Den offentliga mĂĽltiden Att vara leverantĂśr till offentlig sektor
Det finns gott om vinnare om vi får in god svensk matkvalitet i offentlig upphandling; ett levande näringsliv på landsbygden, öppna landskap och köttleveranser som baseras på en bra djurhållning. Skriften ”Den offentliga måltiden” vill visa hur man blir leverantör av livsmedel till den offentliga måltiden. Den ger tips och råd och förklarar hur LOU, Lagen om offentlig upphandling, fungerar. Den här studieplanen är tänkt som en hjälp för er som vill läsa och diskutera ”Den offentliga måltiden” i en studiecirkel. Studieplanen är upplagt på tre träffar och bygger på att ni läser hemma mellan gångerna.
Första träffen Börja med att presentera er för varandra. Varför vill ni veta mer om offentlig upphandling? Vilka erfarenheter har ni själva av att leverera eller köpa in livsmedel till offentliga måltider? Vad hoppas ni få ut av studiecirkeln?
Läs och prata om inledningen
• Vilka vinnare/förlorare har ni sett i era egna kommuner när det gäller god matkvalitet? • Hur ser debatten ut där ni bor? Ta gärna en liten bensträckare eller fikapaus och läs sid 5 – 9. Diskutera sedan spontana reaktioner på texten och/eller välj bland följande diskussionsfrågor:
• Har ni själva upplevt hur villkoren förändrades för offentlig upphandling vid EU-inträdet? Vilka var de största skillnaderna före och efter? Hur har det förändrats under de senaste åren? • Hur kan upphandling bli ett verktyg för en positiv samhällsförändring?
• På sid 7 finns en uppräkning av några av de viktigaste problemen kring offentlig upphandling. Vilka har ni själva stött på? Vilka skulle lättast kunna förändras? • Varför tror ni att frågan om den offentliga måltiden är så het? • Christina Mölls utredning visar att man får lov att ställa högre djurskyddskrav förutsatt att de grundläggande EG-rättsliga principerna är uppfyllda och att kraven tydligt kan kopplas till egenskaperna hos det som skall upphandlas. Vad innebär det? Gå eventuellt till källan och läs mer i utredningen, eller ge någon av deltagarna i gruppen uppdrag att studera detta till nästa träff. • Hur kan LRFs arbete påverka debatten i en positiv riktning? Hur påverkar avtalet med Martin&Servera? Till nästa träff, läs sid 11 – 27.
Andra träffen Börja med en återblick på förra gången. Några tankar som väcktes av samtalet då? Diskutera sedan det ni läst sedan förra gången. Låt ordet gå runt så att var och en får ge sina synpunkter eller låt samtalet flöda fritt. Här följer några frågeställningar som ni kan använda som utgångspunkt om ni vill:
• LRFs undersökning visar en stor diskrepans mellan vilken livsmedelskvalitet landets kostchefer vill köpa in och vad de verkligen köper. Hur ser det ut där ni bor? Prata om de goda exempel på hur man har arbetat lokalt för en bättre livsmedelskvalitet, t.ex. att bryta ner anbudsprocessen i mindre delar eller att ange ”möjlig mängd” för leverens (Halmstad, Orsa, Borlänge). Vad skulle kunna tillämpas i er kommun? • Undersökningen i Dalarnas regionala serviceprogram visar ett antal önskemål för hur offentlig upphandling skulle kunna fungera bättre. Vad anser ni vara viktigast? • Hur kan offentlig upphandling fungera som en katalysator, t.ex. i fallet med Arla och den ekologiska mjölken? Det talas också om en ”kritisk massa” som kan påverka samhällsutvecklingen om den politiska vilja finns. Hur kan man påverka politiker och upphandlare? Finns det positiva exempel i er kommun eller er bransch? • Känner ni till Miljöstyrningsrådets kriterier för de branscher ni arbetar i? Ta eventuellt reda på mer till nästa träff. • Mycket har hänt juridiskt under 2011-12. Jämför Sigtunamålet med Rättviktsmålet. Vad är det som
skiljer dem åt? Varför tror ni att Martin&Severa valde att inte överklaga kammarrättens dom i Sigtunamålet? Vad innebär det att vissa stora grossister nu väljer att samarbeta med LRF och Miljöstyrningsrådet? • Boken ”Den offentliga måltiden” gavs ut i september 2012. Då var mycket på gång. Om studiecirkeln genomförs en tid senare kan det vara intressant att ta reda på vad som har hänt sedan dess. Nya rättsfall? Hur ser samhällsdebatten ut? • Har någon av er försökt påverka till exempel lokala politiker eller upphandlare? Hur gick det? Hur ser situationen ut för offentlig upphandling i er kommun? Vad fungerar bra, vad fungerar dåligt? Vad tror ni skulle gå att påverka? Till nästa träff, läs sid 28 – 56.
