Saxen 2014:3

konst som förmån

mer kraft!

kom in i berget Sidan 6

till medarbetare i borås stads förvaltningar och bolag 2014 nr 3

1

gemensam hälsojakt Ansvarig redaktör: Charlotte Ohlsson Kontakta mig gärna på 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se.

Om du hellre vill skicka brev: Saxen, Borås Stad, 501 80 Borås • Utgivning: Mars, juni, oktober, december.

Omslagsbild: Anna Sigge Ansvarig utgivare: Marie Ingvarsson • ISSN 1102-0156

friska arbetsplatser ger starka medarbetare

2

Att leva hälsosamt, det vet nog de flesta av oss vad det innebär. Att sova, äta och röra på sig på ett bra sätt.

Det kan också innebära andra mer personliga saker som till exempel att känna sig behövd.

Men vad är en hälsosam organisation? En av delprojektet i den stora genomlysningen av omsorgen ”Ett gott liv var dag” är döpt till hälsosam organisation. Just nu sitter kloka medarbetare och fundera över vad en hälsosam organisation betyder inom äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten. Förhopppningen är att när man definierat begreppet och sett vad som ska göras för att få friska arbetsplatser, så ska arbetsmodellen kunna exporteras till andra delar av vår organisation.

Henrik Kåvestam är byggnadsinspektör i Borås Stad och han arbetar för att de hus som byggs här ska vara i bästa tekniska skick. Inget slarv med ventilation eller bransäkerhet! Hans jobb handlar om friska hus i generationer framåt. Och möt Mia Claesson som bestämde sig för att leva bättre och tog chansen genom ett erbjuande från Merkraft.

Alltid i Saxen: • Svantes ledare sid 5 • Korsord sid 19

sid 6-7 Borås satsar stort på fiberkabel vilket kan leda till fler och nya kollegor.

sid 12–13 Kontroll på stort och smått – Henrik Kåvestam är byggnadsinspektör

Charlotte Ohlsson redaktör

t e ln

t

i

MÄTINGENJÖR Andreas Holmqvist Arbetsplats: Samhällsbyggnadsförvaltningen Mätavdelningen Ålder: 33 år med två år i yrket.

sid 11-12 Merkrafts erbjudande gav Mia en kickstart i livet

Ett gott liv var dag – även sid 8-9 för medarbetare

”

bild

CHARLOTTE OHLSSON

Mitt jobb går i stora delar ut på att se till att kartdatabasen är uppdaterad. Ofta är vi ute för att göra mätningar till kartdatabasen inför nybyggnation och bygglovsärenden. När det gäller bygglov handlar det även om att markera var byggnaden ska stå och att göra lägeskontroller för att se att byggnaden har en placering som stämmer med bygglovet. Vi gör också lägeskontroller för att se att verkligheten stämmer med kartan. Det kan vara kontroll efter ett nybygge eller en mer allmän lägeskontroll av gamla kartuppgifter.

Ofta är jag inne på mitt kontor i stadshuset fram till halv nio på morgonen. Sedan åker jag och en kollega ut i en av de bilar vi har – packad med den utrustning som krävs – och är ute och gör våra mätningar ungefär fram till tretiden på eftermiddagen. Sedan bearbetar vi de uppgifter vi fått in under dagen.

Ny styrelse och nya rutiner sid 14 i Konstklubben Gratis kvalitetsbio på Röda Kvarn för den sid 15 som är snabb.

Det jag tycker är det bästa med jobbet, och en stor anledning till att jag bytt från mitt tidigare konstruktörsjobb, är att som mätingenjör får du vara ute och röra på dig, i dagsljus. Innan så var det mer eller mindre bara från och till lunchrestaurangen jag kom ut. Jag är orienterare på fritiden, så jag tycker om att vara ute i alla väder. Det går också att titta på väderprognosen och planera arbetet till viss del efter det, eftersom vi har arbetsuppgifter som ska lösas både inne och utomhus.

Jag trivs jättebra med det jag håller på med men det är klart att en dag då det är två grader och ösregn och jag måste ut och mäta så kan det kännas lite motigt. berättat för charlotte ohlsson

3

K ONCERN

Nu tar Borås rent och snyggt hjälp av skolornas miljöråd för att få tips om hur man kan påverka ungdomar att inte skräpa ner.

