Såklart Borås sommar 2012

Page 1

Kultur Kiwi – en ny smak för skulpturbiennalen

Arbete Hållbar utveckling för hela samhället

Samhälle En Omsorg Dem­ egen insats som ens­teamet hjäl­ ger massor igen per i glömskan

såklart borås SOMMAR 2012

»

Stödfamilj är toppen

Erik är hos sin stödfamilj en helg i månaden


såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Grafisk form Charlotte Ohlsson Ansvarig utgivare Annica Berg Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck Webbplats boras.se/saklart

Vision 2025

Mellan 7 och 13 år och badsugen? läs boras.se/badresor

N V

Ö

Läs om matlaget på Sandaredsskolan, sago­ väskan som ger öppna ut­ sikter till nyinvandrade och om sommaröppna Sjöbo fritidsgård. Sidan 12–17

Gör din egen stadsvandring och titta på husen som nominerats till Stadsbyggnadspriset 2012. Det var fyra år sedan priset delades ut senast och en hel del spännande i byggnadsväg har tillkommit i Borås. Priset delades ut den 30 maj. Vinnarna hittar du på boras.se. Bostadshus Villa Meomuttel/Hjelm, Björvik Villa Brunngård, Sandared Villa Grundén/Dahlin, Frufällan Pumpkällehagen, Viskafors

Offentlig byggnad/ nyttobyggnad Liljebergets förskola Ackumulatortanken Tehuset, SÄS

Flerbostadshus Olovsholm Bifrost Brf Borgen

Ombyggnad/ renovering Lagercrantz plats, Kasern 2 Åhaga Restaurang Kvarteret Järnbäraren Villa Andersson

Näringsfastighet Gina Tricot Hedin Bil Centiro Altitude 8848

Landskap/stadsmiljö Björnanläggningen Europaplatsen Kulturidrottsplats Ramnavallen Gågator och torg i City

Kultur På en helvetesvandring på Konstmuseet

Färdigt med nya priser på din färdtjänst Från den 1 juni 2012 kommer egenavgiften och månadskortshanteringen att förändras för dem som åker färdtjänst inom Borås kommun. Kommunfullmäktige har tagit beslut att färdtjänsttaxan ska följa samma prissättning som kollektivtrafiken. • Mer information finns på boras.se/tekniska

2

Det här är en tidning från Borås Stad

Politik Vi vill få en mer medmänsklig stad

Ekonomi En god man ska bevaka din rätt

Samhälle Ny modell för att ta emot barn

såklart borås VÅR 2012

Det är kärlek, rent ut sagt. Stefan Gustavsson

Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart


Ledare

Vårt visionsarbetet drar vidare Nu har vårt gemensamma arbete för en vision för Borås år 2025 resulterat i ett förslag. Visionstexten är ute på remiss hos kommunens nämnder och styrelser. Om allt går som det är tänkt tar Kommunstyrelsen ställning till förslaget den 18 juni. Förslaget bygger på de folkvaldas tankar, och idéer som kommit in från invånare och grupper i Borås under förarbetet. Det är först när Kommunfullmäktige sagt sitt – troligtvis under fullmäktigemötet den 16 augusti – som vi får en vision för vårt Borås. Visionen är ett slags tankemoln som kommunen, de kommunala bolagen och förhoppningsvis också boråsare läs förslaget på boras.se/2025. ska arbeta för att uppfylla.

På jakt efter miljöhjältar Nu är det dags för nomi­ neringarna till RE:WARD. Är du själv eller någon du känner en miljöhjälte? Nominer­a på borasem.se.

Från läsare angående artikeln om ensamkommande flyktingbarn i Såklart Borås Vår:

P

”Så svårt det måste vara för ett barn att komma ensam till ett främmande land. Nu önskar jag bara att verklig omsorg når fram – någon att hålla i hand. Det den sommararbetande läraren gjorde var stort!” Centrum för flerspråkigt lärande hittade en lärare som undervisade de flyktingbarn som kom i slutet av maj hela sommaren.

Villastan får boendeparkering Den 1 juni 2012 utvidgas boendeparkeringen i Villastaden. Det är för att underlätta för boende i hela området att hitta parkering och att inte behöva ta med bilen till arbetet när detta inte är nödvändigt. För att få söka tillstånd måste du vara

folkbokförd på en adress i området och vara registrerad ägare till ett fordon. För boendeparkering krävs ett boendeparkeringstillstånd och en boendeparkeringsbiljett. Övriga trafikanter får parkera utan avgift, men bara i två timmar, vardagar 9-18 och dag före söndag eller helgdag 9-15.

parkprogrammet Stadsparksvandring bland växter och konstverk Söndag den 17 juni klockan 11.00. Parkvandring i ett hav av pioner I Annelundsparken tisdag den 19 juni klockan 17.30.

Läs mer på boras.se/parkprogram

Lekfortets dag i Annelundsparken Tisdag den 21 augusti klockan 10.00.

Skördefest på P A Halls terrass Lördag den 1 september klockan 10.00.

Guidning i natur­ reservatet Älmås Torsdag den 23 augusti klockan 17.00.

Poesi och historik­ vandring i Stads­ parken Lördag den 15 september klockan 11.00.

Den ljusnande framtid är Borås

D

e senaste årens målmedvetna och fokuserade arbete har i första hand gett goda resultat men också fina utmärkelser till Borås. Nu kan vi till det också konstatera en positivt stigande kurva för företagsklimatet i Borås, enligt den årliga rankning svenskt näringsliv gör av Sveriges kommuner. Ett ambitiöst arbete mot näringslivet har gett resultat. Vårt mål att utveckla den hållbara och attraktiva staden, där fler och bättre möjligheter än gårdagen kan erbjudas, går hand i hand med ett livskraftigt näringsliv. Det är en stabil grund för ekonomisk tillväxt när möjligheter och utveckling skapas för alla. Flera satsningar med tydligt välfärdsfokus pågår. Succén med de fria bussresorna för pensionärer fortsätter. Alla gymnasieungdomar erbjuds sommarjobb och beslutet att bygga inte mindre än sju förskolor för att täcka de behov som finns är fattat. En investering i kunskap är aldrig tung att bära. Vi får bekräftat att vi är på rätt väg och fortsättningen innebär såväl upprustning av skolgårdar, en lärarpool med tillfälligt övertaliga pedagoger, som pengar till läro­medel. Även inom det hårdare området står vi i startgroparna för flera projekt. Den nya förbifarten mellan Viaredsmotet och Kråkered som knyter ihop riksväg 27 med riksväg 40 påbörjas. Den är viktigt för trafiksituationen i Borås vilket också gäller förbifart Sjöbo. Nu till hösten börjar arbetet som varit efterlängtat, inte minst av de boende på Sjöbo. Något annat som berör Borås är beslutet om att bygga motorväg förbi Ulricehamn vilket kommer att innebära mötesfri väg hela sträckan Göteborg – Stockholm. Samtidigt som jag önskar alla boråsare en skön sommar vill jag passa på att påminna om allt fint vi har i och runt Borås. Badsjöar, sommartorsdagar, vandringsleder, det nyrenoverade Kulturhuset, Djurparken, ja, listan kan göras hur lång som helst och vi kan utan överdrift konstatera att gräset inte alltid är grönare på andra sidan. Som sagt – ha en skön sommar.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3


arbete

Återbruk – hållbar utveck Återbruk är 5 000 fullpackade kvadratmeter miljötänkande. Här finns goda idéer, smart verk­ samhet och en uppsjö av sorterat och fördelat material. Men fram förallt är Återbruk fyllt av människor. Det är Borås nya vision i praktiken. Det är människan som är i centrum på Arbetslivsförvaltningens Återbruk. Det är en stor arbetsplats som tar emot dem som på något sätt inte passar på den vanliga arbetsmarknaden. Här ges arbets- eller språkträning, chans att lära sig nytt och höja sin kompetens. Framför allt ger Återbruk meningsfull sysselsättning för dem som arbetar här och för alla i samhället. Tanken är att Återbruk ska vara en väg till ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Men för att komma dit kan det behövas till exempel språkträning eller hjälp att förstå vad ett arbete innebär. Många som kommer hit har aldrig haft ett vanligt jobb. I januari började flytten till de nya lokalerna på Kärrgatan 4 på Göta. Här har en grupp av deltagare målat och fixat för att lokalerna ska passa de olika avdelningarna. Arbetet pågår fortfarande. – Vi har sparat en enorm summa pengar på att ta med kök, parkettgolv och till och med en del avloppsrör från våra gamla

