Saklart boras v 2014

Samhälle Bunkra för att klara en eventuell kris

Politik Liten förändring efter valet

Kultur Adde Malmberg bjuder på skratt

Samhälle Nya rutiner för förskolepraktik

såklartborås VINTER 2014

»

Fritidsgården med nära till hästarna

såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart

Borås Stad önskar alla en trevlig ledighet över jul- och nyårshelgen

Lyssna på s: såklartborå klart boras.se/sa

Den kommungemensamma äldreomsorgen exporterar expertkunskap i äldreomsorg till Hiro­ shima i Japan. Utbytet inleddes redan 2012 och pågår åtminstone hela 2015. I augusti var en japansk delegation på besök i Borås och i novem­ ber åkte tre personer från Borås till Hiroshima.

I Japan drivs nästan all äldre­omsorg av privata företag och det är ett företag som Borås Stad har utbyte med.

– De vill lära sig hur vi jobbar med kontakt­ mannaskap, bemötande och vård i livets slut­skede, berättar Maria Björkman, som projekt­ leder utbytet med Japan och är verksamhets­ utvecklare för kommungemensam äldreomsorg.

Hon berättar också att vi i Borås kan lära mycket av hur japanerna bemöter sina gamla – med stor respekt.

Vid varje utbyte deltar två under­sköterskor från olika vård- och omsorgsboenden i Borås Stad, de är med när japanerna kommer hit och de får åka till Japan vid ett tillfälle.

– Efter varje möte med japanerna så inser vi hur bra äldreomsorg vi har i Borås och hur demokrat­isk vår arbetsorganisation är. Utbytet fungerar lite som en ögonöppnare för oss, säger Maria Björkman.

2

Bild: THOMAS ADOLFSÉN/SCANDINAV

Expertkunskap på export

44 mil att snöröja Tekniska förvaltningen och fastighetsägarna har ett gemensamt ansvar för snöröjning och halkbekämpning under vintern.

I år har Tekniska förvaltningen två entrepre­ nörer som ansvarar för att gator och gångoch cykelvägar går att använda även efter snöfall. Det är Servicekontoret och NCC som ska utföra snöröjningsarbetet.

När snön faller är det 44 mil väg och

482 000 kvadratmeter andra ytor som ska snöröjas. Det tar tid. Därför blir de mest trafikerade vägarna först farbara. Högsta prioritet har infartsleder, bussgator, övriga huvudgator, större gång- och cykelvägar och torgytor. Målet är att det ska vara färdigplogat sex timmar efter att det slutat snöa.

På boras.se/tekniska kan du hitta mer infor­ mation och broschyren Vinter i Borås.

Såklart Borås är en tidning från Borås Stad

Ledare

I Borås bygger vi för framtiden Söker du ett telefonnummer?

Nu när Eniro beslutat att sluta ge ut telefonkataloger så får vi gå nya vägar för att hitta telefonnummer.

Vill du nå någon handläggare eller verksamhet inom Borås Stad är det förstås enkelt och trevligt att gå genom Borås Stads växel som du når på 033-35 70 00.

Om du vill ha ett direktnummer till till exempel ett äldreboende eller en förskola är bästa sättet att få rätt nummer att gå in på boras.se och skriva in namnet på den verksamhet du vill nå i sökfältet.

Vill du i stället ha samlad information om kontaktvägar i Borås Stad kan du bläddra i eller ladda ner Hitta rätt. Du hittar katalogen genom att söka på ”Hitta rätt” på boras.se.

I vårnummer av Såklart Borås kommer vi att skicka med en kort telefonlista som du kan spara.

Ny teknik gör det lättare att påverka Borås Stad är med i ett projekt som hand­ lar om att förbättra invånarnas möjligheter att påverka stadens utveckling, det kallas Smart Cities: Innovativa eGovernancesystem för förvaltning och medborgarinflytande. Projektet ska bidra till nya tekniska lösningar – såsom e-tjänster och appar – som ska göra det lättare för Boråsarna att bli delaktiga.

Den 29 oktober hölls den senaste work­ shopen för tjänstemän och invånare.

Workshop i Norrby

Plattforms­träff i Borås Den 12–13 november anordnades en träff i Borås för fem inno­ vationsplattformar i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Borås. En innovationsplattform innebär en grund för samverkan mellan en kommun och dess invånare, akademi och näringsliv. I Borås plattform arbetar vi för en hållbar samhälls­ byggnad på Norrby. Läs mer på www.boras.se/norrbyvaxer

D

et finns mycket att vara stolt över i Borås. Men det finns också sådant som behöver bli bättre.

Det arbetet pågår ständigt.

Framtidens Borås bygger vi framför allt genom satsningar på barn och unga, hållbarhet och insatser för att ytterligare höja Borås attraktivitet som kommun att bo i, arbeta i och besöka. Vi har just färdigställt 15 nya förskole­ avdelningar, och nio till är på gång. Skolor renoveras och moderniseras och att Ungdomsrådet fyller tio år – det talar sitt tydliga språk.

Borås framåtanda och positiva utveckling visar sig inom vitt skilda områden. En folkrörelse som engagerar, inspirerar och drar fula hus i hembygdsgårdar, sporthallar och församlings­ hem är fiberföreningarna. Tärby, Komlösa, Finnekumla var först ut att fira att nätet var klart. Flera står på tur men har kommit olika långt i sitt arbete. Genom fiberföreningarna byggs en ny digital samhällsinfrastruktur, för de kommande 40–50 åren, av största vikt för de som bor, verkar och vistas på landsbygden.

Arrangemanget av O-Ringen, världens största orienterings­ tävling, har valt Borås för tävlingarna 2015. Kanske kommer så många som 20 000 tävlande att vistas i Borås under en sommarvecka 18–24 juli. Staden fortsätter att uppmärksam­ mas i olika sammanhang – idrott, kultur, textil är bara några exempel.

Under 2014 nådde Borås sin högsta placering någonsin på företagarnas ranking. Förtroende är viktigt och inte minst glädjande är att den kommunala servicen får högt betyg.

Lika sporrande är att vi placerar oss på andra plats i fråga om tillgänglighet för funktionsnedsatta i Myndigheten för del­ aktighets stora undersökning. Som exempel i mängden kan nämnas en slinga i naturreservatet Rya åsar och anpassningen vid Vänga mosse Uppmuntrande är också att Borås är en av sju städer som inbjudits till Bryssel och prisceremonin i årets Access City Award. Priset går till en stad som tydligt har för­ bättrat tillgängligheten för grundläggande delar av stads­ livet, och som har konkreta planer på att fortsätta sina förbättringar.

Avslutningsvis: Tack alla boråsare som på så många olika sätt medverkat till att vi har en fantastisk stad som vi med rätta kan känna oss stolta över. Eftersom det här är årets sista Såklart Borås vill jag passa på tillfället att önska er alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3

sam hälle

KLARA EN KRIS

Bunkra mat och vatten – alla har ett eget ansvar Ibland när oturen eller naturen är framme så innebär något så enkelt som ett strömavbrott att våra liv går i stå.

Om strömavbrottet blir längre kan det bli något av en kris för oss som är beroende av elektricitet i vårt vardagsliv.

När det gäller små och stora kriser i samhäl­ let har vi alla ett ansvar att förbereda oss. Vår krisberedskap bygger faktiskt i stor utsträck­ ning på att vi tar ett gemensamt ansvar och att vi kan klara oss själva under en period, kanske tre dygn, utan samhällshjälp. Detta för att re­ surserna i första hand ska gå till dem som inte klarar sig själva.

Men att klara sig själv i tre dygn utan värme, ljus och vatten är inte lätt, speciellt inte nu när vi är inne i det kalla mörka delen av året. Men med lite planering kan det ändå fungera.

Ett sätt är att packa ett krispaket.

