. Denne

RIK SARKIVE T (2)

1818 dog Karl XIII och Karl Johan, som då var 53 år, kröntes till kung. Han antog valspråket »Folkets kärlek min belöning«, men det blev lite si och så med den saken. Till att börja med kunde han aldrig prata med de flesta av sina undersåtar, eftersom han inte lyckades lära sig svenska. Regeringsarbetet bedrevs uteslutande på franska och alla dokument måste översättas. Kungens personliga vanor väckte också ett visst uppseende. Han förlade en stor del av regerings arbetet till sitt väl uppvärmda sovrum på Stockholms slott och kom ofta inte ur sängen förrän framåt eftermiddagen. Den växande oppositionen hittade snabbt på att kalla de kungliga vanorna för »sängkammarregementet«.

Aftonbladets första utgåva, den 6 december 1830. Bernadottes familje vapen ingår i mitten av stora svenska riks vapnet. Bron symbo liserar Ponte Corvo.

lärde sig, till skillnad från sin far, tidigt både svenska och norska, och blev en populär kronprins. När Karl XIV Johan 1843 firade 25-årsjubileet av sitt trontillträde hyllades han med en för honom själv oväntad folkfest. Året efter drabbades han av en hjärnblödning och avled den 8 mars 1844, varpå stockholmarna trängdes hejdlöst för att få en glimt av det kungliga liket som låg på lit-de-parade i Storkyrkan i Gamla stan. ph

Karl XIV Johan utförde en stor del av regeringsarbetet i sitt sovrum, en vana som kallades »sängkammarregementet«.

»Opposition – det är lika med konspiration!« ●●Redan under sin tid i Frank

rike reagerade Jean Bernadotte häftigt när pressen skrev om honom på ett sätt som han ogil lade. Misstron mot det tryckta ordet tog han med sig till Sverige. Redan 1812 drev han igenom ett tillägg till tryckfrihetsförordning en som gav regeringen rätt att förbjuda utgivningen av en skrift som bedömdes som »vådlig för all män säkerhet«. Lagen visade sig helt verkningslös. När Lars Johan Lars Johan Hiertas tidning Hierta. Aftonbladet förbjöds för att han skrivit något satiriskt om kungamakten, gav han snabbt ut den igen, med nytt namn. När Hierta hunnit till »Det tjugotredje Aftonbladet« gav regeringen upp. Men pressen var inte Karl Johans enda bekymmer. De oroliga tider som han genomlevt hade också gjort att han ständigt oroade sig för sammansvärjning ar och hot. Karl XIV Johan var känd för sitt hetsiga humör och när han blev motsagd brukade han dundra »Opposition – det är lika med konspiration!«. Precis som Napoleon inrättade kungen en hemlig polis, som skulle hålla efter misstänkta element.

Göta kanal

Text BJÖRN LUNDBERG

en 26 september 1832 var en mycket speciell dag i Söderköpings historia. Efter 22 år av mödosamt arbete skulle Göta kanal äntligen invigas i den gamla kuststaden i Östergötland. Nu var kungafamiljen,

N AT I O N A L M U S E U M

❞Kungafamiljen var på väg att göra premiärturen på Sveriges nya pampiga vattenled.❞

Invigningen av Göta kanal ägde rum i Söderköping 1832 och lockade tusentals åskådare.

Göta kanal Sjötorp

Karlsborg

Vä tte rn

med Karl XIV Johan i spetsen, på väg för att göra premiärturen på Sveriges nya pampiga vattenled. Göta kanal var 190 kilometer lång. 87 kilometer bestod av grävd kanal och resten utgjordes av naturliga vattendrag. Inte mindre än 58 slussar passerades från Mem vid Östersjön till Sjötorp vid Vänern. Därifrån kunde resenärerna fortsätta över Vänern och Trollhätte kanal mot Göteborg och via dess hamn mot Kattegatt. Ett grått molntäcke hängde över den väntande folkmassan, men regnet höll sig borta. Tiotusen personer hade samlats på gatorna och folkmassan hurrade när kungaparet rullade in i Söderköping

Vän e

Göta kanal var ett av de största projekten under Karl XIV Johans tid vid makten. Bygget, som på gick 1810–32, blev mycket dyrare än beräknat.

Söderköping

Motala Bergsslussar

Stockholm

Mem

ÖSTERSJÖN 50km

Göta kanal löper mellan Mem längst in i viken Slätbaken till Sjötorp vid Vänern.

i sin hästdragna vagn. Vid kanalslussen väntade lyxjakten Esplendian. Sedan de kungliga klivit ombord drog stadens borgerskap båten förbi

S VA N T E S T RÖM

58000 soldater grävde Sveriges blå band

Baltzar von Platen var en före detta sjöofficer som hade slagit sig ner i Västergötland och börjat en ny karriär som godsägare och riksdagspolitiker. Han blev också invald i styrelsen för den nybyggda Trollhätte kanal. Denna vattenled hade gjort

N AT I O N A L M U S E U M

slussen till ljudet av glada rop, musik och dånande kanonsaluter. Många förnäma personer var där. Förutom kungafamiljen hade Söderköpings borgmästare och givetvis kanalbolagets direktör Carl Sparre kommit till invigningen av Sveriges blå band, som kanalen kallades. Men en person saknades: Baltzar von Platen – den man som planerat och förverkligat hela detta enorma byggprojekt. Han hade dött tre år tidigare och fick därför aldrig uppleva det efterlängtade öppnandet av Göta kanal.

Karl XIV Johan inspekterar byggandet av Göta kanal vid Berg i Östergötland, 1819.

det möjligt att segla förbi forsarna i Göta älv, från västkusten upp till Vänern. Det var i Västergötland von Platen fick idén att bygga en ny kanal från Vänern ända till Östersjön, och på så sätt länka samman Sveriges öst- och västkust. Tack vare att han satt i riksdagen lyckades von Platen få stöd för →

Baltzar von Platen.