4

lokaler, säger Dag Forsström, förvaltningschef på Arbetslivsförvaltningen, som guidar runt på den stora anläggningen. När målen är återbruk och arbetsmöjlighet blir vägen annor­lunda. Det får ta tid. – Vi har i stort sätt renoverat allt som inte kräver specialkompetens själva, säger Återbruks enhetschef Monica Johansson. Så fungerar det här. Bland deltagarna finns en grupp som städar lokalerna och en grupp som har ansvar för att alla arbetskläder tvättas. Några arbetar i Återbruks restaurang. Här lagas ungefär 100 portioner mat om dagen till deltagare och anställda. Men på Återbruk finns också samhällsviktig verksamhet. Bland annat fixartjänsten som hjälper äldre med att klippa gräset eller byta gardiner – vilket gör att äldre kan bo kvar hemma. Men störst är ändå det miljöarbete som görs på Återbruk. Till exempel tar man hand om uttjänta datorer. De plockar ihop fungerande datorer genom att byta delar mellans stationerna. Det datorer som inte kan användas skickas på destruering. De säljs billigt vilket förskolorna i kommunen börjat utnyttja. Även de med försörjningsstöd kan köpa en dator till ett bra pris. Att i första hand återbruka och i andra hand återvinna är också idén för snickeriet där gamla möbler blir som nya. Det som inte blir som nytt källsorteras och återvinns. – Det finns många duktiga deltagare här som har kunskap men som inte haft chans att visa den. Här kan de utvecklas, säger Monica Johansson.


Bild: EMIL DALQVIST

ling i praktiskt arbete De renoverade eller nygjorda möblerna säljs i butiken tillsammans med annan heminredning och husgeråd. På Re-turen, som är den stora återvinningsavdelningen på Återbruk, pågår ett pilotprojekt med av-emballering. Deltagarna delar upp förpackningar med mat som till exempel blivit gammal. Glas, plast och metall sorteras bort från det organiska materialet – själva maten – som blir biogas. Utan Men det här är bara en bråkdel av allt arbete som utförs på Återbruk – där gömda resurser blir till guld och leder till håll-

bar utveckling på social, ekonomisk och miljömässig grund. Och det är en utveckling som fortsätter. Snart finns det ett jobbtorg på Återbruk. Allt för att värna människan. charlotte ohlsson • Vill du veta mer kontakta Monica Johansson, enhetschef Återbruk, 033-35 34 47, eller Dag Forsström, förvaltningschef Arbetslivsförvaltningen, 033-35 38 88.

Återbruks olika verksamheter • Biltvätt/Recond och Interna transporter. Tvättar och rekonditionerar i första hand Borås Stads leasingfordon och servar förvaltningar med utkörning. • Snickeri/(Tapetseri) renoverar möbler och gör nya möbler av gamla. • Fastighetsservice hjälper förvaltningarna med att sätta upp hyllor, tavlor och liknande. Sköter och renoverar den egna fastigheten.

• Åter i bruk, secondhandbutiken säljer begagnade möbler och husgeråd, även kontors-

möbler. Öppettider: måndagar 13.00-18.00, onsdagar och torsdagar 13.00-16.00. • Data- och elektronikgruppen lagar, återanvänder och källsorterar datorer och elektronik.

• Återvinning Re-turen samarbetar med Borås Energi & Miljö. Demontering, städning vid återvinningsstationer och källsorteringshjälp till vissa förvaltningar, är arbetsuppgifterna. • Cykelverkstad renoverar och säljer begagnade cyklar. • Däckverkstad tar emot däck från återvin-

ningsstationerna, skiljer däck från fälg och sorterar till regummering eller skrot.

• I restaurangen lagas mat och fika till deltagare och anställda. Några portioner går till delar av Daglig verksamhet. • Fixartjänst arbetar på beställning av privata kunder, 67 år och äldre. De gör sådant som hemtjänsten inte hjälper till med. För hjälp ring Ann-Charlotte Jönsson, 033-35 34 24. • Utbildnings- och konferenslokaler för uthyrning.

5


Conny Öjerhed Ålder: 44 år Barn: Två egna barn, Madelaines två barn och Emil en gång i månaden. Yrke: chaufför

Madelaine Lundh Ålder: 44 år Barn: Två egna barn, Connys två barn och Emil en gång i månaden Yrke: studerar

Tummen upp för stödfamilj Emil har haft sin stödfamilj i ett och ett halvt år. Madelaine Lundh och Conny Öjerhed har haft chansen att ha Emil hos sig en gång i månaden lika länge. – Emil har blivit en del av vår familj, säger Conny Öjerhed. Emil sitter i soffan och tittar på tv hos Madelaine Lundh och Conny Öjerhed. När Conny serverar kaffe skojar han med Emil och säger att han ju är stora killen nu, fem år, och nog också kan behöva en kopp kaffe. Emil skrattar men föredrar luftkaffe från låtsasbryggaren. De båda vuxna är grunden i hans stödfamilj. Du kan få en stödfamilj genom funktionshinderverksamheten av olika anledningar. För många funktionshindrade barn och unga kan det vara svårt att få nya kontakter. Genom stödfamiljen får barnet en ytterligare grundtrygghet och ett större kontaktnät. Det kan också vara föräldrarna som behöver avlastning eller tid till att fokusera på syskon. I Borås Stad är det vanligaste att ha stöd­ familj två till fyra dagar i månaden, alltså en eller två helger varje månad. Emil har varit hos Conny Öjerhed och Madelaine Lundh en helg i månaden sedan början av 2011 och han har blivit som en del av familjen. De gör inget extra för att han ska komma utan han följer alltid med på det som planerats för helgen. Är det familje­kalas eller en Göteborgstripp planerad så är han med. Tanken på att bli stödfamilj hade grott hos Madelaine Lundh under många år. – Jag hade själv hjälp med mina barn när de växte upp. Eftersom jag var helt ensam med dem behövde jag avlastning ibland. Jag kände att jag ville ge tillbaka det jag hade fått, säger hon. – Själv hade jag aldrig haft en tanke på att bli stödfamilj men sen så dök Emil upp och då … Vi har jätteroligt och det är väldigt mysigt, säger Conny Öjerhed.

6

För Conny har det varit en trygghet att Madelaine arbetat på gruppboende och som personlig assistent men deras överenskommelse var att Conny själv skulle kunna ta hand om det barn de tog emot. Så är det med Emil. Det är föräldrarna som ansöker om att få en stödfamilj – eller en kontaktfamilj som Madelaine hade till sina barn – sedan utreder en handläggare om insatsen behövs. Kraven för att bli stödfamilj är i grunden inte tuffa, ett öppet hem och engagemang är allt som krävs. Gunilla Forsberg, enhetschef för funktionshinderverksam­heten i Borås Stad, säger att det ska vara en fungerande och sund familj. Och själva begreppet familj är något de på enheten förhåller sig fritt till. En familj kan bestå av en eller två vuxna personer så länge de är de rätta för någon av dem som behöver stödfamilj. Funktionshinderverksamheten gör hembesök och så kontrolleras familjen i polisens och socialförvaltningens register. Om allt är som det ska matchas familj mot barn eller ung. Den som blir kontaktfamilj genom individ- och familje­ omsorgen, IFO, får gå igenom en liknande kontroll. De letar alltid efter familjer som vill ta emot barn och unga. För Madelaine och Connys del så mötte de Emils föräldrar på Gunilla Forsbergs kontor. Det är naturligtvis viktigt att det klickar mellan föräldrarna och stödfamiljen. – Att lämna sitt barn kan vara en svår process. För många föräldrar är det tuffa känslor kopplade till att lämna bort sitt barn. Men det kan vara lättare att lämna sitt barn till en annan familj, säger Gunilla Forsberg. Att ha en stödfamilj kan i de bästa fall ge något till alla – föräldrarna får vila, syskon

