Såklart Borås vår 2015

Politik Stabil ekonomi trots ovanligt läge

Samhälle Din nya mötesplats – Orangeriet

Kultur Slow Fashion på Textilmuseet

Samhälle Mer ekologiskt på inköpslistan

såklartborås VÅR 2015

»

De har nyckeln till ett tryggt extrahem

såklartborås

Ledare

Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart

Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart

Dialog som leder till förbättringar

Ny träffpunkt på Simonsland

Enklare att träna på lika villkor

I mitten av april invigs Träffpunkt Simonsland, en helt ny träffpunkt för pensionärer och personer med funktionsnedsättningar.

– Det här är ett allaktivitetshus. Många föreningar kommer att ha sina lokaler och sin verksamhet här. Målet är att aktiviteterna ska vara öppna för alla, oavsett om man är medlem i föreningen som arrangerar eller inte, säger Sofie Nelsén, som är enhetschef på Träffpunkt Simonsland.

12–15 kommunala tjänstemän kommer också att ha sina arbetsplatser i huset. Det är personal som jobbar med att ge service åt äldre och funktionsnedsatta och deras föreningar, till exempel demensteamet och funktionshinderkonsulenten.

– Vi vill skapa en närhet för föreningar och enskilda till de här tjänstemännen.

Vi finns där de träffas, säger Sofie Nelsén.

Föreningarnas engagemang i den nya träffpunkten är A och O, annars hade huset aldrig kommit till. Det är föreningarna som arrangerar aktiviteterna i huset medan Borås Stad driver caféet i Träffpunkt Simons­land.

Genom att bygga om Sjuhäradshallen har Borås Stad ökat chanserna för personer med funktionsnedsättningar att kunna träna på lika villkor som andra. En del av hallen har nu byggts om och utrustats så att man kan spela till exempel goalball, fotboll och rullstolsbasket.

– Vi har skapat bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att komma hit och träna och umgås, en ny mötesplats helt enkelt, säger Ulrika Lindstedt, projektledare för projektet Jämlik hälsa.

Borås Stad kommer att samarbeta med funktionshinderföreningarna i kommunen för att bygga upp en verksamhet som passar personer med olika funktionsnedsättningar.

I hallen kommer det att finnas hälsopedagog, instruktör, värdar och projektledare. Alla ska kunna prova olika former av idrott och på så sätt förhoppningsvis hitta sin favorit.

Nya Sjuhäradshallen invigdes den 21 februari. I Sjuhäradshallen finns också Gymnastikens Hus där Gymnastik­ alliansen håller till.

Släck för en ljusare framtid Lördagen den 28 mars 2015 är det åter dags för Earth Hour, världens största klimat­ manifestation! Det är nionde året i följd som människor runt om på jorden deltar genom att till exempel släcka ljuset kl. 20.30 till 21.30. Att släcka lampor under Världsnaturfondens Earth Hour är en symbolhandling som skickar en signal till makthavare att ta klimatförändringarna på allvar.

Runt om i Sverige, på skolor, arbetsplatser och hemma, kommer miljoner människor att delta på olika sätt. För mer information om Earth Hour och Borås Stads aktiviteter, gå in på boras.se.

Avloppslördagen ingen skitsak Hej fastighetsägare! Har du funderingar kring enskilda avlopp?

Om du har frågor, kom då på Avloppslördag på Åhaga, den 21 mars. Borås Stad arrangerar Avloppslördag i samarbete med Borås Energi och Miljö och VA-guiden och under dagen finns tillverkare, lokala gräventreprenörer och miljöinspektörer på plats för att hjälpa dig. Under tiden pågår en stor mässa med ett urval av produkter och tjänster.

Du hittar mer information på ahaga.se.

Vilka djur och växter finns i din närhet?

Manifestera mot skräpet Vill ni på er arbetsplats, i er förening, i kompisgänget eller bostadsområdet visa att ni tycker det är fel att skräpa ner?

Då kan ni anmäla er till Håll Sverige Rents manifestation Clean UpLand via boras.se/rentochsnyggt.

Motsvarigheten för förskolor och skolor – skräpplockardagarna – äger rum 4–9 maj men till Clean Up går det att anmäla sig ända fram till 31 maj.

Ni städar var och när ni själva vill. Borås rent och snyggt hjälper gärna till att visa vad ni gör på både Facebooksida och webb, så skicka bilder och information.

Om ni vill plocka skräp i gula plastpåsar från Håll Sverige Rent går det bra att hämta dessa gratis hos Borås Energi och Miljö på Västerlånggatan 10 i Borås. De påsarna får ni sedan också gärna slänga på återvinningscentralerna. Håll koll på facebook.com/borasrentochsnyggt eller på boras.se/rentochsnyggt så att påsarna hunnit komma innan ni går dit för att hämta dem.

2

Miljöförvaltningen i Borås och Artdatabanken efterlyser observationer av både vanliga och ovanliga arter i vår natur. De uppgifter som kommer fram är viktiga och kan bland annat användas inom naturvården och miljöövervakningen Hör gärna av dig till kommunbiologen Jenny Pleym, 033-35 30 13, eller gå in på artportalen. se för att berätta om dina fynd.

Såklart Borås är en tidning från Borås Stad

Nu är Boråskartan ännu bättre!

Tjänsten Boråskartan har blivit ännu bättre. Nu är den responsiv, det vill säga att tjänsten anpassas till telefonen när den öppnas i en smart telefon eller surfplatta.

Dessutom finns även möjlighet till geolocation, alltså att telefonen kan visa var du befinner dig på kartan. Tjänsten Boråskartan med all sin spännande information hittar du enklast på startsidan boras.se.

T

iden sedan förra numret av Såklart Borås har utan tvekan varit händelserik.

I skrivande stund har vi dessutom fått ett par decimeter snö till glädje för barn, vintersportare och alla som bara tycker det är vackert. Så fick vi alltså vinter på riktigt till slut, inte bara slask och gråmulet.

Det är inte utan en viss stolthet jag skriver några rader om utmärkelsen Access City Award 2015 som arrangeras av EUkommissionen. 62 städer från hela EU presenterade sitt arbete med tillgänglighet, och av dem valdes sju ut som pristagare.

Borås vann första pris, vilket betyder att Borås är bäst i Europa på tillgänglighet. Men för att få priset krävs att det finns konkreta planer på att fortsätta förbättringarna – och det är just vad Borås ska göra.

Det har också bjudits på ett par tillfällen – medborgar­dialoger – då alla boråsare som vill kunnat lämna idéer och synpunkter på hur vi ska använda Orangeriet som växer fram i Stadsparken. Extra roligt att de tre ungdomar som praoade på Stadskansliet i december kastade sig in i idéarbetet.

Under 2014 genomförde nämnderna i Borås sju medborgardialoger, som innefattade över 20 tillfällen då medborgare och politiker kunde mötas i organiserad form. Framför allt är tanken att politikerna ska lyssna för att ha ett bättre underlag när det är dags att fatta beslut.

Medborgardialoger är ett sätt att fördjupa demokratin och möjligheten till inflytande även mellan valen. Frågorna som avhandlas kan vara väldigt avgränsade eller mycket breda. Så här sammanfattas till exempel medborgardialogen som Stadsdelsnämnd Norr höll om Sjöbo torg: ”Vi vill att torget blir en mötesplats mellan människor som dessutom lockar till aktivitet och rörelse. Boule och hoppa hage var de populäraste aktiviteterna, som nämnden nu vill genomföra.”

Den bredaste dialogen hölls sommaren 2014 och avhandlade – ja, faktiskt hela Borås framtida utveckling. En bussturné gick till alla kommunens större tätorter med frågor som ”Hur vill vi bo och mötas i Borås?”

Borås Stad har startat projektet ”Ett gott liv var dag”, där både äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten ska genomlysas. Målet är att ge bra och likvärdig service oavsett var i kommunen du bor. Projektområden är bland annat bemötande, trygghet, delaktighet, meningsfull vardag och tillgänglighet. Resultatet ska användas för vårt ständigt pågående förbättringsarbete.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3

politik Budgeten för Borås Stad:

VISIONEN STÅR FAST Efter valet i höstas leds Kommunstyrelsen i Borås Stad av en rödgrön minoritet, precis som innan valet. Skillnaden mot förra mandatperioden är att Kommunfullmäktige beslutade att anta Alliansens budgetförslag.