Vi ska locka nya med vårt arbete I december lanserar vi en ny webbsida för att berätta hur det är att jobba i Borås Stad, ur medarbetarnas egen synvinkel. Detta är en del i vårt arbete med att presentera oss som en attraktiv arbetsgivare.

10 000 anställda inom 248 olika yrken innebär en stor variation i jobbvardagar. Men en sak är gemensam för oss alla – vilka vi är till för. Många av våra stolta medarbetare, som berättar om sina jobb, poängterar att de gör något som är viktigt för boråsarna, att de gör skillnad för människor.

Det bjuds även på en del roliga minnen från speciella stunder på jobbet.

Ta en titt på webbsidan: boras.se/248.

håll utkik – @merkraft finns snart på twitter.

bild: per aronsson

Hundraåring får varsamt ansiktslyft Vid grinden in till Borås Elnäts område står en gammal röd tegelbyggnad. Internt på Borås Elnät går den under benämningen ”Överspänningen”. Huset byggdes för drygt hundra år sedan när el började matas in från vattenkraftsanläggningar i Viskan och Häggån söder om Borås.

I ”Överspänningen” fanns utrustning som skyddade de kablar som ledde vidare in i staden från åsköverspänning.

I byggnadens undervåning fanns också en nätstation som transformerade ner den inkommande elen. ”Överspänningen” har sedan länge spelat ut sin roll i elnätet i Borås och huset har stått oanvänt under många år. Nu ska fastigheten få ett andra liv. Tanken är att ställa i ordning en permanent utställning om el där.

Därför pågår nu en varsam totalrenovering av byggnaden.

Den gamla tegelfasaden ska bevaras, men behöver fogas om, och igensatta fönster ska öppnas upp. Ursprungligen var tanken att även de gamla takpannorna skulle läggas tillbaka igen efter att ha tagits ner och rengjorts. Tyvärr var alltför många i såpass dåligt skick att de behövde bytas ut, så nu läggs ett nytt tegeltak i gammal stil i stället. I december ska arbetet vara klart.

WOW! du har väl sett vårt nya intranät?!

FINT!

4

med känsla för omsorg genomlysning skapar häslosam organisation Sommaren 2014 har förbytts i höst, och vårt värdefulla förändringsarbete för grundskolan har följts av en minst lika omfattande genomlysning av äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten. Jag ser fram emot att den genomlysningen kommer att ge resultat och förändringar med tydliga positiva effekter för både brukare och personal.

En sådan genomlysning är något man önskar kunde ske oftare. Fyllda av vardagens bestyr blir det ofta så att vi lappar och lagar när vi hittar brister. Den ena lagningen läggs till den andra – det är förstås bra att ibland ta ett steg tillbaka och se hur helheten har blivit.

Granskningen av verksamheten sker självfallet med brukarens behov i centrum. Det känns nästan tjatigt självklart att säga att det är brukaren som verksamheten är till för. Två av delprojekten i genomlysningen handlar också om kvaliteten i verksamheten för brukaren inom äldreomsorgen respektive funktionshinderverksamheten.

Ett annat delprojekt heter hälsosam organisation, om hur vi skapar goda arbetsplatser och är en god arbetsgivare. Och de där delprojekten är ju inte skilda stuprör, utan de hänger intimt samman med varandra.

Inte minst är det så att känslan av att göra ett gott jobb är den kanske viktigaste faktorn för trivsel på arbetsplatsen. Att inom äldreomsorgen känna att man kan skapa en bra tillvaro för våra äldre – namnet på hela projektet med genomgången är också ”Ett gott liv var dag”.

Vi vet att frågor om bemötande är bland det som står högst upp när vi gör undersökningar om vad brukarna i äldreomsorgen efterfrågar. Det har vi också tagit till vara i de värdighetsgarantier som nu är på väg till Kommunfullmäktige. Garantierna är regler som handlar om bemötande, trygghet, inflytande och meningsfull vardag.

Och det här är, menar jag, kommunicerande kärl: Om vi bemödar oss om ett gott bemötande och trygghet för våra äldre, får vi också samma värden tillbaka i verksamheten. Det bidrar i hög utsträckning till ett gott klimat på en hälsosam arbetsplats.