får uppmärksamhet, barnet får ytterligare trygga kontakter och stödfamiljen får nya insikter och en ny person att dela livet med. Just nu finns 24 stödfamiljer som Borås Stad förmedlat. Många har haft samma stödfamilj i många år, en av de unga har varit 15 år med samma familj. För Conny och Madelaine har kontakten med Emils föräldrar också varit väldigt god. – Vi har blivit vänner! Visst går det väldigt bra även om man inte kommer varandra så nära, det vet jag av egen erfarenhet, men visst känns det extra bra, säger Madelaine Lundh. Att ta emot ett barn i sitt hem är något de båda rekommenderar. – Det ger mycket mer än vad du behöver ge själv. För min del har det också gett ny insyn i hur det är att leva med funktionshinder, säger Conny Öjerhed. – Det ger oss … så mycket, säger Madelaine Lundh och fortsätter: Emil ger glädje och kärlek. Mina barn har mött människor med funktionshinder tidigare men även om Connys barn inte gjort det tycker de att Emil är störtskön. Innan Conny går till jobbet passar Emil på att krama dem båda tillsammans. Hårt, hårt. charlotte ohlsson • Vill du veta mer om att bli stödfamilj inom Funktionshinderverksamheten, kontakta enhetscheferna Gunilla Forsberg, 033-35 86 77, eller Stefan Risberg, 033-35 58 68. • Vill du veta mer om att bli kontaktfamilj eller familjehem inom Individ- och familje­omsorgen, IFO, kontakta Ellen Larsson, 033-35 52 29, eller Marie Larsson, 033-35 51 84, båda nås på kontakt.familjehem@boras.se

Bild: ANNA SIGGE

samhälle


Emil har det gott hos sin stödfamilj. Han träffar nya människor som han verkligen lär känna. Samtidigt får Madelaine och Conny och deras barn ett nytt barn i sin familj. Och Emils föräldrar får en chans att ge sina andra barn mer tid.

7


kultur

till årets biennal: Bjaarne Melgaard, Norge, Alyson Shotz och Donald Beachler, USA, Stephen Balkenhol, Tyskland, Martin Erik Anderssen, Danmark och svenskarna Cajsa von Zeipel, Oskar Korsár, Katrine Helmersson, Ernst Billgren, Dan Wolgers, Klara Kristalova.

I rummet skapas mötet Borås Internationella Skulpturbiennal har just dragit i gång för tredje gången. I år har KiWi gjort urvalet. Som curatorer, och verksamma konstnärer, har Martin Wickström och Ulf Kihlander gett sin ton åt biennalen. – Vår känsla för konst ligger närmare Pinocchio än Declination, säger Wickström. Det är en av de där dagarna som skvallrar om sommar långt innan den nått våra breddgrader. Sandwalls plats är översköljt av solljus och värme. Trots att Stadsparken ännu inte är så färgstark som under sommarmånaderna är det en skön upplevelse att möta duon bakom årets skulpturbiennal på en uteservering. Efter en lång dags arbete där Martin Wickström och Ulf Kihlander diskuterat sina idéer med bland andra konstmuseichefen Pontus Hammarén sitter de framför var sitt glas med något gott att dricka. De säger att det känns som att sitta någon annanstans i världen – betydligt närmare solen – medan de njuter av den kontinentala känsla som torget, solen och innehållet i glasen manar fram. Och det är ändå långt innan palmerna fått komma ut på Sandwalls plats. Ulf Kihlanders och Martin Wickströms arbete med konstnärlig miljögestaltning

8

kommer ur en gemensam bakgrund. – Vi är båda konstnärer och träffades när vi arbetade som projektledare på Statens konstråd, säger Ulf Kihlander.

närer behöver man något annat att arbeta med också. Men det har inte blivit riktigt som vi tänkte oss från början, säger Martin Wickström.

De var anställda i sex år, mellan 1998 och 2004. Statens konstråds mål är att konst ska bli en naturlig del av miljön i samhället. Förenklat väljer projektledarna på konstrådet den konst som finns i statlig offentlig miljö. – När vi var som bäst, efter sex års förordnande, var vi tvungna att sluta. Sex år är maximalt på Statens konstråd, säger Martin Wickström och han fortsätter: – Men vi började fundera på om det inte borde finnas en efterfrågan på det vi gjorde i privat och kommunal verksamhet. – Ett slags privat Statens konstråd, som vi ser det, säger Ulf Kihlander. Och på den vägen är det. De startade sitt aktiebolag 2004 och driver det på kommersiell basis. – Ja, det är ett jobb för oss. Som konst-

Uppdragen har varit spretigare än de trodde. De har arbetat med miljögestaltning på restauranger, kommuner, Ikea och andra företag. – Biennalen är ett jättespännande uppdrag. Konstmuseichef Pontus Hammaréns idé är att låta olika kynnen prägla biennalen. Den här gången föll valet på KiWi. Kanske var det för att Ulf Kihlander varit curator för ”Konst är dyrbarare än korv” i Varberg och ”Hjärtat sitter till vänster” i Göteborg som Hammarén fick upp ögonen för deras gemensamma arbete. Med sina kontakter i konstvärlden har KiWi fått ihop en skön biennal fastän tiden var kort – arbetet började i slutet av februari i år – och budgeten lägre än tidigare.


Mötet skapar rummet Bild och illustration: CHARLOTTE OHLSSON

Borås internationella skulpturbiennal Första gången biennalen ordnades var 2008 i samband med att Walking to Borås, Pinocchio, invigdes. Årets biennal visar nya skulpturer i huvudsak runt det nyrenoverade Kulturhuset. – Vi har goda kontakter i många kretsar och våra kollegor litar på oss, säger Martin Wickström. – Det hoppas vi i varje fall, tillägger Ulf Kihlander snabbt och de skrattar. Men eftersom tiden var knapp och pengapåsen skramlig behövdes kontaktnätet den här gången. – Det är viktigt för oss att inte kompromissa med kvalitet, säger Martin Wickström. – Ja, det som vi tycker är kvalitet, alltså. Andra kan förstås ha andra kriterier på kvalitetsbegreppet, tillägger Ulf Kihlander. Deras egna kvalitetsbegrepp är samstämmiga och har resulterat i det urval de visar nu. – Det har inte funnits tid och ekonomi att ta fram nyproduktion utan vi har lånat in alla skulpturer. Vi har försökt att göra något som är annorlunda än tidigare. Det är inte de tunga abstrakta pjäserna som boråsarna kanske vant sig vid, säger Martin Wickström.

KiWi fungerar som curatorer för årets biennal. Företaget arbetar med konstnärlig miljögestaltning och består av de verksamma konstnärerna Ulf Kihlander, Göteborg, och Martin Wickström, Stockholm.

–Vi har bestämt att vi ska inkorporera några verk inomhus vilket är nytt för i år. Det kommer att finnas skulpturer i Kulturhuset och Gustav Adolfs kyrka och på P A Halls terrass, säger Ulf Kihlander. Det här ger nya förutsättningar för att vara finstilt naturligtvis. Skulpturer som står inomhus behöver inte klara av sommarens regn och höstens första stormar. – P A Halls terrass kommer att vara epicentret för årets biennal, med gågatan i fonden ner mot Sandwalls plats, säger Martin Wickström. Han tillägger att P A Halls terrass är en inspirerande plats för konst. Fem nationer finns representerade bland årets skulpturer: USA, Danmark, Norge, Tyskland och Sverige. Det finns också en handfull konstnärer med sjuhäradsanknytning. Biennalen visar 21 verk nya för Borås av 19 verksamma konsnärer. – Vi har en stor bredd i urvalet. Det finns medverkande konstnärer som är födda i

slutet av 1970-talet till betydligt äldre. Det är skulpturer som är gjorda under de senaste 50 åren med tyngdpunkt under de senaste 20, säger Martin Wickström. Ett genustänkande är något som alltid finns i grunden för KiWis arbete. Årets biennal är den tredje i ordningen. Borås internationella skulpturbiennal inleddes 2008 i och med att Walking to Borås, i folkmun Pinocchio, invigdes. Sedan dess har målsättningen varit att vart annat år bjuda boråsare, tillresta och turister på något spektakulärt i skulpturväg. charlotte ohlsson • Borås Internationella Skulpturbiennal öppnade 2 juni och håller på till och med den 16 september. Vill du veta mer om biennalen, kontakta museichef Pontus Hammarén, 033-35 76 81.