→ projektet och år 1810 kunde byggandet inledas. Chef för Göta kanalbolaget blev von Platen själv. Till sin hjälp tog han skotten Thomas Telford, en av Europas främsta kanalbyggare. Idén att bygga en kanal tvärs igenom Sverige var dock inte ny. Redan 1525 hade biskop Hans Brask skissat på en sådan vattenled, men de ekonomiska resurserna saknades och drömmen om Göta kanal hade fått läggas på is. När Baltzar von Platen presenterade sin plan låg den däremot helt rätt i tiden. I början av 1800-talet var vatten vägar viktiga kommunikationsleder eftersom det varken fanns motorfordon eller järnvägar. Båt var helt enkelt det snabbaste och enklaste alternativet för tunga transporter. Under sent 1700-tal och tidigt 1800tal var kanalbyggande därför på modet. I både Europa och Nordamerika grävdes kanaler kors och tvärs mellan städer, sjöar och floder. Enbart i Storbritannien invigdes fler än hundra vattenleder för båttrafik under perioden 1750–1820. Anläggandet av kanaler gick också hand i hand med den industriella revolutionen. Vattenlederna gjorde det betydligt enklare att transportera råvaror till industrierna och sedan leverera färdiga produkter till städerna. Men den industriella revolutionens nymodigheter gjorde det också lättare att gräva kanalerna. Baltzar von Platen importerade till exempel ett ångdrivet

SHUT TER STOCK

Göta kanal Sommartid trafikeras Göta kanal av tio passagerar fartyg. Ett av dem är Juno, som byggdes 1874.

mudderverk från England som skulle hjälpa till vid byggandet av Göta kanal. Det mesta av arbetet utfördes dock fortfarande för hand av svenska soldater med hjälp av vanliga spadar. Ibland stöter man på uppgiften att ryska krigsfångar skulle ha grävt Göta kanal, men det stämmer inte. Däremot deltog omkring tvåhundra ryska desertörer från finska kriget 1808–09 i arbetet. I jämförelse med de sammanlagt 58 000 svenska soldater som under drygt 20 års tid stod för merparten av grävandet utgjorde den ryska insatsen dock en mycket liten del. Trots att det var relativt billigt att anlita soldater som arbetskraft skenade kostnaderna för bygget snart iväg. Sverige befann sig i ekonomisk kris efter kriget mot Ryssland 1808–09, som slutat med förlusten av Finland. Inflationen var kraftig och Göta ka-

nals ursprungliga budget på 1,6 miljoner riksdaler spräcktes snart – och det med råge. Slutsumman landade på cirka 10 miljoner, vilket motsvarar mer än 13 miljarder kronor i dagens penningvärde.Den majestätiska vattenleden genom Sverige blev inte heller den ekonomiska succé som entusiasterna hade hoppats på när den väl var klar. Ett problem var att järnvägarna snart började konkurrera om godstransporterna inom landet. Trots detta ökade faktiskt trafiken på Göta kanal ända fram till 1930-talet. Då tog lastbilstrafiken fart på Sveriges vägar och den konkurrensen kunde Göta kanal inte möta. Båttrafiken ebbade ut och det blev märkligt tyst och stilla längs kanalens jordvallar. Detta lugn har dock lockat många semesterfirare – och som turistmål har Göta kanal blivit en succé. ph

Motala verkstad blev den svenska industrins vagga ●●Göta kanal har haft stor betydelse för svensk industri. För att kunna bygga slussarna och andra mekaniska konstruktioner lät kanalbolaget anlägga Motala Verkstad vid Vättern. Verkstaden har kallats »den svenska verkstadsindustrins vagga« och blev en viktig plantskola för blivande ingenjörer. Kring fabriksområdet växte också staden Motala fram.

Två av de unga män som fick anställning och utbildning vid verkstaden i Motala var John Ericsson och hans bror Nils. John flyttade utomlands och blev en mycket framgångsrik uppfinnare. Bland annat utvecklade han en av de första fartygspropellrarna. Han konstruerade också pansarbåten Monitor som stred i amerikanska inbördeskriget.

Brodern Nils stannade i Sverige. Han byggde flera kanaler och ägnade sig sedan åt att utveckla vattenledernas värsta konkurrent: det svenska järnvägsnätet. Motala Verkstad levde vidare efter det att Göta kanal stod färdig och har genom året tillverkat bland annat fartyg, järnvägsbroar och lokomotiv. I dag har företaget cirka 170 anställda.

NYHET Årsbok 2023

Årets alla genombrott samlade i en bok

Illustrerad Vetenskaps stora årsbok ger dig en levande överblick över 2023. Boken är späckad med överraskande fakta, fenomenala foton och djupgående artiklar.

ÅRSBOK 2023

SPARA

180 kr

+ snygg kalender för 2024

+ 39:50 kr i porto och exp. Totalt 99 kr

+ Du kan bland annat läsa om:  artificiell intelligens, som har blivit allmängods bland annat tack vare ChatGPT  genteknik, som med en enda spruta kan bota en allvarlig sjukdom

SV-3974

 miniubåten Titan, som försvinner under en dykning ner till Titanic  neandertalarna, som dödade jätteelefanter och festade på fett och kött.

Beställ redan i dag på: illvet.se/yearbook Bonnier Publications International AS, Kundtjänst, 205 50 Malmö, tel. 08-555 454 00. Kundtjanst.nu.

Norge hotades med krig 1905 År 1905 upplöste det norska Stortinget ensidigt unionen med Sverige. Plötsligt stod länderna på randen till krig. Men den norske statsministern Christian Michelsen var en slug politiker. Genom att välja rätt kungakandidat såg han till att få stormakternas stöd. Text GRETE GAULIN

❞Föreningen med Sverige är upplöst till följd av att kungen slutat fungera som kung.❞

isdag den 12 september 1905 var det livlig aktivitet i Göteborgs hamn. Svart rök steg mot himlen och det ena fartyget efter det andra gick ut till havs och satte kurs mot norr. Målet var Norge och den norska flottan i Melsomvik. Den svenska eskaderns

I juni 1905 beslöt norska Stortinget att Norge skulle lämna unionen med Sverige.