Illustration: LINNEA MERLANDER

VATTEN Något som är lätt att glömma är att vattenförsörjningen påverkas om elen försvinner. I stan finns det tryck i ledningar i några

timmar efter att strömmen försvunnit men har du egen brunn försvinner vattnet direkt när pumpen slutar fungera.

Därför är det inte så dumt att ha dunkar fyllda med vatten hemma. Om vattnet förvaras kallt och mörkt är det fräscht länge, upp till ett halvår. Kokas vatten så dör de flesta bakterier och parasiter. ”Big bubbles, no trubles” som de riktiga krisnördarna säger.

Ett annat sätt är att fylla plast­ flaskor med vatten och lägga dem i frysen. Det fungerar både som vattenreserv och hjälper till att hålla frysen kall vid ett elavbrott

4

eftersom de isfyllda flaskorna fungerar som kyl­ block i frysväska. En vuxen bör få i sig ungefär tre lite vatten om dagen, så det går ju åt en del.

MAT Det är bra att alltid ha ett förråd med matvaror som klarar sig i rumstemperatur.

Till exempel knäckebröd, torr­ mjölk, pulversoppa, konserver, gryn och nötter. Saft och chok­ lad kan höja humöret hos både barn och vuxna. Smart är förstås att ha en hel del mat som inte behöver tillagas.

OM LARMET GÅR

HITTA MER INFORMATION

VIKTIGA TELEFONNUMMER

Hesa Fredrik har du säkert både hört och hört talas om. Om signalen går när det inte handlar om kontrollsignal är det en VMA-signal, det vill säga ett ”viktigt meddelande till allmänheten”. Larmet kan röra allt från utsläpp till brand men signalerar fara. Därför ska du:

krisinformation.se har information från flera myndigheter. Guidar dig före, under och efter en kris.

112 Nödnummer vid fara för liv, egendom och miljö

dinsakerhet.se vänder sig till dig som privatperson med information från Myndigheten för samhälls­ skydd och beredskap.

11313 Det nationella telefonnumret du kan ringa för att få information vid olyckor och kriser som stormar, epidemier eller stora trafikolyckor.

» Gå inomhus. » Stäng dörrar, fönster och ventilation. » Lyssna på radio P4 eller titta på text-tv.

VÄRME OCH LJUS Det underlättar att ha till exempel ett camping­ kök för att laga mat. Det ger värme i rummet och möjlighet att laga och värma mat.

Det är också bra att ha varma kläder och filtar hemma och att samla ihop alla i samma rum (du kan också bjuda in grannen).

Att ha tända ljus och värmeljus ger förstås både värme och ljus och är nå­ got som ska finnas i varje krispaket liksom tänd­ stickor eller braständare.

smhi.se på SMHI:s webb kan du få information om aktuellt väder och prognos för den närmaste tiden, bra vid kris orsakad av oväder. civil.se ger också tips om hur du kan förbereda dig inför en kris. Det är civilförsvarets webb.

Det är inte så dumt att ha en ficklampa med extra batterier också, det är lättare om du behöver gå ut.

Men du, grillen – den ska bara användas utom­hus.

INFORMATION Radions P4 har ett informationsansvar vid större kriser. Du kan också söka information på kommunens webbplats (boras.se) men om krisen beror på ett strömavbrott så påverkar det nätet. En batteridriven ra­ dio med extra batterier eller vevdriven radio är väldigt bra. För dem som vill

11414 Polisens telefonnummer när det inte är något akut du vill anmäla eller undrar över.

1177 Sjukvårdsrådgivning.

satsa lite extra så finns det vevdrivna mobillad­ dare. En traditionell telefonbok eller en telefon­ lista på papper är bra när strömmen gått ur de elektroniska.

GULDKANT För den som vill hålla sig fräsch under en längre kris kan det vara bra att ladda upp med till exempel våtservetter. Vattnet blir snabbt en bristvara.

Om elen slås ut så bör den shoppingsugna ladda sin krislåda med kontanter eftersom betalkort inte fungerar.

CHARLOTTE OHLSSON

Eleverna på Bäckängs­ gymnasiets Design­ program fick i uppdrag att illustrera en artikel i Såklart Borås. Den som bäst kunde lösa uppgiften och följa Såklart Borås grafiska ut­ tryck var Linnea Merlander. Läs vad hon tyckte om uppgiften och varför hon valt Bäckängsgymnasiet fastän hon inte är boråsare på sidan 6.

5

sam hälle

Osäker Linneas illustration vann tävlingen Linnea Merlander, Designprogrammet Bäckängsgymnasiet, står bakom illustrationen på föregående uppslag.

Designprogramsklassen fick i uppdrag att göra en bild som passade Såklart Borås bildspråk och grafiska profil. Linnea Merlander var den elev som vann första pris och en publicering i tidningen. På andra plats kom Mathilda Forsström vars illustration finns här nedan.

Hej Linnea! Hur var det att göra ett uppdrag till Såklart Borås?

– Det var kul! Och väl­ digt annorlunda mot hur vi jobbat tidigare i klassen.

Hur då?

– Tidigare har vi haft påhittade uppdragsgivare men det här var på riktigt så det kändes på ett helt annat sätt.

Hur tänkte du när du gjorde bilden?

– När jag gjorde reseach så fastnade jag för en av länkarna som visade hur bra det är att ha en krislåda. Det ville jag göra men på ett helt annat sätt. Jag tänkte på att en krislåda är att

samla på sig olika saker. Det var så jag valde en ekorre eftersom de brukar samla på sig inför vintern.

Hur tyckte du att det var att anpassa dig efter ett bestämt formspråk?

– Det gjorde det lite svårare eftersom jag hade färre saker att välja mellan. Men det var ändå väldigt kul eftersom jag fick testa något nytt.

Du bor ju i Blidsberg. Hur kommer det sig att du går på gymnasiet i Borås?

– Jag ville inte läsa ett helt teoretiskt program utan tyckte att det skulle vara roligt att arbeta med design också. Det fanns inte något sådant program i Ulricehamn, därför valde jag Bäck­ ängsgymnasiet i Borås.

CHARLOTTE OHLSSON

Det politiska läget i Borås Stad är i stort sett oförändrat efter höstens val jämfört med den gångna mandatperioden. Valet gav en liten förskjutning från Alliansen till de rödgröna, men dessa saknar fortfarande ett par mandat för att ha en majoritet i Kommunfullmäktige.

Borås Stad styrdes i tre mandatperioder 1999– 2010 av en sexpartikoalition ledd av Alliansen där Miljöpartiet ingick. Efter valet 2010 skapades i stället ett rödgrönt styre av S-V-MP, som tillsammans var större än Alliansen men inte nådde egen majoritet. Sverigedemokraterna hade röster som kunde fälla utslaget i fullmäktige.

Kommunfullmäktige för den kommande mandatperioden har 24 socialdemokrater, oförändrat sedan den gångna perioden. Fem miljöpartister är också oförändrat. Vänstern gick fram ett mandat, men å andra sidan för­ svann det enda mandatet för koalitionspartnern Vägvalet.

Moderaterna tappade två mandat och Folk­ partiet tappade ett. Alliansen har nu 29 mandat i fullmäktige, mot de rödgrönas 35. Återstående nio mandat av de 73 i fullmäktige finns hos Sve­ rigedemokraterna, som gick fram tre mandat.

Baserat på mandatfördelningen har fullmäk­ tige utsett en kommunstyrelse som har precis samma fördelning som förra mandatperioden: En majoritet med fem S, en V och en MP, en opposition med två M samt en vardera FP, C och KD, samt en SD. STIG WALLERMAN

Ill

: tion ustra

DA HIL MAT

S RS FO

ÖM TR

Mathilda Forsströms illustration blev näst bäst i tävlingen bland Bäckängsgymnasiets designelever om en publicering i Såklart Borås.