Vår genomgång av skolan var lyckosam och rätade ut en del rör. Jag är övertygad att vi framåt våren på samma sätt får ett antal nya och goda impulser i äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten.

Svante Stomberg kommunchef

5

» Borås Stad

satsar stort på bredband.

stadsnätschef david björklund

cable guy uppgift: få ner 400 km fiberkabel i marken Just nu är det intensiva dagar för David Björklund, stadsnätschef hos Borås Elnät och hans medarbetare. I augusti fick företaget i uppdrag att se till att Borås Stad ska uppnå det bredbandsmål som regeringen slog fast 2009 om att 90 procent av Sveriges invånare ska ha möjlighet att få bredbandsanslutning med minst 100 Mbit/s senast år 2020. Med start 2015 ska 400 km fiberkabel grävas ner runt om i kommunen.

I början av 1900-talet tog utbyggnaden av elnätet fart i Borås. Nu, hundra år senare, är det dags för en liknande satsning för att möta framtidens behov.

– Det här är ett projekt som hela min avdelning har tagit sig an med stor entusiasm. Tidigare i år fick vi i uppgift att ta fram en affärsplan för hur målen skulle kunna uppnås här i Borås. Det är denna plan som kommunfullmäktige nu slagit fast. Jag är helt övertygad om att fiberanslutning kommer att vara lika självklar och lika nödvändig som en elanslutning är idag inom en inte alltför avlägsen framtid. Fiber är den överlägset bästa och snabbaste tekniken för kommunikationsöver­ föring. Många säger ”men trådlöst då?”

Men då glömmer man att fiber är en förutsättning där också. Den enhet som sänder trådlöst måste ha en fast internetanslutning oavsett om det är en stor mobilmast eller en liten router i hemmet, säger David Björklund, stadsnätschef hos Borås Elnät Någon komplett utbyggnadsplan och

6

turordning för hela perioden från år 2015 till 2020 kommer inte att kommuniceras, eftersom hur utbyggnaden kommer att ske delvis beror på andra faktorer än den egna planeringen.

– Samarbete med andra aktörer, både kommunala och privata, är viktigt.

I största möjliga mån kommer vi att samförlägga fiber i samband med att andra stora projekt som kräver grävning genomförs, allt för att minimera störande grävarbeten i staden. Till viss del kommer utbyggnaden även att vara efterfrågestyrd, vi kommer alltså att försöka prioritera områden där intresset är stort. Sedan tittar vi också på vad andra fiberaktörer gör, så att vi kan komplettera där de inte är aktiva.

I Borås finns en politisk samsyn om att ett utbyggt fibernät är viktigt för stadens framtida utveckling. Det är få andra städer i Sverige som tagit samma beslut.

– Det är stimulerande att arbeta i en framsynt stad. Jag känner inte till

något annat kommunägt stadsnät som fått så tydliga direktiv om utbyggnad som vi nu fått. Däremot vet jag att många kommuner och stadsnät arbetar med samma fråga just nu. Vår uppgift blir att se till att 400 kilometer kabel grävs ner fram till 2020, vilket ska ge nästan 18 000 hushåll möjlighet att ansluta sig till stadsnätet.

– Vi har dock inte fått några pengar av Borås Stad till detta. I stället har man ändrat sina avkastningskrav på oss så att vi kan använda våra egna medel för utbyggnaden och får rätt att redovisa ett underskott under de första årens utbyggnad. Vår kalkyl visar dock att investeringen kommer att bli lönsam på några års sikt eftersom vi vet att fiberanslutning är efterfrågat av många.

För David och hans tretton kollegor på SplitVision Borås Stadsnät pågår nu planeringen för fullt. Personalbehovet som utbyggnaden medför kommer att täckas dels med nyrekryteringar, dels genom att handla upp

Hjärtat i stadsnätet finns långt in i ett bergrum. I tryggt förvar och klimatanpassad miljö står servrar som ser till att förbindelserna med omvärlden fungerar. ”Berget”, som anläggningen kallas, fungerar också som ett serverhotell.

externa entreprenörer och konsulter.