Nordsjö

sjö

S VA N T E S T RÖM

chef hade fått order om att de norska pansarbåtarna skulle sänkas. Sedan skulle trupper landsättas i södra Norge samtidigt som andra enheter gick över gränsen längre norrut. Med ett tvåfrontskrig skulle norrA männen tvingas ge upp och stanna kvar i unionen Kampanjaffisch för norsk självständighet. med Sverige. frågor. Men den svenska reBara tre dagar tidigare hade Fridtjof SVERIGE geringen var helt avvisande. Nansen, den världsberömde upptäcktsresanden som var Norges sändebud, I november 1904 gav den Finland NORGE svenska statsministern Erik varnat Europas stormakter för att kriget var hotande nära mellan Norge och Boström besked om att hans Eidsvoll Kongsvinger regering inte kunde accepSverige. Oron för en militär sammanKristiania Karlstad tera några norska konsulat. drabbning spred sig i Europas huvudS StockMelsomvik holm I Kristiania (som den Fredriksten städer. norska huvudstaden fortNorge hade varit i union med SveGöteborg farande hette då) var känsrige sedan 1814. I slutet av seklet hade lorna upprörda. Konflikten norrmännens självmedvetande vuxit DANMARK hettade till under våren och i takt med att den norska sjöfarten och 200km Ö Köpenhamn sommaren. handel expanderat. Den utvecklingen I mars fick Norge en ny fick dock inte mycket stöd från utrikesSverige och Norge hade under unionsåren samma regering ledd av Christian departmentet i Stockholm kung men egna parlament. Michelsen. En majoritet i Stortinget gav den i uppdrag Norge hade nämligen inga egna norska farvattnen, och fler var på väg. att upprätta ett norskt konsudiplomater som kunde främja Men i första hand önskar den norska latväsen till vilket pris som den norska handeln. Både regeringen den svenska kungens unhelst. Om det skulle bli nödunionens utrikesminister derskrift av beslutet om nya norska vändigt var norrmännen beoch de flesta ambassadörer konsulat. Kunde inte denna fråga lösas redda att försvara en sådan och konsuler var svenska. i samförstånd? Svenska regeringen åtgärd med vapenmakt. I många av de hamnar som svarade att man inte ville gripa till vaChristian norska skepp anlöpte fanns pen. Samtidigt förklarade Oscar II att Michelsen I april inleddes en begränsad det inga diplomater på plats. han inte tänkte sätta sin signatur unupprustning längs den svenska Därför ställde nu det norska Storder det norska förslaget. tinget krav på en konsulattjänst, ett Regeringen i Kristiania svarade gränsen. Fästningar och fort bemannades. Pansarskeppet Tordenskjold begränsat utrikesväsen som skulle med att lämna in sin avskedsansökan. och fyra torpedbåtar patrullerade de kunna hantera Norges mest angelägna Kungen vägrade dock att acceptera →

Sverige fick Norge som trofé efter Napoleonkrigen ●●År 1814 befann sig Danmark-Norge på »fel« sida under Napoleonkrigen. Vid freden i Kiel tvingades Danmark överlåta Norge till Sverige. Men norrmännen vägrade att foga sig i beslutet. Ledda av den danske kronprinsen Kristian Fredrik inkallades riksförsamlingen till staden Eidsvoll. Den 17 maj samma år antog försam-

lingen en norsk grundlag, utsåg Kristian Fredrik till kung och förklarade att landet nu var en självständig stat. Norge sökte förgäves stöd från de europeiska stormakterna medan Sverige angrep norska kanonbåtar och belägrade fästningen Fredriksten i Halden. Vid Kongsvinger lyckades norska trupper stoppa den svenska

framryckningen men i längden kunde de inte hålla emot. Fientligheterna pågick till augusti samma år då en vapenvila undertecknades. Kristian Fredrik tvingades abdikera medan Norge gav upp sin självständighet och gick i union med Sverige. Norge fick dock behålla sin nya grundlag om än med vissa förändringar i texten.

Norska soldater

NARVE SK ARPMOEN

Unionsupplösningen

vaktar gränsen 1905. → den med hänvisning till känd som republikan så att det under de rådande var han främst en takomständigheterna skulle tisk politiker. Han insåg att Norges enda chans vara omöjligt att bilda en ny norsk regering. I Norge att få utländskt stöd för konstaterade man att självständighet låg i en kungen därmed inte klafortsatt monarki. Norge rat av att utföra sitt konmåste ha en kung och i stitutionella uppdrag, att första hand borde ange landet en fungerande budet gå till någon i regering. Vad hade landet svenska kungafamiljen för nytta av en sådan kung? för att mildra vreden i Den 7 juni kom ett svar från Kristiania matiken över. Den hade knappt börjat. Stockholm. Där såg Oscar II nämligen som gjorde krisen akut: För vad skulle hända nu? Norrmännen Stortingets beslut som en personlig »Då Hans Majestät Konungen har förolämpning. måste också ta hänsyn till Europas förklarat sig vara ur stånd att skaffa stormakter. En upplösning av uniolandet en ny regering, och då den konnen mellan Norge och Sverige skulle Den norska regeringen erbjöd en av stitutionella kungamakten därmed ej förändra maktbalansen i Nordeuropa Oscar II:s söner att bli kung i Norge. längre är verksam, bemyndigar Storoch i ett eventuellt krig kunde även anMen Michelsen visste att den svenske tinget de i dag avgångna statsråden att kungen skulle svara nej. Därmed skulle dra nationer dras in. Dessutom skulle tills vidare som norsk regering utöva en väpnad konflikt med all säkernorrmännen vara fria att låta den kungliga myndighet i överenshet innebära ett nederlag för budet gå vidare till den kanstämmelse med Norges rikes grundlag det betydligt sämre rustade didat man egentligen ville och gällande lagar – med de ändringar ha, nämligen den danske Norge. som nödvändiggörs i och med att förEtt krig kunde också få prins Carl, sonson till den eningen med Sverige under en kung oförutsedda konsekvenser danske kungen Christian är upplöst till följd av att kungen slutat IX och gift med den britsom kaos, revolution eller fungera som norsk kung.« tiske kungen Edvard VII:s republik. Oscar II. dotter Maud. Det danska Det sistnämnda ordet Unionen med Sverige var alltså uppskrämde dock inte så många prinsparet hade också en son, löst, och så lite respekt visade norrnorrmän. Många norska politiker Alexander, som skulle kunna säkra männen för sina före detta unionsbröville gärna passa på att avskaffa motronföljden. der att de upplöste den i en bisats till narkin. Men inte statsminister ChrisPrins Carl var en perfekt kandidat. en bisats. Men därmed var inte draMed stöd från Danmark och Storbritian Michelsen. Även om han var NORDISK A MUSEET

Fredsförhandlingarna mellan Norge och Sverige fördes i Karlstad.