6

De valda kommunalråden är samma fem personer som förra mandatperioden, och i samma roller: Ulf Olsson (S) går in på sin sjätte mandatperiod som kommunalråd och den andra raka på den tunga posten som Kommunsty­ relsens ordförande, i prak­ tiken kommunens högste ansvarige politiker. Ulf Ulf Olsson blev kommunalråd 1995 och var då landets yngste på en sådan post. Borås hade då ett S-styre, och Ulf fick ansvaret för de frågor som brukar kallas mjuka: skola och omsorg. Sedan har han varit i opposition tre mandatperioder innan han blev styrelsens ordförande efter valet 2010.

politik

Bild: ANDERS ENGSTRÖM

ert läge efter valet

Borås Stads nya kommunstyrelse samlad i Welltons hall. Övre raden: Hans Gustavsson KD, Lennart Andreasson V, Ulf Sjösten M, Per Carlsson S, Erika Storme Martinger S, Malin Carlsson S, Hanna Bernholdsson MP, Mohamed Farah S, Anna Svalander FP, Lars-Åke Johansson S, Johan Österlund SD, Oliver Öberg M, David Hårsmar C. Nedre raden: Kerstin Hermansson C, Yvonne Persson S, Kjell Classon S, Ida Legnemark V, Tom Andersson MP, Lena Palmén S, Ulf Olsson S, Annette Carlson M, Morgan Hjalmarsson FP, Marie Fridén M, Falco Güldenpfennig KD, Patric Silfverklinga SD. På bilden saknas El-Horr Hicham, V. I bakgrunden syns marmormosaiken Ödesgudinnorna av Lars Wellton.

Lena Palmén

Tom Andersson

Annette Carlson

Morgan Hjalmarsson

Lena Palmén (S) blev kommunalråd 2007 och var då i opposition. Sedan Borås fått ett rödgrönt styre efter valet 2010 tog Lena över ansvaret för de mjuka frågorna. Hon går nu alltså in på sin tredje mandatperiod som kommunalråd, och den andra som ansvarig för skola och omsorg.

Tom Andersson (MP) blev kom­ munalråd när Borås fick ett rödgrönt styre i det oklara parlamentariska läget med Sverigedemokraterna som vågmästare efter valet 2010. Han tog då ansvar för de tekniska frågorna där bland annat miljöfrågor ingår, och går nu in på en andra mandat­ period i den rollen.

Annette Carlson (M) blev kom­ munalråd när Alli­ansen efter tre pe­ rioder i majoritet lämnade ifrån sig styret efter valet 2010. Annette blev som Kommunstyrelsens vice ordfö­ rande den främsta företrädaren för oppositionen, och fortsätter nu i den funktionen under sin andra mandat­ period som kommunalråd.

Morgan Hjalmarsson (FP) blev kommunalråd 2003. Alliansen be­ fann sig då i majoritet, och Morgan fick ansvar för de mjuka frågorna.

Under den därpå följande mandat­ perioden tog han i stället över de tek­ niska frågorna. Efter valet 2010 gick han i opposition, och fortsätter nu i den rollen i sin fjärde mandatperiod som kommunalråd.

7

kultur

Regissör som tar humor på allvar Tidernas roligaste komedi har den kallats. I december och januari spelar Borås Stadsteater farsen Rampfeber. Regissören Adde Malmberg kallar pjäsens författare genialisk.

Här berättar han om hur bilsemestrarna i barndomen bidrog till att utveckla hans språkkänsla. Och så ger han exempel på vad en ståuppkomiker kan skämta om i Borås.

– Jag tror att pjäsförfattaren Michael Frayn som har skrivit Rampfeber är ett mattegeni. Jag satte upp den här farsen på Stadsteatern i Malmö för några år sedan och tänkte att jag skulle kunna ändra några småsaker nu i Borås. Men det går inte. Allting är extremt uttänkt, in i minsta detalj.

Adde Malmberg säger att det som gör Ramp­ feber så rolig är att den är allmänmänsklig och tidlös.

– Pjäsen handlar om ett teatersällskap, men vi kan alla känna igen oss i den. Och den innehål­ ler krockar, ett viktigt element i all humor, till exempel krocken mellan två olika viljor.

Han tycker att ensemblen i Borås klarar ut­ maningen att spela fars väldigt bra.

– På en stadsteater samlar man ofta på sig en enorm erfarenhet och bredd. När man spelar fars på allvar är det situationen som skapar skratten. Och skådespelarna här verkar själva tycka att det är roligt.

Adde Malmberg började som ståuppkomiker för mer än 25 år sedan och var en av dem som satte färg på tv-serien Släng dig i brunnen under 90-talet.

– I dag vet vi att det finns medicinska orsaker

till att skratt får oss att må bra. Humor är också ofta ett bra sätt att få folk att uppmärksamma problem. Vi komiker kan nå ut på ett annat sätt än till exempel politiker. Ibland kan jag tänka att jag borde ha använt mig mer av det.

I somras spelade Adde Malmberg Basil Fawlty i pjäsen Pang i bygget mot Eva Rydberg på Fredriksdalsteatern. De hade fått specialtillstånd av John Cleeses manager att sätta upp den populära tv-serien som pjäs. Totalt 65 000 personer kom till de drygt 50 före­ställningarna.

– För mig var det en väldigt krävande före­ ställning rent fysiskt, och det är klart att det blir enklare när man känner att folk tycker om det de ser.

I september var det premiär i Malmö på pjäsen Jobba för två med bland andra Anders Jans­ son och Sven Melander i huvudrollerna. Adde Malmberg fick beröm både för sin insats som regissör och för hur han hade översatt och be­ arbetat texten. Ord och formuleringar har han alltid varit intresserad av. Lyckligtvis. Med en pappa som var professor i allmän språkkunskap vid Lunds universitet var vardagen fylld av språkprat.

ADDE MALMBERG Gör (bland annat): Ståuppkomiker, textförfattare, producent, regissör och sedan några år även skådespelare.

Har deltagit i tv-frågesporten På spåret fem gånger.

Familj: Gift med skådespelaren Siw Erixon, tre vuxna barn.

Bor: Flyttade från Skåne till Stockholm på 80-talet. Ålder: 59 år.

På en scen nära dig: Närmast i Pang i bygget på Lorensbergsteatern i Göteborg i april 2015.

– Pappa ville gärna dela med sig av det han visste och berätta för oss om ords ursprung och hur ord hänger ihop. När familjen åkte på bil­ semestrar i Europa var det alltid till tvåspråkiga områden, som Alsace i östra Frankrike, så att vi skulle lära oss extra mycket.

I år har Adde Malmberg också gjort ett gästspel av det mer ovanliga slaget. Som en av 58 kända svenskar medverkar han i den nyutkomna boken Innan jag glömmer bort mig själv (förlaget Roos & Tegnér). Skribenterna har, utan ersättning, fått skriva sin egen nekrolog.

Boken vill uppmärksamma Alzheimers sjuk­ dom och överskottet från försäljningen går till Alzheimer­fonden. Adde Malmberg skriver bland annat att han hoppas att hans nära, när han en gång är borta, ska fortsätta att skratta åt hans stora klumpighet och klantighet.

– Jag har alltid varit fumlig och spillt ut vat­ tenglas och tappat bort saker. Som barn tänkte jag alltid att det nog skulle gå över när jag blev stor, men så blev det inte. Min familj måste all­ tid vara beredd på att något kan gå sönder eller försvinna när jag är med.

Han säger att det var självklart att ställa upp med en text när han fick frågan. Men annars verkar han helst inte vilja tänka på åldrande och att han fyller jämnt om ett år.

– Jag har fortfarande så mycket som jag vill göra. Jag var runt 50 när jag började regissera och skådespeleri är också lite nytt för mig. Det är kul att vara nybörjare.

Vad tycker han att en ståuppkomiker kan skämta om just i Borås?