9


kultur Lustarnas trädgård och civilisationens nedräkning på Borås Konstmuseum är den första omfattande retrospektiva utställning som gjorts med Ulf Rahmberg. Han föddes i Borås 1937.

En solitär i svensk konst Rahmbergs bilder är burleska, detaljrika och synnerligen expressiva. Den explosiva uttryckskraften - de tänjbara kropparna och de hisnande perspektiven - anknyter till seriernas värld, till internationell undergroundpress och graffiti. Parallellt kan bildernas komplexitet och detaljprecisionen föra tankarna till storheter ur konsthistorien som Hieronymus Bosch och Peter Breughel den äldre. Tillsammans med ett antal kollegor ur den egna generationen – bland dem Lena Svedberg och Lars Hillersberg – förändrade Ulf Rahmberg den svenska konstscenen. Konstnärerna lämnade senmodernismens kryptiska abstraktioner bakom sig och införde med sina föreställande och fränt kryddade bilder en rakare kommunikation med publiken. ”Eftersom jag inte är intresserad av konst vill jag ha något syfte

med mina bilder”, deklarerade Ulf Rahmberg. Han har också uttalat att hans tydliga bilder är ”konst för blinda”. Nämnda tre konstnärer gav tillsammans ut den omtalade anarkistiska tidskriften Puss i slutet av 60-talet och i början av 70-talet. I Rahmbergs tidiga verk som går i jordfärger tycks katastrofen vara ett faktum. Mänskligheten verkar för evigt bunden vid ett iskallt och djävulskt samhällsmaskineri. Inget utrymme lämnas åt individen som är ett chanslöst offer för en brutal övermakt. Människan är reducerad till marionett. Den i Rahmbergs konstnärskap flitigt förekommande könsakten - präglad av blind brunst - blir mest en destruktiv akt, ett förtvivlat försök att nå ut ur ensamheten. Nämnda ämnen - undergången, den desperata sexualiteten jämte en stor dos burlesk humor

utgör huvudstråken i ett anmärkningsvärt konsekvent konstnärskap. Intensiteten i bilderna har sedan 60-talet bara tilltagit genom åren samtidigt som färgen drivits upp och fått en mycket mer framträdande roll. En del av de senare målningarna tycks närmast explodera framför oss i samma stund som vi betraktar dem. De är storslagna, groteska, mycket saftiga och mer uttalat komiska än de tidigaste verken. Släktskapet med graffitikonsten är påtagligt. Dynamiken och förtätningen i bilderna gör också Rahmberg till en föregångare till omtalade svenska serietecknare som Joakim Pirinen och Joakim Lindengren. pontus hammarén • Ola Åstrand är curator för utställningen och den pågår fram till 30 september.

Med sängkammarblick på täcket Som ett besök i några lyxiga sängkammare, det är vad Textilmuseet erbjuder i sommar. Lars och Ursula Sjöberg lånar ut sin unika samling av sidentäcken och kattunklädda himmelssängar som berättar en hel del om 1700-talets sovrumsinredningar – i varje fall om dem som hade pengar att spendera. Det är tydligt att Orienten påverkade stort och för att fördjupa bilden av den textila handeln med Kina behandlar utställningen också Swen-

ska Ost-Indiska Compagniet och nationella manufakturer. Etableringen av ett av Sveriges viktigaste handelsbolag gjorde det möjligt att importera lyxvaror på ett sätt som inte gjorts tidigare. Varor var eftertraktade och kom att påverka samhället i stort. Med de hemvändande handelsskeppen följde inte bara dyrbar last. Intresset för den kinesiska kulturen kom att fördjupas och löpa som en röd tråd genom en stor del av 1700-talet.

Bevarade försäljningsböcker berättar om skeppslaster med siden, silke och kattuner som kom in via Göteborgs hamn. I utställningen visas sidentäcken med avancerade broderier, kviltning och kattunklädda baksidor, samt mönsterformer som spänner från barock till gustaviansk tid. • Under himlen – siden och kattuner från 1700-talet visas fram till 2 september på Textilmuseet.

Välsvarvande knallar med egen utställning Borås Museums sommarutställning berättar om Sjuhäradsbygdens ”skåla­knallar” som under flera hundra år reste land och rike runt och sålde svarvade föremål. Många förknippar kanske knallar med försäljning av textilier, men de flesta sålde också andra varor. Träslöjd och andra hantverk var viktiga handelsvaror långt innan textilfabrikernas tid och skålaknallarna var specialiserade på just svarvade trävaror. Tillverkningen skedde hemma på gården och två gånger per år gav sig knallen ut på handels-

10

resa. Färden gick över slätter och myrar och genom farliga skogar där rövare härjade. I både Sverige och Norge finns många berättelser om västgötar som blivit rånade eller mördade. I utställningen visas närmare hundra föremål; tallrikar, askar, dryckeskärl, skålar, ljusstakar. De flesta är från 1700-talet och många är vackert målade, en del med magiska symboler för lycka och beskydd. Utifrån föremålen berättas om människors liv och seder, hur man åt och drack och om folktro. I hela Sverige finns exempel på denna folkkonst: i museernas samlingar, på hembygdsgårdar och

hemma hos samlare. Men fram till nu har det inte alltid varit känt varifrån föremålen kommer. Utställningen bygger på boken ”Vackert svarvat – skönt målat – folkkonst ur skålaknallens fässing under tre sekler” av Svening Svenningson. Hans inventering av svarvade föremål runtom i Sverige och Norge har kastat nytt ljus över skålaknallarnas stora produktion och långväga resor. eva blomqvist • Utställningen pågår till 18 november. Sveg­ svarvning visas flera gånger under utställnings­ tiden. Dessutom finns en utställning med försäljning av svarvade föremål vid entrén.


omsorg Om du b ö glöm rjar ma

Bild: ANNA SIGGE

Det klirrar i kaffekopparna på Våglandsgatan 153. Här på caféet sitter samboparet Sture Andersson och Eivor Pers­ son med var sin kopp. De bor inte här men tyckte att det kunde vara roligt att komma på demensteamets drop incafé. Det syns inte på utsidan vem av dem som upptäckt att minnet inte alls är som förut. Inte heller märks det vid en kortare pratstund.

När minnet inte vill Det är först efter en stund att det blir uppenbart att Eivor Perssons närminne inte är så bra längre. – Nej, det har blivit svårare att komma ihåg, säger hon. Sedan hon och Sture Andersson blev tillsammans på 1980-talet har de alltid varit ett aktivt par, gammaldansare som de är. Men det har blivit mindre dans på senare år. Dels har Eivor svårt att gå, dels är det det minnet som sviker. – Ja, nu får vi hjälpa varandra att glömma, säger Sture Andersson och de skrattar gott tillsammans. Drop in-cafét är demensteamets aktivitet för dem som börjar misstänka demenssjukdom hos sig själv eller någon anhörig. Genom att komma och prata med personal och andra med samma erfarenheter hoppas Borås Stads demensteam att det ska bli

lättare att gå vidare och få den hjälp som behövs. På plats i dag är Maria Nilseus, Borås Stads äldreinformatör, och hela det kommunövergrip­ ande demensteamet. Förutom undersköterskorna Anette Claesson och Helene Arvidsson ingår arbetsterapeut Jessica Engkvist och sjuksköterskan Lillianne Siedberg i teamet. De håller också i månadsträffarna som ordnas för demenssjuka och deras anhöriga. Alldeles intill finns ett visningsrum där Jessica Engkvist håller till. Hon kan hjälpa demenssjuka och deras anhöriga att hitta de hjälpmedel som passar just deras livsstil och sjukdom. – Vårt uppdrag är att hjälpa till främst i det tidiga skedet av sjukdomen. Vi gör vad vi kan för att den sjuka ska kunna stanna hemma så länge som möjligt, säger Jessica Engkvist.