Natten till den 18 september mobiliserade fortfarande de båda länderna. Då knackade den nye svenske statsministern Christian Lundeberg på dörren till sin norske kollegas hotellrum. Han påminde om att krig snart skulle bryta ut om de inte kunde hitta en lösning. De båda regeringscheferna enades om att dra tillbaka trupperna och skrev under en överenskommelse den 23 september. Knappt två månader senare hölls en ny folkomröstning där en majoritet av norrmännen visade sitt stöd för kungakandidaten prins Carl. Den 25 november gjorde han sitt intåg i Kristiania under sitt nyantagna namn Håkon VII. Även hans son hade bytt namn och kallades nu kronprins Olav. Norge hade fått ett eget kungahus. ph

Valde mellan prins Carl och prins Carl ●●I praktiken fanns det bara två kandidater till Norges tron 1905. Den ene var den svenske prins Carl, son till Norges avsatte kung Oscar II. Han var gift med den danska prinsessan Ingeborg som var syster till den andra kandidaten, den danske prins Carl. I Köpenhamn

följdes unionsupplösningen med stort intresse eftersom det alltså var två danska kungliga syskon som konkurrerade om den norska tronen. Ur storpolitisk synvinkel vägde det dock tyngre att den danske prinsen var gift med den brittiske kungen Edvard VII:s yngsta dotter Maud.

B E T T M A N N /G E T T Y

tannien skulle Norge kunna tvinga svenskarna till förhandlingsbordet. Förhandlingarna inleddes i Karlstad i augusti. Sveriges regering hade insett att Norge var förlorat men krävde ändå en folkomröstning. I den deltog 85 procent av de röstberättigade och endast 184 personer röstade för fortsatt union med Sverige. Förhandlingarna blev ändå hårda. Vid flera tillfällen var de nära ett sammanbrott – vilket skulle ha följts av en väpnad konflikt. Den svenska regeringen insisterade på att de norska gränsfästningarna skulle rivas. Den norska delegationen kunde tänka sig att några mindre fästningar lades ner men inte att viktiga militära anläggningar som Kongsvinger och Fredriksten avväpnades. Den 9 september stod 70 000 svenska soldater utplacerade vid den norska gränsen. En svensk flotteskader var på väg norrut och följdes några dagar senare av pansarskepp från Göteborg. I stormakternas huvudstäder spred sig nervositeten. Den tyske kejsaren Vilhelm I gav upp sitt motstånd mot att Norge skulle få en brittiskstödd monark. Både den ryske tsaren och den engelske kungen bad Sverige lätta på sina krav gentemot Norge. Allt för freden.

Den danske prinsen Carl, som blev kung Håkon VII, med sin fru Maud och sonen Olav.

OS i Stockholm 1912

Svenskt medaljregn i solskenet När Stockholm stod värd för de olympiska spelen 1912 var det i ett land där de flesta invånare varken hade tid eller råd att intressera sig för sport. Trots det blev tävlingen en succé – med strålande sol och många svenska medaljer. Text MATTIAS DANIELSSON

rån början var det tänkt att sommarspelen 1912 skulle arrangeras i Berlin. Men politiska spänningar på kontinenten, samt det faktum att OS under 1900-talets början hade använts mer som en arena för politiska utspel än för idrott och förbrödring, gjorde ett olympiskt spel i Tyskland omöjligt. Sverige passade bättre, ett oansenligt och inte fullt så makthungrigt land, som dessutom hade viss erfarenhet av att arrangera idrottstävlingar. Sedan flera år tillbaka hölls nämligen nordiska idrottssammankomster i Stockholm. Dessutom hade den svenska huvudstaden draghjälp av idrottsledaren Vik-

Uppvisning av Sveriges kvinnliga gymnastiktrupp.

tor Balck, även kallad »den svenska idrottens fader«. Han hade fått Tyskland att stötta Stockholms kandidatur och låta Berlin vänta till 1916, då spelen dessutom skulle fira tjugoårsjubileum. Ett världskrig kom dock emellan och

Baron gjorde litteratur till ny gren ●●I Stockholms-OS handlade det inte enbart om att framhäva sig enligt det olympiska mottot »citius, altius, fortius«, det vill säga »snabbare, högre, starkare«. På OS-basen Pierre de Coubertins initiativ kom även litteratur med på programmet. Vann gjorde bidraget Ode to sport skrivet av Georges Hohrod

och M. Eschbach. Bakom de påhittade namnen stod ingen mindre än den franske baronen själv. Pierre de Coubertin var IOK-ordförande i nära 30 år och var den som myntade uttrycket »Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl«. Men vann guld i litteratur vid Stockholms-OS, det gjorde han.

Berlin fick vänta till 1936.) Hemmaopinionen var emellertid inte lika lättflörtad som IOK, Internationella olympiska kommittén. Även om de olympiska spelen i början av det förra seklet inte var de jättelika arrangemang som de är i dag, var de långt från gratisnöjen. Tidpunkten var sannerligen inte heller den bästa. 1909 skakades Sverige av en storstrejk, och relationen mellan arbetsgivare och arbetare var spänd till bristningsgränsen. Idrott var vid denna tid främst något för överklassen och den mer välbeställda medelklassen. Vanliga arbetare var fullt upptagna med att överleva och mer intresserade av bröd än av skådespel. Det var dock inget som bekom IOK, som beslutade att OS 1912 skulle

Amerikanen Ralph Craig vann guld på 100 meter på Stockholms stadion. I bakgrunden ses den kungliga paviljongen.