Tredje träffen Börja som tidigare med en återblick på förra gången. Om någon fått i uppdrag att ta reda på mer fakta så kan det redovisas för gruppen. Samtala sedan fritt utifrån texterna eller välj bland följande frågeställningar:
• Titta på listan från undersökningen bland småföretagare i Dalarna. Vilka faktor känner ni själva igen/ har erfarenhet av? Om ni själva är leverantörer till offentlig sektor eller funderar på att bli det: Vilken hjälp skulle ni behöva? Vilken hjälp har ni fått? • Om ni är politiker/upphandlare: Vilka av tipsen ser ni som möjliga att börja arbeta med? Vad har ni gjort hittills? • Varför tror ni att dialogen mellan inköpare och leverantörer blev så mycket sämre i och med LOU? Vad kan göras för att förbättra den? • Diskutera de goda exempel som nämns i texten. ”Vi anser att vi kan kontrollera att ställda krav uppfylls. Det går inte att vänta hur länge som helst”, säger Anna Liffner på Västerviks kommun. ”Marknaden är till för att serva, både som referensgrupp, men även som upphandlare. Om du är osäker på utvärderingsmodeller, samma där, testa mot leverantörerna”, säger Michael Kazmierczak i Gävleborg. Finns det delar som kan appliceras på situationen i er egen kommun? Finns till exempel elektroniskt inköpssystem? Hur skulle ni
vilja arbeta för att förbättra situationen för små livsmedelsproducenter att kunna leverera till den offentliga måltiden? • Hur skulle ni kunna arbeta för att påverka politiker och delta i opinionsbildningen? • Har ni egna erfarenheter av att lägga anbud? Dela med er av dem till varandra. Vad fungerade bra, vad fungerade dåligt? • Vilka samverkansformer skulle man kunna använda sig av för att undvika problem mellan stora upphandlingar och små leverantörer? Se till exempel Projekt Södertälje närodlat. • Titta på checklistan för leverantörer. Ni som skulle vilja bli leverantörer till offentliga måltider: Hur tänker ni gå tillväga? Vilka strategier ska ni använda? Ni som redan är det: Har ni lärt er något nytt? Kanske finns det också någon i gruppen som arbetar politiskt eller som upphandlare: Hur har ert perspektiv förändrats? Problemen med offentlig upphandling kan låta hopplösa, konstaterar man i boken, men ”förändringens vindar blåser, mycket håller på att hända och oerhört många människor och organisationer har engagerat sig i förändringsarbetet”. Det förändringsarbetet har bara börjat.
Studieförbundet Vuxenskolan SV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bildningssyn bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön. Vår vision förverkligar vi genom att erbjuda kreativa mötesplatser som ger människor möjligheter till kunskap, reflektion, bildning och samhällsengagemang. Dels för den enskilda människan och dels för grupper av människor med gemensamma behov av värderingar. www.sv.se
Denna studieplan finns att ladda ned som gratis PDF från SV-nätet. Kontakta din SV-avdelning! Projektledning Lars-Erik Larsson, larserik@sv.se | Text Åsa Chagas | Grafisk form Brun Mediaproduktion