Det kan låta snårigt men det går att göra en jämförelse med den nationella nivån. Kommunstyrelsen är som kommunens regering – styrelsen leder kommunen – men det är kommunfullmäktige som fattar besluten. På samma sätt som regeringen styr landet men beslutsfattandet finns i riksdagen.

– Detta budgetläge är givetvis speciellt och ganska ovanligt, men påminner om det som hänt på nationell nivå. Vår bedömning är trots det att kommunens ekonomi är fortsatt stabil. De båda politiska blocken värnar om kommunens långsiktigt goda ekonomi och ställer sig bakom Kommunfullmäktiges finansiella mål. För mig känns det naturligtvis tryggt, säger budgetchef Roger Cardell.

BUDGET 2015 – SAMMANFATTNING l Resultatet 110 miljoner kronor innebär 2,0 procent av skatter och statsbidrag. I enlighet med våra finansiella mål. l Skatteintäkterna ökar med cirka 200 miljoner kronor, bland annat på grund av att kommunen får fler invånare. l Nämnderna har ett effektiviseringskrav på 1,25 procent. l Nämnderna får trots det ett ökat utrymme med 3,3 procent.

Stadsdelarna får 4,2 procent.

EXEMPEL PÅ SATSNINGAR I BUDGET 2015

INVESTERINGAR (CIRKA 500 MILJONER KRONOR)

l Förskolan. Minska barngrupperna, fler förskollärare.

l Orangeriet i stadsparken färdigställs.

l Kompetenshöjning för lärare – Skollyftet.

l Renovering av Sandaredsbadet.

l Fullföljd satsning på att ge rektorerna bättre förutsättningar.

l Stadsparksbadets renovering påbörjas.

l Socialnämnden. Nya boenden, bland annat två LSS-boenden.

l Konstgräsplaner i Sandared och Dalsjöfors.

l Gymnastikens hus och Orangeriet i Stadsparken.

l Förskolor: Dammsvedjan, Sagavallen, Kransmossen.

l Ökad satsning på beläggningsunderhåll.

l Skolor: Bodaskolan, Kristinebergsskolan, Särlaskolan yttre underhåll.

l Fler elever och äldre ger mer pengar till stadsdels­ förvaltningarna (+ 34 miljoner kronor). Pengarna ska gå till skola, barn- och äldreomsorg.

l LSS-boenden: Kadriljgatan färdigställs. Boenden för Socialpsykiatri påbörjas. l Trygghetsbelysning i parker och grönområden. l Påbörja renovering av vattentornet. l Ökad tillgänglighet i Boråshallen. l Industriområden färdigställs.

Om budgetchefen känner sig trygg så kan vi också våga oss på det.

Grunden för budgeten ligger fortfarande i Borås vision, Borås 2025.

Det finns självklart ideologiska skillnader i vad blocken vill att pengarna ska gå till, men själva grunden är att sikta mot visionens mål. Vägen dit är vad som skiljer politiken åt.

– Borås Stads ekonomiska resultat budgeteras till 110 miljoner kronor. Det är i nivå med våra finansiella mål, säger Roger Cardell.

1 167 200 1 167 tkr 200 tkr (1 104 000 (1 tkr) 104 000 tkr)

110 miljoner kronor kan låta som väldigt mycket pengar att ha kvar i den kommunala plånboken varje år men kommunen behöver ett så pass stort ekonomiskt resultat över tiden, bland annat för att kunna fortsätta utbyggnaden av skolor, förskolor och idrotts­ anläggningar till exempel. Borås fortsätter att växa och utvecklas och kommunen måste vara med i den utvecklingen. Både för att ge invånarna vad de behöver och vill ha, men också för att närma sig visionen Borås 2025.

1 057 100 1 057 tkr 100 tkr (1 031 500 (1 tkr) 031 500 tkr)

Satsning på nya boenden

– Borås Stad har som finansiellt mål att kommunens investeringar till minst 80 procent ska betalas med egna medel, från verksamheten, för att undvika stora lån. Kommunen vill undvika de räntekostnader som följer med lån. Målet har mer än väl uppfyllts över tiden.

Borås Stad har inte några lån i dag, säger Roger Cardell.

678 850678 tkr 850 tkr (648 400 (648 tkr) 400 tkr)

CHARLOTTE OHLSSON

605 500605 tkr 500 tkr

Här är 2015 års siffror

Lärarnas kompetens höjs med Skollyftet

(567 300 (567 tkr) 300 tkr)

Kommunstyrelsen

Utbildningsnämnden

469 100469 tkr 100 tkr

Fritids- och folkhälsonämnden

Kulturnämnden

(458 700 (458 tkr) 700 tkr)

Samhällsbyggnadsnämnden

Sociala omsorgs­nämnden

Tekniska nämnden

Stadsdelsnämnderna

Arbetslivsnämnden

Övrigt

Minskade barngrupper – fler förskollärare

(2014 års siffror inom parentes)

215 500215 tkr 500 tkr (214 400 (214 tkr) 400 tkr)

146 900146 tkr 900 tkr

143 200143 tkr 200 tkr

(143 200 (143 tkr) 200 tkr)

(142 750 (142 tkr) 750 tkr)

102 250102 tkr 250 tkr 70 250 tkr 70 250 (97 tkr950 tkr) (97 950 tkr)

(60 850 tkr) (60 850 tkr)

37 650 tkr 37 65025tkr 400 tkr 25 400 tkr

(37 100 tkr) (37 100(33 tkr) 400 tkr) (33 400 tkr)

(147 600 (147 tkr) 600 tkr)

59 300 tkr 59 300 tkr

152 900152 tkr 900 tkr (151 600 (151 tkr) 600 tkr)100112 120tkr 400120 tkr 400 tkr 112 tkr 100 (121 750 (121 tkr) 750 tkr) (111 200 (111 tkr) 200 tkr)

49 500 tkr 49 500 tkr

(58 100 tkr) (58 100 tkr)

r g g g g n d d g, g, a, a, er m m en en en rte nde nin et dnin eet nsa et ensa ethäls t häls btidra bidra ggna ggna , sko a , sko paort o nd mnd mnd d p r r e e n n k k m m s s g g y y s s i i l l l l e e äfo n nsul n ngselm mgh in nä nä nä gsnä an an n em mfho llm mgä ning ällsb ällsb llnin d m a m su lln oendtrm mu skm aoch reanlil ntr tslivs tslivs ings kan rksuan rkoscah e e å å h h r o m h h s s ö ö m n nin m äg em v eid g eerrm r e e F Sam F adm vm id r a d d ä Ko StadKo Sotm e t t l l b b e S i i i i P P r r V V b b A A rk rk Fr Fr K Ko Ut Ut pa pa

4

140 400140 tkr 400 tkr

(55 750 tkr) (55 750 tkr)

t t r r r r r n n n n n n lan olan lan rgen he hete ltu mhe ge ultu ge orge de kola ltu nde ete n o o r r u u n h m k k k o o o k k n K äm s s s s , , em e m rs sa sa ds ds Förs äm Fö reom reom jeom jeom ritid itid verk sn sn Grun Grun erk erksa meurknsa mun r g g v f f l l r r i i d d v mv m m m n, n, so so Äl Äl fam fam atio tio ensa ensa vriga ivkrioga i ko om a om a h h r r a c c t t l l Ö Ö s o o m is em cia cia ini nge idid- min ng v v m So So u u i i d d A A mm Ind Ind mm Ko Ko ur

lt Ku

5

sam hälle

Orangeriet – ditt vardagsrum i parken I juni öppnar boråsarnas mötesplats i Stadsparken.

Hit är alla välkomna att kliva in och ta del av utställningar, aktiviteter, få goda råd eller ta sig en kopp kaffe med gott samvete.

N

E EL

AD

CHARLOTTE OHLSSON

Arman Hovanesian, konsumentrådgivare.

Arman har tidigare arbetat i Marks kommun.