I O C O LY M P I C M U S E U M C O L L E C T I O N S ( 2 )

❞Idrott var vid denna tid främst något för överklassen och den mer välbeställda medelklassen.❞ hållas i Stockholm. Statliga lotterier säkrade finansieringen av bygget av en olympisk arena på Östermalm – Stockholms stadion – som än i dag står värd för friidrottstävlingar och fotbollsmatcher. En månad före invigningen var stadion klar, färdigställd av »Kreuger och Toll« – ett företag lett av den senare mer kände finansmannen Ivar Kreuger. På flimriga svartvita bilder kan man än i dag se hur OS-deltagarna lyfte på hatten för kung Gustaf V när de gick förbi den kungliga läktaren vid inmarschen. Självklart var det den idrottsintresserade kungen som förklarade spelen invigda den 6 juli. Då hade spelen formellt hållit på sedan maj, när inom- →

Sverige vann flest medaljer ●●Sverige vann fler medaljer än något annat land – hela 64 stycken. Det var inte enbart en effekt av att landet hade duktiga idrottare – de Svenska skyttar vid OS 1912, svenska atleterna var starkt Oscar Swahn är tvåa från höger. överrepresenterade i antal. En av medaljörerna var den 64-årige skytten Oscar Swahn som Swahn är därmed än i dag OS– iförd mörk rock, dito hatt och ett historiens äldsta medaljör genom karakteristiskt vitt helskägg – vann tiderna. Den störste guldhjälten guld i rörligt mål från 100 meter. blev dock spjutkastaren Eric LemÅtta år senare sköt han hem en ming, som i Stockholm vann sitt silvermedalj i Antwerpen-OS. Oscar andra raka OS-guld.

OS i Stockholm 1912

Kanske var det ett sätt att distansera sig från de inte så framgångsrika ryssarna – Finland vann fyra gånger fler medaljer än det väldiga kejsardömet Ryssland. Eller så var det, mer troligt, ett resultat av en spirande självständighetssträvan. Finländarna tävlade under rysk flagg, men en blåvit vimpel sattes upp intill den ryska flaggan vid prisceremonin efter finska segrar i löpning. För första gången tävlade atleter från jordens alla fem kontinenter. Det var även premiär för nymodigheter som elektronisk tidtagning och kvalitetssäkrade domare. Vid tidigare OS hade det snarare varit regel än undantag med de mest märkliga bedömningar. I Stockholm anlitades dock internationella domare som fick stränga order om att agera neutralt.

JACOB FOR SELL / T T

Den svenska synden gjorde också debut. Konstnären Olle Hjortzbergs OSaffisch pryddes av nakna män. Känsliga tittare skyddades genom att opassande delar av kroppen skyldes av böljande

S T O C K H O L M S S TA D S M U S E U M

→ husturneringen i tennis avgjordes. Olympier från storfurstendömet Finland marscherade in tillsammans med den ryska truppen. Plötsligt gjorde den finländska truppen på stället marsch och skapade på det sättet avstånd till den ryska truppen framför sig.

Det engelska laget i damernas lagkappsimning 400 meter erhåller pris av kung Gustaf V.

fanor. Men affischen förbjöds i Holland och även i Kina, där chefen för posten stoppade den osedliga bilden för att inte uppröra det kinesiska folket. Men mycket var sig likt från tidigare OS, till exempel de evighetslånga dus terna i brottning. Värst blev semifinalen i mellanviktsklassen mellan ryssen Martin Klein och finländaren Alfred Asikainen. Klein vann efter nära elva timmar, men orkade därefter inte ställa upp i finalen. Svensken Claes Johansson vann därför guld utan att ens behöva gå upp i ringen. Finalen i lätt tungvikt bröts efter dryga nio timmars brottning. Svensken Anders Ahlgren och Ivar Böhling dömdes båda som silvermedaljörer.

Cykelloppet kördes runt Mälaren. Starten gick tidigt på morgonen i närförorten Liljeholmen och först elva timmar senare, efter 32 mil på usla grusvägar, kom sydafrikanen Rudolph Lewis först i mål vid stadion. Den mångkunnige friidrottaren Jim Thorpe blev spelens kung och utnämndes av Gustaf V till världens främste idrottsman. 1912 tävlades det i flera grenar som vi i dag inte är vana vid i OS-tider. Eller vad sägs om stående längdhopp, spjutkastning med höger och vänster arm samt truppgymnastik? I dragkamp blev det en ärorik seger för Sverige som representerades av åtta starka män från Stockholmspolisen. Dessa drog hem segern mot Londons frejdigaste

Maratonlöpare sprang i mål efter 55 år

Japanen Shizo Kanakuri full bordade aldrig maratonloppet i OS 1912. 1967 fick han chansen att symboliskt springa i mål.

●●Den japanske maratonlöparen Shizo Kanakuri mindes »solskens olympiaden« med skräckblandad förtjusning. Förberedelserna inför den 42 195 meter långa prövningen försvårades av att han hade svårt att vänja sig vid de ljusa sommarnätterna. Som om det inte vore nog avgjordes friidrottens allra hårdaste prövning i över trettiogradig värme. Ännu värre var dock att bilen som skulle köra honom från hotellet till starten inte dök upp, så Kanakuri fick springa som en galning för att ens komma till start. Han förmådde

därför inte hänga på täten när loppet började. I Sollentuna, halvvägs in i loppet, stapplade han in i en villaträdgård som tillhörde en familj vid namn Petré. Där blev han storstilat mottagen. Han serverades bullar och saft, och lär till och med ha fått vila en stund i fru Petrés säng. Först 55 år senare återvände Kanakuri till Sverige och rundade maratonstenen som hade rests till minne av loppet 1912. Han fick också symboliskt springa i mål på Stadion.

❞IOK:s ordförande mindes den effektivitet och matematiska precision med vilken tävlingarna genomfördes.❞

S T O C K H O L M S S TA D S M U S E U M

Simhopparen Greta Johansson vann guld i Stockholms-OS. Hon var en av bara 48 kvinnor som deltog i spelen.