– Det första jag kommer att tänka på är att Borås är en modestad. Mode är ett väldigt seri­ öst ämne, tänk bara på en modevisning på en catwalk. När någonting är seriöst finns det all­ tid utrymme för skämt. Så här borde det finnas stor potential, tänker jag.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

8

Bild: ANNA SIGGE

Adde Malmberg var fem år när han första gången mötte en publik. ”Jag stod på en stol och sjöng för släkten. Jag var nog en lite blyg kille och ville komma förbi det. Jag minns fortfarande den där första gången.”

9

Japanska pionjärer på Textilmuseet

Bild: SOFIA RUNARSDOTTER

Textilmuseet visar en spännande sam­ lingsutställning med japanska texilpion­ järer. Bland namnen finns såväl namn­ kunniga konstnärer som relativt nya namn. Gemensamt är att de ligger i framkant av den internationella Fiber Artrörelsen.

I Fiber Art utnyttjar konstnärerna fibrer­ nas möjligheter och använder dem skulpturalt. I ut­ ställningen kan du se exempel på hur traditionella tekniker möter de mest moderna vävoch färgningsmetoder.

Många av Japans bästa textilkonsnärer verkar inom Fiber Art-rörelsen och i utställ­ ningen på Textilmuseet kan du se ett trettiotal oväntade och stora verk.

Fiber Futures pågår fram till den 5 april 2015.

Anna Lindman

10

Måndagskvällar med döden Döden, döden, döden – eller vi ska alla den vägen vandra …

Måndagar på Kulturhuset vill tala om det svåra.

– Måndagar på Kulturhuset ägnar våren åt döden.

Ett ämne vi länge velat fördjupa oss i. Vi talar alldeles för lite om det, och jag tror att behovet är jättestort, säger Marie-Louise Weise, producent för Kultur­ husets programserie Måndagar på Kulturhuset.

– Det enda vi kan vara helt säkra på är att vi alla ska dö. Trots detta talar vi väldigt lite om det. Döden skrämmer oss. Men jag tror vår rädsla blir mindre om vi börjar tala om det som skrämmer oss allra mest.

Att tala om döden, om saknaden, om tystnaden, att våga möta sorgen gör oss mer rustade för livet. Och jag tycker ”Måndagar på Kulturhuset” är en perfekt arena för dessa möten och samtal.

Bland gästerna möter vi Anna Lindman, känd från tv-serien Döden, döden, döden. Hon är aktuell med boken Den där jävla döden. Vi ska alla dö så vi kan lika gärna prata om det. Andra namn är Owe Wik­ ström, teolog, präst, psykoterapeut och författare, ak­ tuell med boken Den dolda dörren – om undran inför döden, och som med sin bok ger läsaren en del att fundera över.

Alexandra Svedberg journalist bakom den pris­ belönade radio­dokumentären Den sista resan är ock­ så en av vårens gäster.

Måndag 19 januari startar det. Hela programmet ligger ute efter nyår.

Bild: KEN KATO

kultur

Bild: JAN OLAV WEDIN

samhälle

Bengt Forsberg

Elisabeth Åsbrink

Förintelsens överlevare berättar Musik som tillflykt, en skatt av obesvarade brev och att som ett litet barn överleva Förintelsen Den 27 januari 2015 infaller Förintelsens minnesdag, den inter­ nationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades 1945.

För tredje året i rad uppmärksammar Borås Stad denna dag på Kulturhuset med ett genomarbetat program.

Medverkande under dagen är författaren Elisabeth Åsbrink som 2011 vann Augustpriset med boken ”Och i Wienerwald står träden kvar”, om en judisk pojke som 13 år gammal kom­ mer ensam till Sverige från ett Österrike som alltmer präglas av nazisternas maktövertagande 1938.

Tobias Rawet, överlevare från Förintelsen berättar bland annat om hur han som barn överlevde de första utrensningarna genom att gömma sig i en hink i ett utedass.

Det blir musik med den uppskattade pianisten Bengt Fors­ berg, som här berättar om och framför musik av tonsättarna i koncentrationslägret Theresienstadt. Bengt Forsberg är känd bland annat för sitt samarbete med mezzosopranen Anne Sofie von Otter, som han ackompanjerat i ett stort antal konserter och inspelningar.

Och brevskatten? Det handlar om en kartong från Ikea, proppfull med brev till en ensam pojke i exil i Sverige, Otto, från hans föräldrar som är kvar i Wien. Breven sträcker sig från 1939 till 1944, när de slutar komma. Sista avsändaradress är Theresienstadt.

Fortsättning följer på Hur formas staden?

Intresset för höstens föreläsningsserie Hur formas staden? har varit mycket stort.

Stadsantikvarie Fredrik Hjelm inledde med föreläsningen Staden vi byggde. Serien fortsatte sedan med Tomas Rossing som gav stadsarkitektens syn på Staden vi bygger och avslutades i november med att Jens Thomas Arnfred från danska Vand­ kunsten och Ingebjørg Skaare, Snøhetta i Oslo talade om stads­ utvecklingens utmaningar inför framtiden.

I mars och april fortsätter serien på Borås Stadsteaters stora scen med ytterligare tre föreläsningar där ambitionen är att bjuda på fördjupning och problematisering på samma tema.

Arrangeras av Kulturförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvalt­ ningen, Tekniska förvaltningen och Stadskansliet Strategisk samhällsplanering i samverkan.

Hårdare rutiner för förskolepraktik Praktikanten får aldrig lämnas ensam med vare sig barngrupper eller enskilda barn.

Praktikanten får inte ersätta ordinarie personal.

Det är två exempel ur de nya skarpa rutiner kring praktikanter i förskolan som Borås Stad genomför efter höstens händelser när en praktikant på en förskola i kommunen åtalades för övergrepp mot barn.

– Föräldrar ska kunna känna sig helt trygga när de lämnar sina barn till förskolan i Borås Stad, fastslår kommunchefen Svante Stomberg.

Någon hundraprocentigt vattentät garanti att något aldrig kan inträffa går förstås inte att åstadkomma – men Borås Stad vänder nu på varje sten för att säkra upp alla rutiner.

Den första åtgärden när händelsen på förskolan uppdagades var att stoppa alla praktikanter som kommer till förskolan via någon arbets­ marknadsinsats.

– Det stoppet gäller tills vi vet att vi kan vara helt säkra på de personer som vi låter praktisera på förskola, säger Arbetslivsförvaltningens chef Dag Forsström.

De kontroller som ska säkra detta inkluderar bland annat referenser, utdrag ur Polisens belastningsregister, och samstämmig bedömning av minst två handläggare på förvaltningen.

Men de flesta praktikanter kommer givetvis från gymnasier och hög­ skola, där de utbildar sig för ett arbete inom förskolan. Även för dem kommer man att kräva utdrag ur belastningsregistret.

De tre stadsdelsförvaltningarna, som ansvarar för Borås Stads hundratal förskolor, har också kommit överens om tydliga rutiner för hur prakti­ kanter får delta i arbetet på förskolan.

Där klargörs bland annat att praktikanten aldrig får ersätta ordinarie personal, och alltså inte får lämnas ensam med vare sig barngrupp eller enskilda barn. Praktikanten får inte ha ansvaret för att öppna eller stänga förskolan.

Praktikanten deltar i det pedagogiska arbetet med barnen, men har aldrig själv ansvar för någon grupp. Praktikanten får inte vara med vid toalettbesök eller blöjbyte.

För det fall att något oegentligt ändå skulle misstänkas i förskolan har man gjort en detaljerad checklista för att då agera snabbt och rätt. Listan spaltar noggrant upp ansvaret hos chefer och medarbetare, naturligtvis för att informera föräldrar och arbetsledning, men också för åtgärder som att omedelbart stänga av en misstänkt person från arbetet i förskolan, och för att göra anmälan till polis och socialtjänst.

Borås Stad kommer att göra en gedigen utredning av hur kommunens hantering har varit kring den praktikant som åtalades under hösten.

Detta uppdrag har lagts på Stadsrevisionen, som är Kommunfullmäktiges oberoende resurs för att granska den kommunala verksamheten.