– Det här är ett väldigt intressant sammanhang att ingå i. Orangeriet blir en mötesplats där vi som konsumentrådgivare har möjlighet att vara mer tillgängliga och komma boråsarna närmare.

EN

– I dag har jag som energioch klimatrådgivare väldigt få spontana besök men det hoppas jag ändras nu. De privatpersoner och företagare jag träffar brukar bli förvånade och glada över att Borås Stad erbjuder den här tjänsten, säger Jenni Lehto.

Första temat fokuserar på hållbar konsumtion och det blir också temat som präglar invigningsprogrammet den 4–5 juni. Även Kretsloppsveckan och Fair Trade fokus-veckorna kommer att ha samma inriktning. Det är verksamhetsutvecklare Johanna Thorén som håller i trådarna.

– Vi ska inspirera till en hållbar livsstil. Våra vardagsval påverkar möjligheten att uppnå en hållbar samhällsutveckling, säger hon.

– Men du får inte pekpinnar hos oss, utan ska känna att det är roligt att komma hit, fyller konsumentrådgivare Marie Grahn i.

R DG

LIN

6

Tobias Henning, kommunikatör.

Tobias är ansvarig för Orangeriets övergripande kommunikation och är den som står bakom Orangeriet i till exempel sociala medier, webbplatsen och trycksaker.

– Hållbarhetsfrågorna är så viktiga. På kort sikt för att vi ska leva ett bra liv med gott samvete, och på lång sikt för jordens överlevnad.

:M

Marie Grahn, konsumentrådgivare och Fairtrade City-samordnare, Marie har anställts efter nästan 30 år som journalist på Göteborgs-Posten med personligt och yrkesmässigt intresse för konsumentfrågor.

– Jag upphör aldrig att förvånas över vad vanliga konsumenter kan råka ut för. Jag vill ge professionell hjälp, utbildning och stöd åt Borås invånare i dessa frågor.

Om man drar vardagsrumsmetaforen en bit till så kommer det också att finnas rum för samtal runt köksbordet. En hel enhet från miljöförvaltningen flyttar ner till Orangeriet och kommer att stå för ett välkomnande bemötande. Dessutom kan de ge dig goda råd inom sina expertområden. Runt Orangeriets köksbord kommer det att finnas möjlighet att få kvalificerad rådgivning i energi-, klimat-, miljö- och konsumentfrågor.

on

– Vår målsättning är att ha ett helt ekologiskt utbud. I den mån det är möjligt kommer vi också att arbeta med Fairt Trade- och närproducerad mat och dryck. Vi brinner för ett hållbart samhälle och hoppas att andra blir inspirerade av det vi gör, säger restauratören Marcus Boström som kommer att driva restaurangen Ekologi – matsal och bar, i Orangeriet, tillsammans med Johan Holmberg.

Mat och dryck i all ära, men något mer behöver ett vardagsrum fyllas med. Tanken är att det ska vara två, tre olika teman som präglar utställningar och aktiviteter varje år. Första temat handlar om hållbar konsumtion och välbefinnande. All verksamhet i Orangeriet

fokuserar på hur vi vill leva våra liv, nu och i framtiden. Det kan vara allt från hur vi ska bygga och bo till hur vi kan leva utan att tära på jordens resurser.

– Boråsarna ska känna att det här är deras ställe. Hållbar utveckling är det yttre ramen för verksamheten och i det ryms mycket, säger Anastazia Kronberg, verksamhetsansvarig på Orangeriet.

ati str

Johanna Thorén, verksamhetsutvecklare miljö.

– Min roll blir att vara en länk mellan den offentliga mötesplatsen Orangeriet och det kommunala arbetet. Att göra det lätt­illgängligt och spännande med utställningar och aktiviteter.

Anastazia Kronberg, verksamhetsansvarig för Orangeriet och enhetschef för hållbar konsumtion och livsstil (KLIV) – Orangeriet ska vara tillgängligt för boråsarna på deras villkor. Därför kommer till exempel utställningsdelen att vara öppen 9–22 på vardagar och till 24 på helgen.

Illu

Just nu byggs boråsarnas nya offentliga vardagsrum i Stadsparken.

Med generösa öppettider och inspirerande verksamhet ska byggnaden upplysa Borås dag som natt. Och visst kommer Orangeriet att locka fler till Stadsparken – det är just öppenhet som gäller i Orangeriet.

Orangeriet ska vara en kameleont som ändrar utseende beroende på vilken verksamhet som färgar dagen. Möblering och intryck ska skifta med vad som står på schemat och vem som är där. Men samtidigt ska Orangeriet förstås vara välkomnande för alla.

En del i att göra det lätt att slinka in är att det kommer att finnas kafé och restaurang i byggnaden. Här ska du kunna äta och dricka ekologiskt.

Jenni Lehto, energi- och klimatrådgivare.

Hon ger kostnadsfri och opartisk rådgivning kring energianvändning, energieffektivisering och klimat.

– Vi behöver energieffektivisera och ställa om till förnyelsebara, hållbara energislag.

Det gäller hur vi bor, reser, vad vi äter och hur vi konsumerar. Här kan jag hjälpa till.

Karin Runge, konsumentrådgivare.

Karin har arbetat med konsumentrådgivningen sedan 1980.

– Jag arbetar med råd och stöd till i första hand privatpersoner i konsumenträttsliga frågor, men jag ägnar mig också åt förebyggande information till näringsidkare inom konsumentjuridik.

7

kultur

Vackra historier om elegant mode I sommar blir det vacker – och på sitt sätt hållbar – flärd på Textilmuseet. Utställningen Lars Wallin – Fashion Stories kommer till Västsverige för första gången.

I sommar finns möjligheten att njuta av vackra kreationer i exklusiva material från Lars Wallins 20-åriga verksamhet som designer.

Efter förra årets succé med den holländska modeskaparen Iris Van Herpen vill Textilmuset i Borås nu lyfta fram en svensk formgivare.

Och även för Lars Wallin står hantverk och kvalitet i fokus.

– Vi på Textilmuseet är väldigt glada att kunna lyfta fram en svensk designer som arbetar på den här nivån, säger Eva Blomqvist, producent för utställningen på Textilmuseet.

I Sverige är Lars Wallin en av få designers som arbetar med couture, måttbeställda plagg som designas speciellt för varje kund.

Utställningen Lars Wallin – Fashion Stories är uppbyggd kring fyra teman, couture, hantverk, brud och artist, och urvalet är Lars Wallins eget. Som besökare kommer du förutom de färdiga plaggen även se skisser och toaller (för-klänningen som görs i ett enklare tyg för att se till att plagget passar perfekt). Det kommer också vara möjligt att känna på tygprover och får en inblick i hur arbetet i ateljén i Stockholm går till.

– Som designer är det oerhört viktigt att kunna hantverket i grunden, även om jag själv numera inte syr plaggen själv, säger Lars Wallin.

I dag har han tre sömmerskor anställda i sin ateljé, och det är de tre som syr alla coutureplaggen.

Genom utställningen vill Lars Wallin låta fler ta del av den couture som han skapat under sin karriär. Ofta är det ju bara ett fåtal personer som sett de färdiga plaggen.

Han hoppas egga fantasin och få besökaLars Wallin ren inspirerad att våga uttrycka sig mer personligt i sin klädstil. Dessutom tycker Lars Wallin att det är viktigt att skapa förståelse för själva hantverket och designprocessen, att berätta om kvalitet och material, för att öka förståelsen för vad det kostar.

Lars Wallin – Fashion Stories premiärvisades på Prins Eugens Walde­marsudde redan 2011 och har sedan turnerat runt i Sverige.

Nu visas den för första gången i Västsverige med en ny visuell inramning. Det är en omarbetad version med specialutvalda verk vi får se i Borås. En del plagg byts ut för att visa Wallins senaste

8

projekt Limited edition, och det kommer även att finnas scenkläder som inte ställts ut tidigare.

– Genom Limited Edition hoppas jag nå ut till en bredare publik som tidigare bara kunna drömma om att bära mina plagg, säger Lars Wallin.