R ARY OF CONGR

I början av 1900-talet hade jämställdhetsfrågan kommit upp på dagordningen, men den hade inte nått den olympiska rörelsen. Stockholms-OS gick därmed inte till historien som en kampanj för lika rättigheter mellan män och kvinnor. När männen tävlade i löpning, kast och hopp på Stadion, fick kvinnorna nöja sig med att titta på. Likadant var det i cykel, fäktning, skytte, segling och flera andra grenar. Kvinnor fick nöja sig med att tävla i simhopp och att spela tennis. Av 2 407 tävlande var blott 48 kvinnor. Stockholmsolympiaden blev åtminstone i Sverige känd som solskensolympiaden för det vackra väder som rådde under spelen. Men arrange manget

lär faktiskt ha varit en succé även bland de tävlande. Avery Brundage, IOK-ordförande 1952–72 och friidrottsdeltagare i Stockholm, sa att han mindes »den effektivitet och nästan matematiska precision med vilken tävlingarna sköttes och den formella korrekthet som präglade arrangemangen«. Dessutom kom farhågorna att spelen skulle innebära en ekonomisk katastrof för arrangörsstaden på skam. Till skillnad från många andra sentida OSstäder kunde Stockholm räkna hem en vinst efter spelen: 4 646 kronor och 51 öre. ph

●●En OS-deltagare som senare kom att göra ett stort avtryck i historien, som militär, var en då 26-årig amerikan vid namn George Smith Patton. Han var inte bara en intelligent teoretiker som uppnådde lysande resultat på militär högskolor, utan även begåvad med George fysisk talang. Han Patton. skickades därför till andra sidan Atlanten för att delta i den nyuppfunna OSgrenen modern femkamp – där man tävlade i skytte, simning, fäktning, ridning och löpning. Hade det inte varit för att Patton använt ett för grovkalibrigt vapen i skjutmomentet hade han förmodligen blivit känd både som OS-medaljör och som en av de främsta pansargeneralerna i andra världskriget. På sina tjugo skott sköt Patton elva tior, fyra nior, två åttor, en sjua – och två nollor. Pattons förklaring, vilken är den mest troliga, är att hålen i tavlorna var så stora att de två sista kulorna i den andra serien – de båda nollorna – gick rakt genom tavlan utan att lämna märken. Domarna underkände dock skotten och en förmodad guldmedalj blev en femteplats.

LIB

poliser. Dock deltog bara två lag i tävlingen.

OS-atlet blev berömd general

I O C O LY M P I C M U S E U M C O L L E C T I O N S

Dragkamp var en olympisk gren 1912, men lockade endast två lag. Svenskarna på bilden vann över ett engelskt lag.

Gustav V:s tal fällde Sverige var delat i två läger. De liberala ville satsa på sociala reformer, högern på militären. Då vände sig Gustaf V mot regeringen och krävde ökade försvarsanslag – inför 30 000 jublande bönder som tågat till slottet för att visa sitt stöd för kung och fosterland.

Rysk upprustning skrämde Gustaf V.

Text TOMAS BLOM

en råkalla fredagsmorgonen blir långsamt förmiddag medan oändliga led av högtidsklädda bönder tågar fram genom Stockholms gator. De har alla ett gemensamt mål: Kungliga slottet. Det är den 6 februari 1914, klockan har blivit tjugo minuter över elva och nu tystnar Svea livgardes musikkår,

som ackompanjerat böndernas intåg med sprittande marschmusik. En kronprydd estrad har rests på inre borggården. På den står en gänglig man i generalsuniform med vajande hattplymer. Det är Hans Kungliga Majestät Gustaf V som blickar ut över den tyst väntande hopen. 30 000 av Sveriges bönder har på eget bevåg rest till Stockholm för att betyga honom sin

vördnad och försvarsvilja. Kungen drar efter andan, kastar en blick ner i sitt manus – och börjar tala. Kungens tal är inte särskilt långt, men det kommer att få allvarliga politiska konsekvenser. »I redliga män av

❞Kungens tal är inte långt, men det får allvarliga politiska konsekvenser.❞

Gustaf V:s borggårdstal i februari 1914 är senaste gången en svensk kung aktivt försökte förändra politiken.

regeringen Sveriges bondestam«, inleder han och uttrycker till att börja med sitt kungliga tack för uppvaktningen. Bönderna lyssnar under vördsam tystnad, men plötsligt tar kungen med stort eftertryck ställning i försvarsfrågan och säger uttryckligen att han kräver att militären ska få alla resurser den begär och att saken ska avgöras »ofördröjligen och i ett sammanhang«. Då bryter jublet löst, hattar kastas i luften, leven utbringas – kungen blir tvungen att göra en paus för att bönderna ska få jubla klart. I ett av slottets fönster kan man ana en kvinnogestalt. Det är drottning Victoria, och scenen som utspelas på borggården får henne att fälla glädjetårar.

den Victoria av Ba

P E T E R E L F E LT

Victoria ville öka kungens makt TEKNISK A MUSEET

Gustaf V:s anförande kallas borggårdstalet och det är det sista exemplet på att en regerande svensk kung aktivt försöker styra landets politiska utveckling. Det var en tydlig markering mot den liberala regering som tillträtt 1911 och under statsminister Karl Staaff var i färd med att genomföra vad många betraktade som en katastrofal nedrustning av den svenska krigsmakten. Det är ingen överdrift att säga att försvarsfrågan hade delat landet. På ena sidan stod högern, Karl Staaff. de som hävdade att Sverige måste kunna mäta sig militärt med omgivande stormakter som Tyskland och framförallt Ryssland. Många länder rustade för krig och grannen Finland, från 1809 ryskt storfurstendöme, hade sedan flera år utsatts för en allt hårdhäntare »russifiering«. Vänsterkrafterna, alltså liberaler och socialdemokrater, fann det däremot orimligt att lägga alltför stor del av landets resurser på krigsmakten innan →

Gustaf V

●●På fotot ovan av drottning Victoria intill Gustaf V är hon iförd uniform med ord nar och medaljer. Hon var nämligen hedersöverste vid ett pommerskt regemente och känd som en varm vän av Tyskland. Inte så kons tigt, kanske, eftersom hon var dotter till storhertigen

av Baden, en av tyska rikets många furstar. Victoria av Baden hade inte mycket till övers för demokrati och parlamentarism. Hennes tyskvänliga inflytande på maken är omvittnat. Hon umgicks flitigt med Sven Hedin och renskrev hans manus till kungens tal.

❞På rekordtid hade över 30 000 bönder anmält sig.❞

Bönder från Dalarna på marsch för ett starkare försvar.

A XEL MALMSTRÖM/NORDISK A MUSEET

→ viktiga sociala reformer genomförts. Försvarsfrågan var nära sammankopplad med kampen för allmän och lika rösträtt. Den hade införts – för män – vid val till andra kammaren år 1909 och ledde i valet 1911 till att högern gick kraftigt tillbaka i andrakammarvalet medan socialdemokraterna triumferade.

den så kallade F-båten. Den för tiden enorma summan 17 miljoner kom in, och båten byggdes. Men regeringen ansåg fortfarande att försvarets kostnader måste sänkas. Den försvarsvänliga agitationen skärptes. Hotbilden av ett aggressivt Ryssland trummades in av framförallt den kände upptäcktsresanden Sven Hedin som hade publicerat skrifterna Ett varningsord och Andra varningen. De hade sponsrats av näringslivet, tryckts i miljonupplagor, distribuerats som bilagor till borgerliga tidningar och kom att få ett stort inflySven Hedin. tande på opinionen.