– Vi ska ta vara på alla lärdomar för att förhindra att barn, föräldrar och personal hamnar i sådana här svåra situationer, lovar Svante Stomberg.

STIG WALLERMAN

11

väster

Under mellanmålet kan man samtala om dagen som gått och få i sig energi till stundande ridlektioner.

Fritidsgård som fattar galoppen En ny form av mötesplats har startat på Borås Ridhus. Här kan barn och unga umgås, pyssla och plugga efter skolan och mellan ridlektioner.

Och framförallt finns en trygg plats där man blir sedd och lyssnad till.

I korridoren utanför hörs snabba steg från ridstövlar. Dörrar till omklädnings­ skåp i plåt öppnas och stängs.

N Eftermiddagens ridlektioner ska strax börja.

Stimmet från korridoren stör V Ö inte tjejerna som sitter och gör armband inne på Bliss. Ja, så kal�­ las den nya ungdomsverksamheten, som består av ett rum på cirka 20 kvadratmeter på Borås Ridhus nedre våning. Det nyligen upprustade rummet är trivsamt inrett med bord och stolar. Mot den svartmålade fondväg­ gen finns en platsbyggd sittbänk med massor av färgglada kuddar.

Bliss öppnade i oktober och är ett samarbete mellan Stadsdelsförvaltningen Väster och Borås

Stadsdelsförvaltningen väster kontakt: Anna Rosendahl e-post: anna.rosendahl@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

Ridhus. Ridhuset står för lokalen och stadsdel Väster för personal som driver verksamheten.

– Det har alltid varit många ungdomar på ridhuset. Tidigare har de kunnat komma direkt från skolan för att tillbringa fyra-fem timmar i kafeterian i väntan på en ridlektion. Det fanns ett stort behov av en plats att umgås, göra läxor eller bara vara på, berättar Anethe Tolfsson, enhetschef för verksamheten. När vi blev till­ frågade om vi ville starta en mötesplats här så var det en självklarhet.

Mötesplatsen är till för alla barn och unga mellan 10 och 19 år. De flesta av deltagarna är tjejer, och just tjejer har fritidsgårdarna vanligtvis haft svårare att nå.

– Vi arbetar för att vår verksamhet ska bli tillgänglig för fler barn och unga i Borås. En utmaning är att hitta nya sätt för hur vi ska kunna nå fler, däribland tjejer. Genom att gå utanför de traditionella fyra väggarna och starta en verksamhet där vi samarbetar med andra, så har vi lyckats. Därför är denna satsning extra rolig. Alla barn och unga har ju rätt till en meningsfull fritid.

Det innovativa initiativet har fallit i god jord.

Bliss har blivit ett populärt ställe, uppemot 25

Jasmin Kreutz och hästen Flipper. Stallet ligger precis intill mötesplatsen så man kan gå ut och klappa hästarna när andan faller på.

besökare har varit här de måndagar och tisdagar som det varit öppet.

Fritidsledarna Sara Johansson och Paria Sab­ zandam förbereder eftermiddagens mellanmål.

– Vi brukar äta tillsammans vid fyratiden, då hinner de flesta hit efter skolan och det är ett bra tillfälle att prata igenom vad som hänt under dagen, säger Paria Sabzandam medan hon plockar fram smör och knäckebröd.

Sara Johanssons och Paria Sabzandams uppdrag är att göra ungdomarna delaktiga i planering och genomförande av aktiviteter. Tillsammans har de planerat vad de ska ägna sig åt de kommande veckorna.

– Vi har en önskelåda där alla får lämna förslag på aktiviteter och ämnen som man vill prata om, berättar Paria Sabzandam. Sara och jag går sedan igenom önskemålen och planerar verksamheten utifrån vad tjejerna vill göra.

Sara visar en lång lista på önskemål som kom­ mit in. Allt från bokcirkel, bakning och pyssel till läger med övernattning finns med. Bland teman att diskutera står det ”Kärlek och relationer”, ”Kropp och själ” och ”Att må dåligt – var hittar man hjälp?”.

Det finns helt klart många viktiga ämnen

Bild: ANNA SIGGE

Bli mentor och vuxenkompis För ett år sedan startade mentorskap för ungdomar, ett samarbete mellan den ideella organisationen Mentor Sverige och Borås Stad. Stadsdelsförvaltnngen Väster samordnar mentorprogrammet som vänder sig till ungdomar mellan 13 och 17 år som vill ha en vuxen kompis.

– Mentorprogrammet fokuserar på det positiva, på att ge ungdomar en ökad själv­ känsla och stötta dem, säger samordnare Edina Biser.

Behovet av vuxna kontakter är stort bland dagens unga. Mentorprogrammet sträcker sig över ett år och vänder sig till den som vill ha fler vuxna relationer och till vuxna som vill ställa upp och vara en schysst kompis till en tonåring. Mentorparet be­ stämmer själva hur ofta man vill träffas och vad man vill göra.

Borås Stad behöver fler mentorer!

Bild: EMELIE ASPLUND

Är du intresserad? Kontakta samordnare Edina Biser, 0766-23 09 50 eller edina.biser@boras.se. Du kan också gå in på mentor.se och läsa mer.

som de unga vill prata om. Då är det skönt att det finns vuxna som tar upp dessa, som lyssnar och – när det behövs – kan förklara och hjälpa till. Det är viktigt att ha med en vuxen i dessa sammanhang, menar Paria och Sara.

– Det ger trygghet. De känner att de har någon att prata med. Alla kanske inte har en bästa vän eller någon vuxen som lyssnar.

Vi vill skapa en plats där alla ska känna sig sedda och bekräftade.

– Vi kan också fungera som bollplank.

Man kanske har en idé, men inte vet hur

man ska göra för att förverkliga den. Då finns vi här att bolla med.

Sara, Paria och Anethe är alla nöjda med de första veckorna som de haft öppet. Mot­ tagandet av den nya mötesplatsen är över förväntan.

– Alla är väldigt positiva, både föräldrar och ridlärare, men framförallt ungdomarna.

Helst vill de att vi ska ha öppet varje dag, säger Paria Sabzandam och ler.

ANNA ROSENDAHL

Vill du veta mer kontakta Anethe Tolfsson, enhetschef fritid, 0706-88 56 04.

BARNKONVENTIONEN I FOKUS Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar FN:s barnkonvention. All öppen ungdomsverksamhet i Borås Stad utgår från barnkonventionen och är därmed grunden i fritidsledarnas Sara Johanssons och Paria Sabzandams arbete.

– Vi utgår från FN:s barnkonvention i allt vi gör. Den slår bland annat fast att barn och unga har rätt att säga sin åsikt och bli lyssnade till, och därför jobbar vi mycket med att göra besökarna delaktiga och ge dem inflytande, säger Sara.

I år är det 25 år sedan FN antog barnkonventionen. Hittills har 193 länder förbundit sig att respektera, skydda och främja barnets rättigheter.

Läs mer: unicef.se/barnkonventionen

Genom sin mentor Hiba Fawaz (till vänster) har Shejla Atic fått en vuxen kompis genom mentorprogrammet i Borås Stad.

Grattis, alla 25-åringar!

Den 4 december uppvaktades medarbetare inom Stadsdelsförvaltningen Väster som varit anställda i 25 år, eller mer än 20 år vid pensionering. Firandet är en årlig återkom­ mande tillställning och i år samlades de 40 gratifikanterna på Hüttner tillsammans med chefer i förvaltningen och politiker från stadsdelsnämnden.

Efter fotografering av jubilarerna avnjöts en trerättersmiddag. Kvällen avslutades med utdelning av minnesgåvor, som tack för lång och trogen tjänst. Gratifikanterna kunde bland annat välja mellan guldur, kristallskål, konstverk och värdebevis för en resa.

13

öst er

Alfie leker på engelska Genom sånger och sagor får barnen på Bäckaryds förskola små språkduschar på engelska.