– Vad som krävs nu är att hitta en mix av olika kompetenser. En del består av det rent konkreta grävandet, en annan är tekniken bakom, när allt ska kopplas ihop och anslutas. Men vi behöver också dimensionera kundtjänst och försäljningsavdelning för att kunna ge bra

information och god service åt alla dem som får möjlighet att ansluta sig till fibernätet.

Det är en stor utmaning som väntar under de kommande åren för hela organisationen men David känner sig trygg med de förberedelser som gjorts.

– Vi arbetar med fiberutbyggnad varje dag sedan flera år tillbaka. Bland annat

har vi nyligen genomfört ett komplext projekt när alla AB Bostäders lägenheter anslöts. Dessutom är de flesta villor som byggts under senare år anslutna, liksom ett stort antal företag. Nu ska vi bara göra mer av allt, och vi ser alla fram emot att få sätta planerna i verket. elisabeth jönsson bild anna sigge

7

» Friska arbetsplatser!

en hälsosam delprojektet som ska få oss För medborgarnas bästa sätter vi nu ljuset på äldreomsorgen och funktionhinderverksamheten.

På köpet kan arbetsmiljön förbättras med friska arbetsplatser och en hälsosam organisation. Det är bra både för medarbetaren och verksamheten.

Fram till sommaren genomförs en genomlysning av äldreoch funktionsnedsättningsomsorgen i Borås Stad, på samma sätt som den nyligen avslutade av skolan.

Projektet är döpt till ”Ett gott liv var dag” och består av en rad delprojekt. Alla har den som använder våra tjänster i fokus.

– Vår utgångspunkt är att det som är bra för brukarna också är bra för oss som arbetar i organisationen. Om vi ger förutsättningar för en hälsosam organisation så får vi chefer som kan hantera sina uppdrag, säger Pelle Pellby, organisationsutredare på Stadskansliet Personal och förhandling.

8

Pelle Pellby är delprojektledare för två av projekten. Ur ett personalperspektiv är kanske delprojektet Hälsosam organ­ isation det mest intressanta.

– Har vi friska arbetsplatser så har det en gynnsam effekt på individen och verksamheten, säger Pelle Pellby.

Ska Borås Stad rekrytera personal till äldreomsorg och funktionshinderverksamheten även i framtiden så måste organisationen kunna attrahera unga medarbetare, som

kanske är noggranna med vem de vill jobba för.

Arbetet är fortfarande i ett utvecklingsskede men delprojektet Hälsosam organisation ska titta närmare på en rad områden. Det är: • Kommunikation (externt och internt).

• (Personalens) Kännedom om uppdrag och mål.

• Systematiskt arbetsmiljöarbete.

• Bemanning och organisering.

• Medarbetarskap.

Som medarbetare är det självklart väldigt viktigt att man får den information man behöver för att göra sitt arbete tillsammans med tillräckliga förutsättningar. Men det är bara själva grunden. Med god kommunikation kan arbetet bli roligare och mer utvecklande. I våra brukarundersökningar så påtalar de som använder våra tjänster alltid att bemötandet är viktigt. Kommunikationen med dem vi arbetar för är förstås väldigt viktig.

En förutsättning för en sund och bra organisation eller arbets­plats är att medarbetare vet vad som förväntas av dem – vad de ska göra och ta ansvar för under sin arbetstid. Ett

organisation och verksamheten att blomma sätt att nå dit är att se till att alla känner till arbetets mål och vilket uppdrag vi har fått från kommunfullmäktige.

En annan viktig förutsättning är att våra arbetsplatser är bemannade på ett sådant sätt att vi kan utföra de tjänster och den service vi ska ge brukarna. För att det ska fungera måste det finnas en organisation bakom. Vi måste också ta reda på hur arbetsplatserna ska vara organiserade så att bruk­arnas behov ska vara utgångspunkten i våra val.

Att diskutera medarbetarskap, vad det innebär och vilken betydelse det kan ha är förstås nyttigt i den här typen av djupdykning. Har chefer och medarbetare en samsyn i medarbetarskapet så är mycket vunnet.