Limited Edition fungerar som ett mellanting mellan couture och konfektion. Grundplaggen sys i Italien, men vissa mer komplicerade detaljer sys för hand här i Sverige. Plaggen provas sedan ut för varje kund och justeringar efter kundens mått görs på varje plagg i ateljén.

Lars Wallin är född 1965 och är utbildad vid Beckmans i Stockholm. 1990 startade han sitt eget märke och satsade direkt på coutu­re. Genombrottet kom ett par år senare i samband med en show tillsammans med frisören Björn Axén.

Han har gjort många scenkostymer genom åren. Bland annat åt Anne-Lie Rydé, Carola och Jill Johnsson. 2008 gjorde han dräkterna till Operans uppsättning av baletten Gustav III och nyligen har han designat en tävlingsdräkt åt svenska konståkaren Viktoria Helgesson. Men mest välkänd är han för sina eleganta klänningar.

Klänningarna har klassiska snitt i exklusiva material, men med en modern känsla och attityd.

– I dag talas det mycket om hållbarhet kring hur produktionen går till och var materialen kommer ifrån, men sällan om hur själva designen kan vara hållbar. Jag tycker inte att det bara är konsumenterna som har ett ansvar för att tänka till kring vad man köper, utan även vi designers, säger Lars Wallin.

Hans plagg följer inte kortlivade trender utan är gjorda för att hålla länge. Han lyfter fram begreppet slow fashion – att betrakta kläder som en investering som ska kunna användas i många år.

Men Lars Wallins kreativitet begränsar sig inte till det egna märket. Utöver att driva sitt företag har han också designat skinnjackor för Jofama och herrplagg åt Cavaliere, men även gett sig in på helt andra områden som sängkläder för Carpe Diem, en servis åt Fyr­ klövern och en ny margarinförpackning åt Flora.

Accessoarer är viktiga för helhetsintrycket så för några år sedan lanserade han sin egen smyckekollektion. Han har planer på en herrkollektion men kan också tänka sig att gå utanför ramarna för företaget.

– Jag är väldigt intresserad av inredning och drömmer om att lansera en egen inredningskollektion så småningom.

Bildtext

Utställningen Lars Wallin – Fashion Stories pågår 25 april till 27 september 2015, på Textilmuseet.

9

samhälle

kultur Bild: EMMA KLEBER

Kultbandet bob hund är kända för sina egensinna texter och kreativitet. De sålde sina instrument på en auktion 2013, men inte för att sluta utan för att börja spela på nya villkor.

Genom att låna instrument och replokaler hoppades de på kollaborativa möten med yngre eldsjälar.

Kulturförvaltningen i Borås Stad planerade samtidigt projektet Pussel. Ett spännande och oväntat element saknades och idén om att samarbeta med bob hund föddes. Bandet nappade och idén blev verklighet med hjälp av utvecklingsstöd från Västra Götalandsregionen.

Bildtext

Anette Fleischer

Bandet dyker nu upp lite här och var i Borås: I november 2014 var de i staden och höll öppna rep och en stor konsert på Kulturhuset tillsammans med 50 lokala gästartister från Kulturskolan och musikhusen – en helg där hela staden vibrerade!

Och det fortsätter: under ytterligare ett par år ska bob hund komma till Borås med jämna mellanrum för kreativa workshops och olika framträdanden.

Nu under våren ska bob hund be sina fans om hjälp för att virka en tre gånger åtta meter

Åke Bertilsson

stor vovve i gigantformat. Detta i samarbete med Textilmuseet och Slöjd i väst. Textilslöjdare runtom i landet får skicka in bidrag, som sedan sammanfogas i en workshop (18-19 april) på Textilmuseet.

Det ska bli ett stort lapptäcke som blir bandets backdrop, alltså det draperi som används bakom bandet när de spelar live.

Detta blir världens första och största virkade backdrop. Tungt!

Kulturnatten hyllar 70-talet Kulturnatten är ett årligt arrangemang på Kulturhuset där kulturinstitutionerna bjuder på egna uppträdanden och inbjudna artister, och på senare tid har det även blivit en given plats för Borås många kulturföreningar att visa upp sig på. Årets Kulturnatt är den 8 maj och som vanligt är det fri entré.

Kulturhuset invigdes 1975 och fyller nu 40 år.

Detta firas genom att Kulturnatten går i 70talets färger och former. I år blir det bland annat disco á la 70-tal med Clabbe af Geijerstams Rakt över disc, hårdrock med aktuella The Spi-

10

Plats för mer ekologiskt

ders och podcasten Flumskolan. Huset kommer att sjuda av konstverkstäder, livemusik, dans, klädgarderob, föredrag, barnrytmik, barnteater och teatersport. Som besökare kommer du att kunna lyssna, se, protestera, skapa, dansa, klä ut dig och äta 70-tal. Under kvällen kommer Kulturnämnden att dela ut årets Kulturstipendium och Kulturbelöningar.

Nu blir det mycket mer ekologisk mat i kommunen!

Ett nytt livsmedelsavtal med tydligt miljö- och kvalitetsfokus började gälla från 1 mars. Att det blivit bra beror på samarbete mellan experter från olika kommuner och förvaltningar.

En kväll för alla åldrar – äldre nostalgiker, unga retrofantaster och barn. Ringa in fredag 8 maj i din kalender!

Stormen bryter ut på Stadsteatern

Mikael Dahl och Eva Claar i Stormen.

Bild: ANNA SIGGE

Bob hund gör nedslag i Borås

En fruktansvärd storm bryter ut på Stadsteaterns lilla scen. Skådespelarna Eva Claar och Mikael Dahl kämpar mot havets makter på det sjunkande skeppet.

Det är inledningen på William Shakespeares Stormen. Men här – fritt, väldigt fritt efter Shakespeare. Regissören Josefine Andersson har bearbetat pjäsen till en knapp timme för mellanstadiebarn. De två skådespelarna spelar alla roller, med snabba kläd- och hattbyten.

Genomgående har de sina röda näsor. Och de nasala röster som blivit ett signum för Josefine Andersson i teatersällskapet 123 Schtunk.

Det är den första kärleken som står i centrum här. Hur hanterar man det när man är barn?

Hur fungerar världen när man inte känner till alla koder man bör känna till? Pjäsen spelas både offentligt och som skolföreställning från 6 februari till slutet av maj.

Bildtext

Mycket att göra för barnen i vår Välkomna till en fullspäckad vår med kulturaktiviteter för barn på lördagar! Det blir teater, film, dans, musik, sagostunder och olika skapar-aktiviteter på museerna. Det mesta sker på Kulturhuset men även på Textilmuseet, Röda kvarn och på Regionteater Väst.

25 april klockan 11–16 är det till exempel Barnens kulturlördag på Kulturhuset. Då blir det teaterföreställningar, musik, målarverkstad och mycket annat. Det är fri entré till alla aktiviter denna dag.

Vill du veta mer om vad som erbjuds, titta på boras.se/kultur.

Offentlig verksamhet kan inte köpa in hur som helst, det är noga reglerat. Detta för att minska risken för korruption och öka chansen att avtala fram fördelaktiga villkor och priser.

Men det krävs också mycket kunskap och resurser. Ett område där det hänt mycket är livsmedel. Den nya livsmedelsupphandlingen har just trätt i kraft och fokus har varit kvalitet och miljö i högre utsträckning än tidigare. Avtalet är värt ungefär 80 miljoner kronor per år i Borås.

Avgörande för en bra upphandling är en kunnig referensgrupp.

– Vi har haft ett jättebra samarbete inför livsmedelsupphandlingen. Gruppen har bestått av erfarna personer från olika håll, vilket ger gruppen en bra bredd och många perspektiv.

Alla har bidragit med sin kunskap, säger Anette Fleischer, verksamhetsutvecklare för kommungemensamma kostfrågor.

– På Upphandling är vi beroende av expertis, understryker Åke Bertilsson, upphandlare på Tekniska förvaltningen.

Upphandlarna har erfarenhet av hur ett förfrågningsunderlag ska utformas, och den juri-

diska kunskapen. Referensgruppen måste tänka igenom vad de behöver, och vilka krav som måste ställas på produkterna oavsett om det är livsmedel eller kontorsmaterial. Därför är det olika referensgrupper för olika upphandlingar.