Många är nyfikna på språket som ofta hörs på radio och tv. Nu har pedagoger från Bäckaryd besökt förskolor i USA för att inleda ett samarbete för barnens skull. Med sig hade de Alfie Atkins, alias Alfons Åberg.

– Va?! Sover?

– Ja, det är natt hos dem. När vi träffade dem sa vi att ni låg och sov i Sverige. Då blev de lika förvånade som ni är nu.

Några minuter senare är språkstunden slut.

Barnen har fått spring i benen och rusar iväg för att ta på sig regnkläder. En uppfriskande stund i duggregnet hägrar.

– Vet ni var Alfons har varit?

– I USA! N Några av barnen från avdelningarna Valen och V Ö Sköldpaddan på Bäcka­ ryds förskola har en engelsk språkstund. Förskoleläraren Josefina Englund och barnskötaren Cecilia Andersson har tagit med sig en Alfonsdocka och en Alfons-bok till språkstunden. De berättar att de lämnade kvar en likadan docka och en likadan bok på en förskola i USA när de var på besök där nyligen.

– Vet ni vad som är speciellt med just den här boken, frågar Josefina Englund.

– Jaa, allt handlar om engelska.

– Ja, och jag läste den för barnen i USA. Vill ni höra hur det låter?

– Jaa! Josefina Englund läser om ”Alfie Atkins” som är ”four years old” och inte vill sova. Efter några rader gör hon en paus.

– Hur gammal är Alfons?

– Fyra!

Stadsdelsförvaltningen öster kontakt: Anette Nordberg anette.nordberg@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

Bakgrunden till att barnen på Bäckaryd får höra en saga om ”Alfie Atkins” är att Stadsdels­ nämnden Öster för ett par år sedan beslutade att förskolorna i området skulle börja med så kallade språkduschar. En språkdusch kan vara att pedagogen säger det engelska ordet för till exempel ”stol” eller ”sked” när barnen sätter sig för att äta lunch.

– I dag möter barnen engelska i musik och på tv. Språkduschar gör att barnen kan lära sig i stället för att bara iaktta, säger Cecilia Anders­ son.

Förskolepedagogerna blev varmt välkom­ nade i USA.

Barnen som sitter i soffan är själva fyra eller fem år. Josefina Englund, Cecilia Andersson och förskole­chefen Vivi-Ann Weineland berät­ tar lite om sin resa på USA:s västkust. De frågar om någon vet vad barnen i Los Angeles gör precis just nu. Ingen vet.

– De ligger och sover.

Personalen från Bäckaryd gjorde den två veckor långa resan i USA tillsammans med pedagogen Fredrika Lundqvist från Navet, Borås tekniska och naturvetenskapliga center. Gruppen fick pengar från Atlasprogrammet och besökte fyra förskolor som jobbar utifrån Reggio Emiliapedagogiken precis som Bäckaryd (se faktarutor).

Cecilia Andersson tog många foton av ekorrar i USA som används i språksammanhang.

– Det har vi haft användning av hemma. Vi har varit på biblioteket och letat efter informa­ tion om vad ekorrar äter. Och när vi satt helt

Många sätt att se på mångfald Nu pågår Mångfaldsveckan i Stadsdels­ förvalningen Öster. Mångfald är ett brett begrepp så Öster har valt tre aspekter av mångfald: etnicitet/kultur, HBTQ (homo­ sexuella, bisexuella, trans-och queerperso­ ner) och funktionsnedsättning.

Utifrån dessa erbjuds olika aktiviteter hela veckan, både på förskolor, skolor och äldreboenden och för allmänheten på olika platser i stadsdelen. Hela programmet hittar du på boras.se/mangfaldsveckan.

Programmet finns också på biblioteken, fritidsgårdarna och Stadsdelsförvaltningen Östers Facebook-sida. Välkommen att se, lyssna, delta och uppleva mångfald ur olika synvinklar.

Bild: ANETTE NORDBERG

Bild: ANNA SIGGE

Barnen tittar på ett vy­ kort från USA-resan. På framsidan syns bilder av frukter, träd och djur som finns i Kalifornien.

tysta ute i skogen här i närheten fick vi se en ekorre.

Syftet med resan och ett framtida sam­ arbete med förskolor i Los Angeles och San Francisco är att fördjupa Bäckaryds engelska profilering.

– Internationella kontakter bidrar till att väcka barnens nyfikenhet och lust att lära om andra länder och andra kulturer, säger förskolechefen Vivi-Ann Weineland.

Trots ivern att lära engelska – hos både små och stora – är svenska språket alltid grunden i arbetet på Bäckaryd.

– Vår tanke är väcka nyfikenheten för det här stora, internationella språket att på ett lekfullt sätt hos de barn som vill och är in­ tresserade, säger Josefina Englund.

Vivi-Ann Weineland säger att fokus på lek och inte prestation tar bort hinder för barnens längtan att lära.

– Många barn på förskolan frågar sina kamrater här vad olika saker heter på till exempel finska, albanska eller arabiska.

Ofta blir barnen mer nyfikna på nya ord på svenska också.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

ATLASPROGRAMMET

REGGIO EMILIA

Via programmet kan förskolor och skolor söka bidrag för att genom internationella kontakter förverkliga mål i läroplanen.

Reggio Emilia, som Bäckaryds förskola arbetar utifrån:

l

Atlas främjar kontakter och samarbete med förskolor och skolor utanför Europa.

l

Pedagoger som får resebidrag ska integrera erfarenheterna från resan på hemmaplan.

l

Atlaspengar ansöker man om hos Universitets- och högskolerådet, UHR, en myndighet under utbildningsdepartementet.

l

Källa: www.programkontoret.se (Programkontoret hos UHR)

Är en pedagogisk filosofi med rötter hos bland andra Vygotskij.

l

Ser barn som kloka, kompetenta och viktiga samhällsmedborgare värda att lyssna på.

l

Handlar mindre om pedagogiska verktyg och mer om att omfatta djupare värden, som att barn är delaktiga i sina egna lärprocesser och att de lär sig utifrån ett forskande förhållningssätt.

l

Utvecklades i staden Reggio Emilia i norra Italien.

l

Källa: Reggio Emilia Institutet, www.reggioemilia.se

Barnen på Tåmarkgårdens förskola gillar sin nya fina lekstuga.

Vinnare i miljöarbete Barnen och pedagogerna på Tåmarks­ gårdens förskola på Trandared har gjort ett fint miljöarbete under året. De deltog i skräpplockardagarna, som anordnas av Borås Stad och Håll Sverige Rent, och städade hela sin lekkulle och dungen runt omkring. Deras förskola hade tur och vann första pris för sin insats. Nu står en fin ny lekstuga på deras lekkulle.

– Barnen tyckte det var jättespännande när kranbilen kom hit och lyfte vår fina lekstuga på plats, säger Marita DrotzLundin, förskolelärare på Tåmarksgården.

De har också deltagit i Återvinnarna, som arrangeras av Världsnaturfonden och Tetra Pak, och nu är de utsedda till Återvinnar­ förskola 2014. I detta arbete har de samlat material på förskolan som de gått med till återvinningen. I detta projekt har också barnens familjer engagerats för att öka åter­ vinningen.

– Våra barn gillar verkligen det här och det känns bra att kunna ge dem ett bra förhållningssätt till natur och miljö här på förskolan, säger Marita Drotz-Lundin.

Dessutom har Tåmarksgårdens förskola jobbat vidare och närmat sig målet att få Grön Flagg.

15

norr

God idé gav jobb och rena kläder Tack vare en god idé och ett helt nytt samarbete i Stadsdels­ förvaltningen Norr har sex boråsare fått jobb. I tvättstugor.

Samarbetet har gett ringar på vattnet i form av ytterligare arbetstillfällen, bättre hygien och minskad risk för smittspridning.

Följ med till tvättstugan på Sjöboklint.

– Det här är ett bra jobb, jag tyck­ er om att arbeta med tvätt.