– I Borås Stad har vi inte någon färdig definition av vad en hälsosam organisations är. Men vi utgår från att om vi har friska arbetsplatser, så får det gynnsamma effekter på både individen och verksamheten, säger Pelle Pellby.

Just nu arbetar projektet med att hitta en definition och se hur vi ska kunna arbeta med den på ett sätt som kan fungera i vardagen.

– Vårt arbetssätt är dialog och samverkan med respekt för allas kunskap. Vi bjuder in medarbetare, chefer, brukare och anhöriga för att utveckla det sätt vi vill arbeta på, säger Pelle Pellby.

– Jobbar vi på bästa sätt med kommunikationsfrågorna så kan vi komma ända ut till bemötandet av brukaren. charlotte ohlsson

Ett gott liv var dag består av fem delprojekt Äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten ska genomlysas under året som ligger framför oss. Målet är att brukarna ska få så bra och likvärdig service som möjligt. Svante Stomberg, kommunchefen, leder arbetet och kvalitets- och utvecklingschefen Ingegerd Eriksson är projektledare.

Delprojekten är: • Kvalitet för brukaren inom äldreomsorg.

Projektledare: Annica Olausson, Stadsdelsförvaltningen Öster.

• Kvalitet för brukaren inom funktionshinderverksamhet. Projektledare: Lena Hedberg, Sociala omsorgsförvaltningen.

• Chefens uppdrag – hur ger vi förutsättningar för chefskapet? Projektledare: Pelle Pellby, Stadskansliet.

• Hälsosam organisation – hur skapar vi goda arbetsplatser och är en god arbetsgivare? Projektledare: Pelle Pellby, Stadskansliet.

• Styrning och ledning – hur säkrar vi att vi med tilldelade resurser gör rätt saker på rätt sätt och på rätt plats? Projektledare: Ingegerd Eriksson

9

Fustra

» På Merkrafts

webbplats finns alla tränings­ erbjudanden.

10

Svenssons hälsocenter beskriver Fustra som en träningsform som också är en livsstil. Träningen är funktionell och ger god kroppskännedom. Centralt är god hållning, medveten andning, och att träna upp mag- och ryggmuskulaturen.

Träning med rabatt Här är andra träningsanläggningar där Merkraftmedlemskap ger rabatt på avgiften.

• Frisk i praktiken • Nordic Wellness • Onyx • Svensons hälsocenter • Artic • Gymmix

bild ANNA SIGGE

– En riktig kickstart.

Så beskriver Mia Claesson hur det kändes när hon provad Fustra genom Merkraft. Efter en tuff vårmånad har hon nu fått till den livsstilsförändring hon önskade. Och hon mår så mycket bättre.

vardagstyrka bättre liv med merkraft Borås Stads personalklubb Merkraft har många erbjudanden som passar den som vill röra på sig. Vi kan till exempel träna gratis vissa tider på Gymix. Gymmet har till och med ordnat gruppträning i Bäckängsgymnasiets lokaler för att så många som möjligt ska ha chansen att gå på gratispassen. Dessutom har Merkraft lyckats förhandla fram bra priser på kurser och årskort på en rad gym och träningsanläggningar i Borås, eftersom vi är så många anställda i kommunens förvaltningar och bolag.

För Mia Claesson, näringslivsutvecklare på Stadskansliet Näringsliv, var det alltså en månad med Fustra som lockade. I maj hade alla anställda möjlighet att hoppa på erbjudandet att göra ett livsstilsbyte under en månad med Fustra på Svensons hälsocenter. Förutom den speciella Fustra-träningen i grupp två gånger i veckan skulle deltagarna köra en timmes träning på egen hand alla dagar det inte var någon gruppträning på Svensons hälsocenter. Genom en webbplats fick de dagens program. Träningen är inriktad på kroppens kärna med fokus på övningar framför allt för rygg, mage och axlar.

– Jag blev nyfiken eftersom att stabilisera bålen och stärka rygg och axlar var precis vad jag behövde, säger Mia Claesson Men hennes omläggning av livet stannade inte vid att gå från noll till sju träningspass i veckan. Hon började äta enlig den modell som hör till träningsformen.

Inget vitt socker och ingen alkohol.

Näringsintaget skulle också balanseras med 40 procent kolhydrater, 40 procent protein och 20 procent fett men också begränsas till 1500 kalorier per dag. Det var en tuff månad. Men den gav resultat.