Avtalen påverkar både brukare och anställda i kommunen. Om en förskola vill servera ekoloLIVSMEDELSAVTALET Avtalet gäller från mars 2015 till och med februari 2017, med möjlighet till förlängning ett plus ett år.

Referensgruppen bestod av nio personer: Stadsdelsförvaltningen Väster Kommungemensam kost, Sociala omsorgsförvaltningen, Miljöförvaltningen, Tekniska och kommunerna Tranemo, Ulricehamn, Svenljunga och Bollebygd.

Grund för avtalet: l Borås Stads miljömål. l Ekologiskt och Fair Trade. l Miljöstyrningsrådets baskrav, bland annat djurskydd.

giskt kött men det inte finns i livsmedelsavtalen, så har förskolan inte kunnat köpa det.

Det gäller också att kraven ställs så att det som köps in inte framställs på ett sätt som är dåligt för människor och miljö. Borås Stad med samarbetskommuner har ställt höga miljökrav och etiska krav på livsmedelsupphandlingen.

– Vi följer Miljöstyrningsrådets krav. All fisk ska till exempel vara miljömärkt och vi har ökat utbudet av ekologiska produkter. I många fall har vi uteslutit möjligheten att välja konventionellt ”oekologiskt” när det finns ekologiska eller Fair Trade-alternativ, säger Anette Fleischer.

Det finns till exempel bara Fair Trade-märkt kaffe, te, kakao och råsocker i kommunens serveringar och boenden numera. Vilket är bra, eftersom Borås Stad är Fairtrade City-medlem och vill bidra till schysta arbetsvillkor i utvecklingsländer.

– Meningen med Lagen om offentlig upphandling är att konkurrensen ska se till att skattemedlen förvaltas så effektivt som möjligt.

Först var syftet att få bättre priser, kvalitet och leveranser, men nu har även miljökrav och sociala krav kommit fram mer. Det utvecklar hela samhället positiv, säger Åke Bertilsson.

Det här är ett sätt för Borås Stad att arbeta med målet att bli en av Sveriges miljöbästa och matsmartaste kommuner.

JOHAN LINDERSTAD/CHARLOTTE OHLSSON

11

väster VILL DU BLI FAMILJEHEM, KONTAKTFAMILJ ELLER KONTAKTPERSON? Borås Stad behöver fler vuxna som har tid och engagemang till barn och unga som behöver en stabil tillvaro fylld med trygghet, värme och kärlek.

Ny skola slår upp portarna i höst

Kontaktperson – du är ett stöd i vardagen åt ett barn eller ungdom. Vanligtvis träffas ni utanför hemmet en gång i veckan.

Kontaktfamilj – du och din familj är ett regelbundet stöd för ett barn eller en ungdom.

Ni tar emot ett barn eller en ungdom i hemmet en till två helger i månaden.

Snart står en ny, modern skola klar på Kristineberg. Skolan, med plats för upp till 500 elever från förskoleklass till årskurs 6, ligger i framkant med energismarta lösningar, eget tillagningskök, en välplanerad skolgård och en stor intilliggande gymnastiksal.

Den 18 augusti slår portarna upp för det nya läsåret. I augusti kommer det också att vara en festlig invigning.

– Nu längtar elever och lärare efter sin nya skola. Under året har vi dessutom tagit emot mängder av intresseanmälningar från såväl blivande elever som nyfikna pedagoger. Redan nu är vissa årskurser fyllda, berättar rektor Jesper Henriksson.

Familjehem – du och din familj öppnar ert hem för ett barn eller en ungdom som inte kan bo hos sina föräldrar.

Läs mer: boras.se/familjehem eller ring Familjehemsenheten på 033-35 81 45.

Bildtext

När de biologiska föräldrarna inte räcker till, går familjehemmen in och ger trygghet och kärlek.

Familjen Udd är ett av dem som har öppnat sitt hem för andras barn.

Dela med dig av dina lästips

Gott om plats i hem och hjärta – Välkomna, stig på!

Rita Udd håller upp ytter­dörren till familjens hem, en 70-talsvilla i ett samhälle utanför Borås.

V Ö I vardagsrummet hänger foto­ grafier på barn och ungdomar i olika åldrar. Ovanför soffan sitter ett stort foto med alla barnen samlade.

Barnen håller om varandra och ler. Rita pekar på fotot och berättar vem som är vem.

Rita och maken Robert har fem biologiska barn, varav tre är vuxna och har flyttat hem­ ifrån. I familjen ingår också tre familjehems­

N

Stadsdelsförvaltningen väster kontakt: Anna Rosendahl e-post: anna.rosendahl@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

placerade barn i övre tonåren och ett kontaktbarn på elva år som bor hos dem varannan helg.

Här bor också hunden Smilla, förstås. Huset är bokstavligt talat fullt när alla är samlade.

– Tanken grodde hos oss under en tid. Vi har vänner som både är kontaktfamilj och familjehem och när vi såg hur de fick det att fungera så tänkte vi ”det kan vi också”, berättar Robert.

När Robert och Rita berättar om sin syn på uppdraget som familjehem, så framstår familje­ konstellationen som glasklar, även om de är medvetna om att de ibland upplevs som en speciell familj.

– Vi är inga superhjältar och vi har inget stort slott. Vi är vanliga människor med tid och plats över för att ta hand om barn som behöver trygga vuxna, säger Robert medan han häller upp kaffe.

Barn och unga som av olika anledningar inte kan bo tillsammans med sina föräldrar kan behöva bo hos en annan familj, ett familjehem.

Orsakerna skiljer sig åt, men gemensamt för barnen är att deras föräldrar inte har möjlighet att ge dem den trygghet de behöver.

Under åren har Rita och Robert öppnat sitt hem åt många barn och unga, både under kortare och längre perioder.

De såg en annons om att Borås Stad sökte familjer och ringde för att höra mer om uppdraget.

– Det krävdes bara det telefonsamtalet, vi blev direkt bokade till ett möte, minns Rita och ler.

Det är Familjehemsenheten i Stadsdelsförvaltningen Väster som ansvarar för rekrytering, utredning och utbildning av blivande familjehem. Efter att ha genomgått en familjehemsutredning blev Robert och Rita godkända som familjehem.

Kort därefter kom det första barnet, en fyraårig flicka som till en början bodde hos dem varannan helg. Det fungerade bra och snart fick de frågan om de kunde bli hennes familjehem.

Flickan, som tar studenten i vår, bor fortfarande hos dem.

För att utvecklas i uppdraget och må bra går Robert och Rita på regelbunden handledning. Barn som placeras i familjehem har upplevt jobbiga saker och det är inte alltid en dans på rosor.

Familjehemsenheten anordnar också träffar för familjehemmen där de kan utbyta erfarenheter med varandra.

– Träffarna är guld värda, tycker Robert.

Där kan vi ventilera och reflektera.

– Vi har också ett enormt stöd från vår familje­hemssekreterare. Hon finns där i vått och torrt, vi kan ringa när som helst om vi har frågor eller funderingar.

Kontakten med de biologiska föräldrarna är också en stor och viktig del av uppdraget.

– Vi har försökt lära känna deras historia för att förstå dem och det gör det även lättare att förstå barnen. Vi är måna om relationen med föräldrarna, som alltid är välkomna hem till oss.

En vanlig fråga som Robert och Rita får är

hur deras biologiska barn reagerade när de blev familjehem.

– Vi har pratat mycket med våra barn. Vi är öppna mot varandra och har som regel att alla ska få säga sin mening innan vi tar emot ett barn. Är det någon som inte vill så blir det inget.

De är också noga med att behandla de placerade barnen på samma vis som de biologiska. Det ska vara rättvist.

– Dessutom har våra biologiska barn glädje av att vi är familjehem. De har lärt sig otroligt mycket, de har stor empati och insikt i att alla inte har samma förutsättningar, säger Robert med stolthet i rösten.

Att ta emot ett barn i sitt hem är något som paret varmt rekommenderar.

– Som familjehem får du så mycket tillbaka, säger Robert.

– För den som vill och har möjlighet säger jag bara: Gör det! fyller Rita i.