Mirvete Shala står framför luckan till en av de stora tvätt­ Ö maskinerna. På en liten in­ plastad skylt som sitter fast med en magnet på maskinen står det ”Duvan hemtjänst”.

Hon öppnar luckan och lyfter ner den blöta tvätten i en liten kärra. När kärran är full rullar hon den över golvet till tork­ tumlaren. Även på den sitter en magnet och en liten skylt med ”Duvan hemtjänst”.

In med hemtjänstpersonalens rosa, lila och blåa tröjor. Om 45 minuter ska kläderna vara torra.

N V

Mirvete Shala arbetade tidigare på Samhall, men värk i händerna gjorde att hon var tvungen att sluta. I augusti 2013 började hon arbetsträna två timmar om dagen i tvättstugan på Sjöboklint. Efter 14 måna­ der har hon fått en anställning på heltid.

Nu kan hon försörja sig själv.

Tvättstugan finns i källaren på äldrebo­ endet på Sjöboklint.

Det var Helen Mag­ nusson, områdeschef inom äldreomsorgen på Norr, som insåg Helen Magnusson

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabeth.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

att den oanvända tvättstugan kunde bli en del av lösningen för att få hemtjänstperso­ nalens arbetskläder tvättade (se faktaruta).

Dessutom ville hon inte att tvättbestyr skulle stjäla hemtjänstpersonalens värdefulla tid med de äldre.

– Jag tänkte att det borde gå att skapa meningsfullt arbete för några av kommu­ nens invånare som saknade jobb.

Tillsammans med Anna-Lena Andersson på Arbetslivsförvalt­ ningen kunde hon snart förverkliga idén.

Arbetslivsförvaltningen hjälper bland annat boråsare som står långt ifrån arbetsmarknaden, Anna-Lena på grund av exempelvis Andersson långtidssjukskrivning, arbetsskada eller bristande språkkunskaper, att komma närmare ett arbete.

– Jag tyckte att en tvättstuga lät som en jätte­bra plats för våra deltagare att bygga upp sin arbetsförmåga. Jag kom direkt att tänka på några som skulle kunna tycka om det, säger Anna-Lena Andersson.

En av dem var Marianne Johansson från Viskafors som hade varit arbetslös länge.

– Jag önskar att jag fått det här arbetet för länge sedan. Det passar verkligen mig. Nu har jag ett fast jobb fram tills att jag går i pension 2016. Och mina vuxna barn säger att jag har blivit mycket gladare.

– Det säger min son om mig också. Det är också bra att vi pratar svenska hela tiden när vi är här, säger Mirvete Shala, som kommer från Kosovo.

Hon får medhåll av Batuno Bashiir som hon nästan bor granne med på Norrby.

Batuno Bashiir började i tvättstugan i våras.

Mirveta Shala, Batuno Bashiir och Marianne Johansson trivs med jobbet i tvättstugan på Sjöbo – och med varandra som arbetskamrater.

– Jag kom till Sverige från Somalia 2006. Det är första gången jag har ett jobb i Sverige. Det känns jättebra. Jag trivs verkligen.

– Vi har blivit så goa kompisar, säger Marianne Johansson.

De tre arbetskamraterna har tre kolleger i en tvättstuga på Skogslid äldreboende i Fristad.

De 700 anställda inom hemtjänsten slipper gå i privata kläder och får sina arbetskläder tvättade efter varje pass. Tack vare omklädningsrum kan de byta om på jobbet.

– Det gör att hemtjänstpersonal som kanske lämnar barn på till exempel en förskola där det går vinterkräksjuka inte längre riskerar att föra smittan vidare till de äldre som de möter, säger Helen Magnusson.

Kristina Fuglevik, Snucke Jacobsson och PerÅke Johansson från Arbetslivsförvaltningens

Bild: ANNA SIGGE

Simskola för kvinnor över 16 år I januari 2015 startar simskola i Asklanda­ badet för kvinnor som inte kan simma och som är 16 år eller äldre. Simskolan pågår en gång i veckan under cirka tio veckor och har kvinnliga simlärare. Det kostar 50 kronor för hela terminen. Du betalar när du anmäler dig och då ingår buss till Ask­ landabadet.

Undrar du något kan du ringa eller maila: 033-35 36 40 lovisa.allansson@boras.se 033-35 36 07 johanna.ponten@boras.se 0768-88 83 16 linda.broberg@boras.se

Kurs för dig med tonårsbarn Nu har du som förälder till barn mellan 13 och 17 år möjlighet att gå föräldrakursen Cope tonår på Sjöbo. Kursen riktar sig till dig som har tonårsbarn och målet är att stärka dig i föräldrarollen och ge praktiska tips om föräldraskap.

Kursen är kostnadsfri och det ingår fika.

Du behöver inte bo på Sjöbo för att delta.

Kursen startar i slutet av januari, pågår i tio veckor och hålls på kvällstid klockan 17.30–19.30 i Sjöboskolans matsal.

För mer information och anmälan gå in på boras.se/cope

Bilservice har dykt upp. De hejar på gänget i tvättstugan, tittar vilka plastlådor som står färdigpackade och gör sig redo att bära upp och köra ut dem. Snart får äldreomsorgens natt- och larmpersonal tillbaka sina arbets­ kläder. I rent skick.

Mirvete Shala fyller en ny tvättmaskin och dos­erar tvättpulver. En bit bort snurrar TVÄTTVERKSAMHET I NORR 2012: Politikerna i Kommunfullmäktige tar beslut om att köpa in arbetskläder till hem­tjänstpersonalen.

2013: Äldreomsorgen i Stadsdelsförvaltningen Norr börjar samarbeta med Arbetslivsförvalt­ningen för att på ett smidigt sätt kunna tvätta hemtjänstpersonalens kläder.

torktumlaren. Det är bara en liten stund kvar på programmet. Marianne Johansson och Batuno Bashiir viker noggrant redan torra, blåa överdelar och lägger dem i prydliga högar utifrån storlek och färg.

I tvättstugan på Sjöbo sluts cirkeln gång på gång. Alla behövs.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

Två tvättstugor tas i bruk, en på Sjöbo och en i Fristad.

2014: Sex personer arbetar heltid i de två tvättstugorna. De flesta är anställda med någon form av statligt bidrag, beroende på individuell bakgrund.

Verksamheten har än så länge genererat ytterligare fyra heltidstjänster: två inom bilservice och två inom administration.

Böcker berättar om miljöarbete På många av förskolorna i Borås Stad arbetar personalen med att lära barnen om miljö­frågor och hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta systematiskt med dessa frågor kallas för Grön flagg. Under våren 2014 jobbade Solgårdens förskola med temat kretslopp.

Solgården samarbetar också med Borås Djurpark, vilket innebär att två av avdel­ ningarna besöker djurparken en gång i veckan. En av medarbetarna på Solgården har sammanställt arbetet med Grön flagg och djurparksamarbetet i två böcker, som berättar om arbetet.

15 17

lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.

Politiska läget i Borås nästan samma efter valet Det politiska läget i Borås Stad är nästan detsamma efter valet som den förra mandatperioden.

Då styrdes Borås av de rödgröna partierna.

De har nu 35 röster i Kommunfullmäktige.

Det räcker inte riktigt till en egen majoritet.

Alliansen har 29 röster i fullmäktige.

Sverigedemokraterna har 9 röster. sidan 6–7 Nya rutiner och krav för praktik på förskolor Borås Stad inför nya rutiner för dem som gör praktik på förskolor.

En praktikant får aldrig lämnas ensam med barnen eller vara med på toaletten.

Praktikanten får inte öppna eller stäng för dagen.

Kommunen vill ha mer koll på praktikanter eftersom en praktikant blivit åtalad för övergrepp mot flera barn. sidan 11 Nu är Ridhuset en fritidsgård på riktigt Borås Stad har startat en ny mötesplats på Borås Ridhus.