– Jag som aldrig har läst en innehållsförteckning innan insåg hur mycket socker det kan finnas i vanlig mat som bröd och flingor.

Mia Claesson har familj, döttrarna är åtta och fem år gamla. Hon bor i Fristad och har ett arbete med ordentliga arbetspucklar. Därför hade hon svårt att få in träning i vardagen.

– Efter den där månaden med träning varje dag, och möjligheten att fortsätta att träna i tre månader utan extra kostnad på centret, så har träningen blivit en del av vardagen för mig. Jag har lärt mig att prioritera det. Det är också bra

att visa mina barn redan i tidig ålder att man ska ta sig tid till motion.

I dag tränar hon tre till fyra pass i veckan och tycker att det kryper i kroppen om hon inte får träna. Självklart fanns tanken om andra fördelar med att börja träna där också – att blir starkare, gladare och få mer energi.

– Det är en väldigt stor skillnad. Jag har mycket energi och orkar mer. Ju mer jag har att göra på jobbet desto viktigare har jag insett att det är det att träna. Jag känner mig starkare också. De problem jag hade med min ena höft har till exempel helt försvunnit. charlotte ohlsson

Gymmix kostnadsfria erbjudande pa, 18.00, Bäckängsgymnasiet.

Bäckängsgymnasiet.

Fram till vecka 49 gäller följande tider för gratisträning:

Tisdag, Gympa utan hopp, 10.00, Gymmix och Zumba (danscardio) 18.00, Bäckängsgymnasiet.

Torsdag, HIIT (intensiv intervallträning) med core (mag- och ryggträning), 18.00, Bäckängsgymnasiet.

Måndag, BodyCombat, klockan 18.00 i Gymmix lokaler och Gym-

Onsdag, Afro/Bollywood, 17.35, Gymmix och Gympa 18.00,

Gymmix har dessutom ett kursutbud till rabatterat pris.

På vissa pass tränar vi som medlemmar i Merkraft gratis.

Då måste vissa regler följas.

• Var på plats minst tio minuter innan passet startar. Skriv in dig i loggboken.

• Boka och avboka pass på telefon 033-14 09 99. Kom ihåg att avboka minst två timmar innan passet om du inte kan!

11

» Inspektör – både service och kontroll.

HENRIK KÅVESTAM är civilingenjör och boråsare. Han har jobbat med projektering, entreprenad- och konsultfirma och även med fastighetsförvaltning. Började som byggnadsinspektör 1999 i Härryda kommun. Kom till Borås Stad 2010. Erfarenheterna av projektering och entreprenad är nyttiga i jobbet tycker han.

byggplats fristad extra huvudbry när fribo bygger hyreshus i trä Samråd och arbetsplatsbesök tar en stor del av Henrik Kåvestams arbetstid. Han är byggnadsinspektör i Borås Stad och just nu arbetar han mycket med de båda hyreshusen i trä som Fristadbostäder bygger i Fristad.

– Det här projektet är speciellt eftersom det är trähus på sju våningar. Det är det första större trähus som byggs i Borås.

12

Att det är ett kommunalt bolag, Fribo, som bygger gör självklart inte någon skillnad för en byggnadsinspektör. Kraven är lika för alla.

– Jag har ägnat mycket tid åt det här bygget och har haft kontakt med byggherre och byggentreprenör. Nu har jag varit på fem arbetsplatsbesök och det blir säkert några henrik kåvestam till innan det är klart.

Sedan bygglagen ändrades 2011 har hans arbete förändrats. Tidigare satt byggnadsinspektörerna till stor del på kontoret. Nu är han ute på byggen i stor sett varje dag. Varje bygge inleds med ett tekniskt samråd, sedan åker byggnadsinspektören ut på minst ett arbetsplatsbesök – flera vid stora eller komplicerade byggen – och så hålls ett slutsamråd på bygget innan slutbeskedet kan lämnas och byggnaden får tas i bruk. Henrik Kåvestam är på arbetsplatsbesök eller samråd sex till åtta gånger i veckan.