Boktips, prat och kaffe. På boktipsarkafé kan du dela med dig av din läsupplevelse eller lyssna till andras boktips. Tider: Byttorps bibliotek, klockan 11–12 17 mars, 21 april, 19 maj Göta bibliotek, klockan 11–12 3 mars, 2 april, 5 maj Mötesplats Kristineberg, klockan 14–15 19 mars, 16 april Viskafors bibliotek, klockan 11–12 27 mars, 24 april, 22 maj Mötesplats Norrby, klockan 11–12 11 mars, 15 april, 13 maj

Lyssna till gamla favoritlåtar En DJ och en vissångare är på turné i stadsdel Väster och spelar låtar från förr.

Turnén lider mot sitt slut, men än finns chans att lyssna till gamla goa låtar.

DJ Roger spelar på Sandareds bibliotek den 11 mars klockan 14 och på Mötesplats Norrby den 18 mars klockan 16. Vissångare Thomas spelar gitarr och sjunger på Göta bibliotek den 5 mars klockan 14 och på Byttorps bibliotek den 7 april klockan 16.

ANNA ROSENDAHL

13

Samvaro och gemenskap mellan boende och personal.

Lisa Lundh tittar in på stickcaféet och hjälper en dam att få ordning på garnet.

Lisa Lundh har bestämt sig, hon har en yrkesmässig framtid inom äldre­omsorgen i Borås Stad.

Öster har fått ny stadsdelschef Den 23 februari tillträdde Ulrika Gustafsson som ny chef för Stadsdelsförvaltningen Öster. Ulrika Gustavsson, som är utbildad socionom, kommer närmast från tjänsten som socialchef i Nässjö kommun och har innan dess skaffat sig en gedigen chefserfarenhet inom äldreomsorg och funktions­ hinderverksamhet. Hon har också hunnit med 15 år som barnskötare.

Bild: ANETTE NORDBERG

Lisa har en framtid hos de äldre Lisa Lundh har en yrkesintroduktionsanställning i äldreomsorgen. Hon jobbar 75 procent och får handledning och utbildning 25 procent av sin arbetstid.

Efter ett år är hon garanterad en tillsvidaretjänst inom äldreomsorgen i Borås Stad.

Lisa Lundh tog studenten från vård- och omsorgsproN grammet på Almåsgymnasiet förra våren. Efter V Ö ett sommarvikariat på ett korttidsboende såg hon sin chans att få ett heltidsjobb inom äldreomsorgen. Hon fick en yrkesintroduktionsanställning på Margareta­ gatan 9.

– Jag trivs bra på Margaretagatan och jag hoppas att jag får vara kvar här när min yrkesintroduktion är slut och jag får en vanlig tjänst, säger Lisa Lundh.

Vi sitter i ett litet konferensrum på omsorgsboendet Margaretagatan 9. Fönstren mot korridoren är täckta av tunna gardiner men vi ser hur den ena rollatorn efter den andra liksom flera rullstolar sakta glider förbi utanför. Alla har samma mål, det är tisdag förmiddag och då är det dags för stickcafé.

Alla avdelningar på Margaretagatan 9 är de-

Stadsdelsförvaltningen öster kontakt: Anette Nordberg anette.nordberg@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

Bild: ANNA SIGGE

öst er

mensavdelningar, det bor tolv personer på varje avdelning. Lisa Lundh hade demensvård som inriktning på sin gymnasieutbildning så det här boendet passar hennes profil bra.

– De boende är så glada och tacksamma. De brukar säga att jag är snäll och rar och tacka för hjälpen. Jag får mycket positiv respons från dem som bor här.

Lisa ser att hon har en framtid inom äldreomsorgen. Kombinationen av jobb och utbildning och handledning under det första året är bra, även om hon tycker att mycket av det hon har fått utbildning i hittills är repetition av det hon läste på gymnasiet. Men det finns nya inslag också, som att lära sig datasystem som används inom äldreomsorgen i Borås Stad.

– Min handledare och jag har också gått igenom frågor om bemötande och hur man ska göra i olika situationer, det har varit bra, säger Lisa Lundh.

Hon har också fått titta på hur man kan skriva en levnadsberättelse och så småningom ska hon själv få prova på att skriva sådana. Levnadsberättelser används ofta inom äldreomsorgen för att personalen ska förstå de äldres reaktioner i olika situationer och kunna anpassa vården och omsorgen efter det.

Milstensgården

Barn och böcker på Milstensgården

ska göras. De boende ska komma ur sängen, få omvårdnad, få mat och så vidare. I vårdpersonalens arbetsuppgifter ingår också att laga maten på avdelningen, att städa och att tvätta.

Varje pass innebär också rapportering från dem som går av till dem som går på.

– Det bästa med jobbet är att få vara med de äldre, att få ta hand om dem. Hittills har jag bara delegation på att ge medicin men det finns många andra moment som vi undersköterskor kan få göra på delegation, till exempel lägga om sår och ge insulin som i grunden är sjuksköterske­uppgifter.

Lisa tror att hon snart kommer att få utföra fler arbetsuppgifter på delegation. Men först måste hon genomgå de tester som krävs för att få delegation på olika moment.

Borås Stad informerar om möjligheten till yrkesintroduktionsanställningar på de skolor som erbjuder vård- och omsorgsprogrammet. Just nu är tre personer yrkesintroduktionsanställda.

Inför nästa år, som börjar hösten 2015, finns redan över tio intresserade ungdomar.

ANETTE NORDBERG

En vanlig arbetsdag för Lisa Lundh börjar antingen klockan sju eller klockan halv två. För varje arbetspass finns tydliga rutiner vad som

Vill du veta mer om yrkesintroduktion kontakta projektledare Andréa Andersson, 0733-11 34 69.

YRKESINTRODUKTION I ÄLDREOMSORGEN l Ett samarbetsprojekt mellan Borås Stad och Arbetsförmedlingen. l Startade i september 2014. l Vänder sig till ungdomar mellan 19 och 24 år med kompletta betyg från vård- och omsorgsprogrammet men som saknar erfarenhet. l Heltidsanställning, varav 75 procent arbetstid och 25 procent utbildning och handledning, under ett år. l Yrkesintroduktionsanställningen övergår i tillsvidaretjänst, om den anställde har skött sitt jobb under det första året och om hen vill. l Syftet är att få in ungdomar på arbetsmarknaden och att få bra personal till äldreomsorgen.

Öster lockar PRAO-elever Inom äldreomsorgen finns ett stort personalbehov. Därför har Stadsdelsförvaltningen Öster gjort en nysatsning för att locka elever i årskurs 8 och 9 att göra PRAO i äldreomsorgen.

Nu får alla PRAO-elever en egen hand­ ledare och dessutom möjlighet att under sin PRAO på ett vård- och omsorgsboende följa med flera olika yrkesgrupper, till exempel undersköterska, sjuksköterska och aktivitetssamordnare under en eller flera arbetsdagar. Målet är att fler ungdomar ska söka gymnasieutbildningar inom vård- och omsorg och att de ska känna att det finns en spännande och viktig framtid inom äldreomsorgen, gärna i Borås Stad.

Många PRAO-elever lämnade positiva omdömen efter sina två PRAO-veckor i höstas. Så här skrev en elev: ”Jag har upplevt mina veckor som trevliga, lärorika och fyllda med både kärlek och handsprit.”

I början av februari flyttade de första barnen in i Stadsdelsförvaltningen Östers alldeles nya förskola, Milstensgården. Förskolan har litteratur som inriktning i sitt pedagogiska arbete och därför har de sex avdelningarna fått namn efter berömda sagofigurer, till exempel Lilla My och Nalle Puh. Stadsdel Östers dygnet-runt-förskola, som fått namnet John Blund, finns också på Milstensgården. Den 24 mars invigs Milstensgården officiellt.

Kultur för vårvinterbruk Prova en nära kulturupplevelse under vårvintern. Dalsjöfors bibliotek bjuder in till Deckarkafé ”Påskekrim” på eftermiddagen den 26 mars. Det blir boktips inom deckar­ genren med snacks och kalla drycker. Vill du ha mer inspiration kan du fortsätta till Trandaredsbiblioteket, som kör cafékväll senare samma dag. Temat är Friluftscafé; Vandringsleder och naturreservat.