Det ska vara som en fritidsgård för alla mellan 10 och 19 år.

Fritidsledarna på mötesplatsen är en vuxen som man kan prata med eller bolla olika idéer med.

Eftersom mötesplatsen ligger i ridhuset kan man också gå ut och klappa hästarna eller kanske göra sina läxor medan man väntar på sin ridlektion. sidan 12–13

18

Sök telefonnummer på Borås Stads webb Vill du ringa till Borås Stad är det enkelt genom växeln på nummer 033-35 70 00.

Vill du ha ett direktnummer till exempelvis en förskola eller ett äldreboende hittar du det genom att söka på vår webb boras.se.

Däremot finns inte någon telefonkatalog.

sidan 3

Världens roligaste fars på Borås Stadsteater I vinter visas farsen Rampfeber på Borås Stadsteater.

Många tycker att Rampfeber är tidernas roligaste komedi.

Ståupp-komikern Adde Malmberg har gett regi för pjäsen i Borås.

Han säger att pjäsen är rolig för att vi alla kan känna igen oss i den. sidan 8–9 Japanska konstnärer på Textilmuseet Vinterns utställning på Textilmuseet visar japanska textil-konstnärer.

Många av Japans bästa konstnärer finns med i utställningen.

De blandar nya och gamla tekniker och gör skulptur av textil. sidan 10 Sagor på engelska på Bäckaryds förskola Personalen på Bäckaryds förskola har varit i Kalifornien (i USA) på studiebesök på fyra förskolor.

De vill samarbeta med förskolor i USA för att Bäckaryd har en engelsk profil.

Ibland har de språkstund på engelska för att barnen ska bli nyfikna på att lära sig språket. sidan 14–15

Rena kläder i hemtjänsten skapar sex nya jobb Tvättstugan på äldreboendet Sjöboklint har gett jobb åt sex boråsare.

Förut användes tvättstugan inte.

Nu tvättas arbetskläder för 700 personer som arbetar i hemtjänsten där.

De sex som jobbar i tvättstugan har fått ett meningsfullt arbete efter att ha varit arbetslösa länge. sidan 16–17 Lagra mat och vatten för att klara en kris Alla har ett eget ansvar för att kunna klara en kris.

Redan något enkelt som ett el-avbrott blir besvärligt om det varar länge.

Då är det bra att ha ett lager med mat som klarar sig i rums-temperatur.

På sidorna 4 och 5 finns många bra tips om hur man kan vara beredd. sidan 4–5 Borås Stad vill locka nya medarbetare Borås Stad behöver många medarbetare för att ge invånarna stöd och service.

Kommunen måste vara en bra arbetsgivare för att locka nya anställda.

På webb-adressen boras.se/248 berättar många av kommunens medarbetare om sitt yrke och sin arbetsgivare.

Det heter boras.se/248 för att det finns ungefär 248 olika yrken inom kommunen. sidan 20

korsord Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 17 januari så har du chans att vinna ett litet pris.

Namn Gatuadress Postadress

NY PÅ JOBBET

HÄLSA VARDAGLIGT ARFÖR TIGT STADEN

FÖR SLÄKT VIDARE PÅHITT

TORTERAR

UPPTÅGSMAKARE

NÄRA AKTERN

MAN I KLOSTER JOBBAR HÅRT

FÄRG FOTBOLLSSERIE

SKREK OCH GORMADE

KLEN OCH MAGER LEKPLATS FÖR LITEN

T R O GRAND PRIX KNÄPP MEDIUM FÖR RAPPORT

ORM I ROMAN

SJÄL

FRÅGA 007

FÅR DEN SOM LYCKAS

HÄRDADE SPRINGPOJKE BLICKA

LÄSES AV KÖPARE ÖVNING

KRAKE KÄRVAR

-------

VILL MECENAT

LÄR HA EN DEL SLANTAR URNAN

© 2014

Ulf Thorén

INTAGANDE

HJÄLP PÅ BÅT UNDERBYXOR

NU KULTURMINISTER

PANNKAKOR JOBB I EKOR

SES FOLK VID STOR REA RENA SLAGSMÅLET

UTAN SKYDD BERÖM FICK FLERA BLESSYRER

SCEN KOMMA TILL FAR I BIL

DEN FYLLS MED DRYCK

KÄRL

HALLANDSÅSEN

GALAVAGN DUNDERVÄDER

-------

AVSER ATT ISHÅL

TYP AV ENERGI

GIBBONAPA

KAFFEBRÖD

VERKLIGHETSANKNUTEN TOG TAG I

GUSTAF FRÖDING OCH BO SETTERLIND

FÖRRÅD IRRITERA

SÄTTS AV BAGARE

SNÄLL OCH TREVLIG

VÄRMEKÄLLA

GEGGAMOJA

VIRKE SEMESTERMÅL

NÖTDJUR

tre vinnare från höstnumret: Asta Karlsson, Borås, Anita Lindberg, Fristad och Drazen Kos, Ryboholm

DEN ÄR BILLIG

19

såbraborås

Nyfiken på något av de 248 yrken som finns inom Borås Stad? Gå in på boras.se/248 och läs eller lyssna på medarbetare som berättar om sitt yrkesval och arbetsgivaren Borås Stad och speciellt minnesvärda stunder från sin jobbvardag.

Attrahera och rekrytera Borås Stad arbetar för att täcka framtida personalbehov

Ett sätt att visa på bredden av möjligheter i den kommunala organisationen görs genom informa­ tionswebben boras.se/248 där medarbetare berät­ tar om sitt yrke och sin arbetsgivare.

– Det är roligt att se med vilken stolthet många medarbetare beskriver sitt yrke, säger Per Olsson.

Förhoppningsvis kan arbetet med den här och andra insatser göra att fler blir nyfikna och in­ tresserade av att arbeta i Borås Stad.

För många finns en tillfredställelse i att arbeta för andra människors bästa, att göra skillnad, vilket är målet för alla offentliganställdas arbete.

Oavsett om man arbetar som sjuksköterska, planarkitekt eller pedagog. En stor arbetsplats med

10 000 anställda har också bredden som kan ge intressanta karriärvägar.

– Att bli chef är förstås en väg men det behöver inte vara enda vägen framåt. Här har vi möjlig­ heten att se andra tjänster där vår kompetens kan komma till nytta, säger Per Olsson.

Den som arbetar inom kommunen har möjlig­ het att hitta nya vägar till intressanta jobb genom till exempel Medarbetarcentrum, ett samarbete mellan Sjuhäradskommunerna.

Kommunen arbetar för att vara en bra arbetsgiv­ are som både ger utvecklingsmöjligheter och en yrkesmässig trygghet.

Ett annat exempel är arbetet med heltider.

Genom att varje medarbetare får en heltids­ anställning i grunden – med möjlighet till deltid – hoppas Borås Stad locka fler unga till tjänster som av tradition varit deltider inom till exempel äldreomsorgen.

CHARLOTTE OHLSSON

nr 341.234.

För att Borås Stad ska klara att ge invånarna det stöd och den service de förväntar sig så måste kommunen arbeta för att vara en attraktiv arbets­ givare – nu och i framtiden.

Om vi tittar framåt så finns det redan nu tecken på att det kommer att vara svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper. Därför arbetar kommunen för att i ännu högre grad bli en arbetsgivare dit människor söker sig.

Det kommer att bli allt viktigare att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare för alla kom­ muner.

– Borås Stad vill självklart alltid vara en bra arbetsgivare, men grunden för just det här arbetet är att vara ett attraktivt val när det blir konkur­ rens om kompetensen. Att få rätt personer med rätt utbildning vid rätt tid, säger Borås Stads per­ sonalchef Per Olsson.

14.11

Borås Stad är Borås största arbets­ givare. För att locka framtidens talanger har kommunen inlett ett genomgripande arbete för att attrahera och nå ut till möjliga nya medarbetare. Ett steg på vägen är boras.se/248.