Det kan vara enkla saker som en bild-fjärrkontroll till tv:n, en klocka som också visar om det är dag eller natt, talande fotoalbum och medicindosetter med tidslås. Det finns en slags kalender där tiden rinner i väg med hjälp av små röda och blå lampor. Det går att planera vad som ska göras varje timme. En elektronisk kalender med klockslag och tid på dygnet är ett av de vanligaste hjälpmedlen. Eivor Persson har behov av en sådan och den är på väg hem till hennes och Stures gemensamma hem. charlotte ohlsson • Vill du veta mer kontakta demensteamet på 033-35 50 85, lättast vardagar 8–10, eller demensteamet@boras.se. Du kan också söka ”demensvård” på boras.se. Cafét hålls öppet första onsdagen varje månad från 13.00.

Förutom månadsträffar och café gör demens­ teamet bland annat hembesök, håller i anhör­­­­­ ig­­­­cirklar och har träffar för yngre anhöriga.

11


väster

»

Rasmus Wiklund, Axel Anders­son, Tilda Erlandsson, Jacob Edvardsson och Anna Widar i Sandaredsskolans matråd.

målmedveten och Kunsk Matrådet där elever får påverka och lära sig mer om mat N V

Ö

Många har åsikter om mat, vad som är gott, vad som inte är det, hur kokt pastan ska vara och hur hårdkokt ett ägg ska vara. Många är också medvetna om vad vi stoppar i oss, om tillsatser och om matens miljöpåverkan. På Sandaredskolan tas elevernas tankar kring mat på allvar genom ett eget matråd. Där får eleverna vara med och tycka till och ställa frågor både till rektorn och till skolans kostchef.

Runt ett ovalt bord i ett litet konferensrum sitter Sandaredskolans matråd redo för möte. Vårsolen värmer genom fönstren och det pratas och skrattas innan mötet drar i gång. – Har ni många frågor med er idag? undrar Helene Kennevik, enhetschef för kost i Stadsdelsförvaltningen Väster. – Ja, svarar eleverna i kör och viftar ivrigt med sina anteckningsböcker. Sandaredskolans matråd har funnits sedan 2007 och består av två elever i varje klass från årskurs tre till sex. Sammanlagt är det 14 elever. – Vi lottar vilka i klassen som ska få vara med i matrådet och då gäller det ha tur, berättar Jacob Edwardsson som går i 3B.

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Emma Svensson e-post: emma.svensson@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

De andra eleverna håller med: att få komma med i matrådet är en bonus. Varje läsår lottas nya representanter fram. Matrådet träffas tre gånger per termin och lär sig om mat, vad den innehåller och om vad som är nyttigt. De får också provsmaka olika grönsaker. Kunskapen de får ska de sedan sprida vidare till sina klasskompisar. På dagens möte börjar Helene Kennevik med att repetera vad de lärde sig på förra mötet. Det antecknas flitigt när hon går igenom vilka grönsaker som är nyttiga och vilka som är dekorationsgrönsaker, det vill säga grönsaker som inte innehåller så mycket näring utan mest vatten. – Hur mycket näring innehåller en gurka? frågar Helene Kennevik. – En procent, svarar eleverna. Att rotfrukter hör till den nyttiga skaran av grönsaker är de överens om och matrådets medlemmar har lärt sig att våga testa nya grönsaker. – Det gäller att inte bara gå på utseendet, det kan vara gott även om det ser ut som

gegga, säger Rasmus Wiklund i 4B och berättar att svarta oliver blivit en ny favorit. Redan i entrén till Sandaredskolan märks det att mat är viktigt. I glasmontrar finns en utställning om vad mat innehåller, ett projekt som matrådet gjorde för några år sedan. På skolgården hänger en flagga som bevis på att skolan är Grön flagg-certifierad vilket innebär att skolan dagligen jobbar med miljö och hållbar utveckling. Detta fick de också Miljö- och konsumentnämndens miljöpris för 2011. Att mat och miljö hör ihop vet eleverna i matrådet och nästa punkt på dagens möte är ekologisk mat. Helene Kennevik frågar vad eleverna känner till om ekologisk mat och berättar att Borås Stad vill att eleverna ska få så mycket ekologisk mat som möjligt – Vi är rädda om era kroppar och vill att ni ska få i er nyttigheter och inte besprutning, säger hon och fortsätter: – Kruxet är att ekologiskt ofta är dyrare att köpa, har ni något förslag på hur vi


Till himlen och tillbaka med kultur

apstörstande kan få mer pengar till ekologiskt? – Genom att inte slänga så mycket mat, säger Rasmus Wiklund. – Exakt, säger Helene Kennevik nöjt. Sista stunden på matrådet har eleverna möjlighet att ställa frågor som de fått med sig av sina klasskamrater om skolmaten. En klass önskar fler fil- och yoghurt-smaker men Helene Kennevik svarar att de får fortsätta ha naturell yoghurt och fil och själva välja smak genom att lägga i bär. Klass 3B önskar att äggen på morgonen inte ska vara så hårdkokta. Helene Kennevik lyssnar och föreslår att de själva går och pratar med personalen i köket som lagar maten. – Om det känns okej, betonar hon, annars kan jag fråga åt er. Men det är bra om ni gör det själva så kan ni förklara exakt vad ni menar, säger Helene Kennevik.

Resten av frågorna handlar mycket om önskemål på maträtter. – Vi vill ha bakad potatis igen, det är väldigt gott, önskar 4B. – Det hade ni nyss och då kommer det efter nio veckor igen, säger Helene Kennevik och förklarar att matsedeln går runt och återkommer var nionde vecka. – Men vad händer när det är lov då? Stannar det upp eller räknas den veckan, undrar en tjej. Frågorna är många och svaren antecknas noga. Engagemanget i Sandaredskolans matråd går inte att ta miste på. emma svensson • Vill du veta mer om kosttänkandet i Stadsdelsförvaltningen Väster kontakta Helene Kennevik 033-35 88 31.

Mål för maten Borås Stad har ökat sitt inköp av ekologisk mat från drygt två procent 2010 till nio procent 2011. Idag ligger genomsnittet i Stadsdelsförvaltningen Väster på elva procent. Målet är 25 procent 2014. För att uppnå målet arbetar kostverksamheten utifrån S.M.A.R.T-modellen. Modellen bygger bland annat på att servera mindre ”tomma kalorier” som sötsaker och öka andelen grönsaker. Konceptet ger både miljö- och hälsovinster.

Träffpunkt Norrby även senare i livet En ny träffpunkt för äldre har slagit upp dörrarna på Norrby. Träffpunkten ligger i samma byggnad som restaurang Spinnaren och hemtjänsten på Norrby. – Vi har öppet för äldre som känner att det är lite ensamt och vill träffa andra i samma situation. Här kan man spela spel, lyssna på musik eller spela bingo men det går lika bra att bara komma hit för att fika och prata, säger Anne-Marie Sahlin, enhetschef för träffpunkt Norrby. Den nya träffpunkten har öppet måndag till fredag.

Läsning för lata sommardagar I sommar samarbetar alla bibliotek i Stadsdelsförvaltningen Väster med arrangemanget Sommarboken, som vänder sig till barn upp till årskurs sex som vill läsa lite extra under sommaren. Du anmäler dig på ditt bibliotek och för varje bok du sedan läser sätter du upp ett äpple på biblioteket. Avslutningen blir sedan en bokfest för alla deltagare i september. – Sommarboken är ett arrangemang som vill lyfta fram barnens lust till läsning, säger Therese Gustafsson, enhetschef på Byttorps och Sandareds bibliotek, som hoppas på många deltagare.

Bild: fabian fogelberg

Bild: ANNA SIGGE

Dans, cirkus och serieteckning kan barn och ungdomar tillsammans med ledare ägna sig åt under sommarlovet. Utomhusarenor kallade Kulturplaneter kommer att byggs upp på Norrby och Kristineberg. kulturplaneterna utgår från barnkonventionen och ger alla barn och ungdomar tillgång till att utöva kultur under lovet. Projektet börjar vecka 24 och pågår fyra veckor på Kristineberg och under hela sommaren på Norrby. Kulturplaneterna är ett samarbete mellan Stadsdelsförvaltningen Väster, Rädda barnen och Västra Götalandsregionen.