Liberalerna hade fortfarande en stark ställning och kung Gustaf V måste med viss motvilja ge den – i hans ögon – farligt radikale Karl Staaff i uppgift att bilda regering. Något av det första statsminister Staaff gjorde var att skjuta upp ett beslutat bygge av en ny pansarbåt. Pengarna skulle istället gå till sociala reformer. Detta utmanade en stark försvarsvänlig opinion som drog igång en insamling för att bekosta bygget av

Hedins vitt spridda skräckmålning av hur ryska kosacker skulle ockupera de röda stugornas land skrämde upp en bred allmänhet. I december 1913 började några uppländska bönder diskutera möjligheten

F-båten byggdes för insamlade pengar.

att tåga till Stockholm för att betyga kungen sin försvarsvilja. En grosshandlare från Uppsala vid namn Jard Emil Frykberg organiserade marschen, som fick namnet Bondetåget 1914. På rekordtid hade över 30 000 bönder anmält sig. Nu vidtog ett intensivt arbete med själva logistiken: hur skulle alla transporteras, var skulle de bo, hur skulle de utspisas? Snabbt och effektivt bildades en organisation som lyckades ordna med inkvartering i både privathem, kaserner och skolor. Kvinnor sydde och stoppade madrasser och broderade

Borggårdskrisen 1914 landskapsstandar för karlarna att marschera under. Restauranger erbjöd subventionerade måltider och SJ satte in extratåg.

Karl Staaff ställde kungen mot väggen och krävde att han i fortsättningen skulle ge regeringen besked om vad han tänkte säga i politiska frågor. Om inte, skulle regeringen vara tvungen att avgå. Kungen menade att han hade rätt att tala till sitt folk utan att fråga om lov, och Karl Staaff och hans statsråd avgick mycket riktigt elva dagar efter borggårdstalet.

Fredagen den 6 februari år 1914 samlades bönderna i den flaggsmyckade huvudstaden. De inledde dagen med en gudstjänst och sedan vidtog marschen från stadens olika delar i riktning mot slottet. ting. Hjalmar Bran För att undvika stockningar rörde sig kolonnerna enligt ett detaljerat schema med Den nya regering som tillsattes under avgångar och ankomster på sekunden. Hjalmar Hammarskjöld (far till Dag) Längs gatorna stod hurrande stockdominerades av ämbetsmän och hade holmare och beskådade de allvarliga en ganska konservativ prägel. männen som marscherade under deI valet på hösten 1914 polariserades visen: »Med Gud och Sveriges allmoge motsättningarna. Valdeltagandet var för konung och fosterland!« rekordhögt och både högerpartierna Bondetågets arrangörer hade från och socialdemokraterna växte, medan början varit noga med att framhålla liberalerna minskade kraftigt. att manifestationen var »opolitisk«, Försvarsfrågan var fortfarande olöst alltså uteslutande fosterländsk. Men men nu var det 1914 och ett storkrig dess konsekvenser kom att få stor polistod för dörren. Och kungen gjorde tisk betydelse. Det tal som kung Gustaf inga fler aktiva försök att påverka riframförde hade skrivits av Sven Hedin kets politik. ph och hans medhjälpare löjtnant Carl Bennedich – och hade underkastats noggrann granskning av både kungen och hans mycket försvarsvänliga drottning Victoria av Baden. Bönderna jublade över kungens ställningstagande i försvarsfrågan, medan regering och riksdag hade blivit kuppartat överkörda. Kungen hade medvetet utmanat det parlamentariska systemet för att tvinga den förhatlige Staaff att avgå. Två dagar senare drog ett annat tåg genom Stockholms gator. Det bestod av närmare 50 000 demonstranter, alltså 20 000 fler än i bondetåget, med socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting i spetsen. Man visade sitt stöd för statsministern under parollen: »FOLKETS vilja skall ensamt bestämma i Sveriges land!«

Krigsutbrottet avslutade striden om försvaret ●●I och med första världskrigets utbrott 1914 löstes försvars frågan. Det allt överskuggande målet var att bevara Sveriges neutralitet, och därför förstärktes försvaret kraftigt. Värnplikt på minst 340 dagar infördes för män upp till 35 år, därefter skulle de tillhöra landstormen, ett slags hemvärn. Flottan rustades upp med flera pansarbåtar, jagare och till och med ubåtar. En progres siv värnskatt togs ut av de högst avlönade. Till en början var utrustningen bristfällig, men under krigets gång förbättrades läget och Sveriges reguljära armé stod småningom på en internationellt sett god nivå. Den förstärkta flottans huvudsakliga uppgifter blev att skydda svenska handels fartyg och försöka hålla svenska farvatten fria från minor. Armén hade under kriget endast ett flyg kompani, men i gengäld höll man sig med ett eget ballongväsen för att utföra spaningsuppdrag.

Svenska arméns uniformer vid tiden för första världskriget.

Adalen 1931

Fem arbetare sköts ihjäl av militären Det fredliga demonstra tionståget med strejkande arbetare hade precis kommit fram till Lunde i Ådalen. Då öppnade militären eld. När solda terna slutat skjuta låg fem personer döda eller döende på marken. Text ÅKE PERSSON

Den 14 maj 1931 ringlade sig demonstrationståget genom Ådalen. Bilden är tagen strax före klockan 15 – några minuter senare öppnade militären eld.

orsdagen den 14 maj 1931 bjöd på vackert väder i Norrland, ovanligt varmt för årstiden. Vårblommorna hade slagit ut och Ångermanälvens dalgång, Ådalen, kantades av grönska. Det var Kristi himmelsfärdsdag och de flesta svenskar var lediga från jobbet. På andra håll i landet passade många på att ha picknick i vårsolen. Men inte

arbetarna i trakten kring Ådalen. De hade annat att tänka på. Exakt hur många av dem som gick med i demonstrationståget den här dagen är oklart, men säkert var de flera tusen. I täten vajade två röda fanor mot den blå himlen och orkestern spelade kampsånger som »Arbetets söner« och »Internationalen«. Deltagarna i tåget