– Jag tycker att arbetet har blivit mycket mer omväxlande. Jag träffar alla typer av människor och det är stor spännvidd på byggprojekten. Från en 20 kvadratmeters tillbyggnad till 10 000 kvadratmeters industribyggnad. Så det gäller att anpassa sig och det tycker jag är en del av charmen med jobbet.

Många gånger kan ett litet projekt vara nog så krävande eftersom kunskapen saknas. De större byggherrarna har ofta en upparbetat organisation bakom sig.

De 44 lägenheter som nu byggs i Fristad har vållat en del huvudbry.

Anledningen är att vi inte är vana att bygga så stora hus i trä i Sverige. Till exempel så har Räddningstjänsten varit remissinstans för att ge god brandsäkerhet.

Men det är ett arbete som har flutit på.

– Entreprenören och byggherren har löst de frågeställningar som varit, säger Henrik Kåvestam just när han kliver in i det huset som ska vara klart för inflyttning den 1 december.

– Som byggare tycker vi att det är positivt att ha tätare kontakt med byggnadsinspektören så att vi kan ha en diskussion under vägen, säger Daniel Lyckvik, projektledare david lyckvik från totalentreprenören Fristad bygg.

Byggnaden görs i korslimmade träele-

ment och husen är ritade så att det ska synas att det är trä rakt igenom. Träelementen skärs ut för att passa bygget ungefär som man gör ett pepparkakshus. Bitarna kommer färdiga från fabriken med hål för fönster, dörrar, ventilation och el.

– Det har varit en del att läsa in. Man måste fundera på brandskydd, utrymning och annat, säger Henrik Kåvestam.

Det märks att han och Daniel Lyckvik träffats många gånger. Lyckvik visar någon justering som gjorts med ventilationen sedan de sågs senast. Han får en kort nick av Henrik.

Borås Stads byggnadsinspektörer arbetar med en egen tårtbit av Borås. På Henrik Kåvestams föll Textile Fashion Center.

Det tog ett och ett halvt år och 27 protokollförda möten innan det var klart.

Fastän en stor del av arbetstiden går åt till att vara ute på byggen så finns fortfarande tid att svara på frågor från boråsarna. Just nu är det mycket frågor runt Friggebodens storasyster Attefallshus – husen på 25 kvadratmeter som inte kräver bygglov men väl en bygganmälan.

Andra frågor rör tillbyggnader.

– Jag tycker att det är viktigt att hjälpa allmänheten och ge bra service, säger Henrik Kåvestam. charlotte ohlsson

bild CHARLOTTE OHLSSON

13

Konstklubbens nya styrelse • Karolina Pahlén, Borås Konstmuseum (ordförande) • Monica Lanebäck Karlsson, Kulturkontoret (medlemsregister) • Eva Aspman, Stadsdelsförvaltningen Öster (kassör) • Eva Wohlin, Stadsarkivet, (sekreterare) • Irène Sandblom, Lokalförsörjningsförvaltningen • Mathias Karlsson, Borås konstmuseum • Lena Hermanson, Borås Stadsteater • Marie Cronwall, Viskastrandsgymnasiet

bild CHARLOTTE OHLSSON

klubbnytt Borås Stads konstklubb har ny styrelse och satsar nytt.

Nu blir utlottningen mer rättvis och årsmötet avslutas med en happening.

14

Karolina Pahlén är ny ordförande i konstklubben. Det är hon tillsammans med övriga ledamöter i styrelsen som hittar de konstverk som lottas ut bland medlemmarna i januari. Ledamöterna är allmänt konstintresserade och gör sitt bästa för att hitta konst som ska passa många olika smaker.

– Vi tittar brett och letar efter olika tekniker och konstriktningar. Det vi köper in är allt från det som är lite billigare, till exempel grafiska blad, till dyrare oljemålningar. Men vi kan också köpa in vaser och skulpturer, säger Karolina Pahlén.

Utlottningen av vinnarna sker i samband med årsmötet i januari men val av verk och hämtning av dem sker vid ett senare tillfälle då alla vinnare bjuds in.

– Att dela ut verken direkt har självklart

lockat många till årsmötet och det är ju bra. Men den som inte har kunnat delta på årsmötet har inte själv kunnat välja vilket verk han eller hon velat ha. Då har vi bara kunnat gå på priset och personen har fått det mest värdefulla verket som finns kvar. De flesta väljer inte konst så, säger Karolina Pahlén.