13


öster Mariam Fazili har varit med och skapat Sagoväskan. Öppna utsikter är en väg in i det svenska samhället för deltagarna. • se bildspel på boras.se/saklart

Klockan är halv tio och redan hör kvinnors rös­ ter och högljudda skratt. Runt ett bord i Öppna utsikters lokaler sitter en grupp invandrarkvin­ nor och förbereder sig för en lektion i svenska. Ur en dekorerad gammal resväska tar de ut små färgglada figurer i skumgummi. De ska öva på sagan om Bockarna Bruse.

NYSKAPANDE Samarbetet som ger mervärde N V

Helena Engström som är samordnare för Öppna utsikter tar fram en sagobok. Ö – Kommer ni ihåg den här? Det gör de flesta: Bockarna Bruse. Tillsammans läser de det första stycket ”Det var en gång tre bockar, som skulle gå till ängen och äta sig feta. Alla tre hette Bocken Bruse”. De övar sagan i smågrupper och det syns att både Helena och kvinnorna har roligt. Då och då får Helena Engström frågor om sagans innehåll. Det skapar än Helena Engström mer liv i rummet. Öppna utsikter har funnits på Hässleholmen i över tio år. Verksamheten vänder sig i första hand till invandrarkvinnor där och har ungefär 30 deltagare från flera länder, främst Somalia, Irak, Polen och Afghanistan. Några

Stadsdelsförvaltningen öster redaktör: Sharon Raoufi e-post: sharon.raoufi@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

är nyanlända medan andra har bott här i många år. Deltagarna studerar 15 timmar svenska för invandrare, SFI, varje vecka, och undervisningen sker i samverkan med Silviagårdens förskola. Förutom SFI har gruppen möjlighet att delta i temaarbeten och datorundervisning. Övrig tid är samhällsinriktad med chans att få inblick i svenskt arbetsliv och språkträning, friskvård, föräldrautbildning, handarbete samt studie- och biblioteksbesök. Dessutom lagar kvinnorna mat och bakar. Alla aktiviteter tränar språket. – Vi försöker att använda så många sinnen som möjligt i undervisningen. Alla lär sig på olika sätt och det är viktigt att vi försöker hitta det sätt som fungerar bäst för varje person, berättar Helena Engström. Hon ser att Öppna utsikter gör att kvinnorna kommer in i samhället fortare. – De blir motiverade att lära sig språket eftersom de ser att de har användning av det i vardagslivet. Och då blir de även en tydlig del av det svenska samhället. Just idag ägnar sig kvinnorna åt Öppna utsikters alldeles speciella väska. Under en kursdag klippte och målade kvinnorna figurer i skumgummi och dekorerade en gammal resväska – Öppna utsikters egen sagoväska. Genom samhällsinriktade aktiviteter som sagoväskan lär kvinnorna och personalen

känna varandra bättre än genom vanlig SFIutbildning. – Det här skapar glädje, säger Helena Engström. Tanken med väskan är att kvinnorna ska lära sig att berätta sagor som Bockarna Bruse. Det är ett bra sätt att träna på språket och dessutom att bli bekväm med att stå inför publik. Öppna utsikter samarbetar med Silviagårdens förskola där förskolechef Monika Jonsander varit med sedan Öppna utsikter startade. Hon och Helena Engström Monika Jonsander är överens om det samarbetet gör verksamheten unik. – Genom åren har deltagarna i Öppna utsikter haft sagoläsning för barnen på deras olika hemspråk. Och när Kulturskolan kommer för sångstund med barnen deltar flera av kvinnorna, berättar Monika Jonsander. – Vi uppmärksammar också olika kulturella och religiösa högtider som olika svenska traditioner, Internationella kvinnodagen och Ramadan, tillägger Helena Engström. Nermina Sabic kom till Sverige från Bosnien för elva år sedan. Hon började på Öppna Utsikter våren 2005 och slutade sommaren 2006. Idag jobbar hon på Silviagården


Bild: BILDARKIVET.SE Bild: ANNA SIGGE

Sköna aktiva dagar för unga i öster …

som barnskötare. – Öppna Utsikter gav mig en positiv vinkel i mitt liv. Det blev min studsmatta. Jag gillade den samverkan som jag fick med barnen och Nermina Sabic personalen på Silviagården och jag brukade till exempel ha sagoläsning på bosniska för barn med bosniska som hemspråk, säger hon. Forozan Abbaszadeh kom till Sverige från Iran för ungefär ett år sedan. Träffarna på Öppna utsikter betyder mycket för henne. – Jag har varit här sju Forozan Abbaszadeh månader. Skolan är jätte-

bra. Vår lärare är jättebra. Jag trivs här. Vi studerar, tecknar, dansar och har gymnastik, säger hon. Den 11 maj firade Öppna utsikter/Silviagården sitt 10-årsjubileum med flera aktiviteter som gemensamma sångframträdanden, internationell mat och bakverk och sagoväskan fick sitt första offentliga framträdande. – Vi vill att kvinnorna ska gå ut och hålla dockteaterföreställningar för barnen i förskolor runt om Stadsdelsförvaltningen Öster i framtiden, säger Helena Engström. sharon rauofi • Vill du veta mer kontakta samordnare för Öppna utsikter och Silviagårdens förskola Helena Engström, 033-35 51 10 eller helena.engstrom@boras.se.

Öppna utsikter för kvinnor Öppna utsikter startade som ett EU-projekt våren 2002. Målet med Öppna Utsikter är att bryta kvinnors isolering och underlätta integration i det svenska samhället. Verksamheten är religiöst

och politiskt obunden. I dag är Öppna utsikter en permanent verksamhet. Förutom det nära samarbetet med Silviagården finns samverkan med bland annat Vuxenutbildning Björkäng, VI-Hässleholmen

och Hässlehus bibliotek. Mellan 2006-2008 utnämndes Öppna utsikter till idéskola av Myndigheten för skolutveckling, för samverkan med Silviagården/SFI.

Vill du göra något roligt under sommarlovet finns ett bra tips till dig. Kommunen har aktiviteter som passar både regniga och soliga dagar, berättar Mikael Andersson, ungdomssamordnare på Stadsdelsförvaltningen Öster. I sommar har barn och ungdomar ett brett urval av spännande aktiviteter att välja emellan. Följ med på någon av de aktiviteter som planeras under sommaren som badresor till Sjömarken, sommarkollo på Bovik, fotboll med Borås AIK, teaterkollo, fotbollskonfirmation, Odenslunds 4H, sommarkul med Junis. Läs mer under ”Sommaraktiviteter 2012” på www.boras. se/stadsdeloster.

… och det är sommaröppet på fritidsgårdarna Fritidsgårdarna i Stadsdelsförvaltningen Öster har öppet hela sommaren. För att veta vilket program just din fritidsgård har, kontakta den direkt: Brämhults fritidsgård 033-35 39 29 Dalsjöfors fritidsgård 033-35 87 51 Hulta fritidsgård 033-35 73 94 Hässlehus 033-35 73 95 Mariedals fritidsgård 033-15 83 33 Du kan även hitta sommarens alla öppettider för fritidsgårdarna på www.boras.se/ stadsdeloster.

Ett konstkalas för sommaren Om du har vägarna förbi Dalsjöforstrakten och vill titta på lokala konstverk, ska du definitivt besöka konstrummet i Dalsjöfors bibliotek under sommaren. Dalsjöforssalongen är ett riktigt konstkalas där man har samlat verk från invånare och personer som har anknytning till Dalsjöfors med dess omnejd. Här får de chansen att visa upp sina talanger. Utställningen pågår till 6 augusti. Dalsjöforssalongen har öppet måndag till torsdag klockan 11-18 och fredagar mellan 11 och15.

15


norr

För första gången är Sjöbo fritidsgård öppen hela sommaren. Fokus kommer att ligga på sköna utom­ husaktiviteter. Men även nöjen, musik och sumo­ brottning finns på schemat för den som vill ha en aktiv sommar.