S VA N T E S T RÖM

marscherade taktfast, utan att ana att musiken snart skulle dränkas av ljudet från knattrande kulsprutor. Situationen i Ådalen, liksom i resten av Sverige, hade varit spänd en längre Inne i Lunde väntade Örnsköldstid. Den djupa lågkonvik soldater med skjutklara Ådalen junkturen slog hårt, vapen på arbetarna. Kramfors särskilt mot alla som Skotten 1931 redan var fattiga. MotBottensättningarna mellan havet SVERIGE arbetsgivare och arbetstagare var stora. Stockholm 100 km uppretade arbetarna stormade fartyvarsidan anlitade då De borgerliga regerstrejkbrytare, det vill get, och i det tumult som uppstod missingarna avlöste varÅdalen utgörs av dalgången längs säga personer som handlades några av strejkbrytarna. andra, utan att kunna Ångermanälvens nedre del. var villiga att jobba lösa problemen. i de strejkandes ställe. Senare samma dag kallade länsstyDen 13 maj anlände ett fartyg till relsen in militär, för att hjälpa polisen Hösten 1930 bröt en strejk ut på Sandviken i Ångermanland. Strejkbryatt upprätthålla ordningen och för att Marmaverken i Hälsingland. Orsaken tarna – eller de »arbetsvilliga«, som faskydda strejkbrytarna. När soldaterna var att fabrikens ledning ville sänka arbriksledningen kallade dem – började dök upp möttes de av strejkande arbebetarnas timlön. Konflikten spred sig lasta pappersmassa på fartyget. När tare och nya oroligheter bröt ut. Och det till pappersbruken i Ådalen. Arbetsgiarbetarna i Ådalen fick reda på detta är nu som det drama som ska sluta i en blodig tragedi tar sin början på allvar. → tågade de i protest till Sandviken. De T T NYHE TSBYR Å

T T NYHE TSBYR ÅN

❞Samtidigt hade militären, beväpnad med gevär och kulsprutor, lagt sig i eldställning. ❞

Skotten i Ådalen T T NYHE TSBYR ÅN

→ Under natten till den 14 maj samlas en stor folkmassa utanför strejkbrytarnas barack i Lunde, i närheten av Sandviken. Stenar börjar vina genom luften. Soldaterna svarar med lösa skott och rökgranater. Flera av demonstranterna drabbas av brännskador. Dagen efter kravallerna, på Kristi himmelsfärdsdag, samlas flera tusen människor i Frånö. Ledningen för transportarbetarfacket diskuterar hur man ska fortsätta kampen, men samtalen drar ut på tiden. De otåliga arbetarna formerar sig då till ett tåg som sätter av i riktning mot Lunde, för att ännu en gång protestera mot strejkbrytarna. Man marscherar i led om fyra. Fler deltagare ansluter utmed vägen. Till slut är demonstrationståget omkring en kilometer långt, något som ska visa sig ödesdigert. Militären, ett 60tal man beväpnade med gevär och kulsprutor, har under tiden lagt sig i eldställning inne i Lunde. När demonstrationståget närmar sig den lilla orten har länsstyrelsen redan beslutat att gå med på arbetarnas krav att skicka bort strejkbrytarna från Ådalen. Men det får aldrig demonstranterna eller soldaterna veta – innan det är för sent. En militärpatrull rider ut för att meddela demonstranterna att vägen är avspärrad. Trycket bakifrån gör det dock omöjligt att stanna. En av fanbärarna pressas framåt och med flaggan som en lans stöter han till en av hästarna så hårt att den stegrar sig.

De strejkbrytare som kallats in av arbetsgivarna misshandlades av de strejkande arbetarna. Här hissas strejkbrytare upp från lastrummet på ett fartyg.

En officerare tappar då besinningen. Han avfyrar sin pistol och träffar några av demonstranterna, som faller blödande till marken. Deltagarna längre bak i det långa tåget har svårt att se vad som händer där framme i täten. Någon ropar »stanna inte, det är bara lösa skott« och tåget fortsätter framåt. Då kommenderar truppens befälhavare eld och hans soldater börjar skjuta rakt in i den obeväpnade folkmassan. Flera demonstranter träffas av kulorna. Hemska scener utspelas då vettskrämda män, kvinnor och barn flyr för sina liv. Massakern skulle troligen ha blivit ännu större om inte arbetarorkesterns trumpetare haft sinnesnär-

Militärerna slapp fängelse ●●De befäl som var med och sköt mot de civila i Ådalen klarade sig undan med några dagars husarrest. Landshövdingen och polischefen i Västernorrlands län blev inte heller dömda för sin inblandning i händelserna, men omplacerades. Däremot fick flera av de demonstrerande arbetarna fängelsestraff,

bland annat för upplopp och misshandel. En annan effekt av skotten i Ådalen var att de bidrog till att arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer närmade sig varandra, vilket i sin tur banade väg för utvecklingen av välfärdsstaten och det moderna Sverige.

varo att blåsa den militära signalen för eld upphör. När soldaterna slutat skjuta låg fem personer döda eller döende på marken, lika många var skadade. Fyra av de döda var arbetare som gått i demonstrationståget. Det femte offret var en kvinnlig fabriksarbetare i 20-årsåldern. Hon hade stått bredvid tåget och tittat på när hon träffades av en förlupen kula. Dagen efter blodbadet skickades både militären och strejkbrytarna bort från Ådalen. Efter dödsskjutningarna blev det i praktiken förbjudet för svenska myndigheter att i fredstid sätta in militär trupp mot civilpersoner. Det var ett förbud som gällde fram till för några år sedan, då riksdagen gav polisen rätt att samarbeta med militären i samband med terroristbekämpning. Den 21 maj 1931 begravdes offren för skotten i Ådalen. Vid gravarna finns en minnestavla i sten, med en dikt av Erik Blomberg som blivit klassisk. Den lyder: »Här vilar en svensk arbetare. Stupad i fredstid. Vapenlös, värnlös. Arke buserad av okända kulor. Brottet var hunger. Glöm honom aldrig.« ph