Det är sant. Ett grafiskt blad med ett motiv som tilltalar dig kan kännas oerhört mycket mer värdefullt än en målning som du inte alls tycker om.

Därför lägger konstklubben ut de verk de köper in på sina inköpsturer på gallerier och konstrundor på intranätet så att alla medlemmar ska kunna se vad de tycker om. När lottningen är gjord kan var och en gå in och välja det verk han eller hon vill ha. Utan att behöva vara

på plats för själva utlottningen.

– Vi kommer att satsa på att göra något annat spännande tillsammans under årsmötet, så att det ändå lockar besökare, säger Karolina Pahlén.

Klubben har ungefär 300 medlemmar och det brukar finnas 30 till 40 vinster i potten. Ganska stor chans till vinst alltså. charlotte ohlsson Ett medlemskap i konstklubben kostar 250 kronor per år. Vid löneutbetalning i februari dras medlemsavgiften men du kan gå med när som helst under året. Då betalar du in avgiften på konstklubbens bankgiro 464-1114. Det gäller även pension­ ärer. Kontakta Monica Lanebäck Karlsson, 033-35 35 05, om du vill vara med. Uppge namn, personnummer, arbetsplats, jobb­ telefon och gärna e-postadress.

passa

et är

på – d

gratis

filmbesök i den gamla världen Den 11 december bjuder Merkraft på ett besök på Röda Kvarn.

Filmen som visas är The Grand Budapest Hotel, Wes Andersons första film med ett uttalat politiskt budskap. Men låt dig inte skrämmas av det, den har samma spetsiga

humor och geniala filmspråk som kännetecknar Anderson – men med ett välinlindat budskap. Vill du ladda upp med annat av filmskaparen före föreställningen så se till exempel Moonrise Kingdom, Life Aquatic, The Roayal Tenen-

baums eller kanske animerade Den fantastiska räven. Anmäl dig senast 8 december på intranet.boras.se/ merkraft.se.

Och du, det finns fyra rullstolsplatser om du kommer på egna hjul.

norrby + centrum => nedre norrby Att kommunicera med medborgarna är en stor del av projektet som omvandlar en outnyttjad del av Borås till en ny spännande stadsdel – Nedre Norrby. Posta din lösning till Saxen, Stadskansliet Borås Stad, 501 80 Borås, eller skicka med internpost. Lösningen måste vara inne senast den 20 november.

PLANSCH FÖR VÄGGPRYDNAD TUNGT HOVDJUR PÅ SAVANNEN

MAMMA HÅLLBART PÅ KOPP TILL VALRODDPARNA BÅT

INSEKANDFÅGEL TEN SOM HÖRS I PINGIS NATTEN

SNABBT UTFALL I KRIGSTIDER

MÅNGA BOR I STADSDELEN

HEMMAHÖRANDE SOBO

S P E J A

HÅLLA UPPSIKT KOLVASS

© 2014

Ulf Thorén

KORN FIXAR MÅNGA TYGER

RISARTAD MARK SKJUTA I HÖJDEN MÅL FÖR LITEN ORPHEI DRÄNGAR

AVSLAGEN NATURVÄSEN

STORKFÅGEL

KAN MAN LIGGA PÅ I LÖNN MOBILT MEDDELANDE

LÄTTLURAD TOPPIDROTTARE BÖRDA

VINDPUST

BONDFILM

FARKOST

NÅGOT NARRAKTIG

FRÅGA JÄST DRYCK

BILTILLVERKARE SLAGVERK

RESLIG APA

BUNT AV STRÅSÄD

FRAMFÖRS AV JILL GLOSORNA

BJUDNING

HÅL I SEGEL GYLLENE MYNT

SER MED HOPKNIPNA ÖGON

VANLIG MENING

VIND

ÅKER BOVEN OFTA AFFÄRER TIO KM FISK KANALSTAT

DATASKIVA OORGANISKA MATERIAL

N Ö T

STILLHET

F R O N T

PANORAMA

15

341

769

stadsn채t merkraft

konstklubben Sidan 14