I Konstrummet i Dalsjöfors ställer Berit Olméus Sten, från Ljung, och Eva Lindberg Svensson, från Ulricehamn, ut. Det blir akvarell och collage av Berit och fotokonst och akvarell av Eva. Vernissage den 7 mars.

Utställningen pågår till den 28 mars.

15

norr

n: FE

LICI A FO RTE S

Skolundersökning nu på flera språk

Illus

tratio

Tänk dig att du kunde läsa vid tre års ålder och ett par år senare tala engelska eftersom du sett engelska program på teve och kunnat läsa dig till översättningen. Eller att du vid sex års ålder dribblar en fotboll i klass med en italiensk ligaspelare.

Så kan verkligheten se ut för barn som föds med en så kallad särbegåvning.

Varje år görs en klimatundersökning inom förskolan, grundskolan och gymnasie­ skolan. Hittills har undersökningens frågor endast funnits tillgängliga på svenska, men från och med i år finns den även översatt till fem andra språk: engelska, finska, somali, dari och arabiska.

I klimatundersökningen får vårdnads­ havare med barn upp till årskurs 3 samt alla elever från årskurs 4 och uppåt, svara på frågor som bland annat handlar om undervisning, inflytande, delaktighet, trivsel och trygghet. Totalt handlar det om ett sextio­tal frågor, varav ungefär tio ställs i de flesta av Sveriges kommuner.

Ny organisation för barnhälsan I Borås Stad finns barnhälsan inom förskolan. Barnhälsan arbetar för att varje barn ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.

Under 2015 förändras barnhälsans organisation så att dess medarbetare arbetar närmare förskolecheferna. Syftet är att stödja förskolan på organisations-, grupp- och individnivå.

Speciell talang kan behöva stöd Att vara särbegåvad innebär att en person har förmågor som ligger N mycket över medel, man har en stark inre motivation att lära sig V Ö nya saker och en kreativ förmåga långt utöver det vanliga. Man kan vara särbegåvad inom ett eller flera områden, och det handlar inte bara om matematik, språk eller andra teoretiska ämnen utan det kan även vara inom idrott, musik eller någon annan konstform. Det kan låta som att dessa barn har det lätt i skolan, men så är ofta inte alls fallet.

– De här barnen klarar oftast inte skolan på egen hand, säger Britt-Marie Bentley, special­ pedagog på Utvecklingsenheten för förskola och grundskola i Borås Stad, och fortsätter:

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabeth.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

– Om de inte får stöd på rätt sätt finns risken att de får problem i skolan eftersom de ofta har ett så annorlunda sätt att tänka.

Det kan vara svårt att särskilja ett särbegåvat barn från ett högpresterande barn. Men det finns skillnader. Högpresterande barn vet svaren, lär med lätthet och gör oftast som de blir tillsagda.

Ett särbegåvat barn ställer frågorna, kan redan mycket av det som skolan har att erbjuda och ifrågasätter och föreslår egna projekt och idéer.

De har ett stort behov av intellektuell stimulans och är ofta känsliga och empatiska.

– Man får så klart vara försiktig med definitionerna, menar Britt-Marie Bentley. Vad vi inom skolan i Borås behöver bli bättre på, är att uppmärksamma de här barnen och fundera kring varje individ och vilken typ av stöd just den eleven behöver.

Om ett barn inte blir sett och bekräftat, är risken stor att barnet tappar motivation och lust till att vara i skolan och till att lära sig nya saker. Det gäller alla elever. Ett särbegåvat barn behöver få bekräftelse på att hen får vara den hen är, och behöver stimuleras till att utveckla

sin talang. Risken finns också att dessa barn blir bortglömda då man tror att de inte behöver någon hjälp i skolan eftersom de redan kan så mycket.

– Det finns tyvärr exempel på särbegåvade barn som går ut grundskolan utan betyg eftersom de blivit så missförstådda genom hela skoltiden, säger Britt-Marie Bentley. De har varit så understimulerade att de tappat all lust till att ens gå till skolan.

kurser under lov, att delta i nätverk med andra särbegåvade elever eller att syssla med till exempel författar- eller schacktävlingar.

Tanken är nu att de nya riktlinjerna ska hjälpa till i arbetet med att uppmärksamma och ta fram åtgärder till elever som är sär­ begåvade. Personal inom grundskolan kan få stöd av elevhälsoteamet på sin skola.

Tillsammans med organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och sex andra kommuner har Borås Stad nu tagit fram riktlinjer för hur grundskolan kan stödja barn med särbegåvning. Det finns tre strategier för att möta och stödja dem; berikning, acceleration och aktiviteter utanför skoldagen.

Berikning innebär att eleven får mer avancerade undervisningsmoment, kan få lägga till frivilliga ämnen och tillfälle att kanske leda undervisningsmoment under en begränsad tid.

Acceleration handlar om att påskynda studiegången genom att låta eleven hoppa över en eller flera årskurser, läsa vissa ämnen i snabbare takt eller att få mer utmanande uppgifter.

Aktiviteter utanför skoldagen kan handla om

Skolan ska inkludera alla Skolans uppdrag är stort och omfattande.

Så här står det i skollagen: ”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Det här innebär att skolan i Borås Stad ger stöd på många olika nivåer. Ytterst handlar stödet om att skolan ska bli en inkluderande miljö, det vill säga att oavsett vem du är

– Det viktigaste är att alla barns lust till lär­ande hela tiden ges näring, avslutar BrittMarie Bentley.

ELISABETH ELIASON

Vill du veta mer?

Kontakta specialpedagog Britt-Marie Bentley, britt-marie.bentley@boras.se. 033-35 51 58.

och om du har en funktionsnedsättning av något slag eller inte, så ska du ges möjlighet att nå målen i skolan.

Därför erbjuder skolan i dag stöd till elever som har fysiska funktionsnedsättningar, läseller skrivsvårigheter, behöver modersmålsundervisning, har en diagnos inom autimspektrumtillstånd – listan kan göras lång. Så i stället vänder vi på begreppen – skolan ska inkludera alla.

Enkelt uttryckt – målet är att Borås Stads grundskolor ska vara ett ställe där alla passar in.

Sparsörskolan i Indonesien På Sparsörskolan har man i tre år jobbat enligt Learning Study som är en modell för att förfina lektioners innehåll och lärares sätt att undervisa. Metoden kommer ursprungligen från Asien men är spridd över världen, och varje år hålls en konferens.

Förra året stod Göteborg som värd, och Sparsörskolan var en av besöksskolorna för globala gäster. I höstas hölls konferens i Indonesien och fyra av medarbetarna från Sparsörskolan tog chansen att förkovra sig.

Resan finansierades med stipendiemedel inriktade på internationella utbyten.

– Vi har knutit kontakter i både Japan och Hongkong för att jobba med utbyte, och vi har med oss tips och utvecklingsidéer kring lektioner och undervisning, berättar Sara Gustafson, lärare på Sparsörskolan.

15 17

korsord

lättläst Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast XXX så har du chans att vinna ett litet pris.

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.

Sär-begåvade barn ska få bättre stöd Det finns svenska småbarn som lär sig engelska själva och börjar prata det när de är fem år.

De kallas sär-begåvade barn.

Sär-begåvade barn vantrivs ofta i skolan.

De har långtråkigt och känner sig missförstådda.

Borås Stad vill ge bättre stöd till sär-begåvade barn. sidan 16–17

18

Pris till Borås för att stan är lätt att ta sig fram i En människa som sitter i rullstol har lättare att ta sig fram i Borås än i många andra städer.

Vid övergångs-ställen är det låga kanter.

För den som är synskadad finns vågiga plattor nära övergångs-ställena.

Den synskadade känner plattorna med sin vita käpp.

Det är lätt för den som har ett funktionshinder att besöka djurparken eller göra saker i Kulturhuset.

EU-kommissionen i Bryssel tycker att Borås just nu är den bästa staden för funktionshindrade i hela EU. Borås har fått ett fint pris av EUkommissionen. sidan 20

Chans att se vackra klänningar av Lars Wallin Lars Wallin är en av Sveriges mest kända modeskapare.