N V

Christoffer ”Coffe” AnderssonSavolainen och Aimee Taffurelli sitter inne på Sjöbo fritidsgård Ö en rätt kulen måndagseftermiddag. De planerar inför sommarens aktiviteter. Coffe Andersson och Aimee Taffurelli utbildar sig till fritidsledare och jobbar på fritidsgården, som för första gången kommer att hålla öppet hela sommaren. Och inte nog med det. De kommer flytta ut den utomhus. Allt enligt filosofin: om vädret är fint drar vi ut och gör något roligt utomhus. – Vi har massor på gång, säger Coffe Andersson och börjar räkna upp grejer: vi ska grilla, fiska, åka på utflykt till Varberg, ordna fotosafari i djurparken, kanske åka till Göteborgs skärgård, bada på Alideberg,

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

anordna beachvolleyboll, spela kubb ... Grundtanken är att varje måndag, tisdag, onsdag och fredag och några lördagar ska det att ordnas olika utomhusaktiviteter. Men är vädret dåligt blir det inomhusaktiviteter istället. De har redan ett helt gäng med reservplaner för roliga inomhusaktiviteter om nu sommaren blir svensk på sämsta sätt. Det riktigt lyser i ögonen på dem. Men torsdagar, då? Varför fanns inte den dagen med i uppräkningen? – Jo, självklart planerar vi även för torsdagar, svarar Aimee Taffurelli. Då är temat Sommar-torsdagar. Vi träffas på fritidsgården på kvällen och kanske ordnar vi ett quiz om den artist som ska uppträda på kvällen eller något annat innan vi tillsammans åker in till torget och är med på Sommartorsdagarna. Fredag den 6 juli är det utflykt med övernattning då det blir grill och myskväll och kanske fiske, bad och andra aktiviteter på lördagen. En annan rolig grej är att de ska dra iväg till Munkågårdens fritidsgård i Fristad. För att det är roligt med utflykter men

främst för att det finns så mycket kul att göra där. De har klättervägg, sumodräkter, gym och man kan testa saker som luftgevär och backklättring. Men allt är inte spikat och klart. Tanken är att ungdomarna själva ska komma med förslag och idéer. På eftermiddagen fredagen den 29 juni kommer det därför att vara en planeringskväll på Sjöbo fritidsgård. Då är alla välkomna med förslag. – Ju galnare idéer, desto bättre, utropar Aimee Taffurelli. Du måste vara mellan 13 till 18 år och ha ett gårdskort för att få vara med på sommaraktiviteterna på Sjöbo fritidsgård. Men alla är välkomna, inte bara ungdomar som bor på Sjöbo. Det funkar med gårdskort från en annan fritidsgård i Borås Stad. Ett gårdskort kostar 50 kronor och det köper du på någon av fritidsgårdarna i stan. elisabeth eliason • Vill du veta mer: ring Sjöbo fritidsgård, 033-35 74 23 eller 0768-88 74 23. Du kan även gå in på facebook.com/SjoboFritidsgard.


Smart planering ska ge bättre service De som får hjälp genom Duvans hemtjänst ska få ännu bättre service. Dessutom ska det i högre utsträckning än i dag vara samma person som besöker brukaren under dagen. Det kommer att ske genom att personalen inför nya arbetsscheman. Dessutom ska alla arbetsmoment ses över och det ska undersökas om de kan planeras och utföras annorlunda. Till exempel kan inköpen samordnas så att två personer ansvarar för alla inköp i stället för att all personal åker och handlar. Samma sak gäller för tvätt. Detta arbetssätt ger bättre service och struktur och sparar tid. Den nya arbetsplaneringen införs under sommaren 2012.

Bild: emil dalQvist

Spännande lärande på högstadieskolor

Mer att göra för den som är ung och bor på Sjöbo Det är inte bara på Sjöbo fritidsgård som det planeras roliga aktiviteter för ungdomarna på Sjöbo. Ett nätverk har bildats med målet att samla resurser för att kunna erbjuda ungdomar aktiviteter och sysselsättning. I nätverket finns personal från Borås Stad som ungdomssamordnare, fältenhetspersonal och kuratorer. Dessutom ingår flera organisationer som alla vill vara med och göra något bra för ungdomarna på Sjöbo. – Vi tror att samverkan mellan flera aktörer är nödvändig för att det ska bli så bra som möjligt. Och alla är så inställda på att göra något riktigt bra för ungdomarna, säger Anders Lindstam, ungdomssamordnare i Stadsdelsförvaltningen Norr. Borås Stad har dragit ihop ett gäng nyckelspelare där spindeln i nätet är AB Bostäder med god hjälp av Hyresgästföreningen och resten av föreningslivet. Borås GIF erbjuder ungdomar feriejobb och fotbollsskola för

yngre barn. Borås Brottarklubb gör samma sak, fast här blir det brottarskola. Fler engagerade är IF Elfsborg och Sisu Streetsport/ Dalsjöfors Goif som ska åka runt med en portabel fotbollssarg. Där ska fotboll spelas med särskilda fairplayregler. Den som spelar mest schysst vinner. – Vi gör det här för att vi tror på ungdomarna på Sjöbo, säger Avni Bajrami som jobbar med social hållbarhet på AB Bostäder. Det är ett sextiotal av Borås Stads 1100 ferieungdomar som kommer att vara sysselsatta på Sjöbo. Många av dem jobbar för AB Bostäder och där är tanken att de ska jobba halva dagen och sedan bli inbjudna att delta i eller hjälpa till vid någon av de aktiviteter som anordnas. elisabeth eliason • Vill du veta mer, kontakta ungdomssamordnare Anders Lindstam, 033-35 82 45 eller anders.lindstam@boras.se.

Om du känner dig lite osäker på valet av högstadieskola, så finns det platser kvar på Fristadskolan och Eriks­ lundskolan. I Fristad finns en speciell pedagogik som kallas för entreprenöriellt lärande. Du alltså inte bara pluggar på vanligt sätt, utan får även lära dig att lösa problem, komma på nya idéer och bli bra på att fatta beslut. På Erikslundskolan kan du välja mellan fyra olika profiler: idrott och hälsa, musik och sång, drama och teater eller naturvetenskap och teknik.

Sommartider på biblioteken Under sommaren är det ändrade öppettider på biblioteken i Norr. (juni och augusti) Måndag – Torsdag 11.00-19.00 Fredag 11.00-15.00, lördag stängt.

fristad bibliotek

(juni och augusti) Måndag – fredag 12.00-17.00, lördag stängt. Du vet väl att du kan låna en energimätare på både Fristad och Sjöbo bibliotek. Med den kan du hålla koll på din energiförbrukning?

sjöbo bibliotek

15 17


lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter. Färdtjänst-priset ändras Priset för en resa med färdtjänsten ändras den 1 juni. Nu blir det samma pris för att åka färdtjänst som att åka med stadsbussarna. Sidan 2-3 Många plockade skräp Närmare 9 tusen personer plockade skräp i Borås under skräp-plockar-dagarna. Det är många fler än i fjol. Skräp-plockar-dagarna ordnas för att vi ska tänka på att hålla Borås rent och snyggt. Sidan 2-3 Boende-parkering i Villastaden Det ska bli lättare att parkera bilen för dem som bor i Villastaden. Från 1 juni kan de få ett tillstånd att ha bilen på gatan hela dygnet. De som inte bor i Villastaden får parkera högst två timmar i området. Sidan 2-3 Stödfamilj – bra för många Emil har en stöd-familj. En helg i månaden bor han hos stödfamiljen istället för hos sina föräldrar. Det ger Emil trygghet och nya vänner och hans föräldrar får mer tid till hans syskon. Stödfamiljen tycker mycket om Emil. - Emil ger oss glädje och kärlek, säger Madelaine, som är mamma i stödfamiljen. Barn som har ett funktionshinder kan få ett stödfamilj genom Borås Stad. Sidan 6-7

18

Starka färger på museet Ulf Rahmberg är en konstnär från Borås. Hans tavlor har ofta kraftfulla färger. - Målningarna verkar explodera framför oss, säger Pontus Hammarén, som är chef för Borås Konstmuseum. En utställning med Ulf Rahmbergs tavlor finns hela sommaren på Borås Konstmuseum. Sidan 10 Svarvat på Borås Museum Förr i tiden resten många boråsare runt i landet och sålde saker de tillverkat själva. De kallades för knallar. Många av dem sålde svarvade saker av trä. Nu har Borås Museum en utställning som visar tallrikar, skålar, ljusstakar och många andra sådana saker. Utställningen varar ända till november. Sidan 10 Hjälp för demens-sjuka Många människor får sämre minne när de blir äldre. Det kallas för demens. Borås Stad har särskild personal som hjälper dem med demens. Det finns också olika hjälpmedel som man kan ta med sig hem. På Våglängdsgatan 159 finns ett café där man kan träffa andra med demens och få hjälp av Borås Stads personal. Sidan 11