Han får många idéer till vackra klänningar.

Kronprinsessan Victoria och sångerskan Carola är två kända kvinnor som har beställt klänningar av Lars Wallin.

På Textilmuseet visas i år en stor utställning med Lars Wallins kläder, skisser och tygprover.

Utställningen öppnar den 25 april. sidan 8–9

Namn Gatuadress Postadress

KAN GÖRA RENT HUS TA EN PROMENAD I SNÖN ÖVERNATURLIGA VÄSEN

ONDSINT

BLADRIK DRYCK

USELT

GRÄL- INSATS I SPEL SJUK

DET HAR BOAN SÄKERT GJORT

KARPFISK STORT RYSKT VATTEN

TRAMPA PÅ GASEN HÖRDE MAN DÄR TOR FOR FRAM EREMIT

TERM I BRIDGE STOCK

DEN KAN GE LJUS HEMMA

KÄND INTERNATSKOLA

HOPPADE I PLURRET

Vill locka unga att jobba inom äldreomsorgen Det finns för lite personal inom äldreomsorgen i Borås.

Borås Stad vill locka fler ungdomar att jobba på äldreboenden.

En del elever som går ett gymnasieprogram inom vård och omsorg kan få en speciell sorts anställning efter skolan.

De arbetar inom äldreomsorgen.

Samtidigt får de hand-ledning och utbildning.

Efter ett år får de fast jobb. sidan 14–15 Funktionshindrade kan träna i Sjuhäradshallen Den som har en funktionsnedsättning och gillar att träna har lättare att göra det nu.

Sjuhäradshallen har byggts om.

Ett lag som tränar rullstols-basket kan spela där.

Ett lag med synskadade kan träna goalboll.

Man kan umgås med kompisar och testa en sport för att hitta sin egen favorit-sport. sidan 2

ADAMS KVINNA SKULDRA

VALLPOJKE

ALADÅB LITET RUSSIN DÅRAKTIG LÅNGT LOPP

DEN ÄR SLÄKT MED POTATIS GÖR DET UNDRE IBLAND JORDI FINGMÅN RARNA

IDEOLOGI

VÄPNARE OCH BETJÄNT

BÄR PISTOL NAKEN

PIPER ELLER BONDE

SJUNKA

Ulf Thorén

FRÖVÄXT ANSPRÅK

MORGONFUKT

TING

SIKTA FÖR GULDGRÄVARE

PLATAN VID MEDELHAVET

GLATT

LÄTTMETALL

VASSBÅT SPÄDBARNET

KALLAR VI KORKAD IBLAND

KAN NOG FORSKARE BLI

MISSUNNSAM SVENSKA I HOLLYWOOD

SKA BLOMSTER OM VÅREN

SKÄMT HET

© 2015

BARM

SCHATULL

FÖRSÄLJARE

ARTISTENS ALSTER

SPRÅK I INDIEN ÖVERGÅNG DÖLJS I VALVEN

VID PASS

LEDERNA

SNÅRIG GRÖNSKA

IRRITERA DINKA

UTSIKT PREDIKOTILLSTÅND

SEDEL ELLER MYNT FRUSET

KURORT BOONE SOM SJÖNG

STÅR FÖR SILVER

tre vinnare från vinternumret:

Fler barn i Borås behöver familjehem Ibland har en mamma och en pappa svårt att ta hand om sina barn.

Barnen behöver träffa andra vuxna för att må bra och känna sig trygga.

Vuxna som vill hjälpa ett barn kan anmäla det till Borås Stad.

En vuxen kan bli kontakt-person och träffa barnet en gång i veckan och göra något roligt.

I en kontakt-familj bor barnet en eller två helger varje månad.

I ett familje-hem bor barnet en längre tid. sidan 12–13

Lättare att köpa in ekologisk mat Flera tusen barn och vuxna äter varje dag på Borås förskolor och skolor, på dagverksamheter och äldreboenden.

Personalen behöver köpa in mycket mat.

Därför vill många företag sälja mjölk, potatis och grönsaker till en kommun.

För att det ska gå rätt till finns det regler att följa.

Förut skulle maten bara vara billig.

Kommunens pengar är ju skatte-pengar från oss som bor här.

Nu ska det också vara viktigt att maten är gjord på ett sätt som är bra för miljön.

Borås Stad kommer att köpa in mer ekologisk mat nu. sidan 11

-------

Det här vill politikerna göra i Borås i år Politikerna i Borås har bestämt hur de ska använda kommunens pengar.

Skolor, förskolor och äldreboenden i Borås ska bli bättre i år.

På förskolorna ska det finnas mer personal.

Simhallarna Stadsparks-badet och Sandareds-badet ska bli finare och fräschare.

Flera parker ska få bättre belysning så att de känns trygga på kvällen.

Det är några exempel på vad politikerna i Borås har bestämt. sidan 4–5

19

Bild: XXX

såbraborås ACCESS CITY AWARD l 62 EU-städer tävlade om årets Access City Award. l Sju städer prisades. l Access City Award arrangeras av EU-kommissionen.

Tillgänglig stad Borås vann den europeiska tillgänglighets­tävlingen Access City Award 2015.

Det betyder att Borås är den stad i EU som jobbat bäst med att bli tillgänglig för alla.

Christian Hedin: Hur upplever du tillgängligheten i Borås?

– Tycker att Borås gör ett gott arbete med tillgängligheten. Det är sällan, om inte aldrig, som jag inte kan göra det jag vill på de event och aktiviteter där Borås Stad är inblandade.

Vill du veta mer kontakta funktionshinderkonsulent Petri Pitkänen, 0768-88 82 19 eller petri.pitkanen@boras.se, eller tillgänglighetskonsulent Lena Mellbladh, 033-35 73 31 eller lena.mellbladh@boras.se.

nr 341.234.

Ulf Willberg: Hur upplever du tillgängligheten i Borås?

– Från personer med synnedsättningar och blindas håll, så tycker jag att det är bra men det kan bli bättre. De nylagda sinusplattorna vi har i stan är bra till exempel.

Ser du någon förändring över tid?

– Ja, det gör jag ju, man har fått in tänket mer över hela staden.

Offentliga byggnader jobbar med ledstråk både inomhus och utomhus. Och även med punktskrift. Det har skett en stor förändring de senaste tio åren.

Ser du någon förändring över tid?

– Under de drygt 14 år jag suttit i rullstol har jag sett en stor förändring i Borås vad det gäller tillgänglighet. Gator har höjts, kanter har byggts bort, badplatser och naturområden har gjorts tillgängliga. För mig innebär det ett friare och mer oberoende liv.

Alf Svanberg, pensionär: Hur upplever du tillgängligheten i Borås?

– Jag tycker att Borås ger möjligheter för människor att röra sig.

Det är lätt att använda sig av promenadstråken, till exempel i anslutning till Viskan. Gratis bussresor för oss över 65 är ju fantastiskt bra, speciellt eftersom bussarna är lätta att ta sig i och ur.

Ser du någon förändring över tid?

– Jag kan se stora förändringar. Jag upplevde citykärnan som en död zon förr, särskilt när Knalleland kom, men nu finns ett stort urval av aktiviteter, sommartorsdagarna är ett mycket gott exempel – och tillgängliga för alla. Jag upplever att man öppnat upp staden.

Dessutom kommer ett allaktivitetshus för äldre och personer med funktionsnedsättning att öppnas under våren som jag ser fram mot.

Här kan alla föreningar samlas.

15.02

Det är arbetet med bland annat att få djurparken, stadsbiblioteket, stadsteatern och konstmuseet tillgängliga för alla som imponerat på juryn. Att kommun och näringsliv samarbetar för tillgänglighet för alla var också en strakt bidragande orsak. Det är faktiskt 230 butiker, restauranger och andra allmänna platser som blivit tillgänglighetsinventerade.

Borås Stad har sedan länge arbetat strukturerat med tillgänglighetsfrågor och det är något även boråsarna märkt. Här är några röster:

Bild: ANDERS JAGENDAL

umgås med kompisar.