Mat-råd ger mersmak I skolan i Sandared är två elever från varje klass med i skolans mat-råd. De får vara med och bestämma om skolmaten och lär sig vilken mat som är nyttig. Eleverna tycker det är roligt att vara med i mat-rådet. Sidan 12-13 Träffpunkt för äldre i Norrby Många äldre känner sig ensamma Träffpunkt Norrby är en ny möjlighet för dem att träffas, spela spel, lyssna på musik eller bara fika och prata. Träffpunkt Norrby är i samma hus som restaurang Spinnaren och har öppet måndag till fredag. Sidan 13 Öppna utsikter för kvinnor På Hässleholmen arbetar Borås Stad med att hjälpa invandrar-kvinnor att komma till rätta i det svenska samhället De får lära sig att berätta sagor för att träna på svenska språket. De får också lära sig många andra saker. Arbetet för att hjälpa invandrarkvinnor startade för tio år sedan. Det kallas för Öppna utsikter. Sidan 14-15 Sommar-öppen fritidsgård i Sjöbo Grilla, fiska, bada, spela volleyboll, åka på utflykter. Det är sådant som Sjöbo fritidsgård ordnar för alla ungdomar i sommar. Man måste vara mellan 13 och 18 år och ha ett gårdskort från en fritidsgård för att få vara med. Sidan 16-17


korsord Vad tyckte du bäst om att läsa i det här num­ ret av Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 30 juni så har du chans att vinna ett litet men trevligt pris.

Namn Gatuadress Postadress

SAM- DE GES DÅ VI HAR TALA PROBLEM SKADA I HUDEN

MAJAS BÄSTIS HOS FRÖDING

BLIXT OCH DUNDER

GÖR SEGLEN I HÅRT VÄDER

OMFAMNADE

-------

ÄLDRE MÅTT BETYG FÖRR

SVÅRSKÖTT

OROLIG

KONTROLLERAR JOBBET

UNION VI TILLHÖR

FRUKT CIRKA ROVFÅGEL

-------

KAN BLI VANEBILDANDE KOM EJ JÄTTEPLANET SPETSIGT VERKTYG CARL KAN ARTIST PHILIP ÄGNA SIG ÅT

SÖTSAK

KÖPER VI FÖR ATT KUNNA VINNA MILJONERNA

TILLMÖTESGÅENDE

VIMSA GÖRA FRISK

ÄR EN GIRAFF PÅ BILD DEL AV TEATERSALONG

STYGGA

HELT UTAN EN TRÅD

BUMS

OMRÅDE

BEVINGAD HÄST

MISSTANKE

ÖVERLÄMNA STILLA HAVSÖ TITTAR VI PÅ

SJUKGREVE HUSAVÄR DET DELNING TRAKASSERA

FÖRETAG MED BÅTAR

MUROM- TJEJER GÄRDAD I ÅR I DEL AV MOSKVA LONDON

SKRÄNAR

MINDRE ÄN DET HELA

LÄSARNAS BÄSTA VAL LANTGÅRD

ÄR DU I DITT HEM

MORMONSTAT I USA LYSER KRAFTFÖR FULL BÅTAR

PLAN I HUSET VINDGUDEN

-------

SPRÅK I PAKISTAN

LÄGGER VI UPP MATEN PÅ

HASTIGHET KARPFISK FÖRSÄKRA HÅLLIGÅNG

VIRKE UTOMJORDING I FILM

RÖRD

RÖRLIG DEL AV FOTEN

© 2012

PLIRA MED ÖGONEN

Ulf Thorén STRYKA PLANK

FYLLDE MAN KUDDE MED

HAMNAR MÅLNING I RÄLS KOM DE SOM GICK UT UPPFANN CYLINDERLÅS

GER GLADA TONER DILLE HALLOUMI

KOBRA OCH MAMBA

ÅKTE STENMARK OFTAST

tre vinnare från vårnumret får ett lejonkort var: Dane Liberg, Tanja Blomgren, Eva Gastin. Tack alla korsordslösare för era åsikter!

KEBNEKAISE

STARTHJÄLP

DEL AV TEATERTJÄS

19


Bild: charlotte

ohlsson

såbraborås

av ngen omgå ådor för e t s l a n sen t till g. De nat använ byala n a a r d o n l yren. i Seg alaget bla osch rande by istbr r ordfö kling har u t r ä t nya vec inkvis h den al ut Eva V r lok chyren oc ö f l mede ledsbros r kultu

pengar att hämta

Två miljoner finns att hämta för att utveckla den plats där du känner dig som mest hemma. Medel för lokal utveckling är Borås Stads sätt att hjälpa dig och dem runt dig att utveckla ert närområde. Genom att gå samman med andra kan du ansöka om pengar för ett projekt som utvecklar området där du bor i kommunen.

Vid hem bygd lora sgår börj den ar k i Se ultu g­ rled en.

Hä r l å fin ns g Se den glo på ra ga m Sk ans la k yr en i S ka. I to ck dag ho lm

.

Bygg vidare där du står I Seglora började de lokala föreningarna och sammanslutningarna att samarbeta när bygdens äldreboende Björkhaga hotades med nedläggning. Det är mer än tio år sedan. – Det var i den vevan som Seglora byalag skapades och det första målet var att bevara Bjökhaga. Vi samlades runt en stor sak för bygden, säger Eva Vinkvist, ordförande i Seglora byalag. – Vi har ingen skola här och inte mycket annan service heller. Så länge Viskadalens folkhögskola ligger kvar kanske vi kan behålla bussen, men så mycket mer är det inte. Att behålla äldreboendet var viktigt eftersom det betytt så mycket för många som bor här. Det är en fin anda där man bland annat lagar sin egen mat. De äldre är med i köket också, säger hon. Eva Vinkvist sägar att alla slöt upp och att Björkhaga faktiskt fick vara kvar. Genom att ansöka om medel för lokal utveckling har byalaget kunnat göra mycket

för bygden. De har bland annat ordnat en kulturled på 2,5 kilometer som går förbi kyrkan, platsen där den kyrka som idag finns på Skansen låg, hembygdsgården och ett vackert kulturlandskap med stenvalvsbroar. Vägen är asfalterad och är på så sätt handikappanpassad och barnvagnssäker. De första pengarna som byalaget fick från kommunen gick till att sätta upp skyltar längs med vägen. Skyltningen guidar vandraren och berättar mer om bygden. Nu kommer en del av de pengar de fått att gå till att byta ut några av de gamla skyltarna, ta fram två turistbroschyrer – en om Seglora och en om kulturleden. Dessutom har det satts upp lådor längs kulturleden så att den som går där kan nappa åt sig en egen broschyr på vägen. – Det är så klart mycket ideellt jobb bakom byalagets arbete men pengarna från kommunen hjälper verkligen till att förverkliga vad vi vill göra. Jag tycker att andra ska utnyttja den

här möjligheten. Det spelar ju ingen roll om det är i stan eller på landsbygden. Alla kan få det, säger Eva Vinkvist. De senaste pengarna gick också till att sätta upp ett par tunnor för hundträck. Även om det här är landsbygd så är det inte trevligt för till exempel begravningsföljen som går mellan kyrkan och kyrkogården att behöva kryssa mellan hundbajsen. De flesta med hund i Seglora använder leden som hundrastningsväg. Föreningar och lokala samarbetsgrupper kan söka pengarna till allt från aktiviteter till mindre investeringar. Tanken är att öka trivsel och engagemang för boende och besökare. Medel för lokal utveckling delas ut två gånger om året och nästa ansökningsdatum är den 30 september. charlotte ohlsson • Vill du veta mer kontakta Monica Lindqvist 033-35 73 22 eller läs på boras.se och sök på ”lokal utveckling”.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.